Riktlinjer för Bostadsförsörjning i Forshaga kommun

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riktlinjer för Bostadsförsörjning i Forshaga kommun 2015-2019"

Transkript

1 Dnr KS 2015/271 Riktlinjer för Bostadsförsörjning i Forshaga kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-xx-xx 1

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 2 Inledning 3 Mål och riktlinjer för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet 4 Analys över bostadsmarknaden 5 Kommunens planerade insatser Bilaga 1: Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar 2

3 1 Sammanfattning Med utgångspunkt i mål på nationell, regional och lokal nivå har bostadssituationen i Forshaga kommun analyserats. Kortfattat ger detta en bild som beskriver behov av bostäder för olika grupper som idag bor i kommunen. Det gäller främst ungdomar, äldre och personer med omsorgsbehov. Behoven är beskrivna både utifrån dagens situation och med tanke på den förväntade befolkningsutvecklingen och den framtida demografiska strukturen. Kommunen har satt ett mål att öka befolkningen med 50 personer årligen. För att möta detta mål behöver fler bostäder byggas. Med tanke på Forshaga kommuns strategiska läge bedöms möjligheten till inflyttning god om det finns attraktiva bostäder. Riktlinjerna för bostadsförsörjning beskriver avslutningsvis ett antal åtgärder som bör genomföras inom den närmaste fyraårsperioden för att möta behoven. 3

4 2 Inledning I lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar står att varje kommun ska planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Kommunens vision sammanfattar ambitionen med kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning: Forshaga barnkommun i våra barn finns framtiden och vi bygger ett samhälle för nuvarande och kommande generationer. Genom hållbara, långsiktiga och ansvarstagande lösningar får vi en attraktiv och trygg kommun även i framtiden. Fler invånare är en viktig faktor för att kommunens skatteunderlag ska vara stabilt. Hållbar utveckling är därför ett av kommunens målområden och ett av målen inom detta område är vår kommun växer. För att nå detta mål behöver befolkningen öka med femtio personer årligen och för att detta ska vara möjligt behövs fler bostäder. Tillgång på bostäder som är bra för barn och barnfamiljer är särskilt viktiga. Faktorer som inverkar på familjers beslut att flytta till och bo i Forshaga kommun är närhet till rekreation, fritidsaktiviteter, service, skola och barnomsorg samt bostäder till konkurrenskraftiga priser. Samtidigt har Forshaga nära till Karlstads utbud av arbetsplatser och studiemöjligheter. Riktlinjerna för bostadsförsörjning bygger på ett antal andra kommunala dokument och beslut som beskriver mål, ambitioner och strategier så som de är formulerade i dagsläget. Framtida ändringar i dessa dokument innebär konsekvensändringar i riktlinjerna för bostadsförsörjning. 4

5 3 Mål och riktlinjer för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet 3.1 Nationella och regionala mål, planer och program Nationellt mål för bostadspolitiken Det övergripande målet för bostadspolitiken i Sverige är en långsiktig väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Boverket presenterade i november 2011 en sammanställning över vilka nationella mål, planer och program som har betydelse för den fysiska samhällsplaneringen. Den visar att 21 olika politik- eller ämnesområden är av betydelse och att det finns 28 nationella myndigheter som har ansvar inom ett eller flera av dessa områden. Till områdena hör totalt cirka 100 relevanta nationella mål, varav drygt 40 kan betecknas som övergripande mål. De övergripande målen delas in i fem grupper: demografi, bebyggelse, ekonomi, natur och miljö samt infrastruktur. Forshaga kommun har valt att särskilt knyta an till några av målen inom område samhällsplanering i gruppen bebyggelse: Målet för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet är att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas. (prop.2011/12:1) Mål för samhällsplanering En tydlig roll för fysisk planering i arbetet för en hållbar utveckling av städer, tätorter och landsbygd. Ett regelverk och andra styrmedel som på bästa sätt tillgodoser kraven på effektivitet samtidigt som rättssäkerhet och medborgerligt inflytande säkerställs. Goda förutsättningar för byggande av bostäder och lokaler, etablering av företag och för annat samhällsbyggande samtidigt som en god livsmiljö tryggas. (prop.2011/12:1) Överväga möjligheterna att stärka hyresrättens ställning på bostadsmarknaden Underlätta studenters och ungas boende Förenkla byggreglerna för att skapa möjligheter att bygga fler och billiga bostäder för unga. Fortsätta bredda stödet för boendelösningar för äldre så att fler äldre får möjlighet att välja en fungerande boendeform t.ex. i form av trygghetsbostäder eller särskilt boende. Inom ramen för den fortsatta boendesatsningen, ge stimulansmedel till kommuner som erbjuder lösningar för äldre att fortsätta bo tillsammans. Mål för bostadsmarknad Långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. 5

6 Mål för bostadsbyggande Långsiktigt hållbara byggnadsverk. Effektiva regelverk och andra styrmedel som utifrån ett livscykelperspektiv verkar för effektiv resurs- och energianvändning samt god inomhusmiljö i byggande och förvaltning. En väl fungerande konkurrens i bygg- och fastighetssektorn. Regionala mål Regionala mål finns både inom Region Värmland och Länsstyrelsen. De båda myndigheterna samverkar och främst formuleras målen i Värmlandsstrategin från Region Värmland men återfinns även hos Länsstyrelsen i Miljömål för Värmlands län och Kulturmiljöstrategi Värmland Från Länsstyrelsen och Boverket finns även bostadsmarknadsenkäten och analysen av den regionala och lokala bostadsmarknaden. Aktuella områden för Forshagas del redovisas under punkt 4 Analys över bostadsmarknaden. Värmlandsstrategin Värmlandsstrategin Ett skönare liv beskriver hur länet ska utvecklas fram till år Målet är att länet blir en hållbar, attraktiv region där människor vill bo och utvecklas och där företag vill expandera och etablera sig. Ett av strategins fyra prioriterade områden är livskvalitet för alla. Området har som mål att utveckla attraktiva livsmiljöer med en mångfald av boendealternativ, god och fungerande service i hela regionen och ett brett utbud av upplevelser och föreningsliv. I Värmland har vi stadens puls, småstadens charm och en stark landsbygd. Kontrasterna gör att det är viktigt att samspelet mellan stad och land fungerar väl för att utveckla Värmland på bästa sätt. Forshaga kommun har särskilt tagit fasta på följande åtgärdsområden som anges i Värmlandsstrategin: Vårda och förbättra möjligheter till att utveckla attraktiva boendemiljöer i staden och på landsbygden Arbeta för större flexibilitet när det gäller strandnära boende Bevara och synliggöra det öppna kulturlandskapet Ha ett regionalt samspel vad gäller planering av bebyggelse, handelscentrum, kommunikationer och kollektivtrafik Säkerställa en god balans i utvecklingen av landsbygd och stad 3.2 Kommunens mål Beskrivning, framtidsanalys, ambitioner och målsättningar som finns i översiktsplanen från 2010 ligger till grund för arbetet med riktlinjerna för bostadsförsörjningen. Det som gäller bostadsplaneringen har aktualiserats och konkretiserats i de åtgärder som beskrivs under punkt 5. 6

