ABM-centrum verksamhetslogik, uppföljning och utvärdering
|
|
- Jakob Lundgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 ABM-C Christer Bogefeldt November 2006 ABM-centrum verksamhetslogik, uppföljning och utvärdering Uppgiften att fundera över det som ESV kallar verksamhetslogik och tillämpa ett sådant resonemang på ABM-centrum har (för mig) varit givande. Det finns en stark koppling mellan logiken och evalueringen, även om ESV:s resonemang på vissa punkter antagligen bör modifieras för att passa våra behov. Hur som helst så väcks ett antal frågor om både den uttalade och den potentiella agendan för ABM-centrum. Här några reflektioner som ska ses som mitt eget sätt att läsa och tänka mig in i frågorna och strukturera vad det handlar om. Jag menar att utvärderingens syfte i första hand är formativ, dvs. den syftar till att dra lärdom av det som gjorts för att kunna utveckla och förbättra ett fortsatt ABM-samarbete. Synsättet bygger på den latenta (gemensamma) uppfattningen att vi inte gärna kan avbryta det arbete som satts igång och - i så fall - handlar huvudfrågan om form och innehåll framöver. ESV konstaterar dock att det är vanligt att kontroll- och lärandesyfte flyter samman vid utvärderingar och så är det väl också i vårt fall. Stommen i all utvärdering är frågorna 1. vad ville man 2. vad gjorde man 3. vad blev resultatet 4. varför blev resultatet som det blev 1. Utgångspunkten för att klargöra vad man ville är målen för verksamheten. Mål kan vara övergripande och strategiska eller operativa och konkreta. De kan ha karaktär av strävanseller viljeinriktningsmål. De är förhoppningsvis explicita, men det är viktigt att vara lyhörd för implicita målsättningar. Målformuleringar inordnar sig i ofta i en hierarki, eller en trappa, där mål på en nivå blir medel på en annan nivå. Jag återkommer till identifiering och karaktärisering av målen för ABM-centrum. 2. Vad man gjorde handlar om det som kan kallas för uppföljning av insatser och åtgärder, prestationer och produkter. Detta kan i många sammanhang vara en trasslig historia om ex. statistik som inte är jämförbar över tid osv. För ABM-centrum bör dock uppföljningen vara enkel för oss själva att göra med tanke på den korta verksamhetstiden och de relativt få prestationerna. 3. Vad blev resultatet handlar delvis också om uppföljning (hur många deltog i seminarier och kurser osv.) men har tyngdpunkten i effektresonemang som väl ryms både i måluppfyllelseanalys och effektutvärdering. (Här ska jag läsa vidare i ESV-texter). En del handlar väl om attitydundersökningar och upplevt värde. Det gäller här att formulera relevanta indikatorer, mätpunkter och mått, som säger nåt om resultatet. 4. Varför resultatet blev som det blev lämnar jag tillsvidare, men jag tycker att det är här som resurs- och organisationsfrågorna kommer in, alltså inte först i verksamhetslogiken som ESV tycks mena, om jag förstått Att beställa utvärderingar rätt.
