Bostadspolitiskt program för Heby kommun

Transkript

1 1 (18) Datum Reviderad , enligt Kf 216/2010 Bostadspolitiskt program för Heby kommun HEBY100 v Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Plusgiro Org.nr Heby kommun Tingsgatan Heby information@heby.se

2 2 (18) Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Inledning 3 Metod 4 Miljöbedömning 4 Tidsperspektiv 4 Bakgrund 4 Nationellt perspektiv...4 Lokalt perspektiv...5 Nuläge 6 Befolkningsprognos...6 Infrastruktur...7 Befintligt bostadsbestånd...7 Tidigare nyproduktion i kommunen (2005 )...7 Särskilda boendeformer/särskilt boende...8 Bostadsbehov för olika grupper 8 Familjebildare unga vuxna...8 Gruppen 60 år och äldre...9 Flyktingar...11 Funktionshindrade...11 Äldre 12 Framtidens bostäder 13 Bostadssociala kontrakt...16 Flyktingar...13 Funktionshindrade...13 Äldre 14 Ny bostadsbebyggelse...14 Sammanfattning av målsättningar i detta dokument inriktningsmål 16 Anknyt till målsättningar i övrigt, hur samverkar de?fel! Bokmärket är inte definierat.

3 3 (18) Sammanfattning Målsättningen är att möjliggöra en större rörlighet på bostadsmarknaden vilket kan leda till positiv förändring i kommunens befolkningsmängd. Att tillse att det inom kommunen finns boenden och boendeformer som är attraktiva för gruppen äldre än 60 år är en nyckel till ökad rörlighet. Samtidigt skapas en förstärkning av underlaget för kollektivtrafiken för att säkra dennas framtid. Framtida nyproduktion av bostäder i form av flerfamiljshus föreslås i centrum eller i anslutning till centrum i Heby, Morgongåva, Harbo, Östervåla och Tärnsjö. I boenden för äldre ligger fokus på trygghet och personer med särskilda behov ska erbjudas permanenta och korttidsboenden oavsett vilken ålder de är. Inledning Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska kommunerna besluta om kommunala riktlinjer för bostadspolitiken minst en gång per mandatperiod. Varje kommun är skyldig att planera för bostadsförsörjningen i kommunen i syfte att skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Bostadsförsörjning handlar inte om nyproduktion i första hand. Det är de bostäder i det befintliga beståndet, som vid flyttningar blir lediga för köp eller hyra, som utgör det stora utbudet. Nyproduktionen underlättar rörligheten i beståndet, genom att den ofta ger upphov till byten av bostäder i flyttkedjor av varierande längd. Goda bostäder omfattar inte bara bostäderna i sig utan även boendemiljön. Det handlar inte bara om miljön i nyproduktionen utan också om insatser i de befintliga bostadsområdena. Det gäller alla invånares behov av bostäder men vissa grupper kan behöva uppmärksammas särskilt, t ex äldre och funktionshindrade eller ungdomar. Genom en väl fungerande bostadsförsörjningsplanering kan medborgarna få bättre inflytande och överblick över boendesituationen i kommunen. Det är också ur näringslivssynpunkt viktigt att det finns uppskattade boendemiljöer och bra bostadsområden i hela Heby kommun. Heby kommun ska vara förstahandsalternativet för dem som söker boende i tätortsnära landsbygd. Förr flyttade människor dit jobben fanns, idag värderar många boendet i första hand. I denna skrift beskrivs i övergripande termer den önskade utvecklingen för bostadsbeståndet i kommunen och vilka aspekter som ska tas i beaktande i utvecklingen. Fokus ligger på att säkerställa särskilda gruppers bostadsbehov, att möjliggöra en flyttkedja med de positiva effekter det