7 Översiktsplan I översiktsplanen fastslår kommunen målsättning för boende och bebyggelse: skapa attraktiva och trivsamma bebyggelsemiljöer samt utveckla en god bebyggd miljö som ger hälsosam livsmiljö för alla. Översiktsplanens kartläggning, analyser, mål och viljeinriktningar utgör grunden för vad som anges i dessa riktlinjer. Översiktsplanens kapitel 9, boende och bebyggelse, och kapitel 19, sociala frågor, är av särskilt stor betydelse för riktlinjerna. Övergripande kommunala mål Kommunfullmäktige reviderade de övergripande målen för kommunen den 26 maj Fem målområden varav tre externa och två interna fastställdes. De tre externa målområdena är: Attraktiv kommun Beskrivning av målområde: Här känner sig alla välkomna. Här är det enkelt, här är det möjligt och här har vi ett positivt förhållningssätt. Vi bryr oss om varandra, och tvekar inte att hjälpa till. Här tar vi vara på närheten till natur och kultur. Alla har tillgång till fina miljöer för rekreation. Genom många eldsjälar och ett livskraftigt föreningsliv har vi lätt att fylla vår fritid. Detta, tillsammans med öppenhet, delaktighet och inflytande förklarar varför vi lever ett skönare liv. Trygghet och kunskap Beskrivning av målområde: Här känner sig alla trygga, inkluderade och har tillräcklig kunskap. Vi har förståelse och respekt för att alla är olika. Ingen utsätts för kränkningar. Ingen känner rädsla i offentliga miljöer. Här främjas lärande och kunskap. Barn och ungas unika erfarenheter, värderingar och kunskap tas tillvara och vi tar alla ett gemensamt ansvar för våra barns framtid och utveckling. Hållbar utveckling Beskrivning av målområde: Vi blir fler och genom hållbar tillväxt har alla tillgång till välfärd. Resurser fördelas rättvist och här kan alla forma sina egna liv och ha möjlighet att förverkliga sina drömmar. Vi bygger ett samhälle för kommande generationer. Genom hållbara, långsiktiga och ansvarstagande beslut, men också genom mod att pröva nytt och samarbeta med andra. Inom målområden attraktiv kommun och hållbar utveckling finns vardera två mål med särskild betydelse för bostadsförsörjningen: Våra invånare trivs och är stolta över sin plats Våra invånare är delaktiga genom information och öppen dialog Vår kommun växer Vi erbjuder attraktiva, hållbara bostäder och mark för etablering. Mål för bostadsbyggandet och utveckling av bostadsbeståndet Befolkningsökning med 50 personer årligen I genomsnitt 15 nya bostäder per år fram till 2025 En god planberedskap som säkerställer tillgång till attraktiv mark för bostäder och etablering av kommersiell verksamhet Strategi för landsbygdsutveckling, främst genom LIS-planer (landsbygdsutveckling i strandnära lägen) 7

8 Marknadsföring av mark och bostäder för att öka exploatering av befintliga planlagda områden och öka inflyttningen Nya bostäder i centralt läge och med god tillgänglighet Översyn och behovsanpassning av boende för vård och omsorg, både vad gäller särskilda boenden, trygghetboende, bostäder för LSS och socialpsykiatrin En bostadsplanering som möjliggör flyttkedjor och frigör attraktiva småhus för unga familjer Bibehålla en god kollektivtrafik och en väl utbyggd infrastruktur för ITkommunikation Byggande av lägenheter och småhus i privat regi Fritidshus i attraktiva områden ska kunna omvandlas till permanentboende Samverkan inom Karlstad Business Region (KBR) för att öka attraktiviteten i Karlstadsregionen 8

9 4 Analys över bostadsmarknaden Forshaga kommun är en av fem kommuner som tillsammans med Karlstad, Kil, Grums och Hammarö utgör Karlstadsregionen. I regionen bor det cirka invånare både i storstad och på landsbygden. Dagligen pendlar cirka personer till sitt arbete från en kommun till en annan inom regionen. 4.1 Befolkningsutveckling Befolkningsutveckling (SCB) Från början av 1970-talet till mitten av 90-talet ökade befolkningen i Forshaga kommun från knappt invånare till drygt Därefter har befolkningen minskat något för att de senaste åren stabiliseras och öka något. Forshaga har en relativt ung befolkning med 24 % av befolkning i åldersgruppen 0-19 år (länssnitt 21 % rikssnitt 23 %). Andelen äldre, 65-w, är i nivå med länssnittet, 22 % för Forshaga respektive 23 % för länet och något högre än för riket (19 %) 9

10 In- och utflyttning (SCB) Inflyttning Utflyttning Även om flyttnettot är lågt visar siffrorna för in- respektive utflyttning att det finns en relativt stor rörlighet. Till detta ska läggas flyttning inom kommunen. 4.2 Hushållens sammansättning Hushållens sammansättning 2014 (SCB) Antal hushåll Andel av samtliga hushåll Antal personer Andel av samtliga personer 1 person , ,3 2 personer , ,2 3 personer , ,4 4 personer , ,2 5 personer 224 4, ,8 6 personer 41 0, ,2 7+ personer 23 0, ,5 Uppgift ,4 saknas * Totalt * för de personer som saknar uppgift om bostad/lägenhet i folkbokföringsregistret kan inte hushåll skapas 10

11 Befolkningsprognoser Folkmängd (SCB) Enligt den senaste befolkningsprognosen från våren 2015 förväntas Forshagas befolkning öka de kommande åren. Ökningen förväntas avta på längre sikt. Befolkningsutveckling (SCB) w Antalet äldre, 65-w förväntas öka från ca till drygt under prognosperioden. Åldersgruppen förväntas minska de närmaste tio åren medan åldersgruppen förväntas öka i nästan dubbelt så hög takt under samma period. Gruppen 85-w förväntas öka under hela prognosperioden och vara dubbelt så många om 20 år. 11

12 Befolkningsutvecklingen unga (SCB) Antalet unga, 0-24 år, förväntas minska något de närmaste åren, främst i åldersgruppen år, för att sedan öka något under resten av prognosperioden. 4.4 Marknadsförutsättningar Närheten till Karlstad och goda kommunikationer tillsammans med bra skolor, ett rikt föreningsliv och ett stort utbud av fritids- och kulturaktiviteter ger Forshaga goda förutsättningar att vara en attraktiv boendeort. Priset på småhus, i förhållande till Karlstad, bidrar också till attraktiviteten. Det samarbete som inletts inom Karlstad Business Region mellan Karlstad, Forshaga, Hammarö, Kil och Grums är av avgörande betydelse för utvecklingen i Forshaga. En god utveckling av arbetsmarknaden inom regionen är en förutsättning för Forshagas utveckling. Närheten till Norge och samarbetet över gränsen påverkar hela Värmlands attraktivitet. Det är också många som flyttar till och från Norge. I Värmland är det fler som flyttar till och från Norge än som flyttar till och från Stockholm eller Göteborg. Invandringen har ökat kraftigt de senaste åren vilket innebär en ökad efterfrågan på bostäder. Efterfrågan har varit särskilt stor på större lägenheter och boende för ensamkommande barn. Enligt den regionala bostadsmarknadsanalysen 2015 redovisar allt fler kommuner i Värmland att de upplever bostadsbrist. Bristen koncentreras främst till Karlstads arbetsmarknadsregion. Karlstads tillväxt har lett till ökade priser som har gjort att bostäder i kringliggande kommuner blivit mer attraktiva. Effekter som tidigare känts av i Kil och på Hammarö sträcker sig nu sig även till Forshaga och Kristinehamn. Idag finns inga lediga lägenheter i det kommunala bostadsbolaget däremot en efterfrågan på olika typer som inte kan tillgodoses. Det råder en brist på både hyreslägenheter och villor. 12

13 Utbyggnad av stamfiber och områdesnät har skett i en hög takt under senare år och ytterligare utbyggnad planeras under kommande år. God tillgång till ITkommunikation med hög kapacitet är en förutsättning för att både bo kvar och flytta till olika delar av kommunen samt för att driva företag. Arbetsmarknad 2013 pendlade 851 till kommunen varav 446 kvinnor och 405 män. Utpendlingen var varav kvinnor och män. Det är en nettopendling på minus personer dagligen. Pendlingen är i huvudsak till och från Karlstad. Kollektivtrafiken har byggts ut kraftigt de senaste åren och nu finns bussturer var tjugonde minut på vardagar mellan Karlstad och Forshaga och två turer per timme mellan Deje och Forshaga. Kollektivtrafikåkandet har ökat med 2 % per år de senaste åren. Det är personer som både bor och jobbar i kommunen varav kvinnor och 872 män. Arbetslösheten den 31 juli 2015 var 241 personer eller 7,8 % (länet 7,6 %). Det var en minskning sedan föregående år med 70 personer eller 1,5 %. Av dem var 152 personer kvinnor 6,3 % (7,1 %). Kvinnornas arbetslöshet minskade med 33 personer eller 2,3 %. Motsvarande siffror för män var 308, 9,2 % (8,0 %) en minskning med 37 personer eller 0,8 %. Ungdomsarbetslösheten (18-24 år) var 100 personer, 20,5 % (12,9 %) en minskning med 28 personer eller 8,2 %. 13

