Bostadsförsörjningsprogram Mönsterås kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2014-2017 Bostadsförsörjningsprogram Mönsterås kommun"

Transkript

1 Bostadsförsörjningsprogram Mönsterås kommun FÖRSLAG

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Styrande dokument och riktlinjer Mönsterås kommuns utveckling och omvärld Befolkningssammansättning och utveckling Flyttmönster Arbetsmarknad och näringslivsklimat Kommunikationer och pendling Attraktivt boende Medborgardialog Mäklarundersökning Bostadsmarknad och bostadsbehov Bostadsbestånd Aktörer och utbud Tillgängliga lägenheter Övriga boendeformer Hushållsprognos Bostadsproduktion Småhuspriser Planberedskap Markinnehav och lediga tomter Landsbygden Boendebehov för olika grupper Riktlinjer för bostadsbebyggande Bostadspolitiska mål Hållbart byggande Handlingsplan Referenser Bilagor Bilaga 1 Karta över kommundelar Bilaga 2 Karta över bebyggd/obebyggd detaljplanerad kvartersmark

3 1. Inledning Mönsterås kommun sträcker sig från djupa Smålandsskogar i väster till Östersjön med öarna i Kalmarsund i öster. Längs kusten återfinns skärgården med mer än 300 öar, i kommunens finns även två större åar, Emån och Alsterån. Mönsterås är dock inte bara natursköna miljöer. Kommunens strategiska läge centralt i Kalmar län mellan Oskarshamn och Kalmar gör Mönsterås kommun till det självklara boendealternativet i länets största arbetsmarknadsregion. Mönsterås kommuns ca innevånare är till största del boende i någon av kommunens fem större tätorter, Mönsterås, Blomstermåla, Ålem, Timmernabben eller Fliseryd. Näringslivet i regionen är varierande, i Mönsterås och Oskarshamn är tillverkningsindustrin dominerande, och i Kalmar är tjänste- och servicesektorn stor. Mönsterås kommun får ofta goda omdömen avseende företagsklimat, service till medborgare, aktivt föreningsliv, närhet till friluftsaktiviteter, väl utbyggt cykelvägnät, miljöarbete med mera. Dessa positiva faktorer ger goda förutsättningar för att leva och verka i Mönsterås kommun. Bostadsbyggandet spelar en viktig roll i samhällsutvecklingen, inte bara för att människor ska ha någonstans att bo, utan också för att ge form och gestaltning åt orter och samhällen. Det är även av stor vikt att bostadsbyggandet håller jämna steg med inflyttning och hushållsbildning. Enligt lag ska kommunerna ha en väl genomtänkt strategi för hur bostadsbyggandet och boendet i de olika kommundelarna ska utvecklas. Mönsterås kommuns ambitioner i detta avseende framgår av kommunens översiktsplan samt tillväxtstrategi. Bostadsförsörjningsprogrammet är en fortsättning på dessa frågor, föreliggande arbete avser perioden och är såväl en nulägesbeskrivning som ett underlag för framtida åtgärder. Riktlinjer och handlingsplan har tagits fram genom analyser av kommunens utveckling samt bostadsmarknadens utbud och efterfrågan. Arbetsgruppen har bestått av Thomas Nilsson, teknisk chef, Anders Andersson, plan- och byggchef, Eva Augustsson, socialchef, Per Holm, VD Mönsterås Bostäder, Henrik Eriksson, planarkitekt, samt Christin Carlström, projektledare. Samtliga uträkningar baseras på statistik från SCB, SKL eller kommunens egna databaser Remissutgåva Föreliggande förslag till bostadsförsörjningsprogram kommer sändas ut till remissinstanser. Efter omarbetning enligt inkomna synpunkter kommer programmet och riktlinjerna läggas fram för antagande i kommunfullmäktige. 2

4 2. Styrande dokument och riktlinjer Bostadsförsörjning bör betraktas i ett brett samhällsperspektiv. Behovet av bostäder 1 är nära sammanbundet med en utveckling inom viktiga områden såsom arbetsmarknad, utbildning, hälsa, familjebildning och ekonomisk tillväxt. Boendeplanering är på så vis en central del i kommunens arbete för utveckling och tillväxt. Kommunfullmäktige har beslutat att Mönsterås kommuns strategiska arbete ska fokusera extra på hållbar tillväxt och ökad attraktionskraft. Kommunen arbetar för en hållbar miljö för både befintliga och nya kommuninvånare, och värnar om att dialogen angående bostadsförsörjning ska ge goda förutsättningar för alla, och skapa förutsättningar för kommunal utveckling. Kommunens mål är också att hela kommunen skall leva. Kommunens tätorter och landsbygd ska ges förutsättningar för hållbar tillväxt och utveckling. Arbetsmetoden för att analysera kommunens förutsättningar och framtidens krav på bostäder i bostadsförsörjningsprogrammet har varit processinriktat. Syftet har varit att försöka få en generell bild av kommuninvånarnas och andra aktörers åsikter gällande boende, vilka behov som finns, från vilka grupper och vad som efterfrågas. Bostadsförsörjningsprogrammet är ett dokument som kontinuerligt behöver revideras och utvecklas. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska aktualiseras av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Förändras förutsättningarna för de antagna riktlinjerna ska nya riktlinjer upprättas Lagen om bostadsförsörjning Alla Sveriges kommuner har ett ansvar för sin egen bostadsförsörjning. Kommunerna ska med riktlinjer planera för att skapa förutsättningar för alla sina invånare att leva i goda bostäder. Genom riktlinjer för bostadsförsörjningen tydliggör kommunen sina ambitioner hur boendevillkoren i kommunen ska utvecklas Översiktsplan Översiktsplanen utgör det övergripande styrdokument för kommunens fysiska planering. I översiktsplanen åskådliggörs hur en god långsiktig utveckling ska ske gällande bebyggelse, men även för övrig mark- och vattenanvändning. Mönsterås kommun har valt att dela upp sin översiktsplan i tre delar, Del 1 Mål och strategier, Del 2 Kusten och Del 3 Inlandet. Dessa antogs 2002, 2006 respektive 2011 och har därefter aktualiserats varje mandatperiod Tillväxtstrategi I Mönsterås kommuns tillväxtstrategi , antagen 2013 av kommunfullmäktige, betonas att Mönsterås ska vara regionens bästa kommun att vistas, verka och växa i. Dokumentet lyfter fram behovet av att locka nya invånare till kommunen genom uppförande av nya bostäder i attraktiva lägen. De riktlinjer och handlingsplaner som arbetas fram inom bostadsförsörjningsprogrammet är i linje och ska stärka målen inom tillväxtstrategin för Mönsterås kommun. 1 Bostad definieras som hus, lägenhet eller rum där en eller flera personer stadigvarande bor. Småhus är hus med en eller två lägenheter. Hit räknas även rad-, par och kedjehus. Flerbostadshus är hus med tre eller fler lägenheter. Lägenhet är en bostad för enskilt hushåll. 3

5 3. Mönsterås kommuns utveckling och omvärld 3.1. Befolkningssammansättning och utveckling Antalet invånare i Mönsterås kommun uppgick vid årsskiftet 2013/2014 till Önskan om att öka befolkningen i Mönsterås kommun är centralt i tillväxtarbetet. Den politiska målsättningen är att kommunen år 2021 ska ha invånare, vilket innebär ca 60 nya invånare per år. Historisk har Mönsterås kommun haft ett jämnt invånarantal omkring invånare. Se tabell nedan. Befolkningsfrågan är en viktig utvecklingsfråga för en kommun då ett tillräckligt befolkningsunderlag är en förutsättning för kommersiell och offentlig service. Kommunens befolkningsutveckling är också av stor relevans för den framtida boendeplaneringen. Bostadsbyggandet kan vara både orsak och verkan i denna utveckling. Är det en ökning av utbudet av bostäder som genererar befolkningstillväxt eller är det befolkningstillväxten som avgör behovet av bostäder? I den här rapporten har vi valt att utgå Befolkning ifrån det senare, d v s vår bedömning är att det inte är självklart att kommunens befolkning ökar på grund av att antalet bostäder ökar. Bostadsbyggandet bör istället prognoseras efter befolkningsutvecklingen. Eftersom Sveriges befolkning blir äldre finns ett stort bostadsbehov för denna grupp. Seniorerna 2 i Mönsterås kommun är en stadigt växande befolkningsgrupp och många av dem bor idag i småhus med äganderätt till förhållandevis låga boendekostnader. Mönsterås kommun följer den nationella trenden med en ökad grupp äldre på samtliga orter. En omflyttning av seniorer till mer åldersanpassade boenden kan få flera positiva effekter för både individen som samhället. Exempel på detta kan vara ett mer självständigt liv som äldre, bättre arbetsmiljö för eventuell framtida vårdpersonal samt positiva flyttkedjor som gynnar andra grupper, framför allt yngre på bostadsmarknaden. En annan målsättning är att fler äldre, med insatser i form av hemtjänst, ska ha möjlighet att bo kvar hemma. Detta Befolkningens åldersfördelning procentuellt jämfört med Kalmar län och riket, 2013 Män, Mönsterås Kvinnor, Mönsterås Kalmar Län Riket innebär att det ställs krav på bostäders tillgänglighet, anpassning av utemiljön och tillgång till service i närområdet. Därför är det viktigt att både tillgängliga seniorbostäder som bostadsanpassning i befintliga bostäder erbjuds. Diagrammet till vänster visar att Mönsterås kommun har en mindre andel unga vuxna jämfört med riket. Detta är inte unikt för Mönsterås, majoriteten av alla som flyttar i Sverige är år och bakom ligger oftast bättre utbildningsmöjligheter eller byte av arbete. 2 Personer över 55 år 4

