Underhåll och förnyelse av gator och vägar samt VA-ledningssystem

Transkript

1 Revisionsrapport* Underhåll och förnyelse av gator och vägar samt VA-ledningssystem Eslövs kommun Februari 2008 Mattias Haraldsson *connectedthinking

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund och syfte Metod och avgränsningar Underhåll och förnyelse Övergripande om organisation och styrning Miljö och samhällsbyggnadsnämnden/förvaltningen Vatten och avlopp Mål och ekonomi Planering och styrning av underhåll och förnyelse Förnyelse och tillstånd Analys och bedömning Gator och vägar Mål och ekonomi Planering och styrning av underhåll Kommunala jämförelser Förnyelse och tillstånd Analys och bedömning...15

3 1. Sammanfattning Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers har fått i uppdrag av de förtroendevalda revisorerna att granska underhålls-/förnyelseplaneringen för gator och vägar samt vatten och avloppssystemet i Eslövs kommun. Granskningen har genomförts genom studier av styrdokument, verksamhetsberättelse, intervjuer och statistik m.m. För vatten- och avloppsverksamheten görs följande bedömningar: Bedömningen är att det i grunden finns en bra struktur för styrning och uppföljning genom mål på olika nivåer samt strukturerade planerings- och samordningsrutiner. Det finns indikatorer på att förnyelsetakten av ledningsnätet behöver öka (mängderna inoch utläckage, frekvensen källaröversvämningar, ökande akut underhåll samt ledningssystemets ålder). Behovet har också påtalats i budget och bokslut de senaste åren. Det är en brist att det saknas en långsiktig strategi för förnyelse av hela VAledningssystemet likväl som att det saknas en uppföljning av aktuell förnyelsetakt. Bedömningen är att miljö- och samhällsbyggnadsnämnden bör initiera en analys av en för Eslövs del ändamålsenlig förnyelsetakt. Det är också väsentligt att dokumentationen av ledningsnätets funktion och standard (kundklagomål, stopp, läckor etc.) stärks och säkerställs för att kunna planera och utvärdera verksamheten. För gatuverksamheten görs följande bedömningar: Det är bra att det finns ett relevant mål för underhåll/förnyelse för gatornas asfaltbeläggningar. Vidare finns det en beläggningsplan som är underbyggd med utredningsmaterial och kontinuerliga besiktningar. År 2004 konstaterades ett betydande eftersatt underhåll genom en konsultutredning. Erhållen budgetnivå 2006 och 2007 är rimlig för att bevara det befintliga kapitalet samt för att åtgärda en del av det eftersatta underhållet. Mot denna bakgrund är det inte bra att endast 79 % av avsatta budgetmedel under dessa år har använts till beläggningsförnyelse. Bedömningen är att det finns en risk för att ett betydande eftersatt underhåll kvarstår och miljö- och samhällsbyggnadsnämnden bör i budgetprocessen de närmaste åren överväga om omläggningstakten är tillräcklig för att bevara värde och funktionalitet och samtidigt åtgärda befintligt eftersatt underhåll hos kommunens gator och vägar. 3

4 2. Inledning 2.1 Bakgrund och syfte Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers har fått i uppdrag av de förtroendevalda revisorerna att granska underhålls-/förnyelseplaneringen för gator och vägar samt vatten och avloppssystemet i Eslövs kommun. För Eslövs kommun och dess medborgare representerar kommunens gatunät och vattenoch avloppssystem ett stort värde som förmodligen vida överstiger värdet i balansräkningen. Kvaliteten på underhålls- och förnyelseinsatserna har stor betydelse för brukarens nytta, service och säkerhet vid användning av de kommunala systemen. Vidare skall underhållet upprätthålla den förväntade livslängden genom att skydda gatornas respektive VA-ledningarnas standard mot nedbrytning och förslitning. Eftersatt underhåll kan på sikt få allvarliga konsekvenser för ekonomi, säkerhet och kvalitet. Mål, riktlinjer, rutiner och planer för skötsel av gator och VA-system är viktigt för att upprätthålla en hög kvalitet och uppnå det kommunala målet om god ekonomisk hushållning. Mot denna bakgrund ställs följande revisionsfråga: Finns det tydliga mål, riktlinjer och aktuella underhålls-/förnyelseplaner samt hur förhåller sig genomfört underhåll till behoven? Praktiska frågeställningar utifrån revisionsfrågan är: Finns det ändamålsenliga underhållsplaner och hur ofta uppdateras de? Hur konstateras omfattningen av underhållsbehovet? Hur är förhållandet över tid mellan underhållsplan, budget och genomfört underhåll? Är budgeterade resurser fördelade på långsiktiga respektive kortsiktiga drift och underhållsbehov? Är nuvarande underhåll/förnyelse av gator och va-system tillräckligt i förhållande till verksamhetens bedömning av det egentliga behovet? 2.2 Metod och avgränsningar Granskningen fokuserar på planering av genomförande av underhåll/förnyelse (periodiskt underhåll) av gator och vägar samt vatten- och avloppsledningssystem i kommunen. Granskningen kan inte fastställa en säker och objektiv bedömning av eventuellt eftersatt underhåll, men en bedömning görs utifrån erhållet utredningsmaterial, etablerade schabloner samt externa referenspunkter. Granskningen har genomförts genom studier av styrdokument, verksamhetsberättelse, intervjuer och statistik m.m. 4

5 2.3 Underhåll och förnyelse Det finns flera begrepp som används för att beskriva och analysera underhåll. Neutralt görs i denna rapport en skillnad mellan periodiskt och löpande underhåll. Det löpande underhållet innebär reparationer av redan uppstådda mindre skador. Det löpande underhållet är mer akut till sin karaktär. Det periodiska underhållet är cykliskt, långsiktigt och förebyggande till sitt syfte. När det berör gator och VA kompliceras frågan av att det periodiska underhållet angränsar till det som kallas reinvestering, eller förnyelse som det också benämns. Åtgärder som syftar till att upprätthålla befintlig kondition är vanligen, definitionsmässigt, svåra att klassificera som antingen periodiskt underhåll (driftbudget) eller reinvestering (kapitalbudget). Oavsett, vilken budget de går på, är de lika viktiga för att långsiktigt upprätthålla standard, kondition och värde på kommunens kapitalintensiva tillgångar. Skillnaden mellan underhåll och förnyelse är att underhåll skall bevara befintlig investering under dess livslängd medan förnyelse skall upprätthålla eller förnya systemets servicekapacitet. Förnyelse kommer därför också att användas som begrepp i rapporten. 3. Övergripande om organisation och styrning 3.1 Miljö och samhällsbyggnadsnämnden/förvaltningen Miljö och Samhällsbyggnad arbetar på uppdrag från miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Nämnden är ansvarig huvudman för de granskade verksamheterna och fastställer mål samt tilldelar resurser inom kommunfullmäktiges beslutade ramar, mål i budget och flerårsplaner. Förvaltningen, som har det operativa och verkställande ansvaret, är uppdelad i ett antal olika avdelningar, där vatten- och avloppsverksamheten bedrivs inom VA-avdelningen och gator & vägar sorterar under Gata, trafik och park. En betydande skillnad mellan VAverksamheten och gatuverksamheten är att skötseln av gator och vägar finansieras med skattemedel medan VA-verksamheten är avgiftsfinansierad. Avseende gata och VA arbetar förvaltningen med utredning, planering och beställning av drift och underhåll. För utförande står antingen Service och Teknik: s entreprenadavdelning (servicenämnden) eller externa entreprenörer. VA-avdelningen ansvarar för fyra vattenverk, åtta avloppsreningsverk, ca 50 pumpstationer samt 376 km avloppsledningar och 220 km vattenledningar. 94 % av renvattenmängden köps in av AB Sydvatten medan resterande mängder produceras i de egna verken. Kommunens gator och vägar uppgår till ca m2 gator och m2 cykelvägar. 5

6 4. Vatten och avlopp 4.1 Mål och ekonomi I budget för 2006 och 2007 finns ett antal mål uppställda för VA-verksamheten. Inget av målet är direkt kopplade till underhåll/förnyelse av VA-ledningsnätet. I båda budgeterna finns dock mål så som Vatten ska levereras tryggt och säkert och Hög driftssäkerhet på ledningsnätet som indirekt har bäring på underhåll/förnyelse av ledningsnätet. Utöver mål i budget har nämnden ett eget måldokument Verksamhetsplanering 2007 samt att VA-avdelningen har ett eget måldokument. I dessa dokument återfinns mål som berör VA-ledningsnätet så som att inga abonnenter skall vara utan vatten mer än 3 timmar p g a oplanerade avbrott, att tillskottsvattnet skall minskas med 1 %, att inga abonnenter skall drabbas av källaröversvämningar eller avloppsstopp förorsakade av brister i det allmänna avloppsnätet, att kombinerade avloppssystem skall saneras (separeras). I Tabell 1 redovisas VA-verksamhetens resultatutveckling mellan Före år 2002 har VA-verksamheten, under flera år, redovisat negativa resultat. Det kan konstateras att verksamheten efter ett negativt resultat 2002 har redovisat betydande överskott åren efter, vilket också skall ha vägt upp tidigare års negativa resultat. För 2007 förväntas ett negativt resultat om ca 1 Mnkr. Tabell 1: VA-verksamhetens resultatutveckling mellan Resultatutveckling Intäkter Kostnader Årets resultat Källa: Miljö och Samhällsbyggnad 4.2 Planering och styrning av underhåll och förnyelse VA-verksamheten i Eslövs kommun har en saneringsplan (syftar till att separera dagvatten från spillvatten i avloppsledningsnätet). Ett av underlagen till saneringsplanen togs fram av en konsult Utredningen fokuserade på ledningsnätet som är anslutet till Ellinge avloppsreningsverk som betjänar Eslövs tätort samt samhällena Marieholm, Gullarp och Kungshult. De kombinerade avloppssystemen (spillvatten och dagvatten) återfinns i de äldre delarna av Eslövs tätort. Saneringsplanen innehåller identifierade behov fram till Varje år görs uppdateringar och prioriteringar inom planen. Objekt prioriteras i saneringsplanen genom en avvägning mellan effekt på vattenmängder (stor mängd dagvatten prioriterat), åldern på befintliga 6

7 ledningar, ledningarnas material samt kända problem i området. Prioriterat problem är frekvensen källaröversvämningar. Vattenledningssystemet förbättras inte lika strukturerat utefter plan som avloppsledningssystemet. Vattenledningsnätet åtgärdas dock till viss del i samverkan med saneringsplanen, d v s om vattenledningarna bedöms som varande i behov av åtgärd eller kan förväntas utgöra ett framtida problem åtgärdas vattenledningarna samtidigt som sanering sker. VA-verksamheten arbetar också med spolning av ledningssystemen. Detta görs efter ett schema samt efter inrapporterade problem. Det finns också planer för rotskärning, vilket gäller objekt som är utsatta med en viss regelbundenhet. I övrigt hanteras underhåll och förnyelse löpande, orsakad av olika former av driftsstörningar. Läckor och stopp är exempel på störningar som kan orsaka mindre eller större åtgärder. Vilka insatser som genomförs beror på problemet och de lokala förutsättningarna (tidigare problem, ålder på ledning, material, andra arbeten i området etc.). VA-avdelningen arbetar med en arbetsplanering som stäms av månadsvis. Som underlag för arbetsplaneringen upprättas en dokumentation som beskriver vilka åtgärder som skall genomföras, vilka objekt det gäller, vem som är ansvarig, tidsplan samt en uppföljning om var i processen projektet är vid tiden för avstämning. Underhållet och förnyelsen påverkas också av vad som händer på andra områden inom kommunen t ex aktuella exploateringsprojekt och insatser avseende kommunens gator. Det finns upparbetade rutiner för samordning. Fyra gånger per år anordnas större samordningsmöten där personal från gata, VA, plangruppen, exploatering samt Ringsjö energi deltar. Vidare har gata och VA möten månadsvis. Det finns ett system för klagomålshantering. Samtalen tas i stor utsträckning emot av personal hos Service och Teknik. Ibland brister dock inrapporteringen då alla samtal inte dokumenteras i systemet. Antalet källaröversvämningar har man dock en fullständig dokumentation över. VA-verksamheten har i sitt redovisningssystem tillgång till kostnadsinformation om akut underhåll, kostnader för läckor, kostnader för förebyggande underhåll samt kostnader för förnyelse. Det ger goda möjligheter för att följa utvecklingen av olika kostnadsslag relaterade till underhåll och förnyelse av va-ledningsnätet. 7

8 4.3 Förnyelse och tillstånd Svårigheten med underhåll och förnyelse av VA-ledningssystem är att nedbrytningen av systemen sker mycket långsamt och att brister inte ger sig omedelbart till känna genom upprepade akuta driftsstörningar. Det finns ett samband mellan förnyelse och akuta driftstörningar, men hur detta samband ser ut är osäkert. I Svenskt Vatten Utvecklings rapport (Rapport nr ) menar författarna dock att förnyelsen av vatten- och avloppsledningarna är en mycket viktig fråga för Sveriges kommuner för att på lång sikt kunna vidmakthålla ett system med god kondition, dvs. få läckor, stopp, källaröversvämningar, kvalitativt vatten etc. I både budget och bokslut lyfter miljö- och samhällsbyggnadsnämnden fram behovet av ökad förnyelsetakt (budget 2005, 2006, 2007 och årsredovisning 2005, 2006). Exempelvis i budget för 2007 skriver man förnyelse och ombyggnad av va-ledningsnätet måste accelerera för bibehållen status samt för att möjliggöra anslutning av de nya områden som planeras i kommunen. Det finns ett antal anledningar till att denna bedömning görs. En grundläggande anledningen är åldern och strukturen på VA-ledningssystemet. År 2005 gjordes bedömningen att ca 40 % av ledningsnätet härstammar från perioden Åldern indikerar ett ökat förnyelsebehov mellan VA-avdelningens chef menar att ledningssystemet i kommunen delvis har en dålig kondition och funktionalitet. Framförallt anses att mängderna ovidkommande vatten är ett problem. Tabell 2: Nyckeltal redovisande ej debiterad vattenförbrukning samt ej debiterad avloppsrening Nyckeltal Snitt Ospecificerad förbrukning (%) Ovidkommande vatten (%) Källa: Miljö och Samhällsbyggnad Nivåerna på den ospecificerade förbrukningen (skillnad mellan producerad och debiterad vattenmängd i %) är relativt normal, jämfört med andra kommuner. Även VAverksamhetens egen förbrukning (spolning) påverkar nyckeltalet. Det kan dock noteras att andelen ospecificerad förbrukning ökar. Anledningen till ökningen är inte klarlagd, men bedömningen som görs är att utläckage och antal läckor ökar. Andelen ovidkommande vatten (skillnaden mellan behandlad och debiterad avloppsmängd i %) är inte anmärkningsvärt hög jämfört med andra kommuner, vars andelar normalt ligger i intervallet %. Det är dock en indikator på brister i avloppsledningsnätet. 8

9 Precis som ett flertal andra kommuner har Eslöv drabbats av det kraftiga regnandet. Ökande regnmängder innebär påfrestningar för ledningsnätet, framförallt när det gäller avloppsledningsnätet. År 2005 orsakade regnet i juli 65 källaröversvämningar och 2006 orsakade regnet i augusti cirka 170 källaröversvämningar. Översvämningar skapar olägenheter för fastighetsägarna och kan innebära stora skadeståndsbelopp för kommunen. Vid tiden för granskning pågick utredning av översvämningarna I boksluten för 2005 och 2006 redovisas ökade driftkostnader p g a ökad andel akuta reparationer, vilket också indikerar försämrad kondition hos ledningsnätet. Utifrån Tabell 3 kan det konstateras att driftutgifterna för det akuta underhållet har ökat mellan år Ökningen har igenomsnitt varit 12 % per år. I Tabell 3 åskådliggörs också att resurserna som tillförts det förebyggande underhållet samt förnyelse (driftbudget) och avloppssanering (investeringsbudget) också har ökat. Tabell 3: Drift och investering relaterat till underhåll och förnyelse av VA-ledningssystemet Drift, tkr Akut underhåll Förebyggande underhåll Förnyelse Investering, tkr Sanering avloppsledningar, tkr Källa: Miljö och Samhällsbyggnad VA-verksamheten följer inte själva förnyelsetakten i form av antal meter förnyad ledning. En översiktlig uppskattning av förnyelsetakten av spillvattenledningarna gjordes dock Vid denna tidpunkt uppskattades att förnyelsetakten de senaste 20 åren hade legat på 0,5 km per år, vilket motsvarar, enligt utredningen, en förnyelsetakt på ca 200 år. Vidare gjordes bedömningen att förnyelsetakten behövde fördubblas mellan 2005 och 2010, ett behov som ytterligare skulle förstärkas mellan åren p g a ledningsnätets ålder. Bedömningen som görs är att förnyelsetakten inte har ökat i tillräcklig utsträckning, delvis p g a att det har saknats personella resurser. Under 2005 låg förnyelsetakten av det totala ledningsnätet hos 75 % av Sveriges kommuner under 0,5 % per år. Svenskt Vatten Utvecklings rapport (Rapport nr ) föreslår att Sveriges kommuner minst bör ligga på 0,3 % (motsvarar 333 år) i förnyelsetakt som basnivå. Detta är ett riktvärde och baserat på erfarenhet. För Eslövs del innebära riktvärdet, baserat på tillgängliga ledningslängder, att förnyelsen av avloppsledningsnätet skulle vara ca 1,1 km/år och ca 0,7 km/år för vattenledningsnätet. 9

10 4.4 Analys och bedömning Övergripande är bedömningen att det finns en bra struktur för styrning och uppföljning av åtgärder. Det finns mål på alla nivåer (kommunfullmäktige, nämnd och avdelning), en saneringsplan, regelbundna planeringsmöten samt planeringsrutiner för samordning. Budget- och redovisningssystemet har också en struktur som gör det möjligt att följa utvecklingen för både det löpande mer akuta underhållet och det långsiktiga periodiska underhållet/förnyelsen av VA-ledningssystemet. Förnyelsen av vatten- och avloppsledningssystemen är en betydande framtida utmaning för Sveriges kommuner. Behovet av accelererad förnyelsetakt av Eslövs kommuns VAledningsnät har också lyfts fram i budget och bokslut de senaste tre åren. Följande indikatorer pekar också på behovet av förnyelse av ledningssystemet: en stor andel av ledningssystemet härstammar från perioden 1955 till 1975, kostnaderna för det akuta underhållet ökar (igenomsnitt 12 % per år, ), andelen ovidkommande vatten är relativt hög, källaröversvämningar förekommer. Mot ovan bakgrund är det en brist att det saknas en långsiktig strategi för förnyelse av hela VA-ledningssystemet likväl som att det saknas en uppföljning av aktuell förnyelsetakt. Bedömningen är att miljö- och samhällsbyggnadsnämnden bör initiera en analys av en för Eslövs del ändamålsenlig basnivå för förnyelse av vatten- och avloppsledningssystemet. Rekommendationen är att arbeta med rullande åtgärdsplaner som sträcker sig över fem år som sedan utvärderas avseende effekter på betydande nyckeltal (antal läckor och stopp, leveransavbrott, kundklagomål, översvämningar och in- och utläckage etc.). Det är också väsentligt att dokumentationen av ledningsnätets funktion och standard stärks och säkerställs. Det är viktigt att det finns säkra rutiner för inrapportering av olika brister i systemet (kundklagomål, stopp, läckor) då dessa skall användas för att planera och utvärdera verksamheten. Detta är inte minst viktigt för att klara personalförändringar. Verksamhet är idag relativt beroende av enskilda personers erfarenhet och kunskap. Detta arbete har påbörjats och nämnden bör säkerställa att arbetet fortsatt är prioriterat. VA-verksamheten har redovisat överskott under de senaste 4 åren ( ). Det är väsentligt inför framtiden att miljö- och samhällsbyggnadsnämnden noterar att den nya VA-lagen (Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster) gäller från januari Enligt förarbetena till lagen (prop. sid 91-92) skall tillfälliga överskott eller underskott regleras över en treårsperiod. Överskott kan också fonderas till planerade nyinvesteringar som avses genomföras inom en 10-årsperiod. Nämnden bör därför från och med 2008 ta ställning till hur resultatet skall hanteras i förhållande till lagstiftningens krav. 10

11 5. Gator och vägar 5.1 Mål och ekonomi Avseende underhåll/förnyelse av gatornas asfaltsbeläggning har det under flera år funnits mål fastställda i budget. År 2005 handlade det om att bibehålla anläggningarnas ekonomiska värde och tekniska nivå och år 2006 innebar målet att öka beläggningsstandarden i gatunätet. I 2007 års budget har förnyelsetakten också blivit ett mål för god ekonomisk hushållning: Den genomsnittliga förnyelsetakten på asfaltbeläggningar skall inte överstiga 20 år. I Verksamhetsplanering 2007 saknas dock tydliga mål/indikatorer för verksamheten gator och vägar. I årsbokslutet följs också kostnaden per m2 för väghållning upp. Utvecklingen har de senaste åren varit enligt följande: 2003: 7,9 kr/m2 2004: 7,5 kr/m2 2005: 8,7 kr/m2 2006: 14,2 kr/m2 Ökningen av kostnaderna per kvadratmeter 2006 beror till stor del på kraftigt ökat anslag för beläggningsunderhåll. 5.2 Planering och styrning av underhåll Det periodiska underhållet inom gator och vägar benämns vanligen beläggningsprogrammet eller beläggningsplanen och innebär ett utbyte av asfaltslagret, också benämnt slitlagret. Grunden för beläggningsplanen är en lista på identifierade objekt (finns nedskrivna i ett dokument i en pärm). I budget avsätts en specifik summa för, i huvudsak, beläggningsunderhåll. Beläggningsunderhållet genomförs av upphandlad entreprenör. Budgeten behandlas politiskt mellan april och juni varje år, därefter sker endast mindre förändringar fram till att kommunfullmäktige antar budget i november/december. Utifrån erhållen budget väljs sedan objekt ut som sedermera utgör beställning till entreprenören. De aktuella objekten för åtgärd kan dock inte prioriteras förrän under våren innevarande budgetår. Under våren erhålls en säkrare överblick över vilka övriga insatser som kommer att genomföras i kommunen (VA: s planer, t ex saneringsplanen, har stor betydelse) samt att vinterns konsekvenser kan analyseras utifrån de besiktningar som gjorts. Okulära besiktningar (10 ggr/år för huvudgator och 2 ggr/år för lokalgator) genomförs av Service 11

12 och Teknik som också protokollförs. Som underlag till beläggningsplanen finns också en skadeutredning från 2004 (redovisas under 5.4). Beställning hos entreprenören görs två till tre veckor innan insats. I kontraktet finns en prislista på olika beläggningstyper som beställaren i samråd med entreprenören väljer ifrån. Alla åtgärder besiktigas efter utförande. Det uppges dock inte finnas något etablerad rutin för uppföljning av förvaltningens beställning. Vid fel får entreprenören göra om jobbet. Nuvarande entreprenör är NCC, under ett s k (avser år) kontrakt. Åtgärdade objekt noteras i beläggningsplanen (pappersform). Det saknas strukturerade rutiner för dokumentation i elektronisk form. I bokslutet följs kostnaden per kvadrat meter och förnyelsetakt upp. 5.3 Kommunala jämförelser Sveriges Kommuner och Landsting samlar in statistik avseende drift och underhåll av gator och vägar. Statistiken är dock behäftat med viss osäkerhet då det kan variera vad kommunerna rapporterar in, dvs. vilka kostnader de innefattar i begreppet beläggningsunderhåll. Tabell 4: Nerlagda resurser på gatuunderhåll av huvud- och lokalgator samt gång och cykelvägar Beläggningsunderhåll, tkr Eslöv x Karlshamn Höganäs Kävlinge Ystad Ängelholm Beläggningsunderhåll, kr/km kommunala gator Eslöv x Karlshamn Höganäs x x x Kävlinge x x x x Ystad Ängelholm Beläggningsunderhåll, kr/invånare Eslöv x Karlshamn Höganäs Kävlinge Ystad Ängelholm Källa: Webor 12

13 Beaktat osäkerheten i grunddata kan det konstateras att Eslövs kommun har haft en jämförbar kostnadsnivå per km för sitt beläggningsunderhåll under åren 1999, 2001 och 2003 (2005 saknas). Betraktat per invånare är Eslöv inte den kommun som satsat störst resurser. Det har Höganäs och Kävlinge gjort. 5.4 Förnyelse och tillstånd Eftersatt underhåll innebär att kommunens trafikanläggningar, i denna granskning kommunens gator och vägar, underhålls på en nivå så att de förlorar sin funktion och värde snabbare än vad som avsågs med den initiala investeringen. Risken med eftersatt underhåll är att anläggningarna ger sämre service under tiden de används samt att förnyelsen när väl detta blir nödvändigt blir betydligt mer kostsamt än om underhållet hade varit ändamålsenligt över tid gjordes en tillståndsbedömning/skadeinventering av konsult avseende tätorterna Eslöv, Löberöd och Marieholm (totalt 116,8 km gator). Utredningen konstaterade att betydande delar av Eslövs kommuns gatunät drabbats av åldersproblem. Detta är en indikator på bristfällig förnyelsetakt avseende beläggning. Det omedelbara underhållsbehovet bedömdes till 30 % (19 % eftersatt underhåll och 10 % akut underhåll) av den inventerade mängden. Det eftersatta underhållet värderades i konsultutredningen till 22 Mnkr. För att arbeta bort det eftersatta underhållet samt för att inte skapa nytt eftersatt underhåll bedömdes att ca 9 Mnkr per år i genomsnitt krävdes under en fyraårsperiod. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) beräknar att en asfaltsbeläggning kan ligga i genomsnitt 20 år innan gatan måste läggas om. Det är dock skillnad mellan (högtrafikerade) huvudgator och (lågtrafikerade) lokalgator, där huvudgator kan behövas läggas om vart 15 år medan lokalgator kan klara 30 år. SKL bedömer dock att 5 % bör läggas om årligen vilket ger en genomsnittlig omläggningstakt på 20 år. Det handlar dock om en schablonbedömning. Observera att detta mål återfinns i kommunens budget för Tabell 5: Beläggningsunderhåll: budget och utfall samt förnyelsetakt Beläggningsunderhåll * Yta att underhålla Budget, kr Utfall, kr Utfall, m Förnyelsetakt, år Källa: Miljö och Samhällsbyggnad *Ny uppmätning av ytor genomfördes 13

14 I Tabell 5 redovisas den totala ytan, m2, att underhålla. Historiskt har den normala budgetnivån för beläggningsunderhåll varit 1,9 Mnkr. Åren 2006 och 2007 har ytterligare resurser tillförts beläggningsunderhållet mot bakgrund av ovan beskriven konsultutredning. Det extra anslaget för beläggningsunderhåll på 3 Mnkr per år upphör från och med 2009, enligt budget Med undantag för 2005 så har inte hela budgeten använts för beläggningsunderhåll. År 2004 skedde personalbyte i två omgångar vilket störde verksamheten detta år. Åren 2003 och 2006 var kostnaderna för vinterväghållningen högre än budgeterat varför omfördelning gjordes, ett vanligt fenomen i många kommuner. År 2007 tillfördes extra resurser till gatubelysning. I genomsnitt under de senaste sex åren har 84 % av budgeten för beläggningsunderhåll utnyttjats. Under 2006 och 2007 har 79 % av budgeten utnyttjats. Förnyelsetakten har de senaste två åren (2006 och 2007) varit ca 20 år beräknat utifrån den totala ytan att underhålla. I genomsnitt, betraktat över de sex redovisade åren, har förnyelsetakten varit 33 år. Kostnaden för att lägga asfalt (inklusive diverse kringarbeten) ligger i genomsnitt normalt mellan kr. Kvadratmeterpriset varierar dock avseende vilket typ av asfalt som läggs samt tjocklek. I villaområden, på så kallade lokalgator, kan en tunnare beläggning användas vilket gör att fler kvadratmeter kan läggas jämfört om det handlar om en huvudgata som kräver en tjockare beläggning. Därför kan utfallet variera avseende hur många kvadratmeter som erhålls per krona. Tabell 6: Uppskattning av förnyelsetakt vid olika budgetnivåer (baserat på genomsnittligt pris/m2 på 80 kr) Budgetnivå m2 Förnyelsetakt, % Förnyelsetakt, år ,3% ,0% ,8% ,6% ,3% ,1% ,9% ,6% 13 Tabell 6 redovisar hur mycket beläggning som uppskattningsvis erhålls vid olika budgetnivåer. Förnyelsetakten baseras på mängduppgifterna i Tabell 5 samt på antagandet att det kostar 80 kr/m2. De senaste två årens budgetnivå borde räcka för att uppnå målet i budget om en förnyelsetakt på 20 år samt åtgärda en del av det eftersatta underhållet. 14

15 5.5 Analys och bedömning Det finns ett relevant mål för underhåll i budget för 2007: Den genomsnittliga förnyelsetakten på asfaltbeläggningar skall inte överstiga 20 år. Detta mål kan också stämmas av genom nyckeltalet förnyelsetakt. Utifrån erhållet material är bedömningen att målet inte riktigt uppnås för Utifrån perspektivet eftersatt underhåll och god ekonomisk hushållning måste bedömningen göras över en längre tidsperiod. Antaget budgetmål 2007, etablerade schabloner samt erfarenhet anger att man bör ligga på en genomsnittlig förnyelsetakt på mellan 20 till 25 år. Betraktat över de senaste sex åren har förnyelsetakten i genomsnitt varit 33 år, vilket är en långsammare förnyelsetakt än vad etablerade schabloner anger. Vidare pekade genomförd skadeinventering på en betydande underhållsskuld. Erhållen budgetnivå, genom extra anslag, 2006 och 2007 är rimlig för att bevara det befintliga kapitalet (förnyelsetakt 20 år) samt för att åtgärda en del av det eftersatta underhållet. Mot denna bakgrund är det inte bra att endast 79 % av erhållen budget under dessa två år har utnyttjats till förnyelseunderhåll. Bedömning av underhållsskulden är naturligtvis förenat med osäkerhet. Att resurserna minskar enskilda år behöver inte nödvändigtvis vara alarmerande. Det är en för låg nivå under en lång tid som kan få allvarliga konsekvenser. Bedömningen är att det finns en risk för att ett betydande eftersatt underhåll kvarstår och miljö- och samhällsbyggnadsnämnden bör i budgetprocessen de närmaste åren överväga om omläggningstakten är tillräcklig för att bevara värde och funktionalitet och samtidigt åtgärda befintligt eftersatt underhåll hos kommunens gator och vägar. Genomförd skadeinventering 2004 kombinerat med de besiktningar som regelbundet genomförs och protokollförs ger förutsättningar för en väl underbyggd beläggningsplan. Det finns dock anledning att utveckla dokumentationen av åtgärder på gatunätet. Rimligt vore att sammanhållet dokumentera beläggningsinsatser genom att föra register vilken gata som åtgärdats, året för insatsen, antalet kvadratmeter, kostnad per kvadratmeter samt typ av gata (huvudgata, lokalgator samt gång- och cykelväg) i ett elektroniskt dokument. 15