Bostadsförsörjningsprogram Mönsterås kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2014-2017 Bostadsförsörjningsprogram Mönsterås kommun"

Transkript

1 Bostadsförsörjningsprogram Mönsterås kommun FÖRSLAG

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Styrande dokument och riktlinjer Mönsterås kommuns utveckling och omvärld Befolkningssammansättning och utveckling Flyttmönster Arbetsmarknad och näringslivsklimat Kommunikationer och pendling Attraktivt boende Medborgardialog Mäklarundersökning Bostadsmarknad och bostadsbehov Bostadsbestånd Aktörer och utbud Tillgängliga lägenheter Övriga boendeformer Hushållsprognos Bostadsproduktion Småhuspriser Planberedskap Markinnehav och lediga tomter Landsbygden Boendebehov för olika grupper Riktlinjer för bostadsbebyggande Bostadspolitiska mål Hållbart byggande Handlingsplan Referenser Bilagor Bilaga 1 Karta över kommundelar Bilaga 2 Karta över bebyggd/obebyggd detaljplanerad kvartersmark

3 1. Inledning Mönsterås kommun sträcker sig från djupa Smålandsskogar i väster till Östersjön med öarna i Kalmarsund i öster. Längs kusten återfinns skärgården med mer än 300 öar, i kommunens finns även två större åar, Emån och Alsterån. Mönsterås är dock inte bara natursköna miljöer. Kommunens strategiska läge centralt i Kalmar län mellan Oskarshamn och Kalmar gör Mönsterås kommun till det självklara boendealternativet i länets största arbetsmarknadsregion. Mönsterås kommuns ca innevånare är till största del boende i någon av kommunens fem större tätorter, Mönsterås, Blomstermåla, Ålem, Timmernabben eller Fliseryd. Näringslivet i regionen är varierande, i Mönsterås och Oskarshamn är tillverkningsindustrin dominerande, och i Kalmar är tjänste- och servicesektorn stor. Mönsterås kommun får ofta goda omdömen avseende företagsklimat, service till medborgare, aktivt föreningsliv, närhet till friluftsaktiviteter, väl utbyggt cykelvägnät, miljöarbete med mera. Dessa positiva faktorer ger goda förutsättningar för att leva och verka i Mönsterås kommun. Bostadsbyggandet spelar en viktig roll i samhällsutvecklingen, inte bara för att människor ska ha någonstans att bo, utan också för att ge form och gestaltning åt orter och samhällen. Det är även av stor vikt att bostadsbyggandet håller jämna steg med inflyttning och hushållsbildning. Enligt lag ska kommunerna ha en väl genomtänkt strategi för hur bostadsbyggandet och boendet i de olika kommundelarna ska utvecklas. Mönsterås kommuns ambitioner i detta avseende framgår av kommunens översiktsplan samt tillväxtstrategi. Bostadsförsörjningsprogrammet är en fortsättning på dessa frågor, föreliggande arbete avser perioden och är såväl en nulägesbeskrivning som ett underlag för framtida åtgärder. Riktlinjer och handlingsplan har tagits fram genom analyser av kommunens utveckling samt bostadsmarknadens utbud och efterfrågan. Arbetsgruppen har bestått av Thomas Nilsson, teknisk chef, Anders Andersson, plan- och byggchef, Eva Augustsson, socialchef, Per Holm, VD Mönsterås Bostäder, Henrik Eriksson, planarkitekt, samt Christin Carlström, projektledare. Samtliga uträkningar baseras på statistik från SCB, SKL eller kommunens egna databaser Remissutgåva Föreliggande förslag till bostadsförsörjningsprogram kommer sändas ut till remissinstanser. Efter omarbetning enligt inkomna synpunkter kommer programmet och riktlinjerna läggas fram för antagande i kommunfullmäktige. 2

4 2. Styrande dokument och riktlinjer Bostadsförsörjning bör betraktas i ett brett samhällsperspektiv. Behovet av bostäder 1 är nära sammanbundet med en utveckling inom viktiga områden såsom arbetsmarknad, utbildning, hälsa, familjebildning och ekonomisk tillväxt. Boendeplanering är på så vis en central del i kommunens arbete för utveckling och tillväxt. Kommunfullmäktige har beslutat att Mönsterås kommuns strategiska arbete ska fokusera extra på hållbar tillväxt och ökad attraktionskraft. Kommunen arbetar för en hållbar miljö för både befintliga och nya kommuninvånare, och värnar om att dialogen angående bostadsförsörjning ska ge goda förutsättningar för alla, och skapa förutsättningar för kommunal utveckling. Kommunens mål är också att hela kommunen skall leva. Kommunens tätorter och landsbygd ska ges förutsättningar för hållbar tillväxt och utveckling. Arbetsmetoden för att analysera kommunens förutsättningar och framtidens krav på bostäder i bostadsförsörjningsprogrammet har varit processinriktat. Syftet har varit att försöka få en generell bild av kommuninvånarnas och andra aktörers åsikter gällande boende, vilka behov som finns, från vilka grupper och vad som efterfrågas. Bostadsförsörjningsprogrammet är ett dokument som kontinuerligt behöver revideras och utvecklas. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska aktualiseras av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Förändras förutsättningarna för de antagna riktlinjerna ska nya riktlinjer upprättas Lagen om bostadsförsörjning Alla Sveriges kommuner har ett ansvar för sin egen bostadsförsörjning. Kommunerna ska med riktlinjer planera för att skapa förutsättningar för alla sina invånare att leva i goda bostäder. Genom riktlinjer för bostadsförsörjningen tydliggör kommunen sina ambitioner hur boendevillkoren i kommunen ska utvecklas Översiktsplan Översiktsplanen utgör det övergripande styrdokument för kommunens fysiska planering. I översiktsplanen åskådliggörs hur en god långsiktig utveckling ska ske gällande bebyggelse, men även för övrig mark- och vattenanvändning. Mönsterås kommun har valt att dela upp sin översiktsplan i tre delar, Del 1 Mål och strategier, Del 2 Kusten och Del 3 Inlandet. Dessa antogs 2002, 2006 respektive 2011 och har därefter aktualiserats varje mandatperiod Tillväxtstrategi I Mönsterås kommuns tillväxtstrategi , antagen 2013 av kommunfullmäktige, betonas att Mönsterås ska vara regionens bästa kommun att vistas, verka och växa i. Dokumentet lyfter fram behovet av att locka nya invånare till kommunen genom uppförande av nya bostäder i attraktiva lägen. De riktlinjer och handlingsplaner som arbetas fram inom bostadsförsörjningsprogrammet är i linje och ska stärka målen inom tillväxtstrategin för Mönsterås kommun. 1 Bostad definieras som hus, lägenhet eller rum där en eller flera personer stadigvarande bor. Småhus är hus med en eller två lägenheter. Hit räknas även rad-, par och kedjehus. Flerbostadshus är hus med tre eller fler lägenheter. Lägenhet är en bostad för enskilt hushåll. 3

5 3. Mönsterås kommuns utveckling och omvärld 3.1. Befolkningssammansättning och utveckling Antalet invånare i Mönsterås kommun uppgick vid årsskiftet 2013/2014 till Önskan om att öka befolkningen i Mönsterås kommun är centralt i tillväxtarbetet. Den politiska målsättningen är att kommunen år 2021 ska ha invånare, vilket innebär ca 60 nya invånare per år. Historisk har Mönsterås kommun haft ett jämnt invånarantal omkring invånare. Se tabell nedan. Befolkningsfrågan är en viktig utvecklingsfråga för en kommun då ett tillräckligt befolkningsunderlag är en förutsättning för kommersiell och offentlig service. Kommunens befolkningsutveckling är också av stor relevans för den framtida boendeplaneringen. Bostadsbyggandet kan vara både orsak och verkan i denna utveckling. Är det en ökning av utbudet av bostäder som genererar befolkningstillväxt eller är det befolkningstillväxten som avgör behovet av bostäder? I den här rapporten har vi valt att utgå Befolkning ifrån det senare, d v s vår bedömning är att det inte är självklart att kommunens befolkning ökar på grund av att antalet bostäder ökar. Bostadsbyggandet bör istället prognoseras efter befolkningsutvecklingen. Eftersom Sveriges befolkning blir äldre finns ett stort bostadsbehov för denna grupp. Seniorerna 2 i Mönsterås kommun är en stadigt växande befolkningsgrupp och många av dem bor idag i småhus med äganderätt till förhållandevis låga boendekostnader. Mönsterås kommun följer den nationella trenden med en ökad grupp äldre på samtliga orter. En omflyttning av seniorer till mer åldersanpassade boenden kan få flera positiva effekter för både individen som samhället. Exempel på detta kan vara ett mer självständigt liv som äldre, bättre arbetsmiljö för eventuell framtida vårdpersonal samt positiva flyttkedjor som gynnar andra grupper, framför allt yngre på bostadsmarknaden. En annan målsättning är att fler äldre, med insatser i form av hemtjänst, ska ha möjlighet att bo kvar hemma. Detta Befolkningens åldersfördelning procentuellt jämfört med Kalmar län och riket, 2013 Män, Mönsterås Kvinnor, Mönsterås Kalmar Län Riket innebär att det ställs krav på bostäders tillgänglighet, anpassning av utemiljön och tillgång till service i närområdet. Därför är det viktigt att både tillgängliga seniorbostäder som bostadsanpassning i befintliga bostäder erbjuds. Diagrammet till vänster visar att Mönsterås kommun har en mindre andel unga vuxna jämfört med riket. Detta är inte unikt för Mönsterås, majoriteten av alla som flyttar i Sverige är år och bakom ligger oftast bättre utbildningsmöjligheter eller byte av arbete. 2 Personer över 55 år 4