2 2 Innan jag går in på målformuleringarna som utgångspunkt för hela evalueringsprocessen, några allmänna synpunkter. För det första handlar det om verksamhetsproportioner. De 8 myndigheter som ingår i centrumbildningen förfogar grovt räknat över 1,2 miljarder i statsanslag (plus ytterligare 500 miljoner i bidragsmedel hos KUR och RAÄ). Räknar man bort 40 % i lokal-kostnader och lägger till ca 30 miljoner i forskningsmedel så landar man på runt 750 miljoner i verksamhetsmedel. Av dessa läggs idag knappt 1 promille, med budgetförslaget för 2007 något mer än 1 promille, på ABM-samarbetet. Å ena sidan kan man säga att det inte är så imponerande, å andra sidan kan man dra slutsatsen att om det ska bli nåt gäller det att få så stor del av resterande 999 promille att arbeta för saken. Hur då? Can the tail wag the dog or the kennel? Här lurar frågan om hur starkt engagemanget egentligen är på respektive håll. För det andra är jag lite förtjust i det som man brukar tala om som nåt i stil med samtrappan, där det första steget är att man samlas, uppnår kanske samsyn, därefter samverkar och sist samordnar. Kan användas i utvärderingen, tror jag, för att få mått på måluppfyllelsen. Jmf SAMDOK, Foto-sekretariatet mfl. Vad ville man? Dvs. målen. Underlaget är den reviderade projektbeskrivningen, beslutat av styrgruppen (när?). Mål finns angivna under rubrikerna Introduktion, Uppdrag samt under de fem Verksamhetsområdena, vilka är tänkta som en logisk grovsortering av verksamheten. Allmänt om verksamheten Jag hittar ett överordnat explicit mål att göra samlingarna mer och lättare tillgängliga Här kan man fundera över om det inte finns ett oformulerat, implicit övergripande mål av lobbykaraktär som handlar om att synliggöra och klargöra potential och resursbehov samt identifiera hinder som underlag för en mer samlad och kraftfull kulturpolitik för minnes- och informationssektorn och dess betydelse för utbildning, forskning, lärande och demokratisk utveckling. Det explicita målet att göra samlingarna mer tillgängliga, alltså ettbrukarperspektiv, ska åstadkommas genom strävans- och inriktningsmålen (medel i förhållande till det överordnade målet) att främja förståelse och samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer stimulera och utveckla digitaliserings(sam)arbetet främja användningen av ny teknik bidra till ABM-övergripande kompetensutveckling Omvärldsbevakning Inriktningsmålet är att bevaka utvecklingen inom digitaliseringsområdet, nationellt och internationellt vad gäller ABM-samarbete i övrigt Detta ska göras genom att ledningsgruppens ledamöter svarar för bevakning av resp. egen sektor sekretariatet bevakar specifika ABM-organ och verksamheter
3 3 särskilda rapportörer engageras samarbete etableras med de regionala ABM-nätverken deltaga vid konferenser, seminarier och temadagar dokumentera litteratur, dokument, artiklar och debattinslag om ABM Kunskapsuppbyggnad Inriktningsmålet är att svara för kunskapsuppbyggnad och annat utvecklingsarbete. Detta ska göras genom att identifiera sakfrågor och problemområden av gemensam relevans initiera egna arbetsgrupper stödja och stimulera projekt bedrivna av andra ABM-aktörer Strategiskt policyarbete Inriktningsmålet är att ta fram underlag för nationella planer och policydokument för digitalisering (implicit: skapa principer för en sammanhållen digitalisering av det svenska kulturarvet?). Detta ska göras genom att tillgodose behovet av råd och strategier vid olika delmoment inom digitaliseringsprocessen d.v.s. projektering, urvalskriterier, förberedelse och efterbehandling av objekten, bildfångst, registrering i databasmiljö samt lagring och tillhandahållande på kort och lång sikt. Sekretariatet skall informera om nya metoder och best practices inom området. (Uppgiften hör väl logiskt till nästa verksamhetsområde, kunskapsspridning). Kunskapsspridning Inriktningsmålet är att informera om utvecklingen inom digitaliseringsområdet och ABMsamarbete i övrigt nationellt och internationellt Detta ska göras genom att (här kommer de första konkreta, operativa målen) utveckla en webbplats utveckla en nyhetstjänst planera och genomföra konferenser, seminarier och andra utbildningsinsatser med ett varierat program som dels riktar sig till beslutsfattare, dels till yrkesverksamma som efterfrågar en praktisk inriktning Kontakt- och främjandeverksamhet Inriktningsmålen är att öka möjligheterna för utbyte mellan yrkesverksamma inom ABM-sektorn att utgöra en nationell samlingspunkt för öppen koordinering av det framväxande regionala ABM-arbetet
