Studiehandledning

Transkript

1 1(15) Studiehandledning Utbildning, karriärvägledning och arbete I, 7,5 hp (UCG116) Studie- och yrkesvägledarprogrammet, campus, vårterminen 2019 Kursansvarig: Staffan Nilsson Övriga lärare: Lisa Tönus, Magdalena Österholm, Katarina Sipos Delkursens innehåll och förväntade studieresultat Innehåll I kursen presenteras strukturen i det svenska utbildningssystemet med tonvikt på grundläggande yrkesutbildning på gymnasial nivå. Vidare behandlas olika aktörers (till exempel elevers, lärares och arbetsmarknadens parters) perspektiv på och medverkan i yrkesutbildningens mål, innehåll, utformning och genomförande. Förekomsten av olika inkluderings- och exkluderingsmekanismer i utbildning och arbetsliv diskuteras. I delkursen presenteras och tillämpas grundläggande modeller för informationsurval och informationsförmedling avseende studie- och yrkesval. Förväntade studieresultat För godkänt resultat på kursen ska studenten kunna: identifiera och beskriva centrala aspekter av det svenska utbildningssystemet på gymnasial nivå, framför allt avseende grundläggande yrkesutbildning, samt kunna diskutera förekomsten av inkluderings- och exkluderingsmekanismer i detta system, identifiera, redogöra samt diskutera olika aktörers perspektiv på och medverkan i dessa utbildningar avseende dess mål, innehåll, utformning och genomförande informera om gymnasieutbildning samt reflektera kring grundläggande principer för urval och förmedling av information i vägledning.

2 Inledning Välkomna till kursen Utbildning, karriärvägledning och arbete 1. Kursen introduceras vid första föreläsningen. Här går kursansvarig igenom studiehandledningen och kursens innehåll och uppgifter mer i detalj. Läs studiehandledningen innan kursens första föreläsning! Kursen behandlar det svenska utbildningssystemet med tonvikt på grundläggande yrkesutbildning på gymnasial nivå. Den tar upp grundläggande yrkesutbildning för unga och vuxna ur ett historiskt perspektiv, likväl som gymnasieskolan och yrkesutbildning idag. Vidare behandlas relation mellan utbildning och arbetsliv med fokus på olika typer av inkluderingsoch exkluderingsmekanismer i utbildning och arbetsliv. Kursen relaterar i visst avseende till kursen Arbetsliv och arbete i förändring som ni precis avslutat. Skillnaden mellan denna kurs och föregående ligger i att ni nu ska fördjupa er i relationen mellan utbildning och arbetsliv i syfte förstå hur dessa fält genom olika aktörer samverkar och om vad. Kursens examinerande fältstudie utgör här en betydande del av kursen. I kursen behandlas även informationsurval och informationshantering i vägledande samtal. Det innehållet bearbetas genom ett obligatoriskt så kallat CASE-seminarium. 2

