Sammanträdande organ. Tid kl. 08:15 Plats. Kommunstyrelsen. KTS-salen. 1. Delårsrapport per 31 augusti 2015 för Katrineholms kommun

Transkript

1 KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Sammanträdande organ Kommunstyrelsen Tid kl. 8:15 Plats KTS-salen Ärende Beteckning 1. Delårsrapport per 31 augusti 215 för Katrineholms kommun KS/215:46 /EGET_FÖRVALTNING/ Besöksadress: Org.nummer Telefon: Telefax: E-post:

2 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/215:46 Ekonomi- och upphandlingsavdelningen Vår handläggare Ert datum Er beteckning Tommy Gustavsson Kommunstyrelsen Delårsrapport per 31 augusti 215 för Katrineholms kommun Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen förslår kommunfullmäktige att lägga delårsrapporten 215 för Katrineholms kommun till handlingarna. Vidare uppmanar kommunstyrelsen alla nämnder att fortsätta arbetet med anpassningar inför 216 års budget. Sammanfattning av ärendet Kommunledningsförvaltningen har ställt samman en delårsrapport och överlämnat det till kommunstyrelsen. Resultatet för årets första åtta månader uppgår till 3,9 miljoner kronor för kommunen. Delårsrapporten innehåller också en sammanställd redovisning och kommunkoncernens resultat för årets första åtta månader uppgår till 41,3 miljoner kronor före extraordinära poster. Nämnderna har uppdragits att beskriva väsentliga händelser och att redovisa prognoser för helåret. Därtill redovisar nämnderna aktuell status avseende resultatmålen. Ärendets handlingar Delårsrapport för Katrineholms kommun, Tommy Gustavsson T.f ekonomichef Beslutet skickas till: Samtliga nämnder och helägda bolag KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: tommy.gustavsson@katrineholm.se

3 Delårsrapport 215 Foto: Hanna Maxstad Kommunledningsförvaltningen

4 2 (79) INNEHÅLL Katrineholms kommun... 3 Vision Kommunens styrsystem... 4 Organisationsöversikt... 6 Förvaltningsberättelse... 8 Sammantagen bedömning... 8 God ekonomisk hushållning... 8 Finansiell analys Framtiden Verksamhet ansvarsområden och uppföljning av volymmått... 2 Kommunens nämnd- och förvaltningsorganisation... 2 Kommunkoncernen Resurser uppföljning av resursanvändning Ekonomiskt utfall enligt driftsredovisningen inkl. prognos för Ekonomiskt utfall avseende investeringar inkl. prognos för Personalresurser Resultat uppföljning av övergripande mål och resultatmål Ortsutveckling... 4 Kultur och fritid Skola Omsorg och trygghet Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Ekonomi och organisation... 6 Räkenskaper Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Noter Redovisningsprinciper Ord- och begreppsförklaringar... 78

5 3 (79) KATRINEHOLMS KOMMUN Vision 225 I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Katrineholm Läge för liv & lust År 225 har Katrineholm ett gynnsamt läge: Läget är inte bara den fysiska platsen, läget visar också positionen i förhållande till andra och i tiden. Katrineholms läge är en tillgång på flera olika sätt: Det geografiska läget strategiskt beläget med goda kommunikationer till flera storstadsområden, ett starkt logistiskt argument för näringsliv och nyföretagande. Sveriges Lustgård Vackra omgivningar ger en generell livskvalitet som förknippas med kommunen: ett kvalitativt bättre boende än i storstaden; ett liv närmare naturen; en sundare och tryggare miljö för barn att växa upp i; ett liv med en högre grad av närhet och gemenskap. I jämförelse med andra Katrineholm är bland de främsta, såväl när det handlar om näringslivsklimat som vid jämförelser av skola och omsorg. Rätt tidpunkt För många människor är det "läge" för förändring till en annan typ av liv, ett liv av det slag som kommunen kan erbjuda. För kommunen i sin helhet; invånare, näringsliv, kultur- och föreningsliv och för kommunen som organisation är det läge för handling och förändring. År 225 sjuder Katrineholm av liv: Liv skapar liv, liv är tillväxt och utveckling. Liv finns i många former: Folkliv Kommunen är större, fler föds och fler flyttar hit. Stolthet och gemenskap gör att livet frodas både i staden och på landsbygden. Näringsliv Företagandet och handeln blomstrar. Näringslivet är starkt, brett och anpassat efter rådande marknadsförutsättningar. En god arbetsmarknad ger människor möjligheter och framtidstro. Kulturliv Här finns utrymme för kreativitet, kulturlivet är brokigt och skapar upplevelser och inspiration. Föreningsliv En mångfald av aktiva föreningar ger energi och gemenskap över gränser. År 225 är Katrineholm en plats präglad av lust: Lust är ett uttryck för en vilja och handlingskraft, en inställning och ett förhållningssätt. Lust är drivkraften bakom all kreativ verksamhet. Men lust är också det lustfyllda, det vi lever för och det vi lever av: Arbete Ett innovativt näringsliv och en öppenhet för att tillvarata goda idéer skapar lust i arbetet och framgång för vår kommun. Lärande Förändring börjar med en vilja att förändras. Lusten till lärande leder till utveckling både för den enskilda människan och för samhället. God mat Mat är grunden för liv och hälsa och kan vara en upplevelse för alla sinnen. I Katrineholm både produceras och serveras mat med omsorg om såväl människor som miljö. Mat är i sann mening både näring och näringsliv. Lek, idrott och kultur I Katrineholms kommun finns plats för lek för både stora och små. Här finns ett brett och aktivt idrottsutövande med lång och stolt tradition. Det rika kulturutbudet ger upplevelser och mening i tillvaron. Gemenskap Här finns en närhet mellan människor och ett tolerant och öppet förhållningssätt där jämställdhet och mångfald är en självklarhet.

