Fritz identifierat en ny typ av aktör på marknaden: aggregerare

Transkript

1 -> HEADLINES: Möjligheter till effektreduktioner hos mellanstora kunder kartlagd, spelteori används för att studera aktörers strategier mm. < - Market Design analyserar affärsmodeller för reduktionsmöjligheter hos kunder Peter Fritz (EME Analys) och Niclas Damsgaard (ECON). Niclas Damsgaard och Peter Fritz har under hösten, inom ramen för Market Design-programmet, sammanställt en rapport med syftet att kartlägga, belysa och beskriva möjliga affärsmodeller för att ta tillvara och stimulera ytterligare efterfrågeflexibilitet. Bakgrunden är att såväl den svenska som den nordiska effektbalansen blir successivt alltmer ansträngd och att flexibilitet på efterfrågesidan, dvs möjligheten att efterfrågesidan svarar på signaler om knapphet, troligen är avgörande för att en elmarknad i konkurrens ska fungera. Alla affärsmodeller på elmarknaden får olika konsekvenser för marknadens parter. De tre centrala parterna som på olika sätt är avgörande för ökad efterfrågerespons på elmarknaden och måste hanteras är kunderna, elhandlare/balansansvariga och nätägare. Fritz identifierat en ny typ av aktör på marknaden: aggregerare av reservkraftanläggningar. Dessa kan bidra till att få in produktionskapacitet som finns tillgänglig hos många förbrukare, vilket kan ligga till grund för en helt egen affärsmodell. I arbetet med att skissa på befintliga och nya affärsmodeller har tre huvudsakliga kriterier följts, vilka de föreslagna modellerna måste uppfylla för att vara önskvärda och praktiskt genomförbara: 1. Effekt. Modellen ska ge kunderna incitament att reducera sin förbrukning vid tidpunkter då det är önskvärt. 2. Ekonomi. Modellen ska ha förutsättningar att generera ett positivt ekonomiskt resultat för samtliga aktörer som är inblandade. 3. Enkelhet. Modellen ska vara enkel och begriplig för aktörerna. Kostnader för administration mm får inte bli förhindrande och be- svärliga effekter på avräkningssystem och liknande bör undvikas så långt det är möjligt. Totalt identifieras och presenteras fem modeller i rapporten. Tre av dem riktas gentemot hushåll och andra mindre kunder. Dessa är: Fast pris med returrätt Dynamisk tidstariff, s k Critical Peak Pricing Fjärrstyrning Ytterligare två affärsmodeller är i första hand avsedda för större kunder: Aggregering av reservkraftanläggningar Återköp av kraft, det som tidigare har kallats Industribud Den fullständiga rapporten Affärsmodeller kan hämtas på Market Designprogrammets hemsida Rapporten har nummer 06:16. Du hittar den under rubriken Rapporter. I tillägg till dessa tre har Niclas Damsgaard och Peter Fast pris med returrätt ger kunden möjlighet att sälja tillbaka kraft. 1

2 Fungerar konkurrensen på elmarknaden? Nytt Market Design-seminarium med fokus på konkurrensen Onsdagen den 24 maj arrangeras ett nytt spännande seminarium kring elmarknadens utveckling. Denna gång är det konkurrensen som står i fokus. Under hela våren har frågan om det egentligen finns någon fungerande konkurrens på elmarknaden diskuterats livligt, inte minst i media. Höga elpriser och höga vinster hos elproducenterna har gett näring åt denna debatt. Det har t o m rests krav på att marknaden bör återregleras. Inom Market Design-programmet har vi genomfört flera arbeten som handlar om konkurrensfrågan. Dr Karl Axel Edin har nyligen avslutat ett arbete där han bl a kommer fram till att de gängse metoder som används för att analysera konkurrensen på elmarknaden inte fungerar särskilt bra, varken teoretiskt eller empiriskt. Prof Lars Bergman från Handelshögskolan i Stockholm har varit inne på liknande tankar i sin forskning och har bl a pekat på att det är andra faktorer än antalet företag och företagens storlek som tycks ha en stor betydelse för prisbildningen. Utöver våra forskare Karl Axel Edin och Lars Bergman kommer bl a Håkan Heden från Energimarknadsinspektionen (EMI) att berätta om deras nya konkurrensstudie som överlämnades till Regeringen i mars. Niklas Strand från Konkurrensverket kommer att berätta vilka metoder de tillämpar när de ska bedöma hur exempelvis företagssammanslagningar påverkar konkurrensen. En inbjudan med närmare detaljer om seminariet kommer att skickas ut inom några veckor, men se till att redan nu boka datumet i Din kalender. Tid: Onsdagen den 24 maj 2006, klockan Plats: Lundqvist & Lindqvist Konferens, Klarabergsviadukten 90 SLUTKONFERENS FÖR MARKET DESIGN ETAPP II Heldagskonferens i Stockholm 4 september Inbjudan och program kommer under våren. 2