3 Uppgift 1: Caseseminarium - Informationsurval och informationsförmedling i vägledande samtal CASE Syfte: Syftet med seminariet är att bearbeta, reflektera kring och prova på att tillämpa grundläggande principer för urval och förmedling av information i studie- och yrkesvägledning. Upplägg: Då seminariet ligger tidigt i kursen kan ni börja med att läsa litteraturen översiktligt och därefter fördjupa er mer efter seminariet. Litteratur: Barth, T & Näsholm, C. (2006). Informera i dialog. I Motiverande samtal, (Kap. 13.) Lund, Studentlitteratur. Hedenus, A., Ulfsdotter Eriksson, Y., Wikstrand, F., Backman, C. (2015). Yrkesbeskrivningar för vägledning: en fråga om individens fria val eller arbetskraftens selektering?. Malmö universitet. Sundelin, Å. (2015). Att skapa framtid: En analys av interaktionen i studie- och yrkesvägledande samtal med unga i migration. Stockholms universitet (Kap 5, 15) Sundelin, Å. (2017). Om konsten att stödja nyanlända elevers lärande om karriärfrågor. Skolverket: Stockholm Frågeställningar: Vid läsningen av litteraturen och inför seminariet ska ni reflektera över följande frågor: Vilket syfte har, eller kan, information om utbildning och arbetsliv ha i vägledande samtal? Vad är vägledarens uppgift vad gäller informationshantering/informationsförmedling? Vilka dilemman kan uppstå vid urval och användandet av information i vägledning? (ex. i fråga om informationsurval, värderande och saklig information etc.) Vad är ett kommunikativt projekt och hur kan olika projekt påverka studie- och yrkesvägledares agerande i samtal? Vilka strategier är relevanta att avvända att beakta i syfte att informera i dialog? Under själva seminariet kommer vi att bearbeta och diskutera ovanstående frågor utifrån olika CASE, detta sker i mindre grupper och helgrupp. Vidare instruktioner ges på plats. Bedömning av uppgiften: Seminariet kräver aktivt deltagande för att bli godkänd på kursen. Vid frånvaro från seminariet kompletterar studenten genom en uppgift som läggs ut på Mondo efter seminariet. 3

4 Uppgift 2: Litteraturseminarium Relationen mellan utbildning och arbete Syfte: Syftet med litteraturseminariet är att ni ska diskutera och problematisera relationen mellan utbildning och arbete utifrån följande litteratur: Brown, Phillip. (2003). The Opportunity Trap: Education and Employment in a Global Economy. European educational research journal, vol. 2, no. 1, pp. 179; Dahlstedt, Magnus., Hertzberg, Fredrik., Urban, Susanne., Ålund, Aleksandra (red) (2016). Utbildning, arbete, medborgarskap. Boréa Bokförlag. (Kap. 4, 6, 11, 12) Hertzberg, Fredrik (2008). Formaliserade möten, tidigarelagda val: Reflektioner kring gymnasieutredningens syn på övergången från skola till arbetsmarknad. Utbildning och Demokrati, ISSN , Vol. 17, no 1, p Henning Loeb, Ingrid & Korp, Helena (red) (2012). Lärare och lärande i yrkesprogram och introduktionsprogram. Lund: Studentlitteratur. (Kap. 1, 3, 4, 5, 9, 11) Olofsson, Jonas (red) (2014). Den långa vägen till arbetsmarknaden. Lund: Studentlitteratur. (Kap 7, 8, 9, 10 och 11) Upplägg: 1. Läs litteraturen individuellt och besvara frågorna nedan. Ni behöver inte individuellt ha formulerat helt fullständiga svar då ni ska diskutera frågorna i mindre grupper under litteraturseminariet (se schema) (se steg 2). Tänk dock på att komma väl förberedda genom att ta med er anteckningar och påbörjade svar och reflektioner till respektive fråga. Fråga 1: Diskutera hur man kan förstå traditionella perspektiv vad gäller praktiska och teoretiska kunskaper kopplat till yrkesutbildning och i förhållande till kunskaper i en vertikal och horisontell diskurs (se bl.a. Kap 3 Loeb & Korp, 2012). Diskutera och problematisera på vilket sätt de olika perspektiven kan påverka yrkesutbildningars innehåll, undervisning och kunskapsproduktion? Fråga 2: På vilket sätt kan olika elev- och yrkesidentiteter kan komma till uttryck i (yrkes)utbildning (se bl.a. kap 5 i Loeb & Korp, 2012). Berör även på vilket sätt Gy 11 framhålls ha påverkat lärande och identitetsskapande i utbildning samt på vilket sätt olika perspektiv på bildning, kunskap och lärande kan påverka elevers handlingshorisont och möjligheter på arbetsmarknaden? Fråga 3: Lindahl ( Kap 8 i Olofsson, 2014) diskuterar övergångar till arbetsmarknaden för yrkeselever, både ur ett nationellt och internationellt perspektiv. Ge exempel på faktorer som Lindahl framhåller både kan underlätta och försvåra elevers övergångar till arbetsmarknaden beroende på hur yrkesutbildning utformas och genomförs? Vilken roll spelar näringslivsanknytning och arbetsförlagt lärande (APL) i denna process? Diskutera även hur APL kan förstås ur ett inkluderings- och exkluderingsperspektiv? (se Kap 11 i Dahlstedt m.fl., 2016; Hertzberg, 2008) 4