6 4 (79) Kommunens styrsystem Kommunens styrsystem utgör ett ramverk för kommunens planerings- och uppföljningsarbete och beskriver processer och verktyg för styrningen. Styrsystemet innefattar hela kommunkoncernen, det vill säga både nämnder och styrelser i kommunens bolag och kommunalförbund. Styrsystemet för Katrineholms kommun infördes 21 och reviderades i början av 214. Det beskrivs mer utförligt i Styrsystemet i Katrineholms kommun (Kommunstyrelsens handling nr 8/214, kommunfullmäktige , 21). Utgångspunkter för styrningen Styrsystemet i Katrineholms kommun beskriver ett antal utgångspunkter som ska genomsyra alla delar av styrningen, från planering till genomförande och uppföljning, i hela organisationen. En grundläggande utgångspunkt är att styrningen måste omfatta fyra perspektiv som visas i bilden nedan. Syftet med styrningens fyra perspektiv är att tydliggöra att styrningen måste utgå från dem vi är till för och vad som är vårt uppdrag. En annan viktig utgångspunkt i Katrineholms kommuns styrsystem är genusmedveten styrning. Jämställdhetsintegrering är den strategi som vi använder för att styrningen ska bidra till ökad jämställdhet mellan könen. Det innebär att jämställdhet ska integreras som ett perspektiv i de ordinarie verksamheterna, såväl i alla led av beslutsprocessen som i genomförande och uppföljning. Styrningen ska också utgå från ett helhetsperspektiv som omfattar såväl nämnder som bolag och kommunalförbund. Andra utgångspunkter för styrningen är enkelhet och tydlig rollfördelning. Eftersom styrningen till stor del konkretiseras i olika styrdokument är det vidare viktigt att säkerställa levande styrdokument. Genom tydliga rutiner ser vi till att styrdokumenten används vid planering, genomförande och uppföljning och att de revideras vid behov. Att använda uppföljning som grund för planering är en viktig utgångspunkt för att säkerställa att vi nyttjar erfarenheter av det som har hänt när vi tar ut riktningen för framtiden. Genom en tydlig uppföljning utifrån målen för verksamheten, som vid behov kompletteras med en fördjupad analys, kan vi ta fram planer och aktiviteter för fortsatt utveckling.

7 5 (79) Planeringsprocessen Kommunens långsiktiga planering ska enligt styrsystemet styras av kommunens vision och den kommunplan som tas fram för varje mandatperiod. Kommunplanen ligger till grund för planeringen för alla år under mandatperioden. Planeringen för ett enskilt år påbörjas under våren då planeringsdirektivet fastställs av kommunstyrelsen. Planeringsdirektivet innehåller dels ekonomiska ramar för nämnder och bolag, dels uppdrag och anvisningar till nämnder och bolag för det fortsatta planeringsarbetet. Utifrån planeringsdirektivet tar nämnder och bolag fram underlag för kommunens övergripande plan med budget. Under september-oktober sker beredning av kommunens övergripande plan med budget. Den behandlas i kommunstyrelsen i oktober och beslutas av kommunfullmäktige i november. I den övergripande planen med budget fastställs mål och uppdrag samt ekonomiska ramar för nämnder, bolag och kommunalförbund för det kommande året, med en plan för de två följande åren. Även den ekonomiska ersättningen avseende kommunens verksamhetsfastigheter fastställs i samband med budgeten. Fullmäktige kan också ge särskilda uppdrag i samband med övergripande plan med budget. Efter att den övergripande planen med budget har beslutats av kommunfullmäktige fastställer nämnder och bolag nämndens/bolagets plan med budget. Nämnder och bolag får sin styrning från kommunfullmäktige genom visionen, kommunplanen, planeringsdirektivet, övergripande plan med budget, övriga inriktningsdokument samt reglementet eller bolagsordningen. Kommunplanen är en del av ägardirektivet till bolagen. Nämnder och bolag styrs också i de flesta fall av olika lagstiftning. I sin plan med budget bryter nämnden/bolaget ner kommunfullmäktiges mål och uppdrag. Nämnden kan också lägga till särskilda uppdrag till sin förvaltning. Planerna för nämnder och bolag ska fastställas innan planeringsåret påbörjas. När den politiska nivån gjort ställningstaganden och dessa har sammanställts i de politiska styrdokumenten är det dags för verksamhetsnivån att planera hur allting ska genomföras och av vem/ vilka. Detta görs genom verksamhetsplaner. Styrsystemet reglerar inte hur verksamhetsplanerna ska se ut. Målstruktur För att de politiska målen ska styra det som görs i verksamheterna behövs en tydlig målstruktur. Det är viktigt att det är tydligt på vilken nivå olika typer av mål beslutas och hur mål på olika nivåer hänger ihop (en röd tråd i styrningen). Det finns också en koppling till styrningens fyra perspektiv. Övergripande mål anges i kommunplanen och sätts framför allt utifrån perspektivet nytta, utifrån såväl ett invånar- som ett samhällsperspektiv. De övergripande målen tar också sikte på kommunens vision. De övergripande målen fastställs av kommunfullmäktige och är styrande för samtliga nämnder och bolag. Resultatmål sätts utifrån perspektivet resultat. Resultatmål kan antingen anges i kommunplanen eller i övergripande plan med budget. Resultatmålen fastställs av kommunfullmäktige och är styrande för en eller flera nämnder/bolag. Resultatmålen ska vara påverkbara för kommunen, mätbara och ha en angiven målnivå som gör att de kan följas upp. Aktiviteter sätts utifrån perspektivet verksamhet. Aktiviteter anges i förvaltningarnas verksamhetsplaner och beslutas på tjänstemannanivå. När det är möjligt ska det anges vilket övergripande mål och vilket resultatmål som aktiviteten är kopplad till. Särskilda uppdrag kan ges av kommunfullmäktige till nämnder i övergripande plan med budget eller av nämnder till sin förvaltning i nämndernas planer med budget. Särskilda uppdrag hör också till perspektivet verksamhet. När det är möjligt ska det anges till vilket övergripande mål som det särskilda uppdraget är kopplat. Till de särskilda uppdragen kopplas aktiviteter i förvaltningarnas verksamhetsplaner.

8 6 (79) Uppföljning I styrsystemet anges hur verksamheterna ska följas upp i olika tidsperspektiv. Uppföljningen ska utgå från styrningens fyra perspektiv. Den ska också vara genusmedveten och bygga på könsuppdelad statistik. Kommunstyrelsen ska enligt kommunallagen ha uppsikt över övriga nämnder, kommunala bolag och kommunalförbund. Under det löpande verksamhetsåret görs uppföljning i form av månadsuppföljning och delårsrapport. I månadsuppföljningen till kommunstyrelsen redovisas ekonomiskt läge och eventuella verksamhetsavvikelser med förslag till åtgärder. Uppföljningen av ett enskilt år görs i kommunens årsredovisning. I samband med bokslutsberedningen ska nämnder och bolag presentera en analys av föregående år. Analysen ska återkoppla till de övergripande målen och resultatmålen. I samband med årsredovisningen ska kommunstyrelsen även utvärdera kommunens samlade system för intern kontroll. Organisationsöversikt Kommunkoncernen