4 4 Vad har ABM-centrum gjort? Här ska det handla om uppföljningen den har jag inte hunnit arbeta igenom utan klipper som illustration in en tidigare text som jag skrivit för tidningen Tema Arkiv. Det centrala ABM-samarbetet har hittills befunnit sig i ett definierings- och etableringsstadium. Detta har bl.a. inneburit en lång rad kontakter inom ABM-Sverige med presentationer av och diskussioner om ABM-centrums roll. Ett välbesökt seminarium på KB i december 2004, Vad ska vi ha ABM-centrum till? handlade om vilka förväntningar och önskemål som finns runt i landet. Högt på önskelistan står uppgiften att ABM-centrum ska fungera som ett nationellt nav för det framväxande regionala samarbetet. Ett informellt nätverk av regionala ABM-intressenter är under uppbyggnad och ett antal träffar mellan detta och företrädare för ABM-centrum har ägt rum under 2005 i Stockholm, Karlstad och Härnösand. Bland andra sakfrågor som diskuterats finns behovet av gemensam kulturarvsportal och gemensamt agerande när det gäller tillgång till det kartmaterial som är en förutsättning för GIS-baserad verksamhet. När det gäller kunskapsspridning har tyngdpunkten legat på digitaliseringsfrågor, där fyra seminarier hittills genomförts. Det första i november 2004 hade rubriken Nätverk för digitalisering kvalitetsarbete i Europa och Sverige och följdes under hösten 2005 av en serie om tre Val och vånda - om urvalsprinciper för digitaliseringsinsatser. Syftet med seminarieserien var att belysa problematiken, inventera erfarenheter samt undersöka om det finns modeller som kan vara utgångs-punkt för upprättande av policy i frågan. Deltagarantalet under hösten har varit mellan vid varje tillfälle. Kunskapsspridningen har även gått utanför digitaliseringsområdet med det seminarium om kulturarvet, tillgängligheten och upphovsrätten som gick av stapeln i januari Seminariet föranledde bl.a. en helsida i DN av Henrik Berggren om de delvis bisarra problem som ABM-sektorn ställs inför i spannet mellan uppgiften att tillgängliggöra och upphovsrättsreglerna. Under våren 2006 tillsätter ABM-centrum två arbetsgrupper, en för teknikfrågor och en för omvärldsbevakning. Teknikgruppen har bl.a. i uppgift att arrangera ett seminarium om den teknikutveckling som skett inom digitaliseringsområdet sedan projektet Bilddatabaser och digitalisering avslutades Redan från starten för ABM-centrum stod det klart att större projektsatsningar skulle kräva externt ekonomiskt tillskott. Två projektansökningar lämnades in till Riksbankens jubileumsfond under våren 2005: Handbok och utbildning i digitalisering för ABM-sektorn och ABM-gemensam person-dokumentation. Båda ansökningar fick avslag men innehållet i det första projektet återkommer nu i början av 2006 i en ansökan till den arbetsmarknadssatsning med en totalbudget om 500 miljoner som Kulturrådet hanterar under namnet Access. ABM-centrum vill i projektet Framtid i Access skapa ett utbildningsprogram för digitaliseringsarbete, vilket ska bidra till att Access-projekt får så god kvalitet och långsiktighet som möjligt. Detta ska ske genom översättning och spridning av Minerva-handboken och genom tvådagarsutbildning för personer som ska planera större projekt och en serie endagarsutbildningar framför allt riktade till projektledare och arbetsledare. De senare kommer att förläggas i olika delar av landet för att begränsa deltagarnas resor. Hemsidan kommer också att innehålla utbildningsmaterial.
5 5
Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)
1(6) Lägesrapport Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: CARPE Diarienummer: 2011-3010049 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): maj - juni 2012
Läs merVerksamhetsplan 2004
Verksamhetsplan 2004 Vision Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland skall arbeta för en
Läs merKvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost
Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost Ärendenummer Sso 221/2011 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 Välkommen till Eklunda förskola 3 Vision 3 Organisation 3 2. Sammanfattning
Läs merDokumentation Jobbregionen seminarium tre
Dokumentation Jobbregionen seminarium tre Falun 14 januari 2015 Nedan följer en sammanställning av de synpunkter som kom in gällande viktiga frågor för kommande träff, samt av de reflektioner deltagarna
Läs merEn 4-R analys av Navigator
En 4-R analys av Navigator 1 4-R analys av Navigator I juli 2009 tog Dan Humble, processtödjare (Regional kontaktperson för jämställdhetsintegrering) för Mellersta Norrland, kontakt med oss på Navigator,
Läs merFölja upp, utvärdera och förbättra
Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda
Läs merProjektplan för projektet Framtid i Access (FIA)
Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-
Läs merJag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap.