4 4 (18) innebär samt att vid nybyggnation söka ge bättre kundunderlag till kollektivtrafiken. Det kommer förhoppningsvis under den kommande tioårsperioden försiggå en mängd olika bostadsprojekt, både vad gäller befintliga bostäder som nya områden. Det är de särskilda satsningarna som lyfts i detta program, samtidigt som det självklart kommer att pågå en bred utveckling och förändring på områden som inte nämns. Att en ort inte nämns här, till exempel, betyder alltså inte att bostadsbyggande inte ska ske där, utan att den orten inte är en av de särskilt prioriterade orterna. Metod I arbetet med att ta fram detta program har en bred variation grupper bidragit till innehållet. Diskussionsträffar har hållits vid ett flertal tillfällen för att samla ihop information och idéer och informella liksom ett formellt samråd har skett. Medverkat har fastighetsmäklare, bostadsbolag, kommunens tjänstemän inom olika områden, de kommunala råden och beredningarna, politiska partier, elevråd och byalag, föreningar och länsstyrelse. Miljöbedömning Kommunen gör bedömningen att programmet inte uppfyller de kriterier som är uppställda för att en miljökonsekvensbeskrivning ska krävas. Ett antal kriterier är uppfyllda: det föreligger lagkrav på att detta dokument ska tas fram och det är också reglerat att kommunen ska ta fram det. Däremot antas inte dokumentet i framtiden kunna utgöra underlag för beviljande av tillstånd till verksamheter eller åtgärder som kan ha miljöpåverkan. Snarare är dokumentet ett underlag till framtida fysisk planering. I dessa planeringsprocesser är miljökonsekvensbeskrivning mer aktuellt. Dessutom är detta underlag så pass odetaljerat att det är mycket svårt att avgöra om huruvida ett genomförande av föreslagna åtgärder skulle medföra en betydande miljöpåverkan. Tidsperspektiv Det bostadspolitiska programmet är avsett att ge en inriktning för bostadsplanering som ska gälla de kommande 10 åren. Programmet ska antas av fullmäktige varje mandatperiod. Bakgrund Nationellt perspektiv Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Från den 1 januari 2001 gäller en ny lag som tydliggör kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen. Lagen innebär bland annat att varje kommun ska

5 5 (18) planera bostadsförsörjningen så att alla invånare kan leva i goda bostäder. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige. Ansvaret omfattar inte bara bostäderna i sig utan också boendemiljön, och det handlar inte bara om nyproduktion utan också i hög grad om insatser i de befintliga bostadsområdena. Det gäller alla invånares behov av bostäder men vissa grupper kan behöva uppmärksammas särskilt, till exempel äldre, funktionshindrade och ungdomar. Hur kommunerna ska bedriva sin bostadsförsörjningsplanering och vad planeringen ska omfatta, regleras inte närmare. Men kommunfullmäktige ska minst en gång per mandatperiod anta riktlinjer för bostadsförsörjningen. Nationellt mål Riksdagen har antagit mål för bostadspolitiken. Målet formuleras: Alla ska ges möjlighet att leva i goda bostäder till rimliga kostnader och i en stimulerande och trygg miljö inom långsiktigt hållbara ramar. Boende- och bebyggelsemiljön ska bidra jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar. Vid planering, byggande och förvaltning ska en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling vara grund för verksamheten. Lokalt perspektiv Vision Heby kommun en växande landsbygdskommun med närhet, trygghet och livskvalitet är visionen för Heby kommun som antogs av kommunfullmäktige den 23 juni Kommunala mål Fullmäktige har antagit nedanstående inriktningsmål med beröringspunkter med bostadsförsörjning för 2009 och framåt: Heby kommun ska arbeta för en ökning av befolkningen. Kommunen ska verka för att medborgarna kan erbjudas ett allsidigt utbud av bostäder med olika upplåtelseformer och storlekar i kommunens olika delar. Flyktningar som tas emot av kommunen ska placeras i Heby kommun. Stora ansträngningar ska göras för att de ska integreras i kommunen och i det svenska samhället. Personer med behov av särskilt boende ska erbjudas detta med anpassning till individens behov. Behovet av korttidsboende för barn och ungdomar med begåvningshandikapp ska tillgodoses.

6 6 (18) Behovet av korttidsboende för rehabilitering, avlastning, växelvård och palliativ vård ska tillgodoses. Äldreboenden ska vara anpassade för de behov som finns, t ex demensboende, demensboende för utåtagerande, seniorboende o s Inom områdena hem, familj och privatliv ska nämnder, styrelser och kommunfullmäktige inklusive sina beredningar verka för att funktionshinder på grund av funktionsnedsättning minskas så att trygghet, gemenskap, självbestämmande och integritet ska vara en självklarhet. I Heby kommun ska alla med funktionsnedsättning erbjudas bostad, fritidsverksamhet, utbildning samt arbete och sysselsättning. Samarbetet med landstinget och andra huvudmän ska stärkas och utvecklas. Tillgång till och kännedom om teknik och olika hjälpmedel ska utvecklas. Ur miljömål för Heby kommun (Agenda 21): Heby kommun ska verka för att tätorter och annan bebyggelse skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö för Hebyborna där natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Heby kommun ska verka för att byggnader och anläggningar lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt, så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och energi och andra resurser befrämjas. De påverkansverktyg som kommunen förfogar över i det bostadspolitiska arbetet består främst av: God planberedskap i form av översiktsplan, fördjupningar och detaljplaner Aktiv markpolitik genom förvärv och markanvisning Utformning av kommunala taxor och avgifter Det kommunala bostadsbolaget Hebygårdar Tillgänglig information om bostadsmarknaden Regional samverkan Aktiv marknadsföring Nuläge Befolkningsprognos I Heby kommun bor (2:a kvartalet 2010) invånare fördelade på flera mindre tätorter samt en relativt stor andel på landsbygden. Befolkningen har under ett flertal år minskat i antal. Kommunens yta är kvm och genomkorsas av flera större vägar som fungerar som förbindelselänkar mellan de olika tätorterna. I söder löper järnvägen Dalabanan i ost-västlig riktning.

