Regional bedömning av behovet av nya bostäder

Transkript

1 YTTRANDE 1 (5) Enheten för bostadsfrågor Stockholms läns landsting Tillväxt, miljö och regionplanering Box Stockholm Regional bedömning av behovet av nya bostäder (S2012/4203/PBB) Sammanfattning Länsstyrelsen är positiv till att en översyn av bostadstillskottet enligt RUFS 2010 görs. Det är bra att bedömningen utgår från ett regionalt behov av bostäder. En gemensam regional och kommunal målbild är en viktig utgångspunkt i det fortsatta arbetet med att planera för att det formulerade målet ska bli till reella bostäder. Behovet av bostäder per kommun är framräknat på regional nivå utifrån en fördelningsnyckel utarbetad i samband med RUFS 2010 och justerad efter samtal med kommunerna. Vid framtida revideringar är det lämpligt att fördelningsnyckeln ses över med målet att alla kommuner ska ta sitt regionala ansvar och att regionen ska utvecklas i enlighet med regionplanen. En regional bedömning av behovet av nya bostäder i länets kommuner I missivet till remissen ställs fyra frågor att ha i åtanke vid besvarandet, frågorna riktar sig särskilt till kommunerna. Länsstyrelsen väljer att delvis utgå från dessa frågor i yttrandet. 1. Hur ser ni på förslaget till den regionala bedömningen av behovet av nya bostäder? Hur ligger era mål för bostadsbyggandet i relation till spannet Låg-Hög och vad är er bedömning om utfallet (färdigställda bostäder) inom den egna kommunen. Länsstyrelsen anser att det är bra att en översyn av behovet av nya bostäder i länets kommuner har gjorts och att denna bedömning utgår från ett regionalt behov. Att ha ett gemensamt regionalt mål samt ett kommunalt mål som är politiskt förankrat är ett viktigt steg för en väl fungerande bostadsmarknad. En politisk vilja att bygga nya bostäder är en viktig faktor. Att målet uttrycks i ett spann mellan Låg och Hög gör det dock otydligt. Tydlighet är viktigt och det Postadress Besöksadress Telefon E-post/webbplats Länsstyrelsen i Stockholms län Hantverkargatan stockholm@lansstyrelsen.se Box Fax STOCKHOLM

2 2 (5) skulle med fördel kunna framgå att med dagens höga befolkningstillväxt i länet är det bostadstillskottet enligt Hög som bör vara målet. Länsstyrelsen har gått igenom samtliga kommuners politiska mål för antalet bostäder som planeras. Nästan samtliga kommuner i länet har sådana mål. Målen återfinns ofta i kommunens översiktsplan, i riktlinjer för bostadsförsörjning eller i budget. I samtliga fall ligger dessa mål inom spannet Låg till Hög enligt de nya beräkningarna och i några fall till och med över nivån Hög. TMR:s beräkning ligger alltså i linje med kommunernas uppsatta mål. Länsstyrelsen anser dock att de politiska målen skulle kunna höjas i vissa kommuner då det finns potential att ta ett större regionalt ansvar. Beräkningarna ligger även i linje med Länsstyrelsens bedömning om att det behövs ett tillskott på nya bostäder årligen i regionen de närmsta åren för att matcha befolkningsökningen. Samtidigt kan konstateras att under de senaste åren har tillskottet av bostäder i snitt legat på dryga bostäder per år i länet. Det vill säga betydligt lägre än alternativ Hög (drygt bostäder per år). Utmaningen är att omsätta de politiska målen till faktiska bostäder. För att kommunerna ska lyckas nå detta krävs att samtliga aktörer i regionen arbetar samordnat. Men även att staten tar sitt ansvar att undanröja hinder på nationell nivå. Kommunerna har ansvaret att planera för förutsättningen att nå upp till Hög och behöver då ha en god planeringsberedskap och använda sina verktyg som exempelvis att föra en aktiv markpolitik. Länsstyrelsen behöver bland annat arbeta vidare med att få till en bättre koppling mellan infrastrukturinvesteringar och bostadsbyggande, arbeta fram regionala statliga planeringsunderlag samt att leverera yttranden så att det inte fördröjer den kommunala planprocessen. Det gäller även att uppmärksamma möjliga utbyggnadsområden i regionen som är strategiskt belägna i goda kollektivtrafiklägen och som kan ge ett stort bostadstillskott. Byggbranschen behöver bredda sitt produktutbud och därmed bli mindre konjunkturkänsliga. I Länsstyrelsen rapport Läget i länet, Bostadsmarknaden i Stockholms län 2012 finns detta tydligare beskrivet. 2. Hur ser ni på de iakttagelser kring bostadsbyggandets förutsättningar som redovisas i materialet? Finns det några ytterligare iakttagelser utifrån er kommuns specifika förutsättningar som bör lyftas? Det som redovisas stämmer väl överens med den bild som Länsstyrelsen tidigare redovisat, bland annat i rapporterna Läget i Länet Bostadsmarknaden i Stockholms län 2012 och Redovisning av kommunernas arbete med bostadsförsörjningen 2012.

