ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar.

Transkript

1 Prognosutvärdering 2011

2 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig PDF och beställas från Wordformatet kan tillhandahållas via Publikationsservice. Datum: Dnr: /2012 ESV-nr: 2012:24 Copyright: ESV Rapportansvariga: Robert Boström, Tina Granath och Tomas Skytesvall

3 Förord Ekonomistyrningsverkets (ESV:s) prognoser ska ha hög precision så att risker för budgetavvikelser kan identifieras i ett tidigt skede. Enligt regleringsbrevet ska ESV senast den 30 april 2012 redovisa och kommentera prognosprecisionen och analysera prognosavvikelser för Dessutom ska det redovisas hur prognoserna görs tillgängliga, hur prognosmetoderna dokumenteras samt insatser och resultat när det gäller att fördjupa analysen. I detta ärende har generaldirektör Mats Wikström beslutat. Utredare Robert Boström, Tina Granath och Tomas Skytesvall har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har även avdelningschef Matts Karlson och biträdande avdelningschef Håkan Jönsson deltagit. Därtill har flertalet av medarbetarna på avdelningen Analys och prognoser medverkat i den tidigare handläggningen. 3

4 Innehåll Förord... 3 Innehåll... 4 Sammanfattning... 5 Inledning... 7 Makroekonomiska beräkningsförutsättningar... 8 Takbegränsade utgifter Skatteintäkter och inkomster Skatteintäkter Inkomster Övriga prognosavvikelser Systematiska fel Takbegränsade utgifter Inkomster Fördjupad avvikelseanalys Kommentar till enskilda utgiftsområden Kommentarer till enskilda skatter och inkomster Periodiseringar samt inkomsttyperna 7000 och Statens övriga inkomster ESV:s bedömning av prognosprecisionen Varför är bedömningen olika för utgifter och inkomster? Metod för prognosuppföljning Vilken typ av avvikelser ska utvärderas? Differensanalysen utgör underlag Mått på avvikelserna Beräkningarna formaliserade APPENDIX Utgifter Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster Bilaga Hur görs ESV:s prognoser tillgängliga? Hur dokumenteras prognosmetoderna? Hur arbetar ESV med att fördjupa analysen?

5 Sammanfattning ESV:s prognosprecision utvärderas denna gång för prognosåret Utvärderingen baseras på de fem prognoser för 2011 som har gjorts mellan december 2010 och december na kan hänföras till tre kategorier, makroekonomiska förutsättningar, nya politiska beslut som fattats efter aktuellt prognostillfälle och övriga faktorer. Enligt den bedömningsskala som ESV tagit fram är målet om hög precision helt uppfyllt för inkomstprognoserna och delvis uppfyllt för utgiftsprognoserna. Bedömningsskalan tar endast sikte på de prognosfel som inte är hänförliga till beslut eller ändrade makroekonomiska utsikter. De fem prognostillfällena resulterade i ett medelfel om 0,67 procent för inkomsterna på statens budget och 0,74 procent för de takbegränsade utgifterna. Tabell 1. Prognosprecisionen, prognosfel av karaktären Övrigt, genomsnittliga avvikelser i miljarder kronor och procent Snitt* Takbegränsade utgifter, mdkr -0,7 3,6 4,4 3,6 2,0 2,1 6,5 6,2 7,7 8,2 5,3 2,5 7,3 4,4 procent av utfall -0,09 0,47 0,56 0,44 0,24 0,25 0,75 0,69 0,85 0,86 0,55 0,25 0,74 0,52 Offentliga sektorns skatteintäkter, mdkr -28,5 26,6-9,1 1,6 9,4 15,0 procent av utfall -1,90 1,80-0,63 0,11 0,61 1,01 Statens skatteintäkter, mdkr -28,9 24,0-7,7 2,4 9,7 14,6 procent av utfall -3,50 3,05-1,05 0,31 1,22 1,83 Inkomster, mdkr -14,7-20,7-6,9-0,8 12,1-4,1-23,1-15,7-1,4 7,6 6,5 6,9 5,8 9,7 procent av utfall -2,03-2,59-0,91-0,11 1,83-0,58-3,10-1,93-0,16 0,84 0,92 0,88 0,67 1,27 *Avser genomsnitt av prognosavvikelser i absoluta tal Utvärderingsmått Det finns inte alltid någon exakt eller tydlig koppling mellan å ena sidan de makroekonomiska nyckeltal som prognoserna bygger på och å andra sidan vissa specifika poster på budgeten. Detta medför att avvikelser som indirekt hänför sig till makroekonomiska förändringar i många fall klassificeras till kategorin Övriga avvikelser. Avvikelser mellan respektive prognos och utfallet kan således hänföras till tre olika kategorier: Makro: Makroekonomiska förutsättningar Beslut: Nya beslut som regering och riksdag fattat efter aktuellt prognostillfälle. Övrigt under kategorin Övrigt ESV:s genomsnittliga prognosavvikelse för de takbegränsade utgifterna uppgick till 7,3 miljarder kronor 2011, vilket motsvarar 0,74 procent av utfallet. Detta är en försämring jämfört med föregående år och sämre än genomsnittet för perioden Bland de takbegränsade utgifterna uppstod större avvikelser på sex utgiftsområden: Kommunikationer, Arbetsmarknad och arbetsliv, Integration och jämställdhet, Areella näringar, landsbygd och livsmedel, Försvar och samhällets 5

6 6 krisberedskap samt Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Utgifterna överskattades för samtliga dessa utgiftsområden. Det genomsnittliga felet på ESV:s prognoser på den offentliga sektorns intäkter, vilka inkluderar statens skatteintäkter, de kommunala inkomstskatterna och avgifter till AP-fonder, uppgick i genomsnitt till 9,4 miljarder kronor. Den genomsnittliga avvikelsen för prognoserna på statens skatteintäkter uppgick till 9,7 miljarder kronor, vilket är en försämring jämfört med 2010 då övrig avvikelsen uppgick till 2,4 miljarder kronor. ESV:s genomsnittliga prognosavvikelse för inkomsterna uppgick till 5,8 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,67 procent av de totala inkomsterna. Detta är en förbättrad precision jämfört med 2010och bättre än genomsnittet under perioden Då avvek dessa prognoser med i genomsnitt 9,7 miljarder kronor eller 1,3 procent från det slutliga utfallet.

7 Inledning ESV ska enligt sin instruktion göra prognoser och analyser av den statsfinansiella utvecklingen. Prognoserna ska ha hög precision så att risker för budgetavvikelser kan identifieras i ett tidigt skede. De bakomliggande analyserna ska vara tolkningsbara och tydligt dokumenterade. I syfte att mäta måluppfyllelsen gör ESV varje år en uppföljning av precisionen i de kortfristiga prognoserna. Denna rapport är en sammanställning av de fem prognoser för 2011 som gjorts mellan december 2010 och december Rapporten innehåller en redovisning med kommentarer av träffsäkerheten samt en analys av större avvikelser på enskilda områden. Informationen är en viktig utgångspunkt för ESV:s arbete med att utveckla prognosmetoderna och därmed förbättra precisionen på de områden där det behövs. De områden som ingår i utvärderingen är på utgiftssidan de takbegränsade utgifterna och på inkomstsidan statens inkomster och intäkter. Även intäktsprognoserna för kommunsektor och ålderspensionssystem berörs då dessa ingår som poster på statens budget. I slutet av appendix redovisar vi hur ESV gör prognoserna tillgängliga, hur prognosmetoderna dokumenteras samt insatser och resultat när det gäller att fördjupa analysen. Denna information är i stora delar densamma som i ESV:s senaste årsredovisning. na kan hänföras till tre kategorier, makroekonomiska förutsättningar, nya politiska beslut som fattats efter aktuellt prognostillfälle och övriga faktorer. ESV:s prognoser utvärderas främst mot avvikelserna tillhörande den sistnämnda kategorin. ESV:s metod för att särskilja de tre kategorierna beskrivs i slutet av rapporten. I det inledande avsnittet redovisas och kommenteras de totala avvikelserna för inkomster och utgifter, fördelat på de olika avvikelsekategorierna. Därefter finns en redovisning av avvikelser som tillhör kategorin Övriga avvikelser. Eftersom utvärderingen ska utgöra underlag för framtida förbättringar är det viktigt att identifiera avvikelser av systematisk karaktär. Rapporten innehåller också en fördjupad analys av de områden där avvikelserna är som störst. Där kommenteras enskilda utgiftsområden samt olika skatter och övriga inkomster. I det avslutande avsnittet fastställs och kommenteras ESV:s måluppfyllelse utifrån en fastställd bedömningsskala. I appendix redovisas tabeller med ytterligare detaljer. 7

8 Makroekonomiska beräkningsförutsättningar De makroekonomiska beräkningsförutsättningarna påverkar ESV:s prognoser för utgifter och inkomster på statens budget. Prognosen på arbetslöshet och antal personer i arbetsmarknadspolitiska program har stor inverkan på de beräknade utgifterna för arbetsmarknad och arbetsliv. Växelkursen avgör hur stor avgiften till Europeiska unionen blir medan räntenivån och växelkursen påverkar utgifterna på statsskulden. På inkomstsidan påverkar prognosen på lönesumman de beräknade inkomsterna från direkta och indirekta skatter på arbete. Redan i slutet på 2010 bedömdes aktiviteten i ekonomin bli hög under 2011 då en återhämtning från finanskrisen 2008 väntades ske. Styrkan i återhämtningen underskattades dock och BNP-tillväxten beräknades i decemberprognosen 2010 bli 0,5 procentenheter lägre än vad det preliminära utfallet sedan blev. I början på 2011 var aktiviteten i ekonomin stark och i mars 2011 höjdes BNP-prognosen och hamnade något över det preliminära utfallet för I juni reviderades prognosen för BNP-tillväxten ner, främst till följd av att hushållens konsumtion var svag. Däremot gick exportsektorn starkt och exporten höjdes ytterligare. I september var prognosen för BNP-tillväxten i princip oförändrad men exporten hade börjat bromsa in och utsikterna för kommande kvartal hade försämrats när den europeiska skuldkrisen blossade upp. Det ledde till att både exporten och importen reviderades ner ganska kraftigt. Trots att utsikterna försämrades ytterligare inför decemberprognosen och den uppblossande krisen hade satt tydliga spår i företagens och hushållens framtidsförväntningar höjdes BNP-tillväxten något. Det berodde främst på att importen sänktes, samtidigt som exporten höjdes. Trots svaga indikatorer var utfallet för exporten fortsatt högt när tredje kvartalet redovisades. BNP väntades sedan sjunka kraftigt under fjärde kvartalet Då utfallet för fjärde kvartalet och första preliminära utfallet för helåret 2011 publicerades visade det sig att tillväxten sjunkit, som väntat, i december. Samtidigt reviderades utfallen avseende BNP ner för fjärde kvartalet 2010 och även för tidigare kvartal 2011, vilket innebar att utfallet för helåret blev lägre än väntat. Det var framför allt exporten som reviderades ner. Hushållens konsumtion reviderades däremot upp. na för respektive post i försörjningsbalansen varierade. Hushållens konsumtion, investeringarna liksom exporten och importen överskattades till och med septemberprognosen Offentlig konsumtion underskattades däremot hela perioden. Även bidraget från lagerinvesteringarna underskattades. Bidraget från nettoexporten var dock högre än utfallet vissa prognoser och lägre vid andra prognoser. Utvecklingen på arbetsmarknaden underskattades också inledningsvis och både timmarna och antalet sysselsatta visade sig öka mer än vad som prognosticerades i decemberprognosen Därmed låg också arbetslösheten på en för hög nivå. 8