5 Fråga 4: Även Malm & Lindberg (Kap 7 i Olofsson, 2014) diskuterar utbildningssystemets utmaningar för ungas etablering på arbetsmarknaden. Ge exempel på faktorer som kan möjliggöra likväl som begränsa elever etablering i fråga om kvalitet och relevans kopplat till olika kunskaper och kompetensbegreppet (se även 441; Kap 3 Loeb & Korp, 2012). Fråga 5: Brown diskuterar och problematiserar relationen mellan utbildning och arbetsliv utifrån vad han benämner som möjlighetsfällan (The Opportunity Trap). Vad innebär detta? Vilka utmaningar och problem framhåller Brown kan uppstå vad gäller olika människor möjligheter på arbetsmarknaden ur ett inkluderings- och exkluderingsperspektiv? Ge exempel. Fråga 6: I flera texter diskuteras den tydligare uppdelningen mellan gymnasieskolans högskoleförberedande program och yrkesprogram (se bl.a. Hertzberg, 2008; Kap 4 i Loeb & Korp, 2012; Kap 9 i Olofsson, 2014). Vilka möjligheter respektive begränsningar bidrar denna uppdelning till för enskilda elever och elevgrupper? Diskutera även vad ni anser är viktigt för studie- och yrkesvägledare att beakta i arbetet med elever som befinner sig i övergången till och från gymnasiet i syfte att motverka olika typer av exkluderingsmekanismer. 2. Som steg två kommer ni träffas i mindre grupper (A, B och C) på Campus, se Mondo för gruppindelning och TimeEdit för salar. Vidare instruktioner ges på plats av ansvarig lärare. 5

6 Studieuppgift 3: Fältstudie (redovisas genom en individuell skriftlig, examinerande rapport samt muntlig redovisning) Syfte: Syftet med uppgiften är att identifiera och redogöra för centrala aspekter av det svenska utbildningssystemet på gymnasial nivå, framför allt avseende grundläggande yrkesutbildning genom att identifiera, redogöra och diskutera olika aktörers perspektiv på och medverkan i dessa utbildningar. Upplägg: Fältstudien kan genomföras i mindre grupper (förslagsvis de triader som formades under kursen Arbetsliv och arbete i förändring) men redovisas individuellt (dvs. muntlig redovisning och skriftlig rapport). Rapportera er gruppindelning i forum på Mondo. Ni ska göra en fältstudie och undersöka hur samverkan är organiserad på lokal nivå genom att belysa olika aktörers perspektiv på samverkan mellan en grundläggande yrkesutbildning och tillhörande bransch/arbetsliv. Utgångspunkten för uppgiften är att identifiera, redogöra för och diskutera likheter och skillnader mellan olika aktörers uppfattningar avseende hur samverkan dem emellan är organiserad med fokus på utbildningens mål, innehåll, utformning och genomförande. Detta ska ni göra genom att fokusera på olika aktörers roller, samverkan, syn på samverkan samt hur gymnasiereformen (GY 2011) påverkat branschen och utbildningen. 1. Välj ut en gymnasieskola eller vuxenutbildningsskola med (gymnasiala) yrkesutbildningar där ni vill undersöka ett yrkesprogram. Kontakta skolan och boka in ett studiebesök. Vänta inte med detta då maj är en hektisk tid på alla skolor. Ni ska intervjua minst en lärare och elev i skolan samt verksam studie- och yrkesvägledare. 2. Boka också in intervju(-er) med minst en person inom aktuell yrkesbransch där det finns yrkesutgångar i den utbildning ni valt att titta närmare på under fältstudien. Intervjupersonerna ska på något vis vara involverade i samverkan gällande aktuell utbildning, exempelvis branschrepresentant eller arbetsgivarrepresentant. 3. Inför intervjuerna förbereder ni er genom att ta del av och studera lokala rapporter, utvecklingsplaner, skolplan eller andra styrdokument och rapporter etc. inom den kommun du ska utföra fältstudien. Försöka att hitta initiativ där former för samverkan och beslut kring yrkesutbildning prövas eller utvecklas. Se även rapporter från bl.a. Skolverket i litteraturlistan (referenslitteratur). 4. Därefter formulerar ni intervjufrågor, dels utifrån det ni fått fram i punkt 3 samt frågor med fokus på hur samverkan aktörerna emellan är organiserad, dvs. de olika aktörernas roller i samverkan, deras syn på samverkan samt hur de uppfattar att gymnasiereformen (GY 2011) påverkat branschen och utbildningen i fråga om dess mål, innehåll, utformning och genomförande. Ni kan också utgå från de frågor och diskussioner ni 6

