BOSTADSFÖRSÖRJNINGS- PROGRAM

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BOSTADSFÖRSÖRJNINGS- PROGRAM"

Transkript

1 BOSTADSFÖRSÖRJNINGS- PROGRAM Riktlinjer för bostadsförsörjning Antagen av Kommunfullmäktige Beslutsdatum/paragraf / 130 Giltighetstid tills annat beslut fattas Uppföljningsdatum senast Beteckning KS2013/ , Kategori Riktlinje Ansvarig handläggare Utredare Uppföljningsansvarig Kommunchef

2 INNEHÅLL Inledning... 3 Syfte, mål och innehåll i programmet... 3 Förhållningssätt till bostadsförsörjningslagen... 4 Relevanta nationella mål... 5 Relevanta regionala strategier... 5 Riktlinjer för bostadsförsörjning... 6 Mål med bostadsförsörjning... 6 Insatser och metoder för att nå målen... 7 Inrätta kommunal exploateringsgrupp... 7 Inventera byggbar mark i attraktiva lägen... 7 Hålla nere produktionskostnaderna... 7 Utarbeta strategi för markinnehav... 7 Samverka med byggherrar (i planarbetet)... 8 Planera boende lämpliga för äldre... 8 Aktivt ägande i VFAB... 8 Delta i regional samverkan... 8 Analysera bostadsmarknaden vartannat år för att stämma av läget... 8 Ta fram handlingsplaner... 8 Kartläggning av kommunens interna processer för bostads- och samhällsbyggnadsfrågor... 9 Marknadsföring till kommunens målgrupp... 9 Vadstenas utmaningar och möjligheter... 9 Mål för s lokala bostadspolitik Prioriteringar och åtgärder Processer och samverkan Planering och byggande Ägardirektiv för allmännyttan Regional samverkan och erfarenhetsutbyte Referenslista Bilaga Bostadsförsörjningsprogram Planeringsförutsättningar

3 3 (14) INLEDNING En väl fungerande bostadsmarknad är en viktig grundförutsättning för stadens tillväxt och välfärd. Enligt lag ska kommunen planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa goda förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. har en vision och kommunövergripande mål Växande Vadstena. Ambitionen är att ska kunna erbjuda en god livsmiljö. Det ska vara möjligt att kombinera ett attraktivt boende med ett stimulerande arbete och en rik fritid. Samhällsplaneringen ska skapa förutsättningar för detta och genom samverkan i olika former skapas delaktighet hos kommunens invånare och kommunens anställda. Under 2012 genomförde planeringsenheten tillsammans med Vision Vadstena (Viva) en utredning kring bostadsutveckling för. Utredningens utgångspunkt var kommunens befolkningsutveckling samt möjligheten för kommunen att ge förutsättningar för en positiv befolkningsutveckling. Utredningen visade att kommunen behöver ha en aktiv bostadspolitik som skapar förutsättningar för att möta behovet av de förändringar som sker i olika ålderskategorier för att kommunen ska vara en attraktiv boendeort. En del i att ha en aktiv bostadspolitik är att ta fram ett bostadsförsörjningsprogram. s medborgare bör kunna anpassa sitt boende efter sina bostadsbehov och önskemål. Därför är det viktigt att underlätta flyttningar och bostadskarriärer inom kommunen. Ett blandat bostadsbestånd ger hushållen möjligheter att anpassa sitt boende efter nya behov och önskemål och är också ett sätt att motverka segregation. Vissa grupper medborgare behöver också särskilt stöd för att kunna få en bostadssituation som uppfyller deras behov. Det kommunala bostadsbolaget är ett av verktygen för att uppfylla målen. Ett annat är en aktiv och effektiv markpolitik. Ett tredje är en aktiv samverkan både inom kommunen och externt för att uppnå målen. Konsulter från företaget WSP har arbetat fram ett förslag till riktlinjer för bostadsförsörjning bostadsförsörjningsprogram för. Arbetet pågick under perioden maj oktober 2013 och innehöll bland annat en workshop tillsammans med kommunen och näringslivet i Vadstena som WSP-konsult Maria Pleiborn var ansvarig för. SYFTE, MÅL OCH INNEHÅLL I PROGRAMMET Kommunen har planmonopol och det är således inte fri etableringsrätt på bostadsmarknaden. Bostäder byggs på marknaden men det är kommunen som genom planering ger marknaden förutsättningar och ramar så att den kan fungera. Det är viktigt att kommunens process och ställningstaganden blir synliga och tydliga. Bostadsförsörjningsprogram för redogör för de olika delar som kommunen ska förhålla sig till i sin bostadspolitik. Programmets delar består av bakgrund, lagstiftning, riktlinjer, metoder och planeringsförutsättningar. Programmet tillsammans med bilagan Bostadsförsörjningsprogram Planeringsförutsättningar samt tvååriga handlingsplaner utgör ett heltäckande bostadsförsörjningsprogram för för perioden Syftet med riktlinjerna för bostadsförsörjning är att med grund i översiktsplanen uttrycka kommunens övergripande strategier för bostadsförsörjning och därigenom ge en enhetlig bild av behovet nu och i framtiden samt skapa planeringsberedskap för nya bostäder i kommunen. Riktlinjerna ska även ange en linje för s ambition om expansion, utveckling och för bostadsbyggandets omfattning.

4 4 (14) Planeringsförutsättningarna ska vara ett planeringsunderlag för att möjliggöra byggnation i enlighet med kommunens målsättningar. Bostadsförsörjningsprogrammet är ett politiskt och strategiskt styrdokument som visar inriktningen för mark- och bostadspolitiken i. Det kan också fungera som ett informationsmaterial för medborgarna och marknadens aktörer vid sidan av Översiktplanen. Målet med riktlinjerna är att tydliggöra kommunens bostadspolitik och redogöra för prioriteringar och särskilda åtgärder för att förbättra bostadsförsörjningen i kommunen. Till riktlinjerna beslutas om tvååriga handlingsplaner som ska ange hur kommunen avser att arbeta med bostadsförsörjningsfrågor under kommande två år. Bostadsmarknaden ska analyseras regelbundet och utvärdering av riktlinjerna ska ske samtidigt. Bostadsförsörjningsprogrammet för beaktar befolkningsprognosen till 2030 avseende såväl en hög andel äldre i kommunen där förutsättningar för ett tryggt boende för denna målgrupp är viktig. Bostadsförsörjningsprogrammet beaktar även kommunens primära målgrupp, barnfamiljer år och dess behov av bostäder. Förutsättningarna förändras över tid och för att planera för en osäker framtid krävs viss flexibilitet. Det innebär också att i det ska finnas framförhållning och att prioriteringarna är tydliga och uttalade men att det ändå ska finnas ett utrymme för flexibilitet. Det innebär att planeringsberedskap blir ett ledord för samtliga sektorer. FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL BOSTADSFÖRSÖRJNINGSLAGEN Den 13 november 2013 beslutade riksdagen att anta förslaget till en tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar; Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (BFL) (Lag 2000:1383). Den nya lagen började gälla från och med 1 januari 2014 och innebär att innehållet i och processen för att ta fram kommunala riktlinjer för bostadsförsörjningen preciseras. Det innebär bland annat att hänsyn måste tas till relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen. Genom detta införs ett regionalt perspektiv i riktlinjerna. Vid planeringen av bostadsförsörjningen ska kommunen samråda med berörda kommuner och ge länsstyrelsen, aktören med ansvar för regionalt tillväxtarbete i länet och andra regionala organ, tillfälle att yttra sig. Kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning ska minst innehålla följande: Kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet Kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål Hur kommunen tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen Om en kommuns riktlinjer inte innehåller uppgifter om hur hänsyn har tagits till relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen ges regeringen en möjlighet att förelägga kommunen att ta fram nya riktlinjer. väljer att förhålla sig till den nya lagen dels genom att välja att anta riktlinjer för bostadsförsörjningen som innehåller mål och planerade insatser, och dels genom att ta ställning till vilka nationella och regionala mål som anses vara relevanta att ta hänsyn till.

5 5 (14) Relevanta nationella mål Arbetet med riktlinjer för bostadsförsörjning utgår från ett bredare perspektiv än endast förutsättningar och förhållanden i. För att kunna ligga steget före i planeringen ska arbetet även utgå från vad som händer utanför gällande aspekter såsom vad som händer i den fysiska närheten, till exempel i regionen, men också den ekonomiska utvecklingen, lagar och regler samt trender på bostadsområdet i Sverige. Nedan redogörs för de, av regeringen uppsatta mål och prioriteringar, som anses vara relevanta för. Regeringen presenterar varje år sina prioriteringar för bostadsmarknad, samhällsplanering och byggande. De mål och prioriteringar som regeringen sätter upp för året ska exploateringsgruppen (en arbetsgrupp som föreslås inrättas i samband med antagandet av bostadsförsörjningsprogrammet) ta del av och förhålla sig till när de tar fram en handlingsplan för kommande två år. Det finns ett nationellt mål för bostadsmarknaden som är mer långsiktigt och som avser att förhålla sig till i allt arbete med bostadsförsörjning. Mål för bostadsmarknaden Det nationella målet för bostadspolitiken är en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Övriga nationella mål som kommunen ska förhålla sig till är: Mål för samhällsplaneringen En tydlig roll för fysisk planering i arbetet för en hållbar utveckling av städer, tätorter och landsbygd. Ett regelverk och andra styrmedel som på bästa sätt tillgodoser kraven på effektivitet samtidigt som rättssäkerhet och medborgerligt inflytande säkerställs. Goda förutsättningar för byggande av bostäder och lokaler, etablering av företag och för annat samhällsbyggande samtidigt som en god livsmiljö tryggas. Mål för byggandet Långsiktigt hållbara byggnadsverk. Effektiva regelverk och andra styrmedel som utifrån ett livscykelperspektiv verkar för effektiv resurs- och energianvändning samt god inomhusmiljö i byggande och förvaltning. En väl fungerande konkurrens i bygg- och fastighetssektorn. Kommunens ansvar är att ha kunskap om behoven och genom sin planering ge förutsättningar för bostadsmarknaden att växa. En viktig aspekt i detta är att aktivt arbeta med att verka för att kommunen ska upplevas som attraktiv för att locka såväl aktörer på bostadsmarknaden som nya invånare hit. Relevanta regionala strategier Det regionala utvecklingsprogrammet för Östergötland (RUP), som tagits fram av regionförbundet Östsam i samverkan med bland annat regionens alla kommuner och landstinget, är en samlad strategi för regionens utvecklingsarbete. RUP siktar mot 2030 och ska vara vägledande för regionen i utvecklingsarbete. Kärnan i RUP utgörs av åtta strategier som anger handlingsinriktning utifrån uppsatta mål, kunskap om hur samhället fungerar och en analys av regionens förutsättningar. De åtta strategierna är: 1. Förstärka den samlade handlingsförmågan i Östergötland 2. Utveckla Östergötlands roll i ett storregionalt sammanhang