6 Det är viktigt för kommunens befolkningssammansättning att få fler ungdomar att stanna kvar i kommunen. Goda pendlingsmöjligheter till Kalmar kan förbättra möjligheterna att kombinera eftergymnasiala studier med att bo kvar i kommunen. Det är därför centralt ur ett bostadsförsörjningsperspektiv att kunna erbjuda denna grupp attraktiva bostäder. Ett negativt flyttningsnetto för ungdomar är ett problem eftersom det får konsekvenser för nativiteten i kommunen. En målsättning som Mönsterås kommun arbetar med är att barn och ungdomar som växt upp i kommunen ska bära med sig positiva upplevelser och bilder från sin uppväxt. Det är förutsättningar som kan få unga att flytta tillbaka till sin hemkommun i framtiden när de själva bildar familj. Därför är det viktigt att se över attraktionskraften för att locka unga att återvända till sin hemkommun. Forskning visar dock att endast 40 av Sveriges 290 kommuner lyckas skapa balans Befolkningsförändringar i Mönsterås Inflyttade Utflyttade Födda Döda Befolkningen fördelad procentuellt på åldersgrupper och kommundelar, 2013 Gällande Mönsterås minskade antalet personer födda 1983 i kommunen från 138 till 111 personer , d v s under den period gruppen var år. Ett tapp på ca 20 procent. Tabellen till vänster visar att Mönsterås kommun de senaste 20 åren varit beroende av nettoinflyttning för att bibehålla eller öka befolkningen. Antalet födda och döda har legat stabilt senaste 20 åren vilket kan betyda att en nettoinflyttning är nödvändig för att uppnå invånare Kalmar län som helhet hade ett utflyttningsnetto 2012 på 505 personer mellan år. Endast Kalmar kommun visade ett positivt inflyttningsnetto för denna grupp Fördelning på tätorter och landsbygd Av kommunens invånare bor ca 74 % i tätorter eller på Oknö. Kommunens befolkning är fördelad enligt följande, Mönsterås tätort 35 %, Timmernabben 11 %, Fliseryd 5 %, Ålem 8 %, Blomstermåla 12 %, Oknö 3 %. Resterande 26 % är bosatta på landsbygden. De tre högra staplarna visar kommunens landsbygdsbefolkning uppdelad för respektive församling, Mönsterås, Ålem och Fliseryd 3. Åldersfördelningen är relativt jämn fördelad över kommunens olika delar. Alla kommundelar, förutom Blomstermåla och landsbygden kring Fliseryd har fler personer i åldersintervallet , än 0-44 år Se även bilaga 1 5

7 Högsby Hultsfred Riket Nybro Kalmar Torsås Borgholm Västervik Emmaboda Mönsterås Vimmerby Oskarshamn Mörbylånga 3.2. Flyttmönster Omflyttningar har en stor påverkan på den kommunala befolkningsstrukturen. I genomsnitt förväntas en kvinna flytta elva gånger, och en man 10 gånger i sitt liv. Under 1990-talet flyttade ca 1,2 miljoner svenskar årligen, varav en tredjedel av dessa flyttade över kommungräns. Under 2013 flyttade 589 personer in till kommunen från övriga Sverige. Av dessa kom nästan 50 % från grannkommuner, 115 från Oskarshamn, 95 från Kalmar och 49 från Högsby. När det gäller det totala antalet flyttningar i Mönsterås kommun 2013 stod flyttningar inom kommunen för 56 %, inrikes inflyttningar för 33 % och utrikes inflyttningar för 11 %. I tabellen nedan har statistik för hela kommunen brutits ner på kommundelsnivå för att kunna analysera hur flyttmönstret sett ut senaste fyra åren. Kommundel Förändring Mönsterås Timmernabben Fliseryd Ålem Blomstermåla Tätorter totalt Mönsterås landsbygd Ålem landsbygd Fliseryd landsbygd Landsbygden totalt Oknö Totalt Tabellen visar att det endast är Fliseryd och Blomstermåla av tätorterna som ökat sin befolkning sedan Faktorer som förklarar Fliseryds ökning kan vara det låga prisläge som idag råder på småhus i orten, samt närhet till natur och det stora arbetsutbud som finns i närliggande Oskarshamn. Blomstermålas ökning kan förmodligen härledas till kommunens flyktingmottagning som är lokaliserad i Blomstermåla Arbetsmarknad och näringslivsklimat Ett gott näringslivsklimatet och bra offentlig service är viktiga faktorer för en kommuns utveckling. Nya och växande företag är en förutsättning för att skapa sysselsättning och hållbar tillväxt. Dessa företag kräver att det finns goda kommunala förutsättningarna inom barnomsorg, skola, bostadsmiljöer m.m. Alla dessa faktorer är av stor vikt för att locka såväl nya invånare som företag. Även hela regionens attraktionskraft påverkar den enskilda kommunens tillväxtmöjligheter. Mönsterås kommun har ett av regionens bästa näringslivsklimat. Mellan 2006 och 2012 fördubblades nyföretagandet i kommunen, från 30 nya företag till 65 nya företag. Mönsterås strategiska läge mellan de två stora arbetsmarknadsorterna Kalmar och Oskarshamn, är en stor fördel när befolkning och näringsliv ska växa. Kommunen har god tillgång på mark för verksamheter i alla tätorter, den största företagsparken ligger i ett strategiskt läge intill E22 i södra delen av Mönsterås tätort. Utbyggnaden av IT-infrastrukturen med optiskt fiber går i snabb takt, vilket ger goda förutsättningar för datakommunikation och distansarbete. Tabellen till 84,00% 82,00% 80,00% 78,00% 76,00% 74,00% 72,00% 70,00% 68,00% 66,00% Förvärvsgrad åldern år 6