14 4.5 Bostadsbestånd Lägenheter i småhus, flerbostadshus, specialbostäder Antal lägenheter 2014 (SCB) 82; 2% 106; 2% 1277; 24% 3733; 72% SMÅHUS småhus ÖVRHUS övriga hus FLERBOST flerbostadshus SPEC specialbostäder De flesta lägenheterna i flerbostadshus har storleken kvm (821 st). Det finns få större lägenheter (fyra rum och större). Hyreslägenheter Det kommunala bostadsbolaget Forshagabostäder AB (FABO) hade 2014 totalt 770 lägenheter, varav 40 kooperativa hyresrätter och resten vanliga hyresrätter. Av FABOs 770 lägenheter är 105 ombyggda (57 Forshaga och 48 Deje) till 223 studentrum för elever vid Forshagaakademin. Omkring 500 hyreslägenheter finns hos privata fastighetsägare. Vakansgraden för FABO har de senaste fem åren haft en vikande trend. Från december 2009 då vakansgraden var 3 % (20 lägenheter) har den sjunkit till noll procent rum och kök rum och kök rum och kök rum och kök 26 Varav lägenheter med hiss 172 Varav lägenheter i markplan 132 Bostadsrätter Ungefär hälften av bostadsrättslägenheterna i kommunen, 86 stycken, finns i parhus på Tjärnheden (Deje) och Lundagård (Forshaga). Resterande bostadsrättslägenheter finns i Forshaga på Varvsgatan, Bruksgatan och Storgatan. Samtliga är flerfamiljshus. Att köpa en bostadsrättslägenhet i kommunen har tidigare varit en osäker investering. De senaste året har dock marknaden förbättrats. 14

15 Nyproduktion lägenheter Det kommunala bostadsbolaget har under åren byggt 72 lägenheter i Deje och Forshaga. 26 lägenheter är på tre rum och kök i markplan. Övriga lägenheter finns i hus med hiss och har varierande lägenhetsstorlek. Samtliga lägenheter har hög standard och har hyrts ut i samband med färdigställandet. Småhus Kommunen har småhus, fördelade på helårsbostäder och 347 fritidshus (enligt taxering 2015). De första åren av 00-talet byggdes ytterst få småhus. Under andra hälften ökade byggnationen något. De hus som byggts finns antingen i eller i nära anslutning till Forshaga tätort eller på landsbygden. Enligt statistik från SCB såldes under åren totalt helårsbostäder. Köpeskillingen har stigit, från i medeltal kronor år 2005 till kronor år Under samma period såldes 71 fritidshus. Köpeskillingen har ökat från i medeltal till kronor. Försäljningen av fritidshus är i endast cirka sju per år och köpeskillingen kan därmed vara missvisande. Köpeskilling (SCB) Köpeskilling, medelvärde i tkr permanentbostad fritidshus 15

16 Landsbygden Majoriteten av kommunens befolkning bor i Deje och Forshaga tätorter. Samlad bebyggelse finns även i till exempel Olsäter, Butorp, Östra Deje och Mölnbacka. Viss nybyggnation sker på landsbygden, både av permanentboende och fritidshus. Kommunen håller på att ta fram LIS planer (landsbygdsutveckling i strandnära lägen) vilket är en del i strategin för landsbygdsutveckling i kommunen. Det finns en efterfrågan av bostäder på landsbygden som Forshaga kommun med sitt fördelaktiga geografiska läge bör ta tillvara; både närhet till Karlstad och attraktiva områden med kort avstånd till skog och vatten. I kommunen finns attraktiva områden för fritidshus som i flera fall är tätortsnära. I översiktsplanen nämns områden som Södra Hyn, Acksjön, Blysjön, Visten, Skivtjärn och Lillsjön. Här finns möjligheter för utveckling av fritidsboenden till permanentboende, ytterligare fritidsboende och nya permanentboende. När fler fritidshus används som permanentboende kan detta ställa krav på utbyggnad av den kommunala infrastrukturen men även ökad service när det gäller skola och omsorg. 16

17 Fritidsområden 1. Södra Hyn 2. Acksjön 3. Blysjön 4. Visten 5. Skivtjärn 6. Lillsjön Antal fritidshus

18 Planberedskap I den översiktsplan som kommunfullmäktige antog i januari 2010 klargörs hur kommunen ska arbeta med frågor om boende och bebyggelse. I planen slås fast att attraktiva bostadsområden och ökad inflyttning är en av de avgörande framgångsfaktorerna för kommunens utveckling. I översiktsplanen anger kommunen sin målsättning och viljeinriktning för boende och bostäder. De områden som pekas ut för utveckling och komplettering av bebyggelse är Dyvelsten/Lillmyren, Acksjön, Lyckan, Dömle och Visten/ Doktorsudden. Kommunen har arton byggklara tomter för småhus på Tjärnheden i Deje samt enstaka tomter i andra områden. Privata markägare har tomter på Lyckebogatan, Lillmyrsvägen, Vistmansvägen och i Lyckan. Det finns också färdiga detaljplaner för villatomter vid Enåsen och Arnäs samt enstaka tomter i andra områden. Det finns områden med detaljplaner där fastighetsbildningen inte är genomförd vilket innebär att de inte omedelbart är byggbara. De som hör av sig till kommunen är främst intresserade av tomt i Forshaga. För lägenheter finns färdiga detaljplaner för Åsmyren (150 lägenheter), kvarteret Svanen (40 lägenheter) kvarteret Trädgårdsmästaren (30 lägenheter), Järnvägsgatan, Bergstigen (14 lägenheter), Visterud (24 lägenheter i parhus) samt området vid Slottet (Slottsvägen). 4.6 Bostadsbehov Generellt är det betydligt fler som söker bostad belägen i Forshaga än i Deje. När det gäller lägenheter efterfrågas mest tvåor och treor. Efterfrågan på större lägenheter (4-5 rok) oftast i samband med familjeåterförening. Ungdomar Av diagrammen framgår att ungdomar i Forshaga, särskilt pojkar, i högre utsträckning än i genomsnittet för riket bor kvar hemma. Tillgången på lämpliga bostäder kan vara en förklaring. Den högre ungdomsarbetslösheten i Forshaga än i riket, och därmed lägre inkomster, kan vara en annan del av orsaken. 18

19 Äldre Det kommunala bostadsbolaget har de senaste tio åren byggt 72 lägenheter. Samtliga har god tillgänglighet med antingen hiss eller markplan. I början på 90- talet byggde bolaget tre punkthus med totalt 49 lägenheter där alla har tillgänglighet med hiss. I kommunen finns två särskilda boenden, Ullerudsgården med 36 lägenheter och Lintjärn med 32 lägenheter. Av de totalt 68 platserna i särskilt boende är 34 inriktade på demensboende. Det finns två trygghetsboenden med totalt 64 lägenheter, 27 i Deje och 37 i Forshaga. Trygghetsboenden har tillgång till gemensamhetslokaler och här finns bemanning under största delen av dygnet. Den ökande andelen äldre innebär att antalet hemtjänsttimmar ökar var antalet hemtjänsttimmar och 2014 hade de ökat till Det innebär en ökning med cirka timmar per år de senaste tre åren. Totalt finns 172 lägenheter i kommunen med hiss. Cirka 180 personer (2014) beviljas varje år bidrag till bostadsanpassning. Funktionshindrade Kommunen har tio lägenheter i bostäder som är särskilt byggda för ändamål inom LSS. Därutöver finns 19 lägenheter i gruppboende där kommunen har kontrakt med Forshagabostäder AB samt fem lägenheter på Lintjärn. Idag saknas bostäder med särskild service för unga personer med funktionshinder/nedsättning. Även boende för personer med psykiska funktionsnedsättningar saknas, framför allt för dem inom socialpsykiatrin. Nyanlända Kommunen har ett avtal med Migrationsverket om att ta emot flyktingar och ensamkommande barn. Utöver det finns anhöriginvandring och de som själva flyttar till kommunen efter att ha fått uppehållstillstånd tog Forshaga kommun totalt emot 49 nyanlända. Antalet beräknas öka de närmaste två åren. Forshaga kommun har avtal med det kommunala bostadsbolaget som genom ett frivilligt åtagande är behjälplig att anskaffa bostäder till nyanlända som har permanent uppehållstillstånd, är folkbokförda i Forshaga och har inkomst eller försörjningsstöd. Trots det kommit många nyanlända har bostadsbolaget kunnat erbjuda dem bostäder. Behovet av lägenheter till nyanlända kommer fortsatt att vara stort. Migrationsverket ska öka antalet asylplatser i Värmland under den närmaste tiden och det innebär att behovet av bostäder ökar även i Forshaga kommun. Invånardialog om boende Under april-juni 2015 genomförde kommunen en enkätundersökning på sin webbplats. Åttio personer (55 % kvinnor, 45 % män) har svarat på frågor om äldreboende och om hur de vill bo i framtiden. Flertalet av respondenterna bor i småhus/villa (81 %) i Forshaga (51 %), Deje (18 %) och Skived (15 %). De flesta ser sin framtid i kommunen (78 %) och tycker att närhet till familj, socialt umgänge, natur, service och bra kommunikationer är faktorer som får dem att vilja stanna kvar. Bristen på kultur och avstånd till läkarmottagning, apotek och bank är faktorer som tas upp av de som inte vill bo kvar i kommunen. Om äldreboende 46 % vill bo kvar i sin nuvarande bostad så länge som möjligt med hemhjälp efter 19

