Prognosutvärdering 2013 ESV 2014:38

Transkript

1 Prognosutvärdering 2013 ESV 2014:38

2 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig PDF och beställas från Wordformatet kan tillhandahållas via Publikationsservice. Datum: (rättad, version 2) Dnr: /2014 ESV-nr: 2014:38 Copyright: ESV Rapportansvariga: Carl J Nordén, Svante Hellman, Margareta Nöjd och Lalaina Hirvonen

3 Förord Ekonomistyrningsverkets (ESV:s) prognoser ska ha hög precision så att risker för budgetavvikelser kan identifieras i ett tidigt skede. Enligt regleringsbrevet ska ESV senast den 30 april 2014 redovisa och kommentera precisionen och analysera avvikelser för Dessutom ska det redovisas hur prognoserna görs tillgängliga, hur prognosmetoderna dokumenteras samt vilka insatser som gjorts för att fördjupa analysen. I detta ärende har generaldirektör Mats Wikström beslutat. Experterna Carl J Nordén, Svante Hellman och Margareta Nöjd samt utredare Lalaina Hirvonen har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har även avdelningschef Matts Karlson och biträdande avdelningschef Håkan Jönsson deltagit. Därtill har flertalet av medarbetarna på avdelningen Analys och prognoser medverkat i handläggningen.

4 Sammanfattning Precisionen i ESV:s prognoser för 2013 var överlag mycket god. För budgetens intäkter, inkomster och utgifter var träffsäkerheten högre än på många år. Även prognoserna för tillväxt och finansiellt sparande i den offentliga sektorn var tidigt på rätt nivå. BNP och finansiellt sparande jämfört med andra institut Precisionen för bankernas prognoser för tillväxten 2013 var generellt sett bättre än de statliga institutens. I den prognos som gjordes i augusti 2011 hade ESV en prognos som var något högre än bankernas medan de därpå följande prognoserna låg i nivå med bankernas. De statliga institutens prognoser hade däremot en högre precision för det finansiella sparandet. ESV överskattade det finansiella sparandet vid det första prognostillfället, hösten Men från och med mars 2012 låg prognosen ganska nära det som sedermera skulle bli utfallet. I den sista prognosen uppgick avvikelsen från utfallet till 0,5 procent av BNP. ESV hade emellertid då inte information om att AFA försäkring den 3 september 2013 skulle komma att besluta om en återbetalning om 11 miljarder kronor till kommuner och landsting, motsvarande 0,3 procent av BNP. En stor del av avvikelsen förklaras således av detta beslut. Jämförelse med regeringens prognoser Träffsäkerheten rörande statens budget är liksom förra året i paritet med regeringens prognoser. Både regeringen och ESV överskattade skatteintäkterna. ESV hade högre precision för skatteintäkterna, men lägre för utgifterna främst beroende på EU-beslut. Definitivt utfall för intäkterna kommer emellertid inte förrän i slutet på året, och träffsäkerheten mäts därför i förhållande till det preliminära utfallet som fortfarande i vissa delar är en prognos. Det slutliga utfallet för intäkterna 2012 var lägre än vad såväl ESV som regeringen tidigare väntat. Företagsskatterna blev markant lägre. Träffsäkerhet jämfört med utfall ESV gör även en analys av avvikelserna jämfört med utfall för verkets prognoser för 2013 med början i december Den sortens analys har verket gjort sedan 1997, och avvikelser enskilda år kan därför jämföras med trender och genomsnitt. ESV:s analyser och prognoser för den samhällsekonomiska utvecklingen var goda. I slutet av 2012 bromsade tillväxten i ekonomin in, och konjunkturläget var svårbedömt. Det var dock tydligt att också 2013 skulle bli ett tämligen svagt år. Trots osäkerheten hamnade BNP-prognosen relativt nära utfallet redan då. Prognoserna för de största skattebaserna hade hög precision, vilket bidrog till att inte heller prognoserna för den offentliga sektorns skatteintäkter avvek mycket från utfallet. Lönesumman underskattades inledningsvis något, men låg sedan kalenderårets början i stort sett i nivå med utfallet. Intäkterna är ofta svårare att prognostisera än utgifterna. Dels påverkas intäkterna i betydligt större utsträckning av konjunkturläget, dels är den största delen av utgifterna i någon utsträckning begränsade. ESV delar upp avvikelserna vid varje prognostillfälle i olika kategorier: de som är hänförliga till den egna bedömningen av det makroekonomiska läget, sådana som uppstår genom ekonomisk-politiska beslut samt övriga avvikelser. Den offentliga sektorns skatteintäkter prognostiserades med god träffsäkerhet efter en mindre underskattning i den första prognosen, vilken kan hänföras till makrobedömningen. Avvikelserna för budgetens inkomster exklusive försäljningar var högre, med omväxlande underoch överskattningar som i genomsnitt tog ut var-

5 andra. Övriga fel var särskilt stora i december Precisionen rensat för beslut var mycket hög för de takbegränsade utgifterna. Den samhällsekonomiska utvecklingen har på kort sikt endast mindre betydelse för utgifterna, och bidrog till en liten överskattning vid det första tillfället. Avvikelser som inte förklaras av beslut eller makro var små, med en mindre underskattning i mars och en lika stor överskattning i september. Prognosavvikelser hänförliga till kategorin övrigt, det vill säga faktorer som inte förklaras av beslut eller de makroekonomiska bedömningarna, redovisas i nedanstående tabell. Överlag var dessa prognosfel mycket små 2013 och betydligt lägre än de genomsnittliga avvikelserna för hela perioden. Tabell 1. Prognosprecisionen, övriga genomsnittliga avvikelser och procent av utfall Prognosavvikelser Snitt 1 Takbegränsade utgifter, mdkr -0,7 3,6 4,4 3,6 2,0 2,1 6,5 6,2 7,7 8,2 5,3 2,5 7,3 3,9 0,1 4,3 procent av utfall -0,1 0,5 0,6 0,4 0,2 0,2 0,7 0,7 0,8 0,9 0,6 0,3 0,7 0,4 0,01 0,5 Offentliga sektorns skatteintäkter, mdkr -28,5 26,6-9,1 1,6 9,4 12,9-1,1 12,7 procent av utfall -1,9 1,8-0,6 0,1 0,6 0,8-0,1 0,8 Statens skatteintäkter, mdkr -28,9 24,0-7,7 2,4 9,7 12,0-1,5 12,4 procent av utfall -3,5 3,1-1,0 0,3 1,2 1,5-0,2 1,6 Inkomster, mdkr -14,7-20,7-6,9-0,8 12,1-4,1-23,1-15,7-1,4 7,6 6,5 6,9 5,8 19,8-0,9 9,9 procent av utfall -2,0-2,6-0,9-0,1 1,8-0,6-3,1-1,9-0,2 0,8 0,9 0,9 0,7 2,5-0,1 1,3 1 Genomsnitt av prognosavvikelser i absoluta tal.

6

7 Innehåll 1 Inledning ESV:s precision jämfört med andra institut Tillväxt och offentligt sparande Tillväxten Finansiellt sparande Budgetens inkomster och utgifter jämförelse med regeringen Skatteprognoserna avseende Precisionen i ESV:s prognos Makroekonomin Takbegränsade utgifter Skatteintäkter och inkomster Skatteintäkter Statens inkomster De största avvikelserna Kommentarer till enskilda utgiftsområden under utgiftstaket Kommentarer till utgifter som inte omfattas av utgiftstaket Kommentarer till enskilda skatter och inkomster Kategorin Övriga avvikelser historiskt perspektiv Metod för prognosuppföljning Utvärdering gentemot andra prognosinstitut ESV:s prognosavvikelse Differensanalysen utgör underlag för ESV:s egen analys Mått på avvikelserna Beräkningarna formaliserade Appendix Bilaga Appendix Appendix 1. Takbegränsade utgifter 2013, Totala avvikelser Appendix 2. Takbegränsade utgifter 2013, Makroekonomiska avvikelser Appendix 3. Takbegränsade utgifter 2013, Beslutsavvikelser Appendix 4. Takbegränsade utgifter 2013, Övriga avvikelser Appendix 5. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster i statens budget 2013, Totala avvikelser Appendix 6. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster i statens budget 2013, Makroekonomiska avvikelser Appendix 7. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster i statens budget 2013, Beslutsavvikelser Appendix 8. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster i statens budget 2013, Övriga avvikelser EKONOMISTYRNINGSVERKET, 30 APRIL

8

9 INLEDNING 1 Inledning ESV ska enligt sin instruktion göra prognoser och analyser av den statsfinansiella utvecklingen. Prognoserna ska ha hög precision så att risker för budgetavvikelser kan identifieras i ett tidigt skede. De bakomliggande analyserna ska vara tolkningsbara och tydligt dokumenterade. I syfte att mäta måluppfyllelsen gör ESV varje år en uppföljning av precisionen i de kortfristiga prognoserna. I denna rapport analyseras de fem prognoser för 2013 som gjorts mellan december 2012 och december ESV jämförs också med andra prognosinstitut, vilket är ett sätt att analysera vår träffsäkerhet. Rapporten innehåller vidare kommentarer och analyser av större avvikelser mot utfallet. Informationen är en viktig utgångspunkt för ESV:s arbete med att utveckla prognosmetoderna och därmed förbättra precisionen. De områden som ingår i utvärderingen är på utgiftssidan de takbegränsade utgifterna och på inkomstsidan statens inkomster och skatteintäkter. Även intäktsprognoserna för kommunsektor och ålderspensionssystem berörs då dessa ingår som poster på statens budget. För att täcka in hela utgiftssidan i budgeten analyseras också prognosavvikelserna för de delar som inte omfattas av utgiftstaket. Prognosavvikelserna kan hänföras till tre kategorier: nya politiska beslut som fattats efter aktuellt prognostillfälle, makroekonomiska förutsättningar och övriga faktorer. I det inledande kapitlet jämförs ESV:s precision med andra prognosmakares. I efterföljande kapitel redovisas verkets prognosavvikelse för den samhällsekonomiska utvecklingen samt de totala avvikelserna för inkomster och utgifter, fördelade på de olika avvikelsekategorierna. Kapitlet innehåller också en analys av de största avvikelserna. Avslutningsvis finns det också en fördjupad redovisning av kategorin Övriga avvikelser. Eftersom utvärderingen ska utgöra underlag för framtida förbättringar är det viktigt att identifiera avvikelser av systematisk karaktär. ESV:s metod för att särskilja de tre kategorierna beskrivs i kapitlet Metod för prognosuppföljning. I Appendix presenteras tabeller med ytterligare detaljer och i Bilaga redovisar vi hur ESV gör prognoserna tillgängliga, hur metoderna dokumenteras samt exempel från det gångna året när det gäller fördjupad analys. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 30 APRIL

10 ESV:S PRECISION JÄMFÖRT MED ANDRA INSTITUT 2 ESV:s precision jämfört med andra institut Mönstret i bedömningarna för såväl sparande som tillväxt är mycket likartat bland samtliga som gör prognoser: man räknade inledningsvis med en för hög BNP-tillväxt, vilket i sin tur medförde en överskattning av sparandet. Avvikelserna från utfall är flerfalt större än skillnaden mellan prognosmakarna. 2.1 Tillväxt och offentligt sparande I detta avsnitt görs en jämförelse mellan ESV och andra statliga prognosinstitut samt ett antal banker. Prognoserna för det finansiella sparandet är betingat av den finanspolitik prognosen baseras på: här skiljer sig ESV från andra genom att uttryckligen förutsätta oförändrade regler. Det görs för att verkets prognoser ska kunna fungera som underlag för sådana beslut, och ingår i verkets uppdrag. Andra analytiker gör i stället en bedömning av vilken politik som kommer att föras. Detta gör att sparandet kan skilja relativt mycket mellan olika bedömare och vid olika tillfällen. Vid jämförelse av precision går det att rensa för detta när det gäller sparandet, då ett belopp ofta är specificerat. I vilken mån, och på vilket sätt dessa åtgärder påverkar BNP är dock inte möjligt att kvantifiera. Effekterna på den reala ekonomin av förd eller antagen finanspolitik är dessutom notoriskt svåra att uppskatta Tillväxten 2013 Hösten 2011 varierade prognoserna för BNP-tillväxten 2013 mellan 2,3 och 3,5 procent bland de prognosmakare som redovisas i diagrammen nedan. Alla överskattade med andra ord tillväxten. De statliga prognosinstituten var mer optimistiska än bankerna. Mest optimistisk prognos hade regeringen och Konjunkturinstitutet. Under 2012 blev det tydligt att tillväxten i ekonomin skulle bli dämpad även 2013 och prognoserna för BNP-tillväxten sänktes successivt. Från och med våren 2013 räknade de flesta prognosmakarna med en tillväxt som skulle visa sig vara något lägre än utfallet. Diagram 1. Tillväxt 2013 statliga prognosinstitut Förändring av BNP, fasta priser Procent 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Källa: ESV Bankernas prognoser var generellt sett mer pricksäkra än de som gjordes av de statliga instituten. ESV:s och Riksbankens prognoser låg dock från och med våren 2012 relativt nära bankernas prognoser. Diagram 2. Tillväxt 2013 bankernas prognoser Förändring av BNP, fasta priser Procent 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Källa: ESV BP12 VÅP12 BP13 VÅP13 BP14 Procent ESV Regeringen KI Riksbanken Utfall BP12 VÅP12 BP13 VÅP13 BP14 SHB SEB Nordea Swedbank Utfall Procent 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 8 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 30 APRIL 2014