6 Det är viktigt för kommunens befolkningssammansättning att få fler ungdomar att stanna kvar i kommunen. Goda pendlingsmöjligheter till Kalmar kan förbättra möjligheterna att kombinera eftergymnasiala studier med att bo kvar i kommunen. Det är därför centralt ur ett bostadsförsörjningsperspektiv att kunna erbjuda denna grupp attraktiva bostäder. Ett negativt flyttningsnetto för ungdomar är ett problem eftersom det får konsekvenser för nativiteten i kommunen. En målsättning som Mönsterås kommun arbetar med är att barn och ungdomar som växt upp i kommunen ska bära med sig positiva upplevelser och bilder från sin uppväxt. Det är förutsättningar som kan få unga att flytta tillbaka till sin hemkommun i framtiden när de själva bildar familj. Därför är det viktigt att se över attraktionskraften för att locka unga att återvända till sin hemkommun. Forskning visar dock att endast 40 av Sveriges 290 kommuner lyckas skapa balans Befolkningsförändringar i Mönsterås Inflyttade Utflyttade Födda Döda Befolkningen fördelad procentuellt på åldersgrupper och kommundelar, 2013 Gällande Mönsterås minskade antalet personer födda 1983 i kommunen från 138 till 111 personer , d v s under den period gruppen var år. Ett tapp på ca 20 procent. Tabellen till vänster visar att Mönsterås kommun de senaste 20 åren varit beroende av nettoinflyttning för att bibehålla eller öka befolkningen. Antalet födda och döda har legat stabilt senaste 20 åren vilket kan betyda att en nettoinflyttning är nödvändig för att uppnå invånare Kalmar län som helhet hade ett utflyttningsnetto 2012 på 505 personer mellan år. Endast Kalmar kommun visade ett positivt inflyttningsnetto för denna grupp Fördelning på tätorter och landsbygd Av kommunens invånare bor ca 74 % i tätorter eller på Oknö. Kommunens befolkning är fördelad enligt följande, Mönsterås tätort 35 %, Timmernabben 11 %, Fliseryd 5 %, Ålem 8 %, Blomstermåla 12 %, Oknö 3 %. Resterande 26 % är bosatta på landsbygden. De tre högra staplarna visar kommunens landsbygdsbefolkning uppdelad för respektive församling, Mönsterås, Ålem och Fliseryd 3. Åldersfördelningen är relativt jämn fördelad över kommunens olika delar. Alla kommundelar, förutom Blomstermåla och landsbygden kring Fliseryd har fler personer i åldersintervallet , än 0-44 år Se även bilaga 1 5

7 Högsby Hultsfred Riket Nybro Kalmar Torsås Borgholm Västervik Emmaboda Mönsterås Vimmerby Oskarshamn Mörbylånga 3.2. Flyttmönster Omflyttningar har en stor påverkan på den kommunala befolkningsstrukturen. I genomsnitt förväntas en kvinna flytta elva gånger, och en man 10 gånger i sitt liv. Under 1990-talet flyttade ca 1,2 miljoner svenskar årligen, varav en tredjedel av dessa flyttade över kommungräns. Under 2013 flyttade 589 personer in till kommunen från övriga Sverige. Av dessa kom nästan 50 % från grannkommuner, 115 från Oskarshamn, 95 från Kalmar och 49 från Högsby. När det gäller det totala antalet flyttningar i Mönsterås kommun 2013 stod flyttningar inom kommunen för 56 %, inrikes inflyttningar för 33 % och utrikes inflyttningar för 11 %. I tabellen nedan har statistik för hela kommunen brutits ner på kommundelsnivå för att kunna analysera hur flyttmönstret sett ut senaste fyra åren. Kommundel Förändring Mönsterås Timmernabben Fliseryd Ålem Blomstermåla Tätorter totalt Mönsterås landsbygd Ålem landsbygd Fliseryd landsbygd Landsbygden totalt Oknö Totalt Tabellen visar att det endast är Fliseryd och Blomstermåla av tätorterna som ökat sin befolkning sedan Faktorer som förklarar Fliseryds ökning kan vara det låga prisläge som idag råder på småhus i orten, samt närhet till natur och det stora arbetsutbud som finns i närliggande Oskarshamn. Blomstermålas ökning kan förmodligen härledas till kommunens flyktingmottagning som är lokaliserad i Blomstermåla Arbetsmarknad och näringslivsklimat Ett gott näringslivsklimatet och bra offentlig service är viktiga faktorer för en kommuns utveckling. Nya och växande företag är en förutsättning för att skapa sysselsättning och hållbar tillväxt. Dessa företag kräver att det finns goda kommunala förutsättningarna inom barnomsorg, skola, bostadsmiljöer m.m. Alla dessa faktorer är av stor vikt för att locka såväl nya invånare som företag. Även hela regionens attraktionskraft påverkar den enskilda kommunens tillväxtmöjligheter. Mönsterås kommun har ett av regionens bästa näringslivsklimat. Mellan 2006 och 2012 fördubblades nyföretagandet i kommunen, från 30 nya företag till 65 nya företag. Mönsterås strategiska läge mellan de två stora arbetsmarknadsorterna Kalmar och Oskarshamn, är en stor fördel när befolkning och näringsliv ska växa. Kommunen har god tillgång på mark för verksamheter i alla tätorter, den största företagsparken ligger i ett strategiskt läge intill E22 i södra delen av Mönsterås tätort. Utbyggnaden av IT-infrastrukturen med optiskt fiber går i snabb takt, vilket ger goda förutsättningar för datakommunikation och distansarbete. Tabellen till 84,00% 82,00% 80,00% 78,00% 76,00% 74,00% 72,00% 70,00% 68,00% 66,00% Förvärvsgrad åldern år 6

8 höger visar att sysselsättningsgraden inom kommunen placerar sig högt i jämförelse med övriga länet och riket. Gällande kommunens sysselsättning uppdelat på ålder och kön visar tabellen till höger att betydligt fler män är sysselsatta än kvinnor, framförallt i åldersintervallet år. Troliga förklaringar är att kvinnor i större grad väljer att utbilda sig genom högre utbildningar, skillnaden kan också bero på familjesituation. Tabellen visar också att fler män än kvinnor väljer att fortsätta sitt yrkesaktiva liv efter 65 år. Siffrorna för Mönsterås följer i stort rikstabellernas genomsnitt. I kommunen finns ca 1440 arbetsställen, och de flesta i kommunen arbetar inom tillverkning/utvinning (27 %), vård/omsorg (16 %) och handel/ kommunikation (15 %) Kommunikationer och pendling Mönsterås kommun arbetar aktivt med Kalmar och Oskarshamn för att stärka och samordna infrastruktur-, trafik- och bebyggelseutvecklingen i regionen. Forskning visar att framgångsrika regioner kännetecknas av en integrerad arbetsmarknad inom pendlingsavstånd. Pendlingstiden är avgörande och tider under 45 minuters restid ökar viljan att förflytta sig mellan sin bostadsort och arbetsplats. Goda kommunikationer är därför väsentliga för kommunens framtida utveckling. I den regionala transportplanen för Kalmar län finns flera projekt som syftar till ändamålsenlig och snabb kollektivtrafik. Målet är att öka resandet med kollektivtrafik såväl lokalt som regionalt inom länet och till grannlänen. I dagsläget går ca 40 bussturer mellan Mönsterås och Kalmar, och ca 30 bussturer mellan Mönsterås och Oskarshamn per dygn. Restiden mellan Oskarshamn och Kalmar är ca 60 minuter. Mellan Blomstermåla och Kalmar går tågtrafik, restiden är ca 30 minuter. Lokalt är det i huvudsak buss och bil som är fortskaffningsmedel till arbete och till aktiviteter på fritiden. Mönsterås kommun har ett väl utbyggt cykelvägnät och fler cykelvägar planeras. Detta skapar goda förutsättningar för att ersätta korta resor med cykel. Mönsterås är beläget mellan de två stora arbetsmarknadsorterna i länet, Kalmar och Oskarshamn med ca 66 % av länets alla arbetstillfällen. Av alla förvärvsarbetande bosatta i kommunen pendlar 33 % till annan kommun, flest till Oskarshamn vilket kan ses i tabellen nedan. Det är en större andel män än kvinnor som pendlar ut från kommunen, 2012 var 55 av 100 pendlare män. Tabellen visar en negativ nettopendling för Mönsterås kommun, d v s fler pendlar ut än till kommunen. Ur ett boendeperspektiv kan detta ses som ett tecken på att Mönsterås är en attraktiv kommun att bo i. 0 Förvärvsarbetande uppdelat på ålder och kön Män Kvinnor Övriga Nybro Högsby Kalmar Oskarshamn In- och utpendling från Mönsterås kommun Utpendling Inpendling 7