Praktikrapport Louisa Flores Praktikplats Global Utmaning Birger Jarlsgatan 27 111 34 Stockholm Utbildning Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande
Läs merFolkhälsomyndighetens återrapportering av regeringsuppdrag om fortsatt utbildning i föräldrastödjande arbete
Socialdepartmentet 103 33 Stockholm Handläggare Elsa Rudsby strandberg Vårt ärendenummer 03984-2014 Ert ärendenummer S2014/4634/FST Datum 2016-05-01 Sida 1 (10) Folkhälsomyndighetens återrapportering av
Läs merFisketurism. Inspirationsträff för ännu bättre fisketurism i Sjuhärad
Fisketurism Inspirationsträff för ännu bättre fisketurism i Sjuhärad Rådde gård onsdag 8 januari 2014 Inspirationsträff om fisketurism arbetsgrupp skapad för fortsatt analys Ett 60-tal personer samlades
Läs merLägesrapport. 1. Verksamheten i projektet
Sid 1 (5) Lägesrapport Projektnamn KUB Redovisningsperiod (månad(er) och år) 2012-10-2012-12 Redovisnings-ID -005 1. Verksamheten i projektet Vilka aktiviteter har genomförts under den aktuella perioden?
Läs merFörändringsarbete hur och av vem?
Förändringsarbete hur och av vem? Aspekter på jämställdhetsintegreringen av Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KRO/KIF) Av Jenny Wendefors Utredande rapport
Läs merAnalys av Plattformens funktion
Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer
Läs merKOP nätverket för konst och publikfrågor
KOP nätverket för konst och publikfrågor På uppdrag av Kultur Skåne, Region Skånes kulturnämnd Utförd under år 2012 Anna Lönnquist, Ystads konstmuseum Innehåll Bakgrund... 1 KOP- nätverket för konst och
Läs merLednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011
Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 12 Grundläggande värden... 2 Kund/Brukarorientering... 2 Engagerat ledarskap...
Läs merAlvar Bogren; SOI och upphandlingens framtid http://www.soi.se/2010/12/21/alvar-bogren-soi-och-upphandlingens-framtid/
Alvar Bogren; SOI och upphandlingens framtid http://www.soi.se/2010/12/21/alvar-bogren-soi-och-upphandlingens-framtid/ Trots att Alvar Bogren ofta föredrar att arbeta i bakgrunden så har han under många
Läs merHANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program
HANDBOK för dig som medverkar i Ifous FoU-program Innehåll Hur är ett FoU-program upplagt?... 3 Vad kommer ut av Ifous FoU-program?... 4 Organisation och roller... 5 Vad behöver ni göra nu?... 7 Det här
Läs merKvalitetsredovisning 2010
Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående
Läs merSvar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911
1(6) Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningskontoret Ewa Johansson, Rektor 0171-529 58 ewa.johansson@habo.se Yttrande över beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Futurum
Läs merKORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS
KORTVERSION Trafikslagsövergripande Strategi och handlingsplan för användning av ITS 1 ITS kan bidra till att lösa utmaningarna i transportsystemet Effektiva och robusta transportsystem är en förutsättning
Läs merÅtgärdsprogram och lärares synsätt
SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Åtgärdsprogram och lärares synsätt En kartläggning av problem och möjligheter i arbetet med att upprätta åtgärdsprogram i en högstadieskola
Läs merStockholms Naturskyddsförening VERKSAMHETSPLAN 2016
Stockholms Naturskyddsförening VERKSAMHETSPLAN 2016 Innehåll Verksamhetsidé... 2 Målbild... 2 Fokusområden... 2 Trafik... 2 Hållbar konsumtion... 3 Grönområden... 3 Energi... 4 Giftfri miljö... 4 Andra
Läs merMINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 130213
MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 130213 Inledning, presentation Carin hälsade välkommen och presenterade dagens program. Förmiddagen innehöll diverse olika Carpe frågor, en blandning av information
Läs merUtbildning i metoder för Medborgardialog
Utbildning i metoder för Medborgardialog Dokumentation från den 11 oktober 2011 Sofie Arvidsson Carin Blomberg Sofie Brolin 2011-10-17 Heldagsutbildning - metoder för medborgardialog Om dagen Den 11 oktober
Läs merRedovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet
REDOVISNING 2009-03-31 Dnr KUR 2008/6116 Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet Uppdraget Genom regeringsbeslut (S2008/8697/ST) fick Kulturrådet den 23 oktober
Läs merVerksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010
Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 9 juni 2010 1 Innehåll VERKSAMHETEN 2010...2 Inledning...2 Delprojekt, översikt...2 Beskrivning av delprojekten...4
Läs merKursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015
Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015 Kursledare: Carin Roos, carin.roos@kau.se, tfn 054-700
Läs merAnnelie Börjesson och Ann Lundborg
Medieplanering för skönlitteratur i Skåne Annelie Börjesson och Ann Lundborg Paper presenterat vid konferensen 14-15 oktober 2009 i Borås Initiativ Initiativet till att börja arbeta med medieplanering
Läs merAnsökan om medel till förlängning av projekt Intensifierad samverkan.