3 3 (5) Värt att förtydliga är att ett regionalt behov av nya bostäder fördelat på kommunnivå som är politiskt förankrat inom regionen är en viktig förutsättning, sedan följer flera utmaningar för att nå en väl fungerande bostadsmarknad. Att det byggs, vad som byggs, var det byggs och för vem det byggs måste därtill lösas. I detta ingår att det byggs på ett långsiktigt hållbart sätt som inte förstärker segregationen i länet, som tar hänsyn till kulturmiljön, naturmiljön och ett förändrat klimat och som håller en god kvalitet och tillgänglighet under många år framöver. Detta är faktorer som kommunerna har att hantera bland annat i sitt bostadsförsörjningsarbete. Kommunerna lyfter ofta fram behovet av investeringar i infrastrukturen som en förutsättning för bostadsplaneringen. Länsstyrelsen verkar för att förstärka denna koppling i den regionala inriktningen för transportsystemet som nu är ute på remiss. Ett varierat utbud av bostäder som passar olika målgrupper under olika faser i livet bidrar till en hållbar utveckling. Även de grupper som inte har samma möjlighet att efterfråga en bostad på marknaden som exempelvis nyanlända eller hemlösa har ett behov av en bostad. Hur behovet av bostäder för alla grupper ska tillgodoses på en marknad som till stor del styrs av efterfrågan är en svår men viktig uppgift att lösa. Det är även viktigt att uppmärksamma att flera kommuner i länet, speciellt skärgårdskommunerna, har stora åtaganden när det gäller planering av de tidigare fritidshusområdena. I dessa kommuner är det angeläget att långsiktigt planera för framtida anslutning av vattenavloppssystem så att såväl grundvattnet som vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag bibehålls och förbättras. Utöver tillskottet av bostäder är det stora flertalet bostäder redan byggda och hur beståndet nyttjas optimalt är en avgörande faktor för en väl fungerande bostadsmarknad. 3. Hur kan den regionala bedömningen utvecklas för att på bästa sätt stödja och ge underlag för ert arbete? Behovet av bostäder är framräknat på regional nivå men fördelningen per kommun utgår inte från ett definierat behov utan från en fördelningsnyckel utarbetad i arbetet med RUFS 2010 och justerad efter samtal med kommunerna. Vid framtida revideringar är det lämpligt att fördelningsnyckeln ses över med målet att alla kommuner ska ta sitt regionala ansvar och att regionen ska utvecklas i enlighet med regionplanen. Fördelningsnyckeln borde bättre återspegla kommunernas förutsättningar att bygga bostäder, bland annat kopplat till markens attraktivitet där tillgänglighet till kollektivtrafik är en viktig faktor. I några kommuner är målet högt i förhållande