7 7 (18) Infrastruktur Kollektivtrafiken utgörs idag framförallt av buss men även av tåg. På järnvägen genom kommunen och med lokala stopp går regiontågen som trafikerar sträckan mellan Uppsala, Sala, Västerås och Eskilstuna fram till Norrköping samt tåg som trafikerar sträckan Sala-Uppsala. Samtliga av dessa gör uppehåll i Morgongåva och Heby. Dessutom går Dalatågen på denna bana utan uppehåll mellan Sala och Uppsala. En utökning av turtätheten samt en förkortning av restiderna genom färre tågmöten skulle vara av stort intresse för kommunen. De större busslinjerna, som går över kommungränsen, är Uppsala Vittinge Morgongåva Heby - Sala samt Uppsala Harbo Östervåla (- Tärnsjö). Befintligt bostadsbestånd Heby kommuns bostadsbestånd domineras av enfamiljshus då en relativt stor del av befolkningen bor på landsbygd utanför tätorterna. Även inom tätorterna är enfamiljshusen dominerande. Antal lägenheter i flerfamiljshus i kommunen var är st och antal lägenheter enfamiljshus 4655 st. I flerfamiljshus Lägenheter De flesta enfamiljshus är uppförda mellan 1930-tal och 1980-tal. Flerfamiljshus har uppförts främst från 1950-tal fram till 1980-tal samt under de senaste fem åren. I enfamiljshus Tidigare nyproduktion i kommunen (2005 ) I Harbo har det i privat regi uppförts ett tiotal mindre marklägenheter. Det finns planer på ett antal (10 20) ytterligare i centrala delar av orten. Samtliga lägenheter är hyresrätter. I Östervåla uppförs hyreslägenheter av det kommunala bostadsbolaget. Lägenheterna ligger vid torget i centrum och byggnaden är i fyra våningar med hiss. Storleken varierar mellan 1 rok och 4 rok, där de först- och sistnämnda tillhör undantagen. En del av lägenheterna avses användas som LSS-boende.

8 8 (18) I Morgongåva har det i kommunal regi uppförts 22 hyreslägenheter i enplansbyggnader i centrala delarna av orten uppförs 18 lägenheter ytterligare i närheten av de förstnämnda. Lägenheterna är i storleken 2 rok och 3 rok. Åtta av lägenheterna ska användas som LSS-boende. Särskilda boendeformer/särskilt boende I kommunen finns fem särskilda boenden anpassade för äldre personer. De finns i Heby, Morgongåva, Tärnsjö och Östervåla. Inom ramen för de särskilda boendena finns på tre platser boenden anpassade för personer med demenssjukdom. De finns i Morgongåva, Tärnsjö och Heby. De särskilda boendena har tillsammans plats för ca 180 vårdtagare. För funktionshindrade finns fem boenden i Harbo (privat regi), Heby och Morgongåva samt ett korttidsboende för barn. Bostadsbehov för olika grupper I syfte att forma en bild av vilka önskemål som finns på boendet och vilka utmaningar kommunen står inför har två målgrupper valts ut för en studie. Grupperna är utvalda på grundval av att de representerar de skeenden i livet där människor anses mest flyttningsbenägna. De kallas familjebildarna och 60 år och äldre. Programmet fokuserar även på grupper där det är av särskild vikt med ändamålsenliga bostäder. Dessa grupper är flyktingar, funktionshindrade och äldre (75+). Familjebildare unga vuxna Vi ser i statistiken att den största gruppen som väljer att lämna kommunen är ungdomar i eftergymnasial ålder. Att behålla eller att efter en tid locka tillbaka dem till kommunen skulle ge stor effekt, varför bevekelsegrunderna till deras val att flytta och bosätta sig på en viss plats diskuteras nedan. Tendenser inom gruppen Nationella attitydundersökningar kring ungdomars syn på framtiden visar att det finns två huvudgrupper, dels de som tänkt sig en kort utbildning och vill satsa mer på ett lugnt och stabilt familjeliv. Dels de som ville skaffa sig längre utbildning och ha hunnit resa och förverkliga sig själva innan de bildar familj. När unga fått svara på frågan om vad de ser som viktigast då de är 35 år visar att det finns tre tydliga grupper som utmärker sig. Två av grupperna dominerades av storstadsungdom medan en grupp dominerades av ungdomar från orter utanför storstaden. Den sistnämnda anser att familj, fast anställning och boende är viktigast, till skillnad från de andra grupperna där