9 3.5. Attraktivt boende Att bo i en attraktiv region, i en attraktiv kommun och i ett attraktivt bostadsområde är viktigt för alla medborgare. Det är även en framgångsfaktor för att behålla kommunens invånare och för att locka nya invånare som kan skapa kommunal och regional tillväxt. Attraktionskraften i regionen och kommunen består av många värden. Det unika landskapet med natur- och kulturvärden på internationell nivå, bl.a. vattenområden med både kust, skärgård och stora åar såsom Emån och Alsterån. Både natur- och kulturvärden är viktiga att lyfta fram, både för en hållbar samhällsplanering, men även för att marknadsföra regionen. Andra faktorer som skapar attraktivitet är goda kommunikationer, bra och varierad kommersiell service, barnomsorg och skolor med bra omdömen, närhet till friluftsliv och fritidsaktiviteter, ett rikt föreningsliv, möjligheter till social gemenskap, en trygg närmiljö m.m. Det är alltså många faktorer som ska samverka för att medborgaren ska uppfatta sin boendemiljö som attraktiv Medborgardialog Medborgardialoger har varit en viktig del i framtagande av detta bostadsförsörjningsprogram. Nedan redovisas kortfattat vad olika grupper anser om framtida boende i Mönsterås kommun Samhällsföreningar Samhällsföreningarna är nöjda med kommunens bostadsplanering, men önskar större valmöjligheter i framtiden. Föreningarna har bl.a. önskemål om fler seniorboenden och boende nära vatten. Viktiga faktorer för ett attraktivt boende som lyfts fram är service, bredband samt kollektivtrafik till och från kommunens alla orter. Flera föreningar anser också att kommunens vackra närmiljö bör framhävas för att locka turister att bosätta sig i kommunen Ungdomar Ungdomarna i Mönsterås kommun lyfter fram närheten till fritidsaktiviteter, badplatser, natur, vänner, kollektivtrafik m.m. som positiva faktorer. På frågan vad som var negativt var de flesta ungdomar eniga, att det sker för lite aktiviteter i kommunen för denna grupp. Huruvida ungdomarna kunde tänka sig att bo i Mönsterås som vuxna var en majoritet positivt inställda. Kommunen ansågs som barnvänlig och naturskön. Det framkom även att flertalet av de tillfrågade trodde att de skulle flytta ifrån kommunen på grund av utbildning eller arbete för att sedan återvända när det var dags att bilda familj. De allra flesta tillfrågade menade att Mönsterås kommun bättre uppfyller vuxna människors behov än ungdomars, framförallt p.g.a. bristen på aktiviteter för ungdomar Barnfamiljer Vid diskussioner med barnfamiljer har vikten av goda omdömen på barnomsorg, skola samt trygga närmiljöer vid val av bostadsort framkommit. Det är därför centralt att barnomsorg och skola kan erbjuda platser i områden som anses attraktiva. I Mönsterås tätort pekades framförallt Ljungnäs och Mölstad ut. Det anses även viktigt med sociala mötesplatser, exempelvis kom önskemål upp om större lekplatser, även om det betydde att antalet blir färre. Även ett rikt föreningsliv och bra fritidsaktiviteter lyftes upp som faktor av och för barnfamiljer. Gemenskapen inom föreningslivet skapar sammanhållning och ger levande samhällen, därför är föreningslivet viktigt för att locka nya personer att bosätta sig i kommunen. Goda kommunikationer är också viktigt när bostadsort för barnfamiljer väljs. Bostadsorten kan inte alltid bidra med arbetstillfällen, men med bra skola, barnomsorg, trygg miljö och prisvärda bostäder 8

10 kan familjepusslet ofta lösas. Många föräldrar i Fliseryd pendlar till arbete i Oskarshamn. De anser dock att bussförbindelserna till centralorten Mönsterås och Oskarshamn måste förbättras. Flertalet av barnfamiljerna framhöll kommunens vackra omgivningar, bl.a. närheten till natur, skärgård och hav, när valet av bostadsort gjordes Seniorer Dialogen med de äldre har skett i studiecirkelform för att tillsammans processa fram vilket boende seniorer önskar, var det ska placeras och vilka kostnader som kan accepteras. Framförallt har önskemål om centrumnära bostäder med närhet till service framkommit. Andra viktiga faktorer är bl.a. närmiljöns utformning, trygghet och prisläget. Förutom studiecirklar har även föreläsningar om framtidens boende för äldre, tekniska hjälpmedel m.m. anordnats. Som ett resultat av det intresse som väckts av seniorer i kommunen har förslag på nybyggnation av seniorbostäder i kommunens fem tätorter tagits fram Företag Liksom ovanstående grupper lyfter även företrädare för företag inom kommunen fram vikten av bra skolor, närhet till service samt den attraktivitet som kommer med kusten och vattenområden. Andra faktorer som pekas ut är företagsklimat och trygga närmiljöer. I diskussionerna kom även synpunkter på att hamnens centrala placering i Mönsterås tätort bör utvecklas ytterligare, och då med ett varierande bostadsutbud. Enligt företagarna borde detta öka förutsättningarna för rörligheten på bostadsmarknaden samt locka nya invånare till kommunen Enhetschefer inom omsorgen Enhetschefernas åsikter var samstämmiga, den sociala gemenskapen och närhet till service där den äldre själv kan handla sina dagliga varor är viktigt för den äldre gruppen. Gällande social gemenskap lyfts träffpunkter som erbjuder matservering fram. God vällagad mat i en trevlig miljö med god social gemenskap är väldigt uppskattat. Vid nyproduktion av lägenheter samt vid tillgänglighetsanpassning är utformningen viktig, de äldre idag ställer ofta högre krav än tidigare generationer på sitt boende. Enhetscheferna anser också att det är för stort steg mellan boende med hemtjänst och särskilt boende. Enhetscheferna vill se ett större utbud av olika boendealternativ för de äldre i kommunen. De flesta som anlitar hemtjänsten är mellan år, men oftast behöver de ingen hjälp förrän de är över 80 år Mäklarundersökning I Mönsterås kommun säljs cirka 100 småhusfastigheter per år. Enligt mäklarna efterfrågas bekväma enplanshus med uteplats och närhet till service av äldre, medan barnfamiljer efterfrågar trygg närmiljö, med korta avstånd till barnomsorg och skola. Mäklarna lyfter fram Ljungnäs i Mönsterås tätort som bra exempel på generationsväxling där många barnfamiljer flyttar in tack vare närhet till barnomsorg och skola, välbyggda och rymliga hus till bra priser. I vissa delar av kommunen är graden av nybyggnation låg. Mäklarnas bedömning är att det låga prisläge på småhus som råder är en bidragande faktor. Enligt mäklarna föreligger idag balans mellan efterfrågan och utbud på fastighetsmarknaden, samtidigt efterlyses större rörlighet på bostadsmarknaden. Framgångsfaktorer för att öka inflyttningen till kommunen är enligt mäklarna, att kommunen bör tänka i större regioner och skapa attraktiva boenden, tillgång till fibernät och goda pendlingsmöjligheter. 9

11 4. Bostadsmarknad och bostadsbehov Mönsterås kommuns övergripande bostadsmål är att kunna erbjuda attraktiva och varierande boendealternativ och tomter som främjar nybyggnation och inflyttning. Kommunfullmäktige har beslutat att tätorterna ska utvecklas långsiktigt genom ett hållbart och bärkraftigt kretsloppstänkande. Det är viktigt att ta hänsyn till tätorternas och byarnas särart och kvaliteter. Människors val av bostadsort styrs allt mer av god livsmiljö. Goda boendemiljöer i attraktiva och naturnära lägen får därför allt större betydelse. Ytterligare faktorer vid val av bostad är närhet till service, både traditionell service likt kollektivtrafik, handel, vård m.m., men även tillgång till fibernät för möjlighet att använda elektroniska samhällstjänster och service dygnet runt. Hushållsprognoser kan uppskatta antalet hushåll i framtiden och således också om det framtida behovet. Efterfrågan på boende i en kommun kan variera beroende på de behov som uppkommer i livets olika skeden och livssituationer. Ibland kan tillgången på boende som erbjuder närhet till service och bra kommunikationer vara viktigare faktorer än närhet till fritidsaktiviteter och barnomsorg. Geografisk närhet till släkt eller upplevelsen av skog och hav kan vara andra variabler som styr Bostadsbestånd Bostadsbeståndet i Mönsterås kommun består av ca 1860 bostäder i flerbostadshus och ca 4780 bostäder i småhus. Av kommunens befolkning bor ca 73 % i egenägda småhus, 22 % i hyreslägenheter, 3 % i bostadsrätter och 2 % i övrig upplåtelseform 4. I egenägda småhus bor det framförallt barnfamiljer och personer i äldre medelåldern. Boende i bostadsrätter och hyresrätter är relativt jämnt fördelat över åldrarna med undantag av unga vuxna och 80+ som i större utsträckning hyr sin bostad. Det finns idag även andra ägandeformer i Sverige, såsom kooperativa hyresrätter och ägandelägenheter. I Mönsterås kommun finns i nuläget ingen av dessa % 3% 2% 73% Antalet boende per bostadstyp fördelat på boendes ålder, 2013 Boende per upplåtelseform Äganderätt Hyresläg. Bostadsrätt Övrigt Övrigt Bostadsrätt Hyresrätt Äganderätt Alla upplåtelseformer har sina fördelar och nackdelar och erbjuder olika behov på bostadsmarknaden. En god blandning av olika upplåtelseformer skapar balans och möjliggör positiva flyttkedjor inom kommunen. Den låga andelen bostadsrätter i kommunen kan vara problematisk då urval och omsättning på marknaden blir begränsad. 4 Inom gruppen Övriga upplåtelseformer ingår specialbostäder för äldre och funktionshindrade, privatpersoner som bor i egen hyresfastighet samt bostäder med okänd upplåtelseform 10