8 höger visar att sysselsättningsgraden inom kommunen placerar sig högt i jämförelse med övriga länet och riket. Gällande kommunens sysselsättning uppdelat på ålder och kön visar tabellen till höger att betydligt fler män är sysselsatta än kvinnor, framförallt i åldersintervallet år. Troliga förklaringar är att kvinnor i större grad väljer att utbilda sig genom högre utbildningar, skillnaden kan också bero på familjesituation. Tabellen visar också att fler män än kvinnor väljer att fortsätta sitt yrkesaktiva liv efter 65 år. Siffrorna för Mönsterås följer i stort rikstabellernas genomsnitt. I kommunen finns ca 1440 arbetsställen, och de flesta i kommunen arbetar inom tillverkning/utvinning (27 %), vård/omsorg (16 %) och handel/ kommunikation (15 %) Kommunikationer och pendling Mönsterås kommun arbetar aktivt med Kalmar och Oskarshamn för att stärka och samordna infrastruktur-, trafik- och bebyggelseutvecklingen i regionen. Forskning visar att framgångsrika regioner kännetecknas av en integrerad arbetsmarknad inom pendlingsavstånd. Pendlingstiden är avgörande och tider under 45 minuters restid ökar viljan att förflytta sig mellan sin bostadsort och arbetsplats. Goda kommunikationer är därför väsentliga för kommunens framtida utveckling. I den regionala transportplanen för Kalmar län finns flera projekt som syftar till ändamålsenlig och snabb kollektivtrafik. Målet är att öka resandet med kollektivtrafik såväl lokalt som regionalt inom länet och till grannlänen. I dagsläget går ca 40 bussturer mellan Mönsterås och Kalmar, och ca 30 bussturer mellan Mönsterås och Oskarshamn per dygn. Restiden mellan Oskarshamn och Kalmar är ca 60 minuter. Mellan Blomstermåla och Kalmar går tågtrafik, restiden är ca 30 minuter. Lokalt är det i huvudsak buss och bil som är fortskaffningsmedel till arbete och till aktiviteter på fritiden. Mönsterås kommun har ett väl utbyggt cykelvägnät och fler cykelvägar planeras. Detta skapar goda förutsättningar för att ersätta korta resor med cykel. Mönsterås är beläget mellan de två stora arbetsmarknadsorterna i länet, Kalmar och Oskarshamn med ca 66 % av länets alla arbetstillfällen. Av alla förvärvsarbetande bosatta i kommunen pendlar 33 % till annan kommun, flest till Oskarshamn vilket kan ses i tabellen nedan. Det är en större andel män än kvinnor som pendlar ut från kommunen, 2012 var 55 av 100 pendlare män. Tabellen visar en negativ nettopendling för Mönsterås kommun, d v s fler pendlar ut än till kommunen. Ur ett boendeperspektiv kan detta ses som ett tecken på att Mönsterås är en attraktiv kommun att bo i. 0 Förvärvsarbetande uppdelat på ålder och kön Män Kvinnor Övriga Nybro Högsby Kalmar Oskarshamn In- och utpendling från Mönsterås kommun Utpendling Inpendling 7

9 3.5. Attraktivt boende Att bo i en attraktiv region, i en attraktiv kommun och i ett attraktivt bostadsområde är viktigt för alla medborgare. Det är även en framgångsfaktor för att behålla kommunens invånare och för att locka nya invånare som kan skapa kommunal och regional tillväxt. Attraktionskraften i regionen och kommunen består av många värden. Det unika landskapet med natur- och kulturvärden på internationell nivå, bl.a. vattenområden med både kust, skärgård och stora åar såsom Emån och Alsterån. Både natur- och kulturvärden är viktiga att lyfta fram, både för en hållbar samhällsplanering, men även för att marknadsföra regionen. Andra faktorer som skapar attraktivitet är goda kommunikationer, bra och varierad kommersiell service, barnomsorg och skolor med bra omdömen, närhet till friluftsliv och fritidsaktiviteter, ett rikt föreningsliv, möjligheter till social gemenskap, en trygg närmiljö m.m. Det är alltså många faktorer som ska samverka för att medborgaren ska uppfatta sin boendemiljö som attraktiv Medborgardialog Medborgardialoger har varit en viktig del i framtagande av detta bostadsförsörjningsprogram. Nedan redovisas kortfattat vad olika grupper anser om framtida boende i Mönsterås kommun Samhällsföreningar Samhällsföreningarna är nöjda med kommunens bostadsplanering, men önskar större valmöjligheter i framtiden. Föreningarna har bl.a. önskemål om fler seniorboenden och boende nära vatten. Viktiga faktorer för ett attraktivt boende som lyfts fram är service, bredband samt kollektivtrafik till och från kommunens alla orter. Flera föreningar anser också att kommunens vackra närmiljö bör framhävas för att locka turister att bosätta sig i kommunen Ungdomar Ungdomarna i Mönsterås kommun lyfter fram närheten till fritidsaktiviteter, badplatser, natur, vänner, kollektivtrafik m.m. som positiva faktorer. På frågan vad som var negativt var de flesta ungdomar eniga, att det sker för lite aktiviteter i kommunen för denna grupp. Huruvida ungdomarna kunde tänka sig att bo i Mönsterås som vuxna var en majoritet positivt inställda. Kommunen ansågs som barnvänlig och naturskön. Det framkom även att flertalet av de tillfrågade trodde att de skulle flytta ifrån kommunen på grund av utbildning eller arbete för att sedan återvända när det var dags att bilda familj. De allra flesta tillfrågade menade att Mönsterås kommun bättre uppfyller vuxna människors behov än ungdomars, framförallt p.g.a. bristen på aktiviteter för ungdomar Barnfamiljer Vid diskussioner med barnfamiljer har vikten av goda omdömen på barnomsorg, skola samt trygga närmiljöer vid val av bostadsort framkommit. Det är därför centralt att barnomsorg och skola kan erbjuda platser i områden som anses attraktiva. I Mönsterås tätort pekades framförallt Ljungnäs och Mölstad ut. Det anses även viktigt med sociala mötesplatser, exempelvis kom önskemål upp om större lekplatser, även om det betydde att antalet blir färre. Även ett rikt föreningsliv och bra fritidsaktiviteter lyftes upp som faktor av och för barnfamiljer. Gemenskapen inom föreningslivet skapar sammanhållning och ger levande samhällen, därför är föreningslivet viktigt för att locka nya personer att bosätta sig i kommunen. Goda kommunikationer är också viktigt när bostadsort för barnfamiljer väljs. Bostadsorten kan inte alltid bidra med arbetstillfällen, men med bra skola, barnomsorg, trygg miljö och prisvärda bostäder 8

10 kan familjepusslet ofta lösas. Många föräldrar i Fliseryd pendlar till arbete i Oskarshamn. De anser dock att bussförbindelserna till centralorten Mönsterås och Oskarshamn måste förbättras. Flertalet av barnfamiljerna framhöll kommunens vackra omgivningar, bl.a. närheten till natur, skärgård och hav, när valet av bostadsort gjordes Seniorer Dialogen med de äldre har skett i studiecirkelform för att tillsammans processa fram vilket boende seniorer önskar, var det ska placeras och vilka kostnader som kan accepteras. Framförallt har önskemål om centrumnära bostäder med närhet till service framkommit. Andra viktiga faktorer är bl.a. närmiljöns utformning, trygghet och prisläget. Förutom studiecirklar har även föreläsningar om framtidens boende för äldre, tekniska hjälpmedel m.m. anordnats. Som ett resultat av det intresse som väckts av seniorer i kommunen har förslag på nybyggnation av seniorbostäder i kommunens fem tätorter tagits fram Företag Liksom ovanstående grupper lyfter även företrädare för företag inom kommunen fram vikten av bra skolor, närhet till service samt den attraktivitet som kommer med kusten och vattenområden. Andra faktorer som pekas ut är företagsklimat och trygga närmiljöer. I diskussionerna kom även synpunkter på att hamnens centrala placering i Mönsterås tätort bör utvecklas ytterligare, och då med ett varierande bostadsutbud. Enligt företagarna borde detta öka förutsättningarna för rörligheten på bostadsmarknaden samt locka nya invånare till kommunen Enhetschefer inom omsorgen Enhetschefernas åsikter var samstämmiga, den sociala gemenskapen och närhet till service där den äldre själv kan handla sina dagliga varor är viktigt för den äldre gruppen. Gällande social gemenskap lyfts träffpunkter som erbjuder matservering fram. God vällagad mat i en trevlig miljö med god social gemenskap är väldigt uppskattat. Vid nyproduktion av lägenheter samt vid tillgänglighetsanpassning är utformningen viktig, de äldre idag ställer ofta högre krav än tidigare generationer på sitt boende. Enhetscheferna anser också att det är för stort steg mellan boende med hemtjänst och särskilt boende. Enhetscheferna vill se ett större utbud av olika boendealternativ för de äldre i kommunen. De flesta som anlitar hemtjänsten är mellan år, men oftast behöver de ingen hjälp förrän de är över 80 år Mäklarundersökning I Mönsterås kommun säljs cirka 100 småhusfastigheter per år. Enligt mäklarna efterfrågas bekväma enplanshus med uteplats och närhet till service av äldre, medan barnfamiljer efterfrågar trygg närmiljö, med korta avstånd till barnomsorg och skola. Mäklarna lyfter fram Ljungnäs i Mönsterås tätort som bra exempel på generationsväxling där många barnfamiljer flyttar in tack vare närhet till barnomsorg och skola, välbyggda och rymliga hus till bra priser. I vissa delar av kommunen är graden av nybyggnation låg. Mäklarnas bedömning är att det låga prisläge på småhus som råder är en bidragande faktor. Enligt mäklarna föreligger idag balans mellan efterfrågan och utbud på fastighetsmarknaden, samtidigt efterlyses större rörlighet på bostadsmarknaden. Framgångsfaktorer för att öka inflyttningen till kommunen är enligt mäklarna, att kommunen bör tänka i större regioner och skapa attraktiva boenden, tillgång till fibernät och goda pendlingsmöjligheter. 9