9 9 (18) status, resor, självförverkligande, hög levnadsstandard och samhällengagemang värderas högre. I denna sistnämnda grupp finns även en stor andel ungdomar från arbetarfamiljer, kvinnor och människor i åldrarna år. En undersökning från 2008 visar att ungdomar följer i föräldrarnas spår vad gäller utbildning och karriär, även om man anser sig ha frihet att förverkliga sig själv så anses det finnas underförstådda regler om vägval. Det finns även skillnader mellan könen: Kvinnor visar sig vara mer benägna att flytta längre för att skaffa akademisk utbildning än männen. Ofta hänger flytt och utbildning samman för ungdomarna. Män prioriterar fast anställning högre än att skaffa sig hög utbildning. Utbildningsiver beror till viss del av uppväxtort. Människor från storstäder och större kommuner är mer benägna att skaffa högre utbildning än de från mindre orter eller kommuner. En förklaring till detta kan vara att i de större orterna/kommunerna finns oftast universitet och högskolor i den egna kommunen eller nära. Den vanligaste orsaken att flytta från föräldrarna generellt sett är studier, och ungdomar i mindre orter mer sällan än ungdomar i större orter bor med sina föräldrar. Detta kan också förklaras med avstånd till lärosätet. En lokal undersökning visar att grupper som i högre grad än andra bor i eget hus i Heby kommun är personer mellan 35 och 65 år samt barnfamiljer. I samma undersökning anger särskilt barnfamiljer och personer under 35 år en önskan att flytta till enfamiljshus. När barnfamiljer i Heby kommun fått frågan om vad som är viktigt för att skapa en bra boende, visar det sig att faktorer som barnvänligt område, nära till arbete, nära till skola och nära till motionsanläggning, ridhus etc. är särskilt viktiga. Gruppen värderar även, liksom andra tillfrågade grupper, tryggt boende, trevlig utomhusmiljö och närhet till allmänna kommunikationer högt. Gruppen 60 år och äldre Gruppen är en intressant grupp att undersöka då antalet 60 år och äldre i samhället är så stor. De kommer att påverka bostadsmarknaden radikalt då de väljer om de skall flytta eller ej. Över 65 % av gruppen äger småhus nationellt sett. Lediga småhus är det som i första hand skapar rörlighet på bostadsmarknaden. Tendenser inom gruppen Undersökningar visar att majoriteten av generationen bor i småhus. Övervägande del är nöjda med sitt boende och likställer att bo i hus med frihet visar en nationell undersökning. Däremot bedömer 2/3 att deras nuvarande boende har egenskaper som kan innebära problem när de blir

10 10 (18) äldre. Närmare 60 procent har inte övervägt att flytta. I genomsnitt uppskattar man flytt först om 9 år. Gruppen uppskattar sin boendemiljö väldigt mycket. Största anledningen till att bo kvar är boendemiljön, att man trivs och de låga boendekostnaderna. De viktigaste skälen att flytta till annan bostad är hälsorelaterade skäl och förändrade familjeförhållanden. Bland boende i Heby kommun är de äldre villaägarna med utflugna barn de som i högre grad än andra är intresserade av att flytta till en nyproducerad hyreslägenhet. Boende i Östervåla och Harbo är särskilt intresserade av detta. Bland de som vill bo i en ny lägenhet vill de flesta ha en bostad i ett plan. De orter som är intressantast att bo i är Östervåla, Heby och Harbo. Ca hälften av dem som är intresserade av nybyggda hyreslägenheter är intresserade av att bo i lägenheter med 3 rum och kök. Knappt 30 procent är intresserade av tvårumslägenheter och övriga ca 20 procent vill bo i större lägenheter (4 5 rum och kök). En betydande majoritet av dem som är intresserade av en nybyggd hyreslägenhet tycker att det är viktigt att bostaden ligger centralt och att det är nära till service. Många av dem som är intresserade av att bo i en nyproducerad hyresrätt kan också tänka sig att flytta till en nyproducerad bostadsrätt. Vad styr flytten? Saker som påverkar flytten är bland annat ekonomi och eventuella problem med bostaden kan innebära när man blir äldre. 6 av 10 i en nationell undersökning instämmer helt eller delvis i påståendet att de inte kan tänka sig att flytta till ett attraktivt boende om det innebär att boendekostnaderna stiger. Lika många instämmer helt eller delvis att de kan tänka sig att flytta till ett attraktivt boende om boendekostnaderna stiger, bara så länge pengarna räcker till annat som prioriteras. Tankar om framtida boende När framtida boende övervägs är det några faktorer som är mer betydelsefulla än andra. Närhet till service och närhet till ortscentrum, samt goda grannar ligger i topp. De populäraste bostadsorterna för en framtida flytt är generellt sett närbelägna centralorter och hyresrätter (2-3 rum) i centrum med närhet till god service är mycket centralt för gruppen äldre än 60 års framtida bostadsbehov. Över 2/3 har överhuvudtaget inte övervägt att lämna hemkommunen. Det finns ett ganska starkt samband mellan var man bor och var man kan tänka sig att bo. I samma lokala undersökning som hänvisats till tidigare noteras att personer som bor i Östervåla och som är intresserade av en nyproducerad hyresrätt i första hand önskar att den ska ligga i Östervåla. Kort sagt, många som är intresserade av en nyproducerad lägenhet vill gärna att den ska byggas på orten där de bor.