11 ESV:S PRECISION JÄMFÖRT MED ANDRA INSTITUT Finansiellt sparande 2013 Då sparandet är beroende av tillväxten är det naturligt att också avvikelserna var likartade. Sparandet 2013 justerades stegvis ned av de flesta. Däremot var det inte någon påtaglig skillnad mellan statliga och privata prognosinstitut, vilket fallet var när det gäller tillväxten. Mest pessimistisk, och därmed närmast utfall, var KI som redan från början räknade med underskott, ett negativt sparande. ESV var dock snabbare med att hamna på rätt nivå efter den initiala överskattningen. Diagram 3. Sparande 2013 statliga prognosinstitut Finansiellt sparande offentlig sektor Procent av BNP 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5-2,0-2,5 Källa: ESV BP12 VÅP12 BP13 VÅP13 BP14 Procent av BNP ESV Regeringen KI Riksbanken Utfall -0,5-1,0-1,5-2,0-2,5 Det dröjde dock bara till våren 2012 innan samtliga räknade med ett visst underskott. Största nedrevideringarna gjordes då av ESV respektive Nordea. Båda förväntade sig ett underskott på ungefär en procent av BNP. De flesta gjorde sedan flera stegvisa nedjusteringar. ESV liksom SEB, gjorde hösten 2013 något för negativa bedömningar, medan övriga prognosmakare då låg nära det kommande utfallet. Utfallet för sparandet uppgår till -1,3 procent av BNP, vilket kan jämföras med prognosen hösten 2013 på -1,8 procent av BNP. ESV hade då inte information om att AFA försäkring den 3 september beslutade om en återbetalning om 11 miljarder kronor till kommuner och landsting, motsvarande 0,3 procent av BNP. Återbetalningen medförde att det finansiella sparandet blev mindre negativt. 1,5 1,0 0,5 0,0 Diagram 4. Sparande 2013 bankernas prognoser Finansiellt sparande offentlig sektor Procent av BNP 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5-2,0-2,5 Källa: ESV BP12 VÅP12 BP13 VÅP13 BP14 Procent av BNP SHB SEB Nordea Swedbank Utfall -0,5-1,0-1,5-2,0-2,5 Prognoserna avseende det offentliga finansiella sparandet 2013 som här utvärderas gjordes från hösten 2011 fram till våren Vid de första två tillfällena, hösten 2011 och våren 2012, var storleken på de finanspolitiska åtgärderna ännu inte kända de annonseras i budgetpropositionen hösten innan det aktuella budgetåret. För att få en mer rättvisande jämförelse har därför samtliga prognoser gjorda innan september 2012 justerats med 0,6 procent av BNP (23 miljarder kronor), det belopp som regeringen sedan angav i budgetpropositionen avseende Dessutom har en rensning gjorts för de åtgärder de olika instituten själva räknat med innan regeringens beslut var kända. Exempel: Handelsbanken räknade våren 2012 med att regeringen senare på hösten skulle avisera åtgärder för 2013 motsvarande 15 miljarder kronor. I september innehöll sedan regeringens förslag åtgärder uppskattade till 23 miljarder kronor. För att få en mer rättvisande jämförelse över tid och med andra ökas därför bankens prognos på sparandet avseende 2013 med de 15 miljarder kronor man själv antog och minskas sedan med de 23 miljarder kronor som blev det slutliga beloppet. Hänsyn tas också till de fall där man har gjort en prognos på åtgärder avseende 2012 som påverkar nivån även kommande år. 2.2 Budgetens inkomster och utgifter jämförelse med regeringen Den oväntat långsamma återhämtningen i ekonomin gjorde att såväl regeringen som ESV hösten 2012 överskattade de flesta skattebaserna 2013, förutom lönesumman. Avvikelserna för utgifter var överlag betydligt mindre om man rensar för det stora Riksbankslånet som höjde utgifterna kraftigt. De genomsnittliga avvikelserna för in- 1,5 1,0 0,5 0,0 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 30 APRIL

12 ESV:S PRECISION JÄMFÖRT MED ANDRA INSTITUT komster, utgifter och budgetsaldo är i stort sett lika stora för ESV som för regeringen. Slutsatsen blir att alla prognoser för de offentliga finanserna är beroende av en god bild av det samhällsekonomiska läget. ESV hade något högre precision än regeringen för skatteintäkter, men något lägre träffsäkerhet för takbegränsade utgifter på budgeten, främst till följd av EU-beslut. ESV är ensam om att göra prognoser i strukturen förstatens budget, vilket möjliggör direkta och detaljerade jämförelser med regeringens prognoser. Resultatet redovisas i de detaljerade tabellerna 5 till 7. Generellt gäller i likhet med föregående år att prognosavvikelserna är mycket likartade. Utgångspunkterna är de bedömningar avseende 2013 som regeringen presenterade i höst- och vårpropositioner från hösten 2012 till hösten De jämförs med de prognoser ESV presenterade inför dessa propositioner, alltså i september 2012 samt mars och september För att få jämförbarhet mellan prognoserna måste vissa justeringar göras: ESV:s septemberprognos 2012 justeras för de åtgärder som presenterades i budgetpropositionen strax efter. Det var både skattesänkningar och ökade utgifter. Regeringen räknar schablonmässigt med försäljningsinkomster i varje budgetförslag, medan ESV har som princip att endast räkna med faktiska beslut. Därför har denna typ av inkomster exkluderats från såväl prognoser som utfall. Jämförelsen 2013 avser vidare preliminärt utfall för intäkter. Det definitiva utfallet kommer först om ett knappt år. Av detta skäl avslutas kapitlet med en utvärdering av det slutliga utfallet för De justeringar som gjorts sammanfattas i följande tabell: Tabell 2. Justering av ESV:s septemberprognos 2012, för ökad jämförbarhet Sep 2012 Förslag BP 2013 Justerad prognos sep 2012 Totala inkomster 811,9-11,1 800,8 Totala utgifter 823,1 13,1 836,3 Budgetsaldo -11,2-24,2-35,5 Källa: ESV Både ESV och regeringen överskattade inkomsterna 2013 relativt kraftigt hösten Det var främst skatt på konsumtion, men regeringen överskattade även skatt på kapital. Från våren 2013 låg dock bedömningarna av inkomsterna i linje med utfallet. Avvikelserna var lika stora för regeringen som för ESV. Justeringarna för att få jämförbarhet för inkomsterna framgår av följande tabell: Tabell 3. Jämförbara inkomster 2013 Kopplingen till tabellerna i jämförelseavsnittet Sep-12 Förslag Justerad BP 2013 Dec-12 Utfall 5/9-12 BP 2013 Sep-12 20/ / Totala inkomster 811,9-11,1 800,8 814,6 759,2 769,8 Skatteintäkter 824,3-11,1 813,2 825,3 800,7 800,6 Periodiseringar -8,7-8,7-9,8-32,6-23,3 Övriga inkomster -3,7-3,7-0,9-9,0-7,5 Källa: ESV För de takbegränsade utgifterna på statens budget var precisionen överlag mycket god, se Tabell 5. Träffsäkerheten var betydligt bättre än förra året. Vid det första och andra prognostillfället underskattade dock ESV de takbegränsade utgifterna, medan regeringens bedömningar låg mycket nära det som sedan blev utfall. Både regeringen och ESV underskattade fram till våren 2013 utgifterna för ohälsa samt EU-av- 10 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 30 APRIL 2014

13 ESV:S PRECISION JÄMFÖRT MED ANDRA INSTITUT giften. Under våren reviderades EU-avgiften upp, bland annat på grund av en ändringsbudget från kommissionen, vilket var möjligt att ta hänsyn till i vårpropositionen. Underskattningarna motverkades av en mindre överskattning av utgifterna för hälso- och sjukvård. Den genomsnittliga underskattningen blir låg i båda fallen, men regeringens prognoser låg i genomsnitt nästan exakt på samma nivå som utfall. Övriga utgifter, och därmed även budgetunderskottet, blev betydligt högre än först väntat genom det lån Riksbanken tog i Riksgälden. Rensat för detta, överskattades de totala utgifterna något av ESV i september året innan och av regeringen dessutom i vårpropositionen samma år. Justeringarna för att få jämförbarhet för utgifterna framgår av följande tabell: Tabell 4. Jämförbara totala utgifter på statens budget 2013 Kopplingen till tabellerna i jämförelseavsnittet Sep-12 Förslag Justerad BP 2013 Dec-12 Utfall 5/9-11 BP 2013 Sep-12 13/ / Totala utgifter 823,1 13,1 836,2 837,2 833,1 921,4 Utgiftsområden exkl. räntor 793,0 13,1 806,2 809,3 807,8 810,6 Statsskuldsräntor m.m. 23,2 0 23,2 22,2 17,2 16,8 Riksgäldens nettoutlåning 6,2 0 6,2 4,9 7,4 96,2 Kassamässig korrigering 0,8 0 0,8 0,8 0,8-2,2 Källa: ESV EKONOMISTYRNINGSVERKET, 30 APRIL

14 ESV:S PRECISION JÄMFÖRT MED ANDRA INSTITUT Tabell 5. Utgiftsområden exklusive ränteutgifter Prognosavvikelse Utfall Sep-12 BP 2013 Mar-13 VÅP 2013 Sep-13 BP 2014 Snitt Snitt Utgiftsområde /9 13/9 27/3 11/4 3/9 12/9 ESV Reg. 1 Rikets styrelse 11,8 0,3 0,2 0,4 0,2 0,3 0,0 0,3 0,1 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 16,1 0,2 0,2-0,1-0,1 0,1 0,0 0,1 0,1 3 Skatt, tull och exekution 10,4 0,0-0,2-0,2-0,1-0,1 0,0-0,1-0,1 4 Rättsväsendet 39,3-0,3 0,1-0,2-0,6-0,2-0,9-0,2-0,5 5 Internationell samverkan 1,8 0,2 0,2 0,0 0,0-0,1 0,0 0,0 0,1 6 Försvar och samhällets krisberedskap 45,4 1,9 0,8-0,1-0,8 0,0-0,8 0,6-0,3 7 Internationellt bistånd 30,8 0,5 0,4 0,1 0,1-0,3 0,6 0,1 0,4 8 Migration 9,9-0,4-0,4 0,3 0,4-0,3-0,2-0,2-0,1 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 59,0 1,7 3,3 0,9 1,6 0,3 0,7 1,0 1,9 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom o funktionsnedsättn. 96,4-4,2-2,0-3,3-3,3-0,3-0,7-2,6-2,0 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 40,0 0,0 0,0 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 78,5-0,5-0,4-0,7-0,3-0,1 0,3-0,4-0,1 13 Integration och jämställdhet 8,8 0,5 1,6 0,7 1,1-0,4 0,3 0,3 1,0 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 69,7-1,1-2,5-0,4 0,4 0,5-0,3-0,3-0,8 15 Studiestöd 20,6-0,2 1,5-0,1 0,4 0,0 0,1-0,1 0,7 16 Utbildning och universitetsforskning 56,5-0,3 0,7-0,4 0,6-0,2-0,1-0,3 0,4 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 12,7-0,1 0,0-0,1-0,1-0,1-0,1-0,1-0,1 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik 1,0 0,0 0,2 0,0 0,1 0,0 0,1 0,0 0,1 19 Regional tillväxt 3,3 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 20 Allmän miljö- och naturvård 4,8 0,1 0,1 0,0 0,0-0,2 0,0 0,0 0,0 21 Energi 2,6 0,1 0,2 0,1 0,2 0,0 0,1 0,1 0,2 22 Kommunikationer 43,7 1,7 0,9 1,3 1,2 0,5 0,3 1,2 0,8 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 16,0 0,3 0,6 0,5 0,4 0,1 0,1 0,3 0,4 24 Näringsliv 5,2-0,2 0,0-0,1-0,1 0,0-0,1-0,1 0,0 25 Allmänna bidrag till kommuner 88,9 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 27 Avgiften till Europeiska unionen 37,4-4,8-3,9-3,7-0,9 0,2-0,1-2,7-1,6 Förändring av anslagsbehållningar -3,0-1,0 Summa utgiftsområden exklusive räntor (UO 26) 810,6-4,5-1,3-4,9 0,6-0,2-0,9-3,2-0,6 Anm.: Avvikelse = prognos minus utfall, det vill säga: positiv avvikelse = överskattad prognos och negativ avvikelse = underskattad prognos. Sep-12, Mar-13 och Sep-13 är ESV:s prognoser, där Sep-12 har justerats för förslag i BP BP 2013, VÅP 2013 och BP 2014 är regeringens prognoser. 12 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 30 APRIL 2014

15 ESV:S PRECISION JÄMFÖRT MED ANDRA INSTITUT Tabell 6. Totala skatteintäkter och totala inkomster på statens budget exklusive försäljning Prognosavvikelse Utfall Sep-12 BP 2013 Mar-13 VÅP 2013 Sep-13 BP 2014 Snitt Snitt /9 20/9 27/3 15/4 3/9 18/9 ESV Reg. Skatt på arbete 969,2 8,5 10,3 4,7 4,5 3,7 7,9 5,6 7,6 Direkta skatter på arbete 525,0 4,6 5,2 1,5 4,0 1,6 4,7 2,6 4,6 Indirekta skatter på arbete 444,2 3,9 5,1 3,2 0,5 2,1 3,3 3,1 3,0 Skatt på kapital 170,3-0,7 8,2 2,5-3,5 3,0 3,8 1,6 2,8 Skatt på företagsvinster 86,3 15,6 17,0 4,6 2,8 2,3 6,5 7,5 8,8 Avkastningsskatt 6,6 1,1 0,6 0,4 0,4 0,4 0,3 0,6 0,4 Skatt på kapitalvinster 35,7-1,3-0,3-1,7-0,6 0,8-0,9-0,8-0,6 Övriga kapitalskatter hushåll 41,7-16,1-9,2-0,7-6,1-0,3-2,2-5,7-5,8 Skatt på konsumtion och insatsvaror 463,6 15,8 14,9-0,6 3,5-2,6-2,5 4,2 5,3 Moms 342,0 7,6 7,6-2,3 1,1-3,3-4,6 0,7 1,4 Punktskatter 121,6 8,2 7,4 1,7 2,4 0,7 2,1 3,5 3,9 Restförda och övriga skatter 11,5-8,5-7,6-6,2-5,8-6,6-6,1-7,1-6,5 Totala skatteintäkter 1 614,5 15,2 25,8 0,4-1,2-2,5 3,1 4,4 9,2 Avgår EU-skatter 6,9 0,5 0,5-0,1 0,0-0,2-0,2 0,0 0,1 Offentliga sektorns skatteintäkter 1 607,6 14,7 25,4 0,5-1,3-2,2 3,2 4,3 9,1 Avgår skatter till andra sektorer Kommunala inkomstskatter 599,3 1,8 0,6-0,6 0,7 1,3 3,2 0,8 1,5 Avgifter till AP-fonder 207,6 0,3 0,0-1,5-1,2 0,4-0,2-0,3-0,5 Statens skatteintäkter 800,6 12,6 24,7 2,6-0,7-3,9 0,3 3,8 8,1 Periodiseringar -23,3 14,6 13,5-3,2-0,7 7,3-8,9 6,3 1,3 Övriga inkomster -7,5 3,8 6,6 3,3 3,4 1,2 1,9 2,8 4,0 Totala inkomster exkl. försäljningar 769,8 31,0 44,8 2,8 2,0 4,7-6,7 12,8 13,4 Avvikelse = prognos minus utfall. ESV:s septemberprognoser 2012 har justerats för förslag i BP Inkomster från försäljning har exkluderats från samtliga prognoser och utfall. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 30 APRIL

16 ESV:S PRECISION JÄMFÖRT MED ANDRA INSTITUT Tabell 7. Statens budget i sammandrag Prognosavvikelse Utfall Sep-12 BP 2013 Mar-13 VÅP 2013 Sep-13 BP 2014 Snitt Snitt /9 13/9 27/3 11/4 3/9 12/9 ESV Reg. Totala inkomster exkl. försäljningar 769,8 31,0 44,8 2,8 2,0 4,7-6,7 12,8 13,4 Skatteintäkter 800,6 12,6 24,7 2,6-0,7-3,9 0,3 3,8 8,1 Periodiseringar -23,3 14,6 13,5-3,2-0,7 7,3-8,9 6,3 1,3 Övriga inkomster -7,5 3,8 6,6 3,3 3,4 1,2 1,9 2,8 4,0 Totala utgifter 921,4-85,1-84,2 9,8 15,4 6,6 8,6-22,9-20,1 Utgiftsområden exkl. räntor 810,6-4,5-1,3-4,9 0,6-0,2-0,9-3,2-0,6 Statsskuldräntor m.m. 16,8 6,4 5,4 2,8 2,2-0,2-0,6 3,0 2,4 Riksgäldskontorets nettoutlåning 96,2-90,1-91,3 8,9 9,6 4,1 7,2-25,7-24,8 Kassamässig korrigering -2,2 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 Budgetsaldo exkl. försäljningar -151,6 116,2 129,1-7,0-13,4-1,9-15,3-22,9-20,1 Avvikelse = prognos minus utfall, ESV:s septemberprognos 2012 har justerats för förslag i BP Inkomster från försäljning har exkluderats från samtliga prognoser och utfall. 14 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 30 APRIL 2014

