Rapport Prognosutvärdering :19

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport Prognosutvärdering 2008 2009:19"

Transkript

1 Rapport Prognosutvärdering :19

2 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig PDF och beställas från Word-formatet kan tillhandahållas via Publikationsservice. Datum: Dnr: /2009 ESV-nr: 2009:19 Copyright: ESV Rapportansvarig: Håkan Jönsson, Kristina Ström Olsson

3 Förord Förord Ekonomistyrningsverkets (ESV:s) budgetprognoser ska ha hög precision och risker för budgetavvikelser ska identifieras i ett tidigt skede. Enligt regleringsbrevet ska ESV senast den 30 april 2009 redovisa och kommentera prognosprecisionen och analysera prognosavvikelser. Dessutom ska det redovisas hur prognoserna görs tillgängliga, hur prognosmetoderna dokumenteras samt redovisas insatser och resultat när det gäller att fördjupa analysen. I detta ärende har generaldirektören Hans Lindberg beslutat. Funktionsansvariga Håkan Jönsson och Kristina Ström Olsson har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har också avdelningschef Kristina Lundqvist deltagit. I ärendets tidigare handläggning har flertalet av medarbetarna på avdelningen Analys och prognoser medverkat. 3

4 Innehåll Innehåll Förord...3 Sammanfattning... 5 Inledning... 7 ESV:s bedömning av prognosprecisionen Varför är bedömningen olika för utgifter och inkomster?... 9 Takbegränsade utgifter Inkomster Systematiska fel Takbegränsade utgifter Inkomster Prognosavvikelser i absoluta tal Takbegränsade utgifter Inkomster Fördjupad avvikelseanalys Kommentar till enskilda utgiftsområden Kommentar till enskilda inkomsttitlar Skatteintäkter Kompletterande uppföljning av skatteintäkterna Metod för prognosuppföljning Vilken typ av avvikelser ska utvärderas? Differensanalysen utgör underlag Mått på avvikelserna Detaljeringsgrad vid beräkning av absoluta avvikelser Beräkningarna formaliserade APPENDIX Bilaga Hur görs ESV:s prognoser tillgängliga? Hur dokumenteras prognosmetoderna? Hur arbetar ESV med att fördjupa analysen?

5 Sammanfattning Sammanfattning ESV:s prognosprecision utvärderas denna gång för prognosåret 2008 och mäts efter justering för makro- och beslutsberoende avvikelser. För skatteintäkterna görs därtill en utvärdering av prognoserna för 2008 samt en kompletterande uppföljning av Enligt den bedömningsskala som ESV tagit fram är målet om hög precision helt uppfyllt för inkomstprognoserna och delvis uppfyllt för utgiftsprognoserna. De fem prognostillfällena resulterade i ett medelfel om 0,86 procent av omslutningen för de takbegränsade utgifterna och 0,84 procent för statsbudgetens inkomster. Om utgiftssidan rensas för avvikelsen för arbetsmarknadsområdet skulle medelfelet i stället bli 0,41. Prognosavvikelsen skulle således halveras. Tabell 1. Prognosprecisionen, övriga genomsnittliga avvikelser i miljarder kronor och procent Prognosavvikelser Snitt* Takbegränsade utgifter, mdkr -0,7 3,6 4,4 3,6 2,0 2,1 6,5 6,2 7,7 8,2 4,5 procent av utfall -0,09 0,47 0,56 0,44 0,24 0,25 0,75 0,69 0,85 0,86 0,52 Inkomster, mdkr -14,7-20,7-6,9-0,8 12,1-4,1-23,1-15,7-1,4 7,6 10,7 procent av utfall -2,03-2,59-0,91-0,11 1,83-0,58-3,10-1,93-0,16 0,84 1,41 *Avser genomsnitt av prognosavvikelser i absoluta tal Träffsäkerheten i inkomstprognoserna 2008 var bättre än genomsnittet för perioden Träffsäkerheten för de takbegränsade utgifterna var något sämre än genomsnittet. Rensat för arbetsmarknadsområdet 2007 och 2008 blev dock precisionen betydligt bättre än förra året. Många poster både på statsbudgetens inkomst- och utgiftssida har påverkats av konjunkturen utan att avvikelsen mot utfall varit möjlig att klassificera som makroberoende. I prognosarbetet är det många gånger omöjligt att bedöma hur de makroekonomiska sambanden ser ut för en specifik inkomsttitel eller ett specifikt anslag. Detta har negativ påverkan på ESV:s prognosprecision som mäts genom avvikelsen under kategorin Övrigt. ESV:s genomsnittliga prognosavvikelse för de takbegränsade utgifterna uppgick till 8,2 miljarder kronor. Detta var något sämre än genomsnittet under perioden , då utgifterna i genomsnitt avvek med 4,5 miljarder kronor från det faktiska utfallet. Detta motsvarar 0,5 procent av de takbegränsade utgifterna för Bland de takbegränsade utgifterna uppstod större avvikelser på fyra utgiftsområden: Arbetsmarknad, Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, Hälsovård, sjukvård och social omsorg, Försvar samt beredskap mot sårbarhet, samt på utgifterna för ålderspensionssystemet. På alla dessa områden överskattades utgifterna, i synnerhet på arbetsmarknadsområdet. För resterande utgiftsområden är 5

6 SAMMANFATTNING den sammanlagda avvikelsen marginell och det systematiska felet för dessa områden har minskat sedan föregående år. ESV:s genomsnittliga avvikelse för inkomsterna uppgick till 7,6 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,84 procent. Detta var bättre än genomsnittet under perioden Då avvek dessa prognoser med i genomsnitt 10,7 miljarder kronor eller 1,4 procent av inkomsternas omslutning. När det gäller inkomsterna uppstod större avvikelser klassificerade som Övrigt - på tre områden: Fysiska personers och juridiska personers inkomstskatt samt betalningsdifferenser. Skatten från fysiska personer underskattades medan överskattning skedde av inkomsterna från juridiska personer samt betalningsdifferenser. Såväl utgifter som inkomster har under året påverkats kraftigt av tillkommande beslut. För utgifterna handlar det om beslutade infrastruktursatsningar och för inkomsterna är det beslut om försäljning av statligt aktieinnehav som påverkat. Detta påverkar emellertid inte det prognosfel som ESV:s prognosutvärdering utgår ifrån då avvikelser som beror på tillkommande beslut frånräknas. I rapporten analyseras också prognosavvikelserna för skatteintäkterna I den analysen framkommer att ett betydande prognosfel är kopplat till att de makroekonomiska förutsättningarna blev betydligt svagare än vad som antagits i budgetprognoserna under året. Utvärderingsmått Prognosprecisionen utvärderas utifrån den genomsnittliga avvikelsen rensad för de effekter som beror på nya politiska beslut eller ändrade makroekonomiska förutsättningar. Ju lägre avvikelse, desto bättre är precisionen. Det finns dock inte alltid någon exakt eller tydlig koppling mellan å ena sidan de makroekonomiska nyckeltal som prognoserna bygger på och å andra sidan vissa specifika poster på budgeten. Det gäller främst skatt på kapital- och företagsvinster. Detta medför att avvikelser som indirekt hänför sig till makroekonomiska förändringar i många fall klassificeras till kategorin Övriga avvikelser. Avvikelser mellan respektive prognos och utfallet kan således hänföras till tre olika kategorier: Makro: Makroekonomiska förutsättningar, som för ESV är exogent givna. Beslut: Nya beslut som regering och riksdag fattar efter aktuellt prognostillfälle. Övrigt: Prognosprecisionen enligt ESV:s definition, alltså den variabel som ESV:s prognoser utvärderas efter. 6