20 behov. 50 % vill kunna flytta till ett boende som tillgängliganpassats inför framtida hjälpbehov, 26 % vill kunna flytta till trygghetsboende anpassat för äldre, enskilt boende med gemensamhetsutrymmen och närhet till personal, och endast 6 % vill kunna flytta till äldreboende med heldygnsomsorg. De flesta vill bo centralt i Forshaga (31 %), centralt (30 %) eller i Deje (11 %). Respondenterna tycker att boendets storlek ska vara 2 rum och kök (52,5 %) eller 3 rum och kök (37,5%), till en kostnad av kr/mån (36 %) eller kr/mån (31 %). På frågan om vilken service och vilka resurser/ faciliteter som är viktigt att ha nära sin bostad svarade 68 % affärer, 44 % vårdcentral, 33 % apotek, 15 % rekreationsområde/grönområde, 14 % kollektivtrafik/ kommunikationer, 14 % aktiviteter, 13 % bank och 9 % restaurang. Nästan tre av fyra säger sig vara intresserade av att engagera sig i planeringen vid ett eventuellt byggande av nytt äldreboende. I undersökningens avslutande öppna fråga kunde allmänna kommentarer kring äldreboende i Forshaga kommun framföras. Där framkom flera synpunkter på behovet av nybyggnation, önskemål om hiss eller bostad i ett plan. 20

21 4.7 Slutsatser I översiktsplanens framtidsanalys sägs följande om bostäder: Människor har ett mycket varierat behov och önskemål. I huvudsak kan fyra grupper urskiljas. 1. Äldre: Centralt bostäder i tätorterna med närhet till service. I första hand flerbostadshus med hög tillgänglighet. 2. Medelålders: Natursköna och ofta vattennära boende i exempelvis radhus eller kedjehus. 3. Småbarnsfamiljer: Tryggt och säkert villaboende med närhet till förskola, skola och natur. 4. Ungdomar: Campusboende i anslutning till Forshaga Akademien och Lärcenter. Billiga smålägenheter i centrum. En analys som i allt väsentligt stämmer överens med vad som kommit fram under arbetet med riktlinjerna bostadsförsörjning där vi kan konstatera följande. Idag råder brist på bostäder för äldre både i form av särskilda boenden, trygghetsboende och tillgänglighetsanpassade boenden. En ökad tillgång på sådana bostäder skulle öka tillgången på lediga småhus vilket det finns en hög efterfrågan på. Det råder brist på bostäder för ungdomar, både studenter, ensamkommande barn och övriga ungdomar. Det råder brist på särskilt anpassade boenden inom LSS och socialpsykiatrin. Det finns en viss planberedskap men den bör förbättras. En strategi för landsbygdsutveckling i form av LIS-planer håller på att tas fram. Omvandling av fritidshus till permanentbebodde pågår och en fortsatt utveckling i den riktningen bör underlättas. 21

22 5 Kommunens planerade insatser 5.1 Åtgärdsprogram 1: Projektering och byggande av tillgänglighetsanpassat boende i centralt läge, kv Svanen (Bruksgatan) Genomförandetid: Ansvar: Forshagabostäder AB, vård- och omsorgsnämnden 2. Översyn och behovsanpassning av befintliga boenden för äldre (särskilda boenden, trygghetsboenden) Genomförandetid: Ansvar: Vård- och omsorgsnämnden (kommunteknik & service, Forshagabostäder AB) 3. Bostäder för ensamkommande barn Genomförandetid: Ansvar: Lärande- och arbetsnämnden, Forshagabostäder AB 4. Utökning av boende för LSS och socialpsykiatrin Genomförandetid: 2016 Ansvar: Vård- och omsorgsnämnden (kommunteknik & service, Forshagabostäder AB) 5. Fastighetsbildning av detaljplanelagda områden Genomförandetid: Ansvar: Kommunteknik & service 6. Framtagande av förslag på nya bostadsområden och planområden Genomförandetid: Ansvar: Miljö- och byggnämnden, kommunteknik och service 7. Marknadsföring av mark och bostäder Genomförandetid: Kontinuerligt Ansvar: Kommunstyrelsen 8. Framtagande av plan för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS-plan) Genomförandetid: Ansvar: Miljö- och byggnämnden 9. Exploatering av Åsmyren, gärna i samarbete med privata byggföretag Genomförandetid: Ansvar: Kommunstyrelsen 22

23 5.2 Resurser De verksamheter som ansvarar för åtaganden under punkt 5.1 tar upp medel i budget för att kunna genomföra dessa. 5.3 Samverkan och delaktighet Förslag till riktlinjer för bostadsförsörjning skickas ut för samråd till nedanstående rad instanser. Därutöver finns möjlighet att via kommunens webbplats lämna synpunkter för övriga intresserade. Samrådsinstanser Nämnder Politiska partier i Forshaga kommunfullmäktige Privata hyresvärdar Kommunala bostadsföretaget Forshagabostäder AB Länsstyrelsen Värmland Pensionärsföreningar Ungdomsråd Näringslivsråd Hyresgästföreningen Fastighetsägarna Region Värmland Villaägarföreningen Kils kommun Karlstads kommun Munkfors kommun Inför genomförande av åtgärder kommer kommunen ge möjlighet för invånar- och intressegrupper att lämna synpunkter via invånardialoger. 23

24 Bilaga 1: Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar 1 Varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Vid planeringen av bostadsförsörjningen ska kommunen samråda med berörda kommuner och ge länsstyrelsen, aktören med ansvar för regionalt tillväxtarbete i länet och andra regionala organ tillfälle att yttra sig. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Förändras förutsättningarna för de antagna riktlinjerna ska nya riktlinjer upprättas och antas av kommunfullmäktige. Lag (2013:866). 2 Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska minst innehålla följande uppgifter: 1. kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, 2. kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och 3. hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Lag (2013:866). 3 Länsstyrelsen ska lämna kommunerna i länet råd, information och underlag för deras planering av bostadsförsörjningen. Länsstyrelsen ska uppmärksamma kommunerna på behovet av samordning mellan kommuner i frågor om bostadsförsörjning och verka för att sådan samordning kommer till stånd. Lag (2013:866). 4 Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska vara vägledande vid tillämpningen av 2 kap. 3 5 plan- och bygglagen (2010:900). Lag (2013:866). 5 En kommun ska lämna regeringen de uppgifter om kommunens bostadsförsörjningsplanering som regeringen begär. Lag (2013:866). 6 Om kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen saknar någon sådan uppgift som avses i 2 första stycket 3, får regeringen förelägga kommunen att anta nya riktlinjer. Lag (2013:866). 7 Om det behövs för att främja bostadsförsörjningen ska en kommun anordna bostadsförmedling. Om två eller flera kommuner behöver gemensam bostadsförmedling, ska dessa kommuner anordna sådan bostadsförmedling. Regeringen får förelägga en kommun att anordna kommunal bostadsförmedling enligt första stycket. Lag (2013:866). 8 En kommunal bostadsförmedling som förmedlar lägenheter i turordning efter kötid får, utöver sådan förmedlingsersättning som får tas ut vid yrkesmässig bostadsförmedling enligt 12 kap. 65 a jordabalken, ta ut en avgift för rätten att 24

25 stå i kö (köavgift) av den hyressökande. Kravet på förmedling efter kötid ska inte hindra att ett begränsat antal lägenheter som är tillgängliga för kön fördelas enligt ett förturssystem. Köavgiften får tas ut för högst ett år i taget. Kommunen får bestämma avgiften och grunderna för hur den ska tas ut. Lag (2013:866). Övergångsbestämmelser 2013: Denna lag träder i kraft den 1 januari Äldre föreskrifter gäller fortfarande för riktlinjer för bostadsförsörjning som antagits före den 1 januari Bilaga 2: Processdiagram (under arbete) Detta är ett exempel på arbetsordning som man kan utarbeta riktlinjerna ifrån: Först tas underlag fram om utvecklingen i kommunen gällande frågor kopplade till bostadsförsörjning samt nulägesbeskrivningar och prognoser för framtiden. Detta underlag resulterar ofta i utmaningar där kommunen sedan utarbetar: Lokala bostadspolitiska mål som leder till: Riktlinjer för bostadsförsörjning som antas av kommunfullmäktige. Utifrån riktlinjerna kan sedan kommunen fortsätta sitt arbete med åtgärdsprogram för att nå den önskvärda utvecklingen. 25