17 ESV:S PRECISION JÄMFÖRT MED ANDRA INSTITUT 2.3 Skatteprognoserna avseende 2012 Det definitiva utfallet för skatteintäkterna kan bestämmas först när alla deklarationer fastställts. Det är i huvudsak skatt på företag som reviderats i det definitiva utfallet för De blev lägre än tidigare väntat. Även om detta var en förhållandevis stor justering, blir dock effekten på de totala skatteintäkterna marginell, mindre än en procent. För de statliga inkomsterna tillkommer framför allt försäljningsinkomster samt periodiseringar, utöver skatteintäkterna, vilket ger en större avvikelse. Diagram 6. Statens totala inkomster Diagram 5. Totala skatteintäkter BP12 VÅP12 BP ESV Regeringen Utfall BP12 VÅP12 BP13 VÅP13 BP Källa: ESV ESV Regeringen Utfall Källa: ESV I diagram 5 visas bedömningarna från ESV och regeringen avseende skatteintäkterna 2012 som gjorts sedan hösten Det var främst relativt stora överskattningar av företagsskatterna som låg bakom avvikelserna, men också av momsen. Även regeringen överskattade intäkterna och i huvudsak av samma skäl. Från våren 2012 och framåt var det inte någon större skillnad i synen på intäkterna, och såväl regeringen som ESV justerade stegvis ner skatteintäkterna. Ännu hösten 2013 låg båda dock på en överskattning om 10 miljarder kronor, i allt väsentligt gällande just företagsskatterna. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 30 APRIL

18 PRECISIONEN I ESV:S PROGNOS 3 Precisionen i ESV:s prognos Den samlade bilden av ESV:s prognoser är att precisionen 2013 var mycket god samt att ESV i god tid varnat för avvikelser rörande tillväxt och finansiellt sparande. Precisionen för prognoser gjorda från och med december 2012 är mycket hög avvikelsen är som högst två promille för utgifterna och skatteintäkterna och något mindre god för inkomster på statens budget. I något fall tar avvikelser till följd av makro samt övriga avvikelser ut varandra. ESV var jämförelsevis snabbt med att inse att tillväxten skulle bli svag och att detta skulle få följdeffekter för framför allt intäkterna, vilket i sin tur genererade ett underskott i sparandet. För intäkter på budgeten och takbegränsade utgifter sammanfattas precisonen i följande tabell. Tabell 8. Nyckeltal statens finanser Prognosavvikelse Utfall Dec-12 Mar-13 Jun-13 Sep-13 Dec-13 Snitt /12 27/3 17/6 3/9 16/12 Skatteintäkter 800,6 0,1 2,6 0,7-3,9-2,1-0,5 -Makro -0,3 0,4-2,4 0,3 0,9-0,2 -Beslut 1,8 2,4 1,4 0,5 0,0 1,2 -Övrigt -1,4-0,1 1,6-4,7-3,0-1,5 Takbegränsade utgifter 1 067,3-2,7-4,7-1,7-0,2-1,2-2,1 -Makro 1,3 0,9 0,0-0,4 0,1 0,4 -Beslut -4,3-4,5-1,7-0,9-1,3-2,6 -Övrigt 0,3-1,1 0,0 1,1 0,0 0,1 Källa: ESV 3.1 Makroekonomin Hur samhällsekonomin utvecklas och är sammansatt har stor betydelse för de offentliga finanserna, och ESV:s analys av den makroekonomiska utvecklingen är därför ett viktigt underlag för prognoserna rörande sparande och statsbudget. På inkomstsidan väger bedömningen av lönesumman tungt för intäkterna från direkta och indirekta skatter på arbete. Konsumtion och investeringar styr momsintäkterna. Arbetslösheten och antalet i arbetsmarknadspolitiska program har direkt inverkan på kostnaderna för arbetsmarknad och arbetsliv. Växelkursen påverkar EU-avgiften medan både räntenivåer och växelkurser har stor betydelse för statsskuldsräntorna. I slutet av 2012 bromsade tillväxten i ekonomin in. Alla indikatorer pekade nedåt, både i omvärlden och i Sverige. Det var tydligt att även 2013 skulle bli ett år med svag tillväxt, frågan var bara hur svag den skulle bli. Trots osäkerheten hamnade BNP-prognosen relativt nära utfallet redan då. Tillväxten underskattades dock något. Bedömningen stod sig sedan i stora drag fram till december 2013 då den sänktes ytterligare och avvikelsen blev då som störst. Anledningen till att den var störst vid det sista prognostillfället, trots att indikatorerna då hade vänt upp, var främst att lagerinvesteringarna för första halvåret reviderades ner kraftigt när tredje kvartalet presenterades samtidigt som utfallet för tredje kvartalet överlag blev svagt. När fjärde kvartalet redovisades hade lagerinvesteringarna reviderats upp igen och de blev betydligt högre än väntat. Hushållens konsumtion låg relativt nära utfallet i samtliga bedömningar medan offentlig konsumtion underskattades förhållandevis kraftigt. Även vid sista prognostillfället var prognosen nästan en procentenhet lägre än utfallet. Det var både kommunal och statlig konsumtion som underskattades, bland annat var försvarsinköpen överraskande höga. Kommunal konsumtion i löpande priser låg betydligt närmare utfallet än i fasta priser. Export, import och investeringar överskattades inledningsvis men reviderades efter hand ner och låg mot slutet av året lägre än utfallet. Även utfallen för export, import och investeringar reviderades en del mellan prognosomgångarna. I löpande priser överskattades tillväxten vid de två första prognostillfällena trots att BNP i fasta priser underskattades. Prisökningen var för hög på alla delar i försörjningsbalansen, utom på offentlig 16 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 30 APRIL 2014

19 PRECISIONEN I ESV:S PROGNOS konsumtion. Från och med juniprognosen låg prisutvecklingen dock i stort sett i linje med utfallet. Bedömningen av prisförändringarna har påverkan på bland annat de offentliga inkomsterna, via skattebaserna. Trots att BNP-tillväxten låg relativt nära utfallet vid alla prognostillfällena underskattades sysselsättningen kraftigt inledningsvis. Vi räknade med att den svaga tillväxten både 2012 och 2013 skulle få betydligt större effekt på efterfrågan på arbetskraft än vad den fick. Dessutom tydde indikatorerna på att sysselsättningen skulle sjunka. Utfallet blev dock hela tiden högre än väntat och vi reviderade successivt upp prognosen. Först vid sista prognostillfället var prognosen i linje med utfallet. Även utbudet av arbetskraft underskattades, men inte i lika stor utsträckning som sysselsättningen och arbetslösheten låg därmed högre än utfallet vid de första tillfällena. Det medförde viss överskattning av utgifterna inom arbetsmarknadsområdet. Från och med juni låg bedömningen av arbetslösheten i linje med utfallet. Antalet arbetade timmar underskattades inledningsvis inte lika mycket som sysselsättningen eftersom medelarbetstiden då väntades vara oförändrad I juniprognosen var det dock tydligt att frånvaron hade ökat ganska mycket och medelarbetstiden reviderades ned och låg från och med juni i nivå med utfallet. Underskattningen av timmarna i kombination med överskattningen av timlönen gjorde att förutsägelserna om lönesumman den enskilt viktigaste skattebasen var tämligen träffsäker. I den första prognosen blev resultatet en liten underskattning och under resten av 2013 överskattades lönesumman marginellt. Det bidrog till den goda precisionen för skatteintäkterna. Inflationen enligt KPI sjönk kraftigt under slutet av 2012 och den låga aktiviteten i ekonomin väntades bidra till att inflationen skulle förbli låg under Vid de två första prognostillfällena överskattades ändå inflationen något. Det var i stort sett alla priser som överskattades, men framför allt energipriserna och priserna på tjänster. Även bidraget till KPI från bostadsräntorna var då för högt. Från och med juni låg inflationen i linje med utfallet. De korta marknadsräntorna samt kronkursen mot euro och dollar låg i linje med utfallet vid varje prognostillfälle medan de långa marknadsräntorna underskattades något i början. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 30 APRIL

20 PRECISIONEN I ESV:S PROGNOS Tabell 9. Avvikelser från utfall, makroekonomiska förutsättningar 2012 Procentenheter Försörjningsbalans Prognosavvikelse Utfall Dec-12 Mar-13 Jun-13 Sep-13 Dec-13 Snitt /12 27/3 17/6 3/9 16/12 BNP, fp 1,5-0,3-0,3-0,4-0,3-0,6-0,4 BNP, lp 2,4 0,4 0,2-0,2-0,2-0,5-0,1 Hushållens konsumtion, fp 2,0-0,2-0,2 0,1 0,3-0,2 0,0 Hushållens konsumtion, lp 2,6 0,2 0,0 0,3 0,3-0,1 0,1 Offentlig konsumtion, fp 2,0-1,3-1,4-1,6-1,3-0,9-1,3 Offentlig konsumtion, lp 4,5-1,4-1,7-1,4-1,2-0,5-1,2 Investeringar, fp -1,3 2,9 2,5-1,9-1,7 0,1 0,4 Investeringar, lp -1,1 3,9 3,1-2,0-1,8-0,1 0,6 Lager 0,2-0,3-0,2 0,0 0,2-0,3-0,1 Export, fp -0,9 2,2 2,6 0,3-0,6-0,5 0,8 Export, lp -3,7 3,8 4,1 0,5-0,6-0,5 1,5 Import, fp -1,2 2,9 3,1-0,4-0,9-0,7 0,8 Import, lp -4,0 3,9 4,0-0,4-1,1-0,7 1,1 Nettoexport, fp 0,1-0,1 0,0 0,3-0,1 0,0 0,0 Nettoexport, lp 0,1 0,1 0,2 0,3 0,1-0,1 0,1 Arbetsmarknadsvariabler Sysselsatta 1,0-1,3-1,0-0,5-0,3 0,0-0,6 Arbetslöshet 8,0 0,3 0,5 0,2 0,1 0,0 0,2 Arbetade timmar 0,4-0,8-0,3-0,5-0,2 0,1-0,3 Personer i program, % av arbetskraften 3,9 0,0 0,0 0,1 0,1 0,0 0,0 Timlön 2,2 0,7 0,6 0,6 0,3 0,0 0,5 Lönesumma 2,7-0,3 0,2 0,0 0,1 0,1 0,0 Diverse nyckeltal KPI 0,0 0,3 0,4 0,2 0,1 0,0 0,2 3-månaders ränta 0,93-0,16 0,03 0,04 0,03 0,01-0,01 5-årig statsobligation 1,57-0,78-0,23-0,24-0,04 0,00-0,26 SEK/Euro 8,65-0,02-0,14-0,12-0,06-0,01-0,07 SEK/USD 6,51 0,19-0,12 0,00 0,04-0,01 0,02 Avvikelse = prognos minus utfall. 18 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 30 APRIL 2014

21 PRECISIONEN I ESV:S PROGNOS Tabell 10. Takbegränsade utgifter 2013 Prognosavvikelse Utfall Dec-12 Mar-13 Jun-13 Sep-13 Dec-13 Snitt /12 27/3 17/6 3/9 16/ Takbegränsade utgifter Här analyseras prognosavvikelserna i de fem prognoser avseende 2013 som ESV publicerat efter budgetpropositionen 2013, se nedanstående tabell. Totalt 1 067,3-2,7-4,7-1,7-0,2-1,2-2,1 Utgiftsområden exkl. räntor 810,6-2,8-4,9-1,7-0,2-1,3-2,2 Ålderspensionssystemet 256,7 0,1 0,2 0,0 0,1 0,1 0,1 -Makro 1,3 0,9 0,0-0,4 0,1 0,4 -Beslut -4,3-4,5-1,7-0,9-1,3-2,6 -Övrigt 0,3-1,1 0,0 1,1 0,0 0,1 Avvikelse = prognos minus utfall. De takbegränsade utgifterna för 2013 underskattades vid samtliga prognostillfällen. Avvikelsen var som störst i marsprognosen, för att därefter minska i de följande prognoserna. Den var dock som lägst i september, för att öka något i den sista prognosen för året. I genomsnitt uppgick avvikelsen till -2,1 miljarder kronor, eller -0,2 procent av utgifterna. Det kan jämföras med 2012 då utgifterna överskattades vid alla prognostillfällen och det genomsnittliga felet uppgick till 4,1 miljarder kronor, eller 0,4 procent. Underskattningen av utgifterna 2013 beror på beslut som höjt utgifterna. Resterande avvikelse var en marginell överskattning. Förändrade makroekonomiska förutsättningar bidrog till att utgifterna överskattades vid de två första prognostillfällena. Den genomsnittliga avvikelsen bidrog med 0,4 miljarder kronor till avvikelsen på totalnivån. Detta främst på grund av överskattade utgifter på arbetsmarknadsområdet då den öppna arbetslösheten överskattades något i de två första prognoserna. Till följd av beslut som fattats av regering, riksdag och EU efter aktuellt prognostillfälle underskattades utgifterna, framför allt vid de första två prognoserna. Genomsnittet för alla prognoserna innebar en underskattning till följd av beslut med 2,6 miljarder kronor. Det förklaras främst av att det under året togs flera EU-beslut, i form av ändringsbudgetar, som höjde EU-budgetens utgifter och därmed medlemsländernas avgifter. Även beslut som togs efter septemberprognosen, om revidering av BNI- och momsbaserna avseende gamla år, bidrog till underskattningen av EU-avgiften. Prognosavvikelser under kategorin Övrigt bidrog till att utgifterna överskattades något vid två tillfällen, framför allt i septemberprognosen, medan de underskattades i marsprognosen. Den genomsnittliga avvikelsen var dock endast 0,1 miljarder kronor, motsvarande 0,01 procent. Det är en historiskt sett mycket låg avvikelse under denna kategori och en klar förbättring jämfört med 2012 då andelen låg på 0,38 procent. Överskattningar på vissa utgiftsområden togs i stor utsträckning ut av underskattningar på andra områden. En genomsnittlig prognosavvikelse på 0,5 miljarder kronor eller mer förekom på endast fem utgiftsområden. Överskattningar gjordes på tre områden: Hälsovård, sjukvård och social omsorg, Kommunikationer samt Avgiften till Europeiska unionen. Två områden underskattades: Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning samt Arbetsmarknad och arbetsliv. Utgifterna inom Hälsovård, sjukvård och social omsorg överskattades framför allt vid de tre första prognostillfällena. Överskattningen avsåg till stor del anslaget Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken. Anledningen var att det därefter gjordes stora oväntade återbetalningar till anslaget. Även utgifterna för Tandvårdsförmåner m.m. överskattades, särskilt i de första prognoserna. Utgifterna för Kommunikationer överskattades till följd av senareläggning av vissa investeringsprojekt, bland annat vägprojektet Förbifart Stockholm, samt lägre utgifter för räntor och återbetalning av lån. EU-avgiften överskattades också något under kategorin Övrigt. Utgifterna för Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning underskattades i samtliga prognoser utom den sista. Prognosavvikelsen var störst i den första prognosen till följd av en underskattning av antalet sjukpenningdagar. Sjuk- EKONOMISTYRNINGSVERKET, 30 APRIL