7 INLEDNING Inledning ESV ska enligt sin instruktion göra prognoser och analyser av den statsfinansiella utvecklingen. Budgetprognoserna ska ha hög precision och risker för budgetavvikelser ska identifieras i ett tidigt skede. De bakomliggande analyserna ska vara tolkningsbara och dokumenteras tydligt. I syfte att mäta måluppfyllelsen gör ESV varje år en uppföljning av precisionen i de kortfristiga budgetprognoserna. Denna rapport är en genomgång av de fem prognoser för 2008 som gjorts mellan december 2007 och december Rapporten innehåller en redovisning och kommentar av träffsäkerheten samt en analys av större avvikelser på enskilda områden. Informationen är en viktig utgångspunkt för ESV:s arbete med att utveckla prognosmetoderna och därmed förbättra precisionen på de områden där det behövs. De områden som ingår i utvärderingen är på utgiftssidan de takbegränsade utgifterna och på inkomstsidan statens inkomster och intäkter. I bilaga redovisas hur ESV gör prognoserna tillgängliga, hur prognosmetoderna dokumenteras samt insatser och resultat när det gäller att fördjupa analysen. Denna information är i stora delar densamma som i ESV:s senaste årsredovisning. Huvuddelen av rapporten ägnas åt utvärdering av prognosprecisionen, det vill säga en utvärdering utifrån avvikelserna mellan prognos och utfall för olika typer av inkomster och utgifter. Dessa avvikelser kan hänföras till tre kategorier, nämligen makroekonomiska förutsättningar som för ESV är exogent givna, nya politiska beslut som fattats efter aktuellt prognostillfälle och den tredje kategorin som består av övriga faktorer. ESV:s prognoser utvärderas mot den sistnämnda kategorin och därför är prognosavvikelser under Övrigt de som det ägnas störst utrymme för i rapporten. ESV:s metod för att särskilja de tre kategorierna innebär ett omfattande arbete på detaljerad nivå. Metoden beskrivs i slutet av rapporten. I ett inledande avsnitt fastställs och kommenteras ESV:s måluppfyllelse utifrån en fastställd bedömningsskala. En översiktlig beskrivning görs också av precisionen i ESV:s prognoser för dels utgifter, dels inkomster. Eftersom utvärderingen ska utgöra underlag för framtida förbättringar är det viktigt att identifiera avvikelser av systematisk karaktär. Ett särskilt avsnitt ägnas därför åt denna fråga, liksom åt frågan om avvikelser i absoluta tal, det vill säga oavsett om avvikelsen beror på över- eller underskattning. Rapporten innehåller också en fördjupad analys av de områden där avvikelserna är som störst. Där kommenteras enskilda utgiftsområden samt inkomsttyper och inkomsttitlar utifrån de tre kategorierna. I appendix finns tabeller med ytterligare detaljer. Skatter redovisas inte bara som inkomster på statsbudgeten utan redovisas också periodiserat, det vill säga som skatteintäkter. ESV:s precision i prognoserna för skatteintäkter följs upp i separata avsnitt. 7

8 ESV:S BEDÖMNING AV PROGNOSPRECISIONEN 2008 ESV:s bedömning av prognosprecisionen 2008 I detta avsnitt värderas ESV:s egentliga prognosfel, det vill säga då den totala prognosavvikelsen rensats för makro- och beslutsberoende avvikelser. Hur bedömer man om målen för prognosverksamheten är uppfyllda? Vad är en hög prognosprecision? En bedömning av precisionen kräver någon form av måttstock eller skala att jämföra med. ESV valde därför att för fyra år sedan konstruera en bedömningsskala med utgångspunkt från tidigare resultat. Eftersom erfarenheten är att ESV:s tidigare budgetprognoser har kunnat användas som ett viktigt beslutsunderlag för regeringen bör den historiska träffsäkerheten kunna användas som norm vid framtida utvärderingar. Tabell 2. Bedömningsskala och utfall för prognosprecisionen 2008, procent Mål Helt uppfyllt Bedömningsskala Utfall 2008 I huvudsak uppfyllt Delvis uppfyllt Knappast uppfyllt Precision Bedömning Hög precision, Utgifter ± 0,3 ± 0,31 ± 0,6 ± 0,61 ± 0,9 > ± 0,9 0,86 Delvis uppfyllt Hög precision, Inkomster ± 1,3 ± 1,31 ± 2,6 ± 2,61 ± 3,9 > ± 3,9 0,84 Helt uppfyllt Enligt denna skala uppfylldes målet hög precision helt för inkomsterna men endast delvis för utgifterna, se tabellen ovan. Jämfört med föregående år är det något sämre precision för inkomsterna (0,84 jämfört med fjolårets -0,16), men precisionen är ändå så god att den hamnar i kategorin helt uppfyllt enligt bedömningsskalan. När det gäller utgifterna var precisionen marginellt sämre (0,86 jämfört med 0,85) och betyget blev detsamma som föregående år. Om avvikelsen för arbetsmarknadsområdet för 2008 och 2007 rensas bort är precisionen bättre än 2007, närmare bestämt 0,41 jämfört med 0,63. Bedömningsskalan är så konstruerad att den avser det genomsnittliga resultatet. Detta innebär att över- och underskattningar på olika områden tillåts ta ut varandra. I absolutbelopp, då nettoeffekter räknas bort, är resultatet både för utgifterna och för inkomsterna ungefär som genomsnittet Bedömningsskalans konstruktion Med hjälp av resultaten för perioden konstruerades för fyra år sedan en skala i fyra steg - ju närmare 0 på skalan desto högre precision. För att målet om hög precision ska vara helt uppfyllt ska precisionen vara minst lika hög som det genomsnittliga värdet för de sex åren. Om precisionen är lägre än den dittills lägsta, så är målet som bäst endast delvis uppfyllt. Ett skalsteg sattes därefter mitt emellan Helt uppfyllt och Delvis uppfyllt. Gränsen för bedömningen Knappast uppfyllt sattes till den dittills lägsta precisionen plus ett steg lika stort som avståndet mellan Helt uppfyllt och I huvudsak uppfyllt. 8