4 4 (5) till det reella bostadstillskottet de senaste åren. Om ambitionen inte nås i vissa kommuner leder det till att det regionala målet om drygt bostäder inte nås. Kommande revideringar bör genomföras på ett sådant sätt att underlagsdata som befolkningsprognoser, hushållsbildning, bostadspreferenser, flyttmönster, trångboddhet, flyttkedjor osv finns med. Länsstyrelsen efterlyser ett arbete på nationell nivå för att utveckla modeller för hur behovsanalyser kan göras för olika kommuntyper i landet. Vilka faktorer som plockas in i modellen är avgörande för resultatet och med mer grundliga underlag kan analyserna resultera i vilken typ av bostäder kommunerna ska planera för. Modellerna bör, liksom i denna utredning, vara nära sammankopplade till regionala förutsättningar som bland annat finns i den regionala utvecklingsplanen. Behovsanalyserna bör även kompletteras med regionala och kommunala efterfrågeanalyser. En analys av efterfrågan på bostäder skulle med stor sannolikhet få ett helt annat utfall utslaget per kommun. När i mandatperioden en revidering av bedömningen bör göras är en faktor att ta ställning till. I vilken fas av kommunernas översiktsplanering eller bostadsförsörjningsplanering en regional bedömning gör mest nytta bör utredas. Den nya plan- och bygglagen föreskriver att länsstyrelserna inför kommunernas aktualitetsprövning av översiktsplanen ska ta fram sammanfattande redogörelser. Detta ska göras minst en gång under varje mandatperiod till alla länets kommuner. Boverkets översyn av bostadsförsörjningslagen förtydligar vikten av ett ökat regionalt ansvar för bostadsförsörjningen och länsstyrelsens roll i detta. Det är viktigt att uppmärksamma hur dessa regionala underlag på bästa sätt kan samordnas för att utgöra ett bra stöd i kommunernas planering. 4. Har ni några övriga medskick, exempelvis vad gäller Boverkets och Länsstyrelsens stundande uppföljning? Kommunerna har ansvaret att planera förutsättningarna för att ett bostadsbyggande kan komma till stånd men de svarar sällan för själva byggandet. Detta bör ligga till grund för den uppföljning som ska göras. Uppföljningen skulle kunna innehålla tre olika delmoment: 1. Kommunernas planeringsberedskap och verktyg (aktuell översiktsplan, aktuella riktlinjer för bostadsförsörjning, aktiv markpolitik, ägardirektiv till det kommunala bostadsbolaget) 2. Antal lagakraftvunna detaljplaner innehållande bostäder 3. Antal faktiskt färdigställda bostäder, tillskott genom ombyggnad samt tillskott genom att fritidshus blivit permanentbostäder.

5 5 (5) Punkt ett och två ovan bör samlas in i samband med den årliga Bostadsmarknadsenkäten som samtliga kommuner besvarar. Nuvarande enkätfrågor kommer behöva formuleras om något. Punkt ett och två kan även ingå som en del i den uppföljning kommunerna ska göra av sin översiktsplan. Uppföljningen kan då visa på hur översiktsplanen varit ett stöd för den fortsatta detaljplaneringen i syfte att uppnå effektivare planprocesser i kommunen. Punkt tre samlas in via SCB vilket kräver att dessa uppgifter blir tillgängliga på SCBs webb och uppdelade per kommun. En viktig del för att kunna följa upp hur många bostäder som faktiskt har tillkommit i en kommun är den bostadsstatistik som SCB tillhandahåller. De senaste åren har denna statistik inte varit tillräcklig. En översyn krävs av vad olika statliga myndigheter samlar in från kommunerna, hur detta görs, vad som presenteras offentligt och kanske framförallt vilken statistik som behövs. Utan tillförlitlig statistik är det omöjligt att följa upp vad som har byggts. Detta yttrande har beslutats av tf länsöverdirektören Rutger Öijerholm. I den slutliga handläggningen har även deltagit länsbostadsdirektören Maria Heymowska, socialdirektören Britta Karlsson, tillväxtdirektören Mats Hedenström, tf miljödirektören David Troëng, biträdande plandirektören Annika Fri, samt handläggaren Elin Blume, föredragande. Rutger Öijerholm Elin Blume