12 I Mönsterås kommun finns idag en stor potential för nya bostäder genom att befintliga fritidshus omvandlas till permanentbostäder. I dagsläget finns 1500 fritidshus i kommunen, framförallt på Oknö och i Korpemåla. Kommunen bedömer att den lokala och nationella trend som finns, att fritidshus omvandlas till permanentbostäder kommer fortsätta, eller t o m öka. Fram till 2017 bedöms ungefär lika många bostäder tillkomma genom småhus som hyresrätter. Fördelningen mellan småhus och hyresrätter inom kommunen bedöms ändå marginellt förändras pga. den lilla påverkan ca 90 nya bostäder har på hela bostadsbeståndet. Även andelen barnfamiljer boende i småhus beräknas få en mindre ökning då nya lägenheter framförallt riktar sig mot målgruppen Aktörer och utbud Det kommunala bostadsbolaget Mönsterås Bostäder AB är kommunens största fastighetsägare med ca 72 % av kommunens hyreslägenhetsbestånd på runt 1807 lägenheter. Dessa 1307 lägenheter är fördelade enligt följande, Mönsterås tätort 942, Blomstermåla 146, Ålem 113, Fliseryd 45 och Timmernabben 61. Resterande ca 500 hyresrätter fördelar sig på 65 olika ägare där den störste fastighetsägaren innehar 102 bostäder och den näst största 37 bostäder. Även dessa bostäder finns nästan uteslutande i tätorterna Ett visst mått på hur väl bostadsmarknaden fungerar kan tomt- och lägenhetsköerna ge. För att underlätta rörligheten på bostadsmarknaden krävs en vakansgrad 5 på minst 1 procent. Är det svårt att få tillgång till lägenhet kan låsningar uppstå där personer vill byta villa mot lägenhet och tvärtom inte kan göra det var vakansgraden i det kommunala bostadsbolaget 0 procent och ca 170 personer var uppsatta i bostadskön. När det gäller tomtkö i kommunen finns idag ingen sådan. Lägenhetstyp 1 RoK 2 RoK 3 RoK 4 RoK 5 RoK Standardlägenheter Servicelägenheter Seniorlägenheter Totalt Mönsterås Bostäders lägenhetsbestånd uppdelat efter lägenhetstyp och antal rum. Tabellen ovan visar att lägenheter med 2 RoK är vanligast. Varje år omsätts cirka 350 hyreslägenheter och ca 100 småhus inom kommunen, detta innebär att trots få lägenheter är outhyrda så kan de flesta bostadssökande få sina behov uppfyllda. Bedömningen från Mönsterås Bostäder och fastighetsmäklare är att utbudet i Mönsterås kommun är i balans Tillgängliga lägenheter Möjligheten att kunna bo kvar i den egna bostaden vid funktionsnedsättning är en viktig fråga för många människor. För att detta ska vara möjligt krävs att bostaden utformas så att både den yttre 5 Andel outhyrda lägenheter i procent av antal uthyrningsbara lägenheter 6 Boende för personer som behöver service och omvårdnad dygnet runt. 7 Funktionellt utformade bostäder som framförallt riktar sig till människor över 55 år. 11

13 och inre miljön är tillgänglig i de fall den boende får exempelvis nedsatt rörelseförmåga, hörsel eller syn. Mönsterås Bostäder är den största aktören på bostadsmarknaden i kommunen med ca 72 % av kommunens lägenhetsbestånd av hyresrätter. För att bättre kunna möta sina kunders behov har Mönsterås bostäder tillgänglighetsanpassat delar av sitt lägenhetsbestånd. Merparten av Mönsterås bostäders lägenhetsbestånd är uppfört på 50- och 60-talet och består av trevåningshus. 38 % är tillgänglighetsanpassat genom hiss, och 15 %, eller ca 200 lägenheter av alla bostäder har anpassats invändigt. Ett arbete som ofta är förenat med både svårigheter och kostnader i äldre fastigheter. Beroende på husets utformning skiljer sig åtgärderna från bostad till bostad Bostadsanpassning Lagen om bostadsanpassningsbidrag (1992: 1574) möjliggör för kommunerna att lämna ekonomiskt bidrag till bostadsanpassning av permanentbostäder. Bidraget är inte inkomstprövat. Bostadsanpassning avser åtgärder i bostaden för att möjliggöra kvarboende och underlätta det dagliga livet för personer med fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar, såsom att skapa tillgänglighet till/från bostaden, sköta sin hygien, laga mat m.m. Bidraget är personligt och kan lämnas oavsett bostadstyp, d v s både till småhus, hyresrätt i flerbostadshus eller bostadsrätt. Det kan inträffa att större om- och tillbyggnad av fastigheter kan orsaka större kostnader i form av inköp av hissar, dörrautomatik, duschkabiner m.m. I regel handlar dock bostadsanpassning om mindre ingrepp. Utrustningen lånas ut till de sökande och återtas när behovet upphör för att återanvändas i kommande anpassningar. De sökande beviljas bidrag endast för installationen av utrustningen. De senaste tre åren har i genomsnitt ca 130 ansökningar beviljats per år, till en genomsnittlig kostnad per ansökning på ca kr Övriga boendeformer Särskilt boende är ett boende för personer som behöver service och omvårdnad dygnet runt. Särskilt boende ger alla hjälpinsatser som individen behöver i vardagen, inklusive hälso- och sjukvårdsinsatser. Särskilt boende är benämningen enligt socialtjänstlagen, i Mönsterås kommun återfinns servicelägenheter och gruppboende under benämningen särskilt boende. Personen ansöker hos kommunen som tar ett beslut om personen är berättigad till ett särskilt boende och i vilken form. Den genomsnittliga nettokostnaden per år och boende per lägenhet är ca kr. Inom kommunen finns 151 bostäder under benämningen särskilt boende, 97 i Mönsterås, 46 i Ålem och 8 i Fliseryd. I Mönsterås tätort återfinns även 14 korttidsboenden. Socialförvaltningen bedömer att behovet av bostäder under benämningen särskilt boende är tillräckligt under de närmaste åren Hushållsprognos Bostäder nyttjas inte i första hand av individer utan av hushåll. För att uppskatta behovet av antalet bostäder 2017 behöver därför en uppskattning av kommunens invånarantal och boendetäthet för 2017 tas fram. I Sverige har boendetätheten varit relativt jämn de senaste 20 åren, vilket gör att samma siffror för boendetäthet för 2017 som för 2014 kan användas. När det gäller Mönsterås befolkning 2017 har kommunen satt upp ett mål om att öka inflyttningen med 60 personer per år. Beräkningen nedan är en förenklad teoretisk modell och ska därmed betraktas med den osäkerhet som detta innebär. Prognosen kan dock ge en indikation på framtidens behov. 12

14 År Befolkning Boendetäthet Antal bostäder , , Huruvida Mönsterås kommun kommer öka sin befolkning till invånare på tre år är svårt att bedöma minskade befolkningen med ca 60 inv. per år, därefter kom ett trendbrott och under 2013 ökade kommunens invånarantal med 150 personer. Befolkningen har fortsatt öka 2014, under första kvartalet har kommunen ökat med 48 nya invånare. Uppfylls det fastställda målet visar tabellen ovan att kommunen kan komma att behöva ca 90 nya bostäder tills Det måste dock påpekas att behovet styrs till stor del av hur stora hushåll som flyttar in, desto större hushåll, d v s högre boendetäthet, desto färre nya bostäder behövs Bostadsproduktion Under perioden färdigställdes 693 bostäder i Mönsterås kommun uppdelat på 456 i småhus och 237 i flerbostadshus. Början av 1990-talet kan betecknas som en byggboom i kommunen. Därefter har byggtakten minskat betydligt, de senaste tio åren har antalet färdigställda bostäder varit ca per år. Den senaste större byggnationen av lägenheter var när Mönsterås Bostäder uppförde 26 bostäder i Mönsterås hamn. Kommunens plan- och byggavdelning bedömer att antalet bygglov för nyuppförande av småhus kommer ligga på ungefär samma nivå de närmaste 3 åren, d v s fram till Gällande flerbostadshus finns projekt inom Mönsterås tätort på ca 35 nya lägenheter inom samma tidsrymd Antal färdigställda bostäder per år efter hustyp i Mönsterås kommun , samt planerade Flerbostadshus Småhus Småhuspriser Småhuspriser är en indikator för bostadsmarknaden i kommunen. Höga priser för småhus kan tolkas som att kommunen ses som ett attraktivt alternativ att bosätta sig i. Höga priser för småhus uppmuntrar även till nybyggnation av småhus då skillnaden mellan att bygga nytt och köpa ett begagnat hus minskar. Det kan även vara positivt med lägre småhuspriser då det kan locka nya invånare, framförallt från Oskarshamn och Kalmar där småhuspriserna är betydligt högre. 13

15 Antal sålda småhus Köpeskilling Köpeskilling och antalet sålda småhus, Mönsterås kommun jämfört med närliggande kommuner, länet och riket 2012 Tabellen ovan visar att prisnivåerna för småhus inom Mönsterås kommun ligger på sjunde plats jämfört med alla Kalmar läns tolv kommuner. Inom kommundelarna varierar priserna kraftigt, I Mönsterås och Timmernabben är småhuspriserna nära dubbelt så höga som för övriga kommunen. Det genomsnittliga priset för ett småhus i kommunen 2012 var kr, en ökning med ca kr sedan I jämförelse med riket är dock inte prisökningen i Mönsterås kommun anmärkningsvärd. I riket steg småhuspriserna mellan med 89 % mot Mönsterås kommun 77 % Antal sålda småhus Köpeskilling Köpeskilling och antalet sålda småhus, Mönsterås kommun Planberedskap För att skapa formella förutsättningar för nyproduktion av bostäder behövs i regel en detaljplan. En detaljplan kan förstås som ett juridiskt bindande dokument mellan kommun, markägare och grannar. Syftet är att göra avvägningar mellan olika intressen och ta ställning till hur ett område ska utvecklas. Detaljplanen styr hur marken får användas, men reglerar också annat, ex byggnadsarea, byggnadshöjd, avstånd från byggnad till tomtgräns och rättigheter att dra fram ledningar över annans mark. En detaljplan gäller tills dess att den upphävs eller täcks över av en ny. Det är också 14