6 6 (14) 3. Stärka Östergötland som en flerkärnig stadsregion 4. Arbeta för utveckling av Östergötlands alla delar 5. Främja östgötarnas livskvalitet och personlig utveckling 6. Stimulera ett dynamiskt företags- och innovationsklimat i Östergötland 7. Ställa om Östergötland till en robust och resurssnål region 8. Tillvarata och utveckla Östergötlands attraktivitet Varje strategi har en grundtanke och till varje strategi finns ett antal rekommendationer som avser att bidra till konkreta steg i det regionala arbetet. Av de åtta strategierna bedöms strategi tre, fyra, fem, sju samt åtta vara relevanta för s arbete med bostadsförsörjning. Vad gäller regionala strategier som anges i det regionala utvecklingsprogrammet för Östergötland (RUP) ska exploateringsgruppen årligen ta del av vilka av de övergripande strategierna regionen avser att arbeta med. Vissa av strategierna arbetas det med gemensamt i regionen medan kommunerna själva ska förhålla sig och arbeta med till andra strategier i RUP:en. I regionen arbetas det inte aktivt med alla strategier årligen varför det är viktigt för att aktivt följa arbetet med detta i regionen. Att följa det regionala arbetet innebär inte enbart att förhålla sig till de övergripande strategierna utan också att aktivt delta. RIKTLINJER FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING Riktlinjerna för kommunens bostadsförsörjning grundar sig på underlag från den bostadsutredning och analys av bostadsmarknaden i Vadstena som genomfördes under 2012 samt på diskussioner med tjänstemän och politiker inom kommunen och med intressenter bland byggare och bostadsföretag. I följande kapitel presenteras mål, metoder och insatser. Mål med bostadsförsörjning Vadstenas mål med bostadsförsörjningen innehåller olika delar. För det första ska alla medborgare i erbjudas goda bostäder och en god bostadsmiljö. För det andra ska utbudet av bostäder vara attraktivt för nya invånare i linje med det kommunövergripande mål om ett Växande Vadstena så att kan växa och på sikt få en befolkningsstruktur som bättre gynnar tillväxt och välfärd. Det innebär att bostadsutbudet måste kunna locka unga barnfamiljer att bosätta sig i. skall vara ett självklart val för människor som vill bosätta sig i region Östergötland i en trygg livsmiljö vid Vätterns strand. För att uppnå detta sätts följande mål: 1. Skapa rörlighet i det befintliga bostadsbeståndet. Äldre ska uppmuntras att flytta genom strategisk utveckling av olika typer av boende för äldre såsom till exempel seniorbostäder och trygghetsbostäder. Det frigör bostäder för yngre hushåll. Utbudet av bostäder i Vadstena kommun ska göras tillgängligt genom en gemensam portal. 2. Bygga nya bostäder. Målet är att påbörja byggandet av 150 nya bostäder inom en femårsperiod. Bostadsbyggandet ska koncentreras till centrala Vadstena, där de mest attraktiva lägena finns. Kommunen ska ha aktuell kunskap om bostadsmarknaden och veta vilka lägen som är mest attraktiva för nyproduktion. Produktionskostnaderna i nyproduktionen måste hållas låga. 3. Se till att kommunen har ett markinnehav som möjliggör god planering och strategiska etableringar. Ett proaktivt arbete med strategiskt markägande ska inledas. Planeringen av bostadsutbudet i ska grunda sig på en gedigen kunskap om marknaden och förutsättningarna för nyproduktion samt på samverkan med aktörerna på marknaden. 4. Förtydliga och effektivisera plan- och byggprocessen för nya bostäder och bostadsområden. Processen och rutinerna ska vara tydliga för såväl interna som externa aktörer.

7 7 (14) Relationerna med marknadens aktörer ska vara professionella och transparenta och fördelningsgrunderna av mark för bostadsbyggande ska vara tydliga. Servicegarantier ska finnas för processens olika steg. 5. Involvera kommunmedborgarna. Kommunens medborgare ska känna sig delaktiga i processen mot ett Växande Vadstena. Det innebär att dialog med medborgarna blir viktig i alla delar av bostadsförsörjningsprocessen. Tidig involvering förbättrar möjligheten att nå målen. Strategierna för marknadsföring av kommunen ska inkludera en aktiv dialog med medborgarna. 6. Vara aktiva i regionen gällande bostadsförsörjningsfrågor. ska visa ett tydligt engagemang på den regionala marknaden genom att delta på träffar, svara på andra kommuners remisser med mera. ska tydliggöra den unika rollen som kommunen har som aktör på den regionala bostadsmarknaden. Insatser och metoder för att nå målen För att uppnå ovanstående mål finns ett att antal insatser som måste göras från kommunens sida. Dessa är: Inrätta kommunal exploateringsgrupp Kommunchefen får i uppdrag att inrätta en exploateringsgrupp som bland annat ansvarar för att riktlinjer för bostadsförsörjning följs och att aktiviteter för att nå målen genomförs. Gruppen ska bestå av tjänstemän och ska inte vara någon statisk konstellation, kommunchefen tillsätter lämpliga tjänstemän beroende på vilka frågor som är aktuella att arbeta med. Exploateringsgruppen blir kommunens ansikte utåt i bostadsfrågor och är de som ansvarar för att ge rätt information till intressenter. Vilka frågor som är aktuella att arbeta med under respektive år ska framgå av den handlingsplan som exploateringsgruppen årligen har ansvar att ta fram. Inventera byggbar mark i attraktiva lägen För att få igång bostadsbyggandet är det viktigt att byggbar mark i attraktiva lägen inventeras. Attraktiva lägen är centrala Vadstena och fastigheter med sjökontakt (strandnära eller utsikt). En lista över byggbar mark ska tas fram av exploateringsgruppen i samråd med Bygg- och miljönämnden och förses med en prioriteringsordning och en enklare bedömning av typ av bostäder och antal bostäder som är möjliga för exploatering. För att snabbt få igång bostadsbyggandet bör mark som redan varit föremål för planering i centrala Vadstena prioriteras. Hålla nere produktionskostnaderna Produktionskostnaderna måste hållas låga eftersom betalningsviljan inte är hög. Tomträttsavtal ska avvägas vid hyresrättsbyggande på kommunal mark. Kommunen ska undersöka möjligheten att bygga enligt standardiserade byggprocesser. Utarbeta strategi för markinnehav Kommunens markinnehav är en resurs som kan användas på flera sätt. Med utgångspunkt från planmonopolet kan bostadsbyggandet styras med markanvisningar, exploateringsavtal och tomträttsförfaranden och även med stöd av markbyten vid behov av omlokalisering av verksamheter. En strategi för markinnehav ska utarbetas av exploateringsgruppen i samråd med Fritids- och tekniska nämnden. Strategin ska föreslå en långsiktighet för kommunens markinnehav. Till denna ska det kopplas en uppdaterad informationsplats över kommunens marktillgångar. Informationsplatsen ska också innehålla planläget för nya bostäder.

8 8 (14) Samverka med byggherrar (i planarbetet) Planarbetet ska i möjligaste mån ske i samverkan med byggherrar. Det ökar sannolikheten för lyckosamma projekt och bidrar till en effektiv process. Medborgarna ska involveras så tidigt som möjligt i processen. Exploateringsgruppen ska bedriva ett aktivt arbete gentemot aktörer på bostadsmarknaden, bland annat genom att skapa ett forum och bjuda in till regelbundna möten/träffar där man informerar om kommunens arbete, vad som är på gång och så vidare. Skapa ett forum för möten med bostadsmarknadens aktörer. Kommunen ska ha planberedskap och se över möjligheterna att arbeta fram detaljplaner i syfte att vara attraktiva för byggherrar i tidigt skede. Planera boende lämpliga för äldre Boende för äldre ska planeras i direkt anslutning till befintliga bostadsområden med många äldre hushåll. Analysen för detta är redan gjord i bostadsutredningen. Det finns ett flertal intressenter för såväl byggande som ägande av trygghetsbostäder i Sverige. Dessa ska kontaktas och erbjudas möjligheter att bygga i. För att få koll på vilka åtgärder som utförs för bostadsanpassning ska ett register för detta inrättas. Aktivt ägande i VFAB VFAB har en central roll i Vadstenas bostadsförsörjning. Ägardirektiven ska i dialog med VFAB förses med åtaganden kring byggande och planering samt åtgärder för god rörlighet i beståndet. VFAB ska tillsammans med övriga hyresvärdar och i ett regionalt sammanhang arbeta för att upprätta en portal för hyresrätter i kommunen och regionen. En inventering ska göras avseende möjligheten att i dialog med kommunen omvandla delar av beståndet till boende lämpliga för äldre i områden där VFAB är ensam hyresvärd. Delta i regional samverkan Exploateringsgruppen ska aktivt delta i en regional samverkan kring bostadsförsörjningen i Östergötland. I och med den nya lagen fick Länsstyrelsen ett förtydligat ansvar att samordna regionen i bostadsförsörjningsfrågor, något som de i sitt remissvar också säger sig avse att göra, bland annat genom att samordna möten om boendeplanerings- och bostadsförsörjningsfrågor. Länsstyrelsen avser också att, om behov finns, initiera nätverk för kommunala handläggare av bostadsförsörjningsfrågor. Vid sådana möten och nätverksträffar ska delta och klargöra sin roll på bostadsmarknaden i regionen. Frågan om pendlingsmöjligheter och förbättrad infrastruktur i regionen, framför allt med kollektivtrafik, ska vara en särskilt prioriterad fråga i denna samverkan. Analysera bostadsmarknaden vartannat år för att stämma av läget En analys av bostadsmarknaden ska göras minst vartannat år, för att kunskapen om förhållandena på bostadsmarknaden ska vara korrekta och aktuella. Den ska innehålla en demografisk analys av kommunens befolkning och flyttströmmar samt bostadsstockens förändring. Analysen ska också innehålla en karta som visar prisbilden på bostäder i olika delområden. Kartorna ska kompletteras med ekonomiska data över attraktivitet på bostadsmarknaden. Försäljningspriser i olika delområden ska analyseras. Markinnehav och fastighetsägarregister kan med fördel också illustreras på kartor. Ta fram handlingsplaner Exploateringsgruppen ska, med start 2014, ta fram tvååriga handlingsplaner för hur kommunen ska arbeta med bostadsförsörjningsfrågor under kommande två år. Handlingsplanen ska innehålla kommunens planerade insatser inom området samt när de förväntas ske, en förteckning över kommunens markinnehav, hur kommunen avser att samverka med byggherrar och intressenter under kommande två år (till exempel anordnande av möten/träffar/samråd), vilka planer som är på gång (antagna, pågående och