9 ESV:s bedömning av prognosprecisionen 2008 Skalan låstes vid dessa gränser. Motivet var att framtida resultat inte skulle påverka uppfyllelsegraden. Det vore orimligt om ett dåligt resultat ett år automatiskt skulle göra att målet lättare kan uppfyllas de kommande åren och vice versa. Stabiliteten i precisionen för utgifterna har gjort att kravet för Helt uppfyllt är förhållandevis högt (±0,3 procent) och att spannet är ganska kort till Knappast uppfyllt (±0,9 procent). Inkomsterna, som av naturliga skäl har större avvikelser, har en skala som ligger avsevärt högre och med större spann. ( Helt uppfyllt = ±1,3 procent och Knappast uppfyllt = ±3,9 procent.) Varför är bedömningen olika för utgifter och inkomster? Att prognosavvikelserna på inkomstsidan i genomsnitt är större än på utgiftssidan är inte oväntat, eftersom utgifterna dels omfattas av ett tak för hur höga de totalt får bli, dels omfattas av en mängd regler och villkor kring hur de får användas. På större delen av inkomstsidan finns inga motsvarande restriktioner eller regler. Skatteinkomsterna varierar i stället fullt ut med skattebasernas utveckling som i sin tur i stor utsträckning beror på den allmänna konjunkturutvecklingen. Därtill kommer, som tidigare nämnts, det faktum att vissa relativt stora prognosavvikelser hänförs till kategorin Övrigt, trots att det i grund och botten är fråga om avvikelser som beror på ändrade makroekonomiska förutsättningar. Detta gäller såväl utgiftssom inkomstsidan. På utgiftssidan är arbetsmarknadsutgifterna särskilt framträdande, och på inkomstsidan skatterna på kapital- och företagsvinster. 9

10 Takbegränsade utgifter Takbegränsade utgifter De takbegränsade utgifterna underskattades på totalnivå i de fyra första prognoserna för 2008, med 23 miljarder kronor i genomsnitt. Underskattningen beror framför allt på beslut som regering och riksdag fattat efter aktuellt prognostillfälle. Den makroekonomiska avvikelsen är -1,5 miljarder kronor i genomsnitt. ESV:s egentliga prognosfel som redovisas under kategorin Övrigt uppgick i genomsnitt till 8,2 miljarder kronor, vilket motsvarar knappt 0,9 procent av de takbegränsade utgifterna 1. Tabell 3. Avvikelser från utfall, takbegränsade utgifter år 2008, miljarder kronor Prognosavvikelser Prognosavvikelse i absolutbelopp 1 Takbegränsade utgifter Utfall 08:0 08:1 08:2 08:3 08:4 Snitt 08:0 08:1 08:2 08:3 08:4 Snitt /12 14/3 30/5 3/9 19/12 7/12 14/3 30/5 3/9 19/12 Totalt 943,4-23,9-26,4-31,9-35,4 0,6-23,4 52,2 50,2 44,4 44,4 4,8 39,2 Makro -3,0-2,7-1,0-1,0-0,1-1,5 3,3 2,7 1,0 1,0 0,1 1,6 Beslut -36,3-37,9-37,6-38,2 0,0-30,0 36,4 37,9 37,8 38,2 0,0 30,1 Övrigt 15,4 14,1 6,7 3,9 0,7 8,2 21,9 19,8 12,4 9,8 4,8 13,8 Anm. Avvikelse=Prognos minus utfall, dvs. positiv avvikelse=lägre utfall än prognos och negativ avvikelse=högre utfall än prognos 1 Avvikelserna i de olika kategorierna går ej att summera eftersom de är absolutbelopp. Till följd av makroekonomiska förutsättningar underskattades utgifterna, främst på arbetsmarknadsområdet. Bedömningen av nivån på arbetslösheten reviderades upp under året, vilket bidrog till en underskattning av prognosen för de takbegränsade utgifterna. Även till följd av beslut underskattades de takbegränsade utgifterna, med i genomsnitt 30 miljarder kronor. Föregående år uppgick underskattningarna på grund av beslut till 8,4 miljarder kronor. Störst påverkan för 2008 hade riksdagens beslut att anvisa 25,3 miljarder kronor för att finansiera extra amorteringar av lån som tagits i Riksgälden för infrastrukturinvesteringar. ESV kunde inte ta hänsyn till detta förrän i årets sista prognos. Andra beslut som fattades under året var EU-beslut i form av ändringsbudgetar, vilket ledde till underskattning av EU-avgiften. Vidare fattades beslut om kapitaltillskott till Svensk Exportkredit och Almi Företagspartner AB med sammanlagt 5 miljarder kronor samt beslut om kapitaltillskott till ett bolag för forsknings- och utvecklingsinsatser inom fordonsindustrin med 3 miljarder kronor. Dessa beslut medförde underskattning av prognosen vid de fyra första prognostillfällena. Den genomsnittliga prognosavvikelsen under kategorin Övrigt blev 8,2 miljarder kronor vilket är något större än föregående år då överskattningen uppgick till 1 Utgiftsområde 26 omfattas inte av utgiftstaket och ingår alltså inte i det precisionsmått (statsbudgetens takbegränsade utgifter) som betygssätts i denna rapport. 10

11 TAKBEGRÄNSADE UTGIFTER 7,7 miljarder kronor. Om man rensar avvikelsen för ålderspensionsutgifterna utanför statsbudgeten, vilka dock ingår i takbegränsade utgifter, blir avvikelsen avsevärt lägre. Avvikelsen blir då 7,2 miljarder kronor i stället för 8,2 miljarder kronor, det vill säga en klar förbättring jämfört med Förra året avvek prognosen för ålderspensionsutgifterna marginellt från utfallet. Större prognosavvikelser under kategorin Övrigt förekom på fyra utgiftsområden: Arbetsmarknad, Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, Hälsovård, sjukvård och social omsorg samt Försvar samt beredskap mot sårbarhet. I samtliga fall överskattades utgifterna. Utgifterna för arbetsmarknad överskattades till följd av att andelen av de öppet arbetslösa som fick ersättning från arbetslöshetsförsäkringen blev lägre än beräknat. En förklaring var att antalet deltidsarbetslösa personer, vilka i statistiken räknas som sysselsatta men får ersättning för den tid de är arbetslösa, minskade. Detta innebar att kostnaden per öppet arbetslös sjönk. Andelen av de öppet arbetslösa som fick ersättning sjönk också som en effekt av de striktare villkor för berättigande till ersättning som infördes Den sjunkande andelen ersatta kan till viss del ses som en effekt av tidigare års regeländring, men också som en effekt av högkonjunkturen även om överskattningarna inte kan klassas som makroberoende. Nedgången av antalet sjukpenningdagar fortsatte under 2008 och blev kraftigare än beräknat, vilket gjorde att utgifterna för sjukpenning överskattades i de fyra första prognoserna. Vidare ledde de nya tandvårdsförmånerna till en svagare utgiftsökning under 2008 än väntat. Försvarets utgifter för förband och materiel överskattades vid samtliga prognostillfällen. Det är svårt att göra en rimlig bedömning av anslagsprognoserna eftersom de inte följer några direkta utbetalningsmönster. För resterande utgiftsområden förekommer ungefär lika många överskattningar som underskattningar och avvikelserna är relativt små. Årsgenomsnittet blev något sämre än för Resultatet tyngs även i år av större avvikelser i de två första prognoserna för att sedan ha en hög träffsäkerhet senare under året. Till stor del är det prognoserna för arbetsmarknadsutgifterna som förklarar detta mönster. Om årets avvikelse på 8,2 miljarder kronor rensas för avvikelsen för arbetsmarknadsområdet, blir avvikelsen i stället 3,8 miljarder kronor. Målet skulle utan avvikelsen för detta område vara i huvudsak uppfyllt. ESV vill framhålla att det i prognosarbetet många gånger är omöjligt att bedöma hur de makroekonomiska sambanden ser ut för en viss utgift. Därför kan inte samtliga prognoser göras utifrån någon eller några speciella makrovariabler. Avvikelser mot utfall har därigenom kommit att klassificeras under kategorin Övrigt. 11