7 bearbetade under litteraturseminariet (se uppgift 2). Vid utformandet av era intervjufrågor kan ni även ta hjälp av Jacobsen (2017, som ni hade som obligatorisk kurslitteratur i kursen Vetenskaplig teori och metod 1) i syfte att förhålla er vetenskapligt till kvalitativa forskningsintervjuer (se referenslitteratur). 5. Genomför intervjuerna senast v Redovisningen av fältstudien sker i två steg (skriftligt och muntligt) och genomförs individuellt Individuell skriftlig rapport: Sammanställ det du kommit fram i en skriftlig rapport omfattande max 3000 ord (+/- 200 ord exklusive försättsblad och litteraturlista) (Times New Roman, 12 punkter). Du ska använda och utgå ifrån nedanstående punkter samt punkterna för formalia (se sista sidan i studiehandledningen) i din rapport. Utifrån det insamlade materialet redogör du för och diskuterar följande delar i den skriftliga rapporten: De olika aktörernas roller och medverkan i den valda yrkesutbildningen med fokus på dess mål, innehåll, utformning och genomförande. Hur samverkan organiseras mellan den grundläggande yrkesutbildningen och tillhörande bransch/arbetsliv på lokal nivå och vad man samverkar om (dvs. innehåll). Samsyn samt skillnader i uppfattningar mellan aktörerna gällande hur samverkan dem emellan organiseras och fungerar samt vad de olika aktörerna samverkar om (dvs. innehåll). Hur nya gymnasiereformen (GY 2011) enligt de olika aktörerna påverkat branschen och utbildningen? Vad gäller textens disposition är ni fria att disponera och strukturera texten på ett sätt som ni finner lämpligt, så länge de fyra temana ovan behandlas. Texten ska dock innehålla en kortare inledning (som ramar in texten och dess syfte), ett kortare metodavsnitt (där ni beskriver hur ni har gått tillväga i er undersökning, använd gärna Jacobsen (2017) till hjälp), en resultat- och diskussionsdel (dessa kan vävas ihop om ni vill, men tänk i så fall på att noga skilja mellan intervjupersonernas, litteraturens och era egna tankar och perspektiv), samt en avslutande sammanfattning där ni kort redogör för var ni kommit fram till. Sammantaget är utgångspunkten att identifiera, redogöra för samt diskutera likheter och skillnader mellan olika aktörers uppfattningar avseende hur samverkan dem emellan är organiserad och vilken betydelse detta får för utbildningens mål, dess innehåll och hur utbildningen utformas och genomförs. Var därför noga med att ge exempel på och diskutera 7