9 7 (79) Kommunens nämnd- och förvaltningsorganisation

10 8 (79) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sammantagen bedömning God ekonomisk hushållning Kommunerna ska enligt kommunallagen ha god ekonomisk hushållning i verksamheten och ta fram särskilda mål och riktlinjer av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Kommunen definierar därför i övergripande plan med budget finansiella mål och verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. En utvärdering av målen för god ekonomisk hushållning görs både i delårsrapporten och i årsredovisningen. De finansiella målen tar sikte på kommunens finansiella ställning och utveckling och anger därmed de finansiella förutsättningarna eller ramarna för den verksamhet som kommunen bedriver. Det handlar bland annat om att värdesäkra det egna kapitalet och att bygga upp reserver för kommande investeringar, liksom att dagens skattebetalare på ett hållbart sätt ska konsumera med hänsyn taget till kommande generationer. Kommunens övergripande finansiella mål om att resultatet ska uppgå till en procent av skatteintäkterna och utjämning bör ses som en miniminivå. God ekonomisk hushållning innebär inte enbart att räkenskaperna går ihop på ett ansvarsfullt sätt. Begreppet innefattar även ett krav på att resurserna används till rätt saker och att de utnyttjas på ett effektivt sätt. Verksamhetsmålen tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för att få en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. Bedömning av de finansiella målen I nedanstående tabell redovisas de beslutade finansiella målen för god ekonomisk hushållning. Färgmarkeringen visar måluppfyllelse, se förklaring sid 39. Finansiella mål för god ekonomisk hushållning Resultatet ska uppgå till en procent av skatteintäkterna Nettodriftskostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkterna Avskrivningarna ska under planperioden inte ta mer än tre procent av driftbudgeten Målet att resultatet ska uppgå till en procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning uppnås inte för delåret eftersom resultatet efter åtta månader uppgår till 3,9 mnkr vilket motsvarar knappt,3 procent av skatteintäkterna. Om hänsyn tas till de jämförelsestörande posterna, öronmärkta medel och reavinst, blir kommunens balanskravsresultat högre och uppgår till 7,4 mnkr. Inte heller målet att nettodriftskostnaderna inte ska öka snabbare än skatteintäkterna och de generella statsbidragen plusutjämning är uppfyllt. Nettodriftskostnaderna har ökat med 4,5 procent under perioden, jämfört med skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, som ökat 3,9 procent. Det tredje finansiella målet avseende avskrivningarna är uppfyllt för delåret eftersom avskrivningarna ligger på 2,6 procent av driftbudgeten. Prognostiserat resultat för 215 är 12 mnkr, vilket motsvarar,65 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Således bedöms det första finansiella målet inte heller kunna uppnås på årsbasis. Beträffande nettodriftskostnadernas utveckling under 215 är prognosen en ökning med 3,85 procent, medan skatteintäkter och statsbidrag beräknas öka med 4,2 procent. Det andra finansiella målet bedöms därmed kunna uppfyllas. Avskrivningsvolymen för året beräknas bli 2,2 procent av driftbudgeten, vilket innebär att även det tredje finansiella målet förväntas nås.

11 9 (79) Bedömning av verksamheten Katrineholm har under första halvåret 215 haft en befolkningstillväxt med 164 personer jämfört med årsskiftet 214/215. Ökningen beror på ett stort inflyttningsöverskott (157 personer) medan födelse- och dödstalen ligger på ungefär samma nivå som tidigare. En växande befolkning bidrar till kommunens attraktivitet, fler skattebetalare och större statsbidrag vilket medför ökat handlingsutrymme, samtidigt som behoven och kraven ökar beträffande infrastruktur, boendemiljö, skola, kommunikationer och övrig kommunal service. Arbetet för att få fler företag och arbetstillfällen till kommunen har hög prioritet och ger resultat. Under första halvåret 215 har 73 nya företag startats i Katrineholm, vilket är mer än motsvarande period 214 då antalet var 65. På samhällsbyggnadsförvaltningen råder stort tryck på att få fram nya detaljplaner som framför allt rör bostadsbyggande. De planer som är under framtagande kommer att möjliggöra byggande av 5 nya bostäder fram till 217. Ett kontinuerligt arbete pågår med att effektivisera administrationen i bygglovsprocessen. I Katrineholm var totalt 1,7 procent av den registerbaserade arbetskraften år arbetslösa i augusti 215. Då inräknas både öppet arbetslösa, 4,8 procent, och sökande i program, 5,9 procent. Arbetslösheten är oförändrad jämfört med motsvarande period 214. Bland unga är arbetslösheten högre. Totalt var 18,2 procent av den registerbaserade arbetskraften år arbetslösa i augusti 215, varav öppet arbetslösa 8,2 procent och sökande i program 1 procent. Bland unga har det skett en minskning av arbetslösheten jämfört med motsvarande period 214, då var 2,4 procent arbetslösa. De senaste två åren har arbetslösheten bland unga sjunkit med 4,1 procentenheter. Utbildningsnivån i Katrineholm ligger lägre än riksgenomsnittet, vilket även avspeglar sig i arbetslöshetssiffrorna. Detta innebär att behoven av utbildning och arbetsmarknadsåtgärder är stora. Regeringen presenterar i budgeten åtgärder och insatser i syfte att stimulera sysselsättningen, i form av extratjänster, traineejobb och utbildningskontrakt. Utbildningskontrakt innebär att arbetslösa ungdomar 2-24 år ska påbörja eller återgå till studier med målsättningen att fullfölja gymnasieutbildningen. Regeringen kommer också att tillföra ytterligare medel till komvux och yrkesvux, vilket kommer att innebära ökade möjligheter för arbetslösa att komma in på arbetsmarknaden. Kommunen arbetar även med andra insatser för att förbättra invånarnas möjligheter till utbildning och/eller egen försörjning. Ett exempel är projektet Arbetslinjen, med syftet att få personer med försörjningsstöd in på arbetsmarknaden, där flera förvaltningar varit aktiva och erbjudit arbetsplatser. Under perioden januari till augusti 215 uppgick utbetalningarna av försörjningsstöd till 4,4 mnkr, vilket är 2,5 mnkr mer än förra året. Under denna period fick i genomsnitt 77 hushåll per månad försörjningsstöd (673 hushåll 214) med ett genomsnittligt månadsbelopp på kr (7 15 kr 214). Jämfört med 214 har såväl antalet hushåll som utbetalningen per hushåll och månad ökat. En stor andel av utbetalningarna av försörjningsstöd går liksom tidigare till personer som är utan arbete. Det är därför mycket viktigt att målet nås att öka andelen försörjningsstödstagare som går vidare till studier eller arbete. Socialförvaltningen har under det första halvåret fokuserat på att få en budget i balans och fortsätta att utveckla god kvalitet i verksamheten. Samtidigt har förvaltningen stått inför svåra utmaningar. Bostadsbristen har medfört att man tvingats bevilja omfattande insatser av tillfälliga boenden såsom vandrarhem, hotell, etc. till bostadslösa invånare. Samtidigt ligger nivån på försörjningsstöd högre än budgeterade medel för ändamålet. Det är invånare med låg utbildningsnivå, språkhinder och/eller sociala problem som har svårast att få arbete och därmed egen försörjning. Socialförvaltningen och Viadidakt samverkar i syfte att uppnå Aktivt försörjningsstöd. Viadidaktnämnden har under våren fått ett särskilt beredningsuppdrag att utreda och ta fram förslag på hur verksamhetens effektivitet kan ökas inom tilldelad ekonomisk ram. Syftet är att öka genomströmningen så att fler kvinnor och män kommer i arbete eller studier och därmed minska de framtida behoven av försörjningsstöd och/eller andra stödinsatser från kommunen. Arbetet med förvaltningens framtagande av förslag till ny organisation pågår enligt plan. Viadidakt har genom

12 1 (79) olika insatser under året effektiviserat och utvecklat verksamheten i syfte att nå uppsatta resultatmål. Antalet barn och elever i kommunens förskolor, grundskolor och fritidshem har fortsatt att öka under 215, vilket fått till följd att barn- och elevgrupper blivit större. Detta har medfört en brist på funktionella lokaler för skolundervisning som är gynnsamma för elevernas resultatutveckling. För 214 redovisar skolan ett förbättrat studieresultat för eleverna jämfört med tidigare år. Både behörigheten till gymnasieskolan och betygssnittet, meritvärdet, ökade. Även andelen godkända nationella prov i årskurs 3, 6 och 9 ökade. Betygsresultaten för våren 215 visar på ett ökat meritvärde och att fler elever än 214 når målen i alla ämnen. Ett intensivt arbete pågår för att bibehålla den positiva utvecklingen. En bidragande orsak till att skolresultaten fortfarande i nationell jämförelse ligger lågt, trots den positiva utveckling som varit senaste åren, är den sammanlagda elevstrukturen i kommunen. Denna struktur är mer problematisk än genomsnittligt i riket beträffande faktorer såsom barnfattigdom, föräldrars utbildningsnivå samt det ökade antalet nyanlända elever. Dessa bakgrundsfaktorer måste beaktas vid bedömning av resultaten. Volymökningarna inom vård- och omsorgsförvaltningens verksamhetsområden fortsätter att öka, och därmed ökar kostnaderna, främst personalkostnaderna. Personalförsörjningen blir en framtida utmaning, men redan nu finns svårigheter att rekrytera vissa nyckelgrupper. Katrineholms kommun har ett större antal äldre och funktionshindrade personer än riksgenomsnittet, vilket beror på demografin, men också på att många personer med funktionsnedsättning, som tidigare bodde på institutioner som landstinget drev, bor kvar i närområdet. Behovet av korttidsplatser har under de senaste åren varit stort och vård- och omsorgsförvaltningen bedömer att behovet kommer att kvarstå framöver. Planering pågår för att utöka antalet korttidsplatser. Detta är en del i arbetet med att skapa fler platser i särskilt boende inom äldreomsorgen. Sammantaget för detta också med sig ökad efterfrågan på personal med rätt kompetens, och kommer att innebära ökande personalkostnader framöver. Service- och tekniknämndens verksamhet har anpassats till den minskade personalstyrkan genom effektiviseringar. Merparten av de målsättningar som nämnden har satt upp i sin plan för 215 är antingen uppnådda eller pågående och beräknas bli slutförda under året. Ett flertal utvecklingsprojekt bedrivs inom service- och tekniknämndens verksamheter. Satsningen på klimatsmart och ekologisk mat har varit fortsatt framgångsrik och måltidsmiljön har utvecklats i kommunens restauranger. Beträffande årets investeringar har de inte genomförts i den takt som var planerat för de första åtta månaderna, bland annat till följd av nya upphandlingsrutiner och problem med asfaltsavtalet. Gällande de verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning som kommunfullmäktige fastställde i övergripande plan med budget , följs samtliga utom ett endast upp på årlig basis. Görs en bedömning utifrån de resultatmål som följs upp vid delårsrapporten, kan dock konstateras att flertalet resultatmål visar på positiv måluppfyllese samt en positiv trend jämfört med föregående år. Följande verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning kommer att följas upp i årsredovisningen: Andelen kvinnor och män med ekonomiskt bistånd som övergår till egen försörjning ska öka Andelen studerande som klarar målen i utbildning i svenska för invandrare ska öka Andelen studerande som klarar målen i gymnasial vuxenutbildning ska öka Andelen elever som får godkänt i alla delmoment för de nationella proven i årskurs 3 ska öka Andelen elever som får godkänt i alla delmoment för de nationella proven i årskurs 6 ska öka Andelen elever med gymnasiebehörighet ska öka Andelen elever som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år ska öka Personalkontinuiteten inom hemtjänsten ska öka Andel brukare som svarar att de är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst ska öka Andel brukare som svarar att de är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende ska öka Andel brukare inom omsorgen till personer med funktionsnedsättning som svarar att de är ganska/mycket nöjda med den hjälp de får ska öka

13 11 (79) Finansiell analys Ekonomiskt resultat Kommunkoncernen redovisar ett positivt resultat på 41,3 mnkr (52,3 mnkr). Katrineholms Fastighets AB inkl. Katrineholms Industrihus AB redovisar ett positivt resultat på 26,6 mnkr (25,3 mnkr), Västra Sörmlands Räddningstjänst redovisar ett resultat -,5 mnkr (,2 mnkr) och Katrineholms Vatten och Avfall AB redovisar ett resultat 5,8 mnkr (11,6 mnkr). Logistikposition Katrineholm AB har sålts under året och ingår inte i kommunkoncernens resultat 215 (214 var redovisat resultat -1,6 mnkr, kommundel 49 procent). Resultat för koncernbolagen avser före extraordinära poster, resultat för föregående år redovisas inom parentes. Kommunens prognostiserade resultat för 215 uppgår till 12, mnkr. Det budgeterade resultatet för 215 uppgår till 19,1 mnkr. Nämndernas resultat gentemot budgeten visar en negativ avvikelse på -14,1 mnkr. I tabellen nedan redovisas verksamhetsnämndernas avvikelser mellan Övergripande politisk ledning (kommunfullmäktige, valnämnd och överförmyndare) och bygg- och miljönämnden har redovisat mindre avvikelser under samma period Prognos Bildningsnämnden Kommunstyrelsen Nämndernas budgetavvikelser, tkr Kultur- och turismnämnden Service- och tekniknämnden Socialnämnden Viadidaktnämnden Vård- och omsorgsnämnden Socialnämnden prognostiserar för den största negativa avvikelsen jämfört med budget -14, mnkr. Därefter följer vård- och omsorgsnämnden som prognostiserar en negativ avvikelse på -4,3 mnkr. Bildningsnämnden lämnar en positiv prognos på 2,5 mnkr och kommunstyrelsen lämnar 1,7 mnkr. Övriga nämnder lämnar ingen avvikelse jämfört med budget vid årets slut. Finansieringsverksamheten prognostiserar en positiv avvikelse gentemot budget på totalt 7 mnkr. Utveckling av intäkter och kostnader Ett sätt att analysera förhållandet mellan kostnader och intäkter är att mäta hur stor del av skatteintäkter och utjämningsbidragen som tas i anspråk av de löpande kostnaderna (exkl. avskrivningar). För perioden uppgick andelen till 97,2 procent (exkl. jämförelsestörande poster), vilket är högre än utfallet för 214 (96,8 procent). Generellt sätt kan man säga att nettokostnadsandelen inte ska överstiga 98 procent. Skatteintäkterna och utjämningsbidragen är kommunens största inkomstkälla och svarar under perioden för 82,6 procent av kommunens samtliga driftsintäkter. Den relativa ökningen av dessa inkomstkällor jämfört med ökningen av nettodriftskostnaderna ger en bild av kommunens ekonomiska utveckling. Mellan augusti 214 och augusti 215 har skatteintäkterna och utjämningsbidragen ökat med 46 mnkr från mnkr till mnkr. Som framgår av diagrammet nedan är ökningen 3,9 procent för perioden. Detta kan jämföras med 214 då ökningen var 3,5 procent.

14 12 (79) Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och utjämning 98,2% 98,1% 98,% 97,9% 97,8% 97,8% 97,6% 97,6% 97,4% 97,2% 97,2% 97,1% 97,% 96,8% 96,6% Relativ utveckling av skatteintäkter/generella statsbidrag och nettokostnader 8 6 % 4 3,5 3,1 2 3,9 2,2 1, ,2 1, ,5 3,5 1, Ökn skattemedel/utjämning Ökn nettokostnader Utvecklingen av verksamhetens nettokostnader har sedan augusti 214 varit 4,5 procent och är därmed högre än utvecklingen av skatteintäkterna och de generella statsbidragen under samma tid. Jämförelsen mellan nettodriftskostnadsökning och ökning av skatteintäkter är ett av kommunens tre finansiella mål. Långsiktig kapacitet Kommunens finansiella uthållighet på lång sikt handlar om faktorer som tillräcklig betalningsberedskap, en bra utveckling av soliditeten och en rimlig skuldsättningsgrad. För att utveckla kapaciteten på lång sikt måste intäkterna överstiga kostnaderna. Detta uttrycks i kommunallagen i form av det så kallade balanskravet. Balanskravet innebär att kommunens resultat måste överstiga noll, vilket är lägsta godtagbara nivå för kommunens resultat på kort sikt. På längre sikt räcker inte ett nollresultat för att bevara den långsiktiga kapaciteten. Från och med 213 gäller nya regler avseende reservering av medel för framtida behov. Kommuner har möjlighet att avsätta medel inom det egna kapitalet till en resultatutjämningsreserv (RUR). Även om lagen gäller från och med 213, kommer resultaten för att kunna reserveras retro-

15 13 (79) aktivt. Kommunfullmäktige i Katrineholm beslutade i maj 213 om att anta riktlinjer för RUR samt att göra en avsättning i RUR på 17 mnkr. Balanskravsutredning Årets resultat 15,8 3,9 Reavinst vid försäljning -5, -,5 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 1,8 3,4 Använda öronmärkta medel 16,8 4, 27,5 7,4 Synnerliga skäl Årets balanskravsresultat, mnkr Vid avstämning mot balanskravet återläggs under perioden uppkomna reavinster samt även de kostnader som är hänförliga till projekten som bekostats via tidigare års öronmärkta resultat. Under 215 uppgår dessa kostnader till 4, mnkr. Kommunen har i samband med årsredovisningarna för 21, 211 och 213 öronmärkt medel av resultatet för särskilda framtida satsningar. I samband med årsredovisningen för 21 öronmärktes 12 mnkr för välfärdsutmaningar och 5 mnkr för tillväxtprojekt. I samband med årsredovisningen för 211 öronmärktes 17 mnkr för välfärdsutmaningar och 4,8 mnkr för tillväxtprojekt. Vid 213 års slut hade beslut fattats avseende samtliga av 21 och 211 års öronmärkta medel. I samband med årsredovisningen för 213 öronmärktes 38 mnkr för välfärdsutmaningar. Tabellen nedan visar hur mycket som nyttjats hittills under 215 på respektive projekt/beslut. Tabellen visar även hur mycket som har förbrukats totalt av de avsatta medlen.

16 14 (79) Öronmärkta medel Från välfärdsutmaningar Arbetslinjen Projekt Ungdomstorget Verksamhetsomställning (demensriktlinjer) Volymökningar BIN och STN Fortsättning arbetslinjen Satsning sommarjobb Elevutveckling per 15 maj Uppföljning av elevutveckling Klimatsmart mat Från tillväxtprojekt Kompetensplaneringsprojekt E-förvaltning Samhällsutveckling Varumärket Sveriges Lustgård Vision 225 Särskilda insatser inom skolan Tillväxtprojekt SBF 21 och 211 års medel 12, 1,5 2, 3, 1,5 1,8,7 4,6 4, 213 Utfall års Totalt 215 medel förbrukat jan-aug 8, 2,3 2, 1,3 1, 1,,4,4 3,,6 Välfärdsutmaningar Hel- del på Lövåsen Kompetensutv Reggio Emilia Turistbyrån Uppföljning av elevantal Arbetskläder för utomhusbruk Individ- och familjeomsorg Lov- och sommarskola Förlängning klimatsmart mat från grunden Infrastruktur Samhällsbyggnadsförvaltningen Tillväxtfrämjande åtgärder Uppbyggnad av arbetet med internationella strategin Arbetslinjen 3. Förstudier enligt Övergripande plan med budget , 3, 1,7 3, 1,5 2,9,7 4,6 4,,9,7 1,,4,4 2,2,3,3,,, 3,,6,7 2,5 1,4 2,,6 2, 1,,5,7 2,5 1,1 2,,6,7,4,1 1,4,7,7,4,4 2,2 59,6 4, 1,1,2,7,5,6 4,,2 Resurser volymökning, BIN 38,8 2,2 33,9

17 15 (79) Soliditet Soliditeten anger hur stor del av de totala tillgångarna som är finansierade med eget kapital, dvs. inte finansierade genom lån. Soliditeten mäter det egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. Soliditeten uttrycker den finansiella styrkan på lång sikt. Ju högre soliditet desto lägre utgifter för räntor och amorteringar. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen och tillgångarnas förändring. En oförändrad soliditet pekar på att det egna kapitalet och tillgångarna utvecklas i samma takt. Soliditetens utveckling 7% 6% 6% 57% 52% 51% 5% 57% 4% 3% 2% 1% 5% 3% % -1% % 213 2% 214 3% Soliditet exkl ansvarsförb Soliditet inkl ansvarsförb Kommunens soliditet enligt balansräkningen har ökat med 5, procentenhet, från 52,4 till 57,4 procent från årsskiftet 214/215. Med hänsyn taget till ansvarsförbindelserna har soliditeten ökat med 1, procentenheter, från 2 till 3 procent. Det är positivt att även solidititen inklusive ansvarsförbindelsen har ökat och är positiv. Finansnetto Finansnettot består av finansiella intäkter minus finansiella kostnader. Ett positivt finansnetto är viktigt för kommunen eftersom det tillför medel till den löpande verksamheten. Kommunens finansnetto för 215 uppgår till 1,1 mnkr. För motsvarande period 214 uppgick finansnettot till -6,1 mnkr. Likviditet Likviditet anger betalningsförmåga på kort sikt. Likvida medel binds i betalningssystemet och behövs för att utjämna tidsskillnader mellan in- och utbetalningar. Likviditet kan också ge viss säkerhet vid oväntade händelser. Den 31 augusti 215 uppgick de likvida medlen i kommunen till 1,6 mnkr. Detta är en ökning med 5,8 mnkr jämfört med årsskiftet 214 då de likvida medlen uppgick till 4,8 mnkr. Placeringar Kommunen placerade 213 en del av den överlikviditet, som de inlösta lånen från bolagen genererade, i enlighet med kommunens finanspolicy. Per sista augusti 215 uppgick det bokförda värdet av placeringarna till 48,3 mnkr. Det aktuella marknadsvärdet uppgår till 52,8 mnkr.

18 16 (79) Lån, räntor och amorteringar Katrineholms kommun amorterade under 213 av samtliga egna långfristiga skulder som en följd av att de kommunala bolagen KFAB och KVAAB återbetalade sina lån till kommunen. Katrineholm hör till de tjugotal kommunerna i landet som är skuldfria. Pensioner och pensionsskulden Den nuvarande redovisningsmodellen för kommunens pensionsåtaganden, den så kallade blandmodellen, innebär att årets kostnader för pensioner består av utbetalningar till dagens pensionärer samt avsättningar för kommande pensioner för de som arbetar i kommunen idag. Kostnader för ansvarsförbindelsen och avsättningarna återlånas till verksamheten. Årets kostnader för utbetalningar från ansvarsförbindelsen (pensioner intjänade före 1998) bokförs löpande och belastar årligen resultatet. Under perioden var kostnaden 3 mnkr, vilket är en minskning med 7 mnkr jämfört med samma period 214. Kostnaden har minskat som en följd av den inlösen om 397 mnkr som kommunen gjorde under 213. Hela den avgiftsbaserade delen av avtalspensionen (från och med 1998) disponeras av den anställde för eget val av förvaltare och kostnaden bokförs löpande. Den individuella delen utbetalas en gång per år (mars efter intjänandeåret) och intjänandet under året finns med som en kortfristig skuld per 31 augusti. Den avsättning som finns upptagen i balansräkningen avser pensioner på löner över 7,5 basbelopp samt pensionsåtaganden för förtroendevalda. Mnkr Ansvarsförbindelse (inkl särskild löneskatt) som inte tagits upp bland avsättningarna Avsättningar i BR (inkl särskild löneskatt) som inte tagits upp bland avsättningarna Individuell pension Återlånade medel Förpliktelsen minskad genom försäkring som löstes in 213. Skuldsättningsgrad Skuldsättningsgraden visar i vilken utsträckning kommunen finansierat sina tillgångar med främmande kapital. Låga värden indikerar god finansiell styrka. Kommunen skuldsättningsgrad har förbättrats jämfört med årsskiftet 214/215 med 7 procentenheter. % Kortfristiga skulder Långfristiga skulder Avsättningar till pensioner Avsättningar till statlig infrastruktur Total skuldsättningsgrad

19 17 (79) Borgensåtagande Riskerna i kommunens borgensåtagande är mycket små. Borgensförbindelserna var mnkr vid delårsbokslutstillfället, oförändrat jämfört med 214. Den största delen av borgensförbindelser är borgen för lån upptagna i kommunens bolag. Dessa förbindelser bedöms innehålla mycket låg risk. KFAB inkl. KIAB hade vid årsskiftet utnyttjat 1 17 mnkr av den totala beviljad borgensramen på 1 31 mnkr. KVAAB hade vid årsskiftet utnyttjat 525 mnkr av den totala beviljad borgensramen på 55 mnkr. Från och med 21 infördes en borgensavgift, för närvarande,3 procent, gentemot kommunens bolag. Känslighetsanalys Kommunens förutsättningar för verksamheten påverkas av omständigheter i omvärlden såväl som lokalt. Ekonomin påverkas med viss känslighet av olika händelser. Nedan framgår effekter av några händelser, vilket visar betydelsen av planering, prognoser, styrning och kontroll av verksamheten. Händelse mnkr Ränteförändring 1% på lån 5 mnkr,5 Löneförändring 1% 12,2 Försörjningsstöd 1%,5 Befolkningsförändring 1 personer (skatteeffekt) 4, 1 heltidstjänster (33 /mån inkl. PO) 4, Fem år i sammandrag Allmänt Kommunal utdebitering* 22,18 22,18 22,18 22,18 22,18 Total utdebitering* 32,35 32,35 32,24 33,24 33,24 6,4 33,9-389,4 46,2 3,9,6% 3,4% -38,3%,2%,6% Totala tillgångar per invånare (kr) Totala skulder per invånare (kr) Eget kapital per invånare (kr) , 141,3 45, 88,7 22,6 12,6%,%,%,%,% 8% 168% 12% 8% 79% Ekonomiskt resultat/resultatutveckling Årets resultat (mnkr) Årets resultat/eget kapital Tillgångar och skulder Nettoinvesteringar (mnkr) Långfristiga lån i % av anläggningstillgångar Balanslikviditet (omsättn.tillg/kortfristig skuld) * Skatteväxling av 2 öre skedde mellan kommunen och landstinget från och med 21. Kyrkans avgifter är exkluderade.

20 18 (79) Framtiden Befolkning och demografi Katrineholm växer och lockar nyinflyttade. Flyttningsnettot under första halvåret 215 var 157 personer. Vid halvårsskiftet hade Katrineholms kommun invånare, fler än någonsin tidigare. Katrineholm Sveriges lustgård är ett starkt varumärke. I samarbete med lokala och regionala aktörer kommuniceras Katrineholm som en attraktiv och självklar plats för företag och människor att bosätta och/eller etablera sig i. Befolkningstillväxt är en viktig förutsättning för kommunens möjligheter att upprätthålla och utveckla välfärden. Den demografiska utvecklingen under de kommande åren innebär också utmaningar för kommunen. Antalet barn i förskolan och i grundskolan kommer att öka rätt markant. Det både föds fler barn och inflyttningen ökar. Antalet åringar kommer också att öka kraftigt från 216 och framåt, med ca 1 personer per år. Vidare kommer antalet personer över 85 år börja öka kraftigt från 219, men redan i år syns en ökning. Detta ställer krav på en mer långsiktig planering av kommunens verksamheter. En följd av denna utveckling blir att Katrineholms kommun under de närmaste åren kommer att behöva bygga ut inom både förskolan, skolan och äldreomsorgen för att klara volymökningarna. Beslut finns att öppna femton nya förskoleavdelningar de närmaste åren. Redan idag är en utbyggnad av grundskolan i tätorten akut då elevökningen varit stor de senaste åren och alla skollokaler inom tätorten är fullbelagda. Även vid oförändrad servicenivå kommer ökningarna inom äldreomsorgen innebära kraftigt ökade resursbehov. Flyktingtillströmningen till Sverige har ökat under 215. Migrationsverket har under det första halvåret anvisat 24 asylsökande ensamkommande barn till kommunen. Mycket tyder på att anvisningarna kommer att öka under resterande delen av året. Bristen på platser för ensamkommande barn är mycket stor. För att på bästa sätt hantera integrationen av ett stort antal nyanlända och deras behov av boende, försörjning, förskola, skolgång, med mera krävs en god beredskap och en tydlig organisation. Näringsliv och arbetsmarknad Ett gott näringslivsklimat medför tillväxt för kommunen. Näringslivet och kommunen samverkar på flera områden. Ett exempel på samverkan är citysamverkansgruppen som består av Katrineholms kommun, fastighetsägare och Svensk Handel som arbetar för att stärka Katrineholm som handelsstad. Näringslivsrådets sjupunktsprogram är ett annat gott exempel på samverkan mellan kommunen och näringslivet. Kommunen ska också utveckla sitt samarbete med Stockholm Business Alliance för att bli en mer aktiv part av Stockholmsregionen och på så sätt kunna dra ännu mer fördel av Katrineholms gynnsamma läge. Logistikcentrum har en strategiskt viktig roll för att skapa förutsättningar för nyetableringar och nya arbetstillfällen Besöksnäringen och Katrineholms kommun kommer i tillsammans arbeta fram en marknadsföringsoch handlingsplan. Planen kommer att beskriva några utvecklingsområden som kommunen och besöksnäringen är överens om och tillsammans åtar sig att genomföra. Ett intensivt arbete pågår för att bygga ut bredbandsnätet i kommunen. Tillgång till bredband av hög kvalitet och hastighet är idag en förutsättning för effektiv förvaltning, företagande, sysselsättning och för att förenkla vardagen för invånare och företag. Även om det går bra för Katrineholm så finns ett antal framtida utmaningar att möta. Hög ungdomsarbetslöshet, låg utbildningsnivå och sociala klyftor är fortsatt viktiga frågor att samlas kring för ett attraktivt Katrineholm. Arbetsförmedlingens prognos för Sörmland visar på en svagt stigande arbetslöshet under 215 och 216, främst beroende på ett omfattande flyktingmottagande även nästa år. Arbetslösheten i Katrineholm ligger något högre än länet men endast marginellt. I gruppen som står utanför arbetsmarknaden bedöms 75 procent tillhöra en särskilt utsatt grupp, med det menas

21 19 (79) personer som saknar gymnasial utbildning, utomeuropeiskt födda, personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga samt personer i åldersgruppen år. Två positiva trender för kommunen kan dock utläsas i Arbetsförmedlingens statistik de två senaste åren; både ungdomsarbetslösheten och långtidsarbetslösheten sjunker. Regeringen presenterar i budgeten åtgärder och insatser för att stimulera sysselsättningen, bland annat inrättas extratjänster, traineejobb och utbildningskontrakt. Extratjänster införs inom vissa delar av välfärdssektorn som en form av subventionerad anställning. Traineejobben är en arbetsmarknadsinsats med syfte att minska ungdomsarbetslösheten, underlätta generationsväxlingen inom välfärden och öka tillgången på personer som kan anställas inom bristyrken som kräver yrkesutbildning på gymnasial nivå. Utbildningskontrakt innebär att arbetslösa ungdomar 2-24 år ska påbörja eller återgå till studier med målsättningen att fullfölja en gymnasieutbildning. Regeringen har också i höstbudgeten aviserat ett nytt Kunskapslyft med fler platser inom yrkeshögskolan, yrkesvux och folkhögskolor. Alla som vill kommer att få rätt att läsa in grundläggande och särskild behörighet till högskolestudier och behörighet till yrkeshögskola. Under 216 kommer Viadidakt att fortsätta det påbörjade utvecklingsarbetet inom de olika skol-formerna, med syftet att anpassa utbildningsutbudet till invånarnas behov och efterfrågan. Hållbara attraktiva livsmiljöer För att kunna möta samhälls- och välfärdsutmaningar utan att tappa konkurrenskraft behöver Katrineholm ständigt utvecklas. För att kommunen ska upplevas som en attraktiv plats för boende, besökare och företag krävs att arbetet inriktas mot att skapa en plats som ses, uppfattas och värderas som attraktiv ett samhälle präglat av liv, företagsamhet och tillväxt. För att ställa om samhället i en hållbar riktning behöver kommunen bidra till minskad miljöpåverkan. Under 216 prioriteras det fortsatta arbetet med åtgärder för att nå de antagna lokala miljömålen. Modern informations- och kommunikationsteknik kommer ge ökade möjligheter till minskad miljöpåverkan och energiförbrukning. Arbetet för att minska övergödning av våra sjöar fortsätter, likaså arbetet med avloppsinventering. Inom service- och teknikförvaltningen kommer elbilar införskaffas och utvärderas. I samarbete med Sörmland Vatten kommer avfallskvarnar att testas i produktionsköken för utvinning av biogas. På Backavallen är målsättningen att ta till vara på den energikapacitet som inte används fullt ut. Samtidigt fortsätter satsningarna på klimatsmart mat, minskat matsvinn och övergång till miljövänlig LED-belysning. Hållbar utveckling har också en social dimension. Det arbete som under 215 har pågått med bland annat översiktsplanen, ljusplanen och cykelplanen lägger en viktig grund för kommunens framtida utveckling. En ökad känsla av trygghet leder till en ökad tillgänglighet till det offentliga rummet. Arbetet med att utveckla kommunens verksamheter ur ett jämställdhetsperspektiv fortsätter under 216 och tar avstamp i såväl kommunens styrsystem som i kommunplanen. En viktig del av kultur- och turismnämndens arbete handlar om att försköna Katrineholm och skapa en positiv bild av kommunen. Under hösten 215 fortsätter projektet Ljusare konst Tryggare stad. Syftet med projektet är att öka tryggheten och jämställdheten i kommunens offentliga rum. Bland övriga pågående offentliga konstprojekt kan nämnas en gestaltning utifrån Fogelstadsgruppens verksamhet i kommunen. En förutsättning för att Katrineholm ska kunna växa är att det finns bostäder. För att Katrineholm ska vara en attraktiv kommun att leva, verka och bo i måste kommunen kunna erbjuda boenden för livets olika faser. Katrineholms stad är inne i en fas av förändring. I kvarteret Hästen, där KFAB bygger nya lägenheter, kommer första etappen vara färdigställd i december 215 och omfatta 36 lägenheter. Etapp 2 projekteras för närvarande och där planeras för ytterligare 64 lägenheter. I kvarteret Pantern, Kungsgatan planeras för ett nytt ungdomsboende med 17 mindre lägenheter med en för målgruppen rimlig hyresnivå. KFAB fortsätter också arbetet med upprustningar av fastigheter inom det så kallade miljonprogrammet.