3 Fast pris med returrätt minskar risker i elhandel och ger möjligheter för nätägare Den modell som får mest utrymme i Damsgaards och Fritz rapport och som kanske också är den mest nydanande, är den prismodell som kallas Fast pris med returrätt. Detta är faktiskt inte en helt ny modell. Den erbjuds redan både hushåll och näringsidkare i Norge av Trondheims Energiverk ( Torkel Rolfseng på TEV berättar att man började sälja den här produkten under sommaren Produkten erbjuds i stället för det traditionella fastprisavtalet. Responsen har varit god och man har idag ett stort antal kunder, både hushåll och näringsidkare, som har valt fast pris med returrätt framför de två andra vanliga produkterna i Norge: variabel pris (trögrörligt pris, liknande tills-vidare ) och markedspris (spotpris med påslag). - Vi har fått ett väldigt gott mottagande av den här produkten, säger Torkel Rolfseng. Det är många som tycker att lösningen att kunna reducera förbrukningen och spara pengar på detta är spännande. Eftersom fast pris med returrätt har ersatt det traditionella fastprisavtalet i Trondheims sortiment, går det inte att jämföra intresset i förhållande till det vanliga fastprisavtalet. Andelen som väljer denna typ av avtal i Norge har sjunkit sakta men säkert sedan vintern Torkel Rolfseng poängterar att produkten fungerar bäst för kunder med timmätning, där man kan styra och avräkna effekten timme för timme, Torkel Rolfseng, Trondheim Energiverk. Foto: Mikal Sveen men TEV erbjuder produkten för kunder över hela landet och oavsett om man har timeller periodmätt förbrukning. - Även kunder med profilberäknad förbrukning kan tjäna pengar på den här produkten, eftersom icke-förbrukad energi kan säljas tillbaka från en kund som t ex har ett alternativt uppvärmningssystem. Men produkten blir helt klart ett snäpp vassare om man har timavräkning. Prissäkringen (det fasta priset) kan antingen läggas platt med en fast effekt över hela avtalsperioden eller efter en profil. Det vanligaste för hushållskunder är att man fördelar den prissäkrade kraften efter nätområdets profil. På Trondheims Energiverk ser man flera fördelar med produkten fast pris med returrätt ur riskhanteringssyn- Nedre Leirfoss vattenkraftverk en av Trondheim Energiverks äldsta kraftstationer. Foto: Mikal Sveen Forts på sid 5. 3

4 Spelteori används för att studera aktörernas strategier på elmarknaden En nyckelfråga i samband med elsektorns avreglering är hur man skapar riktiga incitament för investeringar i produktionskapacitet samtidigt som man söker att uppnå en effektiv resursallokering med låga och stabila priser. Detta är ofta svårt att uppnå, eftersom efterfrågan är icke-elastisk. I en nyligen genomförd studie av Chloé LeCoq, som arbetat med frågan för Market Design-programmet, har tre olika principlösningar på kapacitetsproblemet studerats genom spelteori. Även om många argumenterar för att en effektiv och aktiv efterfrågesida skulle kunna säkerställa tillförlitlighet i system och att prisspikarna som krävs för att generera lönsamhet i peak load kapaciteten också skulle kunna kontrolleras, menar Soft (Power System Economics, 2002) att bristen på realtidsmätning och fakturering gör efterfrågan så okänslig mot pris att en enkel marknadsklarering inte går att uppnå alla timmar. Det är utifrån detta som Le- Coq har undersökt relationen mellan priser, marknadsmakt och investeringar i kapacitet på partiellt avreglerade elmarknader med icke-elastisk efterfrågan. De tre olika marknadstyper som studerats är: 1. S k låt gå -regim 2. Pristaksreglering 3. Kapacitetsmarknadsregim Experimenten har utformats på ett sådant sätt att man har kunnat studera hur olika policyverktyg påverkar möjligheten att garantera leveranssäkerhet samt att fokusera på det strategiska beteendet hos aktörerna på marknaden. Det är den första av dessa tre modeller som bäst anses representera den nordiska marknaden. Även Australien och Kalifornien kan sägas ursprungligen ha mest drag av denna modell, där det endast är priset på den producerade och sålda energin som bringar intäkter till ett produktionsbolag. Principen med pristaksreglering infördes i Kalifornien under den kris som senare uppstod. Idag tillämpas denna i t ex Ontario. Den sistnämnda modellen med en extra intäkt för kapacitetsbevarande/-utvidgning har tillämpats i några områden av USA (t ex PJM), i Spanien och flera av länderna i Latinamerika. Resultaten av studien indikerar att det är kapacitetsmarknadsregimen som fungerar bäst med avseende på security of supply (leveranssäkerhet). Å andra sidan ger den modellen sämst resultat sett ur ett välfärds- och samhällsekonomiskt perspektiv, vilket beror på att denna regim inte styrs av priser. Priser har en signaleringsfunktion för eller emot ytterligare investeringar och denna kan inte utnyttjas i en regim med explicita krav på kapacitetshållande. NY ETAPP AV ELFORSK MARKET DESIGN call for papers Market Designprogrammet har fått finansiering för ytterligare en treårsperiod. På programmets hemsida finns en projektkatalog (pdf), som visar vilka projekt som kommer att drivas under den tredje etappen av programmet. Om du är intresserad av att medverka i nästa etapp är du välkommen att komma in med konkreta förslag på specifika studier som skulle kunna genomföras inom ramen för programmet. 4 Vi behöver ha din anmälan senast den 3 maj. Sänd din anmälan till: Elforsk Market Design c/o EME Analys Holländarg 23 4t STOCKHOLM peter.fritz@emeanalys.se

5 Möjligheter till effektreduktion hos medelstora kunder kartlagd ÅF hittar potential motsvarande MW i studie för Elforsk Market Design I arbetet med att identifiera potential för efterfrågereduktioner, har hittills mest fokus lagts på antingen de allra minsta förbrukarna, hushållen, eller på de stora elintensiva industrierna. På uppdrag av Market Designprogrammet har ÅF under hösten studerat förutsättningarna för effektreduktioner hos den hittills förbisedda gruppen mellanstora elkunder. Det är ett fyrtiotal företag som har intervjuats per telefon om deras möjligheter att genomföra en effektneddragning. De intervjuade företagen återfinns inom järn- och stål-, smides-, värmebehandlings-, kemi-, gjuteri- och livsmedelsindustrin. I studien ingick även att göra en närmare analys av tre utvalda områden: fryslager, fastighetsförvaltningsbolag med köpcentra och företag med överkapacitet. Totalt bedöms potentialen i de undersökta branscherna uppgå till mellan cirka 300 och 340 MW. Av dessa står fastighetsförvaltningsbolag för drygt 200 MW. Den stora potentialen inom fastighetsförvaltning förklaras med att man inom denna sektor kan uppnå effektreduktioner genom förändringar i kringsystem till låga kostnader. Genom omprogrammering av styr- och reglerutrustning kan starten av ventilationsanläggningar förskjutas en till tre timmar. Den effektreduktion som uppnås per anläggning är begränsad, men det totala antalet anläggningar är desto fler. Därav den stora totala potentialen. Inom de industribranscher som studerats finns en potential som bedöms ligga kring MW i hög- resp lågkonjunktur. Att potentialen till viss del är konjunkturberoende förklaras av att det inom dessa branscher handlar om att kunna utnyttja överkapacitet eller tillfälligt ledig kapacitet genom att göra korta stopp eller t ex förskjuta starten av en process med några timmar. Detta gäller inom järn- och stålindustrin, men också inom kemi- och livsmedelsindustrin. Den prismodell som använts vid studien ger priser i intervallet 3-10 kr/kwh ( öre/kwh) i cirka 40 timmar per år. En sådan prisnivå är inte tillräcklig för att motivera industrierna att avstå produktion eller att göra specifika investeringar i anläggningarnas utrustning för att kunna reagera på prissignalerna. Av det skälet blir den identifierade potentialen i princip helt beroende av överkapacitet och marginaler i befintliga system. För att potentialen ska öka, krävs antingen högre priser vid topparna eller att priser i den nivå som studerats uppträder oftare än 40 timmar per år. Rapporten Studie av effektreduktioner hos mellanstora kunder (Elforsk rapport 06:11) finns att hämta på Market Design-programmets hemsida Forts från sid 3. punkt. Dels eliminerar man volymrisken helt och hållet, eftersom kunden från början bestämmer vilken volym man vill ha ett fast pris på och alla avvikelser i faktiskt förbrukad kraft gentemot prognos/ inköp kommer att debiteras till spotpris. - För oss reducerar det här avtalet också behovet av prisområdessäkringar, berättar Torkel Rolfseng. Den prissäkring som görs sker till systempris och den kraft som räknas av till spotpris görs i det prisområde som förbrukning sker. Torkel tillstår att medvetenheten hos kunden kring skillnader mellan systempris och områdespriser sannolikt är 5 låg. TEV arbetar därför på att förbättra sin kommunikation till kunden. Samtidigt konstaterar man att betydelsen av prisområdesavvikelser blir försumbara för en hushållskund. Exakt hur mycket eller hur stor andel av energin som Forts på sid 6.

6 Undersökning om kundernas värdering av en avbrottsfri leverans avslutad Fredrik Carlsson och Peter Martinsson på Handelshögskolan i Göteborg har avslutat sin studie kring konsekvenserna, mätt i monetära termer, av elavbrott för hushåll, jordbrukare, industriföretag, handelsföretag samt offentlig sektor. Arbetet har genomförts mellan år 2003 och 2005 i form av enkäter och den slutgiltiga rapporten ligger nu klar. I analysen skiljer Carlsson och Martinsson på aviserade och ej aviserade avbrott. Med ett aviserat avbrott avses att kunden känner till elavbrottet minst tre arbetsdagar innan det inträffar. Dessutom har de studerat vid vilka tidpunkter som ett elavbrott orsakar de största kostnaderna. Studien omfattar fyra olika kundgrupper: hushåll, företag, jordbruk och offentlig sektor. Hushållen har fått uppge sin betalningsvilja för att undvika avbrott medan de övriga har fått uppge vilken kostnad som de skulle ha vid olika avbrott. Som väntat är avbrottskostnaderna som störst för industriföretagen, följt av handels- och tjänsteföretagen. När det gäller normaliserade avbrottskostnader är de störst för handels- och tjänsteföretag. Jordbruk har den lägsta normaliserade kostnaden. Olikheterna mellan svaren är stor, vilket avspeglas i stora konfidensintervall. Även om det kan vara komplicerat att jämföra resultat av olika studier, finns en intressant jämförelse med den tidigare stora svenska avbrottskostnadsundersökningen (Svenska Elverksföreningen, 1994). Att kostnaderna har ökat verkar vara klart. Hur stor ökningen är varierar dock väldigt mycket. Ökningen är klart större för aviserade avbrott än för avbrott som inte är aviserade. Variationen i ökningen kan bero på att kostnadsökningarna har varit väldigt heterogena. Vad kan man då dra för övergripande slutsatser av denna undersökning? - För det första kan man se att kostnaderna av elavbrott har ökat sedan den tidigare undersökningen gjordes. Huvudorsaken till denna ökning är antagligen att beroendet av el har ökat både för hushållen och för företag och offentlig sektor, säger Fredrik Carlsson. En annan omständighet som Fredrik Carlsson och kollegan Peter Martinsson lyfter fram är att kostnaderna varierar oerhört mellan olika företag, mellan olika sektorer och mellan olika hushåll. Man bör därför tolka genomsnittsvärden från den här typen av studier med stor försiktighet, menar de. En jämförelse av resultaten görs också med den uppdatering av studien från 1994 som gjordes år 2003 (Svensk Energi, 2004). Detta var en studie där man inte samlade in exakt data om avbrottskostnader. Istället gjordes ett antal intervjuer med branschföreträdare och företag. Det övergripande intrycket är att resultaten från uppdateringen som gjorde 2003 stämmer ganska väl överens med nu avslutade studien; det stora undantaget är jordbruk. Rapporterna från Fredrik Carlssons och Peter Martinssons undersökningar finns att hämta från Forts från sid 5. har sålts tillbaka sedan produkten introducerades vet man ännu inte. En ordentlig analys av data från den här kundgruppen kommer att genomföras senare under året som en del i en studie där SINTEF, Statnett och EBL medverkar. 6 Avtalsmodellen öppnar även möjligheter för nätägaren. Ett minskat effektuttag kan bidra till att kostsamma investeringar kan senareläggas. En avtalslösning av det här slaget skulle, i kombination med dubbelriktad kommunikation, också kunna leda till att nätägaren ser en affärsmöjlighet att sälja kringtjänster i form av t ex automatisk bortkoppling av last vid en överenskommen prisnivå.