11 11 (18) En del av dem som bor i Östervåla kan dock tänka sig att bo i Harbo. Det finns även ett omvänt förhållande, d v s att en del av dem som bor i Harbo kan tänka sig att bo i Östervåla. Ett liknande samband finns också mellan orterna längs med riksväg 72 (Vittinge Morgongåva Heby). Bostadsbrist kan vara en anledning till att flytta till annan ort inom kommunen. Flyktingar Heby kommun och Migrationsverket har enligt avtal kommit överens om att kommunen ska ta emot 50 flyktingar per år. Kommunens flyktingmottagning ordnar med bostad, försörjningsstöd och SFI, Svenska För Invandrare, barnomsorg samt skapar de första kontakterna med andra myndigheter. Under de senaste tre åren har dock kommunen inte nått upp till överenskommet antal flyktingar då det har varit svårt att finna bostäder för dem. 31 personer togs emot 2008, 32 personer 2009 och under 2010 har 13 personer anlänt till och med september månad. Av naturliga skäl är hyresrätt det mest realistiska alternativet för nyanlända flyktingar och storleken på de önskade lägenheterna varierar från 1 rok till 5 rok, men med en dominans av trerummare. Då undervisning i svenska för invandrare bedrivs i Heby är behovet störst kring Heby tätort. Funktionshindrade Kommunen har det lokala ansvaret för bostadsförsörjningen. Bostaden har stor betydelse för självkänslan och den egna identiteten. Ett mål i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade är att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra. Vuxna personer som omfattas av LSS lagen har rätt till en bostad med särskild service. En sådan bostad kan utformas på olika sätt. Huvudformerna är servicebostad och gruppbostad. Servicebostad Med servicebostad avses sådan som ger tillgång till gemensam service i form av måltider, personlig service eller omvårdnad. Serviceboende kan för vissa personer med funktionshinder vara en lämplig mellanform av bostad mellan ett självständigt boende i egen lägenhet och en gruppbostad. Gruppbostad Med gruppbostad avses bostäder med gemensamhetsutrymmen och där service och vård kan ges alla tider på dygnet. Gruppbostad skall vara ett bostadsalternativ för funktionshindrade som har ett så omfattande tillsynsoch omvårdnadsbehov att det behövs tillgång till personal hela dygnet.

12 12 (18) Framtida behov En inventering som genomförts av behovet av bostad med särskild service för den närmsta femårsperioden ( ) visar på en kraftig ökning av personer som är i behov av den insatsen enligt LSS. Det är dock i dagsläget dock inte möjligt att avgöra om personerna i fråga kommer att ansöka om boende med särskild service eller personlig assistans i eget boende. Det kan uppskattas att behovet är ca 3-4 platser i boende med särskild service under år 2010 och ca 10 platser år Med hänsyn tagen till de regleringar som gäller för boende med särskild service så föreligger således ett uppskattat behov om tre nya boenden med fem lägenheter vardera inom de närmsta två åren. Under 2012 kommer ca sju personer inom LSS personkretsar att avsluta sin skolgång på gymnasiesärskolan och vara i behov av insatser enligt LSS. Under 2013 och 2014 kommer tre ungdomar vardera året att avsluta sin skolgång på gymnasiesärskolan. Från 2015 och närmast påföljande år står det klart att sju av de ungdomar som lämnar gymnasiesärskolan har omfattande vårdbehov. Äldre Särskilt boende Särskilt boende är en lagstadgad verksamhet enligt Socialtjänstlagen där den som har behov av omsorgs- och omvårdnadsinsatser dygnet runt kan söka om att få bo. Ett biståndsbeslut fattas av kommunens biståndshandläggare varefter boende erbjuds i takt med att dessa blir lediga. Kommunen är skyldiga att erbjuda plats inom 3 månader efter beslut, annars beläggs kommunen med en särskild avgift för att verkställighet ej kunnat ske inom rimlig tid. I planeringen av antalet lägenheter för särskilt boende behöver både kostnader för särskild avgift tas med likväl som kostnader för kommunen om antalet lägenheter ej fylls. Behovet av platser är svårt att förutse eftersom det är beroende av många olika faktorer, bland annat möjligheten till insatser i det egna boendet, kommunal service och allmänna kommunikationer. En viktig faktor är också hur bostadsbeståndet i övrigt ser ut i kommunen och planen för utbyggnad och renovering. Kommunen har under 2009 avvecklat äldreboendet Torggården för att anpassa antalet särskilt boendeplatser till verksamhetens behov. Inom den närmaste 5-årsperioden beräknas inte antalet äldre över 80 år öka i någon större omfattning. Behovet av platser på särskilt boende antas därför kunna tillgodoses med dagens antal platser.

