Lämplighetsprovet för lärare inbegriper tre olika teman, en portfölj och en avslutande diskussion.

Transkript

1 2015 AVLÄGGANDE AV LÄMPLIGHETSPROV FÖR LÄRARE Lämplighetsprovet för lärare inbegriper tre olika teman, en portfölj och en avslutande diskussion. I Utbildningsstyrelsens beslut fastställs vilka av de tre temana som ingår i sökandens lämplighetsprov. Den som fått Utbildningsstyrelsens beslut och som önskar avlägga ett lämplighetsprov ska anmäla sig till ett universitet. I samband med anmälan kommer examinanden överens om provets tidsschema och detaljer med universitetet. Provet bör i regel avläggas inom ett år efter anmälan. I det följande beskrivs hur lämplighetsprovet avläggs och ges anvisningar om förberedelserna inför provet i enlighet med det som Utbildningsstyrelsen och företrädarna för universiteten har kommit överens om. Litteraturlistan är avsedd som exempel, vilket betyder att det universitet som ordnar provet kan även komma överens om annan litteratur med examinanden. LÄMPLIGHETSPROVETS TEMAN FÖR OLIKA LÄRARYRKEN Tema 1: Att utforska lärarskapet / Att utforska speciallärarskapet Klasslärare och ämneslärare Speciallärare En essä kring rubriken Att utforska klasslärarskapet/ämneslärarskapet. För essän ska den som avlägger provet använda minst två källor samt utgå från sin utbildning och sina erfarenheter. Essän bör omfatta cirka 7 10 sidor. - Hansén, S-E. & Forsman, L. (red.) (2011). Allmändidaktik vetenskap för lärare. Lund: Studentlitteratur. - Kimonen, E. (ed) (2001). Curriculum approaches readings and activities for educational studies. Jyväskylä: University of Jyväskylä. - Luukkainen, O. (2001). Läraren år Rapport 15 för prognostisering av behovet av grundutbildning och fortbildning för lärare (OPEPRO). Utbildningsstyrelsen: Helsingfors. - Lindgren, U., Hjardemaal, F., Hansén, S-E. & Sjöholm, K. (eds.). (2011). Becoming a Teacher. Nordic Perspectives on Teacher Education and Newly Qualified Teachers. Åbo Akademi University, Reports from the Faculty of Education no 30. En essä kring rubriken Att utforska speciallärarskapet. För essän ska den som avlägger provet använda minst två källor samt utgå från sin utbildning och sina erfarenheter. Essän bör omfatta cirka 7 10 sidor. - Saloviita, T. (2003). En skola öppen för alla. Vasa: Lärum förlag. - Lagerheim, B. (1998). Att utvecklas med handikapp. Möjligheter och begränsningar hos barnet, familjen och omgivningen. Stockholm: Liber.

