Lämplighetsprovet för lärare inbegriper tre olika teman, en portfölj och en avslutande diskussion.

Transkript

1 7/2009 AVLÄGGANDE AV LÄMPLIGHETSPROV FÖR LÄRARE Lämplighetsprovet för lärare inbegriper tre olika teman, en portfölj och en avslutande diskussion. I s beslut fastställs vilka av de tre temana som ingår i sökandens lämplighetsprov. I beslutet fastställs dessutom var sökanden kan avlägga provet. Den som fått s beslut och som önskar avlägga ett lämplighetsprov ska anmäla sig till fakulteten vid ett universitet eller studiebyrån vid en yrkespedagogisk lärarhögskola. I samband med anmälan kommer examinanden överens om provets tidsschema med högskolan. Provet bör i regel avläggas inom ett år efter anmälan. I det följande beskrivs hur lämplighetsprovet avläggs och ges anvisningar om förberedelserna inför provet i enlighet med det som och företrädarna för högskolorna har kommit överens om. LÄMPLIGHETSPROVETS TEMAN FÖR OLIKA KATEGORIER AV LÄRARE Tema 1: Att utforska lärarskapet / Att utforska speciallärarskapet Klasslärare och ämneslärare Speciallärare En essä kring rubriken Att utforska klasslärarskapet/ämneslärarskapet. källorna nedan samt utgå från sin utbildning och sina erfarenheter. Essän bör omfatta cirka 7 10 sidor. Kansanen, P. (2004). Opetuksen käsitemaailma. Jyväskylä: PS-kustannus Patrikainen, R. (1999). Opettajuuden laatu. Ihmiskäsitys, tiedonkäsitys ja oppimiskäsitys opettajan pedagogisessa ajattelussa ja toiminnassa. Jyväskylä: PS-kustannus. Luukkainen, O. (2005). Opettajan matkakirja tulevaan. Jyväskylä: PS-kustannus En essä kring rubriken Att utforska speciallärarskapet. källorna nedan samt utgå från sin utbildning och sina erfarenheter. Essän bör omfatta cirka 7 10 sidor. Saloviita, T. (1999). Kaikille avoimeen kouluun. Määttä, P. (1999). Perhe asiantuntijana. Erityiskasvatuksen ja kuntoutuksen käytännöt. Ahvenainen, E. & Holopainen, E. (1999). Lukemis- ja kirjoittamisvaikeudet.

2 2 (5) Tema 2: Skolan i Finland En essä kring rubriken Skolan i Finland. källorna nedan samt ta fasta på eventuella erfarenheter av skolan i Finland. Essän bör omfatta cirka 7 10 sidor. Lampinen, O. (1998). Suomen koulujärjestelmän kehitys (3. painos). Helsinki: Gaudeamus. (2000). Grunderna för förskoleundervisningens läroplan. Yliopistopaino. Helsingfors. (2004). Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen. Vammala: Vammalan kirjapaino Oy. (2003). Grunderna för gymnasiets läroplan. Vammala: Vammalan Kirjapaino Oy. Lasten erityishuolto- ja opetus Suomessa Hätönen, H. (2008). Leve läroplanen 2. Handledning för yrkesläroanstalter och utbildningsanordnare. Saarijärvi.. Tema 3: Undervisningsprov Den som deltar i provet ordnar själv en skola och en handledare för undervisningsprovet. Skolan och handledaren bör godkännas av den högskola där lämplighetsprovet ska avläggas. Undervisningsprovet består av uppföljningslektioner (5 h) och lektioner som presteraren håller (10 h). I lämplighetsprovet för klasslärare ska minst 3 h av de lektioner som presteraren håller ges i modersmål och litteratur (innehåll: läsning och skrivning). Den handledande läraren ger ett skriftligt utlåtande om undervisningsprovet. Den som avlägger provet skriver en rapport om undervisningsprovet enligt följande anvisningar: Rapport om undervisningsprovet Av rapporten, som omfattar cirka 7 10 sidor, bör framgå följande: En övergripande beskrivning av undervisningsprovet den skola där undervisningsprovet genomförts och den undervisningsuppgift som provet omfattat skolans fysiska och intellektuella verksamhetsmiljö skolans materiella och immateriella verksamhetsbetingelser målen med lektionerna för undervisningsprovet (uppföljningslektionerna och de lektioner som presteraren hållit) - på skol- och klass-/gruppnivå - på inlärarens nivå - de mål som den som avlägger lämplighetsprovet ställt för egen del beskrivning av inlärningen