16 viktigt att påpeka är att en detaljplan endast ger möjligheter och förutsättningar. En detaljplan som vinner laga kraft leder inte automatiskt till en utbyggnad. Genom det kommunala planmonopolet har Sveriges kommuner ett utmärkt instrument att styra utvecklingen på den lokala bostadsmarknaden. Genom planmonopolet kan kommunen besluta om markanvändningen och var det är lämpligt att bygga bostäder, därför är det av stor vikt att upprätthålla en god planberedskap för bostäder. Det är svårt att fastställa hur lång tid en detaljplan tar från initiering till laga kraft, mycket beroende på ev. överklaganden. Utan överklagande beräknas en detaljplaneprocess i Mönsterås kommun pågå i ungefär ett år från arbetet påbörjas till laga kraft. Bygglov är sammanlänkat med detaljplaner, lov ska ges som är i enlighet med planen. Mindre bygglov tas ofta på delegation av tjänstemän, handläggningstiden är ungefär en månad från ansökan inkommit till beslut tas. Vid större bygglov tas beslut av byggnadsnämnden, då ökar handläggningstiden med två till fyra veckor. Detta under förutsättning att överklagande inte sker och att ansökan är fullständig och planenlig Obebyggd detaljplanelagd mark för bostäder (Ha) Bebyggd detaljplanelagd mark för bostäder (Ha) Tabellen 8 till höger visar att det finns ett stort utbud på obebyggd kvartersmark för bostäder i kommunen. Grovt generaliserat är en typisk villatomt ungefär 1000 m 2, det betyder att i Mönsterås och Ålem finns det detaljplanelagd bostadsmark för 177 respektive 53 villatomter. Ur ett planperspektiv är frågan dock inte så enkel, flera av planerna som tillåter bostäder är gamla, och eventuellt inte lämpliga att exploatera idag, det kan bl a bero på klimatförändringar, hälsoaspekter, men också att området inte anses attraktivt idag. Bedömningen är ändå att planberedskapen för bostäder är god inom Mönsterås kommun Nyckelfaktorer för god planberedskap i Mönsterås kommun Eftersom en planprocess är en lång och tidskrävande process är det väsentligt med framförhållning i planfrågor. Kommunen måste hela tiden ha en god planberedskap, d v s kunna erbjuda ett brett utbud av tomter till olika typer av intressenter. Genom att föra en tidig dialog underlättas ofta planarbetet. Dels är det viktigt att tidigt diskutera och förankra planidéer mellan berörda tjänstemän och politiker. Detta görs idag i kommunens plangrupp. Dels är dialogen med sakägare och berörda för de olika planerna i ett tidigt skede av planprocessen viktig, genom, detta minimeras ofta riskerna för ett överklagande. Av kommunens 245 planer är hela 145 lagakraftvunna före Tidsspannet mellan den äldsta och den senaste planen är närmare 65 år vilket kan leda till olika problem. För att på ett smidigare och mer lämpligt sätt möta dagens och framtidens behov behöver flera äldre planer ses över och ändras eller t o m upphävas. Detta gäller inte minst de utmaningar som kommer med klimatförändringar. Nya planer bör göras flexibla som hindrar planen från att bli inaktuell. Detta kan bl a göras genom att 8 Se även bilaga 2. 15

17 ge kvartersmark fler än en beteckning. En detaljplan får enligt lagens mening inte göras mer detaljerad än nödvändigt, men samtidigt ska planen tydligt visa hur bebyggelse och miljön regleras. Det är också av stor vikt att strategiska dokument som kan användas som riktlinjer i planeringen, såsom översiktsplan, tillväxtstrategi, bostadsförsörjningsprogram m fl kontinuerligt uppdateras Markinnehav och lediga tomter Mönsterås kommun har sedan många år tillbaka arbetat långsiktigt med att förvärva strategisk mark och är idag en stor markägare i och kring kommunens tätorter. Vid markförvärv är kommunens översiktsplan vägledande vilket betyder att det är av stor vikt att den varje mandatperiod aktualiseras. Mellan vann åtta detaljplaner laga kraft som innehöll kvartersmark för bostäder, alla dessa planer initierades av kommunen, d v s ingen tillkom genom privata initiativ. Eftersom detta är en trend som bedöms hålla i sig är det centralt att kommunen fortsätter att arbeta strategiskt med markförvärv. Kommunens markinnehav i och kring Mönsterås tätort, Timmernabben och Ålem. Kommunens markinnehav i och kring Fliseryd, Blomstermåla och Korpemåla. I Mönsterås kommun fanns lediga bostadstomter till försäljning. Dessa 100 tomter är fördelade enligt följande, Mönsterås tätort 41, Blomstermåla 8, Ålem 4, Fliseryd 7, Timmernabben 33 och Korpemåla 4. 16

18 4.10. Landsbygden Bebyggelsen i Mönsterås kommun är framförallt koncentrerad till kommunens fem tätorter eller Oknö. Av kommunens ca invånare bor ca 26 % eller ca 3400 personer på landsbygden. Det finns både fördelar och nackdelar med att ha en mindre andel av invånarna bosatta på landsbygden. Fördelar att större delen av befolkningen bor i tätorter kan ses ur både energi- och transportsynpunkter, i synnerhet med ett väl utbyggt fjärrvärmenät. Samtidigt innebär det en nackdel att färre bor på landsbygden eftersom serviceunderlaget blir lågt vilket påverkar förutsättningarna för kollektivtrafik, skola, omsorg m.m. Mönsterås kommun arbetar medvetet med att öka servicenivån för boende på landsbygden. Dels byggs fibernät ut, 2015 beräknas 75 % av alla hushåll och företag få möjlighet att ansluta sig. Dels planeras satsningar på över 30 mkr för att bygga ut kommunens VA-nät på flera håll inom kommunen. För att tillhandahålla kollektivtrafik till boende på landsbygden finns idag närtrafiklösningar där busstrafik sker på beställning. En vanlig anledning att personer väljer att bosätta sig på landsbygden är närheten till djur och natur. I Mönsterås kommun finns ca 650 bebyggda lantbruksfastigheter. En trend i hela Sverige är att antalet hästgårdar har ökat senaste åren, från ökade antalet hästgårdar i Kalmar län från ca 2600 till Gällande Mönsterås kommun har däremot antalet kända hästgårdar minskat från 111 till 104 hästgårdar mellan Boendebehov för olika grupper Behov för ungdomar och studenter Lägenhetsbeståndet av hyresrätter i centralorten Mönsterås och de yttre tätorterna består till 70 % av små lägenheter med 1-2 RoK. Därmed är möjligheterna goda för ungdomar och studenter att hitta ett eget boende. Nyproducerade lägenheter är inte i första hand en lösning för denna grupp eftersom ungdomar och studenter ofta har begränsade ekonomiska resurser och hyrorna för nyproducerade lägenheter är höga. Även om nyproducerade lägenheter inte i första hand riktar sig mot ungdomar och studenter leder dessa till en ökad rörlighet på bostadsmarknaden som i sin tur för med sig större möjligheter för denna grupp att hitta ett eget boende i det befintliga bostadsbeståndet. För att få studenter att bo kvar i Mönsterås under studietiden erbjuder Mönsterås Bostäder studentrabatt till den som studerar på universitet. En fråga som väckts i samband med detta arbete är samarbete över kommungränsen för studentbostäder till Linnéuniversitetet. En vidare tanke kan vara en gemensam bostadsförmedling för Mönsterås kommun med grannkommuner, genom detta skulle även varumärket Kalmarsund stärkas som enhetlig region Behov för familjer För många familjer är boende i småhus ett naturligt val. Inom Mönsterås kommun finns goda förutsättningar för familjer att hitta bostad då 72 % av kommunens bostadsbestånd består av småhus. När familjer väljer bostad brukar parametrar såsom trygga boendemiljöer, skolor, barnomsorg och prisläge styra valet. Detta kan förklara varför Ljungnäs och Mölstad i centralorten Mönsterås, samt Fliseryd är populära områden för familjer att bosätta sig på. Efterfrågan på större hyreslägenheter har historiskt sett inte varit stort, vilket indikerar att behovet kan tillgodoses med det utbud som finns på marknaden. Dessutom blir månadskostnaden för nyproducerade lägenheter så hög att det 17