11 4. Bostadsmarknad och bostadsbehov Mönsterås kommuns övergripande bostadsmål är att kunna erbjuda attraktiva och varierande boendealternativ och tomter som främjar nybyggnation och inflyttning. Kommunfullmäktige har beslutat att tätorterna ska utvecklas långsiktigt genom ett hållbart och bärkraftigt kretsloppstänkande. Det är viktigt att ta hänsyn till tätorternas och byarnas särart och kvaliteter. Människors val av bostadsort styrs allt mer av god livsmiljö. Goda boendemiljöer i attraktiva och naturnära lägen får därför allt större betydelse. Ytterligare faktorer vid val av bostad är närhet till service, både traditionell service likt kollektivtrafik, handel, vård m.m., men även tillgång till fibernät för möjlighet att använda elektroniska samhällstjänster och service dygnet runt. Hushållsprognoser kan uppskatta antalet hushåll i framtiden och således också om det framtida behovet. Efterfrågan på boende i en kommun kan variera beroende på de behov som uppkommer i livets olika skeden och livssituationer. Ibland kan tillgången på boende som erbjuder närhet till service och bra kommunikationer vara viktigare faktorer än närhet till fritidsaktiviteter och barnomsorg. Geografisk närhet till släkt eller upplevelsen av skog och hav kan vara andra variabler som styr Bostadsbestånd Bostadsbeståndet i Mönsterås kommun består av ca 1860 bostäder i flerbostadshus och ca 4780 bostäder i småhus. Av kommunens befolkning bor ca 73 % i egenägda småhus, 22 % i hyreslägenheter, 3 % i bostadsrätter och 2 % i övrig upplåtelseform 4. I egenägda småhus bor det framförallt barnfamiljer och personer i äldre medelåldern. Boende i bostadsrätter och hyresrätter är relativt jämnt fördelat över åldrarna med undantag av unga vuxna och 80+ som i större utsträckning hyr sin bostad. Det finns idag även andra ägandeformer i Sverige, såsom kooperativa hyresrätter och ägandelägenheter. I Mönsterås kommun finns i nuläget ingen av dessa % 3% 2% 73% Antalet boende per bostadstyp fördelat på boendes ålder, 2013 Boende per upplåtelseform Äganderätt Hyresläg. Bostadsrätt Övrigt Övrigt Bostadsrätt Hyresrätt Äganderätt Alla upplåtelseformer har sina fördelar och nackdelar och erbjuder olika behov på bostadsmarknaden. En god blandning av olika upplåtelseformer skapar balans och möjliggör positiva flyttkedjor inom kommunen. Den låga andelen bostadsrätter i kommunen kan vara problematisk då urval och omsättning på marknaden blir begränsad. 4 Inom gruppen Övriga upplåtelseformer ingår specialbostäder för äldre och funktionshindrade, privatpersoner som bor i egen hyresfastighet samt bostäder med okänd upplåtelseform 10

12 I Mönsterås kommun finns idag en stor potential för nya bostäder genom att befintliga fritidshus omvandlas till permanentbostäder. I dagsläget finns 1500 fritidshus i kommunen, framförallt på Oknö och i Korpemåla. Kommunen bedömer att den lokala och nationella trend som finns, att fritidshus omvandlas till permanentbostäder kommer fortsätta, eller t o m öka. Fram till 2017 bedöms ungefär lika många bostäder tillkomma genom småhus som hyresrätter. Fördelningen mellan småhus och hyresrätter inom kommunen bedöms ändå marginellt förändras pga. den lilla påverkan ca 90 nya bostäder har på hela bostadsbeståndet. Även andelen barnfamiljer boende i småhus beräknas få en mindre ökning då nya lägenheter framförallt riktar sig mot målgruppen Aktörer och utbud Det kommunala bostadsbolaget Mönsterås Bostäder AB är kommunens största fastighetsägare med ca 72 % av kommunens hyreslägenhetsbestånd på runt 1807 lägenheter. Dessa 1307 lägenheter är fördelade enligt följande, Mönsterås tätort 942, Blomstermåla 146, Ålem 113, Fliseryd 45 och Timmernabben 61. Resterande ca 500 hyresrätter fördelar sig på 65 olika ägare där den störste fastighetsägaren innehar 102 bostäder och den näst största 37 bostäder. Även dessa bostäder finns nästan uteslutande i tätorterna Ett visst mått på hur väl bostadsmarknaden fungerar kan tomt- och lägenhetsköerna ge. För att underlätta rörligheten på bostadsmarknaden krävs en vakansgrad 5 på minst 1 procent. Är det svårt att få tillgång till lägenhet kan låsningar uppstå där personer vill byta villa mot lägenhet och tvärtom inte kan göra det var vakansgraden i det kommunala bostadsbolaget 0 procent och ca 170 personer var uppsatta i bostadskön. När det gäller tomtkö i kommunen finns idag ingen sådan. Lägenhetstyp 1 RoK 2 RoK 3 RoK 4 RoK 5 RoK Standardlägenheter Servicelägenheter Seniorlägenheter Totalt Mönsterås Bostäders lägenhetsbestånd uppdelat efter lägenhetstyp och antal rum. Tabellen ovan visar att lägenheter med 2 RoK är vanligast. Varje år omsätts cirka 350 hyreslägenheter och ca 100 småhus inom kommunen, detta innebär att trots få lägenheter är outhyrda så kan de flesta bostadssökande få sina behov uppfyllda. Bedömningen från Mönsterås Bostäder och fastighetsmäklare är att utbudet i Mönsterås kommun är i balans Tillgängliga lägenheter Möjligheten att kunna bo kvar i den egna bostaden vid funktionsnedsättning är en viktig fråga för många människor. För att detta ska vara möjligt krävs att bostaden utformas så att både den yttre 5 Andel outhyrda lägenheter i procent av antal uthyrningsbara lägenheter 6 Boende för personer som behöver service och omvårdnad dygnet runt. 7 Funktionellt utformade bostäder som framförallt riktar sig till människor över 55 år. 11

13 och inre miljön är tillgänglig i de fall den boende får exempelvis nedsatt rörelseförmåga, hörsel eller syn. Mönsterås Bostäder är den största aktören på bostadsmarknaden i kommunen med ca 72 % av kommunens lägenhetsbestånd av hyresrätter. För att bättre kunna möta sina kunders behov har Mönsterås bostäder tillgänglighetsanpassat delar av sitt lägenhetsbestånd. Merparten av Mönsterås bostäders lägenhetsbestånd är uppfört på 50- och 60-talet och består av trevåningshus. 38 % är tillgänglighetsanpassat genom hiss, och 15 %, eller ca 200 lägenheter av alla bostäder har anpassats invändigt. Ett arbete som ofta är förenat med både svårigheter och kostnader i äldre fastigheter. Beroende på husets utformning skiljer sig åtgärderna från bostad till bostad Bostadsanpassning Lagen om bostadsanpassningsbidrag (1992: 1574) möjliggör för kommunerna att lämna ekonomiskt bidrag till bostadsanpassning av permanentbostäder. Bidraget är inte inkomstprövat. Bostadsanpassning avser åtgärder i bostaden för att möjliggöra kvarboende och underlätta det dagliga livet för personer med fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar, såsom att skapa tillgänglighet till/från bostaden, sköta sin hygien, laga mat m.m. Bidraget är personligt och kan lämnas oavsett bostadstyp, d v s både till småhus, hyresrätt i flerbostadshus eller bostadsrätt. Det kan inträffa att större om- och tillbyggnad av fastigheter kan orsaka större kostnader i form av inköp av hissar, dörrautomatik, duschkabiner m.m. I regel handlar dock bostadsanpassning om mindre ingrepp. Utrustningen lånas ut till de sökande och återtas när behovet upphör för att återanvändas i kommande anpassningar. De sökande beviljas bidrag endast för installationen av utrustningen. De senaste tre åren har i genomsnitt ca 130 ansökningar beviljats per år, till en genomsnittlig kostnad per ansökning på ca kr Övriga boendeformer Särskilt boende är ett boende för personer som behöver service och omvårdnad dygnet runt. Särskilt boende ger alla hjälpinsatser som individen behöver i vardagen, inklusive hälso- och sjukvårdsinsatser. Särskilt boende är benämningen enligt socialtjänstlagen, i Mönsterås kommun återfinns servicelägenheter och gruppboende under benämningen särskilt boende. Personen ansöker hos kommunen som tar ett beslut om personen är berättigad till ett särskilt boende och i vilken form. Den genomsnittliga nettokostnaden per år och boende per lägenhet är ca kr. Inom kommunen finns 151 bostäder under benämningen särskilt boende, 97 i Mönsterås, 46 i Ålem och 8 i Fliseryd. I Mönsterås tätort återfinns även 14 korttidsboenden. Socialförvaltningen bedömer att behovet av bostäder under benämningen särskilt boende är tillräckligt under de närmaste åren Hushållsprognos Bostäder nyttjas inte i första hand av individer utan av hushåll. För att uppskatta behovet av antalet bostäder 2017 behöver därför en uppskattning av kommunens invånarantal och boendetäthet för 2017 tas fram. I Sverige har boendetätheten varit relativt jämn de senaste 20 åren, vilket gör att samma siffror för boendetäthet för 2017 som för 2014 kan användas. När det gäller Mönsterås befolkning 2017 har kommunen satt upp ett mål om att öka inflyttningen med 60 personer per år. Beräkningen nedan är en förenklad teoretisk modell och ska därmed betraktas med den osäkerhet som detta innebär. Prognosen kan dock ge en indikation på framtidens behov. 12

14 År Befolkning Boendetäthet Antal bostäder , , Huruvida Mönsterås kommun kommer öka sin befolkning till invånare på tre år är svårt att bedöma minskade befolkningen med ca 60 inv. per år, därefter kom ett trendbrott och under 2013 ökade kommunens invånarantal med 150 personer. Befolkningen har fortsatt öka 2014, under första kvartalet har kommunen ökat med 48 nya invånare. Uppfylls det fastställda målet visar tabellen ovan att kommunen kan komma att behöva ca 90 nya bostäder tills Det måste dock påpekas att behovet styrs till stor del av hur stora hushåll som flyttar in, desto större hushåll, d v s högre boendetäthet, desto färre nya bostäder behövs Bostadsproduktion Under perioden färdigställdes 693 bostäder i Mönsterås kommun uppdelat på 456 i småhus och 237 i flerbostadshus. Början av 1990-talet kan betecknas som en byggboom i kommunen. Därefter har byggtakten minskat betydligt, de senaste tio åren har antalet färdigställda bostäder varit ca per år. Den senaste större byggnationen av lägenheter var när Mönsterås Bostäder uppförde 26 bostäder i Mönsterås hamn. Kommunens plan- och byggavdelning bedömer att antalet bygglov för nyuppförande av småhus kommer ligga på ungefär samma nivå de närmaste 3 åren, d v s fram till Gällande flerbostadshus finns projekt inom Mönsterås tätort på ca 35 nya lägenheter inom samma tidsrymd Antal färdigställda bostäder per år efter hustyp i Mönsterås kommun , samt planerade Flerbostadshus Småhus Småhuspriser Småhuspriser är en indikator för bostadsmarknaden i kommunen. Höga priser för småhus kan tolkas som att kommunen ses som ett attraktivt alternativ att bosätta sig i. Höga priser för småhus uppmuntrar även till nybyggnation av småhus då skillnaden mellan att bygga nytt och köpa ett begagnat hus minskar. Det kan även vara positivt med lägre småhuspriser då det kan locka nya invånare, framförallt från Oskarshamn och Kalmar där småhuspriserna är betydligt högre. 13

15 Antal sålda småhus Köpeskilling Köpeskilling och antalet sålda småhus, Mönsterås kommun jämfört med närliggande kommuner, länet och riket 2012 Tabellen ovan visar att prisnivåerna för småhus inom Mönsterås kommun ligger på sjunde plats jämfört med alla Kalmar läns tolv kommuner. Inom kommundelarna varierar priserna kraftigt, I Mönsterås och Timmernabben är småhuspriserna nära dubbelt så höga som för övriga kommunen. Det genomsnittliga priset för ett småhus i kommunen 2012 var kr, en ökning med ca kr sedan I jämförelse med riket är dock inte prisökningen i Mönsterås kommun anmärkningsvärd. I riket steg småhuspriserna mellan med 89 % mot Mönsterås kommun 77 % Antal sålda småhus Köpeskilling Köpeskilling och antalet sålda småhus, Mönsterås kommun Planberedskap För att skapa formella förutsättningar för nyproduktion av bostäder behövs i regel en detaljplan. En detaljplan kan förstås som ett juridiskt bindande dokument mellan kommun, markägare och grannar. Syftet är att göra avvägningar mellan olika intressen och ta ställning till hur ett område ska utvecklas. Detaljplanen styr hur marken får användas, men reglerar också annat, ex byggnadsarea, byggnadshöjd, avstånd från byggnad till tomtgräns och rättigheter att dra fram ledningar över annans mark. En detaljplan gäller tills dess att den upphävs eller täcks över av en ny. Det är också 14

16 viktigt att påpeka är att en detaljplan endast ger möjligheter och förutsättningar. En detaljplan som vinner laga kraft leder inte automatiskt till en utbyggnad. Genom det kommunala planmonopolet har Sveriges kommuner ett utmärkt instrument att styra utvecklingen på den lokala bostadsmarknaden. Genom planmonopolet kan kommunen besluta om markanvändningen och var det är lämpligt att bygga bostäder, därför är det av stor vikt att upprätthålla en god planberedskap för bostäder. Det är svårt att fastställa hur lång tid en detaljplan tar från initiering till laga kraft, mycket beroende på ev. överklaganden. Utan överklagande beräknas en detaljplaneprocess i Mönsterås kommun pågå i ungefär ett år från arbetet påbörjas till laga kraft. Bygglov är sammanlänkat med detaljplaner, lov ska ges som är i enlighet med planen. Mindre bygglov tas ofta på delegation av tjänstemän, handläggningstiden är ungefär en månad från ansökan inkommit till beslut tas. Vid större bygglov tas beslut av byggnadsnämnden, då ökar handläggningstiden med två till fyra veckor. Detta under förutsättning att överklagande inte sker och att ansökan är fullständig och planenlig Obebyggd detaljplanelagd mark för bostäder (Ha) Bebyggd detaljplanelagd mark för bostäder (Ha) Tabellen 8 till höger visar att det finns ett stort utbud på obebyggd kvartersmark för bostäder i kommunen. Grovt generaliserat är en typisk villatomt ungefär 1000 m 2, det betyder att i Mönsterås och Ålem finns det detaljplanelagd bostadsmark för 177 respektive 53 villatomter. Ur ett planperspektiv är frågan dock inte så enkel, flera av planerna som tillåter bostäder är gamla, och eventuellt inte lämpliga att exploatera idag, det kan bl a bero på klimatförändringar, hälsoaspekter, men också att området inte anses attraktivt idag. Bedömningen är ändå att planberedskapen för bostäder är god inom Mönsterås kommun Nyckelfaktorer för god planberedskap i Mönsterås kommun Eftersom en planprocess är en lång och tidskrävande process är det väsentligt med framförhållning i planfrågor. Kommunen måste hela tiden ha en god planberedskap, d v s kunna erbjuda ett brett utbud av tomter till olika typer av intressenter. Genom att föra en tidig dialog underlättas ofta planarbetet. Dels är det viktigt att tidigt diskutera och förankra planidéer mellan berörda tjänstemän och politiker. Detta görs idag i kommunens plangrupp. Dels är dialogen med sakägare och berörda för de olika planerna i ett tidigt skede av planprocessen viktig, genom, detta minimeras ofta riskerna för ett överklagande. Av kommunens 245 planer är hela 145 lagakraftvunna före Tidsspannet mellan den äldsta och den senaste planen är närmare 65 år vilket kan leda till olika problem. För att på ett smidigare och mer lämpligt sätt möta dagens och framtidens behov behöver flera äldre planer ses över och ändras eller t o m upphävas. Detta gäller inte minst de utmaningar som kommer med klimatförändringar. Nya planer bör göras flexibla som hindrar planen från att bli inaktuell. Detta kan bl a göras genom att 8 Se även bilaga 2. 15