3 3 (5) - beskrivning av inlärningen på allmän nivå i klassen/gruppen de lektioner som hållits under tiden för undervisningsprovet - tidpunkterna för och innehållet i de lektioner som ingått i undervisningsprovet samt examinandens och den handledande lärarens bedömning av hur målen har nåtts beskrivning av den handledande lärarens och av kollegernas stöd När det gäller speciallärare förutsätts dessutom en beskrivning av 2 3 elever - individuella egenskaper och inlärningssvårigheter - en beskrivning av varje elevs individuella plan för hur undervisningen skall ordnas (IP) och av de viktigaste målen i planen Pedagogiskt tänkande Den som avlägger lämplighetsprovet ska beskriva sitt pedagogiska tänkande ur följande perspektiv: teoretiska utgångspunkter (didaktiska, specialpedagogiska, filosofiska e.dyl.) de pedagogiska lösningarna i undervisningen (undervisningsmetoder, läromedel och arbetsformer) interaktion mellan läraren och inläraren och interaktion mellan inlärarna undervisning av hela klassen/gruppen i förhållande till individuell handledning fostrande dimension - inlärarens självkänsla och förstärkning av självkänslan - regler och normer samt fostran som hänför sig till dem inlärningssvårigheter och beteendestörningar som en utmaning förändringar i det pedagogiska tänkandet under undervisningsprovets gång PORTFÖLJ Den som avlägger lämplighetsprovet ska utifrån följande anvisningar sammanställa en portfölj om sin tillväxt och utveckling under sin lärarbana. Det rekommenderas att portföljen omfattar 7 10 sidor. Examinanden planerar själv portföljens form och disposition. En väldisponerad och tydlig portfölj väcker uppskattning. Definition av portföljsarbetet Portföljsarbetet innebär långsiktig, systematisk självutvärdering och utveckling av det egna arbetet och kunnandet, diskussion kring grunderna och insamling av respons av kolleger, chefer och andra samarbetspartner. Målet är att stödja utvecklingen av den egna sakkunnigheten som lärare. Portföljsarbetet är processartat, och alstret utformas stegvis när lämplighetsprovet framskrider och synsätten struktureras. Målen med portföljsarbetet är att beskriva och strukturera deltagarens kunskaps-, inlärnings- och utvecklingsprocess och erfarenheterna i anslutning till den skissera upp deltagarens utveckling i yrket och kunskapsstigens utveckling fungera som en samlande arbetsform för den som deltar i lämplighetsprovet

4 4 (5) Innehåll I portföljen dokumenteras den egna yrkesmässiga utvecklingsgången. Deltagaren presenterar sin undervisningsfilosofi samt erfarenheter och planer som hänför sig till hans eller hennes lärarkarriär. För portföljen väljer deltagaren ut exempel på lektionsplaner, studieuppgifter, respons osv. Utifrån exemplen bedöms studiernas och erfarenhetens betydelse för att växa som lärare. Portföljen har karaktär av ett offentligt dokument som följer inlärningsprocessen och beskriver kompetensen hos den som sammanställt den. Portföljens tillförlitlighet bör kunna bedömas utifrån texten. Några vägledande underrubriker med frågor: Utvecklingen av den egna lärarkarriären - Var har du studerat och när? - Var har du undervisat och när? - Hur bedömer du att du har utvecklats under årens lopp? Självutvärdering av den egna kompetensen - Hur bedömer du din verksamhet som lärare och kollega i arbetsgemenskapen (starka och svaga sidor)? - Hur kan du ytterligare utveckla din verksamhet som lärare? - Hur ser du till att du orkar och utvecklas? Beskrivning av den egna utbildningssynen - Vilka är de centrala principerna/värderingarna i ditt arbete? - Vilken inlärningssyn och/eller verksamhetsidé ligger till grund för ditt arbete? - Hur har din undervisningssyn förändrats när du läst källskrifterna i samband med lämplighetsprovet? Den egna inlärningen - De viktigaste erfarenheterna, situationerna eller händelserna eller den viktigaste behållningen för dig under lämplighetsprovet? - På vilka punkter bedömer du att du behöver mera kunskaper/utbildning? - Hur gagnade portföljsarbetet din inlärning? Det viktigaste med portföljen är att medvetet reflektera över det egna lärarskapet. Ingen föds till lärare utan man måste lära sig att vara lärare! Litteratur till stöd för att sammanställa portföljen: Heikkilä, J Opettajan portfolion avulla kohti omaa opettajaprofiilia. Jyväskylä: Tuope. Tutkiva opettaja 1. Linnakylä, P., Pollari, P. & Takala, S. (toim.)1995. Portfolio arvioinnin ja oppimisen tukena. Jyväskylän yliopisto. Kasvatustieteen tutkimuslaitos. Niikko, A Ammatillisen kasvun itsearviointi porfoliokäytäntönä. Jyväskylän ammatillisen opettajakorkeakoulun julkaisuja 16.

5 5 (5) och motsvarande webbplatser AVSLUTANDE DISKUSSION Innan den som avlägger lämplighetsprovet deltar i den avslutande diskussionen ska han eller hon lämna in essä 1 och essä 2, en rapport om undervisningsprovet och sin portfölj till den högskola där lämplighetsprovet ordnas. Den avslutande diskussionen ordnas när alla delar av lämplighetsprovet har genomförts. YTTERLIGARE INFORMATION UNIVERSITET Helsingfors universitet, beteendevetenskapliga fakulteten Joensuu universitet, pedagogiska fakulteten Jyväskylä universitet, pedagogiska fakulteten Lapplands universitet, pedagogiska fakulteten Tammerfors universitet, pedagogiska fakulteten Uleåborgs universitet, pedagogiska fakulteten Åbo Akademi, pedagogiska fakulteten Åbo universitet, pedagogiska fakulteten YRKESPEDAGOGISKA LÄRARHÖGSKOLOR HAAGA-HELIA yrkeshögskola Häme yrkeshögskola Jyväskylä yrkeshögskola Tammerfors yrkeshögskola Uleåborgs yrkeshögskola