19 förmodligen inte upplevs som prisvärt. Även för denna grupp är det positivt med en ökad rörlighet på bostadsmarknaden då detta bör leda till fler lediga småhus Behov för seniorer och äldre En tydlig trend för många svenska kommuner, liksom för Mönsterås kommun är att invånarna blir äldre och äldre. Det är därför viktigt att kommunen redan nu börjar planera och förbereda för de konsekvenser som medföljer en äldre befolkning. Utifrån att befolkningen blir allt äldre behöver nya centralt placerade och tillgängliga bostäder planeras och byggas under de kommande åren. Det är även viktigt att möjliggöra för fler äldre att bo kvar längre i sina egna hem. Det kan ske genom insatser i form av hemtjänst, bostadsanpassningar eller genom tekniska lösningar i form av servicetjänster eller hjälpmedel. Genom att nyproducerade tillgängliga bostäder erbjuds i centrumnära och attraktiva lägen genereras flyttkedjor med effekten att fler än de som flyttar in i de nya bostäderna förbättrar sitt boende. Kommunens bostadsutbud kommer behöva anpassas till en förändrad demografi samtidigt som kommunen arbetar för befolkningstillväxt. Därför behöver både inflyttning och omflyttning stimuleras, detta görs genom bostadsatsningar i attraktiva lägen Behov för flyktingmottagning Mönsterås kommun har sedan 2012 en överenskommelse med migrationsverket om att årligen ta emot 70 flyktingar. Antalet som söker sig till Mönsterås varje år är dock väldigt svårt att förutse, därmed blir det även svårt att förutspå bostadsbehovet för denna grupp inflyttade 150 personer med flyktingstatus eller som nyss fått uppehållstillstånd till Mönsterås kommun, en ökning med ca 275 %, eller ca 110 personer från tidigare år Behov för de med särskilda behov Ur ett bostadsperspektiv ska människor med särskilda behov behandlas på ett sådant sätt att varje persons individuella behovs kan tillgodoses. I flera fall kan detta göras genom bostadsanpassningar i personens befintliga bostad och/eller hemtjänst, men i vissa fall krävs andra lösningar. Det är dock viktigt att komma ihåg de stora fördelar som kommer av att anpassa den befintliga bostaden. Dels ökar förutsättningarna för den enskilda individen att ta del av det vardagliga livet i samhället, dels besparas stora investeringskostnader för kommunen. När åtgärder i hemmet inte anses vara genomförbara eller önskvärda finns särskilt boende, bostäder med omvårdnad och service dygnet runt. Totalt finns 151 platser inom kommunen betecknade som särskilt boende, samt 14 korttidsboenden. Kommunens bedömning är att utbudet av bostäder betecknade som särskilt boende är i balans under de närmaste åren. 18

20 Riktlinjer för bostadsbebyggande 5.1. Bostadspolitiska mål Den sammantagna bilden av bostadsmarknaden i Mönsterås kommun är att det i dagsläget råder en relativt god balans mellan utbud och efterfrågan. Bostädernas standard är generellt hög och trångboddheten är inte ett påtagligt problem. Mönsterås kommun lever på så vis upp till lagens krav om att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. Det är av stor vikt att kommunen arbetar med att uppmärksamma trender och leda utvecklingen på bostadsmarknaden. I bostadsförsörjningsprogrammet har flera viktiga områden uppmärksammats. 1. Det bör byggas 30 nya bostäder per år Den politiska målsättningen i Mönsterås kommun är invånare år Mönsterås har en nettoutpendling på cirka invånare, varav flertalet pendlar till Oskarshamn och Kalmar. Att fler väljer Mönsterås som bostadsort beror delvis på att en av Mönsterås styrkor är att boende och boendemiljöerna attraherar medborgarna. En annan styrka är det strategiska läget, mitt emellan Kalmar och Oskarshamn, med relativt väl utvecklade kollektivtrafikförbindelser. Byggande av nya attraktiva bostäder kommer ge förutsättningar att locka nya invånare till kommunen. Samtidigt är bostadsbyggandet också en nödvändighet för att tillgodose behovet av boende för de nya invånarna. Kommunen är en stor markinnehavare avseende tätortsnära byggbar mark. Planberedskapen är god, även om nya detaljplaner och fördjupade översiktsplaner måste tas fram i mer attraktiva lägen, samtidigt som befintliga detaljplaners bestämmelser och utformning bör aktualiseras. Kommunen måste också attrahera fler byggintressenter och förvaltare, som vill delta i Mönsterås kommuns bostadsutveckling. I målsättningen 30 nya bostäder per år ingår inte ersättningsbostäder för de bostäder som rivs eller av andra skäl försvinner från bostadsmarknaden. 2. Utveckla strategier för att både stad och land ska leva Mönsterås har historiskt sett haft en stabil befolkning kring ca invånare. Småhuspriserna i kommunen har vuxit markant senaste 10 åren. Skillnaderna på bostadsmarknaden mellan Mönsterås/Timmernabben och övriga tätorter är stor. Den något sämre efterfrågan och de relativt låga priserna på småhus i de mindre orterna gör att det saknas ekonomisk bärkraft i nybyggnation utanför de kustnära tätorterna. Det är viktigt att i framtida diskussioner beakta strategier för att överkomma denna problematik och finna kreativa sätt att få hela kommunen att leva. Genom att bland annat utveckla LIS-områden (landsbygdsutveckling i strandnära lägen) kan nya områden skapa attraktivitet för nyproduktion av småhus på landsbygden. Möjlighet till utökad hästhållning på landsbygden bör utredas. Ålem och Blomstermåla har också ett strategiskt läge avseende arbetsmarknaden i Kalmar och Fliseryd avseende arbetsmarknaden i Oskarshamn. 3. Skapa attraktiva bostäder för ungdomar Det är viktigt för kommunens befolkningssammansättning att få fler ungdomar att stanna kvar i kommunen. Goda pendlingsmöjligheter till främst Linnéuniversitetet i Kalmar, men även Växjö och Linköpings universitet kan göra det möjligt att kombinera högre studier med att bo kvar i Mönsterås kommun. I detta sammanhang kommer även Ålem och Blomstermåla att bli attraktiva bostadsorter, framför allt om regiontågen till Kalmar utvecklas med stopp i båda orterna. 19

SBN 2014-09-16 1 2014-09-11. Handlingar till samhällsbyggnadsnämnden

SBN 2014-09-16 1 2014-09-11. Handlingar till samhällsbyggnadsnämnden SBN 2014-09-16 1 2014-09-11 Handlingar till samhällsbyggnadsnämnden SBN 2014-09-16 2 2014-09-11 SBN 2014-09-16 3 2014-09-11 Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Miljö- och byggavdelningen

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 100 Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 Riktlinjer för bostadsbyggande i Gislaveds kommun 2008-2015

Läs mer

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 Innehållsförteckning Bostadspolitisk strategi... 4 Förutsättningar och behov... 5 Strategier Boendeplanering utifrån befolkningsstrukturen...

Läs mer

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2010 Gävleborgs län Bostadsmarknadsläge Hur bedöms bostadsmarknadsläget i kommunen för närvarande? Räknar kommunen med några påtagliga förändringar av bostadsmarknadsläget

Läs mer

Bostadsprogram för Falu kommun Antaget av kommunfullmäktige

Bostadsprogram för Falu kommun Antaget av kommunfullmäktige Antaget av kommunfullmäktige 2011-06-09 2 INLEDNING Varför ska kommunen ha ett bostadsförsörjningsprogram, eller Bostadsprogram för Falu kommun, som det här dokumentet kallas? Det är inte bara det att

Läs mer

Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun

Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun 2017-2018 Antagna av Kf 168/2016 Innehållsförteckning Inledning... 1 Behov och utmaningar... 1 Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen...

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

1. INLEDNING... 4. 1:1 Mål för bostadsförsörjningen i Ulricehamns kommun... 4 2. KOMMUNENS UTVECKLING OCH OMVÄRLD... 5. 2:2 Flyttmönster...

1. INLEDNING... 4. 1:1 Mål för bostadsförsörjningen i Ulricehamns kommun... 4 2. KOMMUNENS UTVECKLING OCH OMVÄRLD... 5. 2:2 Flyttmönster... Kommunalt bostadsförsörjningsprogram 2009-2011 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 4 1:1 Mål för bostadsförsörjningen i Ulricehamns kommun... 4 2. KOMMUNENS UTVECKLING OCH OMVÄRLD... 5 2:1 Befolkningsutveckling

Läs mer

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 1. Varför en bostadsförsörjningsplan? Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:183) föreskriver att varje kommun ska planera

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun

Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun Antagna av Kommunfullmäktige i Lindesberg 2009-xx-xx Bostäder av god kvalitet viktigt för invånarnas välfärd Boendet är grundläggande såväl för

Läs mer

Bostadspolitik. för tillväxt och rättvisa. Tillväxt kräver rättvisa! Bostadspolitiskt program för Socialdemokraterna i Sundsvall 2012-2016

Bostadspolitik. för tillväxt och rättvisa. Tillväxt kräver rättvisa! Bostadspolitiskt program för Socialdemokraterna i Sundsvall 2012-2016 Bostadspolitik för tillväxt och rättvisa Tillväxt kräver rättvisa! Utvecklingen i en kommun är beroende av en aktiv bostadspolitik så även i Sundsvall Fem förslag för utveckling och rättvisa! 1 2 3 4 5

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram

Bostadsförsörjningsprogram Dnr KS14.339 Bostadsförsörjningsprogram 2016-2025 Förslag 2016-07-08 Sektor samhällsbyggnad Innehåll 1 Bostadsförsörjningsprogrammets syfte och roll 3 2 Mål och inriktningar för bostadsbyggandet 4 3 Dagens

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Samhällsutvecklingsenheten ISSN 1103-8209, meddelande 2006:18 Text: Dan Janerus Omslagsbild: Dan Janerus Tryckt av Länsstyrelsen

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Inger Sellers Samhällsplanerare 040-675 32 66 inger.sellers@skane.se YTTRANDE Datum 2016-05-13 Dnr 1601724 1 (5) Kristianstads kommun kommunledningskontoret@kristianstad.se

Läs mer

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft Mål 2006-2012 Fem mål för framtiden I det här dokumentet anges de mål som ska vara vägledande för den kommande utvecklingen av Köpings kommun. För att vi ska stå starkare i framtiden behöver vi tydliga

Läs mer

Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Älvkarleby kommun, arbetsutskottets remissversion

Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Älvkarleby kommun, arbetsutskottets remissversion 1(10) Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Älvkarleby kommun, arbetsutskottets remissversion 1. Inledning Enligt lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska varje kommun med riktlinjer

Läs mer

2015-11-12. Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030

2015-11-12. Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-11-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag

Läs mer

SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD. Uppföljning av bostadsplanering och byggande

SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD. Uppföljning av bostadsplanering och byggande SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Uppföljning av bostadsplanering och byggande TERTIAL 1 2017 1 SKÖVDE VÄXER! Första tertialen* under 2017 har startat i högt tempo. Månaderna januari-april har inneburit mycket arbete

Läs mer

BOSTADSPOLITISK STRATEGI FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-05-28, 94

BOSTADSPOLITISK STRATEGI FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-05-28, 94 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BOSTADSPOLITISK STRATEGI FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-05-28, 94 Varför en bostadspolitisk strategi? Tillgången till och utbudet av bostäder

Läs mer

Bostadsmarknaden i Östergötland Sofia Bergvall Kultur- och samhällsbyggnadsenheten

Bostadsmarknaden i Östergötland Sofia Bergvall Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bostadsmarknaden i Östergötland 2011 Sofia Bergvall Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Program 9.00 9.10 Välkomna! (Magnus Holgersson, lst) 9.10 9.40 Läget på bostadsmarknaden i länet (Sofia Bergvall,

Läs mer

Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010

Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 2 REGIONAL ANALYS AV BOSTADSMARKNADEN I KALMAR LÄN 2010 Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 Länsstyrelsens meddelandeserie: 2010:13

Läs mer

Som en följd av de slopade reglerna måste kommunerna nu själva ta ansvar för bostadsförsörjningen och finna former för sin planering.

Som en följd av de slopade reglerna måste kommunerna nu själva ta ansvar för bostadsförsörjningen och finna former för sin planering. FÖRORD Kommunfullmäktiges beredning för samhällsbyggnadsfrågor, samhällsbyggnadsberedningen, har tagit initiativ till att arbeta fram politiska viljeinriktningar för bostadsförsörjningen. Fram till avregleringen

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram Eslöv, arbetsprocessen

Bostadsförsörjningsprogram Eslöv, arbetsprocessen Bostadsförsörjningsprogram Eslöv, arbetsprocessen Organisation En projektledare, ingen arbetsgrupp Kommunstyrelsens arbetsutskott politisk styrgrupp Bostadspolitiska mål hämtade från Vision och Handlingsprogram

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden 2. Hur bedömer ni för närvarande kommunens bostadsmarknadsläge? I kommunen som helhet På centralorten/ i innerstan I kommunens övriga delar Bengtsfors Överskott Underskott Överskott Dals-Ed Balans Underskott

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl Plan- och bostad

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Anna Liljehov Fysisk planerare 040-675 34 08 Anna.Liljehov@skane.se YTTRANDE Datum 2016-07-28 Dnr 1602139 1 (5) Samhällsbyggnadsförvaltningen Erik Bredmar Järnvägsgatan 8 263

Läs mer

BoPM Boendeplanering

BoPM Boendeplanering Boendeplanering Rapport 2011-20 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för näringsliv och samhällsbyggnad BoPM Boendeplanering Beställningsadress: Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand

Läs mer

Bostadsförsörjningsplan

Bostadsförsörjningsplan Bostadsförsörjningsplan Piteå kommun 2016-2030 Huvuddokument Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bostadsförsörjningsplan Plan Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Utmaningar på bostadsmarknaden

Utmaningar på bostadsmarknaden ) 1 (5) Handläggare Datum Kikki Liljeblad 20140116 Samhällsplanerare 072-247 13 56 Utmaningar på bostadsmarknaden Bostadsplanering är en komplex fråga. Många faktorer påverkar och kommunen har bara rådighet

Läs mer

Befolkningsprognos och byggande

Befolkningsprognos och byggande Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Näringsliv/Mark och exploatering Camilla Björkman, 016-710 51 58 Datum 2013-04-11 Diarienummer KSKF/2012:327 1 (10) Eskilstuna kommuns riktlinjer för bostadsförsörjningenn

Läs mer

2011-06-14 400-2361-11. Boverket Box 534 371 23 Karlskrona

2011-06-14 400-2361-11. Boverket Box 534 371 23 Karlskrona ÅTERRAPPORTERING 1 (10) SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN Plan/Boende Bo Bertilsson Telefon 021-19 52 86 bo.bertilsson@lansstyrelsen.se Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Återrapportering av uppdrag 46 Regional

Läs mer

Bostadsförsörjningsstrategi för Nyköpings kommun

Bostadsförsörjningsstrategi för Nyköpings kommun Dnr KK15/547 STRATEGI Bostadsförsörjningsstrategi för Nyköpings kommun Del 3 - Handlingsplan Antagen av kommunfullmäktige 2016-12-13 Dnr KK15/547 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 ns genomförande...

Läs mer

Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018

Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018 Antagen KF 2014-05-26 105 1(5) Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 Syfte 2 1.2 Avgränsning 2 2 Begrepp 2 3 Mål 3 4 Boende och fritid

Läs mer

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i kommunen omfattade år 2002 ca 2500 arbetstillfällen. Detta var 15% färre än 1990. Branschvis utveckling och fördelning enligt Statistiska Centralbyrån, SCB,

Läs mer

nya bostäder under nästa mandatperiod

nya bostäder under nästa mandatperiod Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012

Bostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012 Bostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012 SÖDERMANLAND Boverket och länsstyrelsen februari 2012 Sammanställning BME 2012.xls Blankett 1 Tabell 1a) Bostadsmarknadsläget

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun med utblick mot 2030

Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun med utblick mot 2030 T J Ä N S T E S K R I V E L S E 1 (5) 2016-03-18 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Vision centrumutveckling

Vision centrumutveckling Vision centrumutveckling Habo kommun Antagandehandling 2013-11-28 1. Bakgrund Bostadsförsörjningsplan blir en centrumutvecklingsplan År 2010 beslutade kommunstyrelsen i Habo att kommunen skulle ta fram

Läs mer

Ny bostadspolitik för ett växande Skellefteå

Ny bostadspolitik för ett växande Skellefteå Ny bostadspolitik för ett växande Skellefteå Inledning: Skellefteå har som mål att kommunen ska växa till 80 000 innevånare till år 2030. För att nå detta mål måste det finnas en lokal politik som skapar

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 %

Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 % Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 % Del av utvecklingsstrategin Samrådsversion december 2014 Samråd vår-höst 2015 Antagande KsAU-Ks-KF 2015-12-09 Reglerad i lag Varje kommun ska ha riktlinjer för bostadsförsörjning

Läs mer

Befolkningsutveckling

Befolkningsutveckling Sammanfattning och slutsatser I årets bostadsmarknadsenkät (BME) anger Region Gotland bostadsmarknaden som helhet är i balans men att det råder det brist på bostäder i tätorten Visby. Bostadsmarknaden

Läs mer

Bostadspolitisk strategi

Bostadspolitisk strategi Bostadspolitisk strategi Reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2016-09-26, 76 1 (17) Revidering gjord hösten 2016 av Gunilla Jonsson, kommunstyrelseförvaltningen, Erik Lundh, samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling 1 (9) Datum 2014-08-20 Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Bostadsbyggande för befolkningsutveckling Trelleborgs mål för befolkningsutvecklingen är att uppnå 50 000

Läs mer

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som

Läs mer

Handbok i att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen. Marie Sand

Handbok i att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen. Marie Sand Handbok i att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen Marie Sand 2016-01-28 Webbaserad handbok Innehåll Varför är det viktigt att arbeta med bostadsförsörjningen? Vad säger lagen? Processen Vad bör

Läs mer

Förutsättningar på bostadsmarknaden

Förutsättningar på bostadsmarknaden Förutsättningar på bostadsmarknaden Demografi i Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Blekinge län Maria Pleiborn, Växjö, 2016-04-26 Vem är jag och vad vill jag berätta? 2 Maria Pleiborn, Demograf och senior

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

Områdesbeskrivning 2017

Områdesbeskrivning 2017 Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby, Strövelstorp,

Läs mer

Boendeplaneringsprogram 2011-2014

Boendeplaneringsprogram 2011-2014 Boendeplaneringsprogram 2011-2014 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Bostadsbyggande och befolkningsutveckling 1985-2010... 4 Bostadssituationen idag... 5 Befolkning... 6 Bostadsmarknad...

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Uppföljning av Inriktning för boendeplanering, Luleå kommun 2007-2012 för år 2008

Uppföljning av Inriktning för boendeplanering, Luleå kommun 2007-2012 för år 2008 Kommunstyrelsen 2008-04-14 74 187 Plan- och tillväxtutskottet 2008-03-25 30 53 Dnr 08.204-21 aprilks19 Uppföljning av Inriktning för boendeplanering, Luleå kommun 2007-2012 för år 2008 Ärendebeskrivning

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram

Bostadsförsörjningsprogram Antagen av kommunfullmäktige 2012-11-13, 153 Bostadsförsörjningsprogram för Kiruna kommun 2012-2018 2 Bostadsförsörjningsprogram för Kiruna 2012-2018 Förord Arbetet med en plan för god tillgång till bostäder

Läs mer

Kommunalt bostadsförsörjningsprogram

Kommunalt bostadsförsörjningsprogram 64 Dnr 2016/00329 Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Kf 64 Den 2016-09-19 Kommunalt bostadsförsörjningsprogram Kommunfullmäktiges beslut Kommunalt bostadsförsörjningsprogram

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Inger Sellers Samhällsplanerare 040-675 32 66 Inger.Sellers@skane.se YTTRANDE Datum 2015-03-23 Dnr 1500012 1 (5) Trelleborgs kommun Remiss. Riktlinjer för bostadsförsörjningen

Läs mer

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Foto: Mostphotos LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Publ.nr: 2015:24 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2015 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2015:24

Läs mer

Boendeprogram Svalövs kommun 2013-2020

Boendeprogram Svalövs kommun 2013-2020 Boendeprogram Svalövs kommun 2013-2020 Beslutsdel Antagen av kommunfullmäktige 2013-03-25 Boendeprogram 2013-2020, beslutsdel 2 (10) Innehållsförteckning INLEDNING...3 BOSTADSFÖRSÖRJNING...4 Syfte... 4

Läs mer

Inledning...0. Bostadsmarknadsläget i januari år 2001 och förväntade förändringar...1. Hur yttrar sig bostadsbristen?...1. Uthyrningssvårigheter...