9 Eftersom timmarna underskattades väntades även lönesumman, som är den viktigaste skattebasen, öka betydligt svagare än vad utfallet sedan visade. Från och med prognosen i mars låg dock prognoserna över sysselsättningen och arbetslösheten nära utfallet. Prognosen över antalet arbetade timmar och lönesumman underskattades dock fortfarande. Under året uppstod emellertid en diskrepans mellan utfallet för lönesumman och timmarna multiplicerat med timlönen enligt konjunkturlönestatistiken (som brukar användas som approximation på löneutvecklingen). Lönesumman reviderades därmed successivt upp. Timmarna underskattades dock hela perioden vilket främst berodde på att utfallet för de tre första kvartalen vid den tidpunkten var felaktigt. När fjärde kvartalet publicerades höjdes utfallen för antalet arbetade timmar kraftigt för både 2010 och 2011 på grund av en justering av en tidigare felräkning av SCB. Utfallet blev därmed betydligt högre än tidigare prognoser. När utfallen justerades försvann i stort sett diskrepansen mellan utvecklingen av lönesumman och antalet arbetade timmar multiplicerat med timlönen, som hade uppstått under året. Prognoserna över 3-månadersräntan och den 5-åriga statsobligationen, som används för att beräkna räntebetalningar på statsskulden, reviderades successivt ner, förutom i marsprognosen då de reviderades upp. Ränteprognoserna överskattade utfallet till och med septemberprognosen. Prognosen över växelkurserna låg ganska väl i linje med utfallet under samtliga prognosomgångar. 9

10 Tabell 2. ESV:s makroekonomiska prognoser Försörjningsbalansen Utfall Dec- 10 Mar- 11 Jun- 11 Sep- 11 Dec- 11 Snitt /12 30/3 15/6 6/9 16/12 BNP, fp 3,9-0,6 0,4 0,0 0,1 0,5 0,1 BNP, lp 4,9-0,2 0,4-0,5-0,3 0,3-0,1 Hushållens konsumtion, fp 2,1 0,8 1,3 0,6 0,1-0,7 0,4 Hushållens konsumtion, lp 3,4 0,2 1,2 0,5 0,0-0,7 0,2 Offentlig konsumtion, fp 1,8-1,4-0,9-1,1-1,2-0,1-0,9 Offentlig konsumtion, lp 4,1-1,3-1,9-1,6-1,6 0,3-1,2 Investeringar, fp 5,8 3,0 3,8 3,0 2,5 0,0 2,5 Investeringar, lp 6,2 3,9 4,5 3,0 2,3-0,2 2,7 Lager 0,7-0,7-0,8-0,4-0,2-0,1-0,5 Export, fp 6,8 0,6 1,7 3,0 1,2 1,9 1,7 Export, lp 5,5 1,2 1,9 1,7 0,2 1,2 1,2 Import, fp 6,1 1,6 1,7 3,6 1,1 0,1 1,6 Import, lp 5,7 1,7 1,2 2,5 0,1-0,6 1,0 Nettoexport, fp 0,7-0,5 0,0-0,2 0,0 0,8 0,0 Nettoexport, lp 0,3 0,3 0,4-0,3 0,0 0,9 0,2 Arbetsmarknadsvariabler Utfall Dec- 10 Mar- 11 Jun- 11 Sep- 11 Dec- 11 Snitt /12 30/3 15/6 6/9 16/12 Sysselsatta 2,1-0,8 0,0 0,3 0,0 0,0-0,1 Arbetslöshet 7,5 0,5-0,1-0,1 0,0 0,0 0,1 Arbetade timmar 2,3-1,0-0,5-0,3-0,7-1,1-0,7 Personer i program, procent av arbetskraften 3,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Timlön 2,4 0,4 0,1 0,2-0,2 0,1 0,1 Lönesumma 5,7-1,7-1,5-0,7-0,2-0,2-0,9 Diverse nyckeltal Utfall Dec- 10 Mar- 11 Jun- 11 Sep- 11 Dec- 11 Snitt /12 30/3 15/6 6/9 16/12 Bruttodriftsöverskott i företagssektorn 5,7 3,0 4,5-2,4-1,0 1,8 1,2 KPI 3,0-1,1-0,6 0,2-0,1 0,0-0,3 3-månaders ränta 1,7 0,2 0,8 0,4 0,3 0,0 0,3 5-årig statsobligation 2,3-0,8 1,5 1,1 0,4 0,0 0,4 SEK/Euro 9,0 0,2-0,2-0,1 0,0 0,0 0,0 SEK/USD 6,5 0,1-0,1-0,2-0,1 0,0-0,1 10

11 Takbegränsade utgifter De takbegränsade utgifterna för 2011 överskattades i genomsnitt med 7,2 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,73 procent av dessa utgifter. År 2010 underskattades motsvarande utgifter med 0,4 miljarder kronor. Utgifterna överskattades vid samtliga prognostillfällen. Avvikelsen var i princip lika stor vid de fyra första prognostillfällena men mer än halverades vid den sista prognosen. De överskattade utgiftsprognoserna berodde i stort sett helt på fel som klassificeras som Övrigt. Kategorin Beslut bidrog med en liten negativ avvikelse medan kategorin Makro inte gav upphov till någon avvikelse alls. Tabell 3. Avvikelser från utfall, takbegränsade utgifter år 2011, miljarder kronor Utfall Dec-10 Mar-11 Jun-11 Aug-11 Dec /12 30/3 15/6 6/9 16/12 Snitt Totalt 989,0 8,8 7,8 9,0 7,1 3,4 7,2 Makro 2,0-1,4-0,3-0,4-0,1 0,0 Beslut -1,8 0,8 0,3 0,2 0,1-0,1 Övrigt 8,5 8,4 9,0 7,2 3,3 7,3 Anm.: Avvikelse = Prognos minus utfall, det vill säga positiv avvikelse = överskattad prognos och negativ avvikelse = underskattad prognos. Förändrade makroekonomiska förutsättningar bidrog inte till någon genomsnittlig avvikelse på totalnivån. Utgifterna överskattades i december 2010 för att därefter underskattas men avvikelserna under året tog ut varandra. På arbetsmarknadsområdet överskattades dock utgifterna med 1,6 miljarder kronor i genomsnitt, vilket motsvarar 2,5 procent av de totala utgifterna på arbetsmarknadsområdet. Nivån på den öppna arbetslösheten överskattades i den första prognosen samt i de två sista prognoserna. Utgifterna för avgiften till Europeiska unionen underskattades däremot med 0,8 miljarder kronor i genomsnitt, motsvarande 2,6 procent av utgifterna på utgiftsområdet. Till följd av beslut som regering och riksdag fattat efter aktuellt prognostillfälle underskattades de takbegränsade utgifterna med i genomsnitt 0,1 miljard kronor, vilket motsvarar 0,01 procent av de takbegränsade utgifterna. År 2010 uppgick underskattningen till 4,1 miljarder kronor. Störst bidrag till underskattningen 2011 hade en rättning av tidigare felaktig redovisning av återkrav som Försäkringskassan gjorde i september, vilken främst påverkade utgifterna för sjukpenning samt aktivitets- och sjukersättning. Dessutom ökade Sveriges avgift till EU efter beslut av EU-kommissionen. 11

12 Felet under kategorin Övrigt uppgick i genomsnitt till 7,3 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,74 procent av de takbegränsade utgifterna 1. Det är en försämring från 2010 då motsvarande andel låg på 0,25 procent. Avvikelsen var stor i de fyra första prognoserna men mer än halverades i den sista prognosen. Utgifterna överskattades i samtliga fem prognosomgångar. Större prognosavvikelser under kategorin Övrigt förekom på sex utgiftsområden: Kommunikationer, Arbetsmarknad och arbetsliv, Integration och jämställdhet, Areella näringar, landsbygd och livsmedel, Försvar och samhällets krisberedskap samt Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Utgifterna överskattades för samtliga dessa utgiftsområden. Utgifterna för kommunikationer överskattades vid samtliga prognostillfällen beroende på senareläggningar av framför allt väginvesteringar. Utgifterna för arbetsmarknad överskattades främst till följd av att andelen öppet arbetslösa som får ersättning från arbetslöshetsförsäkringen, blev lägre än beräknat. Kostnaden per öppet arbetslös sjönk således mer än förväntat. Utgifterna inom Integration och jämställdhet överskattades till följd av färre kommunmottagna flyktingar än beräknat. Areella näringar och livsmedel överskattades bland annat till följd av att utbetalningar för landsbygdsstöd har skjutits på framtiden. Utgifterna för försvaret överskattades till följd av att utgifterna för övningsverksamheten och insatserna i Afghanistan och Libyen blev lägre än väntat. Inom området Hälsovård, sjukvård och social omsorg överskattades utgifterna beroende på att det genomsnittliga antalet personer som erhöll assistansersättning överskattades. För resterande utgiftsområden förekommer ungefär lika många överskattningar som underskattningar och avvikelserna är relativt små. ESV vill framhålla att det många gånger i prognosarbetet är omöjligt att bedöma hur de makroekonomiska sambanden ser ut för en viss utgift. Därför kan inte samtliga prognoser göras utifrån någon eller några speciella makrovariabler. Avvikelser mot utfall har därigenom kommit att klassificeras under kategorin Övrigt. 1 Utgiftsområde 26 omfattas inte av utgiftstaket och ingår inte i det precisionsmått (statsbudgetens takbegränsade utgifter) som betygssätts i denna rapport. 12

13 Skatteintäkter och inkomster Skatteintäkter De makroekonomiska beräkningsförutsättningarna bidrog till en underskattning av prognoserna för den offentliga sektorns skatteintäkter. Statens intäkter överskattades vid samtliga tillfällen medan statens inkomster underskattades (se tabellerna nedan samt appendix för utförliga tabeller som illustrerar skillnaden mellan de olika posterna). Med intäkter avses här skatter hänförda till det år det avser och med inkomster avses under året betalda skatter. Tabell 4. Avvikelser från utfall, Offentliga sektorns skatteintäkter 2011, miljarder kronor Utfall 1 Dec-10 Mar-11 Jun-11 Sep-11 Dec-11 Snitt 10/12 30/3 15/6 06/9 16/12 Totalt 1547,0-3,6 2,1 13,8 6,0 9,1 5,5 Makro -3,8-10,2 9,5-4,5-6,8-3,1 Beslut -0,9-1,0-1,0-1,0 0,0-0,8 Övrigt 1,0 13,4 5,3 11,5 15,9 9,4 Anm.: Avvikelse = prognos minus utfall. 1 ESV:s underlag till statsbudgetens utfall För flera viktiga skatteslag är utfallet fortfarande en prognos. Den totala avvikelsen för skatteintäkterna i den offentliga sektorn uppgick i genomsnitt till 5,5 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,4 procent av skatteintäkterna. Flertalet skatter fastställs i samband med den årliga inkomsttaxeringen, vilket innebär att den definitiva avvikelsen för skatteintäkterna tidigast kan redovisas efter det att den årliga taxeringen är klar, vilket är i slutet av november Prognosen var högre än utfallet vid samtliga prognostillfällen, med undantag för decemberprognosen 2010, trots att såväl makroförutsättningar och beslut bidrog till underskattning av prognosen. Faktorer som klassificeras som Övrigt bidrog däremot till en betydande överskattning av skatteintäkterna. Det är skatteslagen mervärdesskatt och skatt på kapital som står för de största avvikelserna. Tabell 5. Avvikelser från utfall, Statens skatteintäkter 2011, miljarder kronor Utfall 1 Dec-10 Mar-11 Jun-11 Sep-11 Dec-11 Snitt 10/12 30/3 15/6 06/9 16/12 Totalt 796,9 11,1 10,2 17,0 7,6 12,4 11,7 Makro 6,9-0,3 13,6-2,7-3,9 2,7 Beslut -1,0-1,0-1,0-1,0 0,0-0,8 Övrigt 5,2 11,6 4,3 11,3 16,3 9,7 Anm.: Avvikelse = prognos minus utfall. 1 ESV:s underlag till statsbudgetens utfall För flera viktiga skatteslag är utfallet fortfarande en prognos. 13

14 Skillnaden mellan statens och den offentliga sektorns skatteintäkter utgörs av kommunala inkomstskatter, som 2011 uppgick till 554,7 miljarder kronor, och avgifter till Ålderspensionssystemet, vilka 2011 uppgick till 195,4 miljarder kronor. Statens skatteintäkter som utgör den största delen av den offentliga sektorns intäkter blev 796,9 miljarder kronor Det är 11,1 miljarder kronor lägre än vad ESV räknade med i december Inkomster Till skillnad från skatteintäkterna är de redovisade beloppen för inkomsterna på statens budget, det vill säga skatteinkomster och övriga inkomster, ett färdigt utfall. Utfallet för skatteinkomsterna utgörs av de in- och utbetalningar av skatter som skett under budgetåret Sammantaget uppgick prognosavvikelsen för statens totala inkomster, det vill säga skatter och övriga inkomster, till 6,4 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,7 procent av de totala inkomsterna. Beslut om försäljning av aktieinnehav i Nordea och återköp av aktier i Teliasonera bidrog främst till underskattningen av inkomstprognoserna. Tabell 6. Avvikelser från utfall, Statens inkomster 2011, miljarder kronor Utfall Dec-10 Mar-11 Jun-11 Sep-11 Dec-11 Snitt /12 30/3 15/6 06/9 16/12 Totalt 872,4-47,4-3,7 6,2 4,7 8,3-6,4 Makro -10,5-9,3 7,1-2,2-9,9-5,0 Beslut -27,4-3,1-2,5-2,4-0,7-7,2 Övrigt -9,5 8,7 1,7 9,3 18,9 5,8 Anm.: Avvikelse = prognos minus utfall. 14

15 Övriga prognosavvikelser Systematiska fel Genomgången nedan avser de genomsnittliga avvikelserna mellan prognos och utfall som är klassificerade under kategorin Övrigt. Eftersom analysen av utgifter och inkomster görs på aggregerad nivå kan en överskattning inom ett utgiftsområde eller en inkomsttitel motverkas av underskattningar på ett annat utgiftsområde eller inkomsttitel. Takbegränsade utgifter Sedan utgiftstaket infördes 1997 har ESV överskattat de takbegränsade utgifterna, rensat för avvikelser på grund av nya beslut och ändrade makroekonomiska förutsättningar, betydligt oftare än de underskattats. Överskattningarna har vanligtvis minskat under loppet av prognosåret, vilket är naturligt då succesivt allt mer information finns att tillgå för varje prognos. I genomsnitt är överskattningen 0,5 procent för perioden Endast för ett fåtal av de 74 prognoserna har avvikelsen under kategorin Övrigt överstigit 1 procent i jämförelse med det slutliga utfallet för året. I respektive års sista prognos, när i regel två utfallsmånader återstår, har utgifterna till följd av orsaker som sorterar under kategorin Övrigt i genomsnitt underskattats med under 0,05 procent perioden Det motsvarar drygt 0,5 miljarder kronor av 2011 års takbegränsade utgifter. Diagram 1. Övriga avvikelser, takbegränsade utgifter , procent Sedan utgiftstaket infördes har de takbegränsade utgifterna överskattats alla år utom Den genomsnittliga prognosavvikelsen (bias) för perioden uppgår till 0,5 procent. 15

16 Den genomsnittliga överskattningen för 2011 är 0,74 procent av utfallet för de takbegränsade utgifterna, jämfört med 0,25 procent för 2010 och 0,52 procent för perioden Utfallet överskattades i samtliga prognoser. ESV vill peka på ett par förklaringar till överskattningarna. En förklaring är att effekten av beslutade neddragningar och besparingar ofta underskattas, vilket har lett till för höga prognoser. En annan förklaring är att ESV utgår från prognosuppgifter från många myndigheter, vilka har en tendens att överskatta vissa utgifter, främst förvaltningsutgifter. Ett av momenten i ESV:s prognosarbete är att bedöma i vilken utsträckning detta förekommer och göra motsvarande neddragning av prognosen. ESV tillämpar olika analysmetoder för att minimera denna typ av systematiska fel. Inkomster I detta avsnitt analyseras endast de statliga kassamässigt influtna inkomsterna men inte inkomsterna som tillfaller kommunsektorn eller ålderspensionssystemet. Under perioden har inkomsterna på statens budget oftare underskattats än överskattats. Under har avvikelsen som hänförs till Övrigt emellertid överskattats. I diagrammet nedan ingår inte prognosfel som har klassificerats till kategorin makroekonomiska förutsättningar. Det är ändå tydligt att prognosfelen har ett samband med konjunkturutvecklingen. I högkonjunktur har inkomsterna en tendens att underskattas medan de överskattas under år med svag ekonomisk utveckling. Korrigering för prognosfel som beror på ändrade makroekonomiska förutsättningar skulle, om korrigeringen vore perfekt, eliminera ovanstående fenomen. Det är dock svårt att knyta prognosfelen för främst skatt på kapital till utvecklingen för enskilda skattebaser varför avvikelserna redovisas som Övrigt trots att de egentligen borde ha tillskrivits den makroekonomiska utvecklingen. Ofta ökar/minskar intäkterna från kapitalskatter snabbare än ekonomin förändras. 16

17 Diagram 2. Övriga avvikelser, inkomster , procent Det är tydligt att avvikelserna för inkomsterna är beroende av konjunkturen. I högkonjunktur underskattas inkomsterna medan de överskattas år när konjunkturläget är svagt, såsom

18 Fördjupad avvikelseanalys Några utgifter och inkomster utmärker sig genom större prognosavvikelser. Här kommenteras dessa områden mer utförligt. I appendix finns detaljerade tabeller där de totala avvikelserna har hänförts till kategorierna Makro, Beslut och Övrigt. Avvikelserna vid årets fem olika prognostillfällen redovisas i dessa tabeller och ett genomsnitt av prognosavvikelserna räknas fram. För utgifterna redovisas dessutom avvikelserna i absoluta tal. Kommentar till enskilda utgiftsområden Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Utfall Dec-10 Mar-11 Jun-11 Sep-11 Dec-11 Snitt Miljarder kronor /12 30/3 15/6 06/9 16/12 Totalt 44,2 1,2 1,0 1,3 1,4 0,9 1,2 Makro 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Beslut 0,3 0,3 0,3 0,3 0,0 0,2 Övrigt 0,9 0,8 1,0 1,1 0,9 0,9 Anm.: Avvikelse = prognos minus utfall. Inom utgiftsområdet överskattades utgifterna i genomsnitt med 1,2 miljarder kronor, vilket bidrog med 0,1 procentenhet till den totala avvikelsen. Prognoserna överskattades vid samtliga prognostillfällen. Avvikelsen var störst vid fjärde prognostillfället och som minst i den sista prognosen. Av prognosfelet klassificeras 0,3 miljarder kronor under kategorin Beslut. Orsaken är att anslaget Anskaffning av materiel och anläggningar var belagt med en utgiftsbegränsning på 0,3 miljarder kronor som fick disponeras av Försvarsmakten först efter beslut av regeringen. Regeringsbeslut kom i slutet av året och beaktades i decemberprognosen. Under kategorin Övrigt var avvikelsen 0,9 miljarder kronor. Den beloppsmässigt största avvikelsen finns på anslaget Förbandsverksamhet och beredskap som överskattades med i genomsnitt 0,5 miljarder kronor. Orsaken till överskattningen är främst att utgifterna för försvarets övningsverksamhet blev lägre än planerat. Utgifterna för anslaget Fredsfrämjande förbandsinsatser överskattades med i genomsnitt 0,3 miljarder kronor. Utgifterna för insatserna i Afghanistan blev lägre bland annat på grund av lägre utgifter för drift och utveckling av baser samt lägre utgifter för transporter. Utgifterna för insatsen i Libyen blev också lägre än beräknat, vilket bland annat berodde på lägre flygtidsuttag samt lägre kostnader i basområdet än planerat. 18

19 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utfall Dec-10 Mar-11 Jun-11 Sep-11 Dec-11 Snitt Miljarder kronor /12 30/3 15/6 06/9 16/12 Totalt 56,5 1,7 0,4 0,4 0,4 0,3 0,6 Makro 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Beslut -0,1-0,2-0,2 0,0 0,0-0,1 Övrigt 1,8 0,6 0,6 0,4 0,3 0,8 Anm.: Avvikelse = prognos minus utfall. Utgifterna inom utgiftsområdet överskattades med i genomsnitt 0,6 miljarder kronor varav 0,2 miljarder kronor avser anslaget Kostnader för statlig assistansersättning och 0,1 miljard kronor vardera avser anslagen Tandvårdsförmåner m.m. och Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken. Bidraget till den totala avvikelsen var 0,1 procentenhet. Utgifterna för anslaget Kostnader för statlig assistansersättning överskattades i samtliga prognoser och avvikelsen var störst i den första prognosen. Framför allt överskattades det genomsnittliga antalet personer som erhåller assistansersättning. I den sista prognosen beror överskattningen också på att utfallen under hösten indikerade ett högre utfall än vad som sedan blev fallet. Utgifterna för anslaget Tandvårdsförmåner m.m. överskattades framför allt i de första prognoserna. Utgifterna för anslaget Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken överskattades främst i de två första prognoserna. Överskattningen avser i första hand anslagsposten Investeringsstöd. Av anslagna medel om 0,6 miljarder kronor för 2011 förbrukades endast 0,2 miljarder kronor. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Utfall Dec-10 Mar-11 Jun-11 Sep-11 Dec-11 Snitt Miljarder kronor /12 30/3 15/6 06/9 16/12 Totalt 95,8-2,0-1,2-1,2-1,2 0,0-1,1 Makro -0,2-0,2-0,2-0,2 0,0-0,1 Beslut -0,7-0,7-0,7-0,7 0,0-0,6 Övrigt -1,1-0,3-0,3-0,3 0,0-0,4 Anm.: Avvikelse = prognos minus utfall. Utgifterna inom utgiftsområdet underskattades i genomsnitt med 1,1 miljard kronor, vilket bidrog med -0,1 procentenhet till den totala avvikelsen. Prognosfelet klassificeras i princip i sin helhet under kategorierna Beslut och Övrigt. Under kategorin Beslut underskattades prognoserna vid samtliga prognostillfällen utom i den sista prognosen i december Avvikelserna finns på anslagen Sjukpenning och rehabilitering m.m. och Aktivitets- och sjukersättningar m.m. Förklaringen till underskattningen av årsprognosen på dessa anslag är den 19

20 bokföringskorrigering som Försäkringskassan gjorde i september på 0,7 miljarder kronor. Under kategorin Övrigt underskattades prognoserna på sjukpenningsanslaget i samtliga progonser förutom den sista eftersom antalet utbetalda sjukpenningdagar blev högre än beräknat. Precisionen förbättrades dock vid varje prognostillfälle. I december 2010 var avvikelsen 1,1 miljard kronor för att därefter minska till 0,3 miljarder kronor i de tre följande prognoserna. I den sista prognosen var avvikelsen noll. Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Utfall Dec-10 Mar-11 Jun-11 Sep-11 Dec-11 Snitt Miljarder kronor /12 30/3 15/6 06/9 16/12 Totalt 5,0 1,2 1,1 1,1 1,0 0,3 1,0 Makro 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Beslut 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övrigt 1,2 1,1 1,1 1,0 0,3 1,0 Anm.: Avvikelse = prognos minus utfall. Utgifterna för integration och jämställdhet överskattades med i genomsnitt 1,0 miljard kronor och bidrog med 0,1 procentenhet till den totala avvikelsen. Utgifterna överskattades vid samtliga prognostillfällen. Prognosprecisionen förbättrades framför allt vid det sista prognostillfället. Avvikelsen klassificeras i sin helhet under kategorin Övrigt. Överskattningen härrör främst från prognoserna på anslaget Kommunersättningar vid flyktingmottagande beroende på att antalet kommunmottagna flyktingar blev lägre än väntat. Dessutom bidrog lägre utgifter för anslagen Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare och Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare till överskattningen. De lägre utgifterna förklaras av färre personer i etableringsreformen än väntat samt att de personer som hade möjlighet att välja etableringslots inte gjorde det i väntad utsträckning. 20

21 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Utfall Dec-10 Mar-11 Jun-11 Sep-11 Dec-11 Snitt Miljarder kronor /12 30/3 15/6 06/9 16/12 Totalt 63,3 3,7 1,5 1,6 0,9 0,1 1,6 Makro 1,5-0,4 0,0 0,1 0,0 0,3 Beslut 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övrigt 2,2 1,9 1,5 0,8 0,1 1,3 Anm.: Avvikelse = prognos minus utfall. Utgifterna för arbetsmarknadsområdet överskattades med i genomsnitt 1,6 miljarder kronor och bidrog med 0,2 procentenheter till den totala avvikelsen. Utgifterna överskattades vid samtliga prognostillfällen. Precisionen förbättrades vid varje prognostillfälle. I december 2010 var avvikelsen 3,7 miljarder kronor och vid den sista prognosen, i december 2011, uppgick avvikelsen till 0,1 miljard kronor. Förändrade makroekonomiska förutsättningar bidrog till en överskattning av prognosen med i genomsnitt 0,3 miljarder kronor. Antalet öppet arbetslösa överskattades i den första prognosen samt i de två sista prognoserna. Faktorer under kategorin Övrigt bidrog till att utgifterna överskattades med i genomsnitt 1,3 miljarder kronor. Det största bidraget kom från anslaget för arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd med 1,8 miljarder kronor. Prognosavvikelsen förklaras framför allt av att andelen öppet arbetslösa med ersättning överskattades vid samtliga prognostillfällen. Dessutom överskattades den genomsnittliga ersättningen för aktivitetsstöd. Utgifterna på anslaget för arbetsmarknadspolitiska program och insatser överskattades med 0,3 miljarder kronor. På anslaget för bidrag till lönegarantiersättning underskattades däremot utgifterna med 0,7 miljarder kronor, framför allt till följd av ökade utgifter i samband med rekonstruktionen av SAAB Automobile. Utgiftsområde 22 Kommunikationer Utfall Dec-10 Mar-11 Jun-11 Sep-11 Dec-11 Snitt Miljarder kronor /12 30/3 15/6 06/9 16/12 Totalt 38,7 2,4 2,3 2,9 2,5 1,4 2,3 Makro 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Beslut -0,8-0,4 0,0 0,0 0,0-0,2 Övrigt 3,2 2,7 2,9 2,5 1,4 2,5 Anm.: Avvikelse = prognos minus utfall. För utgiftsområdet Kommunikationer överskattades de totala utgifterna i samtliga prognoser. Den genomsnittliga överskattningen blev 2,3 miljarder kronor, vilket bidrog med 0,2 procentenheter till den totala avvikelsen. 21

22 Under kategorin Övrigt gjordes en genomsnittlig överskattning på 2,5 miljarder kronor. Avvikelsen beror främst på tidsförskjutningar i ett antal väginvesteringar som till exempel BanaVäg i Väst, projekt Motala-Mjölby och projekt E4 Sundsvall. Utgifterna för drift och underhåll blev dessutom lägre än beräknat. I den första prognosen antogs att anslagssparandet på anslaget för trängselskatt i Stockholm skulle utnyttjas under året. Till följd av förseningar av Förbifart Stockholm reviderades beloppet ner i kommande prognoser. Även utgifterna för järnvägsinvesteringar blev lägre än beräknat. Prognoserna i mars och juni reviderades dock upp till följd av beslut om förbättringar av järnvägssystemet för främst drift, underhåll och reinvesteringar. Detta klassificeras under kategorin Beslut. Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Utfall Dec-10 Mar-11 Jun-11 Sep-11 Dec-11 Snitt Miljarder kronor /12 30/3 15/6 06/9 16/12 Totalt 16,4 2,1 1,9 1,9 1,9 0,6 1,7 Makro 0,4-0,1-0,1 0,0 0,1 0,1 Beslut 0,6 0,8 0,9 0,9 0,0 0,6 Övrigt 1,0 1,2 1,1 1,0 0,5 1,0 Anm.: Avvikelse = prognos minus utfall. Utgifterna för området överskattades med i genomsnitt 1,7 miljarder kronor och bidrog med 0,2 procentenheter till den totala avvikelsen. Prognoserna var för höga vid samtliga prognostillfällen och avvikelsen var som störst i decemberprognosen I den sista prognosen minskade prognosavvikelsen till 0,6 miljarder kronor. Av avvikelserna klassificeras 1,0 miljard kronor under kategorin Övrigt. Den resterande delen av avvikelsen klassificeras i allt väsentligt under kategorin Beslut. Det är främst utgifterna för anslagen Finansiella korrigeringar, Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur samt Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, som har överskattats under året. Utgifterna för Finansiella korrigeringar överskattades till och med septemberprognosen. Förklaringen är att det under oktober fattades beslut om att återkravet av felaktigt utbetalt jordbruksstöd kommer att anslagsbelastas först 2012 i stället för som tidigare beräknat Överskattningen av de båda anslagen för landsbygdsstöd förklaras främst av att en del av de beräknade utbetalningarna 2011 skjutits framåt i tiden. 22

23 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor Utfall Dec-10 Mar-11 Jun-11 Sep-11 Dec-11 Snitt Miljarder kronor /12 30/3 15/6 06/9 16/12 Totalt 34,5-0,1-1,1-2,6 2,1-2,5-0,8 Makro -0,8-1,2-2,6 2,1-2,5-1,0 Beslut 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övrigt 0,7 0,1 0,0 0,0 0,0 0,2 Anm.: Avvikelse = prognos minus utfall. Utgiftsområdet omfattas inte av utgiftstaket och ingår därför inte heller i precisionsmåttet för de takbegränsade utgifterna som utvärderas i denna rapport. Utgiftsområdet redovisas emellertid i tabellerna i bilagan och kommenteras därför. Den totala genomsnittliga avvikelsen för utgiftsområdet var -0,8 miljarder kronor, det vill säga en underskattning av utgifterna. Utgifterna underskattades i alla prognoser utom septemberprognosen. Området och avvikelserna består i allt väsentligt av anslaget Räntor på statsskulden, ett anslag som påverkas av många faktorer. Underskattningen av ränteutgifterna var bland annat en följd av större realiserade valutakursförluster, netto, än väntat. De blev 3,8 miljarder kronor högre än genomsnittet i prognoserna. Euro- och dollarkursen blev också något högre än genomsnittet i prognosen. Hur stora valutakursförluster respektive valutakursvinster det blir beror på när lån i utländsk valuta förfaller och hur valutakurserna rört sig jämfört med när lånen togs. Även kursförlusterna blev högre än budgeterat, i genomsnitt 0,8 miljarder kronor högre. Kursförluster uppstår när Riksgälden förtidsinlöser lån med en högre kupongränta än marknadsräntan vid återköpstillfället, medan kursvinster uppstår vid motsatt förhållande. Andra faktorer bidrog åt motsatt håll, det vill säga till att överskatta ränteutgifterna, bland annat lägre marknadsräntor än prognostiserat och ett något lägre lånebehov och därmed lägre statsskuld. Ränteutgifternas avvikelse klassificeras i sin helhet alltid som makroberoende, utom den del som beror på avvikelsen i lånebehovet, vilken detta år beräknas till i genomsnitt 0,2 miljarder kronor. Under kategorin Makro klassificeras därmed -1,0 miljard kronor. 23

24 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Utfall Dec-10 Mar-11 Jun-11 Sep-11 Dec-11 Snitt Miljarder kronor /12 30/3 15/6 06/9 16/12 Totalt 30,6-1,6-0,7-0,6-0,8-0,2-0,8 Makro 0,1-0,9-0,1-0,2-0,2-0,3 Beslut -1,7 0,2-0,6-0,6 0,0-0,5 Övrigt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Anm.: Avvikelse = prognos minus utfall. Sveriges avgift till Europeiska unionen underskattades med i genomsnitt 0,8 miljarder kronor under 2011, vilket bidrog med -0,1 procentenhet till den totala avvikelsen, som var störst vid första prognostillfället. Under kategorin Beslut underskattades utgifterna med i genomsnitt 0,5 miljarder kronor och under kategorin Makro underskattades utgifterna med i genomsnitt 0,3 miljarder kronor. Kommissionens uppdateringar av växelkurser, vilka påverkar ländernas BNI-andelar och därmed medlemsländernas avgifter, förklarar stora delar av avvikelserna för båda kategorierna. Resterande avvikelser förklaras främst av beslut om revidering av BNI-baserna för tidigare år, som gjordes under hösten, vilket gav Sverige 1,0 miljard kronor i ökad avgift. Även EU-beslut i form av ändringsbudgetar, som påverkar EU-budgetens utgifter och därmed medlemsländernas avgifter, förklarar avvikelsen. Mindre makroavvikelser påverkade också prognosen för tullavgiften. Vid tidpunkten för årets sista prognos var Sveriges november- och decemberbetalningar kända vad gäller de avgifter som baseras på BNI och moms samt avgiften för att finansiera den brittiska rabatten. Däremot var inte tull- och sockeravgifterna kända. Kommentarer till enskilda skatter och inkomster Strukturen på statens budget innebär att den offentliga sektorns skatteintäkter redovisas efter skatteslag med utgångspunkt från vilka de främsta skattebaserna är. Lönesumman utgör den viktigaste skattebasen för skatt på arbete. Hushållens konsumtion är skattebas för skatt på konsumtion medan företagens driftsöverskott och hushållens kapitalvinster är viktiga skattebaser för skatt på kapital. Den offentliga sektorns skatteintäkter fördelas därefter mellan staten, kommunsektorn och ålderspensionssystemet. På statens budget räknas statens kassamässiga inkomster fram genom att periodiseringsposter och övriga statliga inkomster adderas till de statliga skatteintäkterna. För många av skatteintäkterna finns utfall först i samband med att den årliga inkomsttaxeringen är avslutad. Då det ännu saknas ett slutligt utfall mäts prognosavvikelserna därför mot det utfall för skatteintäkterna 2011 som publicerades i ESV:s marsprognos I vissa delar utgörs detta utfall av prognoser. 24

25 Nedan kommenteras prognosavvikelser avseende offentliga sektorns skatteintäkter, periodiseringsposterna samt statens övriga inkomster. Direkta skatter på arbete Utfall Dec-10 Mar-11 Jun-11 Sep-11 Dec-11 Snitt Miljarder kronor /12 30/3 15/6 06/9 16/12 Totalt 490,0-6,6-5,2-0,4 0,2-1,7-2,7 Makro -5,5-5,3 0,0 0,0-1,2-2,4 Beslut 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övrigt -1,3 0,2-0,4 0,2-0,5-0,4 Anm.: Avvikelse = prognos minus utfall. Direkta skatter på arbete underskattades i genomsnitt med 2,7 miljarder kronor under Prognosfelet kan huvudsakligen hänföras till makroekonomiska variabler, främst lönesumman, vilket medförde en genomsnittlig underskattning av intäkterna med 2,4 miljarder kronor. Kommunal inkomstskatt är den underpost där det brukar uppstå störst avvikelser. Inkomstskatterna, statlig- och kommunal inkomstskatt underskattades sammantaget i genomsnitt med 5,3 miljarder kronor. En motverkande effekt gavs av skattereduktionen för husarbete, så kallat HUS-avdrag, som underskattades med 3,3 miljarder kronor. Indirekta skatter på arbete Utfall Dec-10 Mar-11 Jun-11 Sep-11 Dec-11 Snitt Miljarder kronor /12 30/3 15/6 06/9 16/12 Totalt 416,6-4,2-3,5-0,3 1,3 1,1-1,1 Makro -5,3-4,8-1,3-0,3-0,1-2,4 Beslut 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övrigt 1,0 1,3 1,1 1,6 1,2 1,2 Anm.: Avvikelse = prognos minus utfall. De indirekta skatterna på arbete underskattades i december- och marsprognoserna medan de låg i linje med utfallet från och med juniprognosen. Avvikelsen var störst i decemberprognosen då den uppgick till 4 miljarder kronor, motsvarande 1 procent av de indirekta skatterna på arbete. Medelavvikelsen uppgick till 1,1 miljard kronor. Avvikelsen förklaras främst av att lönesumman underskattades men till viss del även på en överskattning av särskild löneskatt på förvärvsinkomster och statens pensionskostnader samt avgifterna till premiepensionssystemet. I decemberprognosen antogs att lönesumman skulle öka med 4 procent medan den enligt utfallet ökade med 5,7 procent. 25

26 Skatt på kapital, hushåll Utfall Dec-10 Mar-11 Jun-11 Sep-11 Dec-11 Snitt Miljarder kronor /12 30/3 15/6 06/9 16/12 Totalt 66,5 7,3 3,6 11,2 0,9 4,0 5,4 Makro 3,2-7,9 8,2-1,1-3,5-0,2 Beslut 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övrigt 4,1 11,5 3,0 2,1 7,4 5,6 Anm.: Avvikelse = prognos minus utfall. Skatt på kapital, hushåll överskattades vid samtliga prognostillfällen, men främst i början av året. Totalt uppgick den genomsnittliga prognosavvikelsen till 5,4 miljarder kronor. Huvuddelen av beloppet fördelades på skatt på kapital. Skatt på kapitalvinster överskattades under början av året, vilket bidrog till att skatt på kapital överskattades. I Septemberprognosen reviderades dock kapitalvinsterna ner främst till följd av den kraftiga börsnedgången under slutet av juli och början av augusti. Utöver kapitalvinsterna var det inkomst- och utgiftsräntorna som bidrog till de största avvikelserna. Skatt på företagsvinster Utfall Dec-10 Mar-11 Jun-11 Sep-11 Dec-11 Snitt Miljarder kronor /12 30/3 15/6 06/9 16/12 Totalt 110,7-0,1 2,4-0,1 2,0 3,9 1,6 Makro 1,4 2,5 0,4-3,4-1,9-0,2 Beslut 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övrigt -1,5-0,1-0,5 5,3 5,9 1,8 Anm.: Avvikelse = prognos minus utfall. Intäkterna från skatt på företagsvinster överskattades i genomsnitt med 1,6 miljarder kronor under 2011, vilket motsvarar 1,5 procent av den totala skatten. Prognosfelet kan huvudsakligen hänföras till kategorierna Makro och Övrigt. Kategorin Makro medförde en underskattning av prognosen med i genomsnitt 0,2 miljarder kronor medan kategorin Övrigt däremot överskattade prognosen med i genomsnitt 1,8 miljarder kronor. Prognosen reviderades upp i början av året, främst till följd av att makroprognosen för bruttodriftsöverskottet reviderades upp. I juniprognosen innebar en svagare bedömning av den ekonomiska utvecklingen att driftsöverskottet reviderades ner. Därefter har en viss återhämtning och upprevidering av driftöverskottet för 2011 skett. Bruttodriftsöverskottet i företagssektorn kan beskrivas som skillnaden mellan BNP och arbetskraftskostnader och är den parameter som används för att prognosticera företagsskatten. Under kategorin Övrigt hamnar all övrig information såsom bokslutsrapporter och inbetalad preliminärskatt avseende inkomståret. Starka kvartalsrapporter av ett flertal stora bolag indikerade en ökad 26

27 skatt på företagsvinster vilket bidrog till upprevideringen och överskattningen i slutet av året. Även en nivåhöjning med anledning av 2010 års bolagsskatt, bidrog till överskattningen Den kraftiga återhämtningen under 2010 medförde ökade vinster för företagen i takt med att efterfrågan på varor och tjänster ökade. Under 2011 fortsatte företagens vinster att öka, men i en betydligt mer dämpad takt. Företagsskatten ökade totalt med 5 miljarder kronor mellan 2010 och Mervärdesskatt Utfall Dec-10 Mar-11 Jun-11 Sep-11 Dec-11 Snitt Miljarder kronor /12 30/3 15/6 06/9 16/12 Totalt 332,3 2,9 5,6 2,4 0,7 0,2 2,4 Makro 2,0 4,0 1,7-0,2-0,6 1,4 Beslut -0,3-0,3-0,3-0,3 0,0-0,3 Övrigt 1,2 1,9 1,1 1,2 0,9 1,3 Anm.: Avvikelse = prognos minus utfall. I genomsnitt överskattades mervärdesskatteintäkterna under perioden med 2,4 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,7 procent av de totala mervärdesskatteintäkterna. Den avvikelse som kan hänföras till makroekonomiska variabler medförde en genomsnittlig överskattning av intäkterna med 1,4 miljarder kronor. Övrig prognosavvikelse innebar en överskattning av mervärdeskatteintäkterna med i genomsnitt 1,3 miljarder kronor. För prognosen på mervärdesskatteintäkterna är utvecklingen av hushållens konsumtion och investeringar avgörande. Utvecklingen för både hushållens konsumtion och investeringar överskattades under året fram till årets sista prognos. Det bidrog till att mervärdesskatteintäkterna överskattades under året. Överskattningen av mervärdesskatteintäkterna var högst i mars 2011 då den uppgick till 5,6 miljarder kronor, varav 4 miljarder kronor hänfördes till överskattade makroekonomiska variabler, främst hushållens konsumtionsutgifter Avvikelsen under Övrigt kan till en stor del förklaras av svårigheten att prognostisera skillnaden mellan prognosmodellens teoretiskt framräknade mervärdesskatt och de faktiska intäkterna. 27

28 Punktskatter Utfall Dec-10 Mar-11 Jun-11 Sep-11 Dec-11 Snitt Miljarder kronor /12 30/3 15/6 06/9 16/12 Totalt 122,6 3,2 2,0 1,5 1,6 1,3 1,9 Makro 0,9 0,9 0,1 0,0 0,0 0,4 Beslut -0,1-0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Övrigt 2,4 1,2 1,4 1,6 1,3 1,6 Anm.: Avvikelse = prognos minus utfall. I genomsnitt överskattades intäkterna från punktskatter med 1,9 miljarder kronor. Främst överskattades energi- och koldioxidskatterna till följd av att försäljningen av bensin överskattades, speciellt under början av året. Även hushållens el- och oljeförbrukning överskattades till följd av förhållandevis varmt väder under slutet av året. Periodiseringar samt inkomsttyperna 7000 och 8000 Utfall Dec-10 Mar-11 Jun-11 Sep-11 Dec-11 Snitt Miljarder kronor /12 30/3 15/6 06/9 16/12 Totalt -27,8-32,8-12,9-10,6-2,3-4,1-12,6 Makro -17,4-9,0-6,6 0,5-6,0-7,7 Beslut 0,2 0,1 0,2 0,2-0,4 0,1 Övrigt -15,6-4,1-4,2-3,0 2,3-4,9 Anm.: Avvikelse = prognos minus utfall. Periodiseringar inklusive inkomsttyperna 7000 och 8000 underskattades i samtliga prognoser. I decemberprognosen till och med juniprognosen förklaras hälften av underskattningen av makroekonomiska faktorer framför allt av att lönesumman underskattades. Underskattningen som hänförs till kategorin Övrigt uppgick i decemberprognosen till närmare 16 miljarder kronor. En stor del av avvikelsen- cirka 10 miljarder kronor -beror på att den preliminära skattereduktionen för husarbeten redovisats på ett felaktigt sätt, vilket korrigerades i marsprognosen. Avvikelser som är hänförliga till kategorin Övrigt bidrog till underskattning från och med marsprognosen med 3 4 miljarder kronor medan den överskattades med 2 miljarder kronor i den sista prognosen. 28

29 Statens övriga inkomster Utfall Dec-10 Mar-11 Jun-11 Sep-11 Dec-11 Snitt Miljarder kronor /12 30/3 15/6 06/9 16/12 Totalt 103,3-25,7-0,9-0,1-0,7 0,0-5,5 Makro 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Beslut -26,6-2,1-1,8-1,6-0,3-6,5 Övrigt 1,0 1,2 1,6 0,9 0,3 1,0 Anm.: Avvikelse = prognos minus utfall. Finansieringsavgift från a-kassor Inkomster avseende Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor överskattades de första prognostillfällena. I genomsnitt under året överskattades inkomsterna med 0,3 miljarder kronor till följd av att arbetslöshetsavgiften överskattades. Avvikelsen klassificeras under kategorin Övrigt även om inkomsterna delvis är makroberoende och påverkas av arbetslöshetsutvecklingen. Inkomster av statens aktier Inkomster av statens aktier underskattades i början av året, främst på grund av rekordutdelningen från LKAB om 5 miljarder kronor. Även Vattenfalls och TeliaSoneras utdelning blev något högre än prognosen i början av året, och uppgick till 6,5 respektive 4,6 miljarder kronor. Däremot minskade Nordea sin utdelningsandel vilket medförde en lägre utdelning än prognostiserat. I övrigt blev utdelningarna högre än beräknat från Vasallen och Sveaskog, medan Svensk Exportkredits utdelning blev något lägre. Riksbankens inlevererade överskott År 2011 uppgick Riksbankens inlevererade överskott till 6,2 miljarder kronor. I början av året underskattades inleveransen med 0,5 miljarder kronor, vilket klassificeras under kategorin Övrigt. Inleveransen består av de senaste fem årens genomsnittliga resultat och prognosen utgår delvis från ESV:s makroförutsättningar. Övriga inkomster av statens verksamhet Inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet underskattes under året, främst beroende på inkomster från auktioner av frekvensutrymme från Post- och telestyrelsen. Dessa auktionsinkomster uppgick under året till totalt 3,1 miljarder kronor. Avvikelsen klassificeras främst under kategorin Beslut. 29

30 Inkomster av försåld egendom När det gäller inkomster av försåld egendom inväntar ESV försäljningsbeslut eller konkreta förslag innan något belopp tas med i prognosen. Därmed klassificeras dessa främst under kategorin Beslut. I början av året tillkom inkomster från försäljning av aktieinnehav i Nordea om 19 miljarder kronor, och återköp av aktier i Teliasonera om 3,7 miljarder kronor. Prognosavvikelsen gällande dessa inkomster klassificerades under kategorin Beslut. 30

31 ESV:s bedömning av prognosprecisionen I detta avsnitt värderas ESV:s prognosfel avseende statens inkomster och utgifter avseende kategorin Övrigt, det vill säga den totala prognosavvikelsen rensad för makro- och beslutsberoende avvikelser. Hur görs bedömningen om målen för prognosverksamheten är uppfyllda? Vad är en hög prognosprecision? En bedömning av precisionen kräver någon form av måttstock eller skala att jämföra med. ESV valde därför för några år sedan att konstruera en bedömningsskala med utgångspunkt från tidigare resultat. Tabell 8. Bedömningsskala och utfall för prognosprecisionen 2011, procent Mål Bedömningsskala Utfall 2011 ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± Enligt denna skala uppfylldes 2011 målet hög precision helt för inkomsterna och delvis för utgifterna, se tabellen ovan. Jämfört med 2010 är precisionen för inkomsterna betydligt bättre 2011 (2010: 0,88 procent jämfört med 2011: 0,67 procent) men betydligt sämre för utgifterna (0,74 jämfört med fjolårets 0,25 procent). Bedömningsskalan är konstruerad på sådant sätt att den avser det genomsnittliga resultatet. Ju närmare noll den genomsnittliga avvikelsen ligger desto högre precision, se faktaruta nedan. Bedömningsskalans konstruktion Med hjälp av resultaten för perioden , konstruerades år 2005 en skala i fyra steg - ju närmare 0 på skalan desto högre precision. För att målet om hög precision ska vara helt uppfyllt ska precisionen vara minst lika hög som det genomsnittliga värdet för de sex åren. Om precisionen är lägre än den dittills lägsta, så är målet som bäst delvis uppfyllt. Ett skalsteg sattes därefter mitt emellan Helt uppfyllt och Delvis uppfyllt. Gränsen för bedömningen Knappast uppfyllt sattes till den dittills lägsta precisionen plus ett steg lika stort som avståndet mellan Helt uppfyllt och I huvudsak uppfyllt. Skalan låstes vid dessa gränser. Motivet var att framtida resultat inte skulle påverka uppfyllelsegraden. Det vore orimligt om ett dåligt resultat ett år automatiskt skulle göra att målet lättare kan uppfyllas de kommande åren och vice versa. Stabiliteten i precisionen för utgifterna har gjort att kravet för Helt uppfyllt är förhållandevis högt (±0,3 procent) och att spannet är ganska kort till Knappast uppfyllt (±0,9 procent). Inkomsterna, som av naturliga skäl har större avvikelser, har en skala som ligger avsevärt högre och med större spann. ( Helt uppfyllt = ±1,3 procent och Knappast uppfyllt = ±3,9 procent.) 31

32 Varför är bedömningen olika för utgifter och inkomster? Att prognosavvikelserna för inkomsterna i genomsnitt är större än för utgifterna är inte oväntat, eftersom utgifterna dels omfattas av ett tak för hur höga de totalt får bli, dels omfattas av en mängd regler och villkor kring hur anslagsmedel får användas. För större delen av inkomsterna finns inga motsvarande restriktioner eller regler. Skatteinkomsterna varierar i stället fullt ut med skattebasernas utveckling som i stor utsträckning beror på den allmänna konjunkturutvecklingen. Därtill kommer, som tidigare nämnts, det faktum att vissa relativt stora prognosavvikelser hänförs till kategorin Övrigt, trots att det i grund och botten är fråga om avvikelser som beror på ändrade makroekonomiska förutsättningar. Främst gäller detta skatt på kapital. Detta förhållande gäller till viss del även på utgiftssidan där arbetsmarknadsutgifterna är särskilt framträdande. 32

33 Metod för prognosuppföljning Vilken typ av avvikelser ska utvärderas? ESV:s prognoser är konsekvensberäkningar som ska fungera som beslutsunderlag. Prognoserna baseras därför på två viktiga förutsättningar, dels den makroekonomiska utvecklingen, dels fattade beslut. När det gäller de makroekonomiska förutsättningarna gör ESV från och med december 2009 en egen bedömning. När det gäller fattade beslut baseras prognosen på de vid beräkningstillfället gällande riksdags- och regeringsbesluten. Hänsyn tas också till framlagda propositioner och utskottsbetänkanden. Det finns därmed två huvudtyper av avvikelser mellan prognoser och utfall. Den ena huvudtypen är sådana avvikelser som ska uppkomma när förutsättningarna för prognoserna förändras genom nya beslut eller en annorlunda makroekonomisk bild. Den andra huvudtypen av avvikelser uppkommer till följd av alla andra faktorer som ESV i sitt prognosarbete försöker ta hänsyn till, men som det inte alltid är möjligt att göra fullt ut, eller till följd av rena prognosfel. I praktiken kan det vara en avvägningsfråga hur klassificeringen görs mellan kategorierna Makro och Övrigt. ESV strävar därför alltid efter konsekvens och tydlighet vid klassificeringen. Den totala avvikelsen mellan prognos och utfall delas alltså upp i kategorierna Makro, Beslut och Övrigt. Prognosprecisionen utvärderas utifrån den genomsnittliga avvikelsen i kategorin Övrigt, där den totala avvikelsen är rensad för de effekter som beror på beslut eller ändrade makroekonomiska förutsättningar. Ju lägre avvikelse desto bättre blir prognosprecision. Differensanalysen utgör underlag Förändringarna i prognosen klassificeras löpande under året i ESV:s differensanalys. I den första prognosen gäller det differenserna från statens budget 2 (budgetpropositionen), därefter mellan varje prognostillfälle. Slutligen analyseras också differensen mellan den sista prognosen och utfallet. Syftet är att urskilja de differenser som beror på förändrad makroekonomisk utveckling, respektive de som beror på nya beslut. Med hjälp av differensanalysen kan avvikelserna mellan prognoser och utfall delas upp i kategorierna Makro, Beslut och Övrigt. När det gäller avvikelser till följd av annan makroekonomisk utveckling än den förväntade bör det noteras att den analys som görs här egentligen är preliminär. Det slutliga utfallet för många makroekonomiska variabler finns först då SCB reviderat sina nationalräkenskaper. 2 Differensen mellan den första prognosen och propositionen/statens budget påverkar inte ESV:s prognosavvikelse. Den differensen används för att följa upp utfallet gentemot statens budget. Denna analys presenteras i anslutning till utfallet för statens budget i Årsredovisning i staten (ÅRS). 33

34 Exempel: En sänkt prognos i Juniprognosen 2011 klassificeras som Beslut. Denna förändring dyker då upp, med omvänt tecken, som en avvikelse i alla tidigare prognoser, det vill säga decemberprognosen 2010 och marsprognosen 2011, förklarad av beslut. På detta sätt förklaras tidigare överskattade prognoser av beslutet och dessa avvikelser exkluderas när vi utvärderar kategorin Övriga avvikelser. Samma förfarande gäller för alla förändringsklassificeringar. Dessa bildar således sammantaget förklaringar till avvikelser i tidigare prognoser. Mått på avvikelserna Avvikelserna redovisas dels per prognos, dels i form av ett genomsnitt för årets alla prognoser. De anges i nominella belopp och i procent av utfallet. Ett sådant mått är rimligt att använda för den som är mest intresserad av träffsäkerheten på totalnivå. Användandet av genomsnittliga avvikelser innebär dock att en överskattning vid ett prognostillfälle kompenseras av en underskattning vid ett annat beräkningstillfälle. Beräkningarna formaliserade I detta avsnitt redovisas hur beräkningarna i tabellerna i appendix har gjorts. För varje avvikelsekategori (Totalt, Beslut, Makro och Övrigt) redovisas åtta kolumner med avvikelsemått som specificeras nedan. För ett givet budgetår görs normalt fem månadsfördelade prognoser. Dessa benämner vi pt, där t går från 0 till 4, varvid p0 är den första och p4 den sista prognosen. Prognoserna jämförs med respektive års utfall, u. Både pt och u mäts i miljarder kronor. För varje prognospost definieras därmed prognosavvikelsen vid ett givet prognostillfälle, At, som At = pt - u (kolumn 1 till 5) Detta innebär att avvikelsen är positiv om prognosen var högre än utfallet och negativ om prognosen var lägre än utfallet. Den genomsnittliga prognosavvikelsen i miljarder kronor för en given prognospost x, A x, definieras som det aritmetiska medelvärdet av de fem prognosavvikelserna, det vill säga 1 4 Ax A t 5 t 0. (sjätte kolumnen) 34

35 Den genomsnittliga procentuella prognosavvikelsen definieras som A x,% t 0 u A t. (sjunde kolumnen) Anledningen till att den genomsnittliga prognosavvikelsen divideras med absolutbeloppet av utfallet är att det på inkomstsidan förekommer negativa utfall. Genom att relatera avvikelserna till absolutbeloppet av utfallet får man en procentuell avvikelse som alltid har rätt tecken i meningen att även den procentuella avvikelsen visar i vilken riktning prognosen var fel. De olika utgifts- eller inkomstposternas respektive genomsnittliga bidrag i pe procentenheter till den totala genomsnittliga procentuella avvikelsen, B, beräknas genom att den genomsnittliga avvikelsen i miljarder kronor relateras till den totala genomsnittliga avvikelsen i miljarder kronor, A tot, och därefter multipliceras med den totala genomsnittliga procentuella avvikelsen, det vill säga Ax B pe Atot,% 100 Atot. (åttonde kolumnen) 35

36 APPENDIX Utgifter 2011 Totala avvikelser Miljarder kronor Utfall Dec - 10 Mar - 11 Jun - 11 Sep - 11 Dec - 11 Bidrag Utgiftsområde /12 30/3 15/6 6/9 16/12 mdkr procent tot.avv. 01 Rikets styrelse 11,2 0,1 0,4 0,3 0,3 0,1 0,2 2,2% 0,0% 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning 12,9-0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 03 Skatt, tull och exekution 9,9 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 0,1 0,6% 0,0% 04 Rättsväsendet 37,2-0,3-0,2-0,1 0,0 0,0-0,1-0,4% 0,0% 05 Internationell samverkan 1,9 0,1 0,0 0,1-0,1 0,0 0,0 1,1% 0,0% 06 Försvar och samhällets krisberedskap 44,2 1,2 1,0 1,3 1,4 0,9 1,2 2,6% 0,1% 07 Internationellt bistånd 29,2 0,8 0,7 0,5 0,2-0,5 0,3 1,1% 0,0% 08 Migration 7,6-0,3 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0-0,4% 0,0% 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 56,5 1,7 0,4 0,4 0,4 0,3 0,6 1,1% 0,1% 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 95,8-2,0-1,2-1,2-1,2 0,0-1,1-1,2% -0,1% 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 41,6-0,8-0,3-0,1-0,1 0,0-0,3-0,7% 0,0% 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 72,0 0,3 0,2 0,1 0,0 0,0 0,1 0,2% 0,0% 13 Integration och jämställdhet 5,0 1,2 1,1 1,1 1,0 0,3 1,0 19,2% 0,1% 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 63,3 3,7 1,5 1,6 0,9 0,1 1,6 2,5% 0,2% 15 Studiestöd 21,8 0,3 0,2 0,0 0,0 0,0 0,1 0,5% 0,0% 16 Utbildning och universitetsforskning 53,7-0,7-0,5-0,1-0,1 0,0-0,3-0,5% 0,0% 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 12,0 0,2 0,2 0,2 0,2-0,1 0,1 1,0% 0,0% 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, 1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,7% 0,0% byggande samt konsumentpolitik 19 Regional tillväxt 3,2 0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 0,1 1,9% 0,0% 20 Allmän miljö- och naturvård 5,1 0,1 0,2 0,2 0,3 0,2 0,2 3,9% 0,0% 21 Energi 2,9-0,1 0,2 0,1 0,1 0,1 0,1 2,6% 0,0% 22 Kommunikationer 38,7 2,4 2,3 2,9 2,5 1,4 2,3 5,9% 0,2% 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 16,4 2,1 1,9 1,9 1,9 0,6 1,7 10,2% 0,2% 24 Näringsliv 5,4 0,0 0,0 0,0 0,0-0,1 0,0 0,3% 0,0% 25 Allmänna bidrag till kommuner 88,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 26 Statsskuldsräntor m.m. 34,5-0,1-1,1-2,6 2,1-2,5-0,8-2,3% 27 Avgiften till Europeiska unionen 30,6-1,6-0,7-0,6-0,8-0,2-0,8-2,6% -0,1% Förändring av anslagsbehållningar Summa utgiftsområden exklusive räntor (UO 26) 767,0 8,6 7,6 8,8 6,8 3,2 7,0 0,9% 0,7% Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 222,0 0,3 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,1% 0,0% Summa takbegränsade utgifter, mdkr 989,0 8,8 7,8 9,0 7,1 3,4 7,2 Summa takbegränsade utgifter, procent 0,9% 0,8% 0,9% 0,7% 0,3% 0,73% Anm.: Avvikelse = Prognos minus utfall, det vill säga positiv avvikelse = överskattad prognos och negativ avvikelse = underskattad prognos. 1 Prognos Dec-10 avser prognos för 2010, publicerad i Decemberprognosen Respektive utgiftsområdes bidrag till den genomsnittliga summerade avvikelsen för de takbegränsade utgifterna, det vill säga 0,73%. Genomsnittliga avvikelser 36