12 INKOMSTER Inkomster Statsbudgetens inkomster underskattades 2008 med i genomsnitt 14 miljarder kronor. Underskattningen berodde på beslut som inte var kända vid prognostillfällena. Den makroekonomiska utvecklingen samt övriga faktorer dämpade den totala underskattningen genom att istället bidra till att statsbudgetens inkomster överskattades. Endast beslutade försäljningar medräknas i ESV:s prognoser. Under året sålde staten aktier för sammanlagt 76,5 miljarder kronor. I februari såldes aktier i OMX för 2,1 miljarder kronor, i juli såldes Vin & Sprit för 49,8 miljarder kronor och i september såldes Vasakronan för 24,6 miljarder kronor. ESV:s prognospolicy innebar därmed stora underskattningar i årets tre första prognoser. De makroekonomiska beräkningsförutsättningarna bidrog till en överskattning av inkomstprognoserna. Såväl lönesumma som privat konsumtion skulle i slutändan visa sig bli lägre än vad som förutsatts i budgetprognoserna. Tabell 4. Avvikelser från utfall, inkomster 2008, miljarder kronor Prognosavvikelser Prognosavvikelse i absolutbelopp 1 Inkomster Utfall 08:0 08:1 08:2 08:3 08:4 Snitt 08:0 08:1 08:2 08:3 08:4 Snitt 7/12 14/3 30/5 3/9 19/12 7/12 14/3 30/5 3/9 19/12 Totalt 901,3-56,3-48,8 10,3 20,4 3,2-14,2 108,4 117,8 65,5 23,0 11,9 65,3 Makro 27,6 20,4 18,4 7,0 3,5 15,4 27,6 20,4 18,4 7,0 3,5 15,4 Beslut -84,2-79,0-25,5 3,2-0,6-37,2 84,2 79,0 25,5 4,4 0,6 38,7 Övrigt 0,3 9,8 17,3 10,1 0,3 7,6 41,9 45,1 48,3 19,8 13,5 33,7 Anm. Avvikelse=prognos minus utfall. 1 Avvikelserna i de olika kategorierna går ej att summera eftersom de är absolutbelopp. Efter justering för makro- och beslutsberoende avvikelser erhålls avvikelse som klassificeras som Övrigt ESV:s egentliga prognosfel. Denna avvikelse uppgick i genomsnitt till 7,6 miljarder kronor (0,8 procent), vilket är litet om man jämför hur stora avvikelserna har varit årligen I förhållande till 2007 är felet däremot något större. Avvikelsen som hänförs till kategorin Övrigt är för 2008 liksom för många tidigare år kopplad till svårigheterna att göra prognoser på företagsskatterna. Dessa skatteinkomster är i stor utsträckning beroende av konjunkturutvecklingen. Emellertid klassificeras dessa avvikelser som Övrigt i denna rapport då ESV:s prognosmodell inte formellt varit kopplad till de makroekonomiska beräkningsförutsättningarna. Vinstutsikterna i företagssektorn försämrades dramatiskt och hastigt kring halvårsskiftet/hösten De debiterade preliminärskatterna sjönk hastigt vilket också föranledde nedrevideringar av 12

13 Inkomster årsprognosen. I årets tre första prognoser överskattades skatteinkomsterna från juridiska personer kraftigt. Också prognosen på betalningsdifferensen överskattades under året. Hushållens kompletteringsbetalningar och företagens inbetalningar av kvarskatt blev lägre än beräknat. Det betalades även ut mer överskjutande skatt än vad som ursprungligen prognostiserades. Inkomsterna från fysiska personers inkomstskatt underskattades däremot och motverkade överskattningen i kategorin Övrigt något. Hushållens kapitalvinstskatt avseende 2007, vilken debiterades 2008, blev högre än förväntat. 13

14 SYSTEMATISKA FEL Systematiska fel Genomgången nedan avser de genomsnittliga avvikelserna mellan prognos och utfall, vilket innebär att en överskattning av utgifter eller inkomster på ett område kan motverkas av underskattningar på andra områden. Takbegränsade utgifter De takbegränsade utgifterna har sedan 1997 överskattats oftare än de underskattats. Överskattningarna har vanligtvis minskat under loppet av prognosåret. Under perioden överskattade ESV dessa utgifter, rensat för avvikelser på grund av nya beslut och ändrade makroekonomiska förutsättningar, med i genomsnitt drygt 0,4 procent. Det motsvarar cirka 4 miljarder kronor av 2008 års takbegränsade utgifter 2. Denna siffra är alltså det genomsnittliga felet för alla de prognoser som ingår i bedömningen, det vill säga alla fem prognostillfällen under de tolv åren. I respektive års sista prognos, när i regel två utfallsmånader återstår, har utgifterna under kategorin Övrigt i genomsnitt underskattats med 0,06 procent under perioden Det motsvarar drygt 0,5 miljarder kronor. Endast vid ett fåtal av de 59 prognoserna som lämnats sedan utgiftstaket infördes har övrigt-avvikelsen mot det slutliga utfallet för året överstigit 1 procent. Figur 1. Övriga avvikelser, takbegränsade utgifter , procent 5,0 5,0 3,0 3,0 1,0 1,0-1,0-1,0-3,0-3,0-5, ,0 Sedan utgiftstaket infördes har de takbegränsade utgifterna överskattats alla år utom Den genomsnittliga prognosavvikelsen (bias) för perioden uppgår till 0,4 procent. 2 I detta avsnitt analyseras en något längre tidsserie ( ) än vad som gäller i övriga avsnitt ( ). Syftet är att förbättra möjligheterna att utvärdera förekomsten av systematiska fel över tiden och i viss mån konjunktursvängningarnas effekter på prognosavvikelserna. 14

15 Systematiska fel Mönstret har ändrats något sedan 2007, då vi de två senaste åren har överskattat utgifterna mer i de två första prognoserna än i de tre följande prognoserna. Orsaken till detta går för 2008 främst att finna under arbetsmarknadsområdet. Tillkommande information som påverkat andelen ersatta av de arbetslösa förbättrade precisionen avsevärt. ESV vill peka på ett par förklaringar till de systematiska överskattningarna. En förklaring är att effekten av beslutade neddragningar och besparingar med mera ofta underskattas, vilket leder till för höga prognoser. Exempelvis har de omfattande regeländringar som genomförts på arbetsmarknadsområdet gett större effekter än väntat 2008, vilket är den viktigaste förklaringen till de överskattade utgifterna. Ett annat exempel är området Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp. Effekten av en striktare sjukskrivningsprocess har varit större än beräknat, vilket lett till en snabbare minskning av antalet sjukpenningdagar. En annan förklaring är att ESV utgår från prognosuppgifter från många myndigheter, vilka har en tendens att överskatta vissa utgifter, främst förvaltningsutgifter. Ett av momenten i ESV:s prognosarbete är att bedöma i vilken utsträckning detta förekommer och göra motsvarande neddragningar av prognosen. Under 2008 ökade det totala utgående överföringsbeloppet, det vill säga det som var kvar av myndigheternas tilldelade medel i slutet av året jämfört med vad som fanns att tillgå i ingående medel från Detta innebar att medel underutnyttjades, vilket inte till fullo förutsågs i prognoserna under året. Följden blev en mindre överskattning av prognosen för vissa områden. För att komma tillrätta med de systematiska överskattningarna tillämpar ESV sedan 2007 en realekonomisk analysmetod för att minimera denna typ av systematiska fel. Prognosavvikelserna förklaras främst av överskattade transfereringar på ett fåtal stora anslag, främst Arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Om man rensar för det svårprognostiserade arbetsmarknadsområdet har de systematiska överskattningarna tydligt minskat Realekonomisk analysmetod för att minimera systematiska avvikelser Som framgår av detta avsnitt har det funnits en tendens till systematisk överskattning av utgifterna. Inför den tredje prognosen för 2007 (Budgetprognos 2007:2) indikerade utfallet för månaderna januari april att utgifterna för året var på väg att överskattas. Angreppssättet för att komma till rätta med detta problem var att utnyttja den realekonomiska fördelningen av anslagen. Varje månads avvikelse för respektive anslag fördelades enligt anslagets specifika realfördelning. Vid analysen exkluderades vissa större anslag som har särskilda analysmodeller och bevakning, de är dessutom ofta makroberoende. Detta visade sig vara en framkomlig väg eftersom avvikelserna realt inte fördelas på ett slumpmässigt sätt. 15

16 SYSTEMATISKA FEL Vi fann att överskattningarna framför allt var koncentrerade till den statliga konsumtionen. Därför nedjusterades främst utgiftsområden med stor andel förvaltningsutgifter. Detta innebar att nedrevideringar gjordes på många mindre och medelstora förvaltningsanslag. I efterhand kan konstateras att det var riktigt att revidera ner utgifterna på detta sätt. Avvikelsen minskade markant från och med den tredje prognosen. Snittet för de tre sista prognoserna blev därmed lägre än de två föregående åren, trots att genomsnittet för samtliga prognoser blev sämre. För ytterligare information om metoden för att komma åt de systematiska avvikelserna hänvisas till Budgetprognoserna 2007:2 och 2007:4. Den generella neddragningen har förbättrat precisionen även för 2008, då nivån inför det nya året blev mer rimlig på ett flertal anslag. Den realekonomiska analysmetoden används numera regelbundet i prognosarbetet i syfte att minimera systematiska avvikelser. Inkomster Under perioden har inkomsterna underskattats oftare än de överskattats. Under 2008 överskattades dock inkomsterna. Figur 2. Övriga avvikelser, inkomster , procent 5,0 5,0 3,0 3,0 1,0 1,0-1,0-1,0-3,0-3,0-5,0-5,0-7, ,0 Det är tydligt att avvikelserna för inkomsterna är beroende av konjunkturen. I konjunkturuppgångar underskattas inkomsterna medan de överskattas i konjunkturnedgångar, såsom

17 Systematiska fel Detta är nära kopplat till konjunkturutvecklingen. I konjunkturuppgångar har inkomsterna en tendens att underskattas medan de överskattas i konjunkturnedgångar, såsom Rensningen för prognosfel som beror på ändrade makroekonomiska förutsättningar skulle, om rensningen vore perfekt, eliminera ovanstående fenomen vid betraktelse av mönstret för övrig-posten. Emellertid är det svårt att knyta prognosfelen för främst kapitalskatterna till utvecklingen för enskilda skattebaser varför avvikelserna hamnar som Övrigt - trots att de egentligen också borde ha tillskrivits den makroekonomiska utvecklingen. I själva verket så är det ofta fallet att intäkterna från kapitalskatter stiger/sjunker snabbare än ekonomin förändras. Det systematiska felet för inkomsterna påverkas i viss mån av att det är en tidslagg mellan å ena sidan utvecklingen för skattebaserna och å andra sidan skatteinkomsten. För skatteintäkterna uppstår inte samma problematik då intäkterna förs till det år de avser. 17

18 PROGNOSAVVIKELSER I ABSOLUTA TAL Prognosavvikelser i absoluta tal Medan den genomsnittliga prognosavvikelsen mest säger något om träffsäkerheten på totalnivå, tydliggörs alla prognosfel på enskilda områden om avvikelserna i stället anges i absoluta belopp 3. Detta oavsett om felet beror på över- eller underskattning. När de absoluta prognosfelen mäts framgår det tydligt att osäkerheten är som störst i den första prognosen för respektive år. Inför varje nytt prognostillfälle tillkommer ny information, exempelvis i form av ytterligare månadsutfall för statsbudgeten. Det innebär att ovissheten minskar och att prognoserna blir mer träffsäkra. När årets sista prognos tas fram finns vanligtvis utfall till och med oktober. För 2008 hann ESV även beakta november månads utfall då prognosen togs fram vid en senare tidpunkt än vanligt. Takbegränsade utgifter Rensat för effekterna av politiska beslut och en förändrad makroekonomisk utveckling blev den absoluta avvikelsen för utgifterna under taket 1,5 procent, vilket är något sämre än året innan då avvikelsen var 1,3 procent. De lägsta absoluta Figur 3. Prognosavvikelser avseende takbegränsade utgifter , absolutbelopp per avvikelsekategori Procent 7 Procent BP0 BP1 BP2 BP3 BP4 BP0 BP1 BP2 BP3 BP4 BP0 BP1 BP2 BP3 BP4 BP0 BP1 BP2 BP3 BP4 BP0 BP1 BP2/3 BP4 BP0 BP1 BP2 BP3 BP4 BP0 BP1 BP2 BP3 BP4 BP0 BP1 BP2 BP3 BP4 BP0 BP1 BP2 BP3 BP4 BP0 BP1 BP2 BP3 BP Övrigt Makro Beslut De absoluta Övrigt-avvikelserna för utgifterna under taket var 2008 något större än året innan. 3 Se metodavsnittet för en mer ingående beskrivning. 18

19 Prognosavvikelser i absoluta tal avvikelserna uppmättes åren 2003 och 2004, det vill säga de år då marginalen till utgiftstaket var som lägst. Utgifterna tenderar med andra ord att överskattas i större utsträckning vid högkonjunktur och när marginalen till utgiftstaket är stor. De fyra utgiftsområden som bidrar mest till de absoluta avvikelserna är desamma som avviker mest i genomsnitt, nämligen Arbetsmarknad, Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, Hälsovård, sjukvård och social omsorg samt Försvar. I den sista prognosen för året underskattades, om än marginellt, de två förstnämnda områdena. Detta medför att avvikelserna på dessa områden får en marginellt större avvikelse i absolutbelopp än när man mäter genomsnittlig avvikelse. Bortsett från dessa två undantag överskattades de fyra utgiftsområdena i samtliga prognoser. Den större avvikelsen i absoluta tal (1,5 procent) i förhållande till måttet på precisionen (0,86 procent) beror i huvudsak på mindre avvikelser åt olika håll på övriga områden, vilka således inte nettoredovisas i absoluta tal. Även i denna jämförelse skulle precisionen bli betydligt bättre än 2007 om båda åren rensas för arbetsmarknadsområdet. Inkomster Rensat för beslut och ändrade makroekonomiska förutsättningar var prognosfelet i absoluta termer 3,7 procent i genomsnitt Figur 4. Prognosavvikelser avseende inkomster , absolutbelopp per avvikelsekategori Procent Procent BP0 BP1 BP2 BP3 BP4 BP0 BP1 BP2 BP3 BP4 BP0 BP1 BP2 BP3 BP4 BP0 BP1 BP2 BP3 BP4 BP0 BP1 BP2/3 BP4 BP0 BP1 BP2 BP3 BP4 BP0 BP1 BP2 BP3 BP4 BP0 BP1 BP2 BP3 BP4 BP0 BP1 BP2 BP3 BP4 BP0 BP1 BP2 BP3 BP Övrigt Makro Beslut De absoluta avvikelserna för inkomsterna var 2008 avseende kategorin Övrigt ungefär som genomsnittet

20 PROGNOSAVVIKELSER I ABSOLUTA TAL Detta kan jämföras med absolutfelet förra året som uppgick till 3,4 procent. I absoluta termer är avvikelsen för kategorin Övrigt ungefär lika stor som genomsnittet När man analyserar den absoluta avvikelsen framträder det tydligt att det är betydligt mindre skillnader i prognosprecision mellan åren än när man studerar den relativa avvikelsen där avvikelser åt olika håll tar ut varandra. Ser man till avvikelsens utveckling mellan prognoserna ett enskilt år är det tydligt att avvikelsen tenderar att minska. För 2008 är avvikelsen emellertid tilltagande mellan Budgetprognos 2008:0 och Budgetprognos 2008:2. Detta är till stor del en effekt av att prognosen för betalningsdifferensen justerades upp kraftigt i inledningen av året vilket i slutändan skulle visa sig vara nödvändigt att korrigera. 20

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? ESV:s budgetprognoser fungerar som beslutsunderlag för regeringen och beräknas utifrån de regler som gäller vid respektive prognostillfälle. På uppdrag av

Läs mer

Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46

Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46 Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig

Läs mer

Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten

Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten Statens finanser påverkas ständigt av olika faktorer som gör att det finansiella sparandet i någon mening utvecklas onormalt. Det kan exempelvis handla

Läs mer

Rapport Tidsserier för Årsredovisning för staten

Rapport Tidsserier för Årsredovisning för staten Rapport Tidsserier för sredovisning för staten ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som

Läs mer

ESV 2007:0. Budgetprognos 2007:0. Analys

ESV 2007:0. Budgetprognos 2007:0. Analys ESV 2007:0 Budgetprognos 2007:0 Analys Budgetprognos Analys tillhandahålls kostnadsfritt i enstaka exemplar eller genom prenumeration. Budgetprognos Analys, tabeller och pressmeddelande finns på www.esv.se.

Läs mer

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar 2013:3 Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar Kartläggning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2012/673 Arbetslöshetskassornas eget

Läs mer

Tema: Trygghetssystemen i staten

Tema: Trygghetssystemen i staten Tema: Trygghetssystemen i staten Andelen individer i så kallat utanförskap har minskat det senaste tre åren även om andelen fortfarande är hög, motsvarande drygt 25 procent av befolkningen mellan 2 och

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

ESV 2005:6. Budgetprognos 2005:1. Analys

ESV 2005:6. Budgetprognos 2005:1. Analys ESV 2005:6 Budgetprognos 2005:1 Analys Budgetprognos Analys innehåller en övergripande analys som tillhandahålls kostnadsfritt i enstaka exemplar eller genom prenumeration. Detaljerade tabeller finns att

Läs mer

Rapport Prognosmetod för kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt på bostäder

Rapport Prognosmetod för kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt på bostäder Rapport Prognosmetod för kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt på bostäder 2010:1 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade

Läs mer

De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring

De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring U. Michael Bergman Københavns Universitet, EPRU Finanspolitiska rådet Præsentation EPRN netværkskonference 16 juni, 2011 Disposition Det svenska finanspolitiska

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2009-05-06 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 14056/2009 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för

Läs mer

HUR OCH VARFÖR RIKSGÄLDS- KONTORET GÖR PROGNOSER ÖVER STATENS LÅNEBEHOV

HUR OCH VARFÖR RIKSGÄLDS- KONTORET GÖR PROGNOSER ÖVER STATENS LÅNEBEHOV HUR OCH VARFÖR RIKSGÄLDS- KONTORET GÖR PROGNOSER ÖVER STATENS LÅNEBEHOV Riksgäldskontorets lånebehovsprognoser ligger till grund för vår låneplanering. Årsprognoserna styr i första hand upplåningen på

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2009-10-29 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 14056/2009 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för

Läs mer

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2015:1)

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2015:1) REGERINGSRAPPORT 1 (4) Hanteringsklass: Öppen 2015-03-13 Dnr 2015/215 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Statens finanser 2009 Med jobbskatteavdraget som fördjupning ESV 2010:21

Statens finanser 2009 Med jobbskatteavdraget som fördjupning ESV 2010:21 Statens finanser 2009 Med jobbskatteavdraget som fördjupning ESV 2010:21 Innehåll Den offentliga sektorns finansiella sparande 3 2009 Vad hände då? 4 Statens finansiella sparande 5 Statens inkomster 6

Läs mer

2015-09-10 Dnr 2015:1392

2015-09-10 Dnr 2015:1392 2015-09-10 Dnr 2015:1392 Vad är den offentligfinansiella effekten av att både avskaffa uppskovsräntan på kapitalvinstskatten, samt maxgränsen för uppskov vid försäljning av privatbostäder? Anta att förändringen

Läs mer

Utfallet av statsbudgeten, tidsserier 2005

Utfallet av statsbudgeten, tidsserier 2005 Utfallet av statsbudgeten, tidsserier 2005 OE0801 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Offentlig ekonomi A.2 Statistikområde Statsbudgetens utfall A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Konjunkturinstitutet har utvärderat de inflationsprognoser Riksbanken har gjort sedan. De menar att Riksbanken har överskattat inflationen systematiskt och drar långtgående slutsatser

Läs mer

Tidsserier, statens budget 2014

Tidsserier, statens budget 2014 Tidsserier, statens budget 2014 OE0801 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Offentlig ekonomi A.2 Statistikområde Utfall på statens budget A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik

Läs mer

Rapport Utfallet för statens budget. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten 2014 ESV 2015:24

Rapport Utfallet för statens budget. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten 2014 ESV 2015:24 Rapport et för statens budget del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten ESV 2015:24 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING 2000-12-11 STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING =Prognosen för 2000 indikerar ett budgetöverskott på 88,1 miljarder kr. Justerat för tillfälliga betalningar beräknas ett överskott på ca 40 miljarder. =Prognosen

Läs mer

Budgetprognos 2008:4 Analys ESV 2008:32

Budgetprognos 2008:4 Analys ESV 2008:32 Budgetprognos 2008:4 Analys ESV 2008:32 Budgetprognosen kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen i olika

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Budgetlag; utfärdad den 10 mars 2011. SFS 2011:203 Utkom från trycket den 22 mars 2011 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens tillämpningsområde

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Utgifter inom socialförsäkringen m.m. 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Utgifter inom socialförsäkringen m.m. 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Antagandebild Lönesummeökning (inkl. reformer) 3,0 5,5 4,7 4,5 4,8 4,4 Timlöneökning 0,3 3,7 4,0 3,3 3,5 3,6 Sysselsatta, timmar 1) (procentuell förändring) 2,7 1,7 0,6 1,2 1,3 0,7 Sysselsatta, personer

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.5.2015 COM(2015) 320 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Rapport ESV:s nya prognosmetod för bolagsskatten

Rapport ESV:s nya prognosmetod för bolagsskatten Rapport ESV:s nya prognosmetod för bolagsskatten ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner

Läs mer

Finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen

Finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen 2013:2 Finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen Uppföljning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2012/770 Finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen Uppföljning

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Tema: ESV:s prognosmetoder

Tema: ESV:s prognosmetoder Tema: ESV:s prognosmetoder För att budgetprognoserna ska ha så hög trovärdighet som möjligt är det viktigt att prognosmetoderna dokumenteras. En initierad läsare ska kunna förstå varför utvecklingen väntas

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

Baskontoplanens uppbyggnad

Baskontoplanens uppbyggnad 1/6 Datum 2009-06-26 ESV-dnr 49-146/2009 Handläggare Baskontoplanens uppbyggnad Baskontoplanen är avsedd för externredovisning hos myndigheter, dvs. registrering av transaktioner mellan myndigheten och

Läs mer

Avgifterna på fondmarknaden 2014

Avgifterna på fondmarknaden 2014 Avgifterna på fondmarknaden 2014 2 Hur utvecklas fondernas avgifter? AMF Fonder har för åttonde året i rad undersökt hur avgifterna på den svenska fondmarknaden utvecklas. Syftet med denna rapport är att

Läs mer

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015 1/6 Remissvar Datum Ert datum Finansdepartementet 2014-10-13 2014-10-06 ESV Dnr Er beteckning 3.4-969/2014 Fi2014/3347 Handläggare Lalaina Hirvonen 103 33 Stockholm Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

TSL 2014:4 Uppsagd men inte arbetslös

TSL 2014:4 Uppsagd men inte arbetslös TSL 2014:4 Uppsagd men inte arbetslös TSL-rapport mars 2014 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Avgifterna på fondmarknaden 2012

Avgifterna på fondmarknaden 2012 Avgifterna på fondmarknaden 2012 En rapport gjord av AMF Fonder sid 1 Hur utvecklas fondernas avgifter? AMF Fonder har för sjätte året i rad undersökt hur avgifterna på den svenska fondmarknaden utvecklas.

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009 placeringsverksamhet 29 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund placeringsverksamhet 29 placeringsverksamhet 29 Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.29... 4 nya

Läs mer

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter Skattejämförelse småhus och bostadsrätter En jämförelse av skatter och avgifter vid köp, under boendetiden och vid försäljning av småhus/äganderätter och lägenheter/bostadsrätter i Sverige Villaägarnas

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nummer 08/13 2013-04-19. Dnr SKL 13/2679 Siv Stjernborg 08-452 77 51

Ekonomi Nytt. Nummer 08/13 2013-04-19. Dnr SKL 13/2679 Siv Stjernborg 08-452 77 51 Ekonomi Nytt Nummer 08/13 2013-04-19 Dnr SKL 13/2679 Siv Stjernborg 08-452 77 51 Landstingsstyrelsen Landstingsdirektörer Ekonomidirektörer Lt Diskonteringsräntan i pensionskuldsberäkningen samt rekommenderad

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2010

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2010 placeringsverksamhet 2010 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.2010... 4 nya placeringar 2010... 6 Placeringsintäkternas

Läs mer

4 Statsbudgeten och de offentliga

4 Statsbudgeten och de offentliga Offentlig ekonomi 2009 Statsbudgeten och de offentliga finanserna 4 Statsbudgeten och de offentliga finanserna I kapitlet ger vi en översiktlig beskrivning av statsbudgeten och de offentliga finanserna.

Läs mer

Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2015

Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2015 2015-03-12 Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2015 Förvaltningen av statsskulden regleras i budgetlagen (2011:203), förordningen (2007:1447) med instruktion för Riksgäldskontoret och regeringens

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2015 ESV 2015:51

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2015 ESV 2015:51 Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2015 ESV 2015:51 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser.

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Riksbankens KPIprognoser har rankats bland de sämsta i utvärderingar som avser en längre period och detta har gjort att Riksbankens prognosförmåga ifrågasatts. I denna Ekonomiska

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 2009 Innehåll Introduktion 1 Sammanfattning av årets studie 1 Marknadsriskpremien på den svenska aktiemarknaden 3 Undersökningsmetodik 3 Marknadsriskpremien

Läs mer

Avgifterna på fondmarknaden 2011

Avgifterna på fondmarknaden 2011 Avgifterna på fondmarknaden 2011 1 AMF Fonder 2 sid 5 sid 6 sid 7 sid 8 sid 10 sid 11 sid 12 sid 12 sid 14 sid 16 sid 18 Sammanfattning Om rapporten Begränsningar Utveckling av fondförmögenhet och nettosparande

Läs mer

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund Ekonomi i balans Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi Ålands kommunförbund FÖRORD Syftet med detta dokument är att föra fram användbara nyckeltal för att underlätta bedömningen av huruvida en

Läs mer

BUDGETUNDERLAG 2010 2012

BUDGETUNDERLAG 2010 2012 : 29-2-27 Dnr 21-163-29 BUDGETUNDERLAG 21 212 Nedan presenteras budgetunderlag upprättat enligt föreskrifterna till Förordning (2:65) om årsredovisning och budgetunderlag. VERKSAMHETENS FINANSIERING (tkr)

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ)

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) Juli 2011 - juni 2012 Nettoresultat av valutahandel: 95 tkr. Resultat före extraordinär kostnad: -718 tkr Extraordinär kostnad har belastat resultatet före

Läs mer

Länsstyrelsens i Stockholms läns delårsrapport 1 januari 30 juni 2015

Länsstyrelsens i Stockholms läns delårsrapport 1 januari 30 juni 2015 Delårsrapport 1 januari - 30 juni 2015 BESLUT Datum 2015-08-14 Beteckning 111-25939-2015 Regeringen Finansdepartementet 103 33 Stockholm Länsstyrelsens i Stockholms läns delårsrapport 1 januari 30 juni

Läs mer

2013-09-02. 2,5 miljarder till pensionärerna

2013-09-02. 2,5 miljarder till pensionärerna 2 2013-09-02 2,5 miljarder till pensionärerna 3 2,5 miljarder till pensionärerna Regeringen kan i dag presentera att vi avser att genomföra en skattelättnad för landets pensionärer på 2,5 miljarder kronor.