22 PRECISIONEN I ESV:S PROGNOS fallen blev både fler och längre än väntat. I efterföljande prognoser reviderades antalet dagar upp i takt med fler redovisade sjukpenningdagar än beräknat. Även utgifterna för anslaget Aktivitetsoch sjukersättningar underskattades i alla prognoser utom den sista, som följd av att såväl medelersättningen som antalet personer blev något högre än beräknat. Utgifterna för Arbetsmarknad och arbetsliv underskattades framför allt i de första två prognoserna då andelen av de öppet arbetslösa med rätt till ersättning blev högre än beräknat. Även utgifterna för arbetsmarknadspolitiska program och insatser underskattades i de första prognoserna. 3.3 Skatteintäkter och inkomster Budgetens inkomstsida redovisar både intäkter och inkomster. Intäkterna beräknas på skattebaser och skatteregler för ett visst år medan inkomsterna avser betalningar av skatter som kan avse flera år. Den intäktsmässiga redovisningen används för beräkningen av det finansiella sparandet och därmed för bedömningen av reformutrymmet medan inkomsterna används i budgetsaldot och därmed lånebehovet. I det följande analyseras avvikelserna i de fem prognoser avseende 2013 som ESV publicerat efter budgetpropositionen Skatteintäkter Tabell 11. Totala skatteintäkter 2013 Prognosavvikelser Utfall Dec-12 Mar-13 Jun-13 Sep-13 Dec-13 Snitt /12 27/3 17/6 3/9 16/12 Totalt 1 607,6-5,4 0,4-0,2-2,5-2,6-2,1 -Makro -3,9-0,8-3,0 0,4 0,9-1,3 -Beslut 1,4 1,0 0,8 0,5 0,0 0,7 -Övrigt -2,9 0,2 2,0-3,3-3,5-1,5 Avvikelse = prognos minus utfall. Källa: ESV Precisionen för skatteintäkterna 2013 var mycket hög. Vid det första bedömningstillfället skedde en underskattning, mestadels beroende på att lönesumman då var underskattad. Under hösten 2013 underskattades åter intäkterna, men marginellt. Det genomsnittliga prognosfelet för de totala skatteintäkterna uppgår till 2 miljarder kronor vilket motsvarar en promille. För statens skatteintäkter var motsvarande avvikelse endast 0,5 miljarder kronor. Tabell 12. Statens skatteintäkter 2013 Prognosavvikelse Utfall Dec-12 Mar-13 Jun-13 Sep-13 Dec-13 Snitt /12 27/3 17/6 3/9 16/12 Totalt 800,6 0,1 2,6 0,7-3,9-2,1-0,5 -Makro 0,6 0,4-2,4 0,3 0,9 0,0 -Beslut 2,7 2,4 1,4 0,5 0,0 1,4 -Övrigt -3,2-0,1 1,6-4,7-3,0-1,9 Avvikelse = prognos minus utfall. Källa: ESV Statens inkomster Budgetens skatteinkomster visar vilka medel som faktiskt kommit in genom uppbörden. Dessa inkomster, tillsammans med statens övriga inkomster, påverkar direkt saldot och därmed upplåningen. Träffsäkerheten för inkomsterna 2013 var god. Det uppstod dock en stor avvikelse till följd av försäljningen av aktier i Nordea. I övrigt tar avvikelserna till följd av makro och övriga faktorer ut varandra. De avvikelserna är dock i sammanhanget små, mindre än 1 miljard kronor i genomsnittligt fel för de totala inkomsterna som totalt uppgår till 790 miljarder kronor. Tabell 13. Statens inkomster 2013 Prognosavvikelse Utfall Dec-12 Mar-13 Jun-13 Sep-13 Dec-13 Snitt /12 27/3 17/6 3/9 16/12 Totalt 790,5-31,3-17,9-17,4-5,7-3,8-15,3 -Makro 2,2 2,7-0,1 1,8 0,0 0,4 -Beslut -22,3-20,0-20,9-10,6 0,0-14,8 -Övrigt -6,9-0,6 3,7 2,9-3,8-0,9 Avvikelse = prognos minus utfall. Källa: ESV 20 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 30 APRIL 2014

23 PRECISIONEN I ESV:S PROGNOS De totala avvikelserna för statens inkomster påverkas framför allt av försäljningsinkomster, som aldrig ingår i prognoserna i förväg. För avvikelser som inte beror på beslut inleddes prognoserna för inkomster 2013 med en förhållandevis stor underskattning. Vid prognostillfällena i juni och september överskattades de med en halv procent. 3.4 De största avvikelserna Vissa områden har större prognosavvikelser. Här kommenteras dessa mer utförligt. I appendix finns detaljerade tabeller där avvikelserna har hänförts till kategorierna Makro, Beslut och Övrigt Kommentarer till enskilda utgiftsområden under utgiftstaket De fem utgiftsområdena som har de största avvikelserna kommenteras nedan. Tabell 14. Utgiftsområde 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Prognosavvikelse Utfall Dec-12 Mar-13 Jun-13 Sep-13 Dec /12 27/3 17/6 3/9 16/12 Snitt Totalt 59,0 1,6 0,9 0,6 0,3-0,2 0,6 -Makro 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -Beslut 0,6 0,2-0,1-0,1 0,0 0,1 -Övrigt 1,0 0,7 0,7 0,4-0,2 0,5 Avvikelse = prognos minus utfall. Prognosavvikelserna som klassificerats under Beslut avser i första hand Bidrag för läkemedelsförmånerna som överskattades i alla prognoser utom den sista. Anledningen är att regeringen fattat beslut om successivt lägre utbetalningar under året. Samtidigt underskattades utgifterna för Sjukvård i internationella förhållanden, där det först fattades beslut om utökad kredit och senare även om ytterligare medel på ändringsbudget. Prognosavvikelserna som klassificerats under Övrigt avser till stor del Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken där utgifterna överskattades framför allt i de tre första prognoserna. Anledningen var att det under sommaren gjordes stora återbetalningar av utvecklingsmedel. Dessa medel betalades sedan inte ut igen. Även utgifterna för Tandvårdsförmåner m.m. överskattades, särskilt i de första prognoserna. Samtidigt underskattades utgifterna för Kostnader för statlig assistansersättning i samtliga prognoser, vilket till stor del beror på att det genomsnittliga antalet timmar per person underskattades. De anslag som totalt överskattades mest var Bidrag för läkemedelsförmånerna och Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken. Det anslag som underskattades mest var Kostnader för statlig assistansersättning. Tabell 15. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Utfall Prognosavvikelse Dec-12 Mar-13 Jun-13 Sep-13 Dec-13 Snitt /12 27/3 17/6 3/9 16/12 Totalt 96,4-3,7-3,3-1,2-0,3 0,0-1,7 -Makro 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -Beslut 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -Övrigt -3,7-3,3-1,2-0,3 0,0-1,7 Avvikelse = prognos minus utfall. Utgifterna underskattades i den första prognosen med 3,7 miljarder kronor. Det var framför allt utgifterna under anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. som underskattades och prognosavvikelsen klassificeras helt under kategorin Övrigt. ESV räknade med att antalet ersatta sjukpenningdagar för 2013 skulle bli 40 miljoner dagar medan det i stället kom att utbetalas ersättning för 45 miljoner sjukpenningdagar. Sjukfallen blev både fler och längre än väntat. Prognosavvikelsen i den första prognosen var den största eftersom vi i efterföljande prognoser reviderade upp prognosen för antalet sjukpenningdagar i takt med att antalet redovisade dagar ökade. Även utgifterna för anslaget Aktivitets- och sjukersättningar underskattades i alla utom den sista prognosen för året. Detta på grund av att medelersättningen och antal personer blev något högre än beräknat. Utgifterna underskattades i snitt med -1,7 miljarder kronor. Avvikelsen klassificeras vid varje prognostillfälle under kategorin Övrigt. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 30 APRIL

24 PRECISIONEN I ESV:S PROGNOS Tabell 16. Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Prognosavvikelse Utfall Dec-12 Mar-13 Jun-13 Sep-13 Dec /12 27/3 17/6 3/9 16/12 Snitt Totalt 69,7-0,7-0,4-0,3 0,5 0,4-0,1 -Makro 1,2 1,1 0,2-0,3 0,1 0,5 -Beslut 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -Övrigt -1,9-1,5-0,5 0,8 0,3-0,6 Avvikelse = prognos minus utfall. Utgifterna underskattades vid den första prognosen med 0,7 miljarder kronor. Avvikelsen förklaras främst av en underskattning av andelen öppet arbetslösa som får ersättning samt utgifterna för arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Även utgifterna för lönegarantin underskattades något. Dessa avvikelser klassificeras under kategorin Övrigt. Avvikelserna var som störst vid det första prognostillfället men fanns kvar även i mars. Däremot överskattades den öppna arbetslösheten (makro), framför allt i de första två prognoserna. Eftersom dessa avvikelser påverkade åt olika håll blev den totala avvikelsen i de två första prognoserna mindre. I juniprognosen minskade avvikelsen mot utfallet. Den öppna arbetslösheten reviderades ner relativt kraftigt medan utgifterna för arbetsmarknadspolitiska program reviderades upp successivt, med början i juni. Lönegarantin underskattades även i juni men reviderades upp i september och närmade sig då utfallet. Den öppna arbetslösheten reviderades ner även i september. Andelen öppet arbetslösa som får ersättning överskattades dock, liksom i juni, och bidrog därmed till en total överskattning av utgifterna. I den sista prognosen reviderades denna andel ned men låg fortfarande något för högt vilket bidrog till en total överskattning av utgifterna. Den genomsnittliga avvikelsen under kategorin Övrigt uppgick till -0,6 miljarder kronor och under Makro till 0,5 miljarder kronor. Därmed uppgick avvikelsen totalt till -0,1 miljarder kronor. Tabell 17. Utgiftsområde 22 Kommunikationer Prognosavvikelse Utfall Dec-12 Mar-13 Jun-13 Sep-13 Dec-13 Snitt /12 27/3 17/6 3/9 16/12 Totalt 43,7 1,8 1,3 0,9 0,5 0,0 0,9 -Makro 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -Beslut 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -Övrigt 1,8 1,3 0,9 0,5 0,0 0,9 Avvikelse = prognos minus utfall. Utgifterna överskattades i samtliga prognoser förutom i den sista. Avvikelsen var som störst i den första prognosen, 1,8 miljarder kronor. Avvikelserna klassificeras helt under kategorin Övrigt. Anslaget för väghållning överskattades i samtliga prognoser främst beroende på senareläggning av vissa investeringsprojekt samt lägre räntenivåer på lån i Riksgälden. Utgifterna för banhållning överskattades i samtliga prognoser förutom den sista. Orsaken var framför allt lägre utgifter för räntor och återbetalning av lån. I de två första prognoserna antogs att anslagssparandet på anslaget för trängselskatt i Stockholm skulle utnyttjas under året, vilket innebar en överskattning. Även i resterande prognoser överskattades utgifterna. Den främsta orsaken till detta var förseningar i projektet Förbifart Stockholm. Den genomsnittliga överskattningen för utgiftsområdet blev 0,9 miljarder kronor. Tabell 18. Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Prognosavvikelse Utfall Dec-12 Mar-13 Jun-13 Sep-13 Dec-13 Snitt /12 27/3 17/6 3/9 16/12 Totalt 37,4-3,8-3,7-0,5 0,2-1,0-1,8 -Makro 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -Beslut -4,6-4,4-1,1-0,3-1,1-2,3 -Övrigt 0,6 0,6 0,6 0,6 0,1 0,5 Avvikelse = prognos minus utfall. Sveriges avgift till Europiska unionen underskattades som mest med nästan 4 miljarder kronor i både den första och andra prognosen. Under året togs flera EU-beslut i form av ändringsbudgetar 22 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 30 APRIL 2014

25 PRECISIONEN I ESV:S PROGNOS som totalt sett höjde EU-budgetens utgifter, och därmed medlemsländernas avgifter. Detta förklarar merparten av underskattningen under kategorin Beslut. Även beslut som togs efter septemberprognosen om revidering av BNI- och momsbaserna har bidragit till underskattningen av avgiften. Revideringarna avsåg gamla år och medförde 0,2 miljarder kronor i ökad EU-avgift. Mindre makroavvikelser påverkade prognoserna för tull- och sockeravgifterna, men åt motsatt håll. Dessa var framför allt överskattade vid prognostillfället i mars. Avvikelsen under kategorin Övrigt beror på att vi i prognosen räknade med ytterligare ändringsbudgetar i slutet av Den genomsnittliga totala prognosavvikelsen var en underskattning med 1,8 miljarder kronor Kommentarer till utgifter som inte omfattas av utgiftstaket Utöver de 26 utgiftsområdena på statens budget som omfattas av utgiftstaket ingår ytterligare tre poster i budgetens totala utgifter; Statsskuldsräntor m.m., Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering. Dessa tre poster redovisas i detta avsnitt. Tabell 19. Totala utgifter på statens budget Prognosavvikelse Utfall Dec-12 Mar-13 Jun-13 Sep-13 Dec-13 Snitt /12 27/3 17/6 3/9 16/12 Utgiftsområden exkl. räntor 810,6-2,8-4,9-1,7-0,2-1,3-2,2 Statsskuldsräntor m.m. 16,8 0,4 2,8 1,8-0,2-0,7 0,8 Riksgäldskontorets nettoutlåning 96,2-88,9 8,9 16,9 4,1-5,7-12,9 Kassamässig korrigering -2,2 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 Totala utgifter på statens budget 921,4-88,3 9,8 20,0 6,6-4,7-11,3 Avvikelse = prognos minus utfall. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Utgifterna under utgiftsområdet överskattades i de första tre prognoserna, framför allt i marsprognosen. Därefter sänktes prognosen successivt så att det blev en viss underskattning i de två sista prognoserna. Detta medförde sammantaget en genomsnittlig överskattning på 0,8 miljarder kronor. Området och avvikelserna består i allt väsentligt av anslaget Räntor på statsskulden som i grunden främst påverkas av räntenivåer, växelkurser och statsskuldens storlek. Tekniska faktorer till följd av Riksgäldens sätt att låna upp och förvalta skulden påverkar också anslaget markant. Överskattningen av ränteutgifterna i de tre första prognoserna är framför allt en effekt av att det blev högre valutakursvinster än prognostiserat. Utfallet för valutavinsterna blev 10,3 miljarder kronor jämfört med genomsnittet i prognoserna som var 6,3 miljarder kronor. Till stor del motverkades dock denna överskattning av att kursförlusterna blev högre än prognostiserat och av högre underkurser vid emission. Kursförluster uppstår när Riksgälden återköper lån som vid återköpstillfället har en högre kupongränta än marknadsräntan. Underkurser vid emission uppstår när Riksgälden emitterar papper med en lägre ränta än marknadsräntan. Avvikelsen för båda dessa poster är främst en effekt av förändringar i Riksgäldens låneplan i kombination med ändrade marknadsräntor. Riksgäldskontorets nettoutlåning Riksgäldens nettoutlåning är en post som har stor betydelse för de totala utgifterna. Den består av alla förändringar av lån och kontobehållningar i det som kallas Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka ofta beslutas med kort varsel och därför är svåra att prognostisera. Nettoutlåningen underskattades kraftigt i den första prognosen, medan överskattningar gjordes i de följande tre prognoserna. I årets sista prognos underskattades återigen utgifterna. Genomsnittet för alla prognoser blev en underskattning med 12,9 miljarder kronor. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 30 APRIL