9 9 (14) planerade), vilka bostadsbyggnadsprojekt som är färdigställda, pågående och igångsatta per kvartal samt vilka som är kontaktpersoner för olika processteg och ansvarsområden. Vid varje planskifte ska föregående handlingsplan utvärderas för att se om vilken måluppfyllelse som nåddes under perioden samt reflektioner om målen uppfylldes på önskvärt sätt. Kartläggning av kommunens interna processer för bostads- och samhällsbyggnadsfrågor Exploateringsgruppen ska aktivt arbeta med att skapa förutsättningar för effektiva interna processer kring bostads- och samhällsbyggnadsfrågor där ansvarsfördelningen är tydlig. För att kunna möta ambitionsnivån med dessa riktlinjer behövs en effektiv och väl fungerande organisation med tydliga processer och väldefinierade roller. En tydlig styrning, synligare processer och en gemensam värdegrund krävs för att nå de uppsatta målen. I detta arbete ingår att arbeta med att definiera processbeskrivningar för allt planarbete och att skapa en prioriteringsordning mellan olika typer av planer. Marknadsföring till kommunens målgrupp ska marknadsföra som attraktiv boendeort för målgruppen; unga familjer i åldern år enligt den marknadsstrategi som är antagen. Kommunen ska undersöka möjligheterna till att inrätta en service i form av bostadslots vars uppdrag kan vara tudelat. Servicen bostadslots kan dels vara ett stöd för de aktörer som vill bygga bostäder och på sätt underlätta nybyggnationen av bostäder i kommunen, men servicen bostadslots kan även vara ett stöd för nyinflyttade att känna sig välkomna och få information om kommunens som helhet och de möjligheter till arbete, fritid och livskvalitet som finns. VADSTENAS UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER I bilagan Bostadsförsörjningsprogram Planeringsförutsättningar redogörs för vilka utmaningar, men också möjligheter, som har att förhålla sig till för att ha en välfungerande bostadsmarknad. Utmaningar innebär att de på något sätt kan innebära hinder för att bostadsmarknaden ska fungera effektivt. Men flera av utmaningarna innebär också möjligheter för om de kan tas tillvara och mötas med metoder för en positiv utveckling. I detta kapitel diskuteras hur kommunen, med stöd av riktlinjerna, ska vända utmaningarna till just möjligheter. Den första utmaningen står inför är befolkningssammansättningen. För att kunna vända utmaningen kring befolkningssammansättningen till en möjlighet för, måste fokus läggas på marknadsföring till målgruppen barnfamiljer i åldern år. Vetskapen om att Vadstena kommun är en attraktiv kommun för utomläns inflyttande äldre är i sig inget problem så kommunen arbetar aktivt för att kunna erbjuda ett bostadsbestånd som kan motsvara den efterfrågan som såväl denna grupp, som kommunens målgrupp har. har också en chans i att vara en liten och trygg småstad och en liten kommun vilket gör att de som en gång flyttat ut gärna vill återvända när de skaffat familj och vill bo i en trygg och liten kommun igen. Därför är det viktigt att skolor och barnomsorg har en hög kvalitet. vill växa, det är ett tydligt mål som finns beslutat av kommunfullmäktige. Detta måste även vara tydligt gentemot kommunens medborgare för att de ska kunna dela kommunens strävan i att växa. Kommunen måste visa att vetskap finns om att det kan vara en känslig fråga att växa och därför måste alla ges chansen att uttrycka sina åsikter. Att förtäta och växa genom nybyggnationer i innerstaden är en känslig fråga ur flera olika perspektiv, det tycker även kommunen och det måste bli tydligt. En viktig del i att få medborgarna att känna sig delaktiga är att arbeta med medborgardialog där det tydligt framgår hur viktigt det är för kommunen att växa och att det är tillsammans som den framtida

10 10 (14) skapas. Genom att tidigt informera om pågående planer och bjuda in till dialog kan kommunen förhoppningsvis undvika motsättningar mellan byggherrar och medborgare. Kommunens roll är att vara kittet som skapar samsyn kring insikten om att kommunen måste och vill växa. För att säkerställa att framtida bostadsförsörjning tar hänsyn till kulturmiljön och innerstaden bör ett framtagande av en Kulturmiljöplan övervägas för att ge ett fördjupat underlag för kommunens översiktsplan och detaljplanering. Alternativ är att arbeta en fördjupad översiktsplan för Vadstena innerstad där utmaningarna i kulturmiljön beaktas. har också så unika bevarandevärden att de mest attraktiva miljöerna bör vara orörda. Det är trots det i de mest attraktiva miljöerna som det också är mest attraktivt att bo och därmed även att bygga nytt. Med en kulturmiljöplan alternativt en fördjupad översiktsplan kan möjligheterna tydligare lyftas fram i förhållande bostadsförsörjning. Om vill locka nya invånare måste en rörlighet på bostadsmarknaden komma till stånd. Ett sätt att få bostadsmarknaden rörlig är att inrikta nyproduktionen på ett sätt som gör att flyttningar stimuleras, ett annat är att ha en effektiv bostadsförmedling som förenklar byten mellan olika typer av bostäder. Kommunen vill stimulera barnfamiljers möjlighet att göra bostadskarriär något som enklast uppnås genom att äldre, som redan gjort bostadskarriär, flyttar från sina småhus. Vid långa flyttkedjor får många hushåll möjlighet att byta boende vilket innebär välfärdsvinster för kommunen. Vid nyproduktion måste fokus vara på de attraktiva lägena i kommunen; centralt med vattenkontakt. Prioritering av projekt med låg risk och hög förutsägbarhet avseende kostnader är sannolikt en framgångsfaktor för att få till stånd ökat bostadsbyggande. Då måste också planprocessen vara transparent och så förutsägbar som möjligt. En tydlig bostadspolitik med tydliga prioriteringar är ytterligare en förutsättning för att byggföretag ska vara intresserade av exploatering. Det är viktigt att komma ihåg att bostadsmarknaden inte är lokal. Kommungränsen är sällan det viktigaste för hushåll som letar bostad. Bostadspriser i regionen påverkar flyttströmmar, liksom utökade möjligheter att pendla till andra orter inom rimlig tid. Det är viktigt att håller sig framme i investeringsbeslut om ny infrastruktur i regionen. Till infrastruktur räknas även turtäthet och bytestider i kollektivtrafiken. Särskilt stråket in mot Linköping är viktigt för. Motalas, Mjölbys och Linköpings arbetsmarknader är viktiga för Vadstenaborna och för att Vadstena skall vara en attraktiv boendekommun. Det är därför viktigt att stimulera och engagera sig i hela regionens möjligheter att växa. Regional samverkan för näringslivets framgång är därför viktigt även för s lokala bostadsmarknad. Vadstena är en liten kommun men har en attraktionskraft som borde vara av intresse för regionen. Regionen behöver fler invånare som flyttar hit från andra län. Här har unika kvaliteter att bidra med; enligt SCB:s befolkningsstatistik är Vadstena den kommun som per capita 2013 lockade flest utomläns inflyttare (främst från Stockholms kranskommuner). Att invånare flyttar runt mellan olika kommuner i regionen är inget som regionen i stort vinner på, regionen behöver nya invånare som flyttar hit från andra län. Detta ger en stor möjlighet att vara en unik tillgång i regionen och är något som måste lyftas fram.