13 13 (18) Standarden på kommunens särskilda boenden är mycket olika, både när det gäller underhåll, storlek och utrustning i lägenheterna. De särskilda boenden som inte uppfyller standarden för särskilt boende är i första hand Tegelbacken, Heby med delvis delade toaletter och små rum utan kokmöjlighet med liten möjlighet till egen integritet. I andra hand är det Tallgården, Östervåla som har mycket små rum utan kokmöjlighet men egna toaletter. Framtidens bostäder För att möjliggöra inflyttning till kommunen krävs en större rörlighet och utbud på den lokala bostadsmarknaden. En grupp som inom en inte alltför avlägsen framtid kan tänkas vara intresserade av att lämna sina nuvarande hem, och som dessutom till stor del är bosatta i enfamiljshus, är de äldre än 60 år. Att locka dem till ett nytt boende skulle på ett betydande sätt medverka till att skapa en sådan rörlighet. Samtidigt vore det värdefullt att förstärka kollektivtrafikens underlag för att i söka säkerställa en god fortsatt försörjning och, i ett större perspektiv, en god samhällsservice. En god kollektivtrafik är grundläggande för att Heby kommun ska kunna locka till sig människor som arbetar i någon av de angränsande stadsregionerna. En gott kollektivtrafikutbud innebär även att Heby kommun som arbetsgivare enklare kan locka till sig arbetskraft som bor i städerna. Dessa kan i förlängningen komma att flytta till kommunen. Flyktingar Att ta emot flyktingar är en av många faktorer som positivt kan påverka kommunens befolkningsstatistik. För att klara av den avtalade mängden personer behöver fler hyresrätter i varierande storlek, men med tonvikt på trerummare, uppföras. De orter som är aktuella för den här gruppen människor är Morgongåva och Heby. Det är av stor vikt, liksom det ska vara generellt i planering av bostadsområden, att det inte skapas ett kategoriboende för flyktingar utan att dessa lägenheter ingår i det normala beståndet. Funktionshindrade Bostadspolitikens inriktning skall vara att alla kommuninnevånare skall ha möjlighet till en bra och ändamålsenlig bostad till en rimlig hyra. Vid start av nya boenden med särskild service bör den norra kommundelen prioriteras eftersom så gott som allt befintligt bostadsbestånd är beläget i den södra kommundelen. Det är av särskilt stor vikt att sådana bostäder med inriktning mot personer med särskilda funktionshinder inte skiljer ut sig i bostadsbeståndet utan integreras på ett bra sätt i samhällena. Det är även för de här människornas möjligheter att bo kvar i det befintliga hemmet viktigt att bostaden kan anpassas när den boendes behov förändras som följd av ett funktionshinder. Att kommunen har en pålitlig och korrekt handläggning av