26 PRECISIONEN I ESV:S PROGNOS Tabell 20. Riksgäldskontorets nettoutlåning Prognosavvikelse Utfall Dec-12 Mar-13 Jun-13 Sep-13 Dec-13 Snitt /12 27/3 17/6 3/9 16/12 Totalt 96,2-88,9 8,9 16,9 4,1-5,7-12,9 Lån till Riksbanken 103,6-103,9-5,1 5,0 0,8 2,6-20,1 Kärnavfallsfonden 3,8-3,8-3,8-4,0-3,3-3,5-3,7 Investeringslån till myndigheter 2,4-1,4-1,5-1,5-0,6-0,1-1,0 Lån till Svenska kraftnät 1,9-1,9-1,9-1,9-1,9-1,9-1,9 Övrig förvaltning av PP-medel 1,9-1,9-1,9-1,9-1,9-1,9-1,9 Stabilitetsfonden -25,9 21,5 21,4 21,3 11,4 0,1 15,1 Infrastrukturlån Trafikverket 1,6 2,4 2,1 2,1 2,0 1,5 2,0 Övrigt, netto 7,0 0,1-0,4-2,1-2,5-2,5-1,5 Avvikelse = prognos minus utfall. I december 2012 meddelade Riksbanken att valutareserven skulle förstärkas med motsvarande 100 miljarder kronor, och att detta skulle ske med ytterligare lån i Riksgälden. Lånet utökades i början av 2013 och innebar en fördubbling av Riksbankens lån i Riksgälden. Beslutet hann inte beaktas i decemberprognosen, vilket förklarar den kraftiga underskattningen av nettoutlåningen vid detta tillfälle. När Riksgälden omsätter lån för Riksbankens räkning realiseras valutakursdifferenser vilka påverkar nettoutlåningen. Det är den främsta förklaringen till att de följande prognoserna på Riksbankslånet förändrades under Kärnavfallsfonden placerar sina tillgångar i obligationer, statsskuldsväxlar och på ett konto i Riksgälden. Nettoutlåningen påverkas när medel sätts in eller tas ut från kontot. Under 2013 minskade fonden sina placeringar på kontot med 3,8 miljarder kronor, vilket minskade nettoutlåningen i motsvarande grad. I prognoserna väntades inte några större förändringar av fondens kontobehållning. Detta medförde en underskattning av nettoutlåningen med drygt 3 miljarder kronor vid varje tillfälle. En annan bidragande förklaring till underskattningen av nettoutlåningen var att lånen till de statliga myndigheterna för investeringar i anläggningstillgångar ökade mer än väntat. Vidare har affärsverket Svenska kraftnät fördubblat sitt lån i Riksgälden under Svenska kraftnät har inlett en period med omfattande om- och nybyggnad i stamnätet för el, vilket inte var beaktat i prognosen. En viss del av kapitalet i Pensionsmyndighetens tillfälliga förvaltning av premiepensionsmedel är placerat på konto i Riksgälden, medan huvuddelen är placerat i obligationer. Kontobehållningen har under 2013 minskat med 1,9 miljarder kronor, utöver de månadsvisa inbetalningarna av premiepensionsavgifter och den årliga utbetalningen av premiepensionsmedel till de fonder som pensionsspararna valt. Denna minskning beror på Pensionsmyndighetens övriga förvaltning av premiepensionsmedlen och var ej beaktad i prognosen. Vissa poster under nettoutlåningen överskattades också, vilket bidrog till att reducera den totala underskattningen. Det gäller främst Stabilitetsfondens behållning och Trafikverkets infrastrukturlån. Stabilitetsfondens kontobehållning ökade med 25,9 miljarder kronor under 2013 vilket främst beror på att fondens aktier i Nordea såldes, för 21,4 miljarder kronor. Försäljningen skedde vid två tillfällen under 2013, i juni och september, vilket inbringade 10,2 respektive 11,2 miljarder kronor. Detta beaktades i september- respektive decemberprognosen och medförde motsvarande överskattningar av nettoutlåningen vid årets tidigare prognoser. Trafikverket finansierar vissa investeringar i vägar och järnvägar med lån i Riksgälden. Utfallet blev 1,6 miljarder kronor, vilket var lägre än i samtliga fem prognoser. Den genomsnittliga avvikelsen blev 2 miljarder kronor. Kassamässig korrigering Posten Kassamässig korrigering ingår i statens budget för att saldot ska motsvara statens lånebehov. Posten utgör skillnaden mellan å ena sidan nettot av vad som redovisas mot budgetens anslag och inkomsttitlar och å andra sidan nettot av inoch utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till följd 24 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 30 APRIL 2014

27 PRECISIONEN I ESV:S PROGNOS av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag/inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost som till viss del kan specificeras i efterhand. Samtliga prognoser för den kassamässiga korrigeringen under året uppgick till 0,8 miljarder kronor och motsvarade de poster som vid budgeteringstillfället var kända. Utfallet för dessa poster överensstämde sedermera med prognoserna. Utfallet för den kassamässiga korrigeringsposten uppgick totalt till -2,2 miljarder kronor, det vill säga 3 miljarder kronor lägre än prognosen. Förutom de ovannämnda kända posterna uppstod en kassamässig korrigering för Sveriges EU-avgift till följd av skillnaden i tidpunkt för rekvisition från EU och redovisning mot anslag. EU rekvirerade 2,2 miljarder kronor mindre än det belopp som redovisades mot anslag. Resterande utfall på den kassamässiga korrigeringen blev -0,8 miljarder kronor. Totala utgifter De totala utgifterna på statens budget underskattades kraftigt i den första prognosen. Därefter gjordes relativt stora överskattningar i tre prognoser. I den sista prognosen underskattades återigen utgifterna något. Genomsnittet för alla prognoser blev en underskattning med 11,3 miljarder kronor. Detta mönster förklaras till stor del av Riksgäldens nettoutlåning, där prognoserna för 2013 varierat kraftigt. Utvecklingen under 2013 tydliggör att nettoutlåningen kan ha stor betydelse för de totala utgifterna Kommentarer till enskilda skatter och inkomster Strukturen på statens budget innebär att den offentliga sektorns skatteintäkter redovisas efter skatteslagen arbete, kapital och konsumtion. Den offentliga sektorns skatteintäkter (totala skatteintäkter exklusive EU-skatter) fördelas mellan staten, kommunsektorn och ålderspensionssystemet. På statens budget utgörs skillnaden mellan statens kassamässiga inkomster och statens skatteintäkter av periodiseringsposter och övriga statliga inkomster. För de flesta skatteintäkter finns utfall först i samband med att den årliga inkomsttaxeringen är avslutad, vilket avseende 2013 sker i början på december Eftersom det ännu saknas ett slutligt utfall för 2013 mäts prognosavvikelserna mot den prognos för skatteintäkterna 2013 som publicerades i ESV:s marsprognos Nedan redovisas prognosavvikelserna avseende offentliga sektorns skatteintäkter, periodiseringsposterna samt statens övriga inkomster. Löner är den största skattebasen och skatt på arbete svarar också för mer än hälften av de totala skatterna. För innevarande år är precisionen hög när det gäller lönesumman. Det är en viktig förklaring till att träffsäkerheten är så god för skatteprognoserna. Tabell 21. Direkta skatter på arbete Utfall Prognosavvikelser Dec-12 Mar-13 Jun-13 Sep-13 Dec-13 Snitt /12 27/3 17/6 3/9 16/12 Totalt 525,0-1,0 1,5 2,1 1,6-0,3 0,8 - Makro -2,9-0,4 0,2 0,2 0,0-0,6 -Beslut -0,6-0,6-0,6 0,0 0,0-0,3 - Övrigt 2,5 2,5 2,5 1,4-0,3 1,7 Avvikelse = prognos minus utfall. Källa: ESV I december 2012 underskattades direkt skatt på arbete något, till följd av att lönesumman då var underskattad. I de därpå följande prognoserna överskattades intäkterna däremot, främst genom att taxeringsutfallet avseende inkomståret 2012 sänkte nivån för kommande år. I årets sista prognos gjordes en mindre underskattning. I genomsnitt överskattades de direkta skatterna, med 0,8 miljarder kronor. Avvikelsen rensat för beslut var något större. Bedömningen av löner, timmar och skattepliktiga ersättningar bidrog till en liten underskattning, vilket motverkade den överskattning som blev följden av den slutliga taxeringen avseende EKONOMISTYRNINGSVERKET, 30 APRIL

28 PRECISIONEN I ESV:S PROGNOS Tabell 22. Indirekta skatter på arbete Prognosavvikelser Utfall Dec-12 Mar-13 Jun-13 Sep-13 Dec /12 27/3 17/6 3/9 16/12 Snitt prognosen. Av avvikelsen berodde 1,6 miljarder kronor på beslut. Av återstoden är en tredjedel relaterat till makro medan två tredjedelar hör till kategorin övrigt. Totalt 444,2 0,2 3,2 1,6 2,1 1,5 1,7 - Makro -3,3 0,0-0,8 0,5 0,1-0,7 -Beslut 1,6 1,6 1,4 0,5 0,0 1,0 - Övrigt 2,0 1,7 1,0 1,0 1,4 1,4 Avvikelse = prognos minus utfall. Källa: ESV Arbetsgivar-, egenavgifter och andra indirekta skatter överskattades något. Förklaringarna är snarlika de för de direkta skatterna, då basen för dessa skatter är densamma. Underskattningen av lönesumman bidrog till en underskattning framför allt i december Även för de indirekta skatterna motverkades detta av övriga faktorer som gav en konsekvent överskattning. I relation till basen är dock felen mycket små, i detta fall endast 1,4 miljarder kronor, vilket motsvarar 3 promille. Tabell 23. Skatt på kapital, hushåll Prognosavvikelse Utfall Dec-12 Mar-13 Jun-13 Sep-13 Dec /12 27/3 17/6 3/9 16/12 Snitt Totalt 33,6-8,2-2,2-0,4 0,2 2,8-1,6 - Makro -4,5-3,0-1,2-0,3 1,4-1,5 -Beslut -1,6 0,0 0,0 0,0 0,0-0,3 - Övrigt -2,1 0,8 0,8 0,6 1,3 0,3 Avvikelse = prognos minus utfall. Källa: ESV Skatt på kapital, hushåll, underskattades med i genomsnitt 1,6 miljarder kronor, vilket motsvarar 5 procent av den totala skatten. Av den totala avvikelsen på 8,2 miljarder kronor i den första prognosen förklaras 1,5 miljarder kronor av att utfallet för kapitalvinsterna blev högre. Avvikelserna hör till kategorin makro. Prognosen för hushållens ränteutgifter, vilka beror på både lånestocken och räntenivån, var mycket bra och avvikelsen påverkade skatt på kapital med mindre än 1 miljard kronor. Större delen av avvikelsen, drygt 7 miljarder kronor berodde istället på att inkomsträntor och utdelningar blev högre än i den ursprungliga Tabell 24. Skatt på företagsvinster Prognosavvikelser Utfall Dec-12 Mar-13 Jun-13 Sep-13 Dec-13 Snitt /12 27/3 17/6 3/9 16/12 Totalt 86,3 5,3 4,6 4,8 2,3-4,8 2,4 - Makro 3,5 0,8-1,5-1,0 0,0 0,4 -Beslut 1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 - Övrigt 0,7 3,8 6,3 3,3-4,8 1,8 Avvikelse = prognos minus utfall. Källa: ESV I genomsnitt överskattades skatten på företagsvinster med 2,4 miljarder kronor eller 3 procent under Kategorin makro medförde en överskattning med i genomsnitt 0,4 procent medan kategorin övrigt bidrog till en överskattning med i genomsnitt 2 procent. År 2013 påverkades prognosen av omläggningen i den nya skatteförfarandelagen samt den genomförda bolagsskattesänkningen från 26,3 till 22 procent. Dessa två händelser bidrog till att prognosen på bolagsskatten blev mer svårbedömd. Även företagens ökade avsättningar till periodiseringsfonder avseende 2012, vilket var en indirekt effekt av bolagsskattesänkningen, påverkade skatten på företagsvinster I början på året överskattades driftsöverskottet i företagssektorn. Det medförde en liten överskattning. Avvikelsen hör till kategorin makro. Prognosavvikelserna i kategorin övrigt innebar en överskattning under hela året fram till årets sista prognos i december. Det berodde till en del på svårigheten att analysera företagens inbetalningar av preliminärskatt till rätt inkomstår, i och med övergången till ny lagstiftning. Det medförde att inbetalningen av preliminärskatt avseende 2013 överskattades under stora delar av året, och därmed även skatt på företagsvinster. Även en överskattning av det slutliga utfallet för 2012 innebar fram till decemberprognosen en överskattning av skatt på företagsvinster Det låga 26 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 30 APRIL 2014

29 PRECISIONEN I ESV:S PROGNOS utfallet för 2012 berodde delvis på att företagen ökade sin avsättning till periodiseringsfonder till följd av bolagsskattesänkningen från Det fanns alltså incitament för företagen att fondera delar av vinsten, som i stället kan tas upp till beskattning kommande år till en lägre skattesats. Prognosavvikelser under kategorin övrigt innehåller även all övrig information såsom bokslutsrapporter och inbetalad preliminärskatt avseende inkomståret. Tabell 25. Mervärdesskatt Prognosavvikelse Utfall Dec-12 Mar-13 Jun-13 Sep-13 Dec /12 27/3 17/6 3/9 16/12 Snitt Totalt 342,0 3,0-2,3-3,5-3,3-2,8-1,8 - Makro 2,2 1,2 0,0 1,0-0,6 0,8 -Beslut 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 - Övrigt 0,8-3,6-3,5-4,3-2,3-2,6 Avvikelse = prognos minus utfall. Källa: ESV Vid det första prognostillfället överskattades momsen, framför allt genom att skattebaserna då var överskattade i makroanalysen. Avvikelserna under resten av året är främst hänförliga till betalningsförskjutningar. I slutet av året redovisades utfallet för mindre företag, vilket ledde till en nivåjustering uppåt. Tabell 26. Punktskatter Prognosavvikelse Utfall Dec-12 Mar-13 Jun-13 Sep-13 Dec /12 27/3 17/6 3/9 16/12 Snitt Totalt 121,6 4,6 1,7 1,5 0,7 0,9 1,9 - Makro 1,5 0,7 0,4-0,2 0,0 0,5 -Beslut 0,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 - Övrigt 2,2 1,0 1,1 0,8 0,9 1,2 Avvikelse = prognos minus utfall. Källa: ESV Punktskatterna är ett stort antal produkt- och produktionsskatter som inkluderar skatt på tobak, alkohol, energi- och miljö, vägtrafik och import. Energi- och koldioxidskatter är de beloppsmässigt dominerande. Punktskatterna överskattades något under året. Drygt 1 miljard kronor av överskattningen i december 2012 berodde på att intäkterna från EU:s handel med utsläppsrätter överskattades. Under våren 2013 beslutades att inkomsterna 2013 från EU:s handel med utsläppsrätter skulle intäktsföras Skatt på vägtrafik överskattades något i början av året, främst avseende fordonsskatt och trängselskatt. Färre fordon än väntat bidrog till det. Intäkterna från trängselskatt i Göteborg blev dessutom något lägre än förutsett. Tabell 27. Energi- och koldioxidskatt Prognosavvikelse Utfall Dec-12 Mar-13 Jun-13 Sep-13 Dec-13 Snitt /12 27/3 17/6 3/9 16/12 Totalt 64,9 0,9 0,6 0,5 0,1 0,7 0,6 - Makro 0,6 0,5 0,2-0,2 0,0 0,2 -Beslut 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 - Övrigt 0,3 0,1 0,3 0,4 0,7 0,3 Avvikelse = prognos minus utfall. Källa: ESV Överskattningen av energi- och koldioxidskatt var högst i december 2012, då dieselförsäljningen överskattades. I genomsnitt överskattades intäkterna från energi- och koldioxidskatt med 0,6 miljarder kronor eller en procent. Främst överskattades försäljningen av diesel. Även hushållens elkonsumtion överskattades något under slutet av året. Tabell 28. Periodiseringar Utfall Prognosavvikelse Dec-12 Mar-13 Jun-13 Sep-13 Dec-13 Snitt /12 27/3 17/6 3/9 16/12 Totalt -23,3-9,2-3,2-0,8 7,3-1,6-1,5 - Makro -7,8-2,4 0,9 0,5-1,1-2,0 -Beslut -1,8 0,1 0,2-0,9-0,3-0,5 - Övrigt 0,3-0,9-1,9 7,7-0,2 1,0 Avvikelse = prognos minus utfall. Källa: ESV EKONOMISTYRNINGSVERKET, 30 APRIL

30 PRECISIONEN I ESV:S PROGNOS Periodiseringar är skillnaden mellan skatteinkomsterna under året inbetalda skatter och skatteintäkterna skatter avseende ett visst år. Skillnaden uppstår genom förskjutningar i uppbörd av skatt och betalning av skatter till andra sektorer i samhället. Periodiseringarna underskattades vid samtliga tillfällen, utom i september, med i genomsnitt 1,5 miljarder kronor. Större delen förklaras av makroekonomiska faktorer. En stor del av avvikelsen som inte beror på makro eller beslut förklaras av betalningsförskjutningar till den privata sektorn. Tabell 29. Statens övriga inkomster Prognosavvikelse Utfall Dec-12 Mar-13 Jun-13 Sep-13 Dec /12 27/3 17/6 3/9 16/12 Snitt Totalt 13,2-22,2-17,4-17,3-9,2-0,1-13,2 - Makro 5,0 4,7 1,4 1,0 0,2 2,5 -Beslut -23,2-22,5-22,5-10,2 0,3-15,6 - Övrigt -4,0 0,4 3,9-0,1-0,6-0,1 Avvikelse = prognos minus utfall. Källa: ESV De övriga inkomsterna på statens budget domineras enskilda år helt av försäljningsinkomster. Andra stora poster är aktieutdelningar och inlevererade överskott. Avvikelserna för 2013 beror till övervägande del på försäljningen av aktier i Nordea. Inkomster av statens aktier Inkomster från aktieutdelningar underskattades i december 2012, främst på grund av en extrautdelning från LKAB om 2 miljarder kronor. Även Vattenfalls utdelning blev något högre än förväntat. Från och med mars, då de flesta bolag redovisat sina utdelningsförslag för 2013, var avvikelserna små. De totala inkomsterna av statens aktier uppgick 2013 till 21 miljarder kronor. Inkomster av försåld egendom När det gäller inkomster av försåld egendom inväntar ESV försäljningsbeslut eller konkreta förslag innan något belopp tas med. Därmed klassificeras dessa främst under kategorin Beslut. Under 2013 sålde staten sina resterande aktier i Nordea vid två tillfällen, i juni och september, samt bolaget Vectura Consulting. Bidrag m.m. från EU Bidragen från EU överskattades fram till septemberprognosen med drygt 2 miljarder kronor. Det beror på att inkomster försköts till Kategorin Övriga avvikelser historiskt perspektiv De avvikelser som inte kan förklaras med de makroekonomiska förutsättningarna eller med beslut som tagits efter de olika prognostillfällena samlas alltså i en kategori, Övriga avvikelser. Eftersom analysen görs på aggregerad nivå kan en överskattning inom ett utgiftsområde eller en inkomsttitel motverkas av underskattningar på ett annat utgiftsområde eller inkomsttitel. Utgifterna har ofta överskattats men 2013 är överskattningen minimal Sedan utgiftstaket infördes 1997 har ESV överskattat de takbegränsade utgifterna, rensat för avvikelser på grund av nya beslut och ändrade makroekonomiska förutsättningar, betydligt oftare än de underskattats. Överskattningarna har vanligtvis minskat under prognosåret, vilket är naturligt då allt mer information finns att tillgå för varje prognos. I genomsnitt är överskattningen 0,43 procent för perioden Överskattningarna har dock trendmässigt minskat de senaste åren, vilket framgår av följande diagram. 28 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 30 APRIL 2014

31 PRECISIONEN I ESV:S PROGNOS Diagram 7. Övriga avvikelser, takbegränsade utgifter Procent 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0-3, Procent Anm.: Sedan utgiftstaket infördes har de takbegränsade utgifterna överskattats alla år utom Den genomsnittliga prognosavvikelsen (bias) för perioden uppgår till 0,4 procent. -1,0-2,0-3,0 Den genomsnittliga överskattningen för 2013 är endast 0,01 procent av utfallet för de takbegränsade utgifterna, vilket motsvarar 0,1 miljarder kronor. Detta kan jämföras med den genomsnittliga överskattningen för 2012 på 0,38 procent och för perioden på 0,43 procent. Utfallet för 2013 överskattades i två av årets prognoser medan det underskattades eller överensstämde vid tre tillfällen. Föregående två år överskattades utgifterna vid samtliga prognostillfällen. I respektive års sista prognos, när i regel två utfallsmånader återstår, har utgifterna till följd av orsaker som sorterar under kategorin Övrigt i genomsnitt underskattats något perioden (0,04 procent). För 2013 överensstämde dock den sista prognosen i stort sett med utfallet. De historiska överskattningarna kan ha flera orsaker. En förklaring kan vara att effekten av beslutade neddragningar och besparingar ofta underskattats. En annan kan vara att effekten av nya satsningar ofta överskattats. En ytterligare förklaring till systematiska överskattningar kan vara att ESV utgår från prognosuppgifter från många myndigheter, vilka har en tendens att överskatta utgifterna. En viktig del i ESV:s prognosarbete är att bedöma i vilken utsträckning detta förekommer och göra motsvarande neddragning av prognosen. ESV tillämpar olika analysmetoder för att eliminera denna typ av systematiska fel. Årets minimala avvikelse indikerar att detta arbete kan ha gett resultat. 3,0 2,0 1,0 0,0 medan inkomsterna ofta underskattas I detta avsnitt analyseras endast de statliga inkomsterna, där de som tillfaller kommunerna eller pensionssystemet inte ingår. Sedan 1997 har inkomsterna på statens budget oftare underskattats än överskattats. Sedan 2008 har avvikelsen som hänförs till Övrigt däremot ofta överskattats. År 2013 underskattades inkomsterna framför allt i början på året. Den genomsnittliga underskattningen i denna kategori var betydligt mindre än föregående år, 0,1 procent av de totala inkomsterna. I diagrammet nedan ingår inte prognosfel som har klassificerats till makroekonomiska förutsättningar. Det är ändå tydligt att prognosfelen har ett samband med konjunkturen. I högkonjunktur har inkomsterna en tendens att underskattas medan de överskattas under år med svag ekonomisk utveckling. Diagram 8. Övriga avvikelser, inkomster Procent 5,0 3,0 1,0-1,0-3,0-5,0-7, Källa: ESV Procent 5,0 3,0 1,0-1,0-3,0-5,0-7,0 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 30 APRIL

32 METOD FÖR PROGNOSUPPFÖLJNING 4 Metod för prognosuppföljning 4.1 Utvärdering gentemot andra prognosinstitut Utvärderingen gentemot andra prognosinstitut har gjorts för prognoserna för BNP och för det finansiella sparandet i den offentliga sektorn. I utvärderingen ingår prognoser från regeringen, Konjunkturinstitutet, Riksbanken samt fyra affärsbanker, Nordea, Swedbank, Handelsbanken och SE-banken. ESV och KI publicerar, liksom flera banker, prognoser fyra gånger per år. I utvärderingen har vi valt att ta med de prognoser som i tiden ligger närmast regeringens prognoser det vill säga budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen. Många prognosinstitut räknar i sina prognoser med finanspolitik utöver den som redan är beslutad. Det innebär att prognoserna inte är direkt jämförbara. För att öka jämförbarheten har vi justerat för den finanspolitik som är utöver den som redovisas i regeringens prognoser. Denna justering har gjorts för prognoserna för det finansiella sparandet. Däremot går det inte att göra motsvarande justeringar för prognoserna över BNP. Jämförelsen för dessa prognoser haltar därför något. De första prognoserna i utvärderingen är ESV:s bedömning i september och regeringens budgetproposition för För att få en rättvisande jämförelse har ESV:s prognos justerats med de förslag i budgetpropositionen som skulle ha påverkat prognosen. Dessutom har vi exkluderat försäljningsinkomster i prognoserna och utfallet. Detta har gjorts för att regeringen i sina prognoser schablonmässigt räknar med 15 miljarder kronor i försäljningar medan ESV endast räknar med beslutade försäljningar. 4.2 ESV:s prognosavvikelse ESV:s prognoser är konsekvensberäkningar som ska fungera som beslutsunderlag. Prognoserna baseras därför på två viktiga förutsättningar, dels den makroekonomiska utvecklingen, dels fattade beslut. När det gäller fattade beslut baseras prognosen på de vid beräkningstillfället gällande riksdags- och regeringsbesluten. Hänsyn tas också till framlagda propositioner och utskottsbetänkanden. Det finns därmed tre typer av avvikelser mellan prognoser och utfall. Den första typen är sådana avvikelser som uppkommer när förutsättningarna för prognoserna förändras genom en annorlunda makroekonomisk bild. Den andra avvikelsen uppkommer till följd av nya beslut. Den tredje typen av avvikelser är de som inte direkt går att förklaras på något av dessa sätt. I praktiken kan det vara en avvägningsfråga hur klassificeringen görs mellan kategorierna Makro och Övrigt. ESV strävar därför alltid efter konsekvens och tydlighet vid klassificeringen. 4.3 Differensanalysen utgör underlag för ESV:s egen analys Förändringarna i prognosen klassificeras löpande under året i ESV:s differensanalys. I den första prognosen gäller det differenserna från statens budget 1 (budgetpropositionen), därefter mellan varje prognostillfälle. Slutligen analyseras också differensen mellan den sista prognosen och utfallet. Med hjälp av differensanalysen kan avvikelserna mellan prognoser och utfall delas upp i kategorierna Makro, Beslut och Övrigt. När det gäller avvikelser till följd av annan makroekonomisk utveckling än den förväntade bör det noteras att analysen görs mot i vissa fall preliminära makroförutsättningar, som kan komma att ändras. Exempel: En sänkt prognos i juniprognosen 2013 klassificeras som Beslut. Denna förändring dyker då upp, med omvänt tecken, som en avvikelse i alla tidigare prognoser, det vill säga decemberprognosen föregående år och marsprognosen, förklarad av beslut. På detta sätt förklaras 1 Differensen mellan den första prognosen och propositionen/statens budget påverkar inte ESV:s prognosavvikelse. Den differensen används för att följa upp utfallet gentemot statens budget. Denna analys presenteras i anslutning till utfallet för statens budget i Årsredovisning i staten (ÅRS). 30 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 30 APRIL 2014

33 METOD FÖR PROGNOSUPPFÖLJNING tidigare överskattningar av beslutet. Samma förfarande gäller för alla sådana klassificeringar. Dessa bildar således ackumulerat förklaringar till avvikelser i tidigare prognoser. 4.4 Mått på avvikelserna Avvikelserna redovisas dels per prognos, dels i form av ett genomsnitt för året. De anges i nominella belopp och i procent av utfallet. Ett sådant mått kan användas för den som är mest intresserad av träffsäkerheten på totalnivå. Användandet av genomsnittliga avvikelser innebär dock att en överskattning vid ett prognostillfälle motverkas av en underskattning vid ett annat. 4.5 Beräkningarna formaliserade I detta avsnitt redovisas hur beräkningarna i tabellerna i appendix har gjorts. För varje avvikelsekategori (Totalt, Beslut, Makro och Övrigt) redovisas för de takbegränsade utgifterna åtta kolumner med avvikelsemått som specificeras nedan.. För inkomsterna redovisas ej den sjunde kolumnen. För ett givet budgetår görs normalt fem månadsfördelade prognoser. Dessa benämner vi p t, där t går från 0 till 4, varvid p 0 är den första och p 4 den sista prognosen. Prognoserna jämförs med respektive års utfall, u. Både p t och u mäts i miljarder kronor. För varje prognospost definieras därmed prognosavvikelsen vid ett givet prognostillfälle, A t, som A x,% = t= 0 u A t. (sjunde kolumnen) Anledningen till att den genomsnittliga prognosavvikelsen divideras med absolutbeloppet av utfallet är att det på inkomstsidan förekommer negativa utfall. Genom att relatera avvikelserna till absolutbeloppet av utfallet får man en procentuell avvikelse som alltid har rätt tecken i meningen att även den relativa avvikelsen visar i vilken riktning prognosen var fel. De olika delarnas respektive genomsnittliga bidrag i procentenheter till den totala genomsnittliga pe procentuella avvikelsen, B, beräknas genom att den genomsnittliga avvikelsen i miljarder kronor relateras till den totala nominella avvikelsen, Atot, och därefter multipliceras med den totala genomsnittliga procentuella avvikelsen, det vill säga A x B pe = Atot,% 100 Atot. (åttonde kolumnen) A t = p t - u. (kolumn 1 till 5) Detta innebär att avvikelsen är positiv om prognosen var högre än utfallet och negativ om den var lägre än utfallet. Den genomsnittliga avvikelsen i miljarder kronor för en given post x, A x, definieras som det aritmetiska medelvärdet av de fem prognosavvikelserna, det vill säga 1 = 4 Ax A t 5 t= 0. (sjätte kolumnen) Den genomsnittliga procentuella prognosavvikelsen definieras som EKONOMISTYRNINGSVERKET, 30 APRIL