8 vilken betydelse olika samverkansprocesser mellan skola och arbetsliv får i praktiken för den specifika utbildning ni undersöker och dess innehåll. Vilka möjligheter och begräsningar gör sig synliga? Ett exempel på detta kan vara vilka kunskaper som lärs ut i skolan och genom Arbetsplatsförlagt lärande (APL), men också hur skola och arbetsliv samverkar och kommunicerar för att diskutera vilka kunskaper som ska stå i fokus, exempelvis genom lokala programråd (vilka rutiner finns för lokala programråd?). Exempel på andra aspekter som kan vara relevanta att diskutera är vilket inflytande arbetsmarknaden har i skolan och på vilket sätt utbildningens näringslivsanknytning påverkar utbildningens innehåll, kvalitet och relevans, samt vilka inkluderings och exkluderingsmekanismer som är möjliga att urskilja i relation till de olika aktörernas utsagor (etc.). Var särskilt noga med att inte bara diskutera hur olika aktörer samverkar utan också om vad de olika aktörerna samverkar kring. Vad diskuteras i samverkan mellan utbildning och arbetsliv och på vilket sätt påverkar det utbildningens innehåll och utformning? Litteratur: I rapporten ska ni i relatera och diskutera resultatet till minst 4 titlar från delkursens obligatoriska litteratur (se relevant litteratur under uppgift 2) samt relevant referenslitteratur. Diskutera även dina iakttagelser till lokala rapporter, utvecklingsplaner, (eventuell) skolplan och/eller andra styrdokument från aktuell skola och yrkesbransch. Inlämning av den skriftliga fältstudierapporten Den skriftliga rapporten lämnas in på Mondo i mappen uppgifter UKA 1 Fältstudierapport senast kl den 7/6, Lämna även i din rapport i pappersform i tentafacket - UKA 1 Fältstudierapport i studentkaféet på institutionen senast kl den 7/6. Det går även bra att posta det utskrivna exemplaret av den examinerande fältstudierapporten direkt till kursansvarig lärare. I det fall ni väljer att göra så gäller poststämpel senast den 7/6. Adress: Lisa Tönus, Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet, Frescativägen 54, Stockholm Bedömning av uppgiften: Uppgiften bedöms enligt den 7-gradiga skalan A-F och utgör betyg på kursen förutsatt att samtliga studieuppgifter är genomförda och godkända. Betygskriterier för den skriftliga uppgiften kommer separat på Mondo Muntlig individuell redovisning: Ni som går Campus redovisar era fältstudier i halvklasser (A och B). Gruppindelning sker efter vilka yrkesutbildningar ni har fokuserat och studerat under era fältstudier. Ni måste därför meddela på Mondo (i forum) var ni genomför studien och med vem. Gruppindelningslista läggs därefter ut på Mondo i filsamlingen. Redovisningarna syftar till att utbyta erfarenheter kring de iakttagelser ni gjort under era fältstudier. Erfarenhetsutbytet ska innehålla en sammanfattning av dina fältstudier och fokus ska vara på det som du funnit särskilt intressant. Använd gärna visuellt hjälpmedel, exempelvis PowerPoint. Varje redovisning ska omfatta ca minuter 8

9 inklusive frågor och diskussion. Det är obligatorisk närvaro hela dagen, dvs även det pass när ni inte redovisar. Bedömning av uppgiften: Aktivt deltagande under redovisningen är obligatorisk för att bli godkänd på kursen. Vid frånvaro från seminariet kompletterar studenten genom en uppgift som läggs ut på Mondo efter att seminariet. 9