22 2 (79) Verksamhet ansvarsområden och uppföljning av volymmått Kommunens nämnd- och förvaltningsorganisation Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och består av 51 ledamöter och 25 ersättare som tillsätts genom allmänna val vart fjärde år. Kommunfullmäktige beslutar i principiella ärenden eller i andra ärenden av större vikt för kommunen. Det är således fullmäktige som beslutar om de övergripande målen för den kommunala verksamheten, beskattningen av invånarna och fördelningen av resurser. Det är också fullmäktige som beslutar om den politiska organisationen för kommunen. Kommunfullmäktiges sammanträden utgör ett offentligt forum för den lokala politiska debatten mellan de valda ombuden. Ledamöter kan väcka ärenden genom att skriva motioner och de kan ställa interpellationer i syfte att skapa debatt i angelägenheter av större intresse och som hör till fullmäktiges eller en nämnds handläggning (dock ej myndighetsutövning). Ledamöter kan även ställa frågor för att inhämta sakupplysningar. Sammanträdena kan följas på plats eller via närradio eller webbtv-sändningar. De inleds med allmänhetens frågestund. Kommunfullmäktige sammanträder elva gånger per år. Revisionen Revisorerna, som utses av kommunfullmäktige, granskar årligen all verksamhet som sker inom nämndernas verksamhetsområden. De prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Valnämnden Valnämnden ansvarar för planering och genomförande av allmänna val till riksdag, kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och Europaparlamentet, samt eventuella folkomröstningar. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan med ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. I kommunstyrelsens styr- och uppföljningsfunktion ingår att leda arbetet med utformningen av övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrning av hela den kommunala verksamheten och göra framställningar i de frågor som inte i lag är förbehållna någon annan nämnd. För att kommunmedlemmarna ska få den service som beslutats av kommunfullmäktige ska kommunstyrelsen genom kommunledningsförvaltningen leda planeringen och uppföljningen av kommunens verksamhet, samordna och stödja kommunens utveckling inom områdena ekonomisk hushållning, upphandlings- och inköpsverksamhet, personalpolitik, personal- och löneadministration, informations-/kommunikationsverksamhet och marknadsföring, juridisk verksamhet, IT, säkerhetsarbete, strategiskt jämställdhets- samt integrations- och mottagningsarbete samt effektivisering av administrationen. Kommunstyrelsen har genom samhällsbyggnadsförvaltningen ansvaret för näringspolitiken. Samhällsbyggnadsförvaltningen ska skapa förutsättningar för en positiv ortsutveckling i form av en utvecklad infrastruktur/kommunikation, god markberedskap, energiplanering, fler företag och kommuninvånare. Vidare avser arbetet att bidra till en positiv arbetsmarknadsutveckling i samverkan mellan kommunen, företag, föreningar, universitet och myndigheter. Samverkan syftar även till att underlätta för befintliga företag inom kommunen att expandera och utvecklas, stimulera nyetableringar, nyföretagande och tillväxt. Kommunstyrelsen har också det övergripande ansvaret för den

23 21 (79) översiktliga planeringen och en långsiktigt hållbar utveckling. Volymmått Utfall 214 Utfall jan-juni 215 Prognos 215 Antal leverantörsfakturor Antal lönespecifikationer Antal näringslivsfrämjande aktiviteter Antal företagsbesök Antal EU-ansökningar (projekt) Bildningsnämnden Bildningsnämnden ansvarar för och fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar. Det offentliga skolväsendet omfattar förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola samt gymnasiesärskola. Nämndens ansvar omfattar även pedagogisk omsorg. Nämnden har även tillsynsansvar för fristående förskoleverksamheter, samt rätt till insyn i fristående skolverksamheter inom kommunen. Bildningsnämnden ansvarar också för kommunens informationsansvar1 i samverkan med socialförvaltningen och Viadidakt. Utöver de lagstadgade verksamheterna ovan ansvarar bildningsnämnden för den kommunala kulturskolan, den kommunala teknik- och entreprenörskolan KomTek samt viss fritidsgårdsverksamhet på landsbygden. Bildningsnämndens verksamhet regleras av både stat och kommun. Det nationella uppdraget formuleras i skollag, förordningar och läroplaner. Det kommunala uppdraget och nämndens ekonomiska förutsättningar formuleras i övergripande plan med budget som fastställs av kommunfullmäktige. Volymmått Utfall 214 Utfall/prognos 215 Vår Höst Vår Prognos höst Antal barn i pedagogisk omsorg Antal elever i grundsärskola Antal elever i grundskola Antal barn i fritidshem Antal elever i gymnasieskolan Antal barn i förskola Antal elever i gymnasiesärskolan Antal barn i kulturskolans verksamhet (i ämneskurs) Från juni 214 till juni 215 har antalet barn i förskola som kommunen har betalningsansvar för ökat med 82 barn. Samtidigt har antalet elever i grundskolan som kommunen har betalningsansvar för ökat med 136 och antalet barn i fritidshem har ökat med 17. I gymnasieskolan har antalet elever som kommunen har betalningsansvar för minskat med 3. I juni 215 beslutade Floda friskoleförening att lägga ned sin verksamhet, denna nedläggning berörde 112 elever i grundskolan. Flertalet av dessa elever finns hösten 215 i de kommunala grundskolorna. 1 Kommunen har enligt skollagen ansvar för att följa upp vad ungdomar i åldern 16-2 år som inte går på gymnasiet gör och att erbjuda dem aktiviteter. Ansvaret för detta ligger på bildningsförvaltningen. Viadidakt utför i samverkan med bildningsförvaltningen uppföljning och aktiviteter.