Ansökan om medel till förlängning av projekt Intensifierad samverkan. Intensifierad samverkan unga 19-29 år med aktivitetsersättning beviljades i september 2013 300 000 kronor av styrelsen för Finsam Lekeberg
Läs merKungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling. samverkan
Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling & samverkan Uppdrag: Nationell bibliotekssamverkan Kungl. biblioteket, KB, har av regeringen fått ett samordningsuppdrag för biblioteksväsendet.
Läs merATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET
ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET 10 trender om jämställdhetsarbete i Sverige 1. Prioritering Större i ord än handling En studie med 10 trender som visar tempen på jämställdhetsarbete i Sverige, kontrasterad mot
Läs merVision och övergripande mål 2010-2015
Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.
Läs merUTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET
UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET Juni 2005 Innehåll Syfte 2 Bakgrund 1. Projektgruppen 3 2. Övriga lärare 4 Metod och Resultat 1. Projektgruppen 4 2. Övriga lärare 7 Avslutande diskussion
Läs merProjekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun
Projekt: L4U Lean Life Long Learning Ungdom ESF Diarie.Nr: 2009-3020122 VOK AB Förhandsutvärdering & Utvärderingsupplägg ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long
Läs merLänsbygderådet Sjuhärad SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Arbetsutskott
2004-01-08 1(7) Plats och tid: Borås, kl. 17.00 19.15 Beslutande: Övriga Deltagare: Sassi Wemmer Eva Johansson Sven-Olof Carlsson Jan Vinkvist Ted Öjbro Utses att justera: Jan Vinkvist Paragrafer: 1-9
Läs merFeministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet
Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2003. Katarina Westerlund, Teologiska institutionen Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Teologiämnet på teologiska institutionen
Läs merStudiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa
Studiehandledning Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa December 2012 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Uppdragets olika delar... 3 Upplägg... 5 Utbildningens upplägg... 7 Stödresurser...
Läs merPM Genusspaningar från Gemensam Framtids Kyrkokonferens 2012
PM Genusspaningar från Gemensam Framtids Kyrkokonferens 2012 1. Inledning: Svenska Missionskyrkans Gendergrupp Svenska Missionskyrkans Gendergrupp bildades, på Kyrkostyrelsens uppdrag, för att vara ett
Läs merAtt kvalitetsutveckla arbetet mot våld i nära relationer. En slutredovisning om utvecklingsmedel och kompetensstöd 2012 2014
Att kvalitetsutveckla arbetet mot våld i nära relationer En slutredovisning om utvecklingsmedel och kompetensstöd 2012 2014 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges.