34

35 APPENDIX Appendix EKONOMISTYRNINGSVERKET, 30 APRIL

36 APPENDIX Appendix 1. Takbegränsade utgifter 2013, Totala avvikelser, om inget annat anges Prognosavvikelser Genomsnittliga avvikelser Utfall Dec-12 1 Mar-13 Jun-13 Sep-13 Dec-13 Bidrag Utgiftsområde /12 27/3 17/6 3/9 16/12 Mdkr Procent Tot. avv. 2 1 Rikets styrelse 11,8 0,4 0,4 0,3 0,3 0,2 0,3 2,4% 0,0% 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 16,1 0,2-0,1 0,0 0,1 0,1 0,1 0,4% 0,0% 3 Skatt, tull och exekution 10,4-0,2-0,2-0,1-0,1 0,0-0,1-1,0% 0,0% 4 Rättsväsendet 39,3-0,2-0,2-0,3-0,2-0,1-0,2-0,5% 0,0% 5 Internationell samverkan 1,8 0,2 0,0 0,0-0,1-0,1 0,0-0,4% 0,0% 6 Försvar och samhällets krisberedskap 45,4 0,8-0,1 0,1 0,0-0,2 0,1 0,2% 0,0% 7 Internationellt bistånd 30,8 0,1 0,1-0,3-0,3-0,2-0,1-0,4% 0,0% 8 Migration 9,9 0,8 0,3 0,0-0,3 0,0 0,2 1,6% 0,0% 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 59,0 1,6 0,9 0,6 0,3-0,2 0,6 1,1% 0,1% 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. 96,4-3,7-3,3-1,2-0,3 0,0-1,7-1,8% -0,2% 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 40,0 0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1% 0,0% 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 78,5-0,8-0,7-0,4-0,1 0,1-0,4-0,5% 0,0% 13 Integration och jämställdhet 8,8 0,7 0,7 0,3-0,4-0,1 0,2 2,6% 0,0% 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 69,7-0,7-0,4-0,3 0,5 0,4-0,1-0,1% 0,0% 15 Studiestöd 20,6 0,0-0,1-0,1 0,0 0,0 0,0-0,2% 0,0% 16 Utbildning och universitetsforskning 56,5-0,3-0,4-0,6-0,2-0,2-0,3-0,6% 0,0% 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 12,7-0,1-0,1-0,1-0,1 0,0-0,1-0,5% 0,0% 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,4% 0,0% 19 Regional tillväxt 3,3 0,0 0,0-0,1 0,0 0,1 0,0 0,0% 0,0% 20 Allmän miljö- och naturvård 4,8 0,1 0,0-0,3-0,2-0,1-0,1-2,0% 0,0% 21 Energi 2,6 0,1 0,1 0,0 0,0 0,1 0,1 2,3% 0,0% 22 Kommunikationer 43,7 1,8 1,3 0,9 0,5 0,0 0,9 2,1% 0,1% 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 16,0 0,2 0,5 0,2 0,1 0,0 0,2 1,2% 0,0% 24 Näringsliv 5,2-0,1-0,1 0,0 0,0 0,0 0,0-0,9% 0,0% 25 Allmänna bidrag till kommuner 88,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 27 Avgiften till Europeiska unionen 37,4-3,8-3,7-0,5 0,2-1,0-1,8-4,7% -0,2% Summa utgiftsområden exklusive räntor (UO 26) 810,6-2,8-4,9-1,7-0,2-1,3-2,2-0,3% -0,2% Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 256,7 0,1 0,2 0,0 0,1 0,1 0,1 0,0% 0,0% Summa takbegränsade utgifter, mdkr 1 067,3-2,7-4,7-1,7-0,2-1,2-2,1 Summa takbegränsade utgifter, procent -0,3% -0,4% -0,2% 0,0% -0,1% -0,2% Avvikelse = prognos minus utfall, det vill säga positiv avvikelse = överskattad prognos och negativ avvikelse = underskattad prognos. 1 Prognos Dec-12 avser prognos för 2013, publicerad i Decemberprognos Respektive utgiftsområdes bidrag till den genomsnittliga summerade avvikelsen för de takbegränsade utgifterna, det vill säga -0,2%. 34 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 30 APRIL 2014

37 APPENDIX Appendix 2. Takbegränsade utgifter 2013, Makroekonomiska avvikelser, om inget annat anges Prognosavvikelser Genomsnittliga avvikelser Dec-12 1 Mar-13 Jun-13 Sep-13 Dec-13 Bidrag Utgiftsområde 17/12 27/3 17/6 3/9 16/12 Mdkr Procent Tot. avv. 2 1 Rikets styrelse 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2% 0,0% 3 Skatt, tull och exekution 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 4 Rättsväsendet 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 5 Internationell samverkan 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 6 Försvar och samhällets krisberedskap 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 7 Internationellt bistånd 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 8 Migration 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn -0,1-0,1-0,1 0,0 0,0-0,1-0,1% 0,0% 13 Integration och jämställdhet 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 1,2 1,1 0,2-0,3 0,1 0,5 0,7% 0,0% 15 Studiestöd 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 16 Utbildning och universitetsforskning 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 19 Regional tillväxt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 20 Allmän miljö- och naturvård 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 21 Energi 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 22 Kommunikationer 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel -0,1-0,2-0,1 0,0 0,0-0,1-0,4% 0,0% 24 Näringsliv 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 25 Allmänna bidrag till kommuner 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 27 Avgiften till Europeiska unionen 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% Summa utgiftsområden exklusive räntor (UO 26) 1,3 0,9 0,0-0,4 0,1 0,4 0,0% 0,0% Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% Summa takbegränsade utgifter, mdkr 1,3 0,9 0,0-0,4 0,1 0,4 Summa takbegränsade utgifter, procent 0,1% 0,1% 0,0% 0,0% 0,0% 0,04% Avvikelse = prognos minus utfall, det vill säga positiv avvikelse = överskattad prognos och negativ avvikelse = underskattad prognos. 1 Prognos Dec-12 avser prognos för 2013, publicerad i Decemberprognos Respektive utgiftsområdes bidrag till den genomsnittliga summerade avvikelsen för de takbegränsade utgifterna, det vill säga 0,04%. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 30 APRIL

38 APPENDIX Appendix 3. Takbegränsade utgifter 2013, Beslutsavvikelser, om inget annat anges Prognosavvikelser Genomsnittliga avvikelser Dec-12 1 Mar-13 Jun-13 Sep-13 Dec-13 Bidrag Utgiftsområde 17/12 27/3 17/6 3/9 16/12 Mdkr Procent Tot. avv. 2 1 Rikets styrelse 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 3 Skatt, tull och exekution 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 4 Rättsväsendet 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 5 Internationell samverkan 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 6 Försvar och samhällets krisberedskap -0,2-0,3 0,0 0,0 0,0-0,1-0,2% 0,0% 7 Internationellt bistånd 0,1 0,1-0,4-0,4-0,2-0,2-0,6% 0,0% 8 Migration 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 0,6 0,2-0,1-0,1 0,0 0,1 0,2% 0,0% 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 13 Integration och jämställdhet 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 15 Studiestöd -0,1-0,1 0,0 0,0 0,0 0,0-0,1% 0,0% 16 Utbildning och universitetsforskning -0,4-0,4-0,4-0,2 0,0-0,3-0,5% 0,0% 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-0,1% 0,0% 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 19 Regional tillväxt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-0,6% 0,0% 20 Allmän miljö- och naturvård 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 21 Energi 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-0,2% 0,0% 22 Kommunikationer 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 0,4 0,4 0,4 0,2 0,0 0,3 1,8% 0,0% 24 Näringsliv 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 25 Allmänna bidrag till kommuner 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 27 Avgiften till Europeiska unionen -4,6-4,4-1,1-0,3-1,1-2,3-6,2% -0,2% Summa utgiftsområden exklusive räntor (UO 26) -4,3-4,5-1,7-0,9-1,3-2,6-0,3% -0,2% Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% Summa takbegränsade utgifter, mdkr -4,3-4,5-1,7-0,9-1,3-2,6 Summa takbegränsade utgifter, procent -0,4% -0,4% -0,2% -0,1% -0,1% -0,2% Avvikelse = prognos minus utfall, det vill säga positiv avvikelse = överskattad prognos och negativ avvikelse = underskattad prognos. 1 Prognos Dec-12 avser prognos för 2013, publicerad i Decemberprognos Respektive utgiftsområdes bidrag till den genomsnittliga summerade avvikelsen för de takbegränsade utgifterna, det vill säga -0,2%. 36 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 30 APRIL 2014

39 APPENDIX Appendix 4. Takbegränsade utgifter 2013, Övriga avvikelser, om inget annat anges Prognosavvikelser Genomsnittliga avvikelser Dec-12 1 Mar-13 Jun-13 Sep-13 Dec-13 Bidrag Utgiftsområde 17/12 27/3 17/6 3/9 16/12 Mdkr Procent Tot. avv. 2 1 Rikets styrelse 0,4 0,4 0,3 0,3 0,2 0,3 2,4% 0,0% 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 0,0-0,1 0,0 0,1 0,1 0,0 0,1% 0,0% 3 Skatt, tull och exekution -0,2-0,2-0,1-0,1 0,0-0,1-1,0% 0,0% 4 Rättsväsendet -0,2-0,2-0,3-0,2-0,1-0,2-0,5% 0,0% 5 Internationell samverkan 0,2 0,0 0,0-0,1-0,1 0,0-0,4% 0,0% 6 Försvar och samhällets krisberedskap 1,0 0,1 0,1 0,0-0,2 0,2 0,4% 0,0% 7 Internationellt bistånd 0,0 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 0,2% 0,0% 8 Migration 0,8 0,3 0,0-0,3 0,0 0,2 1,6% 0,0% 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1,0 0,7 0,7 0,4-0,2 0,5 0,9% 0,0% 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. -3,7-3,3-1,2-0,3 0,0-1,7-1,8% -0,2% 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1% 0,0% 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn -0,6-0,6-0,2 0,0 0,1-0,3-0,4% 0,0% 13 Integration och jämställdhet 0,7 0,7 0,3-0,4-0,1 0,2 2,6% 0,0% 14 Arbetsmarknad och arbetsliv -1,9-1,5-0,5 0,8 0,3-0,6-0,8% -0,1% 15 Studiestöd 0,0 0,0-0,1 0,0 0,0 0,0-0,1% 0,0% 16 Utbildning och universitetsforskning 0,1 0,1-0,1 0,0-0,2 0,0 0,0% 0,0% 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-0,4% 0,0% 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,4% 0,0% 19 Regional tillväxt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,6% 0,0% 20 Allmän miljö- och naturvård 0,1 0,0-0,3-0,2-0,1-0,1-2,0% 0,0% 21 Energi 0,1 0,1 0,0 0,0 0,1 0,1 2,5% 0,0% 22 Kommunikationer 1,8 1,3 0,9 0,5 0,0 0,9 2,1% 0,1% 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel -0,2 0,3-0,1-0,1 0,0 0,0-0,1% 0,0% 24 Näringsliv -0,1-0,1 0,0 0,0 0,0 0,0-0,9% 0,0% 25 Allmänna bidrag till kommuner 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0% 27 Avgiften till Europeiska unionen 0,6 0,6 0,6 0,6 0,1 0,5 1,4% 0,0% Summa utgiftsområden exklusive räntor (UO 26) 0,2-1,3 0,0 1,1-0,1 0,0 0,0% 0,0% Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 0,1 0,2 0,0 0,1 0,1 0,1 0,0% 0,0% Summa takbegränsade utgifter, mdkr 0,3-1,1 0,0 1,1 0,0 0,1 Summa takbegränsade utgifter, procent 0,0% -0,1% 0,0% 0,1% 0,0% 0,01% Avvikelse = prognos minus utfall, det vill säga positiv avvikelse = överskattad prognos och negativ avvikelse = underskattad prognos. 1 Prognos Dec-12 avser prognos för 2013, publicerad i Decemberprognos Respektive utgiftsområdes bidrag till den genomsnittliga summerade avvikelsen för de takbegränsade utgifterna, det vill säga 0,01%. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 30 APRIL

40 APPENDIX Appendix 5. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster i statens budget 2013, Totala avvikelser, om inget annat anges Prognosavvikelser Genomsnittliga avvikelser Utfall Dec-12 1 Mar-13 Jun-13 Sep-13 Dec-13 Bidrag /12 27/3 17/6 3/9 16/12 Mdkr Procent Tot. avv. 2 Skatt på arbete 969-0,8 4,7 3,7 3,7 1,2 2,5 0,3% 0,3% Direkta skatter på arbete 525-1,0 1,5 2,1 1,6-0,3 0,8 0,2% 0,1% Indirekta skatter på arbete 444 0,2 3,2 1,6 2,1 1,5 1,7 0,4% 0,2% Skatt på kapital 170-3,0 2,5 4,8 3,0-1,7 1,1 0,6% 0,1% Skatt på kapital, hushåll 34-8,2-2,2-0,4 0,2 2,8-1,6-4,7% -0,2% Skatt på företagsvinster 86 5,3 4,6 4,8 2,3-4,8 2,4 2,8% 0,3% Övriga skatter på kapital 50-0,1 0,1 0,5 0,6 0,3 0,3 0,5% 0,0% Skatt på konsumtion och insatsvaror 464 7,6-0,6-2,0-2,6-1,9 0,1 0,0% 0,0% Mervärdesskatt 342 3,0-2,3-3,5-3,3-2,8-1,8-0,5% -0,2% Punktskatter 122 4,6 1,7 1,5 0,7 0,9 1,9 1,5% 0,2% Restförda och övriga skatter 12-9,2-6,2-6,6-6,6-0,2-5,7-49,8% -0,7% Totala skatteintäkter ,4 0,4-0,2-2,5-2,6-2,1-0,1% -0,3% Avgår EU-skatter 7 0,3-0,1-0,2-0,2-0,1-0,1-1,1% 0,0% Offentliga sektorns skatteintäkter ,8 0,5 0,0-2,2-2,5-2,0-0,1% -0,3% Avgår skatter till andra sektorer Kommunala inkomstskatter 599-3,6-0,6-0,1 1,3-0,3-0,6-0,1% -0,1% Avgifter till AP-fonder 208-2,3-1,5-0,5 0,4-0,1-0,8-0,4% -0,1% Statens skatteintäkter 801 0,1 2,6 0,7-3,9-2,1-0,5-0,1% -0,1% Periodiseringar -23-9,2-3,2-0,8 7,3-1,6-1,5 6,4% -0,2% Övriga inkomster 13-22,2-17,4-17,3-9,2-0,1-13,2-100,0% -1,7% Summa inkomster ,3-17,9-17,4-5,7-3,8-15,3-1,9% -1,9% Avvikelse = prognos minus utfall, det vill säga positiv avvikelse = överskattad prognos och negativ avvikelse = underskattad prognos. 1 Prognos Dec-12 avser prognos för 2013, publicerad i Decemberprognos Respektive bidrag till den genomsnittliga summerade avvikelsen för de totala inkomsterna. 38 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 30 APRIL 2014

41 APPENDIX Appendix 6. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster i statens budget 2013, Makroekonomiska avvikelser, om inget annat anges Prognosavvikelser Genomsnittliga avvikelser Dec-12 1 Mar-13 Jun-13 Sep-13 Dec-13 17/12 27/3 17/6 3/9 16/12 Mdkr Procent Skatt på arbete -6,2-0,5-0,6 0,8 0,0-1,3-0,1% Direkta skatter på arbete -2,9-0,4 0,2 0,2 0,0-0,6-0,1% Indirekta skatter på arbete -3,3 0,0-0,8 0,5 0,1-0,7-0,2% Skatt på kapital -1,3-2,3-2,7-1,3 1,4-1,2-0,7% Skatt på kapital, hushåll -4,5-3,0-1,2-0,3 1,4-1,5-4,5% Skatt på företagsvinster 3,5 0,8-1,5-1,0 0,0 0,4 0,4% Övriga skatter på kapital -0,4-0,2 0,0 0,1 0,0-0,1-0,2% Skatt på konsumtion och insatsvaror 3,7 2,0 0,4 0,9-0,6 1,3 0,3% Mervärdesskatt 2,2 1,2 0,0 1,0-0,6 0,8 0,2% Punktskatter 1,5 0,7 0,4-0,2 0,0 0,5 0,4% Restförda och övriga skatter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% Totala skatteintäkter -3,9-0,8-3,0 0,4 0,9-1,3-0,1% Avgår EU-skatter 0,3 0,0-0,1-0,1 0,0 0,0 0,4% Offentliga sektorns skatteintäkter -4,2-0,8-2,9 0,5 0,9-1,3-0,1% Avgår skatter till andra sektorer Kommunala inkomstskatter -3,2-0,5 0,0 0,4 0,0-0,7-0,1% Avgifter till AP-fonder -1,5-0,7-0,5-0,3 0,0-0,6-0,3% Statens skatteintäkter 0,6 0,4-2,4 0,3 0,9 0,0 0,0% Periodiseringar -7,8-2,4 0,9 0,5-1,1-2,0 8,5% Övriga inkomster 5,0 4,7 1,4 1,0 0,2 2,5 18,6% Summa inkomster -2,2 2,7-0,1 1,9 0,0 0,5 0,1% Avvikelse = prognos minus utfall, det vill säga positiv avvikelse = överskattad prognos och negativ avvikelse = underskattad prognos. 1 Prognos Dec-12 avser prognos för 2013, publicerad i Decemberprognos EKONOMISTYRNINGSVERKET, 30 APRIL