2015-2019. Program för bostadsförsörjning

2015-2019. Program för bostadsförsörjning 2015-2019 Program för bostadsförsörjning Program för bostadsförsörjning i Forshaga kommun 2015-2019 Dnr KS 2015/271 Antaget av kommunfullmäktige 2015-xx-xx 2 Program för bostadsförsörjning Forshaga kommun

Läs mer

BoPM Boendeplanering

BoPM Boendeplanering Boendeplanering Rapport 2011-20 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för näringsliv och samhällsbyggnad BoPM Boendeplanering Beställningsadress: Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand

Läs mer

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 Innehållsförteckning Bostadspolitisk strategi... 4 Förutsättningar och behov... 5 Strategier Boendeplanering utifrån befolkningsstrukturen...

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011.

Bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011. Datum 2011-08-01 Dnr 405-1743-11 1(13) Elin Sander Samhällsbyggnad Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011. Enligt uppdrag 46 i länsstyrelsernas regleringsbrev ska

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun

Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun Antagna av Kommunfullmäktige i Lindesberg 2009-xx-xx Bostäder av god kvalitet viktigt för invånarnas välfärd Boendet är grundläggande såväl för

Läs mer

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som

Läs mer

Strategiskt program för boendeplanering

Strategiskt program för boendeplanering Strategiskt program för boendeplanering Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-08-27 164 1 Strategiskt program för boendeplanering Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Regional bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2012

Regional bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2012 Datum 2012-06-11 Dnr 405-1889-12 1(14) Samhällsbyggnadsenheten Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Regional bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2012 Kvarteret Kolgården i Visby. Foto: Elin Sander POSTADRESS

Läs mer

Befolkningsutveckling

Befolkningsutveckling Sammanfattning och slutsatser I årets bostadsmarknadsenkät (BME) anger Region Gotland bostadsmarknaden som helhet är i balans men att det råder det brist på bostäder i tätorten Visby. Bostadsmarknaden

Läs mer

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i kommunen omfattade år 2002 ca 2500 arbetstillfällen. Detta var 15% färre än 1990. Branschvis utveckling och fördelning enligt Statistiska Centralbyrån, SCB,

Läs mer

Budget och planer för år 2014 2018

Budget och planer för år 2014 2018 Budget och planer för år 2014 2018 Bostadsförsörjningsprogram Fastställd av kommunfullmäktige 2013-11-18 1 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014-2018 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid ALLMÄNT 2 Riksdagens bostadspolitiska

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Samhällsutvecklingsenheten ISSN 1103-8209, meddelande 2006:18 Text: Dan Janerus Omslagsbild: Dan Janerus Tryckt av Länsstyrelsen

Läs mer

Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet

Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet En rödgrön bostadspolitik är en social bostadspolitik. För oss är bostaden en social rättighet. Alla människor,

Läs mer

Bostadspolitisk Strategi. för Uppsala kommun 2010-2014

Bostadspolitisk Strategi. för Uppsala kommun 2010-2014 Bostadspolitisk Strategi för Uppsala kommun 2010-2014 1 Förord Behovet av bostad skiftar genom livet, från ungdoms- till senioråldern. Ett tillräckligt stort och varierat utbud av bostäder minskar trångboddhet,

Läs mer

Riktlinjer för bostadsbyggande i Sollentuna

Riktlinjer för bostadsbyggande i Sollentuna Kommunledningskontoret Sektorplan 25-2-21 Anders Hallmén Sidan 1 av 9 Planeringschef version 1.1 8-579 216 27 Dnr 24/419 KS.7 Riktlinjer för bostadsbyggande i Sollentuna Sollentuna har ambitionen att tillgodose

Läs mer

9 Ikraftträdande och genomförande

9 Ikraftträdande och genomförande 9 Ikraftträdande och genomförande Förslag: Lagen om regional fysisk planering och övriga lagförslag ska träda i kraft den 1 januari 2019. 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900) och lagen (1987:147) om regionplanering

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Anna Liljehov Fysisk planerare 040-675 34 08 Anna.Liljehov@skane.se YTTRANDE Datum 2015-07-28 Dnr 1500012 1 (7) Helsingborgs stad Remiss. Förslag på mark- och boendeprogram

Läs mer

Bostadspolitiskt program för Heby kommun

Bostadspolitiskt program för Heby kommun 1 (18) Datum Reviderad 110125, enligt Kf 216/2010 Bostadspolitiskt program för Heby kommun HEBY100 v 1.0 2005-11-28 Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Plusgiro Org.nr Heby kommun Tingsgatan 11

Läs mer

Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025

Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelsen Dnr KS 2011/493 dpl 01 Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 Förslag till beslut I planeringstalen för befolkningsutvecklingen åren 2011-2025

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1986 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) Bostadspolitik

Motion till riksdagen 2015/16:1986 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) Bostadspolitik Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:1986 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) Bostadspolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att senast

Läs mer

e län Boendeplanering

e län Boendeplanering Läns sty Skån relsen e län 1:1 20 10-02 -15 Boendeplanering 1 Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Copyright: BoPM Boendeplanering Länsstyrelsen i Skåne län Hanna Björklund, Emma Norrhede,

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram

Bostadsförsörjningsprogram Antagen av kommunfullmäktige 2012-11-13, 153 Bostadsförsörjningsprogram för Kiruna kommun 2012-2018 2 Bostadsförsörjningsprogram för Kiruna 2012-2018 Förord Arbetet med en plan för god tillgång till bostäder

Läs mer

Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019

Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019 2015-09-24 Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019 Inledning Socialnämndens mål utgår från vision, verksamhetsidé och förhållningsätt på kommunövergripande nivå. Med utgångspunkt i dessa

Läs mer

Motverka hemlöshet och underlätta inträdet på bostadsmarknaden

Motverka hemlöshet och underlätta inträdet på bostadsmarknaden Motverka hemlöshet och underlätta inträdet på bostadsmarknaden Hemlösheten berör alla Tillgång till en bostad är en mänsklig rättighet och en förutsättning för ett gott liv. Men hemlöshet och utestängning

Läs mer

Uppföljning av Inriktning för boendeplanering, Luleå kommun 2007-2012 för år 2008

Uppföljning av Inriktning för boendeplanering, Luleå kommun 2007-2012 för år 2008 Kommunstyrelsen 2008-04-14 74 187 Plan- och tillväxtutskottet 2008-03-25 30 53 Dnr 08.204-21 aprilks19 Uppföljning av Inriktning för boendeplanering, Luleå kommun 2007-2012 för år 2008 Ärendebeskrivning

Läs mer

1. INLEDNING... 4. 1:1 Mål för bostadsförsörjningen i Ulricehamns kommun... 4 2. KOMMUNENS UTVECKLING OCH OMVÄRLD... 5. 2:2 Flyttmönster...