2 2 (5) - Höien, T. & Lundberg, I. (2004). Dyslexi. Från teori till praktik. Stockholm: Natur och Kultur. Tema 2: Skolan i Finland En essä kring rubriken Skolan i Finland. För essän ska den som avlägger provet använda minst två källor samt ta fasta på eventuella erfarenheter av skolan i Finland. Essän bör omfatta cirka 7 10 sidor. - Sahlberg, P. (2011). Finnish Lessons what can the world learn from educational change in Finland. London: Teachers College Press. (Under översättning till svenska.) - Kimonen, E. (ed) (2001). Curriculum approaches readings and activities for educational studies. Jyväskylä: University of Jyväskylä. - Uljens, M. (2001). On general theory of education in Finland during 20 th century. Nordisk pedagogik, 2001, vol 21, no 3, sid Utbildningsstyrelsen (2010). Grunderna för förskoleundervisningens läroplan. Juvenes Print Tampereen Yliopistopaino Oy. Tammerfors. ( _2010.pdf) - Utbildningsstyrelsen (2004). Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen. Vammala: Vammalan kirjapaino Oy. ( - Utbildningsstyrelsen (2003). Grunderna för gymnasiets läroplan. Vammala: Vammalan Kirjapaino Oy. ( - Befring, E. & Tangen, R. (red.) (2008). Spesialpedagogikk. Oslo: Cappelen Akademisk Forlag. - Svedlin, R. & Lindgren, S. (red.) (1996). Specialundervisningen i Svenskfinland? Helsingfors: Utbildningsstyrelsen. - Hätönen, H. (2008). Leve läroplanen 2. Handledning för yrkesläroanstalter och utbildningsanordnare. Saarijärvi. Utbildningsstyrelsen. Tema 3: Undervisningsprov Den som deltar i provet ordnar själv en skola och en handledare för undervisningsprovet. Skolan och handledaren bör godkännas av det universitet där lämplighetsprovet ska avläggas. Undervisningsprovet består av uppföljningslektioner (högst 5 h) och lektioner som presteraren håller (högst 10 h). Lämplighetsprovet för klasslärare ska innehålla lektioner som presteraren håller i modersmål och litteratur (innehåll: läsning och skrivning). Den handledande läraren ger ett skriftligt utlåtande om undervisningsprovet. Den som avlägger provet skriver en rapport om undervisningsprovet enligt följande anvisningar: Rapport om undervisningsprovet Av rapporten, som omfattar cirka 7 10 sidor, bör framgå följande:

3 3 (5) En övergripande beskrivning av undervisningsprovet den skola där undervisningsprovet genomförts och den undervisningsuppgift som provet omfattat skolans fysiska och intellektuella verksamhetsmiljö skolans materiella och immateriella verksamhetsbetingelser målen med lektionerna för undervisningsprovet (uppföljningslektionerna och de lektioner som presteraren hållit) - på skol- och klass-/gruppnivå - på inlärarens nivå - de mål som den som avlägger lämplighetsprovet ställt för egen del beskrivning av inlärningen - beskrivning av inlärningen på allmän nivå i klassen/gruppen de lektioner som hållits under tiden för undervisningsprovet - tidpunkterna för och innehållet i de lektioner som ingått i undervisningsprovet samt examinandens och den handledande lärarens bedömning av hur målen har nåtts beskrivning av den handledande lärarens och av kollegernas stöd När det gäller speciallärare förutsätts dessutom en beskrivning av 2 3 elever - individuella egenskaper och inlärningssvårigheter - en beskrivning av varje elevs individuella plan för hur undervisningen skall ordnas (IP) och av de viktigaste målen i planen Pedagogiskt tänkande Den som avlägger lämplighetsprovet ska beskriva sitt pedagogiska tänkande ur följande perspektiv: teoretiska utgångspunkter (didaktiska, specialpedagogiska, filosofiska e.dyl.) de pedagogiska lösningarna i undervisningen (undervisningsmetoder, läromedel och arbetsformer) interaktion mellan läraren och inläraren och interaktion mellan inlärarna undervisning av hela klassen/gruppen i förhållande till individuell handledning fostrande dimension - inlärarens självkänsla och förstärkning av självkänslan - regler och normer samt fostran som hänför sig till dem inlärningssvårigheter och beteendestörningar som en utmaning förändringar i det pedagogiska tänkandet under undervisningsprovets gång PORTFÖLJ Den som avlägger lämplighetsprovet ska utifrån följande anvisningar sammanställa en portfölj om sin tillväxt och utveckling under sin lärarbana. Det rekommenderas att portföljen omfattar 7 10 sidor. Examinanden planerar själv portföljens form och disposition. En väldisponerad och tydlig portfölj väcker uppskattning. Definition av portföljsarbetet Portföljsarbetet innebär långsiktig, systematisk självutvärdering och utveckling av det egna arbetet och kunnandet, diskussion kring grunderna och insamling av respons av kolleger, chefer och andra samarbetspartner. Målet är att stödja utvecklingen av den egna