17 ge kvartersmark fler än en beteckning. En detaljplan får enligt lagens mening inte göras mer detaljerad än nödvändigt, men samtidigt ska planen tydligt visa hur bebyggelse och miljön regleras. Det är också av stor vikt att strategiska dokument som kan användas som riktlinjer i planeringen, såsom översiktsplan, tillväxtstrategi, bostadsförsörjningsprogram m fl kontinuerligt uppdateras Markinnehav och lediga tomter Mönsterås kommun har sedan många år tillbaka arbetat långsiktigt med att förvärva strategisk mark och är idag en stor markägare i och kring kommunens tätorter. Vid markförvärv är kommunens översiktsplan vägledande vilket betyder att det är av stor vikt att den varje mandatperiod aktualiseras. Mellan vann åtta detaljplaner laga kraft som innehöll kvartersmark för bostäder, alla dessa planer initierades av kommunen, d v s ingen tillkom genom privata initiativ. Eftersom detta är en trend som bedöms hålla i sig är det centralt att kommunen fortsätter att arbeta strategiskt med markförvärv. Kommunens markinnehav i och kring Mönsterås tätort, Timmernabben och Ålem. Kommunens markinnehav i och kring Fliseryd, Blomstermåla och Korpemåla. I Mönsterås kommun fanns lediga bostadstomter till försäljning. Dessa 100 tomter är fördelade enligt följande, Mönsterås tätort 41, Blomstermåla 8, Ålem 4, Fliseryd 7, Timmernabben 33 och Korpemåla 4. 16

18 4.10. Landsbygden Bebyggelsen i Mönsterås kommun är framförallt koncentrerad till kommunens fem tätorter eller Oknö. Av kommunens ca invånare bor ca 26 % eller ca 3400 personer på landsbygden. Det finns både fördelar och nackdelar med att ha en mindre andel av invånarna bosatta på landsbygden. Fördelar att större delen av befolkningen bor i tätorter kan ses ur både energi- och transportsynpunkter, i synnerhet med ett väl utbyggt fjärrvärmenät. Samtidigt innebär det en nackdel att färre bor på landsbygden eftersom serviceunderlaget blir lågt vilket påverkar förutsättningarna för kollektivtrafik, skola, omsorg m.m. Mönsterås kommun arbetar medvetet med att öka servicenivån för boende på landsbygden. Dels byggs fibernät ut, 2015 beräknas 75 % av alla hushåll och företag få möjlighet att ansluta sig. Dels planeras satsningar på över 30 mkr för att bygga ut kommunens VA-nät på flera håll inom kommunen. För att tillhandahålla kollektivtrafik till boende på landsbygden finns idag närtrafiklösningar där busstrafik sker på beställning. En vanlig anledning att personer väljer att bosätta sig på landsbygden är närheten till djur och natur. I Mönsterås kommun finns ca 650 bebyggda lantbruksfastigheter. En trend i hela Sverige är att antalet hästgårdar har ökat senaste åren, från ökade antalet hästgårdar i Kalmar län från ca 2600 till Gällande Mönsterås kommun har däremot antalet kända hästgårdar minskat från 111 till 104 hästgårdar mellan Boendebehov för olika grupper Behov för ungdomar och studenter Lägenhetsbeståndet av hyresrätter i centralorten Mönsterås och de yttre tätorterna består till 70 % av små lägenheter med 1-2 RoK. Därmed är möjligheterna goda för ungdomar och studenter att hitta ett eget boende. Nyproducerade lägenheter är inte i första hand en lösning för denna grupp eftersom ungdomar och studenter ofta har begränsade ekonomiska resurser och hyrorna för nyproducerade lägenheter är höga. Även om nyproducerade lägenheter inte i första hand riktar sig mot ungdomar och studenter leder dessa till en ökad rörlighet på bostadsmarknaden som i sin tur för med sig större möjligheter för denna grupp att hitta ett eget boende i det befintliga bostadsbeståndet. För att få studenter att bo kvar i Mönsterås under studietiden erbjuder Mönsterås Bostäder studentrabatt till den som studerar på universitet. En fråga som väckts i samband med detta arbete är samarbete över kommungränsen för studentbostäder till Linnéuniversitetet. En vidare tanke kan vara en gemensam bostadsförmedling för Mönsterås kommun med grannkommuner, genom detta skulle även varumärket Kalmarsund stärkas som enhetlig region Behov för familjer För många familjer är boende i småhus ett naturligt val. Inom Mönsterås kommun finns goda förutsättningar för familjer att hitta bostad då 72 % av kommunens bostadsbestånd består av småhus. När familjer väljer bostad brukar parametrar såsom trygga boendemiljöer, skolor, barnomsorg och prisläge styra valet. Detta kan förklara varför Ljungnäs och Mölstad i centralorten Mönsterås, samt Fliseryd är populära områden för familjer att bosätta sig på. Efterfrågan på större hyreslägenheter har historiskt sett inte varit stort, vilket indikerar att behovet kan tillgodoses med det utbud som finns på marknaden. Dessutom blir månadskostnaden för nyproducerade lägenheter så hög att det 17

19 förmodligen inte upplevs som prisvärt. Även för denna grupp är det positivt med en ökad rörlighet på bostadsmarknaden då detta bör leda till fler lediga småhus Behov för seniorer och äldre En tydlig trend för många svenska kommuner, liksom för Mönsterås kommun är att invånarna blir äldre och äldre. Det är därför viktigt att kommunen redan nu börjar planera och förbereda för de konsekvenser som medföljer en äldre befolkning. Utifrån att befolkningen blir allt äldre behöver nya centralt placerade och tillgängliga bostäder planeras och byggas under de kommande åren. Det är även viktigt att möjliggöra för fler äldre att bo kvar längre i sina egna hem. Det kan ske genom insatser i form av hemtjänst, bostadsanpassningar eller genom tekniska lösningar i form av servicetjänster eller hjälpmedel. Genom att nyproducerade tillgängliga bostäder erbjuds i centrumnära och attraktiva lägen genereras flyttkedjor med effekten att fler än de som flyttar in i de nya bostäderna förbättrar sitt boende. Kommunens bostadsutbud kommer behöva anpassas till en förändrad demografi samtidigt som kommunen arbetar för befolkningstillväxt. Därför behöver både inflyttning och omflyttning stimuleras, detta görs genom bostadsatsningar i attraktiva lägen Behov för flyktingmottagning Mönsterås kommun har sedan 2012 en överenskommelse med migrationsverket om att årligen ta emot 70 flyktingar. Antalet som söker sig till Mönsterås varje år är dock väldigt svårt att förutse, därmed blir det även svårt att förutspå bostadsbehovet för denna grupp inflyttade 150 personer med flyktingstatus eller som nyss fått uppehållstillstånd till Mönsterås kommun, en ökning med ca 275 %, eller ca 110 personer från tidigare år Behov för de med särskilda behov Ur ett bostadsperspektiv ska människor med särskilda behov behandlas på ett sådant sätt att varje persons individuella behovs kan tillgodoses. I flera fall kan detta göras genom bostadsanpassningar i personens befintliga bostad och/eller hemtjänst, men i vissa fall krävs andra lösningar. Det är dock viktigt att komma ihåg de stora fördelar som kommer av att anpassa den befintliga bostaden. Dels ökar förutsättningarna för den enskilda individen att ta del av det vardagliga livet i samhället, dels besparas stora investeringskostnader för kommunen. När åtgärder i hemmet inte anses vara genomförbara eller önskvärda finns särskilt boende, bostäder med omvårdnad och service dygnet runt. Totalt finns 151 platser inom kommunen betecknade som särskilt boende, samt 14 korttidsboenden. Kommunens bedömning är att utbudet av bostäder betecknade som särskilt boende är i balans under de närmaste åren. 18