1. INLEDNING... 4. 1:1 Mål för bostadsförsörjningen i Ulricehamns kommun... 4 2. KOMMUNENS UTVECKLING OCH OMVÄRLD... 5. 2:2 Flyttmönster... Kommunalt bostadsförsörjningsprogram 2009-2011 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 4 1:1 Mål för bostadsförsörjningen i Ulricehamns kommun... 4 2. KOMMUNENS UTVECKLING OCH OMVÄRLD... 5 2:1 Befolkningsutveckling

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjning för Trelleborgs kommun

Riktlinjer för bostadsförsörjning för Trelleborgs kommun Riktlinjer för bostadsförsörjning för Trelleborgs kommun Foto:Trelleborgshem Antagna av kommunfullmäktige 2015-06-22 Sammanställt av Mats Åstrand efter samtal med Socialförvaltningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram för Eslövs kommun 2016

Bostadsförsörjningsprogram för Eslövs kommun 2016 Bostadsförsörjningsprogram för Eslövs kommun 2016 Samrådshandling 2016-02-23 1 Projektägare: Torsten Helander (Stadsarkitekt) Projektledare och författare: Julia Göransson (Samhällsplanerare) Layout: Julia

Läs mer

Bostad för alla Boendeplanering, Svalövs kommun, 2013-2020

Bostad för alla Boendeplanering, Svalövs kommun, 2013-2020 Bostadsförsörjningsprogram 2012-2020, informationsdel 1 Bostad för alla Boendeplanering, Svalövs kommun, 2013-2020 Kommunfullmäktige 2013-03-25 Boendeplanering 2013-2020, informationsdel 2 (20) Innehållsförteckning

Läs mer

Regional bedömning av behovet av nya bostäder

Regional bedömning av behovet av nya bostäder YTTRANDE 1 (5) Enheten för bostadsfrågor Stockholms läns landsting Tillväxt, miljö och regionplanering Box 22550 104 22 Stockholm Regional bedömning av behovet av nya bostäder (S2012/4203/PBB) Sammanfattning

Läs mer

Ny integrationspolitik för ett växande Skellefteå

Ny integrationspolitik för ett växande Skellefteå Ny integrationspolitik för ett växande Skellefteå Inledning Skellefteå har som mål att kommunen ska växa till 80 000 innevånare till år 2030. För att nå detta mål måste det finnas en lokal politik som

Läs mer

Utvecklingsprogram för vård- och omsorgsnämndens verksamheter 2012-2015

Utvecklingsprogram för vård- och omsorgsnämndens verksamheter 2012-2015 Utvecklingsprogram för vård- och omsorgsnämndens verksamheter 2012-2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Styrning... 3 Vision 2025... 3 Omvärldsanalys... 4 Befolkningsprognos... 7 Utvecklingsinriktning...

Läs mer

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2009. Gävleborgs län

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2009. Gävleborgs län Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2009 Gävleborgs län Bostadsmarknadsläge Hur bedöms bostadsmarknadsläget i kommunen för närvarande? Räknar kommunen med några påtagliga förändringar av bostadsmarknadsläget

Läs mer

PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 2014-2038 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG

PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 2014-2038 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 214-238 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB Karin Fägerlind 8-58 35 34 karin.fagerlind@usk.stockholm.se

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

En ny översiktsplan har fastställts Ett samarbete för att öka etableringarna i Karlstadsregionen Karlstad Business Alliance har inletts

En ny översiktsplan har fastställts Ett samarbete för att öka etableringarna i Karlstadsregionen Karlstad Business Alliance har inletts Tillväxt Karlstad ska vara en attraktiv etablerings-, bostads- och utbildningsort. Vi bidrar till att fler jobb skapas och att fler vill bo och leva i Karlstad. All utveckling bygger på möten mellan människor.

Läs mer

www.m.lst.se Bostadsmarknadsenkäten 2003 Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Skåne län Förvaltningsenheten Skåne i utveckling 2003:37

www.m.lst.se Bostadsmarknadsenkäten 2003 Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Skåne län Förvaltningsenheten Skåne i utveckling 2003:37 Bostadsmarknadsenkäten 2003 Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Skåne län www.m.lst.se Förvaltningsenheten Skåne i utveckling 2003:37 ISSN 1402:3393 Bostadsmarknadsenkäten Boverket går i början av

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

Förutsättningar på bostadsmarknaden

Förutsättningar på bostadsmarknaden Förutsättningar på bostadsmarknaden Demografi i Värmlands och Örebro län Maria Pleiborn, Örebro, 2016-05-18 Vem är jag och vad vill jag berätta? 2 Maria Pleiborn, Demograf och senior rådgivare vid WSP

Läs mer

2013-2020. Vård- och omsorgsprogram

2013-2020. Vård- och omsorgsprogram 2013 2020 Vård och omsorgsprogram Antaget av Kommunfullmäktige den 27 mars 2013, 60, Dnr: KS 236/11770 Vård och omsorgsprogram 2013 2020 Båstads kommuns vision: Båstads kommun ska vara det självklara valet

Läs mer

HÖRBY KOMMUN. Koncept utställningshandling 2015-09-07

HÖRBY KOMMUN. Koncept utställningshandling 2015-09-07 3 HÖRBY KOMMUN.1 HÖRBY KOMMUN Koncept utställningshandling 2015-09-07 6 5 HÖRBY KOMMUN Läget mitt i regionen, med högst en timmes bilresa till Skånes alla kuster, är en av Hörby kommuns största fördelar.

Läs mer

Under arbetets gång har samråd skett med Hebys grannkommuner, intressenter inom kommunen, Länsstyrelsen och Regionförbundet i Uppsala län.

Under arbetets gång har samråd skett med Hebys grannkommuner, intressenter inom kommunen, Länsstyrelsen och Regionförbundet i Uppsala län. Innehåll 1. INLEDNING... 1 1.1 Syfte... 1 2. NULÄGE... 1 2.1 Heby kommun i korthet... 1 2.2 Befolkning... 3 2.3 Kommunplan 2013 Översiktsplan för Heby kommun... 4 2.4 Regional utvecklingsstrategi för Uppsala

Läs mer

ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET. Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun

ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET. Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Befolkningsprognos fram till 2025 4 Medborgarnas kunskap, värderingar och attityder

Läs mer

BOSTADSFÖRSÖRJNINGS- PROGRAM

BOSTADSFÖRSÖRJNINGS- PROGRAM BOSTADSFÖRSÖRJNINGS- PROGRAM Riktlinjer för bostadsförsörjning 2014-2019 Antagen av Kommunfullmäktige Beslutsdatum/paragraf 2014-09-10/ 130 Giltighetstid tills annat beslut fattas Uppföljningsdatum senast

Läs mer

Analys av bostadsmarknaden i Gävleborg 2013. Rapport 2013:3

Analys av bostadsmarknaden i Gävleborg 2013. Rapport 2013:3 Analys av bostadsmarknaden i Gävleborg 2013 Rapport 2013:3 Rapporten Analys av bostadsmarknaden i Gävleborg 2013 vänder sig till kommuner, byggföretag och andra som intresserar sig för bostadsmarknadens

Läs mer

Befolkningsprognos 2014 Lunds kommun

Befolkningsprognos 2014 Lunds kommun Kommunkontoret Strategiska utvecklingsavdelningen Befolkningsprognos 214 214-5-22 1(14) Jens Nilson 46-35 82 69 jens.nilson@lund.se Befolkningsprognos 214 Lunds kommun Postadress Besöksadress Telefon växel

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Investeringsstöd för anordnande av nya bostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35)

Yttrande över remiss av promemoria: Investeringsstöd för anordnande av nya bostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35) Tjänsteutlåtande Tillväxt och utvecklingschef 2015-09-07 Gösta Norén 08-590 970 28 Dnr: Gosta.Noren@upplandsvasby.se KS/2015:325 31101 Kommunstyrelsen Yttrande över remiss av promemoria: Investeringsstöd

Läs mer

Boendeplan inom nämndens för funktionshindrade verksamhetsområde 2015-2020

Boendeplan inom nämndens för funktionshindrade verksamhetsområde 2015-2020 1 2014-03-31 Diarienr 2014/73-NF-753 Sociala nämndernas förvaltning Nämnden för funktionshindrade Boendeplan inom nämndens för funktionshindrade verksamhetsområde 2015-2020 I syfte att få en bild av och

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Program för bostadsförsörjning. Underlag för diskussion / febr 2015 Bygg- och Miljöförvaltningen Sotenäs kommun

Program för bostadsförsörjning. Underlag för diskussion / febr 2015 Bygg- och Miljöförvaltningen Sotenäs kommun Program för bostadsförsörjning Underlag för diskussion / febr 2015 Bygg- och Miljöförvaltningen Sotenäs kommun Program för bostadsförsörjning Underlag för diskussion / febr 2015 Bygg- och Miljöförvaltningen

Läs mer

BOSTADSMARKNADSANALYS 2013 KRONOBERGS LÄN

BOSTADSMARKNADSANALYS 2013 KRONOBERGS LÄN BOSTADSMARKNADSANALYS 2013 KRONOBERGS LÄN Bostadsmarknadsanalys 2013 Kronobergs län ISSN 1103-8209, Meddelande nr 2013:05 Text: Patrik Karlsson, Länsstyrelsen i Kronobergs län Foto: Lennart Grimsbo Utgiven

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2013 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2013. Västmanland. Boverket och länsstyrelsen februari 2013

Bostadsmarknadsenkäten 2013 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2013. Västmanland. Boverket och länsstyrelsen februari 2013 Bostadsmarknadsenkäten 2013 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2013 Västmanland Boverket och länsstyrelsen februari 2013 Resultat - kopia.xlsx Blankett 1 Tabell 1a) Bostadsmarknadsläget i kommunerna

Läs mer

VISION, VÄRDEGRUND OCH MÅL

VISION, VÄRDEGRUND OCH MÅL VISION, VÄRDEGRUND OCH MÅL ORSA KOMMUNS VÄRDEGRUND I vår kommun värnar vi de mänskliga rättigheterna och barns och ungdomars speciella rättigheter. Det innebär att alla i kommunen bemöter andra med öppenhet,

Läs mer

Vi växer för en hållbar framtid!