11 11 (14) MÅL FÖR VADSTENA KOMMUNS LOKALA BOSTADSPOLITIK Målet är att erbjuda lämpliga bostäder till alla medborgare, hushåll och nya invånare som passar deras behov och önskemål. Detta innebär att bostadsutbudet i kommunen måste vara anpassat till befolkningens behov och önskemål och med viljan att växa innebär det också att utbudet måste öka. Det innebär också att kommunen måste minska hinder för flytt mellan bostäder vid förändrade behov och önskemål, dvs. stimulera rörligheten på bostadsmarknaden. I kommunens strategiska planering betonas också att ett bra utbud av attraktiva bostäder är viktigt för att åstadkomma långsiktig befolkningsmässig och därigenom ekonomisk tillväxt. Därmed bör främjandet av byggande av bostäder som är attraktiva för inflyttning och tillgodose efterfrågan på bostäder för att vara ett attraktivt boendeval i regionen. skall vara ett självklart val för människor som vill bosätta sig i region Östergötland i en trygg livsmiljö vid Vätterns strand. Bostadsutvecklingen i Vadstena kommun handlar inte bara om tätorten Vadstena utan om hela kommunen där landsbygden också ska ses som en resurs för att locka nya medborgare till. Målen för den fysiska planeringen och arbetet med Översiktsplanen berör också målen för bostadsplaneringen, särskilt avseende nyproduktion av bostäder: 1. Från trasig till hel samla staden bebyggelse inom en radie av 1,5 km från centrum 2. Från gles till tät skapar en attraktiv hållbar stad 3. Från kvantitet till kvalitet är identitetsskapande för Vadstena och för kommunens varumärke. Skapar en helhet en stadsmiljö inte bara ett boende 4. Landsbygden ny bebyggelse bör lokaliseras så att befintliga bebyggelsegrupper förtätas eller utvidgas 5. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) Det är av största vikt att kan erbjuda attraktiva lägen för ny bostadsbebyggelse i. Målsättningen är att erbjuda byggrätter som innebär att flera bostadsproducenter kan lockas att bygga bostäder i Vadstena. I och med att ett planarbete pågår under några år, bör planeringsberedskapen finnas löpande för ett antal nya bostadsprojekt. Vid analyser av försäljningsstatistiken för bostäder kan också konstateras att strandnära lägen är mycket attraktiva. Det är därför ett mål att kunna erbjuda strandnära lägen för ny bostadsbebyggelse. De utvecklingsområden som anges i Översiktsplanen visar på sådana lägen. bör också noggrant överväga om verksamhet som idag ligger i strandnära lägen kan flyttas till förmån för nya bostäder. Nyetableringar av verksamheter som inte kan tillgodogöra sig nyttan av strandnära lägen bör inte prioriteras i dessa lägen. Bostadsförsörjningen skall ha fokus på hållbarhet ur alla perspektiv, såväl social som ekonomisk och miljömässig. En viktig utmaning framöver är att skapa en bättre sammanhållen stad med social hållbarhet i alla stadsdelar. Det innebär framför allt att i möjligaste mån kompletteringsbebygga flerbostadshus i anslutning till större villaområden. Äldre som trivs i sina bostadsområden vill i möjligaste mån bo kvar. En strategi för marknadsföringsarbetet är antagen för kommunen under 2011: är det självklara valet för de som söker lugnet, tryggheten och charmen i den lilla kommunen. Detta är en utmärkt utgångspunkt för marknadsföring av kommunen till den mest intressanta målgruppen unga barnfamiljer med kärnvärdena charmig, trygg och kreativ. Kommunen bör snarast genomföra aktiviteter som syftar till att utveckla kunskapen om och utbudet till målgruppen. En förutsättning för detta är att utbudet av bostäder för inflyttning upplevs som attraktivt och prisvärt och att erbjudandet därmed

12 12 (14) är trovärdigt. Detta kräver sannolikt flyttrörelser från det äldre villabeståndet i kommunen av äldre hushåll till alternativa bostäder som passar seniorer. Värderingsarbete i en organisation är mycket effektivt för att uppnå tydlig ledning och inriktning, arbetslust och motiverade medarbetare. Organisationer som är genuint och medvetet värdegrundsbaserade är mer framgångsrika. Ett värderingsarbete får också betydelse för arbetet med medborgardialog. Vadstenaborna måste få en chans att förstå varför måste växa och pedagogiska inslag kring Växande Vadstena måste ingå i alla medborgardialoger. De boendes möjligheter att påverka sin inre och yttre boendemiljö ska alltid vara en viktig utgångspunkt och målet är att invånarna skall känna sig involverade och betydelsefulla i kommunens utveckling. Byggoch Miljönämndens åtagande för demokrati och inflytande är användbara och ska kännetecknas av att samtliga kommuninvånare och kommunanställda ges möjlighet till inflytande över kommunens verksamheter. Att samverka i planprocessen, både inom kommunen och externt är en framgångsfaktor. Att tidigt arbeta med medborgardialoger och andra sätt för medborgarinflytande i planprocessen då förändringar skall ske i bostadsområden kan därför vara en framgångsrik väg för att nå målen. Lokal boendedemokrati anses också påverka såväl den sociala hållbarheten som trygghet och säkerhet i bostadsområdet. En god service till byggare och hyresvärdar samt en aktiv samverkan med marknadens aktörer tidigt i planprocessen måste också ske för att målet att bygga mer bostäder och erbjuda goda boendemiljöer skall uppfyllas. Näringslivets regelnämnd (NNR) har föreslagit hur bygglovsprocessen kan förbättras. Målet för Vadstena kommuns del ska vara en tydlig och transparent process, snabba handläggningstider samt en koppling mellan avgift och kommunens motprestation. Under planperioden har som mål att införa servicegaranti för vissa tjänster i kommunen. För frågorna och eventuell problematik kring boende på landsbygden och i småorter i kommunen bör dessa följa Översiktsplanens strategier, vilket innebär att ny bebyggelse bör lokaliseras så att befintliga bebyggelsegrupper förtätas eller utvidgas. PRIORITERINGAR OCH ÅTGÄRDER Processer och samverkan Behoven av nya bostäder är inte alltid lätta att tillgodose i eftersom marknadsförutsättningarna inte är självklara i alla lägen. Att tillgodose marknadens önskemål om planlagd mark och byggrätter är viktigt för att inte planmonopolet skall bli utbudsbegränsande. För att främja konkurrensen bland byggherrar och därmed öka kvalitet och effektivitet samt sänka priserna är det viktigt att metoder och processer för tilldelning och försäljning av mark och byggrätter är uttalad, transparent, neutral och förutsägbar. Kommunens metoder och processer måste därför kommuniceras på ett tydligt sätt till marknadens aktörer. Dessa riktlinjer är ett sätt att göra detta. Ett annat är återkommande, regelbunden och öppen samverkan med aktörerna. Även inom kommunen måste ett nära samarbete och utbyte av erfarenheter ske mellan berörda sektorer och avdelningar. För att arbeta mer effektivt med bostadsförsörjningsfrågorna bör en intern organisation ta ansvar för dessa frågor. I riktlinjerna föreslås att en exploateringsgrupp inrättas som består av tjänstemän som arbetar direkt eller indirekt med bostads- och samhällsbyggnadsfrågor.

13 13 (14) Planering och byggande Planer för bostadsbebyggelse bör prioriteras i kommunens mest attraktiva lägen. Efter inventeringen av byggbar mark och övriga möjligheter för ombyggnad och förtätning med bostäder i de centrala delarna av Vadstena stad bör politisk enighet nås kring vilka lägen och projekt som ska prioriteras. Processerna ska tidigt involvera såväl medborgare som byggföretag. Medborgardialogerna bör inkludera ett pedagogiskt moment om Växande Vadstena. Kommunen måste se till att marknadens aktörer får tillfälle att beskriva sina möjligheter att bygga i och sina önskemål kring såväl lägen som typer av bostäder. Markanvisningar har fördelar i och med att förfarandet är öppet och bjuder in flera aktörer till marknaden. Processen är strukturerad och den annars mer ad hoc mässiga planeringen utifrån enskilda initiativ undviks. Nackdelen med att ha en anbudsprocess är att högst bud vinner anbudet och markpriserna är den enskilt viktigaste faktorn till ökade byggkostnader under senare år. Prisnivån i är dock inte hög och torde inte leda till problem med för höga byggkostnader. Men det är viktigt att vara vaksam. I storstadsområdena inträffar det att vinnande anbud läggs så högt att bostadsbyggandet inte kan komma till stånd och därmed utnyttjas inte byggrätterna fullt ut. Det som är en byggoption för byggarna är idag inte förenat med någon risk vilket innebär att byggaren kan lägga ett hur högt anbud som helst utan att behöva stå för det när väl planeringen är klar och det är dags för bostadsproduktion och kostnader för byggaren. I bör inte markpriset vara den avgörande faktorn som styr anvisningen. Ägardirektiv för allmännyttan Ägardirektiv för det kommunala bostadsbolaget kan hjälpa till att få till stånd bostadsbyggande. En aktiv ägarroll med direktiv för förvaltning, förvärv och försäljningar samt nyproduktion skall vara konkreta avseende bolagens ansvar för bostadsbyggande, bostadsförmedling och utveckling av de delar där de är ledande fastighetsägare. Ägardirektivet måste ta hänsyn till allmännyttans affärsmässiga roll och kan inte styra hur bolaget agerar för att uppnå målen eller försätta marknadskrafterna ur spel. För att möta allt större behov av tillgängliga bostäder för den växande gruppen äldre i samhället bör olika typer av boende som är lämpliga för äldre byggas. Förutom det kommunala bostadsbolaget finns det flera aktörer på marknaden som bygger trygghetsbostäder och flera bostadsbolag som är intressenter i ägandet av så kallade samhällsfastigheter. Kommunen måste ta en aktiv roll i byggandet av olika boende som är lämpliga för äldre. Regional samverkan och erfarenhetsutbyte Kommunen måste ha en regional syn på bostadsmarknaden. Kommungränsen är inte en gräns för bostadsmarknaden. Människorna rör sig och pendlar över allt större avstånd. Ett visst samarbete med grannkommunerna bör ske för att tillsammans kunna tillgodose behoven på marknaden. De bostadsmarknadsanalyser som görs bör även innehålla ett regionalt perspektiv. Kommunen bör också i större utsträckning utnyttja de analyser av bostadsmarknaden som Länsstyrelsen och andra gör samt aktivt påverka Länsstyrelsen och Östsam att ta sitt ansvar kring de regionala frågorna såväl om bostadsförsörjning som om tillgänglighet, näringslivsutveckling etc. Kommunen bör också bevaka vilken ställning antas ha som ort i den regionala strukturen (RUP). Samverkan med grannkommuner, Länsstyrelsen och Östsam bör också passa för att diskutera frågor kring LIS, strandskydd och investeringar i infrastruktur.