20 Riktlinjer för bostadsbebyggande 5.1. Bostadspolitiska mål Den sammantagna bilden av bostadsmarknaden i Mönsterås kommun är att det i dagsläget råder en relativt god balans mellan utbud och efterfrågan. Bostädernas standard är generellt hög och trångboddheten är inte ett påtagligt problem. Mönsterås kommun lever på så vis upp till lagens krav om att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. Det är av stor vikt att kommunen arbetar med att uppmärksamma trender och leda utvecklingen på bostadsmarknaden. I bostadsförsörjningsprogrammet har flera viktiga områden uppmärksammats. 1. Det bör byggas 30 nya bostäder per år Den politiska målsättningen i Mönsterås kommun är invånare år Mönsterås har en nettoutpendling på cirka invånare, varav flertalet pendlar till Oskarshamn och Kalmar. Att fler väljer Mönsterås som bostadsort beror delvis på att en av Mönsterås styrkor är att boende och boendemiljöerna attraherar medborgarna. En annan styrka är det strategiska läget, mitt emellan Kalmar och Oskarshamn, med relativt väl utvecklade kollektivtrafikförbindelser. Byggande av nya attraktiva bostäder kommer ge förutsättningar att locka nya invånare till kommunen. Samtidigt är bostadsbyggandet också en nödvändighet för att tillgodose behovet av boende för de nya invånarna. Kommunen är en stor markinnehavare avseende tätortsnära byggbar mark. Planberedskapen är god, även om nya detaljplaner och fördjupade översiktsplaner måste tas fram i mer attraktiva lägen, samtidigt som befintliga detaljplaners bestämmelser och utformning bör aktualiseras. Kommunen måste också attrahera fler byggintressenter och förvaltare, som vill delta i Mönsterås kommuns bostadsutveckling. I målsättningen 30 nya bostäder per år ingår inte ersättningsbostäder för de bostäder som rivs eller av andra skäl försvinner från bostadsmarknaden. 2. Utveckla strategier för att både stad och land ska leva Mönsterås har historiskt sett haft en stabil befolkning kring ca invånare. Småhuspriserna i kommunen har vuxit markant senaste 10 åren. Skillnaderna på bostadsmarknaden mellan Mönsterås/Timmernabben och övriga tätorter är stor. Den något sämre efterfrågan och de relativt låga priserna på småhus i de mindre orterna gör att det saknas ekonomisk bärkraft i nybyggnation utanför de kustnära tätorterna. Det är viktigt att i framtida diskussioner beakta strategier för att överkomma denna problematik och finna kreativa sätt att få hela kommunen att leva. Genom att bland annat utveckla LIS-områden (landsbygdsutveckling i strandnära lägen) kan nya områden skapa attraktivitet för nyproduktion av småhus på landsbygden. Möjlighet till utökad hästhållning på landsbygden bör utredas. Ålem och Blomstermåla har också ett strategiskt läge avseende arbetsmarknaden i Kalmar och Fliseryd avseende arbetsmarknaden i Oskarshamn. 3. Skapa attraktiva bostäder för ungdomar Det är viktigt för kommunens befolkningssammansättning att få fler ungdomar att stanna kvar i kommunen. Goda pendlingsmöjligheter till främst Linnéuniversitetet i Kalmar, men även Växjö och Linköpings universitet kan göra det möjligt att kombinera högre studier med att bo kvar i Mönsterås kommun. I detta sammanhang kommer även Ålem och Blomstermåla att bli attraktiva bostadsorter, framför allt om regiontågen till Kalmar utvecklas med stopp i båda orterna. 19

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 1. Varför en bostadsförsörjningsplan? Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:183) föreskriver att varje kommun ska planera

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl Plan- och bostad

Läs mer

Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010

Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 2 REGIONAL ANALYS AV BOSTADSMARKNADEN I KALMAR LÄN 2010 Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 Länsstyrelsens meddelandeserie: 2010:13

Läs mer

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling 1 (9) Datum 2014-08-20 Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Bostadsbyggande för befolkningsutveckling Trelleborgs mål för befolkningsutvecklingen är att uppnå 50 000

Läs mer

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4:1 4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4.1 Befolkning och bostäder Vallentunas befolkning uppgick den 2001-12-31 till 25 643 personer. Kommunen har idag en relativt ung befolkning med en hög

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Foto: Mostphotos LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Publ.nr: 2015:24 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2015 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2015:24

Läs mer

Boendeplaneringsprogram 2011-2014

Boendeplaneringsprogram 2011-2014 Boendeplaneringsprogram 2011-2014 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Bostadsbyggande och befolkningsutveckling 1985-2010... 4 Bostadssituationen idag... 5 Befolkning... 6 Bostadsmarknad...

Läs mer

Boendeprogram Svalövs kommun 2013-2020

Boendeprogram Svalövs kommun 2013-2020 Boendeprogram Svalövs kommun 2013-2020 Beslutsdel Antagen av kommunfullmäktige 2013-03-25 Boendeprogram 2013-2020, beslutsdel 2 (10) Innehållsförteckning INLEDNING...3 BOSTADSFÖRSÖRJNING...4 Syfte... 4

Läs mer

Regional Bostadsmarknadsanalys Kalmar län 2015

Regional Bostadsmarknadsanalys Kalmar län 2015 Regional Bostadsmarknadsanalys Kalmar län 2015 Regional Bostadsmarknadsanalys 2015 Meddelandeserien nr 2015:12 ISSN-nummer 0348-8748 Diarienummer 405-2797-14 Utgiven av Länsstyrelsen Kalmar län Författare

Läs mer

Utmaningar på bostadsmarknaden

Utmaningar på bostadsmarknaden ) 1 (5) Handläggare Datum Kikki Liljeblad 20140116 Samhällsplanerare 072-247 13 56 Utmaningar på bostadsmarknaden Bostadsplanering är en komplex fråga. Många faktorer påverkar och kommunen har bara rådighet

Läs mer

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21 Länsstyrelsen i Örebro län Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014 Publ nr: 2014:21 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2014 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2014:21 Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Bild: Kvarteret Mejeriet byggt 2009. Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun Kortversion

Bild: Kvarteret Mejeriet byggt 2009. Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun Kortversion Bild: Kvarteret Mejeriet byggt 2009 Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun Kortversion Antaget av kommunfullmäktige 17 juni 2015 Analys av bostadsbehoven i Höör Slutsatser om befolkningen Det är attraktivt

Läs mer

Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018

Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018 1 Det goda boendet Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018 Inledning För Socialdemokraterna är rätten till en egen bostad en social rättighet. Alla människor, och inte bara

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden 2. Hur bedömer ni för närvarande kommunens bostadsmarknadsläge? I kommunen som helhet På centralorten/ i innerstan I kommunens övriga delar Ale Underskott Underskott Underskott Alingsås Underskott Underskott

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Kommunens olika geografiska områdens förutsättningar Av: Frida Lindahl Åkerström och David Sundström

Kommunens olika geografiska områdens förutsättningar Av: Frida Lindahl Åkerström och David Sundström Kommunens olika geografiska områdens förutsättningar Av: Frida Lindahl Åkerström och David Sundström Uppdragsbeskrivning; - En beskrivning och analys av kommunens olika geografiska områdens förutsättningar

Läs mer

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

RAPPORT BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 2014-06-15 1 (18)

RAPPORT BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 2014-06-15 1 (18) BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 1 (18) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm Telefon +46 (0)8 6956000 www.sweco.se S we c o S tra te g y AB Org.nr 556342-6559

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram 2013-2020

Bostadsförsörjningsprogram 2013-2020 Bostadsförsörjningsprogram 2013-2020 Innehållsförteckning 1. Varför ett bostadsförsörjningsprogram? s. 2 2. Nybro kommun antagna mål kring s.4 bostadsförsörjning 3. Befolkningsbakgrund s.5 4. Hur ser bostadsutbudet

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

Bostadsbyggnadsprogram

Bostadsbyggnadsprogram Program antaget av Dnr SPN-168/2005 263 Kommunfullmäktige 2007-04-23 Bostadsbyggnadsprogram 2007 för Norrköpings kommun 2(14) Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Inledning... 4 3 Mål och strategier

Läs mer

6. Mark och bostäder. november 2004

6. Mark och bostäder. november 2004 november 2004 6. Mark och bostäder 1 INNEHÅLL Bostäder... 3 Bostadsområden Gislavedshus Privata fastigheter Bostadsrätter Lediga bostäder Behov inför framtiden Villor Tomtmark... 6 Markkö 2 Av Camilla

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram

Bostadsförsörjningsprogram Bostadsförsörjningsprogram Antaget 2013-09-24, 99 av kommunfullmäktige En bostad för alla Mullsjö kommun 2014-2018 1(10) Inledning Mullsjö kommun s vision för bostadsförsörjning är att det skall finns

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

Flyttkedjestudier. Erfarenheter från genomförda studier i Gävle. Per-Erik Mårtensson, Kommunledningskontoret

Flyttkedjestudier. Erfarenheter från genomförda studier i Gävle. Per-Erik Mårtensson, Kommunledningskontoret Flyttkedjestudier Erfarenheter från genomförda studier i Gävle Per-Erik Mårtensson, Kommunledningskontoret Gävle kommun 13-9- Bakgrund och syfte Inriktningsprogram för bostadsförsörjning Vilka effekter

Läs mer

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun

Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun Markpolicy och markanvisningspolicy - för Stenungsunds kommun 12-03-06 1 Markpolicy och markanvisningspolicy.... 3 1.1 Övergripande syfte... 3 1.1.1 Allmänt om kommunal markreserv... 3 2 Politiska inriktningsmål...