10 Examination och bedömning Delkursen examineras genom: Deltagande i seminarier Skriftlig uppgift i form av en examinerande fältstudierapport samt muntlig redovisning av densamma. Som betyg på delkursen Utbildning, karriärvägledning och arbete 1 (UCG116) används en sjugradig målrelaterad betygsskala. Godkända betyg (i fallande ordning) A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Underkända betyg Fx = Underkänd, något mer arbete krävs F = Underkänd, mycket mer arbete krävs För att få slutbetyg på kursen krävs lägst betyget E samt genomförda och godkända delar i obligatoriska moment. F och Fx är underkända betyg. För betyget F gäller omprov, för Fx ges komplettering som lämnas in inom två veckor efter att kompletteringsuppgift har meddelats av examinator, därefter gäller omprov. Examination som inte lämnas in i tid enligt tidsangivelse i studiehandledningen kommer inte att bedömas. Studerande som fått lägst betyget E får inte genomgå förnyad examination for högre betyg. En student, som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar mot det. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelse/prefekt. Stöd i studierna Om Du har ett dokumenterat funktionshinder eller dyslexi bör du kontakta Sektionen för studentstöd som har särskilt ansvar för studenter med funktionshinder. Du kan då få hjälp med studiestöd av olika slag, t ex anteckningshjälp, talböcker, förlängd tentamenstid eller teckenspråkstolkning. För språklig handledning vänd er till Stockholms universitets språkverkstad: 10

11 Individuell examination Fältstudierapport Att examinationen är individuell innebär följande: Examinationen är ett enskilt arbete där man inte får skriva svaren tillsammans eller utbyta svar. Identiska, eller delar av, svar i hemtentamen uppfattas som fusk och kommer att anmälas. Citat, referat och anföringar ska vara korrekt återgivna. I texten ska det alltså framgå att du satt dig in i och tillgodogjort dig kurslitteraturen, men också att du förmår föra ett självständigt och underbyggt resonemang kring de frågor som behandlas. Såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) utan att ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet, eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat betraktas som ett grundläggande brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. I samband med bedömningen använder vi ett plagiatprogram för att spåra eventuella plagiat. Se Stockholms universitets regler för examination: 11

12 Formalia krav - Skriftlig fältstudierapport A-E F(x) F Studentens skriftliga redovisning uppfyller utan större avvikelser följande krav: a) texten har en tydlig disposition (och uppfyller riktlinjerna enligt instruktionerna under uppgift 3) b) knyter an till litteratur och andra eventuella källor c) har en klar åtskillnad mellan egna, andras och litteraturens tankar d) har korrekta källhänvisningarna vid citat och referenser enligt Harvard eller APA:s riktlinjer e) innehåller en korrekt referenslista. Därtill ska texten vara korrekturläst, ha sidnummer och vara skriven i Times New Roman, teckenstorlek 12. Studentens namn ska vara angivet i dokumentets sidhuvud, även om arbetet har en framsida. Vidare ska texten ha ett försättsblad där antalet ord framgår. Studentens skriftliga redovisning uppvisar mindre avvikelser från de formaliaregler som specificeras i kriterierna för betyget E. Studenten har inte lämnat in fullständiga examinationsuppgifter 12

