Huvudämnesstudier i pedagogik

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Huvudämnesstudier i pedagogik"

Sara Axelsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 5 Huvudämnesstudier i pedagogik Grundstudier Introduktion till pedagogik del I Introducera den studerande i det pedagogiska verksamhetsområdet med dess deldiscipliner, samt kännedom om pedagogikens centrala frågeställningar, kännetecken, begrepp och aktuella forskningsområden. Introduktionen syftar till förståelse för pedagogikens betydelse för lärande och utveckling, fostran och bildning i kultur och samhälle. Föreläsningarna är förberedande för grundstudierna i pedagogik som är grundläggande för den avslutande essä i pedagogik. Indelningen av pedagogik: allmänpedagogik, vuxenpedagogik och specialpedagogik. Allmänna pedagogikens deldiscipliner: pedagogisk filosofi, historia psykologi, sociologi, komparativ pedagogik och didaktik. Pedagogikens begrepp och kännetecken. Rinne, R. et.al. (2000). Johdatus kasvatustieteisiin. Helsinki : WSOY. ISBN , (89 s.) Leino, A-L. & Leino, J. (1992). Grundbok i pedagogik. Esbo: Editum. ISBN , (120 s.) 5 sp (del I + del II) F 12 h (del I) med inledning i september Undervisningsformer och arbetssätt: Föreläsningar, diskussioner och övningar Obligatorisk närvaro vid kursstart och diskussioner. Essä del II Att ge den studerande möjlighet att i en vetenskapligt hållen essä utveckla kännedom om centrala frågeställningar, kännetecken, begrepp och aktuella forskningsområden inom det pedagogiska verksamhetsområdet med dess deldiscipliner. Essä på sidor

2 6 skrivs utgående från en tematik baserad på perspektiv som behandlats inom grundstudierna i pedagogik och enligt formen för vetenskapliga rapporter. Vetenskapligt skrivande; innehållslig strukturering, utformning, rubricering, litteratursökning, litteraturhänvisning och källförteckning. slig tematik anknyts till kurserna och studierna inom grundstudier i pedagogik. Referenslitteratur: Backman, J. (1988) Att skriva och läsa vetenskapliga rapporter. Lund: Studentlitteratur. Hirsjärvi, S. et.al. (2004). Tutkia ja kirjoita. Helsinki: Tammi. Jarrick, A. & Josephson, O. (1988). Från tanke till text. En språkhandbok för uppsatsskrivande studenter. Lund: Studentlitteratur. Nyberg, R. (2000) Skriva vetenskapliga uppsatser och avhandlingar med stöd av IT och Internet. Lund: Studentlitteratur. 5 sp (del I + del II) A 14 h (del II) Introduktion till vetenskapligt skrivande i mars. Skrivande av essän mars och april. Språk och innehållslig genomgång i början av maj. Obligatorisk närvaro vid introduktion och genomgång. introduktionsföreläsningarna i september uppsatsskrivandet under året inlämnas i maj genomgång i slutet av maj Deltagande i diskussioner av essäerna. Obligatorisk närvaro vid introduktion och uppsatsgenomgång.

3 7 Pedagogisk psykologi I Kursens syfte är att ge kunskaper om psykologiska teorier som är av särskild betydelse vid uppfostrings- och undervisningssituationer samt andra former av påverkan. De studerande skall efter avslutad kurs ha kännedom om de faktorer som påverkar barns och ungas utveckling och inlärning samt i viss mån kunna dra de pedagogiska konsekvenserna därav. En genomgång av de grundläggande betingelserna för och teorierna om inlärningsprocessen samt implikationer för undervisning. En översikt av människans utveckling genom olika åldrar främst i kognitivt, och socialt avseende. Individens motivation, sedd mot bakgrunden av psykologisk teori inom vilka fostran, undervisning och övrig påverkan äger rum. Kommunikations- och grupprocesser i det sociala samspelet, vilka har relevans för pedagogisk praxis. En översikt av de vanligaste typerna av utvecklingsstörningar och inlärningssvårigheter. Imsen, G. Elevens värld. Introduktion i pedagogisk psykologi sidor. Referenslitteratur Salmela-Aro K. & Nurmi J.-E. (toim.) Mikä meitä liikuttaa. Modernin motivaatiopsykologian perusteet sidor. 5 sp F/A 20 h Undervisningsformer och arbetssätt Föreläsningar, övningar Skriftlig tentamen, övningar