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

BOSTADSPROGRAM 2011-2016

BOSTADSPROGRAM 2011-2016 BOSTADSPROGRAM 2011-2016 Antagen av kommunstyrelsen 2011-08-15 172 Innehåll Inledning...1 Målsättningar...1 Utbud och efterfrågan... 3 Planerad bostadsproduktion och prioriteringar 2011-2016... 6 INLEDNING

Läs mer

Kommunanalys Kristianstad

Kommunanalys Kristianstad Kommunanalys Kristianstad Grupp 3 VFT045 Almqvist, Ulrika Borkmann Lousdal, Søren Isacsson, Henrik Magnusson, Gustav Nyström, Johanna Allmänt Kristianstad kommun hade 77 245 invånare år 2007 varav ca 38

Läs mer

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Fredrik Meurman, Avdelningschef Ulrika Palm, Regionplanerare Regeringsuppdrag

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Uppföljning av bostadsbyggandet

Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport2001:01 2015:7 Rapport Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport 2015:7 Uppföljning av bostadsbyggandet Foto omslag: Bostadsbyggnation på Södermalm, Stockholm. Christina Fagergren. Utgivningsår:

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015

Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015 Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015 Kommunal administration Kommunens verksamhet måste effektiviseras. Särskilt administrationen! Man ska undvika dyra politikerresor. För mycket arbete med

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Förslag till Riktlinjer för. Bostadsförsörjning. 2015-2030 Gislaveds kommun ÖP16

Förslag till Riktlinjer för. Bostadsförsörjning. 2015-2030 Gislaveds kommun ÖP16 Förslag till Riktlinjer för Bostadsförsörjning 2015-2030 Gislaveds kommun ÖP16 20150422 1 Inledning 3 Kommunens roll 3 Riktlinjernas syfte 3 Vision för Gislaveds kommun 3 Attraktivitet 3 Utvecklingen i

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Bostadspolitiska program

Bostadspolitiska program Sundsvalls Bostadspolitiska program Maj 2014 antaget av kommunfullmäktige 2014-06-23 Detta bostadspolitiska program innehåller mål och handlingsplan för Sundsvalls kommuns bostadsförsörjning med sikte

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Fotografer: Duo Fotografi, Johan Lindqvist, Annelie Sjöberg, Inger Nilsson, Laila Mikaelsen, Therese Pettersson,

Läs mer

En bygd i avveckling?

En bygd i avveckling? Näshulta En bygd i avveckling? Näshulta Näshulta, som med sitt öppna jordbrukslandskap tillsammans med hagmarker, vattenspeglar och djupa skogar skapar en naturskön bygd Näshulta, en levande landsbygd

Läs mer

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

BOENDE. Bostadsbeståndet och de boende

BOENDE. Bostadsbeståndet och de boende BOENDE BOENDE Behovet av nya bostäder i Båstads kommun följer inte enkelt från en analys av befolkningsstatistik och bostadstillgång. Kommunens roll för fritidsboendet har en stor inverkan på bostadsbyggandet

Läs mer

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret Byggnation av bostäder i Stångby 1(5) Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Lunds kommun vill undersöka vilket intresse det finns av att bygga bostäder

Läs mer

Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden?

Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden? Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden? Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) marianne.abramsson@liu.se Han flyttar ju inte! Men jag skulle

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av bostadsförsörjningen i Trelleborgs kommun. www.pwc.se

Revisionsrapport. Granskning av bostadsförsörjningen i Trelleborgs kommun. www.pwc.se www.pwc.se Alf Wahlgren, Certifierad kommunal revisor Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Revisionsrapport Granskning av bostadsförsörjningen i Trelleborgs kommun Februari 2014 Innehållsförteckning

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

BostadStorstad Q3 2015

BostadStorstad Q3 2015 Oktober 2015 Per Tryding BostadStorstad Q3 2015 - Lägenhetsboom i Skåne, stabilt i Stockholm BostadStorstad är Handelskammarens nya index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.

Läs mer

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Bakgrund Denna handlingsplan är kopplad till Ronneby kommuns landsbygdspolitiska program och är framtagen efter en

Läs mer

Äldres flyttningar och boendepreferenser

Äldres flyttningar och boendepreferenser Äldres flyttningar och boendepreferenser Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att de äldre

Läs mer

TILLVÄXTSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR

TILLVÄXTSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR UP AP PD RI ATE L 20 RAD 15 TILLVÄXTSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR KARLSTADS KOMMUN Tillväxtstrategin beskriver hur Karlstads kommun ska arbeta för att Karlstad ska vara en attraktiv stad som växer. Den

Läs mer

Det handlar om Linköpings framtid.

Det handlar om Linköpings framtid. Det handlar om Linköpings framtid. Tre förslag från Socialdemokraterna för att få igång bostadsbyggandet i Linköping. Det byggs för lite i Linköping. Under flera år har antalet färdigställda bostäder underskjutit

Läs mer

SocialdemoKraterna. Protokollsutdrag. Socia~ ~,år:.möte 140315. . (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet.

SocialdemoKraterna. Protokollsutdrag. Socia~ ~,år:.möte 140315. . (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet. I i SocialdemoKraterna Protokollsutdrag Socia~ ~,år:.möte 140315 13 OO~il"er en förändring av Lule:isoosmdspo1itlli.. (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet.

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Statistikinfo 2013:09

Statistikinfo 2013:09 Statistikinfo 213:9 Flyttning till, från och inom Linköpings kommun 212 År 212 var det 511 fler som flyttade till än från Linköpings kommun Det positiva flyttningsnettot 212 berodde helt på inflyttning

Läs mer

Alla har rätt till en bra bostad!

Alla har rätt till en bra bostad! Alla har rätt till en bra bostad Bostadspolitiskt program Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn Bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist i Södertäljes och Nykvarns kommuner och framför allt saknas det

Läs mer

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Näringsliv Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Enmansföretag 1320 1-4 anställda 315 50-16 415 årssysselsatta inom turismen Källa: UC-företagsregister och

Läs mer

Studenters boende och strategier för framtiden

Studenters boende och strategier för framtiden 1 Studenters boende och strategier för framtiden Rapport framtagen på uppdrag av Sthlm6+ Almedalen 2014-06-30 2 Innehåll Konkurrensen om bostäderna skärps Student och ung vuxen samtidigt Studenternas bostadssituation

Läs mer

Vad tycker den som flyttar om kommunen?

Vad tycker den som flyttar om kommunen? Pressinformation från Simrishamns, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner Ystad i en egen division Vad tycker den som flyttar om kommunen? Fyra kommuner i sydöstra Skåne har undersökt attityden hos de som

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län.

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län. Uppsala län växer Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län Enköping Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län Gåvastbo i Tierps kommun Hej. Vi vill berätta

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 Reviderad 2010-05-25 Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 1. Bakgrund Detta program är den gemensamma plattform som näringslivet och Sala kommun antagit för att stimulera näringslivets tillväxt och utveckling

Läs mer

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo?

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Allt fler äldre en stor möjlighet Du och alla inom fastighetsbranschen står inför en utmaning och en stor möjlighet. Snart är var fjärde svensk över 65 år och

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN 1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets

Läs mer

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Studenters boende 213 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor studenter? 3 Minskad andel studenter bor

Läs mer

Birgitta Thielen, fastighetskontoret BOENDEUTVECKLING BOENDEUTVECKLING

Birgitta Thielen, fastighetskontoret BOENDEUTVECKLING BOENDEUTVECKLING Birgitta Thielen, fastighetskontoret BOENDEUTVECKLING BOENDEUTVECKLING Fakta Göteborg Politiskt styre: S, MP, V och FI Folkmängd: 540 132 invånare (30/9-2014) Ökning av folkmängd 2013: 7 182 invånare 10

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Datum Diarienummer 2011 06 27 1 (6) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. Antagna i fullmäktige 2011-06-27

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2015. Västmanland. Författare: Linda Wångdahl, Bo Bertilsson, Per Einerfors 2015:11

SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2015. Västmanland. Författare: Linda Wångdahl, Bo Bertilsson, Per Einerfors 2015:11 SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2015 Västmanland Författare: Linda Wångdahl, Bo Bertilsson, Per Einerfors 2015:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2015 Författare: Linda Wångdahl, Bo Bertilsson,

Läs mer