14 14 (14) REFERENSLISTA Regeringens Mål och prioriteringar för boende och byggande, Regionalt utvecklingsprogram >2030 för Östergötland Kulturmiljölag (1998:950) Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Lagrådsremiss En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Lag om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag (2010:879) Plan- och bygglag (2010:900) Vadstena Livsmiljön för dig antagen av kommunfullmäktige 18 november 2009, 126 Energiplan , antagen av kommunfullmäktige 17 augusti 2011, 119 s marknadsstrategi , antagen av kommunfullmäktige 19 oktober 2011 Bostäder En utredning om kommunens bostadsutveckling och framtida behov dnr KS2012/ , Översiktsplan för, antagen av kommunfullmäktige 19 juni 2013, 114 Bostadsutveckling i Vadstena, Riktlinjer för bostadsförsörjning förslag från WSP , dnr KS2013/ , Sammanställning remissvar inkomna under perioden 13 november februari 2014, dnr KS2013/ ,

15 BOSTADSFÖRSÖRJNINGS- PROGRAM Bilaga Planeringsförutsättningar

16 3 (25) INNEHÅLL Inledning... 4 Syfte och innehåll... 4 Bakgrund... 4 Lagstiftning som styr bostadsförsörjning... 5 Nationella mål och regionala strategier... 6 Nationella mål och prioriteringar... 6 Mål för samhällsplaneringen... 6 Mål för byggandet... 6 Mål för bostadsmarknaden... 6 Regionala strategier och rekommendationer... 6 s utmaningar och möjligheter... 8 Befolkningssammansättning... 8 Småkommunens för- och nackdelar... 8 Kulturmiljöns bevarandevärden... 9 Prisnivån på bostäder i det befintliga beståndet i relation till nyproduktionskostnader... 9 Vadstena som attraktiv rekreationskommun Den regionala dimensionen Pendling och Kommunikationer Segregation Medel för en framgångsrik bostadsförsörjning Samverkan, internt inom kommunen, extern med aktörerna på marknaden samt regional samverkan Effektivare utnyttjande av det befintliga bostadsbeståndet Mer nyproduktion Bostadsmarknaden i Sverige och Östergötland Bostadsmarknaden i Prisnivå Bostadsbehov, bostadsefterfrågan och bostadsbrist Olika grupper på bostadsmarknaden Boende för äldre Unga vuxna Nyanlända Hemlösa Resursstarka hushåll Referenser... 26

17 4 (25) INLEDNING s befolkningsutveckling är sjunkande och de äldre blir relativt fler. På sikt ställer detta till problem med försörjningen för få i yrkesverksam ålder skapar ett kommunalekonomiskt underskott. De allra senaste åren har takten i befolkningsminskningen avtagit, men prognosen är fortsatt negativ. En bättre fördelning mellan åldersgrupperna är viktig att uppnå på sikt och ger ytterligare förutsättningar för en positiv befolkningsutveckling. Idag är Vadstena den kommun i Östergötland som har högst andel äldre, såväl 65 år och äldre som den mer omsorgs- och vårdkrävande delen av befolkningen 85 år och däröver. Prognosen visar att andel äldre i kommer att vara 38 procent (65- år) år Prognosen med en åldrande befolkning ger utmaningar vad det gäller samhällsplanering och bostadsförsörjning. Om tio år är det framför allt åldersgruppen över 70 år som vuxit medan de under 50 år blivit allt färre. En förutsättning för positiv befolkningsutveckling är en god arbetsmarknad, bra näringslivsklimat, välplanerad infrastruktur och välfungerande kommunikationer, ett offensivt bostadsbyggande, god tillgång till byggnadsklara tomter samt möjlighet till en aktiv fritid. SYFTE OCH INNEHÅLL Syftet med planeringsförutsättningarna är att vara en bas för kommunens bostadsförsörjningsprogram och riktlinjer för bostadsförsörjning. Planeringsförutsättningarna innehåller bakgrund, lagstiftning, nationella mål och regionala strategier som gäller för samhällsplanering, byggande och bostadsmarknad. Planeringsförutsättningarna innehåller också en bild och analys av läget på bostadsmarknaden i Sverige, Östergötland och Vadstena vid den tidpunkt som riktlinjerna tagits fram. Planeringsförutsättningarna ska bidra till att belysa de delar som riktlinjerna för bostadsförsörjning ska förhålla sig till. Bakgrund Utifrån ett beslut i kommunstyrelsen den 16 maj fick planeringsenheten tillsammans med Vision Vadstena (Viva) i uppdrag att göra en utredning kring bostadsutveckling. Utredningen genomfördes under hösten 2012 och presenterades för kommunstyrelsen i november samma år. Utredningen belyser olika faktorer som på ett eller annat sätt påverkar bostadsbyggandet i en kommun och särskilt samt vilka förutsättningar det finns för att kommunen ska kunna planera och ge möjlighet för ett ökat bostadsbyggande. Slutsatsen i bostadsutredningen är att befolkningens ålderssammansättning långsiktigt bör vara i bättre balans. Det betyder att inflyttning i åldersgruppen år är önskvärd och ska prioriteras i samhällsplaneringen. Då uppnås målen mot ett mer hållbart samhälle både socialt och ekonomiskt. Kommunen ska ge förutsättningar för satsningar på byggnation av seniorboenden som är centralt placerade i kommunen. Detta förväntas starta en flyttkedja som frigör villor i flera bostadsområden i kommunen. Utredningen visar att kommunen behöver ha en aktiv bostadspolitik som skapar förutsättningar för att möta behovet av de förändringar som sker i olika ålderskategorier för att kommunen ska vara en attraktiv boendeort. En del i att ha en aktiv bostadspolitik är att ta fram ett bostadsförsörjningsprogram. För att på ett effektivt sätt arbeta med bostadsutvecklingsfrågan i Vadstena kommun krävs prioriteringar och fokus. En bostadsmarknad i balans innebär att hushåll ska kunna välja boende och att det ska finnas vissa frihetsgrader i beståndet för omflyttning. En uttalad politik kring kommunens visioner, mål, policy och planer underlättar för aktörerna på marknaden och naturligtvis även internt i kommunen.

18 5 (25) Kommunfullmäktig har 12 december 2012, 206 gett kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram bostadsförsörjningsprogram och riktlinjer för bostadsförsörjning för. Arbetet med att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjning inleddes under våren Uppdraget gick efter upphandling av konsult till WSP Analys & Strategi. En workshop hölls under augusti månad 2013, under ledning av WSP, med deltagare från politiken, kommunens förvaltningar och bolag, byggbolagen samt andra berörda nyckelpersoner i kommunen. Workshopens syfte var tudelat. Ena delen var att förankra arbetet med riktlinjerna med alla berörda och hämta synpunkter och inspiration för att formulera vad som är viktigt för bostadsförsörjningen i Vadstena. Andra delen var att starta en samverkan med aktörerna på marknaden för att informera om kommunens arbete och låta intressenterna träffas för att dela med sig av sina erfarenheter, förklara sina ståndpunkter och komma med förslag och idéer till det fortsatta arbetet. Mer om vad utredningen kom fram till presenteras i kapitlet Bostadsmarknaden i Vadstena. LAGSTIFTNING SOM STYR BOSTADSFÖRSÖRJNING Det finns ett antal lagar och bestämmelser som reglerar en kommuns ansvar för bostadsförsörjning. Den främsta av dessa är Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (BFL). Lagen fastställer att varje kommun ska planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. Riktlinjer för bostadsförsörjning skall antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod, eller när förutsättningarna ändras. (Lag 2000:1383) Riksdagen beslutade 13 november 2013 att anta förslag till en tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Den nya lagen började gälla från och med den 1 januari 2014 och innebär att innehållet i och processen för att ta fram kommunala riktlinjer för bostadsförsörjningen preciseras. Nytt är att kommunerna i riktlinjerna ska redovisa hur hänsyn har tagits till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Genom detta införs ett nationellt och ett regionalt perspektiv i riktlinjerna. Vid planeringen av bostadsförsörjningen ska kommunen samråda med berörda kommuner och ge länsstyrelsen, aktören med ansvar för regionalt tillväxtarbete i länet och andra regionala organ, tillfälle att yttra sig. Kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning ska minst innehålla följande: Kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet Kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål Hur kommunen tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen Om en kommuns riktlinjer inte innehåller uppgifter om hur hänsyn har tagits till relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen ges regeringen en möjlighet att förelägga kommunen att ta fram nya riktlinjer.

19 6 (25) NATIONELLA MÅL OCH REGIONALA STRATEGIER Det finns ett antal nationella och regionala mål och prioriteringar för boende och byggande. I följande kapitel redogörs för de nationella målen samt för de regionala strategier och rekommendationer som återfinns i det regionala utvecklingsprogrammet för Östergötland (RUP). Nationella mål och prioriteringar Regeringens övergripande mål för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet är att ge alla människor i alla delar av landet en, från social synpunkt, god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas. Regeringen vill stimulera bostadsbyggandet och öka takten i planläggandet. Regeringen gör detta genom att förenkla reglerna och vidta andra åtgärder som ska göra det lättare att tillämpa dem. Mål för samhällsplaneringen En tydlig roll för fysisk planering i arbetet för en hållbar utveckling av städer, tätorter och landsbygd. Ett regelverk och andra styrmedel som på bästa sätt tillgodoser kraven på effektivitet samtidigt som rättssäkerhet och medborgerligt inflytande säkerställs. Goda förutsättningar för byggande av bostäder och lokaler, etablering av företag och för annat samhällsbyggande samtidigt som en god livsmiljö tryggas. Mål för byggandet Långsiktigt hållbara byggnadsverk. Effektiva regelverk och andra styrmedel som utifrån ett livscykelperspektiv verkar för effektiv resurs- och energianvändning samt god inomhusmiljö i byggande och förvaltning. En väl fungerande konkurrens i bygg- och fastighetssektorn. Mål för bostadsmarknaden Det nationella målet för bostadspolitiken är en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Regionala strategier och rekommendationer Det regionala utvecklingsprogrammet för Östergötland (RUP), som tagits fram av regionförbundet Östsam i samverkan med bland annat regionens alla kommuner och landstinget, är en samlad strategi för regionens utvecklingsarbete. RUP siktar mot 2030 och ska vara vägledande för regionen i utvecklingsarbete. Kärnan i RUP utgörs av åtta strategier som anger handlingsinriktning utifrån uppsatta mål, kunskap om hur samhället fungerar och en analys av regionens förutsättningar. De åtta strategierna är: 1. Förstärka den samlade handlingsförmågan i Östergötland 2. Utveckla Östergötlands roll i ett storregionalt sammanhang 3. Stärka Östergötland som en flerkärnig stadsregion 4. Arbeta för utveckling av Östergötlands alla delar 5. Främja östgötarnas livskvalitet och personlig utveckling 6. Stimulera ett dynamiskt företags- och innovationsklimat i Östergötland 7. Ställa om Östergötland till en robust och resurssnål region

20 7 (25) 8. Tillvarata och utveckla Östergötlands attraktivitet Varje strategi har en grundtanke och till varje strategi finns ett antal rekommendationer som avser att bidra till konkreta steg i det regionala arbetet. Av de åtta strategierna bedöms strategi tre, fyra, fem, sju samt åtta vara relevanta för s arbete med bostadsförsörjning. Till några av strategierna finns tydliga rekommendationer som stödjer utvecklingen av bostadsförsörjning. Nedan presenteras de fem strategier och eventuellt tillhörande rekommendationer som är aktuella för att förhålla sig till i det regionala perspektivet är: Strategi tre - Stärka Östergötland som en flerkärnig stadsregion Grunden i strategi tre är att den stora befolkningen i regionen kan utgöra underlag för flera olika marknader såsom arbets-, boende-, tjänste-, utbildnings- och kultur- och fritidsmarknaden. Rekommendationer - Regional och mellankommunal översiktlig planering; o #3:1 Regional strukturplan o #3:2 Samordnad kommunal översiktsplanering, o #3:3 Begränsa exploatering av jordbruksmark, o #3:4 Bebyggelseutveckling utefter kommunikationsstråken, o #3:5 Prioritera utbyggnad av orter med goda förutsättningar, o #3:6 Främja koncentrerad bebyggelse Strategi fyra - Arbeta för utveckling av Östergötlands alla delar Strategins grund är att Östergötland har geografiskt stora och glest befolkade delar som bara i begränsad omfattning kan dra nytta av möjligheterna i regionens centrala delar. För dessa områden krävs insatser som bygger på områdets styrkor och möjligheter. Rekommendation - Landsbygdens tätorter o # 4:1 Koncentrera offentlig service i glest befolkade områden Strategi fem - Främja östgötarnas livskvalitet och personlig utveckling Grunden i strategin är att alla medborgare i regionen ska ha goda möjligheter till utbildning, boendemiljö efter önskemål, tillfredsställande fritid samt meningsfullt arbete. Rekommendation - Förstärkt inkludering o # 5:5 Ökad inkludering Strategi sju - Ställa om Östergötland till en robust och resurssnål region Strategins grund är att ställa om regionens utveckling till en riktning som är mer ekologiskt hållbar ur ett lokalt och globalt perspektiv. Detta kan även ge ökade möjligheter för bättre livskvalitet och välbefinnande. En stor vikt läggs vid att öka regionens robusthet mot högre energipriser och minskad användning av naturresurser. Strategi åtta Tillvarata och utveckla Östergötlands attraktivitet Grunden i strategin är att flera faktorer påverkar invånares och besökares upplevelse av regionen. Detta ger en attraktivitet där ledorden i arbetet är kultur, idrott, evenemang, besöksnäring, staden, naturen, kreativitet och varumärkesutveckling.

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 Innehållsförteckning Bostadspolitisk strategi... 4 Förutsättningar och behov... 5 Strategier Boendeplanering utifrån befolkningsstrukturen...

Läs mer

Bostadspolitisk Strategi. för Uppsala kommun 2010-2014

Bostadspolitisk Strategi. för Uppsala kommun 2010-2014 Bostadspolitisk Strategi för Uppsala kommun 2010-2014 1 Förord Behovet av bostad skiftar genom livet, från ungdoms- till senioråldern. Ett tillräckligt stort och varierat utbud av bostäder minskar trångboddhet,

Läs mer

BoPM Boendeplanering

BoPM Boendeplanering Boendeplanering Rapport 2011-20 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för näringsliv och samhällsbyggnad BoPM Boendeplanering Beställningsadress: Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand

Läs mer

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Anna Liljehov Fysisk planerare 040-675 34 08 Anna.Liljehov@skane.se YTTRANDE Datum 2015-07-28 Dnr 1500012 1 (7) Helsingborgs stad Remiss. Förslag på mark- och boendeprogram

Läs mer

Strategiskt program för boendeplanering

Strategiskt program för boendeplanering Strategiskt program för boendeplanering Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-08-27 164 1 Strategiskt program för boendeplanering Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun

Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun Antagna av Kommunfullmäktige i Lindesberg 2009-xx-xx Bostäder av god kvalitet viktigt för invånarnas välfärd Boendet är grundläggande såväl för

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram

Bostadsförsörjningsprogram Antagen av kommunfullmäktige 2012-11-13, 153 Bostadsförsörjningsprogram för Kiruna kommun 2012-2018 2 Bostadsförsörjningsprogram för Kiruna 2012-2018 Förord Arbetet med en plan för god tillgång till bostäder

Läs mer

Regional bedömning av behovet av nya bostäder

Regional bedömning av behovet av nya bostäder YTTRANDE 1 (5) Enheten för bostadsfrågor Stockholms läns landsting Tillväxt, miljö och regionplanering Box 22550 104 22 Stockholm Regional bedömning av behovet av nya bostäder (S2012/4203/PBB) Sammanfattning

Läs mer

Bengt Eriksson 2010-01-18

Bengt Eriksson 2010-01-18 BERIKON AB Promemoria Bengt Eriksson 2010-01-18 Kommunförbundet Skånes engagemang i studentbostadsfrågan Styrelsen för Kommunförbundet Skåne har väckt frågan om förbundets engagemang i studentbostadsfrågan,

Läs mer

Budget och planer för år 2014 2018

Budget och planer för år 2014 2018 Budget och planer för år 2014 2018 Bostadsförsörjningsprogram Fastställd av kommunfullmäktige 2013-11-18 1 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014-2018 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid ALLMÄNT 2 Riksdagens bostadspolitiska

Läs mer

Näringslivsstrategi för Nynäshamns kommun

Näringslivsstrategi för Nynäshamns kommun Version: PA1 Revisionsdatum: 2014-06-03 Upprättad av: Aun Henriksson, Anna Eklund, Yvonne Edenmark Lilliedahl Granskad/ av Birgitta Elvås, kommunchef Revision A beslutas av: kommunfullmäktige Näringslivsstrategi

Läs mer

Strukturbild för Skåne. - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering

Strukturbild för Skåne. - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering Strukturbild för Skåne - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive

Läs mer

Ägardirektiv för Sundbybergs stadshus AB och dess dotterbolag 1

Ägardirektiv för Sundbybergs stadshus AB och dess dotterbolag 1 Ägardirektiv för Sundbybergs stadshus AB och dess dotterbolag 1 1 Antagen på kommunfullmäktiges sammanträde den 26 september 2011, 270 och fastställt på bolagsstämman den 25 november 2011. 1 Ägardirektiv

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Samhällsutvecklingsenheten ISSN 1103-8209, meddelande 2006:18 Text: Dan Janerus Omslagsbild: Dan Janerus Tryckt av Länsstyrelsen

Läs mer

Motverka hemlöshet och underlätta inträdet på bostadsmarknaden

Motverka hemlöshet och underlätta inträdet på bostadsmarknaden Motverka hemlöshet och underlätta inträdet på bostadsmarknaden Hemlösheten berör alla Tillgång till en bostad är en mänsklig rättighet och en förutsättning för ett gott liv. Men hemlöshet och utestängning

Läs mer

Befolkningsutveckling

Befolkningsutveckling Sammanfattning och slutsatser I årets bostadsmarknadsenkät (BME) anger Region Gotland bostadsmarknaden som helhet är i balans men att det råder det brist på bostäder i tätorten Visby. Bostadsmarknaden

Läs mer

Regeringsuppdrag: Bostadsbyggnadsbehov, planeringsläge och bostadsbyggande i Uppsala län

Regeringsuppdrag: Bostadsbyggnadsbehov, planeringsläge och bostadsbyggande i Uppsala län Regeringsuppdrag: Bostadsbyggnadsbehov, planeringsläge och bostadsbyggande i Uppsala län Länsstyrelsens återrapportering av uppdrag nr. 48 i regleringsbrev för länsstyrelserna år 2015. Enköping Heby Håbo

Läs mer

bygg med närodlad tillväxt

bygg med närodlad tillväxt bygg med närodlad tillväxt stämmoprogram Partistämman 2015 Bygg med närodlad tillväxt En hållbar utveckling och tillväxt med fler jobb, växande företag och resultat för miljön förutsätter att det finns

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Sigtuna kommun diarie: KS/2011:452-008 Remisssvar från Sigtuna kommun Förslag till handlingsprogram Kunskapsregion Stockholm Att tillgodose behovet av högutbildad arbetskraft SIG100, v2.0, 2010-02-26 UTBILDNINGS-

Läs mer

Motion av Leif Rönngren (s) om åtgärder för ökad rörlighet på bostadsmarknaden

Motion av Leif Rönngren (s) om åtgärder för ökad rörlighet på bostadsmarknaden Remissvar Dnr 2009/11/34 Sid. 1(2) 2009-04-16 Handläggare: Susanna Höglund Telefon: 08-508 29 758 Till Ytterstads- och bostadsbolagsroteln Motion av Leif Rönngren (s) om åtgärder för ökad rörlighet på

Läs mer

PROGRAM för markanvändning

PROGRAM för markanvändning PROGRAM för markanvändning med riktlinjer för markanvisnings- och exploateringsavtal Dokumentets syfte Programmet anger grunden för hur kommunen ska använda sitt markinnehav för att utveckla Nacka som

Läs mer

Riktlinjer för bostadsbyggande i Sollentuna

Riktlinjer för bostadsbyggande i Sollentuna Kommunledningskontoret Sektorplan 25-2-21 Anders Hallmén Sidan 1 av 9 Planeringschef version 1.1 8-579 216 27 Dnr 24/419 KS.7 Riktlinjer för bostadsbyggande i Sollentuna Sollentuna har ambitionen att tillgodose

Läs mer

Näringslivsprogram 2014-2015

Näringslivsprogram 2014-2015 Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna

Läs mer

REGIONAL BEDÖMNING AV BEHOVET AV NYA BOSTÄDER Remissversion 3/10 13/11 2012

REGIONAL BEDÖMNING AV BEHOVET AV NYA BOSTÄDER Remissversion 3/10 13/11 2012 REGIONAL BEDÖMNING AV BEHOVET AV NYA BOSTÄDER Remissversion 3/10 13/11 2012 Uppdrag om att viss utrednings- och samordningsverksamhet ska avse bostadsbyggandet i Stockholms län (S2012/4203/PBB) Regeringens

Läs mer

9 Ikraftträdande och genomförande

9 Ikraftträdande och genomförande 9 Ikraftträdande och genomförande Förslag: Lagen om regional fysisk planering och övriga lagförslag ska träda i kraft den 1 januari 2019. 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900) och lagen (1987:147) om regionplanering

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Riktlinjer för Bostadsförsörjning i Forshaga kommun 2015-2019

Riktlinjer för Bostadsförsörjning i Forshaga kommun 2015-2019 Dnr KS 2015/271 Riktlinjer för Bostadsförsörjning i Forshaga kommun 2015-2019 Antaget av kommunfullmäktige 2015-xx-xx 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 2 Inledning 3 Mål och riktlinjer för bostadsbyggande

Läs mer

MARKANVISNINGSRIKTLINJER BOTKYRKA KOMMUN

MARKANVISNINGSRIKTLINJER BOTKYRKA KOMMUN 1 (8) MARKANVISNINGSRIKTLINJER BOTKYRKA KOMMUN Riktlinjerna är framtagna av kommunledningsförvaltningen och beslutade i kommunfullmäktige 83. Markanvisning Med markanvisning avses en överenskommelse mellan

Läs mer

BOSTADSSTRATEGI FÖR HANINGE KOMMUN

BOSTADSSTRATEGI FÖR HANINGE KOMMUN BOSTADSSTRATEGI FÖR HANINGE KOMMUN Beslutad av kommunfullmäktige 2011-05-02 1 Riktlinjer för bostadsförsörjningen Enligt lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar skall varje kommun planera

Läs mer

Strategi för handelns utveckling

Strategi för handelns utveckling Strategi för handelns utveckling Kommunfullmäktiges sammanträde i Nybro kommun, 15 juni, 2015 Anna Mocsáry Rickard Johansson 1 Om HUI Research Oberoende konsult- och forskningsverksamhet sedan 1968. Handel

Läs mer

Vi växer för en hållbar framtid!

Vi växer för en hållbar framtid! Datum 2015-04-20 Vision Vi växer för en hållbar framtid! Politisk viljeinriktning Hållbarhet och tillväxt Vi i vill verka för en hållbar tillväxt. Vi vill skapa goda förutsättningar för ett hållbart samhälle,

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

Uppföljning av Inriktning för boendeplanering, Luleå kommun 2007-2012 för år 2008

Uppföljning av Inriktning för boendeplanering, Luleå kommun 2007-2012 för år 2008 Kommunstyrelsen 2008-04-14 74 187 Plan- och tillväxtutskottet 2008-03-25 30 53 Dnr 08.204-21 aprilks19 Uppföljning av Inriktning för boendeplanering, Luleå kommun 2007-2012 för år 2008 Ärendebeskrivning

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1986 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) Bostadspolitik

Motion till riksdagen 2015/16:1986 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) Bostadspolitik Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:1986 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) Bostadspolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att senast

Läs mer

Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet

Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet En rödgrön bostadspolitik är en social bostadspolitik. För oss är bostaden en social rättighet. Alla människor,

Läs mer

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret Attraktivt boende

Samhällsbyggnadskontoret Attraktivt boende Samhällsbyggnadskontoret Attraktivt boende Sammanfattning av workshop för Översiktsplan 2012 Inledning I samband med arbetet med att ta fram en ny översiktsplan har samhällsbyggnadskontoret arrangerat

Läs mer

Innehållsförteckning. Visionen Ett större Falun... 2

Innehållsförteckning. Visionen Ett större Falun... 2 Innehållsförteckning Visionen Ett större Falun... 2 Perspektiv på visionen... 2 Trygghet och välfärd... 2 Näringsliv och arbetsmarknad... 2 Hållbar utveckling... 2 Plats för alla... 2 Stadsplanering och

Läs mer

Remiss av Motion (2012:6) om inrättande av kombolägenheter i Stockholm

Remiss av Motion (2012:6) om inrättande av kombolägenheter i Stockholm Remissvar Dnr 2012/3.2.2/63 Sid. 1(12) 2012-06-01 Handläggare: Susanna Höglund Telefon: 08-508 29 758 Till Stadsbyggnads- och idrottsroteln Remiss av Motion (2012:6) om inrättande av kombolägenheter i

Läs mer

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 5 frågor som vi tänker fokusera på 2014-2018 Norrlands bästa företagsklimat Ordning och reda i ekonomin Bra inomhusoch utomhus miljöer för barn, unga

Läs mer

Dnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm

Dnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm 1 Dnr 08-0220 2008-11-27 Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm Yttrande över samrådsförslag till Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010)

Läs mer

Bearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss.

Bearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss. Tjänsteutlåtande Kommunikationsstrate 2010-04-06 Johannes Wikman /-7767/ Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2009:167 johannes.wikman@upplandsvasby.se Kommunstyrelsen Bearbetad övergripande policy för internationella

Läs mer

Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025

Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelsen Dnr KS 2011/493 dpl 01 Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 Förslag till beslut I planeringstalen för befolkningsutvecklingen åren 2011-2025

Läs mer

Program för bostadsförsörjning. Underlag för diskussion / febr 2015 Bygg- och Miljöförvaltningen Sotenäs kommun

Program för bostadsförsörjning. Underlag för diskussion / febr 2015 Bygg- och Miljöförvaltningen Sotenäs kommun Program för bostadsförsörjning Underlag för diskussion / febr 2015 Bygg- och Miljöförvaltningen Sotenäs kommun Program för bostadsförsörjning Underlag för diskussion / febr 2015 Bygg- och Miljöförvaltningen

Läs mer

Socialdemokraterna i Mora

Socialdemokraterna i Mora Socialdemokraterna i Mora FÖRSLAG STRATEGISK PLAN 2015-2018 Vision/målbild Mora, regionstaden för ett aktivt liv Mora är år 2022 en levande stad med en tydlig profil och positiv utvecklingstrend. Staden

Läs mer

Riktlinjer för fastigheter och mark

Riktlinjer för fastigheter och mark Riktlinjer för fastigheter och mark Antagen av regionfullmäktige 2012-02-20 Innehåll 1. Bakgrund 3 2. Regionen som fastighetsägare 3 3. Regionen köper mark och fastigheter 3 4. Regionen säljer mark och

Läs mer

ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET. Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun

ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET. Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Befolkningsprognos fram till 2025 4 Medborgarnas kunskap, värderingar och attityder

Läs mer

Vi satsar på ett hållbart transportsystem och en modern infrastruktur runt Mälaren

Vi satsar på ett hållbart transportsystem och en modern infrastruktur runt Mälaren Handlingsplan Boende 1. Inledning 4 Mälarstäder (Västerås, Eskilstuna, Strängnäs och Enköping) har undertecknat en avsiktsförklaring som identifierar åtta gemensamma, strategiskt viktiga och långsiktiga

Läs mer

e län Boendeplanering

e län Boendeplanering Läns sty Skån relsen e län 1:1 20 10-02 -15 Boendeplanering 1 Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Copyright: BoPM Boendeplanering Länsstyrelsen i Skåne län Hanna Björklund, Emma Norrhede,

Läs mer

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost 2013-12-06 Handläggare: Mikael Engström Stockholms läns landsting tel. dir: 076 643 96 70 registrator.lsf@sll.se Shula Gladnikoff Diarienummer LS 1304-0578 tel. dir. 076 643 96 73 RUFS 2010 - aktualitet

Läs mer

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I HELSINGBORG?

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I HELSINGBORG? VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I HELSINGBORG? En rapport från Fastighetsägarna Syd om hinder och möjligheter i samband med produktion av hyresbostäder 9 oktober 2009 Sammanfattning Fastighetsägarna

Läs mer

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN Förslag antaget av kommunstyrelsens handikappråd 2009-05-28 Rev. KS-AU 2009-10-05 211 Rev. Kommunfullmäktige 2009-11-26 100 Revidering av HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN 1 Bakgrund Kommunfullmäktige

Läs mer

Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer: 2014/KS0411

Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer: 2014/KS0411 BESLUT Datum 2015-06-09 Diarienummer 2015/SON0072 Sida 1(6) Sociala omsorgsnämnden Eva Claesson, Tfn 0734-32 70 20 Mottagare Kommunstyrelsen Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer:

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur.

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur. Antagen av distriktskongressen 30 november 2013 2 (10) 3 (10) Om vi ska klara framtidens välfärd måste fler jobba. Därför har vi socialdemokrater satt upp ett mål om att Sverige senast år 2020 ska ha EU:s

Läs mer

Upphävande av Policy för hälsa och trygghet och Ungdomspolitisk strategi

Upphävande av Policy för hälsa och trygghet och Ungdomspolitisk strategi ESLÖVS KOMMUN Kommunledningskontoret Johanna Morin Folkhälsostrateg 0413 62697 KS.2012.0126 2012-09-10 Korrununfullmäktige 12 Upphävande av Policy för hälsa och trygghet och Ungdomspolitisk strategi Ärendebeskrivning

Läs mer

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER SID 1(13) Plan för bredbandsutbyggnad i Helsingborg PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(13) Helsingborgs

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

Serviceplan för Säters kommun 2015-2018

Serviceplan för Säters kommun 2015-2018 Serviceplan för Säters kommun 2015-2018 Inledning Stöd till kommersiell service är ett av de ekonomiska verktyg som Länsstyrelsen kan använda för att stödja och stimulera tillgången till dagligvaror och

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur Strukturbild för Skåne att överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen Nära samverkan

Läs mer

Bygg för fler bostäder och tillväxt i hela Sverige

Bygg för fler bostäder och tillväxt i hela Sverige Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3210 av Ola Johansson m.fl. (C) Bygg för fler bostäder och tillväxt i hela Sverige Sammanfattning En hållbar utveckling och tillväxt med fler jobb, växande

Läs mer

KS 5:4. Sammanställning av KS workshop 140519. Ska omarbetas till; Handlingsplan för regional utveckling inom. 4 Mälarstäder

KS 5:4. Sammanställning av KS workshop 140519. Ska omarbetas till; Handlingsplan för regional utveckling inom. 4 Mälarstäder KS 5:1 KS 5:2 KS 5:3 KS 5:4 Sammanställning av KS workshop 140519 Ska omarbetas till; Handlingsplan för regional utveckling inom 4 Mälarstäder KS 5:5 Boendefrågor för fortsatt samarbete inom 4 Mälarstäder

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

Översiktsplan för Gävle stad Särskild sammanställning enligt miljöbalken

Översiktsplan för Gävle stad Särskild sammanställning enligt miljöbalken S ä r s k i l d s a m m a n s t ä l l n i n g 2009-09-18 Sid 1 (5) Översiktsplan för Gävle stad Särskild sammanställning enligt miljöbalken En översiktsplan för Gävle stad har tagits fram och antogs 27

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I MALMÖ?