14 14 (18) stödet till bostadsanpassning och även av bygglov underlättar i denna process. Äldre Sammantaget kommer behovet av platser inom särskilt boende inte öka under den tidsperiod som går att överblicka. Kommunen bör i den framtida planeringen av särskilt boende både beakta det framtida behovet av platser samtidigt som en utväxling av särskilda boenden som inte standardmässigt håller måttet bör ske. Det är också centralt att investera i de befintliga särskilda boendena för att säkerställa att de håller en hög standard och kan erbjuda en attraktiv boendemiljö. Inom det ordinära boendet är det viktigt att kommunen även fortsättningsvis har snabb och säker handling av bostadsanpassningsåtgärder för att möjliggöra för de äldre som kan bo hemma att också göra det. Tillgängligheten har successivt ökats i det befintliga bostadsbeståndet tills idag. Bostadsanpassningsbidragen har under de senaste åren legat på en relativt jämn nivå, även om bidragen tillfälligt sjönk under Ny bostadsbebyggelse Enfamiljshus Även möjlighet till nya villaområden krävs för att Heby kommun ska fortsätta erbjuda attraktiva boendemiljöer. Vad gäller denna typ av bebyggelse sträcker sig det kommunala inflytandet till planläggningen. I samtliga tätorter (Heby, Tärnsjö, Morgongåva, Östervåla, Harbo och Vittinge) finns planer antagna för hela enklaver av villor, ibland flera planer per ort. Antalet villor som är planlagda i respektive ort är minst 20 st. Mot bakgrund av detta kan planberedskapen för bebyggelse av enfamiljshus i nuläget vara tillgodosedd i kommunen. Kommunens vision Heby kommun - en växande landsbygdskommun med närhet, trygghet och livskvalitet talar även för ett brett bostadsbyggande utanför tätorterna. Det är önskvärt om avstånd till service är så kort som möjligt samtidigt som individens önskan att bo lantligt uppfylls. Då denna typ av bostadsbyggande ofta omfattar en eller ett fåtal bostäder i grupp, ställs inte krav på planläggning vid sådana projekt. Därmed är kommunens roll i sådana etableringar liten (utifrån ett bostadspolitiskt perspektiv). Heby kommun marknadsförs som en hästkommun vilket förhoppningsvis kan leda till etablering av fler hästnära boenden. Kommunens inflytande över denna typ av byggnationer är begränsad. Vid större nya anläggningar blir planläggning aktuell men inte vid byggande av enstaka gårdar på landsbygd. I dessa fall är endast bygglovshandläggare från kommunen inblandad.

15 15 (18) Flerfamiljshus När det kommer till byggnation av lägenheter har kommunen en större möjlighet att direkt påverka genom det helägda kommunala bostadsföretaget. I lägen där intresse för investering saknas från den privata sektorn kan potential för nyproduktion av bostäder ändå finnas genom att kommunen som ägare beslutar om att genomföra ett byggprojekt. Ett sådant ställningstagande borde i vissa fall med högre risk innebära att ägarna godkänner att bostadsföretaget gör en vinst på projekt först efter längre tid än normalt alternativt att man godkänner att bostadsföretaget tar en förlust för enstaka projekt. Lägen som framstår som särkskilt attraktiva för gruppen 60 år och äldre är centralt i den ort där de bor och med närhet till service. De tätorter som ligger längs de primära kollektivtrafikstråken är Heby, Morgongåva och Vittinge samt Harbo och Östervåla vilket är intressant ur perspektivet att ge ett ännu bättre kundunderlag för denna trafik. Service, såväl kommunal som kommersiell, är främst tillgänglig i (av ovanstående orter) i Morgongåva, Heby och Östervåla. Genom ökad kollektivtrafik, främst mot Heby, skulle även Tärnsjö framstå som särskilt intressant. Mot bakgrund av ovanstående argumentation framträder Morgongåva, Heby och Östervåla som särskilt intressanta för byggnationer med gruppen 60 år och äldre som målgrupp. Eventuellt skulle även Harbo platsa här då en relativt stor andel Östervålabor enligt undersökning kunde tänka sig att bo på den orten. I Vittinge finns redan ett visst lägenhetsbestånd och efterfrågan verkar dessutom inte vara påfallande stor (11 % intresserade av hyreslägenhet i lokal undersökning). I Östervåla och Morgongåva byggs hyreslägenheter just nu i centrala lägen och i Morgongåva har det även skett ett projekt relativt nyligen. I Harbo har det byggts marklägenheter som dock kan antas vara för små för denna grupp, varför det kan tänkas finnas ett behov i orten av större lägenheter. I Heby har det inte byggts nya flerfamiljshus på länge och det antas finnas ett stort behov av tillgängliga bostäder för den äldre delen av befolkningen, både centralt och något mer perifert. I Östervåla kan marklägenheter i ett relativt centralt läge (exempelvis Sjukhustomten eller på liknande avstånd från service) vara efterfrågade. Dessa bör inte vara för små i storlek, utan främst 2 rok 4 rok. De lägenheter som behövs för gruppen 60 år och äldre antas framförallt vara 3 rok och 4 rok. Människor i den här gruppen har antagligen en mängd ägodelar som man samlat på sig under åren och vill ta med sig till en ny bostad. Samtidigt finns det en poäng i att flytta till mindre bostad än den villa man bor i idag. 2 rok och 5 rok kan också vara efterfrågade i viss grad, dock antagligen inte 1 rok.