13 Betygskriterier Betyg STUDIEUPPGIFT 3 Individuell fältstudierapport A Studenten visar i sin uppgift utmärkt förståelse i förhållande till uppgiftens syfte, instruktion och genomförande genom att i genomgående tydlig grad identifiera och redogöra för olika aktörers perspektiv på och medverkan i den valda utbildningen. Studenten diskuterar genomgående adekvata aspekter på samverkansprocesser mellan skola och arbetsliv och problematiserar tydligt vilka konsekvenser dessa kan få för utbildningens mål, innehåll, utformning och/eller genomförande. I texten uttrycker studenten på ett tydligt sätt sin självständighet genom genomgående nyanserande diskussioner och reflektioner. Rapporten är genomgående i hög grad och på ett mycket självständigt vis förankrad i delkursens litteratur genom väl valda anknytningar till minst fyra titlar från kursens obligatoriska litteratur och dess innehåll. Språket präglas av klarhet. Logiska övergångar mellan enskilda stycken, större avsnitt och rapportens olika delar bidrar till att det aldrig är oklart vad som är rapportens syfte. B Studenten visar i sin uppgift mycket god förståelse i förhållande till uppgiftens syfte, instruktion och genomförande genom att i tydlig grad identifiera och redogöra för olika aktörers perspektiv på och medverkan i den valda utbildningen. Studenten diskuterar adekvata aspekter på samverkansprocesser mellan skola och arbetsliv och problematiserar till viss del vilka konsekvenser dessa kan få för utbildningens mål, innehåll, utformning och/eller genomförande. Diskussioner och reflektioner uttrycks nyanserat och självständigt. Rapporten är i hög grad och på ett självständigt vis förankrad i delkursens litteratur. Texten knyter an till minst fyra titlar från kursens obligatoriska litteratur och dess innehåll. Språket präglas av klarhet. Logiska övergångar mellan enskilda stycken och större avsnitt bidrar till att de är möjligt att urskilja en röd tråd mellan rapportens alla delar. C Studenten visar i sin uppgift god förståelse i förhållande till uppgiftens syfte, instruktion och genomförande genom att i sammantaget tydlig grad identifiera och redogöra för olika aktörers perspektiv på och medverkan i den valda utbildningen. Studenten diskuterar adekvata aspekter på samverkansprocesser mellan skola och arbetsliv och ger flera exempel på vilka konsekvenser dessa kan få för utbildningens mål, innehåll, 13

14 utformning och/eller genomförande. Diskussioner och reflektioner är nyanserade och uttrycks någorlunda självständigt. Rapporten är i tydlig grad och på ett delvis självständigt vis förankrad i delkursens litteratur genom att texten som helhet knyter an till minst fyra titlar från kursens obligatoriska litteratur. Språket präglas till största del av klarhet. Mellan enskilda stycken och större avsnitt går det att urskilja en röd tråd genom texten som helhet. D Studenten visar i sin uppgift tillfredställande förståelse i förhållande till uppgiftens syfte, instruktion och genomförande genom att i tillfredställande grad identifiera och redogöra för olika aktörers perspektiv på och medverkan i den valda utbildningen. Studenten väljer huvudsakligen ut och diskuterar adekvata aspekter på samverkansprocesser mellan skola och arbetsliv och ger flera exempel på vilka konsekvenser dessa kan få för utbildningens mål, innehåll, utformning och/eller genomförande. Diskussioner och reflektioner är delvis nyanserade. Rapporten är i tillfredställande grad förankrad i delkursens litteratur genom att texten som helhet knyter an till minst fyra titlar från kursens obligatoriska litteratur. Språket och dispositionen är så pass tillfredställande att innehållet i rapporten framträder utan större oklarheter. E Studenten visar i sin uppgift tillräcklig förståelse i förhållande till uppgiftens syfte, instruktion och genomförande genom att i tillräcklig grad identifiera och redogöra för olika aktörers perspektiv på och medverkan i den valda utbildningen. Studenten väljer ut och diskuterar några adekvata aspekter på samverkansprocesser mellan skola och arbetsliv och ger exempel på vilka konsekvenser dessa kan få för utbildningens mål, innehåll, utformning och/eller genomförande. Rapporten är i tillräcklig grad förankrad i delkursens litteratur genom att texten inkluderar referenser till minst fyra titlar från kursens obligatoriska litteratur. Språket och dispositionen är tillräckligt tydlig för att det ska vara möjligt att förstå innehållet i rapporten och dess olika delar. Fx Uppgiften är bristfällig vad gäller innehåll och/eller formalia enligt anvisning i studiehandledningen och måste därför kompletteras enligt lärarens anvisningar F Uppgiften går ej att bedöma p.g.a. stora brister eller är ej inlämnad underlag för bedömning saknas 14

15 15