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I MALMÖ? VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I MALMÖ? En rapport från Fastighetsägarna Syd om hinder och möjligheter i samband med produktion av hyresbostäder 5 oktober 29 Sammanfattning Fastighetsägarna Syd har

Läs mer

TALMANUS FÖR GENERELLT BILDSPEL OM GRÖNA KRONOBERG 2025. VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI

TALMANUS FÖR GENERELLT BILDSPEL OM GRÖNA KRONOBERG 2025. VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI Gröna Kronoberg är en politiskt beslutad strategi för länets utveckling som talar om hur det ska vara att bo och leva i Kronoberg 2025. Ett stort antal aktörer och

Läs mer

Våra utmaningar handlar om att skapa ett Borlänge som blir långsiktigt och framgångsrikt ur ett ekonomisk, ekologiskt och socialt perspektiv.

Våra utmaningar handlar om att skapa ett Borlänge som blir långsiktigt och framgångsrikt ur ett ekonomisk, ekologiskt och socialt perspektiv. Borlänge kommun Strategisk plan 2016-2019 och budgetramar 2016-2018 Borlänge möter framtiden Borlänge är en kommun med stora möjligheter. Här finns goda kommunikationer, stora utbildningsmöjligheter, en

Läs mer

Internbudget 2013 och verksamhetsplan 2013-2015 för Samhällsbyggnadsförvaltningen

Internbudget 2013 och verksamhetsplan 2013-2015 för Samhällsbyggnadsförvaltningen Handläggare Direkt telefon Vår beteckning Er beteckning Datum Ann-Christin Östbergh, Hans Juhlin 0455-303611, 303267 DIA 2012.3907 2012-11-19 Internbudget 2013 och verksamhetsplan 2013-2015 för Samhällsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

HÖRBY KOMMUN. Koncept utställningshandling 2015-09-07

HÖRBY KOMMUN. Koncept utställningshandling 2015-09-07 3 HÖRBY KOMMUN.1 HÖRBY KOMMUN Koncept utställningshandling 2015-09-07 6 5 HÖRBY KOMMUN Läget mitt i regionen, med högst en timmes bilresa till Skånes alla kuster, är en av Hörby kommuns största fördelar.

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-03-18 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss.

Läs mer

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I VÄXJÖ?

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I VÄXJÖ? VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I VÄXJÖ? En rapport från Fastighetsägarna Syd om hinder och möjligheter i samband med produktion av hyresbostäder 23 februari 2010 Sammanfattning Fastighetsägarna Syd

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer

Verksamhetsstrategi 2015

Verksamhetsstrategi 2015 Verksamhetsstrategi 2015 Innehåll Inledning 4 Vårt uppdrag 5 Bruka utan förbruka 5 Skogsriket med värden för världen 6 Skogspolitiska mål 6 Produktionsmålet 6 Miljömålet 6 Sveriges miljömål och miljöarbete

Läs mer

2016-06-21. Promemoria. Finansdepartementet Näringsdepartementet. Sammanfattning av regeringens förslag. Innehåll.

2016-06-21. Promemoria. Finansdepartementet Näringsdepartementet. Sammanfattning av regeringens förslag. Innehåll. Promemoria 2016-06-21 Finansdepartementet Näringsdepartementet Sammanfattning av regeringens förslag Innehåll Mer byggklar mark... 1 Sänkta byggkostnader... 2 Kortare ledtider... 3 Förändrade uppskovsregler

Läs mer

Pressmeddelande inför kommunstyrelsens sammanträde

Pressmeddelande inför kommunstyrelsens sammanträde 2013-03-19 Kommunstyrelsen Pressmeddelande inför kommunstyrelsens sammanträde Ärende 2 Yttrande om riksintresse för industriell produktion Linköpings kommun avstyrker att Saab blir riksintresse för industriell

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram i Sandvikens kommun för perioden 2016-2025

Bostadsförsörjningsprogram i Sandvikens kommun för perioden 2016-2025 Version 2016-02-24 Bostadsförsörjningsprogram i Sandvikens kommun för perioden 2016-2025 Dokumentnamn Bostadsförsörjningsprogram Dokumenttyp Program och inriktningsmål Beslutad av Kommunfullmäktige Beslutsdatum

Läs mer

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne Strukturbild för Skåne Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive näringslivsutveckling,

Läs mer

Boendekonferens Göteborgsregionens kommunalförbund

Boendekonferens Göteborgsregionens kommunalförbund Boendekonferens Göteborgsregionens kommunalförbund Barbro Westerholm 2009 01 09 Dir. 2006:63, Tilläggsdir. 2006:137 Slutredovisning av uppdrag Särskild utredare/ordförande: Barbro Westerholm Varför tillsattes

Läs mer

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRES- RÄTTER?

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRES- RÄTTER? VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRES- RÄTTER? VARFÖR BYGGS INTE FLER HYRES- RÄTTER? Omkring en fjärdedel av Sveriges befolkning bor i dag i en hyresbostad. Det gör hyresrätten till den näst vanligaste boendeformen

Läs mer

Bostadspolitiskt program för Heby kommun

Bostadspolitiskt program för Heby kommun 1 (18) Datum Reviderad 110125, enligt Kf 216/2010 Bostadspolitiskt program för Heby kommun HEBY100 v 1.0 2005-11-28 Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Plusgiro Org.nr Heby kommun Tingsgatan 11

Läs mer

Utvecklingsprogram för vård- och omsorgsnämndens verksamheter 2012-2015

Utvecklingsprogram för vård- och omsorgsnämndens verksamheter 2012-2015 Utvecklingsprogram för vård- och omsorgsnämndens verksamheter 2012-2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Styrning... 3 Vision 2025... 3 Omvärldsanalys... 4 Befolkningsprognos... 7 Utvecklingsinriktning...

Läs mer

Inledning och vision. ÖVERSIKTSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUN 2012 Samrådsförslag

Inledning och vision. ÖVERSIKTSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUN 2012 Samrådsförslag 4 1 Inledning Vad är en översiktsplan? Översiktsplanen är ett av kommunens viktigaste strategiska dokument och visar kommunens syn på bland annat den framtida bebyggelseutvecklingen, infrastruktursatsningar

Läs mer

PM, februari 2008. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen. Ingress av: Andreas Jarud Näringspolitisk chef

PM, februari 2008. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen. Ingress av: Andreas Jarud Näringspolitisk chef Hyresmarknaden i Göteborg PM, februari 2008 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Ingress av: Andreas Jarud Näringspolitisk chef Väl fungerande bostadsmarknader med långsiktigt stabila regelverk samt

Läs mer

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Vision för Tierps kommun 1 Ta riktning Visionen ska visa vägen och ge vår kommun bästa tänkbara förutsättningar att utvecklas.

Läs mer

Plattform för den politiska majoriteten på Orust 2014-2018 Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust

Plattform för den politiska majoriteten på Orust 2014-2018 Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust Plattform för den politiska majoriteten på Orust 2014-2018 Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust Den politiska majoriteten i Orust kommun, Socialdemokraterna, Centernpartiet, Miljöpartiet de

Läs mer

5. Boende. *Karta som tillhör detta kapitel finns i kartbilagan.

5. Boende. *Karta som tillhör detta kapitel finns i kartbilagan. 5. Boende Sammanfattning Karlskoga och Degerfors ska erbjuda attraktiva boenden, i varierade lägen, med olika upplåtelseformer och för livets olika skeden. Centrumnära boende och boende med anknytning

Läs mer

Förutsättningar och omvärldsbevakning

Förutsättningar och omvärldsbevakning Förutsättningar och omvärldsbevakning 2.1 KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Mål för god ekonomisk hushållning i Ale kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjning för Trelleborgs kommun

Riktlinjer för bostadsförsörjning för Trelleborgs kommun Riktlinjer för bostadsförsörjning för Trelleborgs kommun Foto:Trelleborgshem Antagna av kommunfullmäktige 2015-06-22 Sammanställt av Mats Åstrand efter samtal med Socialförvaltningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Handbok för fullmäktiges beredningar

Handbok för fullmäktiges beredningar Handbok för fullmäktiges beredningar Antaget av kommunfullmäktige 2014-08-27 162 Handbok för fullmäktiges beredningar Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se

Läs mer

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Antagna av kommunfullmäktige 2011-11-10 (2011 201) Gäller för alla nämnder och all verksamhet i Kungälvs kommun Dokumentansvarig: Chef, kommunledningssektorn

Läs mer

Policy Modell för attraktiv skola i Piteå kommun

Policy Modell för attraktiv skola i Piteå kommun Policy Modell för attraktiv skola i Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Modell för attraktiv skola Policy 2013-12-16, 222 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Internationell policy för Tranemo kommun

Internationell policy för Tranemo kommun Internationell policy för Tranemo kommun 2012-2013 Fastställd av kommunfullmäktige (datum) Innehållsförteckning 1. INLEDNING 2. SYFTE 3. FRAMTIDSBILD 4. ÖVERGRIPANDE MÅL 5. FRAMGÅNGSFAKTORER 6. PRIORITERADE

Läs mer

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram 1 (7) Datum 2015-11-17 Diarienummer KS 2015-270 Handläggare Stina Granberg Direkttelefon 0380-51 81 78 E-postadress stina.granberg@nassjo.se Jönköpings Länstrafik Region Jönköpings län Yttrande över remiss

Läs mer

Några avgränsningar har valts för handlingsplanen. Stadsbyggnadskontoret antas vara huvudaktör och platsutveckling står i fokus för arbetet.

Några avgränsningar har valts för handlingsplanen. Stadsbyggnadskontoret antas vara huvudaktör och platsutveckling står i fokus för arbetet. Handlingsplan Inledning Handlingsplanen är en del i den Master Class om urbana gemenskaper, aktivism och medborgardeltagande som hållits inom Nordic City Network under hösten/vintern 2015/2016. Handlingsplanens

Läs mer