37 Makroekonomiska avvikelser Miljarder kronor Utfall Dec - 10 Mar - 11 Jun - 11 Sep - 11 Dec - 11 Bidrag Utgiftsområde /12 30/3 15/6 6/9 16/12 mdkr procent tot.avv. 01 Rikets styrelse 11,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning 12,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 03 Skatt, tull och exekution 9,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 04 Rättsväsendet 37,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 05 Internationell samverkan 1,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 06 Försvar och samhällets krisberedskap 44,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 07 Internationellt bistånd 29,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 08 Migration 7,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 56,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 95,8-0,2-0,2-0,2-0,2 0,0-0,1-0,2% 0,0% 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 41,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 72,0 0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1% 0,0% 13 Integration och jämställdhet 5,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 63,3 1,5-0,4 0,0 0,1 0,0 0,3 0,4% 0,0% 15 Studiestöd 21,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 16 Utbildning och universitetsforskning 53,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 12,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, 1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% byggande samt konsumentpolitik 19 Regional tillväxt 3,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 20 Allmän miljö- och naturvård 5,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 21 Energi 2,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 22 Kommunikationer 38,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 16,4 0,4-0,1-0,1 0,0 0,1 0,1 0,4% 0,0% 24 Näringsliv 5,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 25 Allmänna bidrag till kommuner 88,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 26 Statsskuldsräntor m.m. 34,5-0,8-1,2-2,6 2,1-2,5-1,0-2,8% 27 Avgiften till Europeiska unionen 30,6 0,1-0,9-0,1-0,2-0,2-0,3-0,9% 0,0% Förändring av anslagsbehållningar Summa utgiftsområden exklusive räntor (UO 26) 767,0 2,0-1,4-0,3-0,4-0,1 0,0 0,0% 0,0% Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 222,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% Summa takbegränsade utgifter, mdkr 989,0 2,0-1,4-0,3-0,4-0,1 0,0 Summa takbegränsade utgifter, procent 0,2% -0,1% 0,0% 0,0% 0,0% 0,00% Anm.: Avvikelse = Prognos minus utfall, det vill säga positiv avvikelse = överskattad prognos och negativ avvikelse = underskattad prognos. 1 Prognos Dec-10 avser prognos för 2011, publicerad i Decemberprognosen Respektive utgiftsområdes bidrag till den genomsnittliga summerade avvikelsen för de takbegränsade utgifterna, det vill säga 0,0%. Genomsnittliga avvikelser 37

38 Beslutsavvikelser Miljarder kronor Utfall Dec - 10 Mar - 11 Jun - 11 Sep - 11 Dec - 11 Bidrag Utgiftsområde /12 30/3 15/6 6/9 16/12 mdkr procent tot.avv. 01 Rikets styrelse 11,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-0,2% 0,0% 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning 12,9-0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-0,1% 0,0% 03 Skatt, tull och exekution 9,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-0,3% 0,0% 04 Rättsväsendet 37,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 05 Internationell samverkan 1,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-0,2% 0,0% 06 Försvar och samhällets krisberedskap 44,2 0,3 0,3 0,3 0,3 0,0 0,2 0,5% 0,0% 07 Internationellt bistånd 29,2 0,7 0,7 0,4 0,1 0,0 0,4 1,3% 0,0% 08 Migration 7,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 56,5-0,1-0,2-0,2 0,0 0,0-0,1-0,2% 0,0% 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 95,8-0,7-0,7-0,7-0,7 0,0-0,6-0,6% -0,1% 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 41,6-0,1-0,1-0,1-0,1 0,0-0,1-0,2% 0,0% 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 72,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 13 Integration och jämställdhet 5,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 63,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 15 Studiestöd 21,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 16 Utbildning och universitetsforskning 53,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 12,0 0,2 0,2 0,3 0,3 0,0 0,2 1,6% 0,0% 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, 1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-0,9% 0,0% byggande samt konsumentpolitik 19 Regional tillväxt 3,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 20 Allmän miljö- och naturvård 5,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 2,8% 0,0% 21 Energi 2,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 22 Kommunikationer 38,7-0,8-0,4 0,0 0,0 0,0-0,2-0,6% 0,0% 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 16,4 0,6 0,8 0,9 0,9 0,0 0,6 3,9% 0,1% 24 Näringsliv 5,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-0,5% 0,0% 25 Allmänna bidrag till kommuner 88,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 26 Statsskuldsräntor m.m. 34,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 27 Avgiften till Europeiska unionen 30,6-1,7 0,2-0,6-0,6 0,0-0,5-1,7% -0,1% Förändring av anslagsbehållningar Summa utgiftsområden exklusive räntor (UO 26) 767,0-1,8 0,8 0,3 0,2 0,1-0,1 0,0% 0,0% Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 222,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% Summa takbegränsade utgifter, mdkr 989,0-1,8 0,8 0,3 0,2 0,1-0,1 Summa takbegränsade utgifter, procent -0,2% 0,1% 0,0% 0,0% 0,0% -0,01% Anm.: Avvikelse = Prognos minus utfall, det vill säga positiv avvikelse = överskattad prognos och negativ avvikelse = underskattad prognos. 1 Prognos Dec-10 avser prognos för 2011 publicerad i Decemberprognosen Respektive utgiftsområdes bidrag till den genomsnittliga summerade avvikelsen för de takbegränsade utgifterna, det vill säga -0,01%. Genomsnittliga avvikelser 38

39 Övriga avvikelser Miljarder kronor Utfall Dec - 10 Mar - 11 Jun - 11 Sep - 11 Dec - 11 Bidrag Utgiftsområde /12 30/3 15/6 6/9 16/12 mdkr procent tot.avv. 01 Rikets styrelse 11,2 0,2 0,5 0,3 0,3 0,1 0,3 2,4% 0,0% 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning 12,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1% 0,0% 03 Skatt, tull och exekution 9,9 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 0,1 1,0% 0,0% 04 Rättsväsendet 37,2-0,4-0,2-0,1-0,1 0,0-0,1-0,4% 0,0% 05 Internationell samverkan 1,9 0,1 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 1,3% 0,0% 06 Försvar och samhällets krisberedskap 44,2 0,9 0,8 1,0 1,1 0,9 0,9 2,1% 0,1% 07 Internationellt bistånd 29,2 0,1 0,1 0,1 0,1-0,5-0,1-0,2% 0,0% 08 Migration 7,6-0,3 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0-0,4% 0,0% 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 56,5 1,8 0,6 0,6 0,4 0,3 0,8 1,3% 0,1% 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 95,8-1,1-0,3-0,3-0,3 0,0-0,4-0,4% 0,0% 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 41,6-0,7-0,2 0,0 0,0 0,0-0,2-0,4% 0,0% 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 72,0 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,1% 0,0% 13 Integration och jämställdhet 5,0 1,2 1,1 1,1 1,0 0,3 1,0 19,2% 0,1% 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 63,3 2,2 1,9 1,5 0,8 0,1 1,3 2,1% 0,1% 15 Studiestöd 21,8 0,3 0,2 0,0 0,0 0,0 0,1 0,5% 0,0% 16 Utbildning och universitetsforskning 53,7-0,7-0,5-0,1-0,1 0,0-0,3-0,5% 0,0% 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 12,0-0,1-0,1-0,1-0,1-0,1-0,1-0,7% 0,0% 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, 1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2,6% 0,0% byggande samt konsumentpolitik 19 Regional tillväxt 3,2 0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 0,1 1,9% 0,0% 20 Allmän miljö- och naturvård 5,1 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1 0,1 1,1% 0,0% 21 Energi 2,9-0,1 0,2 0,1 0,1 0,1 0,1 2,6% 0,0% 22 Kommunikationer 38,7 3,2 2,7 2,9 2,5 1,4 2,5 6,5% 0,3% 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 16,4 1,0 1,2 1,1 1,0 0,5 1,0 5,9% 0,1% 24 Näringsliv 5,4 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,8% 0,0% 25 Allmänna bidrag till kommuner 88,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 26 Statsskuldsräntor m.m. 34,5 0,7 0,1 0,0 0,0 0,0 0,2 0,5% 27 Avgiften till Europeiska unionen 30,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% Förändring av anslagsbehållningar Summa utgiftsområden exklusive räntor (UO 26) 767,0 8,3 8,3 8,8 7,0 3,1 7,1 0,9% 0,7% Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 222,0 0,3 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,1% 0,0% Summa takbegränsade utgifter, mdkr 989,0 8,5 8,4 9,0 7,2 3,3 7,3 Summa takbegränsade utgifter, procent 0,9% 0,9% 0,9% 0,7% 0,3% 0,74% Anm.: Avvikelse=Prognos minus utfall, det vill säga positiv avvikelse = överskattad prognos och negativ avvikelse = underskattad prognos. 1 Prognos Dec-10 avser prognos för2011, publicerad i Decemberprognosen Respektive utgiftsområdes bidrag till den genomsnittliga summerade avvikelsen för de takbegränsade utgifterna, det vill säga 0,74%. Genomsnittliga avvikelser 39

40 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster 2011 Totala avvikelser Genomsnittliga avvikelser Utfall Dec - 10 Mar - 11 Jun - 11 Sep - 11 Dec - 11 Miljarder kronor /12 30/3 15/6 6/9 16/12 mdkr procent Skatt på arbete 906,6-10,8-8,7-0,7 1,5-0,6-3,9-0,4% Direkta skatter på arbete 490,0-6,6-5,2-0,4 0,2-1,7-2,7-0,6% Indirekta skatter på arbete 416,6-4,2-3,5-0,3 1,3 1,1-1,1-0,3% Skatt på kapital 188,9 6,8 4,3 11,0 2,8 8,0 6,6 3,5% Skatt på kapital, hushåll 66,5 7,3 3,6 11,2 0,9 4,0 5,4 8,1% Skatt på företagsvinster 110,7-0,1 2,4-0,1 2,0 3,9 1,6 1,5% Avkastningsskatt 11,6-0,5-1,8-0,1-0,1 0,1-0,5-4,2% Skatt på konsumtion och insatsvaror 454,9 6,1 7,7 4,0 2,3 1,6 4,3 0,9% Mervärdesskatt 332,3 2,9 5,6 2,4 0,7 0,2 2,4 0,7% Punktskatter 122,6 3,2 2,0 1,5 1,6 1,3 1,9 1,6% Restförda och övriga skatter 3,9-5,5-1,0-0,3-0,6 0,3-1,4-36,2% Totala skatteintäkter 1554,2-3,4 2,3 13,9 6,0 9,2 5,6 0,4% Avgår EU-skatter -7,2-0,2-0,1-0,1 0,0-0,1-0,1 1,4% Offentliga sektorns skatteintäkter 1547,0-3,6 2,1 13,8 6,0 9,1 5,5 0,4% Avgår skatter till andra sektorer Kommunala inkomstskatter -554,7 9,6 5,8 2,0 0,7 2,6 4,1-0,7% Avgifter till AP-fonder -195,4 5,2 2,3 1,1 0,9 0,7 2,0-1,0% Statens skatteintäkter 796,9 11,1 10,2 17,0 7,6 12,4 11,7 1,5% Periodiseringar samt ,8-32,8-12,9-10,6-2,3-4,1-12,6 45,2% Övriga inkomster 103,3-25,7-0,9-0,1-0,7 0,0-5,5-5,3% Totala inkomster 872,4-47,4-3,7 6,2 4,7 8,3-6,4-0,7% 40

41 Makroekonomiska avvikelser Genomsnittliga avvikelser Utfall Dec - 10 Mar - 11 Jun - 11 Sep - 11 Dec - 11 Miljarder kronor /12 30/3 15/6 6/9 16/12 mdkr procent Skatt på arbete 906,6-10,7-10,2-1,4-0,3-1,3-4,8-0,5% Direkta skatter på arbete 490,0-5,5-5,3 0,0 0,0-1,2-2,4-0,5% Indirekta skatter på arbete 416,6-5,3-4,8-1,3-0,3-0,1-2,4-0,6% Skatt på kapital 188,9 6,0-5,4 8,6-4,5-5,3-0,1-0,1% Skatt på kapital, hushåll 66,5 3,2-7,9 8,2-1,1-3,5-0,2-0,3% Skatt på företagsvinster 110,7 1,4 2,5 0,4-3,4-1,9-0,2-0,2% Avkastningsskatt 11,6 1,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,3 2,5% Skatt på konsumtion och insatsvaror 454,9 2,9 4,9 1,8-0,2-0,6 1,8 0,4% Mervärdesskatt 332,3 2,0 4,0 1,7-0,2-0,6 1,4 0,4% Punktskatter 122,6 0,9 0,9 0,1 0,0 0,0 0,4 0,3% Restförda och övriga skatter 3,9-1,9 0,5 0,5 0,5 0,5 0,0 0,1% Totala skatteintäkter 1554,2-3,8-10,2 9,5-4,5-6,8-3,1-0,2% Avgår EU-skatter -7,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% Offentliga sektorns skatteintäkter 1547,0-3,8-10,2 9,5-4,5-6,8-3,1-0,2% Avgår skatter till andra sektorer Kommunala inkomstskatter -554,7-7,9-7,5-3,1-1,4-2,5-4,5 0,8% Avgifter till AP-fonder -195,4-2,8-2,4-1,0-0,4-0,4-1,4 0,7% Statens skatteintäkter 796,9 6,9-0,3 13,6-2,7-3,9 2,7 0,3% Periodiseringar samt ,8-17,4-9,0-6,6 0,5-6,0-7,7 27,6% Övriga inkomster 103,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% Totala inkomster 872,4-10,5-9,3 7,1-2,2-9,9-5,0-0,6% 41

42 Beslutsavvikelser Genomsnittliga avvikelser Utfall Dec - 10 Mar - 11 Jun - 11 Sep - 11 Dec - 11 Miljarder kronor /12 30/3 15/6 6/9 16/12 mdkr procent Skatt på arbete 906,6 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% Direkta skatter på arbete 490,0 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% Indirekta skatter på arbete 416,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% Skatt på kapital 188,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% Skatt på kapital, hushåll 66,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% Skatt på företagsvinster 110,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% Avkastningsskatt 11,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% Skatt på konsumtion och insatsvaror 454,9-0,4-0,4-0,3-0,3 0,0-0,3-0,1% Mervärdesskatt 332,3-0,3-0,3-0,3-0,3 0,0-0,3-0,1% Punktskatter 122,6-0,1-0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% Restförda och övriga skatter 3,9-0,6-0,6-0,6-0,6 0,0-0,5-13,1% Totala skatteintäkter 1554,2-0,9-1,0-1,0-1,0 0,0-0,8 0,0% Avgår EU-skatter -7,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% Offentliga sektorns skatteintäkter 1547,0-0,9-1,0-1,0-1,0 0,0-0,8 0,0% Avgår skatter till andra sektorer Kommunala inkomstskatter -554,7 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% Avgifter till AP-fonder -195,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% Statens skatteintäkter 796,9-1,0-1,0-1,0-1,0 0,0-0,8-0,1% Periodiseringar samt ,8 0,2 0,1 0,2 0,2-0,4 0,1-0,2% Övriga inkomster 103,3-26,6-2,1-1,8-1,6-0,3-6,5-6,3% Totala inkomster 872,4-27,4-3,1-2,5-2,4-0,7-7,2-0,8% 42

43 Övriga avvikelser Genomsnittliga avvikelser Utfall Dec - 10 Mar - 11 Jun - 11 Sep - 11 Dec - 11 Miljarder kronor /12 30/3 15/6 6/9 16/12 mdkr procent Skatt på arbete 906,6-0,3 1,5 0,7 1,8 0,7 0,9 0,1% Direkta skatter på arbete 490,0-1,3 0,2-0,4 0,2-0,5-0,4-0,1% Indirekta skatter på arbete 416,6 1,0 1,3 1,1 1,6 1,2 1,2 0,3% Skatt på kapital 188,9 0,8 9,7 2,4 7,3 13,3 6,7 3,5% Skatt på kapital, hushåll 66,5 4,1 11,5 3,0 2,1 7,4 5,6 8,4% Skatt på företagsvinster 110,7-1,5-0,1-0,5 5,3 5,9 1,8 1,7% Avkastningsskatt 11,6-1,8-1,7-0,2-0,2 0,0-0,8-6,7% Skatt på konsumtion och insatsvaror 454,9 3,6 3,1 2,5 2,8 2,2 2,8 0,6% Mervärdesskatt 332,3 1,2 1,9 1,1 1,2 0,9 1,3 0,4% Punktskatter 122,6 2,4 1,2 1,4 1,6 1,3 1,6 1,3% Restförda och övriga skatter 3,9-2,9-0,8-0,1-0,4-0,2-0,9-23,2% Totala skatteintäkter 1554,2 1,2 13,5 5,4 11,5 16,0 9,5 0,6% Avgår EU-skatter -7,2-0,2-0,1-0,1 0,0-0,1-0,1 1,4% Offentliga sektorns skatteintäkter 1547,0 1,0 13,4 5,3 11,5 15,9 9,4 0,6% Avgår skatter till andra sektorer Kommunala inkomstskatter -554,7 17,3 13,2 5,2 2,1 5,1 8,6-1,5% Avgifter till AP-fonder -195,4 7,9 4,7 2,1 1,3 1,1 3,4-1,8% Statens skatteintäkter 796,9 5,2 11,6 4,3 11,3 16,3 9,7 1,2% Periodiseringar samt ,8-15,6-4,1-4,2-3,0 2,3-4,9 17,7% Övriga inkomster 103,3 1,0 1,2 1,6 0,9 0,3 1,0 1,0% Totala inkomster 872,4-9,5 8,7 1,7 9,3 18,9 5,8 0,7% 43

44 Bilaga Hur görs ESV:s prognoser tillgängliga? Eftersom prognoserna ska användas i budgetarbetet i Regeringskansliet är det viktigt att rapporteringen anpassas efter deras krav på materialet. Det gäller bland annat innehåll, rapporteringstidpunkter och sätt att föra ut informationen. Tidpunkterna för de normalt fyra prognoser som görs varje år är anpassade till budgetprocessen och arbetet med de ekonomiska propositionerna. Tidpunkterna beslutas normalt efter samråd med Finansdepartementet. I december publicerar ESV den första månadsfördelade beräkningen för det kommande året, vilken baseras på förslaget till statens budget. I månadsskiftet mars-april publiceras nästa beräkning inför vårpropositionen. I juni publiceras en prognos som dels är en första beräkning baserad på vårpropositionen, dels ska fungera som underlag i ramberedningen i regeringskansliet. Nästa beräkning utges i september inför arbetet med budgetpropositionen. Slutligen, i december, görs den sista bedömningen av budgetåret. ESV:s prognosverksamhet har utvecklats i riktningen mot att fortlöpande ha en aktuell uppfattning om läget för statens budget avseende innevarande år. De månader som det inte pågår arbete med en ny prognos lämnas därför vid behov en prognosindikation, alltså en bedömning av hur årsprognosen påverkas av ny information. ESV levererar skatteprognoser till Konjunkturinstitutet, normalt fyra gånger per år. ESV gör också skatteberäkningar, i form av prognoser, som levereras till Statistiska centralbyrån och som ingår som utfallsinformation i utfallet på statens budget och i underlaget till årsredovisningen för staten. ESV:s prognospublikation skickas till viktiga målgrupper som regering, riksdag, svenska och internationella analysinstitut, massmedia och andra prenumeranter inom privat och offentlig sektor. Totalt är det 500 prenumeranter. Publikationens sammanfattning och ett antal tabeller översätts till engelska och sprids enligt en prenumerationslista. Det översatta materialet används även vid utländska besök, till exempel från Internationella valutafonden (IMF) och Standard & Poor s. ESV håller även pressträff i samband med publiceringen samt ett seminarium för externa intressenter. Vi erbjuder också Finans- och Skatteutskottet, samtliga riksdagspartier samt Riksdagens utredningstjänst en presentation av rapporten. På ESV:s webbplats finns, utöver prognospublikationen, ytterligare information som exempelvis detaljerade tabeller över inkomster och utgifter på statens budget. För anslag och inkomsttitlar finns också månadsfördelade prognoser för innevarande år. 44

45 Hur dokumenteras prognosmetoderna? Prognoserna dokumenteras dels genom publikationerna, dels genom att internt material sparas. På ESV:s webbplats uppdateras, vanligtvis årligen, en fördjupad beskrivning av specifika prognosmetoder och modeller. Denna dokumentation redovisar bland annat de övergripande prognosprinciperna för utgifter och inkomster, de enskilda metoderna för de större utgiftsområdena samt skatteslagen. Internt finns det en omfattande dokumentation av prognosmetoderna för att underlätta arbetet vid till exempel sjukdom eller personalförändringar. För prognoser för utgifterna på statens budget används ett gemensamt prognosverktyg och i detta system finns en stor del av den interna dokumentationen. Därutöver finns separat dokumentation, särskilt när det gäller beloppsmässigt stora anslag och inkomsttitlar som beräknas utanför det gemensamma prognosverktyget. Hur arbetar ESV med att fördjupa analysen? Flera större utvecklingsinsatser för att fördjupa analysen och stärka kvaliteten i prognoserna har genomförts under året. Några av utvecklingsinsatserna bedöms som helt avklarade medan andra behöver vidareutvecklas även kommande år. Nytt system för sammanställning av skatter Strukturen på inkomstsidan i statens budget ställer stora krav på transpararens och korrekthet i periodiseringsnycklar, då inkomstsidan på statens budget redovisas i periodiserade termer på postnivå men kassamässigt på slutraden. För att säkerställa konsistensen har ESV under 2011 tagit fram ett nytt system för sammanställning av skatterna. Analys av finanspolitikens inriktning i frånvaro av aktiva beslut Efter en förfrågan från Finanspolitiska rådet gjorde ESV under våren 2011 beräkningar och analyser av hur gällande regelverk för indexering av statsutgifter och inkomster bidrar till att påverka utvecklingen av statsfinanserna. Det är ett framträdande drag i prognoserna från ESV och Finansdepartementet att det finansiella sparandet i beräkningen ökar mot slutet av prognosperioden. Detta fenomen kvarstår även då sparandet justerats för konjunkturella effekter. Det ökade sparandet uppstår inte till följd av antaganden om tillkommande aktiv finanspolitik, utan på grund av att inkomsterna stiger i takt med nominell BNP medan utgifterna växer långsammare. I en promemoria som tillsändes Finanspolitiska rådet utreddes frågan. En kortare beskrivning publicerades också som temaavsnitt i prognospublikationen. Statsutgifternas utveckling i förhållande till ekonomin som helhet Analysen av hur statsutgifterna utvecklas över tiden breddades ytterligare i årets tredje prognos. I ett temakapitel analyserades hur olika utgiftsområden på statens 45

46 budget utvecklas i förhållande till BNP mellan 2006 och Analysen visade att av de 27 utgiftsområdena var det endast 3 områden som växer snabbare än BNP medan närmare 20 områden minskar som andel av BNP. Jämförelse med andra prognosinstitut Som ett stående inslag redovisas det i prognospublikationerna numera en jämförelse med andra prognosinstitut. I den mån det är nödvändigt att korrigera övriga prognosmakares prognoser (till exempel om dessa lagt in antaganden om ännu ickebeslutad finanspolitik) så görs detta, för jämförbarhetens skull. Skuldkrisen i Europa Skuldkrisen i Europa har i stor utsträckning påverkat prognoserna och osäkerheten som omgärdat dessa under året. I juniprognosen skrevs ett särskilt internationellt avsnitt, där skuldstockar samt inkomst- och utgiftskvoter för en mängd olika länder redovisades. För att öka förståelsen av skuld- och underskottsproblematiken drogs paralleller till den svenska situationen i början av 1990-talet. Redovisning av inkomster och utgifter i NR-termer Under många år har det finansiella sparandet i staten beräknats genom en bro med utgångspunkt från saldot på statens budget. Kända definitionsskillnader mellan det kassamässiga budgetsaldot och nationalräkenskapernas resultatmått har rensats bort och på så sätt har det finansiella sparandet i staten kunnat beräknas. Emellertid har inte inkomster och utgifter uttryckta i nationalräkenskapstermer kunnat redovisas. En utvecklingssatsning under 2011 har dock gjort detta möjligt. Prognoser på Maastrichtskulden Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, ofta omnämnd som Maastrichtskulden, är ett etablerat mått som ofta används i internationella sammanhang. Därtill är måttet ett utvärderingsmått för Euro-länderna. Efter en utvecklingssatsning under 2011 redovisar vi nu kontinuerligt prognoser på Sveriges Maastrichtskuld i prognospublikationerna. 46

47 ESV ansvarar för en ändamålsenlig ekonomisk styrning av staten. Vi utvecklar och förvaltar en effektiv ekonomisk styrning av statlig verksamhet. Vi tar fram bra besluts- och diskussionsunderlag för den ekonomiska politiken. Vi bidrar till en korrekt hantering av Sveriges EU-medel. ESV har bred och djup kompetens och arbetar i nära samverkan med Regeringskansliet och myndigheterna. Ekonomistyrningsverket Drottninggatan 89 Tfn Box Fax ISSN: Stockholm ISBN: