Hantering av beställningsbemyndiganden

Transkript

1 Hantering av beställningsbemyndiganden Anna Bengtsson Curt Johansson Sid 1

2 Innehåll ESV:s uppdrag Utgångspunkter Definitioner Motiv Enkätsvar Problematik Områden att gå vidare med Sid 2

3 ESV:s uppdrag Se över systemet Vid behov lämna förslag på förbättringar ESV:s roll? Sid 3

4 Utgångspunkter Regelverket: Regeringsformen (9 kap. 8 ) Budgetlagen (6 kap. 1-2 ) Anslagsförordningen (17-18 ) Sid 4

5 Varför behövs beställningsbemyndiganden? Regeringsformen (9 kap. finansmakten) Regeringen får inte utan att riksdagen medgett det ta upp lån eller göra andra ekonomiska åtaganden (8 ) Budgetlagen För det ändamål och intill det belopp som riksdagen beslutar för budgetåret för regeringen beställa varor och tjänster som besluta om bidrag, ersättningar, lån eller liknande samt medför utgifter under senare budgetår (6 kap. 1 första stycket) Anslagsförordningen För det ändamål. som regeringen beslutat för budgetåret, får en myndighet beställa varor. (17 första stycket) Sid 5

6 Definitioner Bemyndiganderam: det högsta belopp som en myndighets samlade åtaganden av ett visst slag och för ett visst ändamål får vara vid slutet av budgetåret Beställningsbemyndigande: tillstånd som en statlig myndighet i vissa fall behöver för att få göra åtaganden som medför utgifter som ska finansieras av framtida anslag Ekonomiskt åtagande: När en myndighet har åtagit sig att täcka vissa framtida kostnader Sid 6

7 Grundläggande bestämmelser Bemyndigandet är ettårigt Ett åtagande är ett avtal som är bindande Informerat mottagaren genom beslut eller muntligt Redovisas normalt inte som skulder i balansräkningen Det finns ett slutår i regleringsbrevet för infrianden Beställningsbemyndiganden ska redovisas i årsredovisningen Sid 7

8 Redovisning av beställningsbemyndiganden Om myndigheten tilldelas en bemyndiganderam redovisas Tilldelat bemyndigande Ingående åtaganden Utestående åtaganden Utestående åtaganden ska fördelas med utgångspunkt när de planeras infrias Sid

9 Utestående åtaganden Ingående åtagande som gjorts tidigare budgetår + Nya åtaganden som görs under året och som medför utgifter under följande budgeter - Infriande av gjorda åtaganden från tidigare år + / - Eventuella omvärderingar av kvarstående åtaganden från tidigare år Utestående åtagande Sid

10 Regional tillväxt anslag 1:1 År Tilldelat Utfall Sparande (BP) ,2 % ,3 % ,9 % Sid 10

11 Bemyndigandet regional tillväxt År Bemyndiganderam Utestående åtaganden (BP) Sid 11

12 Motiv till systemet Planeringen av regionalpolitiska medel Utnyttja anslaget effektivare Undvika stora anslagssparanden på anslaget Förbättra uppföljningen och prognoserna (Ur BP 1999) Sid 12

13 Enkätfrågor Sid 13

14 Hantering av beställningsbemyndiganden Vilka grundläggande problem anser ni finns i nuvarande hantering av beställningsbemyndiganden? Balansen mellan beslut och utbetalningar Anslagssparandet Sänkta bemyndiganderamar Sid 14

15 Hantering av beställningsbemyndiganden Anser ni att det finns tillräckliga kunskaper om beställningsbemyndiganden inom er organisation? Hälften anser det Sårbarhet med få inblandade Komplicerat system Sid 15

16 Bemyndiganderam och utbetalning av bidrag Vilka problem ser ni vad gäller tidpunkten för när åtaganden beslutas? Senarelagd verksamhet orsakar problem Många beslut i slutet på året Sid 16

17 Bemyndiganderam och utbetalning av bidrag Kan åtaganden ingås vid andra tillfällen än idag? Vilka konsekvenser skulle detta i sådana fall få? Besluten tas löpande Skulle det gå att fatta besluten senare? Sid 17

18 Bemyndiganderam och utbetalning av bidrag Hur påverkas den praktiska ärendehanteringen av storleken på bemyndiganderamen? Beslut tas på kortare sikt Minskat handlingsutrymme Årsskiftet vållar problem Sid 18

19 Bemyndiganderam och utbetalning av bidrag Hur stor andel av de utestående åtagandena bedömer ni inte behöver infrias genom utbetalning av anslag? Ca 10 procent (variation på 0-40 procent) Vad är orsakerna till att ingångna åtagande inte behöver infrias? Överskattade kostnader i projekten Avbrutna projekt Sid 19

20 Planering Kan förutsättningarna för att planera anslagsutfall och utestående åtaganden förbättras på något sätt? Ja, verkar en hel del anse Hur anser ni att detta skulle kunna ske? Verktyg för utbetalningsprognoser i NYPS Tillåta anslagssparande Högre bemyndiganderam Begära in rekvisitionerna regelbundet Sid 20

21 Planering Finns det specifika problem kopplade till EUfinansierade projekt? Långa handläggningstider och sena utbetalningar Volymen i beslut och rekvisitioner varierar stort under en programperiod Företagsstöd är resurskrävande Komplicerade regelverk Sid 21

22 Uppföljning På vilket sätt följer ni upp åtaganden, dvs. infriande av gjorda åtaganden och behov av nya åtaganden? Löpande och regelbundet Sid 22

23 Prognoser Är det vanligt att det finns väsentliga skillnader mellan prognos på anslagsutfall och utestående åtaganden? Ungefär lika många ja som nej Sid 23

24 Prognoser Finns det några specifika skäl till eventuella svårigheter att göra prognoser? Konjunktur Omvärlden Sena projektstarter Sid 24

25 NYPS Ger NYPS ett tillräckligt stöd för att kunna följa upp och redovisa beställningsbemyndiganden? För avancerat för små anslag Komplext system På vilket sätt anser ni NYPS-systemet bör utvecklas? Förenklas Integrera med Agresso Sid 25

26 Regelverket Skulle regelsystemet kopplat till bemyndigande eller andra regler om hantering av bidrag behöva ändras? Ja På vilket sätt? Tillåta anslagssparande Större flexibilitet Sid 26

27 Stöd Skulle ESV kunna erbjuda stöd i de här frågorna? Ja Hur skulle det stödet vara utformat? Handledning Utbildning Kontaktperson Sid 27

28 Specifika frågor från enkäten Varför används så krångliga ord? Varför måste systemet vara kopplat till kalenderåret? Hur ska inbetalda räntor och amorteringar redovisas i systemet? Om EU:s stöd blir lägre än förväntat, hur mycket ska staten stå för? Återbetalningar av bidrag, påverkar det beställningsbemyndigandet? Sid 28

29 Det fortsatta arbetet Förutom att gå vidare med era svar har vi börjat att analysera struktur, villkor, utfall, regeringsbeslut, rapporter från Riksrevisionen m.m. Det har genererat flera frågor som vi måste gå vidare med, vi har dock inte så många svar idag Vi behöver även en förståelse för vilka problem olika stödsystem genererar i framförallt bemyndigandesystemet Sid 29

30 Fördelning av anslaget 1:1 Anslagsposter 21 anlagsposter Länsstyrelser 1 anslagspost Tillväxtverket 1 delpost till Tillväxtverket 17 delposter till samverkansorgan, landsting m.fl. 1 anslagsposter Kammarkollegiet 1 anslagpost till Regeringskansliet Sid 30

31 Anslagsvillkor och övriga bestämmelser Myndigheter får inte disponera anslagssparande Före 2011 fanns vanligtvis en möjlighet att spara 3 procent Myndigheter får använda en anslagskredit på 10 procent Regering har delegerat hela sin befogenhet till myndigheter Utgångspunkt är att endast myndigheter kan disponera anslag Sid 31

32 Det framgår av regleringsbrevet hur olika anslagsposter får användas Registreringar av beslut ska ske i NYPS senast tre veckor efter fattat beslut (med vissa undantag) Därutöver framgår bl.a. hur återbetalningar och räntor m.m. ska hanteras Sid 32

33 Maximala utbetalningar Av regleringsbrevet regleras maximala utbetalningar de två följande åren med höjd för anslagssparande och anslagskredit Vanligtvis finansierar anslaget mellan procent av åtaganden från tidigare år Endast ett anslag används uteslutande för att finansiera åtagande från tidigare Normalt är utgångspunkten att regleringsbrevet reglerar verksamhet under året Sid 33

34 Fördelning av anslag 2012 Länsstyrelser 626 Tillväxtverket 370 Samverkansorgan/ Landsting m.fl. 513 Rk/KAM 51 Totalt Sid 34

35 Av anslagsposter/delposter 2012 är cirka 1/3 understigande 10 miljoner kronor (och 10 milj. är mindre än 0,6 procent av det anvisade anslaget) Sid 35

36 Bemyndiganderamar Är underindelade i samma struktur som anslaget Av bemyndiganderamarna är cirka 40 % understigande 15 milj. kr. (och 15 milj. är mindre än 0,6 % av det totala tilldelade bemyndigandet) Bemyndiganderamarna har minskat 2011 till följd av budgetlagen (outnyttjade ramar) Sid 36

37 Fördelning av bemyndiganderamar 2012 Länsstyrelser Tillväxtverket 687 Samverkansorgan/ Landsting m.fl. 755 Rk/KAM 25 Totalt Sid 37

38 Komplex struktur Anslags- och bemyndigandestrukturen med anslagsvillkor är komplex Regeringen har beslutat om flera ändringar av bemyndiganderamar i regleringsbrevet både 2011 och 2012 Kan en annan struktur underlätta styrningen av anslag och bemyndiganden? Sid 38

39 Anslagsparande Regeringen har i princip dragit in allt sparande sedan 2011 Det innebär att mycket tid går åt för myndigheter att jaga rekvisitioner i slutet av året för att göra slut på anslaget Uppkommer motsvarande problem som fanns för förvaltningsanslag innan ramanslaget infördes Sid 39

40 Senarelagd verksamhet Senarelagd verksamhet som myndigheten ofta har svårt att kontrollera påverkar utestående åtaganden Det förutsätter att det finns luft i systemet för att myndigheter ska kunna ha bra planeringsförutsättningar Sid 40

41 Grundläggande utgångspunkter Normalt är det endast myndigheter som kan ingå åtaganden som ska finansieras från framtida anslag. En myndighet kan delegera rätten att göra åtaganden till andra myndigheter Om organisationer utanför staten hanteras som myndigheter finns oklarheter Sid 41

42 Förståelsen för det statliga regelverket är ofta liten Staten kan få svårt att få in uppgifter från berörda för att göra prognoser och redovisa åtaganden Riksrevisionen har normalt inga möjligheter att revidera kommuner och samverkansorgan Sid 42

43 Fördelning av utfall Vilka skillnader finns mellan utfall per kvartal, varför? Det finns väsentlig skillnader Anslag som uppgår till lägre belopp tenderar att ha en stor del av utfallet sista kvartalet Därutöver finns andra skillnader som kan bero på att hanteringen av betalningar skiljer sig åt På vilket sätt påverkar olika stödsystem utbetalningar? Sid 43

44 Övriga frågor Bör även planerade åtaganden kunna läggas in i NYPS? Hur ska förståelsen för anslag och bemyndiganden förbättras? Fleråriga eller ettåriga avtal? Vilka stöd är speciellt svåra att hantera i bemyndigandesystemet? Sid 44

45 Viktiga aktörer att förankra förslag hos Näringsdepartementet Berörda myndigheter och samverkansorgan, kommuner m.m. Budgetavdelningen på finansdepartementet Riksrevisionen Sid 45

46 Anna Bengtsson Tfn: Curt Johansson Tfn: Sid 46