4 8 Pedagogisk sociologi Att känna till och kunna analysera relationen samhällsutveckling - utbildning under olika tidsperioder. Att ge kunskap om utbildningssystemet i Finland ur utbildningssociologisk synvinkel. Att ge beredskap att analysera och förstå fostran och utbildning ur ett sociologiskt perspektiv. Att ge kännedom om skolan som en social organisation. Några grundläggande drag i den samhälleliga utvecklingen, belysta genom en diskussion kring konsekvenserna för utbildning och fostran. Utbildningens samhälleliga funktioner. Orientering i det finländska utbildningssystemet. Socialisationens förhållande till den edukativa processen. Aktuella frågor kring temat: utbildning - fostran - samhälle. Giddens, A. Modernitet och självidentitet. Självet och samhället i den senmoderna epoken Berg, G. Att förstå skolan Takala, T.: Kasvatussosiologia samt aktuell statistik rörande utbildning 5 sp F/A 20 h Undervisningsformer och arbetssätt Föreläsningar Skriftlig tentamen

5 9 Didaktik Kursen skall ge kunskap om didaktikens centrala begrepp, om läroplanen och om den didaktiska processens olika komponenter med speciell tonvikt på lärarens funktion i undervisningssituationen samt uppmärksamma de studerande på det didaktiska forskningsoch utvecklingsarbetets betydelse för utvecklande av undervisningen Centrala didaktiska begrepp, olika uppfattningar om didaktik samt didaktikens utveckling i Finland i huvuddrag Läroplanen, dess funktion och determinanter ens roll Evalueringens funktion och principer Grundläggande didaktiska principer och undervisningens grundfärdigheter, undervisningsformer och arbetssätt, differentieringen, läromedlens roll i undervisningen Undervisningsplanering och didaktisk helhetsbehandling Orientering i didaktiskt forskningsoch utvecklingsarbete Hargreaves, A. (1998): Läraren i det postmoderna samhället. Uusikylä, K., Atjonen, P. (1999): Didaktiikan perusteet. Uljens, M. (1997): Didaktik 5 sp F/A 25 h Undervisningsformer och arbetssätt Föreläsningar, observations- och planeringsövningar Skriftlig tentamen av delar av ovan nämnd litteratur jämte föreläsningar och övningar

6 10 Pedagogisk filosofi och historia Att identifiera den pedagogiska filosofins grundläggande frågeställningar. Att ge insikter i pedagogikens idéhistoriska utveckling. Att deltagarna utvecklar en förståelse av utbildningsväsendets historiska utveckling särskilt i Finland. Beskrivning av pedagogikens ontologiska, epistemologiska och värdemässiga frågeställningar. Överblick av den modernistiska och upplysningsfilosofiska pedagogikens teoritraditioner och en bedömning av deras relevans i vår tid. Rinne, R., Kivirauma, J. & E. Lehtinen (2002). Johdatus kasvatustieteisiin. Helsinki: WSOY. ISBN , kap. 5-8, ss Siljander, P. (2002). Systemaattinen johdatus kasvatustieteisiin. Helsinki: Otava. Uljens, M. (1998). Allmän pedagogik. Lund: Studentlitteratur. ISBN , kap. 3 och 4, ss sp F 14 h, A 6 h 1:a studieåret Skriftlig tentamen, aktivt deltagande under kursen

Relevanta dokument

Undervisningsformer Föreläsningar, seminarier, litteraturläsning och individuella uppgifter.

Undervisningsformer Föreläsningar, seminarier, litteraturläsning och individuella uppgifter. 631201.0 Pedagogisk idé- och samhällshistoria, 5 sp Efter godkänd kurs förväntas studerande förstå: hur pedagogiska idéer uppkommit och utvecklats genom tiderna förhållandet mellan pedagogiska idéer och