Vi växer för en hållbar framtid! Datum 2015-04-20 Vision Vi växer för en hållbar framtid! Politisk viljeinriktning Hållbarhet och tillväxt Vi i vill verka för en hållbar tillväxt. Vi vill skapa goda förutsättningar för ett hållbart samhälle,

Läs mer

SBN 2014-09-16 1 2014-09-11. Handlingar till samhällsbyggnadsnämnden

SBN 2014-09-16 1 2014-09-11. Handlingar till samhällsbyggnadsnämnden SBN 2014-09-16 1 2014-09-11 Handlingar till samhällsbyggnadsnämnden SBN 2014-09-16 2 2014-09-11 SBN 2014-09-16 3 2014-09-11 Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Miljö- och byggavdelningen

Läs mer

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 En sammanfattning av årsredovisningen DET EKONOMISKA RESULTATET För femtonde året i rad hade kommunen ett positivt resultat. Överskottet var 5,9 miljoner kronor och berodde

Läs mer

FAGERSTA KOMMUN Datum Kommunledningskontoret 2004-09-28 Maria Westberg. Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Fagersta 1

FAGERSTA KOMMUN Datum Kommunledningskontoret 2004-09-28 Maria Westberg. Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Fagersta 1 1 FAGERSTA KOMMUN Datum 2004-09-28 Maria Westberg Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Fagersta 1 1. Övergripande mål och syfte Målet för bostadsförsörjningsplaneringen i Fagersta är att alla kommuninvånare

Läs mer

VISIONER Vision 2015 Visioner för översiktsplanen Strategisk plan

VISIONER Vision 2015 Visioner för översiktsplanen Strategisk plan VISIONER Vision 2015 Visioner för översiktsplanen Strategisk plan Visioner Vision 2015 Kommunfullmäktige antog i maj 2004 en vision för Hammarö, Vision 2015. Utarbetandet av visionen har varit en process

Läs mer

5. Boende. *Karta som tillhör detta kapitel finns i kartbilagan.

5. Boende. *Karta som tillhör detta kapitel finns i kartbilagan. 5. Boende Sammanfattning Karlskoga och Degerfors ska erbjuda attraktiva boenden, i varierade lägen, med olika upplåtelseformer och för livets olika skeden. Centrumnära boende och boende med anknytning

Läs mer

Socialdemokraterna BOLLNÄS

Socialdemokraterna BOLLNÄS Socialdemokraterna BOLLNÄS Kommunalt handlingsprogram 2006 2010 Socialdemokraternas ledstjärnor är frihet, jämlikhet och solidaritet. Vårt program beskriver hur vi vill skapa ett tryggare och mer rättvist

Läs mer

Alla behövs i bygget av ett bättre Östhammar

Alla behövs i bygget av ett bättre Östhammar Alla behövs i bygget av ett bättre Östhammar Östhammar är en bra kommun att bo, leva och arbeta i. Vi i Nya Moderaterna söker väljarnas förtroende för att ta ansvar för och utveckla välfärden, göra det

Läs mer

3.1. Alvesta kommun en central del av Sydsverige

3.1. Alvesta kommun en central del av Sydsverige 3. KOMMUNEN IDAG 3.1. Alvesta kommun en central del av Sydsverige Alvesta kommun ligger i gamla Värendsriket i Småland och är till stora delar gammal bondebygd med kulturhistoriska rötter långt tillbaka

Läs mer

Statistik. om Stockholms län och region. Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015

Statistik. om Stockholms län och region. Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015 Statistik om Stockholms län och region Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015 Bilaga F Befolkningsprognoser liten pm om hur/varför man gör olika prognoser och hur Stockholms läns landstings prognos

Läs mer

Sammandrag från kommunfullmäktiges sammanträde den 22 april 2014. Kommunfullmäktige beslutar

Sammandrag från kommunfullmäktiges sammanträde den 22 april 2014. Kommunfullmäktige beslutar Sida 1 av 5 Sammandrag från kommunfullmäktiges sammanträde den 22 april 2014 Har du frågor om något ärende, kontakta kommunkansliet, tel. 0340-881 04, 881 06, 881 07 eller ks@varberg.se Fullständigt protokoll

Läs mer

Ägardirektiv för Sundbybergs stadshus AB och dess dotterbolag 1

Ägardirektiv för Sundbybergs stadshus AB och dess dotterbolag 1 Ägardirektiv för Sundbybergs stadshus AB och dess dotterbolag 1 1 Antagen på kommunfullmäktiges sammanträde den 26 september 2011, 270 och fastställt på bolagsstämman den 25 november 2011. 1 Ägardirektiv

Läs mer

Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik 2012-09-24 2 TU 2011-08-23, Dnr 1380/11

Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik 2012-09-24 2 TU 2011-08-23, Dnr 1380/11 Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-09-16 Diarienummer N140-0361/13 Utvecklingsavdelningen Birgitta Flärdh Telefon: 031-366 83 55 E-post: birgitta.flardh@norrahisingen.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen

Läs mer

Bengt Eriksson 2010-01-18

Bengt Eriksson 2010-01-18 BERIKON AB Promemoria Bengt Eriksson 2010-01-18 Kommunförbundet Skånes engagemang i studentbostadsfrågan Styrelsen för Kommunförbundet Skåne har väckt frågan om förbundets engagemang i studentbostadsfrågan,

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Sigtuna kommun diarie: KS/2011:452-008 Remisssvar från Sigtuna kommun Förslag till handlingsprogram Kunskapsregion Stockholm Att tillgodose behovet av högutbildad arbetskraft SIG100, v2.0, 2010-02-26 UTBILDNINGS-

Läs mer

Bostäder för studenter

Bostäder för studenter Bostäder för studenter Rapport i projektet Etablering av det stadsintegrerade Linnéuniversitetet. Handläggare Datum Johanna Andersson 2011-11-18 Susanne Eriksson Bostäder för studenter Vi har undersökt

Läs mer

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I MALMÖ?

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I MALMÖ? VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I MALMÖ? En rapport från Fastighetsägarna Syd om hinder och möjligheter i samband med produktion av hyresbostäder 5 oktober 29 Sammanfattning Fastighetsägarna Syd har

Läs mer

Förslag till Bostadsförsörjningsplan för perioden 2016-2020

Förslag till Bostadsförsörjningsplan för perioden 2016-2020 Förslag till Bostadsförsörjningsplan för perioden 2016-2020 Kvarteret Städet i centrala Värnamo. Skiss: Vilborg Arkitekter VILBORG varteret Städet Värnamo Perspektiv från sydöst 160212 CC Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016

STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016 LULEÅ KOMMUN STRATEGI Version 1 (7) 2014-03-18 0.7 STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016 Luleåborna är jämställda, har jämlika förutsättningar för hälsa och välfärd och är delaktiga i samhällsutvecklingen.

Läs mer

Befolkningsprognos 2014-2017

Befolkningsprognos 2014-2017 1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2014-03-19 Befolkningsprognos 2014-2017 Inledning Sveriges befolkning ökade med ca 88971 personer 2013. Folkökningen är den största sedan 1946. Invandringen från

Läs mer

STRATEGIER FÖR NÄRINGSLIVSARBETET 2012-2014

STRATEGIER FÖR NÄRINGSLIVSARBETET 2012-2014 ÅRSREDOVISNING 2011 STRATEGIER FÖR NÄRINGSLIVSARBETET 2012-2014 2 Antagna av Hammarös kommunfullmäktige 2012-03-26 Hammarö kommunfullmäktige antog den 26 mars 2012 strategier för näringslivsarbetet. De

Läs mer

BOSTADSSTRATEGI FÖR HANINGE KOMMUN

BOSTADSSTRATEGI FÖR HANINGE KOMMUN BOSTADSSTRATEGI FÖR HANINGE KOMMUN Beslutad av kommunfullmäktige 2011-05-02 1 Riktlinjer för bostadsförsörjningen Enligt lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar skall varje kommun planera

Läs mer

Våra utmaningar handlar om att skapa ett Borlänge som blir långsiktigt och framgångsrikt ur ett ekonomisk, ekologiskt och socialt perspektiv.