4 4 (5) sakkunnigheten som lärare. Portföljsarbetet är processartat, och alstret utformas stegvis när lämplighetsprovet framskrider och synsätten struktureras. Målen med portföljsarbetet är att beskriva och strukturera deltagarens kunskaps-, inlärnings- och utvecklingsprocess och erfarenheterna i anslutning till den skissera upp deltagarens utveckling i yrket och kunskapsstigens utveckling fungera som en samlande arbetsform för den som deltar i lämplighetsprovet Innehåll I portföljen dokumenteras den egna yrkesmässiga utvecklingsgången. Deltagaren presenterar sin undervisningsfilosofi samt erfarenheter och planer som hänför sig till hans eller hennes lärarkarriär. För portföljen väljer deltagaren ut exempel på lektionsplaner, studieuppgifter, respons osv. Utifrån exemplen bedöms studiernas och erfarenhetens betydelse för att växa som lärare. Portföljen har karaktär av ett offentligt dokument som följer inlärningsprocessen och beskriver kompetensen hos den som sammanställt den. Portföljens tillförlitlighet bör kunna bedömas utifrån texten. Några vägledande underrubriker med frågor: Utvecklingen av den egna lärarkarriären - Var har du studerat och när? - Var har du undervisat och när? - Hur bedömer du att du har utvecklats under årens lopp? Självutvärdering av den egna kompetensen - Hur bedömer du din verksamhet som lärare och kollega i arbetsgemenskapen (starka och svaga sidor)? - Hur kan du ytterligare utveckla din verksamhet som lärare? - Hur ser du till att du orkar och utvecklas? Beskrivning av den egna utbildningssynen - Vilka är de centrala principerna/värderingarna i ditt arbete? - Vilken inlärningssyn och/eller verksamhetsidé ligger till grund för ditt arbete? - Hur har din undervisningssyn förändrats när du läst källskrifterna i samband med lämplighetsprovet? Den egna inlärningen - De viktigaste erfarenheterna, situationerna eller händelserna eller den viktigaste behållningen för dig under lämplighetsprovet? - På vilka punkter bedömer du att du behöver mera kunskaper/utbildning? - Hur gagnade portföljsarbetet din inlärning? Det viktigaste med portföljen är att medvetet reflektera över det egna lärarskapet. Ingen föds till lärare utan man måste lära sig att vara lärare! Litteratur till stöd för att sammanställa portföljen:

5 5 (5) - Dysthe, O. & Engelsen, K.S. (red.) (2004). Mapper som pedagogiskt redskap perspektiv og erfaringar. Oslo: Abstrakt forlag. - Ellmin, R. & Ellmin, B. (2003). Portfolio teori, förhållningssätt och praktik. Gotha Förlag. - Ellmin, B. & Ellmin Cederholm, U. (2006). Portfolio för professionell utveckling att leda sig själv och andra. Gleerups. - Ryegård et al (2010). Att belägga, bedöma och belöna pedagogisk skicklighet och motsvarande webbplatser AVSLUTANDE DISKUSSION Innan den som avlägger lämplighetsprovet deltar i den avslutande diskussionen ska han eller hon lämna in essä 1 och essä 2, en rapport om undervisningsprovet och sin portfölj till det universitet där lämplighetsprovet ordnas. Den avslutande diskussionen ordnas när alla delar av lämplighetsprovet har genomförts. YTTERLIGARE INFORMATION Helsingfors universitet, beteendevetenskapliga fakulteten Östra Finlands universitet, filosofiska fakulteten Jyväskylä universitet, pedagogiska fakulteten Lapplands universitet, pedagogiska fakulteten Tammerfors universitet, pedagogiska fakulteten Uleåborgs universitet, pedagogiska fakulteten Åbo Akademi, pedagogiska fakulteten Åbo universitet, pedagogiska fakulteten