Läs mer

Hantering av ränteavdraget

Hantering av ränteavdraget ES/PR Peter Nilsson PM till Nämnden för KPI 2014-10-16 1(10) Hantering av ränteavdraget För diskussion Syftet med denna PM är att utgöra underlag för en diskussion om, och i så fall hur, avdragsrätten

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

--I-- Spara i goda tider. - för en stabil kommunal verksamhet SALA KOMMUN. Bilaga KS 2011/254/1

--I-- Spara i goda tider. - för en stabil kommunal verksamhet SALA KOMMUN. Bilaga KS 2011/254/1 Bilaga KS 2011/254/1 SALA KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Ink. 2011 ~ 12- l 4 Spara i goda tider - för en stabil kommunal verksamhet Betänkande av Utredningen om kommunsektorn och konjunkturen Stockholm

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Budgetunderlag för åren 2016-2018

Budgetunderlag för åren 2016-2018 Dnr: 11 2009:637 Budgetunderlag för åren 2016-2018 Budgetunderlag Dnr 11-2013:1106 Budgetunderlag Dnr: 11-2015:1340 Innehåll Innehåll... 2 1 Statens skolinspektions förslag... 3 2 Statens skolinspektion

Läs mer

Varsel och dess samband med arbetslösheten

Varsel och dess samband med arbetslösheten Fördjupning i Konjunkturläget december 28 (Konjunkturinstitutet) 16 Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Diagram 15 Varsel Tusentals personer 2 2 Varsel och dess samband med arbetslösheten 15 1 15

Läs mer

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Riksbanksfullmäktige ska enligt riksbankslagen varje år lämna förslag till disposition av Riksbankens vinst som till stora delar levereras in till statskassan. Sedan 1988 beräknas

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Beslutade

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring ESV Beslutade den 25

Läs mer

Avgifterna på fondmarknaden 2013En rapport

Avgifterna på fondmarknaden 2013En rapport Avgifterna på fondmarknaden En rapport gjord av AMF Fonder sid 1 Hur utvecklas fondernas avgifter? AMF Fonder har för sjunde året i rad undersökt hur avgifterna på den svenska fondmarknaden utvecklas.

Läs mer

Styrelsens förslag till beslut om långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram samt återköp och överlåtelse av egna aktier

Styrelsens förslag till beslut om långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram samt återköp och överlåtelse av egna aktier Punkt 18: Styrelsens förslag till beslut om långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram samt återköp och överlåtelse av egna aktier A. Långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram Programmet

Läs mer

Mer information om medlemsantal, finansieringsavgifter, medlemsavgifter och nyckeltal Innehåll

Mer information om medlemsantal, finansieringsavgifter, medlemsavgifter och nyckeltal Innehåll Mer information om medlemsantal, finansieringsavgifter, medlemsavgifter och nyckeltal Innehåll 1 Medlemsantal... 3 1.1 Regelverk om medlemsantal... 3 2 Finansieringsavgifter... 4 2.1 Regelverk om finansieringsavgiften...

Läs mer

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING 2000-11-09 STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING =Riksgäldskontorets prognos för 2000 indikerar ett budgetöverskott på 84,7 miljarder kr. I föregående prognos beräknades överskottet bli 80 90 miljarder. Justerat

Läs mer

Beskrivning av ESV:s uppdrag att redovisa underlag för prisomräkning av lokalkostnadsdelen i anslagsbaserna

Beskrivning av ESV:s uppdrag att redovisa underlag för prisomräkning av lokalkostnadsdelen i anslagsbaserna Beskrivning av ESV:s uppdrag att redovisa underlag för prisomräkning av lokalkostnadsdelen i anslagsbaserna 2009:23 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer

2014 Det börjar lossna på hotellmarknaden

2014 Det börjar lossna på hotellmarknaden Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00 Pedagogensväg 2, 831 40 Östersund T +46 63 14 10 99 www.visita.se 2014 Det

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2010 KOM(2010)369 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell Månadsrapport Februari För beslut i landstingsstyrelsen -05-05 2 (8) Perioden januari februari i korthet Resultatet för perioden uppgår till 407 miljoner

Läs mer

Rapport Den statliga sektorn 2014 2015:28

Rapport Den statliga sektorn 2014 2015:28 Rapport Den statliga sektorn 2014 2015:28 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som pdf-fil

Läs mer

ÅRSSTÄMMA I ENIRO AB (publ)

ÅRSSTÄMMA I ENIRO AB (publ) ÅRSSTÄMMA I ENIRO AB (publ) onsdagen den 7 maj 2008, klockan 15.00 STYRELSENS FULLSTÄNDIGA FÖRSLAG Dagordningspunkterna 10b, 17 och 18 Vinstutdelning (punkt 10b) Styrelsen föreslår att 5,20 kronor per

Läs mer

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Så mycket lånade svenska hushåll för att betala stämpelskatt 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 Stabila företagsräntor och marginaler under kvartalet. Nya kapitalkrav kräver inte högre marginaler. Små och medelstora företag gynnas av nya Basel 3- regler.

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

De svenska hushållens skuldsättning och betalningsförmåga en analys på hushållsdata

De svenska hushållens skuldsättning och betalningsförmåga en analys på hushållsdata De svenska hushållens skuldsättning och betalningsförmåga en analys på hushållsdata DE SVENSKA HUSHÅLLENS SKULDSÄTTNING OCH BETALNINGSFÖRMÅGA EN ANALYS PÅ HUSHÅLLSDATA Trots den kraftiga kreditexpansion

Läs mer

Allmänna villkor. för myndigheter. Anslag 2:4 Krisberedskap. Föredragande. Samråd. Godkänd av enhetschef. Charlott Thyrén. Helena Bunner.

Allmänna villkor. för myndigheter. Anslag 2:4 Krisberedskap. Föredragande. Samråd. Godkänd av enhetschef. Charlott Thyrén. Helena Bunner. Föredragande Samråd Godkänd av enhetschef Charlott Thyrén Helena Bunner Mona Matsson Allmänna villkor för myndigheter Anslag 2:4 Krisberedskap Villkor för användning av anslagsmedel Följande villkor gäller

Läs mer

Förändringar di i regelverket Periodiseringar Bokföringsexempel. 13-månaden Påverkan på budget/ uppföljning Semesterlöneskulden Differens på kapital

Förändringar di i regelverket Periodiseringar Bokföringsexempel. 13-månaden Påverkan på budget/ uppföljning Semesterlöneskulden Differens på kapital Kostnadsbaserad anslagsavräkning Mt Mats Tolander Tl och hanna Loréhn Seminarium i 10 juni 2009 Innehåll Förändringar di i regelverket Periodiseringar Bokföringsexempel Positiv respektive negativ övergångseffekt

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011.

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011. Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen Lars Calmfors Finanspolitiska rådet Anförande på seminarium 14/2-2011. 2 Vi har blivit instruerade att ta upp tre punkter. Jag

Läs mer

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension 1 (6) PM 215-3-27 Analysavdelningen Hans Karlsson Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension I denna promemoria visas några diagram med totala belopp för inkomstgrundad

Läs mer

September 2010 Bokslut Rinkeby - så har fyra år med en borgerlig politik slagit mot Stockholms fattigaste

September 2010 Bokslut Rinkeby - så har fyra år med en borgerlig politik slagit mot Stockholms fattigaste Stockholms stadshus September 2010 Bokslut Rinkeby - så har fyra år med en borgerlig politik slagit mot Stockholms fattigaste Den borgerliga politiken slår hårt mot Rinkeby - sammanfattning Rinkeby är

Läs mer

Revisionsrapport. Skatteverkets årsredovisning 2010

Revisionsrapport. Skatteverkets årsredovisning 2010 Revisionsrapport Skatteverket 171 94 Solna Datum Dnr 2011-05-04 32-2010-0578 Skatteverkets årsredovisning 2010 Riksrevisionen har granskat Skatteverkets (SKV:s) årsredovisning, daterad 2011-02-21. Syftet

Läs mer