Våra utmaningar handlar om att skapa ett Borlänge som blir långsiktigt och framgångsrikt ur ett ekonomisk, ekologiskt och socialt perspektiv. Borlänge kommun Strategisk plan 2016-2019 och budgetramar 2016-2018 Borlänge möter framtiden Borlänge är en kommun med stora möjligheter. Här finns goda kommunikationer, stora utbildningsmöjligheter, en

Läs mer

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I VÄXJÖ?

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I VÄXJÖ? VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I VÄXJÖ? En rapport från Fastighetsägarna Syd om hinder och möjligheter i samband med produktion av hyresbostäder 23 februari 2010 Sammanfattning Fastighetsägarna Syd

Läs mer

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program för Gotland 2010 2025 En tid framöver står vårt samhälle inför en rad utmaningar som

Läs mer

Nr DiarieNr Ärendemening Föredragning/Sidnr

Nr DiarieNr Ärendemening Föredragning/Sidnr KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare med flera Kommunstyrelsen Tid och plats: Kommunstyrelsen kallas till sammanträde 2012-10-24, 13.30 Kommunhuset 293. Catharina Fredriksson Ordförande

Läs mer

Befolkningsprognos Vä xjo kommun

Befolkningsprognos Vä xjo kommun Befolkningsprognos Vä xjo kommun 2014-2022 Avstämning befolkningsprognos 2013 Antaganden och ingångsvärden för prognos 2014 Metod Resultat befolkningsprognos 2014 Resonemang Sammanfattning Avstämning befolkningsprognos

Läs mer

Bilagor Boendeplan NF 2016-2020

Bilagor Boendeplan NF 2016-2020 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-07-03 Dnr: 2015/135-NF-003 Helene Karlsson - aw791 E-post: helene.karlsson@vasteras.se Kopia till Nämnden för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Rapport: 2015-10 Läget på bostadsmarknaden

Rapport: 2015-10 Läget på bostadsmarknaden Rapport: 2015-10 Läget på bostadsmarknaden i Dalarnas län 2015 Omslagsbild: Fasad från Gruvgatan i Falun målad av f.d. stadsarkitekt Håkan Olsson. Foto: Irené Svedjelöv Rapporten kan laddas ner från Länsstyrelsen

Läs mer

Pressmeddelande inför kommunstyrelsens sammanträde

Pressmeddelande inför kommunstyrelsens sammanträde 2013-03-19 Kommunstyrelsen Pressmeddelande inför kommunstyrelsens sammanträde Ärende 2 Yttrande om riksintresse för industriell produktion Linköpings kommun avstyrker att Saab blir riksintresse för industriell

Läs mer

Järfälla attraktivt & tryggt för seniorer! Inbjudan till DIALOG om hur kommunen ska utveckla bra levnadsvillkor för framtidens seniorer

Järfälla attraktivt & tryggt för seniorer! Inbjudan till DIALOG om hur kommunen ska utveckla bra levnadsvillkor för framtidens seniorer Järfälla attraktivt & tryggt för seniorer! Inbjudan till DIALOG om hur kommunen ska utveckla bra levnadsvillkor för framtidens seniorer 2 Inledning bakgrund och syfte Hur samhället ska utformas för att

Läs mer

Plattform för den politiska majoriteten på Orust 2014-2018 Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust

Plattform för den politiska majoriteten på Orust 2014-2018 Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust Plattform för den politiska majoriteten på Orust 2014-2018 Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust Den politiska majoriteten i Orust kommun, Socialdemokraterna, Centernpartiet, Miljöpartiet de

Läs mer

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I HELSINGBORG?

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I HELSINGBORG? VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I HELSINGBORG? En rapport från Fastighetsägarna Syd om hinder och möjligheter i samband med produktion av hyresbostäder 9 oktober 2009 Sammanfattning Fastighetsägarna

Läs mer

MÖJLIGHETERNAS TÄBY Bostad

MÖJLIGHETERNAS TÄBY Bostad MÖJLIGHETERNAS TÄBY Bostad Socialdemokraterna i Täby HUR SER DET UT I TÄBY? Täby kommer under de kommande åren att fortsätta en dynamisk förändringsprocess. Invånarantalet planeras att öka med omkring

Läs mer

REGIONAL BEDÖMNING AV BEHOVET AV NYA BOSTÄDER Remissversion 3/10 13/11 2012

REGIONAL BEDÖMNING AV BEHOVET AV NYA BOSTÄDER Remissversion 3/10 13/11 2012 REGIONAL BEDÖMNING AV BEHOVET AV NYA BOSTÄDER Remissversion 3/10 13/11 2012 Uppdrag om att viss utrednings- och samordningsverksamhet ska avse bostadsbyggandet i Stockholms län (S2012/4203/PBB) Regeringens

Läs mer

Underlagsrapport Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån

Underlagsrapport Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån Underlagsrapport Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån Bostadsmarknad och betalningsvilja Maria Pleiborn 2013-03-22 2013-03-22 Två delar Hur mycket bostäder tål marknaden att det produceras

Läs mer

Bostadsförsörjningsplan

Bostadsförsörjningsplan Bostadsförsörjningsplan Piteå kommun 2016-2030 Huvuddokument Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bostadsförsörjningsplan Plan Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Socialdemokraterna. förbättrar och utvecklar Ulricehamns kommun 2007 2010

Socialdemokraterna. förbättrar och utvecklar Ulricehamns kommun 2007 2010 Socialdemokraterna 123 förslag som förbättrar och utvecklar Ulricehamns kommun 2007 2010 Vår kommun behöver nya tag, ett nytt ledarskap och en handlingskraftig ledning, som sätter kommunens intressen före

Läs mer

Helsingborgs Stads. Mål och strategier i arbetet mot bostadslöshet

Helsingborgs Stads. Mål och strategier i arbetet mot bostadslöshet Helsingborgs Stads Mål och strategier i arbetet mot bostadslöshet Innehåll Sida Inledning och uppdrag 2 Stadens gemensamma ansvar 2 Definition av begreppet hemlöshet 3 Mål och strategier 5 Samverkan 7

Läs mer

Socialdemokraterna i Mora

Socialdemokraterna i Mora Socialdemokraterna i Mora FÖRSLAG STRATEGISK PLAN 2015-2018 Vision/målbild Mora, regionstaden för ett aktivt liv Mora är år 2022 en levande stad med en tydlig profil och positiv utvecklingstrend. Staden

Läs mer

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Gamla mönster och nya utmaningar Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden

Läs mer

Rösta. september! Möjligheternas. Välfärd före skattesänkningar

Rösta. september! Möjligheternas. Välfärd före skattesänkningar Rösta 19 september! Möjligheternas Kommun Välfärd före skattesänkningar HAMMARÖ ska vara möjligheternas kommun framtida välfärd Det är många som vill bo på Hammarö, vilket är positivt. Fler invånare ger

Läs mer

Yttrande över av departementspromemorian: Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända (Ds 2015:33)

Yttrande över av departementspromemorian: Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända (Ds 2015:33) KOMMUNLEDNINGSKONTORET ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Lagerkvist Monika Eva Egnell Datum 2015-09-24 Diarienummer KSN-2015-1292 Kommunstyrelsen Yttrande över av departementspromemorian: Ett gemensamt

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Skolinspektionen Dnr 43-2014:7781 Forshaga kommun kommungforshaga.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Forshaga kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg 2 (13) Tillsyn

Läs mer

!!" #$ %" &'( $ %'(,-#. $ /(#0 ( 1$!(. 23 #4$ (-4!!(0 -# 23 (,,( 566+566 $ %". #-'0 '/0 '0!. $ 5656 ) # * + )+

!! #$ % &'( $ %'(,-#. $ /(#0 ( 1$!(. 23 #4$ (-4!!(0 -# 23 (,,( 566+566 $ %. #-'0 '/0 '0!. $ 5656 ) # * + )+ !!" #$ %" &'( ) # * + )+ Lars Isaksson tidigare verkställande direktör för Arbetarbostadsfonden och nu Socialdemokraternas ordförandekandidat till styrelsen för kommunala Ekeröbostäder AB 2007-2010 En

Läs mer