Läs merRapport skolutveckling och digitalisering
Utbildnings och arbetslivsförvaltningen Elisabeth Jonsson Höök Ärendenr BUN 2016/360 GVN 2016/86 Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 30 maj 2016 1 (7) Barn- och utbildningsnämnden/ Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
Läs merJämställt bemötande i Mölndals stad
Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande
Läs merInnehållsförteckning... 1. 1. Kvalitetsdefinition... 2. 2. Bakgrund...2. 3. Syfte... 2
KVALITETSPOLICY 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Kvalitetsdefinition... 2 2. Bakgrund...2 3. Syfte... 2 4. Mål... 3 4.1 Verksamhetsuppföljningar... 3 4.2 Information om den kommunala
Läs merMötet, samtalet och det gemensamma sökandet
Media Lärgruppsplan Lärgruppsplan Kommunikation och medier av olika slag är i dag en stor del av allas vardag. Genom att i föreningen strategiskt fundera på hur ni vill att ert förhållande ska se ut kan
Läs merMINNESANTECKNINGAR. Sörmlands Folkhälsonätverk. Datum: 19 november 2013 Tid: 9.00 15.30
Landstingets ledningsstab D A T U M D I A R I E N R Handläggare: Katarina Gustafson 2013-11-26 LS-LED12-358 MINNESANTECKNINGAR Sörmlands Folkhälsonätverk Datum: 19 november 2013 Tid: 9.00 15.30 Plats:
Läs merVad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.
Hej! Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen. Att prata med en ny person kan kännas nervöst även om man som ni redan har en hel del gemensamt. Därför finns den här guiden som ska
Läs merPresentation av Björkängens förskola
Presentation av Björkängens förskola Vår förskola startade 1 oktober 1990 och tillhör Närlunda rektorsområde. Vi är en förskola i utveckling som har inspirerats av Reggio Emilias filosofi och tankar om
Läs merProjektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson.
Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun Projektägare: Elsa von Friesen Projektledare: Sara Mattisson Godkänt av: Datum för godkännande: Barn och unga är en prioriterad grupp i kommunens olika verksamheter.
Läs merAkvarellens förskola Helsingborg 110909
Akvarellens förskola Helsingborg 110909 Systematiskt kvalitetsarbete 2010-2011 Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2010/2011 Akvarellens förskola Styrelse och verksamhetsansvariga: Elisabeth
Läs merJämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret
Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att denna ska användas som en hjälp
Läs merStrategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik
Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har
Läs merStudiehandledning Det professionella samtalet I (7,5 hp) The professional Conversation (ECTS credits 7,5) Ht 2012
Stockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Kursansvariga: Christer Langström Ingrid Hultén Tfn. 08 1207 63 79 christer.langstrom@edu.su.se 08-1207 63 66 ingrid.hulten@edu.su.se Studiehandledning
Läs merStockholms Naturskyddsförening VERKSAMHETSPLAN 2015
Stockholms Naturskyddsförening VERKSAMHETSPLAN 2015 Innehåll Verksamhetsidé... 2 Målbild... 2 Fokusområden... 2 Trafik... 2 Hållbar konsumtion... 2 Grönområden... 3 Energi... 3 Giftfri miljö... 4 Andra
Läs merLandstinget i Jönköpings län RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET
Landstinget i Jönköpings län RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Förord Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande rättighet och en nödvändighet för ett demokratiskt samhälle.
Läs merGöteborgsregionens kommunalförbund. Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 2015-04-23
Göteborgsregionens kommunalförbund Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 215-4-23 Innehåll Bakgrund 3 Ale 4 Alingsås 5 Göteborgs Stad 6 Härryda 7 Kungsbacka 8 Lerum 9 Mölndal
Läs merVerksamhetsplan 2016. Beslutad av årsmötet 2015
Verksamhetsplan 2016 Beslutad av årsmötet 2015 Verksamhetsplan 2016 Det här är vår verksamhetsplan för 2016. Den är en viktig riktlinje för de aktiva och anställda inom vår organisation och pekar ut tydliga
Läs merJordbruksverkets analys har i sig själv ett stort läsvärde, inte minst för
J O R D B R U K S V E R K E T : Krisberedskapen ska fungera i alla lägen TOMAS ERIKSSON Krisberedskapen ska fungera i alla lägen, inte bara vid ett eller två scenarion. Det är utgångspunkten i Jordbruksverkets
Läs merFörarbete, planering och förankring
Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska
Läs merSlutrapport. 1. Sammanfattning
Datum: 2011-08-15 Slutrapport Projektnamn : Spira Stockholm Diarienr : 2009-3010097 Projektperiod : 091026 110630 1. Sammanfattning Spira Stockholms mål är att fler unga kvinnor och män med utomnordisk
Läs merBengts seminariemeny 2016
Bengts seminariemeny 2016 Bengt Kallenberg Bengt Kallenberg, civilingenjör som sedan 2006 arbetar med ledarutveckling, coaching, grupputveckling, seminarier och föredrag. Han har många års erfarenhet från
Läs merKommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete.
BIBLIOTEKSPLAN BIBLIOTEKSPLAN INLEDNING Folkbiblioteken är en lagstadgad verksamhet som är en central del i ett demokratiskt och hållbart samhälle. Den 1 januari 2014 träder den nya bibliotekslagen i kraft.
Läs merVerksamhetsplan 2015. Antagen 141127
Verksamhetsplan 2015 Antagen 141127 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 SYFTE OCH MÅL... 3 AKTIVITER FÖR 2015... 4 SAMVERKANSGRUPPER 2015... 4 LÄNSSAMVERKAN KOMMUN POLIS... 4 LÄNSGRUPPEN MOT VÅLD I NÄRA
Läs merSida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd
Sida 1 av 5 Visst gör föräldrar skillnad en regional heldagskonferens om föräldrastöd 12 januari 2016 Föräldrautbildning sparar skattepengar Att kommunernas föräldrautbildningar är uppskattade kan många
Läs merGenomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010
Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2
Läs merKunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa
Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än
Läs merFolkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta
Peter Alsbjer Länsbiblioteket i Örebro län peter.alsbjer@regionorebro.se 2010 Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta Sedan 2008 bedriver folkbiblioteken och folkbildningen i Örebro län och
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering
Läs merFördjupad Projektbeskrivning
Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt
Läs merAtt starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS
Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS En kunskapspilot är ett arbete för att utveckla och förändra något inom området mänskliga rättigheter. Arbetet sker lokalt på en eller flera platser i Sverige
Läs merLedningssystem för kvalitet
Beslut ks 2011-05-04 GPS Götenes Politiska Styrning Ledningssystem för kvalitet Från mål till årsredovisning Mot högre måluppfyllelse, utveckling och förbättring Kf:s planer Nationella planer, lagar Hur
Läs merArbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund
Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.
Läs merHandlingsplan ht 2011-vt 2012 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)
Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Fastställd av RUC-styrelsen 2011-06-22 Handlingsplan ht 2011-vt 2012 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen baseras på mål i
Läs merBesöksmål Åsgarn - förstudie
Besöksmål Åsgarn - förstudie Iordningställande av nedfart till sjön Åsgarn i Kolarbo by. Projektägare: Folkärna norra bygdegårdsförening, upa Projektledare: Leif Öster Kommun: Avesta Dnr: 73 Jnr: 2010
Läs mer1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.
2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen
Läs mer1(7) Biblioteksplan 2015-2018. Styrdokument
1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Plan Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-10-28 144 Dokumentansvarig Kommunchefen Reviderad av 3(7) Innehållsförteckning Förord...4...5 Folkbibliotek - för
Läs merVerksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011
Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 21 september 2010 Revidering, avseende endast budgetens intäktsdel, fastställd av styrgruppen på sammanträde
Läs merRegionala bredbandskoordinatorer och nationellt sekretariat
Regionala bredbandskoordinatorer och nationellt sekretariat Regionala bredbandskoordinatorer länge efterfrågade underlätta för alla bredbandsföreningar som finns runtom i landet, som jobbar ideellt och
Läs merSammanställning 1 100215
Sammanställning 1 100215 Bakgrund Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga, NKA, har sedan starten 2008 arbetat inom fyra olika prioriterade områden. Ett av dessa är Individualisering, utveckling och utvärdering
Läs merUNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013. Beslutad av årsmötet 29 april 2012
UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013 Beslutad av årsmötet 29 april 2012 Reviderad 6 december 2012 1 Verksamhetsplan 2013 Det här är vår verksamhetsplan för 2013. Den är en viktig riktlinje för de aktiva
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-21 AN-2013/60.730 1 (3) HANDLÄGGARE Werner, Anna 08-535 312 03 Anna.Werner@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi
Läs merVerksamhetsplan för SIS/TK 466 Belägenhetsadresser
VERKSAMHETSPLAN 1(9) Verksamhetsplan för SIS/TK 466 Belägenhetsadresser kommun kommundel gatuadressområde metertalsadressområde byadressområde gatuadressplats metertalsadressplats gårdsadressområde byadressplats
Läs merGrundtvig och Comenius Fortbildning samt Grundtvig Besök och utbyten. Sara Norlund, handläggare Christina Erenvidh, Regional nätverkare
Grundtvig och Comenius Fortbildning samt Grundtvig Besök och utbyten Sara Norlund, handläggare Christina Erenvidh, Regional nätverkare DAGENS PROGRAM 13:15 Information om Internationella programkontoret
Läs merSinnen och minnen kulturutveckling för äldreomsorgen modell Svenljunga
Sinnen och minnen kulturutveckling för äldreomsorgen modell Svenljunga Vision Ett nytt sätt att arbeta med kulturstimulans i äldrevården har arbetats fram i Svenljunga kommun. I samarbetet med hemtjänsten,
Läs merÖverenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid
Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid - En överenskommelse om samverkan mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i samkönade relationer samt prostitution och
Läs merLägesrapport från Värmlandskooperativen avseende arbetsinsatser inom ramarna för projektet. Entrécoop
LÄGESRAPPORT 4 Lägesrapport från Värmlandskooperativen avseende arbetsinsatser inom ramarna för projektet Entrécoop Denna lägesrapport avser tidsperioden: 2009-01-01 2009-02-28 Övriga finansiärer: Region
Läs merTrainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Läs merGlöm inte att söka medel från oss för klinisk forskning. Mer information om detta finns på vår hemsida. Dead-line för ansökan är 10/10.
Nyhetsbrev Nr 2 2014 september Bästa forskarvänner! Den kliniska patientnära forskningen behöver syre och näring från den kliniska vardagen. Endast de som arbetar inom sjukvården ser brister och svagheter
Läs merFörskolanSmöret Kvalitet och måluppfyllelseläsåret 2011/12
1 FörskolanSmöret Kvalitet och måluppfyllelseläsåret 2011/12 Innehåll: Inledning.. 2 Förutsättningar..... 3 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse. 4 Beslutade mål och åtgärder. 7 Slutord. 9 Bilaga 1:
Läs merUTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26
UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26 Innehållsförteckning Inledning 3 Beskrivning av behov och förutsättningar i projektansökan 5 Kvantitativ utvärderingsinformation 6 Kvalitativ utvärderingsinformation 8 Relevanta
Läs merÅterrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
återrapportering 2013 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov
Läs merKVALITETSRAPPORT LÄSÅRET
KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2013-2014 Kalvhagens förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 2. Tillvägagångssätt... 3 3. Året som gått... 4 4. Året
Läs merHandlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013
Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013 Gemensamma strategier för förhållningssätt vid konflikthantering och dialog med barnen. Tydliggöra
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Beslut Lerums kommun lerums.kommun@lerum.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Lerums kommun Beslut 2(13) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen
Läs merMinnesanteckningar från miljö- och byggchefsträff
Minnesanteckningar från miljö- och byggchefsträff Den 10 september 2015 i Växjö Deltagare: Ann-Sofi Persson, Ljungby kommun Camilla Ottosson, Region Kronoberg (deltog inledningsvis) Carola Gunnarsson,
Läs merMall för kvalitétsrapport: Lärcentrum
Mall för kvalitétsrapport: Lärcentrum Rektor. Nämnd: Bildningsnämnden Senast reviderat: 2015-12-14 2 1. Beskrivning av verksamheten En kort presentation av skolan, t.ex. text från Om skolan på er hemsida.
Läs merLärares planering och genomförande av arbetsområdet Glasögonbågar
Tre lärare som undervisar i årskurs 6 har planerat och genomfört ett arbetsområde som handlade om glasögonbågar i sina klasser. Målen för arbetsområdet och därmed bedömningen har fokuserat på samtliga
Läs merFolkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18
1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser
Läs merUtva rdering Torget Du besta mmer!
2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merVerksamhetsplan för Internationella Arbetslag 2007-2008
Verksamhetsplan för Internationella Arbetslag 2007-2008 Internationella arbetslag (IAL) är en organisation som verkar för fred genom att skapa mötesplatser mellan människor. Vi arbetar förebyggande genom
Läs merUtveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans
Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.
Läs merKvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet
Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Ullvigårdens förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Annica Norén, 150528 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen har
Läs mer