Inledning...0. Bostadsmarknadsläget i januari år 2001 och förväntade förändringar...1. Hur yttrar sig bostadsbristen?...1. Uthyrningssvårigheter... Sammanställning av Bostadsmarknadsenkäten 2001 APRIL Innehållsförteckning Inledning...0 Bostadsmarknadsläget i januari år 2001 och förväntade förändringar...1 Hur yttrar sig bostadsbristen?...1 Uthyrningssvårigheter...2

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Skellefteå 8 december 2016

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Skellefteå 8 december 2016 Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Skellefteå 8 december 2016 Kommunernas bostadspolitiska uppgift Kommunerna ska planera för bostadsförsörjningen bedriva en ändamålsenlig bostadspolitik

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Kommittédirektiv En förbättrad bostadssituation för äldre Dir. 2014:44 Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på åtgärder som förbättrar

Läs mer

Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn,

Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn, Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn, 2017-01-26 Inledning Det skrivs mycket just nu om det goda läget på fastighetsmarknaden i och med en kraftigt ökande befolkning

Läs mer

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4:1 4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4.1 Befolkning och bostäder Vallentunas befolkning uppgick den 2001-12-31 till 25 643 personer. Kommunen har idag en relativt ung befolkning med en hög

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjning för Trelleborgs kommun

Riktlinjer för bostadsförsörjning för Trelleborgs kommun Riktlinjer för bostadsförsörjning för Trelleborgs kommun Foto:Trelleborgshem Antagna av kommunfullmäktige 2015-06-22 Sammanställt av Mats Åstrand efter samtal med Socialförvaltningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden 2. Hur bedömer ni för närvarande kommunens bostadsmarknadsläge? I kommunen som helhet På centralorten/ i innerstan I kommunens övriga delar Ale Underskott Underskott Underskott Alingsås Underskott Underskott

Läs mer

Förslag till revidering av bostadsförsörjningsplan, Inriktning för boendeplanering, för 2007-2012

Förslag till revidering av bostadsförsörjningsplan, Inriktning för boendeplanering, för 2007-2012 Kommunfullmäktige 2007-03-26 57 104 Kommunstyrelsen 2007-03-12 71 144 2007-02-19 17 36 Stadsbyggnadskontoret 06.960 21 marsks19 Förslag till revidering av bostadsförsörjningsplan, Inriktning för boendeplanering,

Läs mer

Bostadspolitisk Strategi. för Uppsala kommun 2010-2014

Bostadspolitisk Strategi. för Uppsala kommun 2010-2014 Bostadspolitisk Strategi för Uppsala kommun 2010-2014 1 Förord Behovet av bostad skiftar genom livet, från ungdoms- till senioråldern. Ett tillräckligt stort och varierat utbud av bostäder minskar trångboddhet,

Läs mer

Riktlinjer för. Bostadsförsörjning Lindesbergs kommun

Riktlinjer för. Bostadsförsörjning Lindesbergs kommun Riktlinjer för Bostadsförsörjning 2016-2025 Lindesbergs kommun Innehåll Inledning 3 Kommunens roll 4 Riktlinjernas syfte 4 Vision 2025 4 Attraktivitet 5 Utvecklingen i kommunen 5 Kommunens mål för utveckling

Läs mer

Simrishamns kommun. Geodatasamverkan Skåne Simrishamn

Simrishamns kommun. Geodatasamverkan Skåne Simrishamn Simrishamns kommun Geodatasamverkan Skåne Simrishamn 2017-05-19, Anna Eliasson, Enhetschef Plan & bygglov, Samhällsbyggnadsförvaltningen, Simrishamns kommun Välkomna! Vår vision Boendeattraktivitet Simrishamn

Läs mer

Läget i Kalmar län 2016

Läget i Kalmar län 2016 Läget i Kalmar län 2016 Befolkningen i Kalmar län 2015 237 200 invånare 1 nov. 2015 2,4 % av Sveriges befolkning Fler äldre, färre yngre än rikssnittet Ökande försörjningskvot: färre i arbete ska försörja

Läs mer

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism

Läs mer

Näringslivspolitiskt program

Näringslivspolitiskt program Sida 1/5 Näringslivspolitiskt program 2016 2018 Sammanfattning Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg VÄXTKRAFT EMMABODA Fotograf Anette Odelberg Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda 2009 KF 15 december VÄXTKRAFT EMMABODA! ETT NÄRINGSLIVSPROGRAM FÖR ETT FÖRETAGSAMMARE EMMABODA. Ett väl fungerande

Läs mer

Budget och planer för år 2014 2018

Budget och planer för år 2014 2018 Budget och planer för år 2014 2018 Bostadsförsörjningsprogram Fastställd av kommunfullmäktige 2013-11-18 1 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014-2018 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid ALLMÄNT 2 Riksdagens bostadspolitiska

Läs mer

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 2(8) Inledning Älvkarleby kommun ska hitta sin plats i en värld som präglas av snabb förändring. Vi behöver förstå hur förändringarna påverkar vår tillvaro och göra strategiska

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

Åtgärder för en enklare byggprocess

Åtgärder för en enklare byggprocess Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2413 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en enklare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

Regional Bostadsmarknadsanalys Kalmar län 2015

Regional Bostadsmarknadsanalys Kalmar län 2015 Regional Bostadsmarknadsanalys Kalmar län 2015 Regional Bostadsmarknadsanalys 2015 Meddelandeserien nr 2015:12 ISSN-nummer 0348-8748 Diarienummer 405-2797-14 Utgiven av Länsstyrelsen Kalmar län Författare

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Behovsanalys för verksamhetsområde 16 Näringsliv

Behovsanalys för verksamhetsområde 16 Näringsliv Behovsanalys för verksamhetsområde 16 Näringsliv Styrprocessen 2017 2016-03-29 Tyresö kommun / 2016-03-21 2 (7) Innehållsförteckning 1 Behovsanalys för verksamhetsområde 16...3 1.1 Slutsatser - Samlad

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Boverkets handbok om kommunernas bostadsförsörjning. Marie Sand

Boverkets handbok om kommunernas bostadsförsörjning. Marie Sand Boverkets handbok om kommunernas bostadsförsörjning Marie Sand 2017-05-02 Målet för bostadspolitiken Målet för bostadspolitiken är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader, där konsumenternas efterfrågan

Läs mer

Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö

Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö Cirkulärnr: 16:27 Diarienr: 16/02706 Avdelning: Sektion/Enhet: Datum: 2016-04-29 Mottagare: Rubrik: Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö Samtliga Sveriges kommuner

Läs mer

Kommunens olika geografiska områdens förutsättningar Av: Frida Lindahl Åkerström och David Sundström

Kommunens olika geografiska områdens förutsättningar Av: Frida Lindahl Åkerström och David Sundström Kommunens olika geografiska områdens förutsättningar Av: Frida Lindahl Åkerström och David Sundström Uppdragsbeskrivning; - En beskrivning och analys av kommunens olika geografiska områdens förutsättningar

Läs mer

Norrtälje ut? Hur ser framtidens 2O4O N R R T Ä L J E kommun

Norrtälje ut? Hur ser framtidens 2O4O N R R T Ä L J E kommun N 2O4O RRTÄLJE kommun Hur ser framtidens Norrtälje ut? N 2O4O RRTÄLJE kommun Att vara en del av en växande region skapar många möjligheter Norrtälje kommun ska ta fram en översiktsplan med sikte på år

Läs mer

Strategiskt program för boendeplanering

Strategiskt program för boendeplanering Strategiskt program för boendeplanering Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-08-27 164 1 Strategiskt program för boendeplanering Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun

Läs mer

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun.

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun. Nyhetsbrev 2-216 Tema Arbetspendling över kommungränsen Ur ett kommunekonomiskt perspektiv är pendling något positivt. Tillgängligheten till fler arbetsmarknader leder till att fler kan få ett jobb. Att

Läs mer

När får jag mitt bistånd (V)?

När får jag mitt bistånd (V)? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR När får jag mitt bistånd (V)? Beslut och domar enligt SoL och LSS som inte har verkställts i Kalmar län 31 december 2004 Meddelande 2005:26 När får jag mitt bistånd

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

Regional bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2012

Regional bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2012 Datum 2012-06-11 Dnr 405-1889-12 1(14) Samhällsbyggnadsenheten Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Regional bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2012 Kvarteret Kolgården i Visby. Foto: Elin Sander POSTADRESS

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN 1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets

Läs mer

Befolkningsprognos 2016

Befolkningsprognos 2016 KS16.712 2016-07-12 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Träffsäkerheten i prognosen... 5 2 Befolkningsförändringar och prognossäkerhet 6 2.1

Läs mer