16 16 (18) Hyresrätt eller bostadsrätt Hyresrätten passar särskilt människor i vissa skeenden i livet och ses ofta som en övergångslägenhet, även om det ibland blir en permanent bostad efter ett sådant skede. Hyresrätten passar den som inte vill eller kan sköta underhållet av bostaden själv. En bostadsrätt är ofta en långsiktig investering som är tänkt att fungera som bostad under längre tid. I Heby kommun kan dock en bostadsrätt kanske betraktas som något mer osäker affär, liksom i flertalet mindre samhällen, och köparen kan tveka inför utsikten att riskera förlora en del av sin insats vid en framtida försäljning. För att kommunens tätorter ska kunna erbjuda boendeformer som passar människors olika behov och önskemål är det viktigt att båda upplåtelseformerna är representerade i orterna. I dagsläget utmärker sig Morgongåva då orten har en stor andel hyresrätter i förhållande till antalet bostadsrätter. Anledningen till detta står säkerligen att finna i Morgongåvas bakgrund som bruksort. Därför vore det önskvärt med en ökad andel bostadsrätter i orten. I Heby tätort, däremot, finns en relativt stor andel bostadsrättsföreningar varför byggnation av hyresrätter vore intressant i den orten. Bostadssociala kontrakt De lägenheter som bebos av människor med bostadssociala kontrakt måste vara väl fördelade i samhällena och får inte samlas i särskilda bostadsområden. Trygghet I planering av nya bostadsområden och i arbetet med att förbättra standard i befintliga områden ska behov av särskilda trygghetsskapande åtgärder undersökas nogsamt. Det är i det sammanhanget intressant att se om det finns platser som män eller kvinnor undviker att använda. Sådana kan vara att blanda verksamheter med bostäder för att få ett område befolkat hela dygnet, skapa bostadsområden med flera tänkbara målgrupper, att arbeta med belysning, att se till att man har god sikt i området, att skyltning är tydlig och att anpassa vegetationen. Det presenteras löpande nya rön om hur trygghet bäst skapas vilka ska inkorporeras i Heby kommuns samhällen då det är möjligt. Sammanfattning av målsättningar i detta dokument inriktningsmål Heby kommun ska verka för en ökning av befolkningen om med sikte på minst invånare. Personer med behov av omsorgsboende ska erbjudas detta med anpassning till individens behov, såväl permanent boende som korttidsboende för alla åldrar.

17 17 (18) Heby kommun ska arbeta för att skapa attraktiv boendemiljö i det befintliga bostadsbeståndet. Ny bebyggelse ska placeras på ett sådant sätt att underlaget för kommunal och kommersiell service samt kollektivtrafiken stärks. Äldreboende ska vara anpassade efter de behov som finns, t ex demensboende, demensboende för utåtagerande, seniorboende, trygghetsboende o s v. Nedan en sammanställning över de byggnationer som anses prioriterade i kommunen. Med detta avses de projekt som kommunen i viss mån råder över och där kommunen har ett engagemang. Sådana projekt är dels byggande i allmännyttans regi, dels sådana där planläggning blir aktuell (på grund av planmonopolet) och dels där kommunens markinnehav kan spela en avgörande roll. Mindre byggprojekt utanför tättbebyggt område hamnar därför utanför denna prioriteringslista, då de inte ligger inom kommunens beslutsram i dessa frågor. Dock är sådant byggande av vikt för Heby kommuns utveckling och något som bör uppmuntras. Om det uppstår nya behov av bostäder som inte var kända vid det här dokumentets framtagande ska det vara möjligt att göra en omprioritering. ORT TYP ANTAL KOMMENTAR Vittinge Marklgh 10 st Plan saknas, privat initiativ är planerat Morgongåva Marklgh 10 st Gärna brf Gärna större än 2 rok Heby Centralt belägna lgh i flera våningar, ex kring torget 40 st Gärna 2 rok-4 rok Gärna hyresrätter Harbo Östervåla Marklgh stort behov något mer perifiert Marklgh centralt i orten Centralt belägna lgh, fler våningar. 30 st Helst 2 rok 4 rok, Gärna hyresrätter. 10 st Främst 3 rok och 4 rok Byggs nu, Plan saknas för 20 st till på en etapp 2 sikt. Gärna hyresrätter Marklgh stort behov något 30 st Plan saknas. Behov av LSS-

18 18 (18) mer perifiert bostäder, lgh. Gärna hyresrätter Tärnsjö Marklgh 20 st Plan saknas centralt Runhällen Marklgh 10 st Huddunge Marklgh 10 st Samtliga orter Befintliga särskilda boendeformer för äldre - Boendestandard behöver höjas, framförallt på Tallgården och Tegelbacken. Samtliga orter Villor Planer finns