42 APPENDIX Appendix 7. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster i statens budget 2013, Beslutsavvikelser, om inget annat anges Prognosavvikelser Genomsnittliga avvikelser Dec-12 1 Mar-13 Jun-13 Sep-13 Dec-13 17/12 27/3 17/6 3/9 16/12 Mdkr Procent Skatt på arbete 1,0 1,0 0,8 0,5 0,0 0,7 0,1% Direkta skatter på arbete -0,6-0,6-0,6 0,0 0,0-0,3-0,1% Indirekta skatter på arbete 1,6 1,6 1,4 0,5 0,0 1,0 0,2% Skatt på kapital -0,5 0,0 0,0 0,0 0,0-0,1-0,1% Skatt på kapital, hushåll -1,6 0,0 0,0 0,0 0,0-0,3-1,0% Skatt på företagsvinster 1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 0,3% Övriga skatter på kapital 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% Skatt på konsumtion och insatsvaror 0,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 0,0% Mervärdesskatt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% Punktskatter 0,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 0,1% Restförda och övriga skatter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% Totala skatteintäkter 1,4 1,0 0,8 0,5 0,0 0,7 0,0% Avgår EU-skatter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% Offentliga sektorns skatteintäkter 1,4 1,0 0,8 0,5 0,0 0,7 0,0% Avgår skatter till andra sektorer Kommunala inkomstskatter -0,6-0,6-0,6 0,0 0,0-0,3-0,1% Avgifter till AP-fonder -0,8-0,8 0,0 0,0 0,0-0,3-0,2% Statens skatteintäkter 2,7 2,4 1,4 0,5 0,0 1,4 0,2% Periodiseringar -1,8 0,1 0,2-0,9-0,3-0,5 2,3% Övriga inkomster -23,3-22,5-22,5-10,2 0,3-15,6-118% Summa inkomster -22,3-20,0-20,9-10,5 0,0-14,8-1,9% Avvikelse = prognos minus utfall, det vill säga positiv avvikelse = överskattad prognos och negativ avvikelse = underskattad prognos. 1 Prognos Dec-12 avser prognos för 2013, publicerad i Decemberprognos EKONOMISTYRNINGSVERKET, 30 APRIL 2014

43 APPENDIX Appendix 8. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster i statens budget 2013, Övriga avvikelser, om inget annat anges Prognosavvikelser Genomsnittliga avvikelser Dec-12 1 Mar-13 Jun-13 Sep-13 Dec-13 17/12 27/3 17/6 3/9 16/12 Mdkr Procent Skatt på arbete 4,5 4,2 3,5 2,5 1,2 3,1 0,3% Direkta skatter på arbete 2,5 2,5 2,5 1,4-0,3 1,7 0,3% Indirekta skatter på arbete 2,0 1,7 1,0 1,0 1,4 1,4 0,3% Skatt på kapital -1,2 4,8 7,5 4,3-3,1 2,5 1,4% Skatt på kapital, hushåll -2,1 0,8 0,8 0,6 1,3 0,3 0,8% Skatt på företagsvinster 0,7 3,8 6,3 3,3-4,8 1,8 2,1% Övriga skatter på kapital 0,3 0,3 0,4 0,5 0,3 0,4 0,7% Skatt på konsumtion och insatsvaror 3,0-2,6-2,4-3,5-1,4-1,4-0,3% Mervärdesskatt 0,8-3,6-3,5-4,3-2,3-2,6-0,8% Punktskatter 2,2 1,0 1,1 0,8 0,9 1,2 1,0% Restförda och övriga skatter -9,2-6,2-6,6-6,6-0,2-5,7-49,8% Totala skatteintäkter -2,9 0,2 2,0-3,3-3,5-1,5-0,1% Avgår EU-skatter 0,0-0,1-0,1-0,1-0,1-0,1-1,5% Offentliga sektorns skatteintäkter -2,9 0,3 2,1-3,2-3,4-1,4-0,1% Avgår skatter till andra sektorer Kommunala inkomstskatter 0,2 0,5 0,5 0,8-0,3 0,3 0,1% Avgifter till AP-fonder 0,0 0,0 0,0 0,6-0,1 0,1 0,1% Statens skatteintäkter -3,2-0,1 1,6-4,7-3,0-1,9-0,2% Periodiseringar 0,3-0,9-1,9 7,7-0,2 1,0-4,3% Övriga inkomster -4,0 0,4 3,9-0,1-0,6-0,1-0,6% Summa inkomster -6,9-0,7 3,6 2,9-3,8-0,9-0,1% Avvikelse = prognos minus utfall, det vill säga positiv avvikelse = överskattad prognos och negativ avvikelse = underskattad prognos. 1 Prognos Dec-12 avser prognos för 2013, publicerad i Decemberprognos EKONOMISTYRNINGSVERKET, 30 APRIL

44 APPENDIX 42 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 30 APRIL 2014

45 BILAGA Bilaga Hur ESV:s prognoser görs tillgängliga Eftersom prognoserna ska användas i budgetarbetet i Regeringskansliet är det viktigt att rapporteringen anpassas efter deras krav på materialet. Det gäller bland annat innehåll, rapporteringstidpunkter och sätt att föra ut informationen. Tidpunkterna för de normalt fyra prognospublikationerna som görs varje år är anpassade till budgetprocessen och arbetet med de ekonomiska propositionerna. Tidpunkterna beslutas normalt efter samråd med Finansdepartementet. Vi har publicerat en fullständig kort- och medelfristig prognos vid fyra tillfällen under Därtill har ESV under 2013 publicerat en extra prognosuppdatering, främst med anledning av förslagen i budgetpropositionen för Den publicerades i slutet av september och möjliggjorde jämförelser med regeringens budgetproposition på detaljerad nivå, innan riksdagen fattade beslut om budgeten. För varje budgetår gör ESV fem prognoser efter det att budgetpropositionen presenterats i september året innan. I december publicerar ESV den första beräkningen för det kommande året. I månadsskiftet mars-april publiceras nästa beräkning inför vårpropositionen. I juni publiceras en prognos som dels är en första beräkning baserad på vårpropositionen, dels ska fungera som underlag i ramberedningen inom regeringskansliet. Nästa beräkning utges i månadsskiftet augusti-september inför arbetet med budgetpropositionen. Slutligen, i december, görs den femte och sista bedömningen av budgetåret. Samtidigt görs då den första prognosen för nästa budgetår baserad på en ny budgetproposition. ESV levererar också skatteprognoser till Konjunkturinstitutet, normalt fyra gånger per år. ESV gör även skatteberäkningar, i form av prognoser, som levereras till Statistiska centralbyrån och som ingår som utfallsinformation i utfallet på statens budget och i underlaget till årsredovisningen för staten. ESV:s prognospublikation skickas till viktiga målgrupper som regering, riksdag, svenska och internationella analysinstitut, massmedia och andra prenumeranter inom privat och offentlig sektor. Totalt uppgår antalet prenumeranter till 500. Publikationens sammanfattning och ett antal tabeller översätts till engelska och sprids enligt en prenumerationslista. Det översatta materialet används även vid utländska besök. ESV håller även pressträff i samband med publiceringen samt ett seminarium för externa intressenter. Vi erbjuder också Finans- och Skatteutskottet, samtliga riksdagspartier samt Riksdagens utredningstjänst en presentation av rapporten. På ESV:s webbplats finns, utöver prognospublikationen, ytterligare information som exempelvis detaljerade tabeller över inkomster och utgifter på statens budget. Hur prognosmetoderna dokumenteras Prognoserna dokumenteras dels genom publikationerna, dels genom att internt material sparas. Internt finns det en omfattande dokumentation av prognosmetoderna för att underlätta arbetet vid till exempel sjukdom eller personalförändringar. För prognoser för utgifterna på statens budget används ett gemensamt prognosverktyg och i detta system finns en stor del av den interna dokumentationen. Därutöver finns separat dokumentation, särskilt när det gäller beloppsmässigt stora anslag och inkomsttitlar som beräknas utanför det gemensamma prognosverktyget. Hur ESV arbetar med att fördjupa analysen ESV har genomfört olika utvecklingsinsatser för att fördjupa analysen och stärka kvaliteten i prognoserna. Några av utvecklingsinsatserna bedöms som helt avklarade medan andra behöver vidareutvecklas även kommande år. Här beskrivs några exempel på utvecklingsinsatser som ägt rum under EKONOMISTYRNINGSVERKET, 30 APRIL

46 BILAGA Revidering av synen på säkerhetsmarginalerna för utgiftstaket ESV har sedan lång tid rekommenderat att man använder säkerhetsmarginaler, för att minimera risken för att utgiftstaket överskrids. Det gör det lättare att klara utgiftsökningar som kan uppstå på grund av försämrad konjunkturutveckling, eller andra osäkerheter som alltid finns i prognoserna. I början av året såg vi över våra rekommendationer om storleken på säkerhetsmarginalerna. I prognospublikationen i mars presenterades resultatet i form av en faktaruta. Rekommendationen om säkerhetsmarginalen var tidigare utformad så att säkerhetsmarginalens förhållande till tidshorisonten på prognosen inte var linjär. Exempelvis ökade säkerhetsmarginalen mellan år t+2 och t+3 med 1 procentenhet, när ökningen övriga år uppgick till 0,5 procentenheter. Mellan år t+3 och t+4 ökade säkerhetsmarginalen inte alls. ESV:s nya rekommendation är att säkerhetsmarginalen ska öka linjärt med prognoshorisonten. Den nya rekommendation, från och med våren 2013, är att säkerhetsmarginalen ska uppgå till minst 1 procent av utgiftstaket innevarande år, minst 1,5 procent år t+1 och minst 2 procent av utgiftstaket år t+2. För åren t+3 och t+4 behövs en säkerhetsmarginal som uppgår till minst 2,5 respektive 3 procent av utgiftstaket. I jämförelse med tidigare rekommendation ger den nya rekommendationen en högre kvarvarande marginal år t+3 med cirka 6 miljarder kronor, efter att man tagit hänsyn till säkerhetsmarginalen. Engångseffekternas betydelse för statsskuldens ESV har sedan lång tid redovisat olika engångseffekters betydelse för saldot på statens budget. Saldot rensat för engångseffekter, det så kallade underliggande saldot, har ofta en helt annan utveckling än det faktiska saldot. Under våren 2013 analyserade vi engångseffekternas betydelse för statsskulden. Resultatet presenterades i prognospublikationen i juni. Analysen visade att det under den studerade tidsperioden är engångseffekter som gjort att statsskulden minskat, inte det underliggande saldot. Minskningen av skuldkvoten, statsskulden som andel av BNP, förklaras främst av BNP-tillväxten. Engångseffekterna under perioden medför att skuldkvoten 2013 är 6,3 procentenheter lägre än vad den annars skulle ha varit. Analys av den kommunala fastighetsavgiften I septemberprognosen publicerade vi ett temaavsnitt om regelverket för den kommunala fastighetsavgiften. Den avgift som en fastighetsägare betalar går inte direkt till den kommun där fastigheten ligger. När systemet infördes 2008 fick kommunerna inte den avgift som utgick på de fastigheter som fanns i kommunen, varje kommun fick i stället en avgift som motsvarade kronor per invånare. Från 2009 korrigeras årligen varje kommuns intäkt med hänsyn till förändringen i kommunal fastighetsavgift mellan de två senaste taxeringsåren. Vissa kommuner får därmed en lägre inkomst än vad kommunens fastighetsägare betalar in till systemet och vice versa. Av landets 290 kommuner är det 144 som har en inkomst som överstiger den totalt inbetalda fastighetsavgiften och 146 kommuner som har en lägre intäkt. I temaavsnittet i septemberprognosen analyserade vi de incitament som systemet för utbetalning av kommunal fastighetsavgift skapar. Inkomstskatten I ett särskilt temaavsnitt i septemberprognosen genomlyste ESV inkomstskattens utveckling Analysen besvarar: Hur dagens skatteregler förhåller sig till reglerna i skattereformen Hur ändrade skatteregler har påverkat den genomsnittliga skatten, marginalskatten och inkomsten efter skatt. Analysen visar att den genomsnittliga skatten, liksom marginalskatten, i dag är lägre än 1991, undantaget för de med de högsta inkomsterna. Analysen visar också att utan jobbskatteavdraget hade nettoinkomstandelen i dag varit lägre än 1991 i samtliga inkomstklasser. Nettoinkomstandelen är den andel av inkomsten som personen får behålla efter skatt och eventuella kostnader för arbetsres- 44 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 30 APRIL 2014

47 BILAGA or. Den reala inkomsten, inkomsten korrigerad för inflationen, har ökat med cirka 60 procent i samtliga inkomstklasser. Skatteskalan är i dag mer intuitiv en högre inkomst innebär även en högre marginalskatt till skillnad från 1991 års skala där marginalskatten kunde bli lägre när inkomsten ökade. Komplexiteten i skattesystemet har dock ökat, vilket gör det svårare att förutse hur en ändring av bruttoinkomsten påverkar inkomsten efter skatt. Rapport om automatisk diskretionär finanspolitik I en analysrapport i början av december beskrev vi fenomenet automatisk diskretionär finanspolitik och presenterade nya beräkningar på området. Automatisk diskretionär finanspolitik är ett begrepp som beskriver att de offentliga finanserna stärks automatiskt över tid utan att några särskilda beslut behöver fattas. Den årliga förstärkningen beror framför allt på reglerna för uppräkning av de statliga anslagen. Effekten uppgår till 0,5 procent av BNP årligen, vilket motsvarar närmare 20 miljarder kronor. I jämförelse med den beräkning som ESV redovisade 2011 är uppskattningen nu något högre. För att effekten ska realiseras krävs dock att den uppskattade trendmässiga BNP-tillväxten nås. Om BNP växer långsammare blir effekten mindre eller uteblir. Försiktighetsskäl talar alltså för att man inte ska räkna hem effekten från den automatiska diskretionära finanspolitiken som ett årligt tillkommande budgetutrymme. Den beräknade effekten ska i stället ses som en förklaring till de prognostiserade överskotten längre bort i prognoshorisonten. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 30 APRIL

48

49

50 Ekonomistyrningsverket Drottninggatan 89 Tfn Box Fax ISSN: Stockholm ISBN: