INDUSTRIBUD - DELUTREDNING I EFFEKTBALANSUTREDNINGEN

Transkript

1 INDUSTRIBUD - DELUTREDNING I EFFEKTBALANSUTREDNINGEN

2 1. SAMMANFATTNING BAKGRUNDEN TILL INDUSTRIBUD EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EFFEKTREDUKTIONER Företag som redan har incitament för effektreduktioner Företag med små eller inga prisincitament Industribuds koncept 8 4. GENOMFÖRDA FÖRETAGSKONTAKTER UPPHANDLING AV EFFEKTRESURSER ENLIGT REGERINGSBESLUT POTENTIAL FÖR EFFEKTREDUKTIONER HINDER FÖR ATT GENOMFÖRA EFFEKTREDUKTIONER STATUSRAPPORT PER JUNI Företag som nu agerar vid pristoppar Företag som allvarligt överväger effektreduktioner Företag som ännu inte tagit ställning SLUTSATSER OCH FORTSATT ARBETE...14 BILAGA 1 - UTKAST TILL TILLÄGGSAVTAL EFFEKTREDUKTION...17 BILAGA 2 - UTKAST TILL TILLÄGGSAVTAL EFFEKTREDUKTION...21 BILAGA 3 - UTKAST TILL TILLÄGGSAVTAL EFFEKTREDUKTION...25 BILAGA 4 - TIDIGARE BERÄKNADE POTENTIALER...29 BILAGA 5 INDUSTRIBUDS KONCEPT...31 BILAGA 6 PRISTOPPAR UNDER ÅR

3 1. Sammanfattning För att få industriföretag att utföra effektanpassningar vid höga priser på spotmarknaden, och därigenom skapa större tillgång på effekt, initierades projektet Industribud av Svenska Kraftnät och Energimyndigheten i augusti år Industribudkonceptet är utvecklat för stora kunder som inte känner av spotpriserna. Det innebär att kunden säljer tillbaka kraft till det balansansvariga företaget. Kunden minskar alltså sin förbrukning tillfälligt. Genom ett tilläggsavtal ges kunden del i den vinst det balansansvariga företaget gör genom att exempelvis inte behöva tilläggsköpa kraft på spotmarknaden vid en pristopp. Kunden lämnar sitt balansvariga företag priskänsliga bud som det balansvariga företaget för vidare till en marknadsplats, t.ex. Elspot. Konceptet inriktar sig på de höga pristoppar där både balansansvarigt företag och kund har möjlighet att tjäna pengar på att kunden reducerar sitt effektuttag. Kunden förutsätts kunna erbjuda en förhållandevis stor lastreduktion. En annan förutsättning är att kundens effektreduktion kan verifieras. Projektet Industribud har bl.a. besökt ca 30 industriföretag och fem landsting. Dessutom har ytterligare 30 industriföretag kontakts där möjligheterna till effektreduktioner uppgavs vara små. Från att till en början ha koncentrerat insatserna till industriföretag i södra och mellersta delarna av landet har nu även industriföretag i Norrland börjat att bearbetats. Den totala potentialen för effektanpassningar inom industriföretagen bedöms till minst MW. Vid företagsbesöken har potentialer på ca MW kommit fram. För att uppnå hela potentialen krävs mycket höga priser (ca kr/mwh). Dessa prisnivåer är dock rimliga jämfört med att investera i ny gasturbinkapacitet med kort utnyttjningstid. Att få högsta ledningen i ett företag att prioritera produktionsneddragningar före andra projekt är givetvis ett problem. En svårighet är att förklara Industribuds koncept, som inte är helt enkelt. En annan svårighet är att det innebär en del arbete inom industriföretaget att införa konceptet. Exempelvis måste rutiner och organisation förberedas, ett tilläggsavtal måste förhandlas fram med det balansansvariga företaget och en budgivningsstrategi måste tas fram. De upphandlingar av effektresurser som Svenska Kraftnät gjort de senaste åren har medfört att pristopparna har mildrats, vilket i sig har minskat intresset för Industribud. Upphandlade resurser som bjuds in till Elspot dämpar pristopparna. Motsvarande skulle ha gällt om många industriföretag hade agerat enligt Industribuds principer, med den viktiga skillnaden att Industribud verkar på rent marknadsmässiga villkor. Effektreduktioner som bjud in till Elspot till höga priser medför dock inte så stor dämpning av pristopparna. Projektets bedömning är att utbudskurvan för effektreduktioner ökar ganska jämnt från ca 500 kr/mwh till kr/mwh. Detta ger en stor prisdämpning av pristoppar i de lägre intervallen och en större prisstabilitet i de högre. Industribuds koncept med stora intäkter vid effekttoppar utan några fasta ersättningar medför stora osäkerheter beträffande industriföretagens intäkter. Många industriföretag anser att både pristopparnas amplitud och frekvens är för låga i 3

4 dagsläget för att de ska vara särskilt lönsamt att utföra effektreduktioner. Ju oftare pristoppar uppkommer, och ju högre de blir, desto lättare blir det att sälja Industribuds koncept till industriföretaget. Ovanstående kan vara en förklaring till att avtal enligt Industribuds koncept ännu inte har tecknats i någon större utsträckning. I samband med Svenska kraftnäts upphandlingar av effektresurser erbjuds fasta ersättningar för effektreduktioner för åtagandet att utföra effektreduktioner på begäran från Svenska Kraftnät. Vid upphandlingen av effektresurser för januari mars 2002 tecknades avtal om effektreduktioner med tre företag om sammanlagt 130 MW. Vid pågående upphandlingar för vintern 2002/2003 har ytterligare kunder lämnat anbud om effektreduktioner på sammanlagt ca 370 MW inkommit. Intresset för effektreduktioner hos industriföretagen tycks öka betydligt då fasta ersättningar erbjuds. Återstår frågan vem, eller vilka, som skulle finansiera framtida upphandlingar av effektreduktioner. En långsiktigt stabil lösning kan vara att de balansansvariga företagen avtalar om möjligheten, att mot en fast ersättning, få utföra effektreduktioner hos t.ex. industriföretag. De balansansvarigas motiv till att göra detta kan vara att de därigenom minskar riskerna med balansansvaret. I situationer med höga priser på Elspot speciellt om de befarar att vara i underbalans kan det vara lönsamt med effektreduktioner hos industriföretagen. Detta kan vara av särskilt intresse för balansansvariga företag utan egen elproduktion. 4

5 2. Bakgrunden till Industribud Elmarknadsreformen ledde till nedläggning av sådan produktionskapacitet som inte längre var lönsam. Tillsammans med nedläggningen av Barsebäck 1 har totalt drygt MW tagits ur drift. Samtidigt har nya förbrukningsrekord noterats. Det sammantagna resultatet blev bland annat en försämrad effektbalans, vilket ledde till att oron för effektbrist började växa sig starkare. Svenska Kraftnät har gjort beräkningar över kommande vintrar som visar på en ansträngd effektbalans i Sverige under perioder med långvarig vinterkyla (tre dygn i rad). Dessa uppträder en gång vart tionde år enligt meteorologisk statistik. Om det finns tillräckliga importmöjligheter från grannländerna och att de svenska kärnkraftverken är i drift klaras effektbalansen. I bild 1 framgår att effektprognosen för 10-årsvinter ligger högre än prognosen för normal vinter. Bild 1. Den aktuella effektbalansen i Sverige. Inför vintern 2000/2001 bedömde Svenska Kraftnät att det under de närmaste åren kunde uppstå underskott i effektbalansen på ca 500 MW under mycket kalla vinterdagar. Effektreduktioner som ett alternativ till att åter ta i drift eller bygga kraftverk för enstaka vintertimmar hade tidigare presenterats som en intressant möjlighet. Flera utredningar hade visat på potentialen att genomföra effektanpassningar hos bl.a. elintensiv industri vid höga priser på elmarknaden (se bilaga 4). Detta kan industriföretagen göra genom att utföra effektreduktioner under enstaka timmar, eller genom att starta reservkraftverk. Svenska Kraftnät och Energimyndigheten beslöt under 2000 att gemensamt verka för att få industriföretag att utföra effektanpassningar vid höga elpriser. Med denna målsättning startade dessa myndigheter i augusti år 2000 projektet Industribud. Svenskt Näringsliv har sedan starten stött projektet och även deltagit i projektets styrgrupp. I denna styrgrupp ingår numera även Svensk Energi. Vid projektets start sattes det som mål att 500 MW effektanpassningar skulle finnas som bud på i första hand Elspot före den 1 januari Det var trögt att nå 5

6 resultat och under hösten stod det klart att målet inte skulle kunna nås. Svenska Kraftnät gjorde då en överenskommelse med Svensk Energi om att upphandla en effektreserv om MW som en tillfällig lösning. Endast kraftverk som var tagna ur drift fick lämna bud. Upphandlingen innebar att effektsituationen lättade, men medförde också ett minskat intresse för Industribud eftersom effektreserven medförde dämpade pristoppar. Vid nästa upphandling vintern 2001, valdes en lösning där även effektreduktioner kunde upphandlas. Nu erbjöds företagen en fast ersättning, vilket gjorde att intresset ökade bland industriföretagen. Anbudstiden var dock knapp. Trots detta tecknade tre företag avtal med Svenska Kraftnät om effektreduktioner. Projektet inriktar sig i första hand på industriföretag, men har efter hand också gått in på de potentialer som reservkraftverk inom t ex sjukhus och kommunikationsföretag erbjuder. I fortsättningen görs följande förenklingar i texten: Sjukhus, kommunikationsföretag och andra som äger reservkraftverk ingår i begreppet industriföretag. Elproduktion från reservkraftverk ägda av industriföretag, landsting och kommunikationsföretag ingår i begreppet effektreduktion. Industribuds syfte är att få till stånd effektreduktioner inom industriföretag på marknadsmässiga villkor. Grundtanken är att det kan vara lönsamt att göra effektreduktioner om priserna på elmarknaden är tillräckligt höga. Projektet ser helst att verksamheten bedrivs via bud från industriföretag till balansansvarigt företag för att effektreduktionen ska påverka prisbildningen på elmarknaden. Industribud ger inga finansiella bidrag till företag för effektreduktioner. Istället arbetar projektet som katalysator och konsult. Tre varianter av tilläggsavtal har tagits fram mellan industriföretag och balansansvarigt företag. Tilläggsavtal behövs för att industriföretaget ska kunna ge bud på effektreduktioner till vid höga priser på elmarknaden. De tre varianterna är inriktade mot följande kontraktstyper: För kunder med fastprisavtal (Bilaga 1). För kunder som känner av spotpriserna, men betalar för det balansansvariga företagets obalanser i form av ett fast påslag på marknadspriserna (Bilaga 2). För kunder som får betala sin del av det balansansvariga företagets obalanskostnader (s k syntetiskt balansansvariga kunder Bilaga 3). Arbetsmetoden är framförallt att få till stånd möten med industriföretag som bedöms kunna utföra effektreduktioner och därefter i förekommande fall med det balansansvariga företaget. Ett presentationspaket togs fram under hösten 2000, som används vid företagsbesöken. Vid mötena presenteras bl.a. Sveriges ansträngda effektbalans, hur effektreduktioner kan bli ekonomiskt lönsamma för industriföretaget och konceptet för effektreduktioner via ett tilläggsavtal mellan industriföretag och balansansvarigt företag. Även industriföretagets möjligheter och kostnader för att utföra effektreduktioner diskuteras. Efter de inledande diskussionerna tar projektet fram olika typer av underlag; lönsamhetskalkyler i effektreduktioner utifrån prisstatistik, möjliga budgivningsstrategier etc. Företagsbesöken och efterföljande arbete utförs utan att industriföretagen behöver stå för någon kostnad, annat än sin egen nedlagda tid. 6

7 Den 24 januari 2000 nådde spotpriserna i Sverige sin högsta nivå, trots att förbrukningen då endast uppgick till MW (se Stockholmspriser i bild 2). Som synes varierar de kraftigt mellan dygnets olika timmar. Vid Industribuds företagsbesök har dessa priser redovisats, och utgjort en bas för diskussionerna Systempris Oslo Tromsö Stockholm Odense DYGNSSNITT: SYS 412,32 OSLO 157,48 TROM 747,85 STHLM 1053,22 HELS 1053,22 ODENS 1049,09 9 Bild 2. Elspotpriser 24 januari 2000 i SEK/MWh. 3. Ekonomiska förutsättningar för effektreduktioner 3.1 Företag som redan har incitament för effektreduktioner Ett fåtal industriföretag är syntetiskt balansansvariga. Ett sådant företag har fullt ekonomiskt incitament att reagera på höga priser genom att reducera sitt effektuttag. Industriföretaget ansvarar varje dag för sin prognos gentemot det balansansvariga företaget. Denna prognos utgör underlag för det balansansvariga företagets inköp på spotmarknaden. Industriföretaget är ekonomiskt ansvarigt för avvikelse mellan prognos och faktiskt uttag. Ett syntetiskt balansansvarigt företag behöver bara ange en lägre prognos till det balansansvariga företaget då elpriserna är så höga att företaget finner det mer lönsamt att reducera sitt effektuttag. Därmed kommer effektreduktionen att påverka prisbildningen på elmarknaden. Om industriföretaget inte genomför utlovad effektreduktion får det ersätta det balansansvariga företaget för dennes kostnader för balanskraft. I bilaga 3 visas ett utkast till tilläggsavtal för denna kategori. Detta avtal, som är mycket enkelt, beskriver informationsgivning från balansansvarigt företag till kund om aktuell effektsituation samt info om nästa dygns priser på Elspot. Allt fler industriföretag känner av spotpriserna vid sina elinköp, utan att vara syntetiskt balansansvariga. De flesta väljer dock att prissäkra delar av sin förbrukning. På marginalen känner ett sådant industriföretag av spotpriserna fullt ut. Till skillnad från de avtal som ger industriföretaget ett syntetiskt balansansvar ansvarar i detta fall det balansansvariga företaget för de kostnader som kan uppstå vid avvikelser mellan prognos och faktiskt uttag. Många industriföretag som ännu inte utför effektreduktioner vid höga spotpriser har således redan idag ekonomiska incitament till att göra. Det räcker troligen inte med korrekta incitament, utan företagen behöver ofta en katalysator för att 7

8 förverkliga sina möjligheter. Dessutom måste en rad andra faktorer stämma, t ex att företaget har resurser att bereda frågorna på ett tillräckligt grundligt och tillförlitligt sätt. Detta inbegriper ofta ett beslut av VD, eller annan hög befattningshavare eftersom det ofta rör sig om t ex produktionsneddragningar i industriföretag. Normalt har industriföretag med denna typ av avtal rätt att variera sitt effektuttag inom ett vitt, eller obegränsat, intervall. Dessa industriföretag kan därför reagera på spotpriserna utan att rapportera detta till det balansansvariga företaget. Sådana effektreduktioner sänker visserligen effektuttaget i landet, men kommer inte in i prisbildningen på elmarknaden. Det balansansvariga företaget exponeras i detta fall för dubbla risker. För det första måste det planera sig i balans. Om förbrukningsprognosen pekar på att förbrukningen kommer att bli högre än normalt och företaget inte har egna produktionsresurser, måste ytterligare kraft köpas in på Elspot. I en situation med höga spotpriser kan detta bli dyrbart. Om ett industriföretag i denna situation ser att det kan spara pengar genom att dra ner sitt effektuttag utan att meddela sin balansansvariga, uppstår en onödig skillnad mellan prognostiserad och verklig förbrukning. Alltför stora inköp till höga priser på spotmarknaden måste säljas till nedregleringspriser på balansmarknaden, vilka kan bli betydligt lägre än priset på spotmarknaden. Det finns således redan idag en betydande potential inom denna kategori, som ibland utnyttjas men på många företag inte utnyttjas. Det är emellertid angeläget att de företag som har möjlighet att göra större effektreduktioner också tecknar avtal om att informera sitt balansansvariga företag. Eftersom ett sådant avtal minskar det balansansvariga företagets risker, borde det på sikt kunna leda till lägre prispåslag. Bilaga 2 visar ett förslag till ett tilläggsavtal för denna kategori. 3.2 Företag med små eller inga prisincitament En tredje kategori industriföretag har elavtal till fasta priser. Ett sådant företag har inga incitament att reducera sitt effektuttag vid höga spotpriser eftersom dessa är det balansansvariga företagets problem. Till denna kategori bör även infogas sådana industriföretag som prissäkrar procentuella andelar av sin totala elförbrukning och som bara delvis känner av rådande spotpriser. Många sådana portföljkunder väljer att till slut prissäkra hela förbrukningen, varvid det blir på samma sätt som fastprisavtal. Bilaga 1 visar ett förslag till ett tilläggsavtal för denna kategori. 3.3 Industribuds koncept Tilläggsavtalen för industriföretag med spotprisavtal eller fastprisavtal gör att dessa industriföretag i princip kan agera som syntetiskt balansansvariga på följande sätt: Senast under förmiddagen dagen innan anmäler industriföretaget villkoren (priser, volymer timmar) till det balansansvariga företaget för att utföra effektreduktion. Det balansansvariga företaget tar hänsyn till detta vid sin budgivning på spotmarknaden. Tilläggsavtalet reglerar hur vinsten ska fördelas mellan parterna. Intäkten är att det balansansvariga företaget slipper betala dyr el på spotmarknaden. Kostnaden är att industriföretaget inte kan producera fullt ut under dessa timmar eller att ett reservkraftverk måste startas. En klausul reglerar vad som händer om industriföretaget inte genomför utlovad effektreduktion. 8

9 Industriföretaget kan ge bud som motsvarar den faktiska situationen, dag för dag. Under exempelvis högkonjunktur eller då tidigare produktionsproblem måste köras ikapp, kan industriföretaget bjuda höga priser alternativt lägre volymer och under exempelvis lågkonjunktur kan industriföretaget bjuda lägre priser. Buden behöver endast gälla för kommande dag. Effektreduktion sker endast om buden antas, dvs. om spotpriserna överstiger budpriserna. I bilaga 5 redovisas Industribuds koncept mer i detalj. Där redovisas även Svenska Kraftnäts varselsystem. I tilläggsavtalet kan det regleras att det balansansvariga företaget ska informera industriföretaget när Svenska Kraftnät varslar gul eller röd färg. Vissa industriföretag kan välja att endast lägga bud under sådana dagar. Genom att få information flera dagar i förväg kan industriföretaget förbereda sig, t ex genom att förskjuta planerade underhåll någon eller några dagar i tiden. Även industriföretag som redan har incitament till effektanpassningar behöver ofta en katalysator för att verkligen genomföra möjliga åtgärder. Det finns många sådana företag, som har reduktionspotentialer, men som ändå inte vidtar några åtgärder vid pristoppar. 4. Genomförda företagskontakter Industribud har sedan starten hösten 2000 besökt ca 30 industriföretag. Projektet har dessutom besökt sju balansansvariga företag, varav tre med stor egen produktion, samt ett värmeföretag och fem landsting. Landstingen kan bl.a. starta reservkraftverk vid sjukhus. Besöken har hittills koncentrerats till industriföretag belägna i de södra och mellersta delarna av landet. Orsaken till detta är att effektreduktioner i dessa delar av landet bedöms ge större samhällsekonomisk nytta än effektreduktioner i norra Sverige. Företagsekonomiskt ger dock effektreduktioner i norra Sverige samma nytta för industriföretag och balansansvariga företag. Vid besöken framkommer det ofta att industriföretaget faktiskt har både tekniska och ekonomiska möjligheter att utföra effektreduktioner under någon eller några timmar. Industribuds koncept - att industrier som lever av att producera olika produkter under en kort tid ska upphöra med denna verksamhet - är inte det enklaste att kommunicera. Konceptet är ofta helt emot den kultur som företagen försökt att arbeta upp. Trots detta brukar bemötandet vid det första mötet vara positivt. I vissa fall har de lokala nätägarna tidigare besökt industriföretagen och varslat om att de kan bli bortkopplade om manuell bortkoppling behöver tillgripas. Andra nätägare har varslat att det lokala nätet börjar nå sitt kapacitetstak. Industriföretag och nätägare har ibland kommit överens om att industriföretaget istället ska dra ned vissa delar av sitt effektuttag i utbyte mot att nätägaren inte kopplar bort industriföretaget helt och hållet. En total bortkoppling skulle bli mycket kostsam för industriföretaget. I viss kemisk industri kan det exempelvis ta veckor att starta upp vissa processer efter ett stopp. Vid besök hos sådana företag blev den spontana reaktionen: Får vi till och med betalt för att minska vår effekt?. Andra företag har sett möjligheter att tjäna pengar på effektreduktioner. Den ekonomiska besparingen blir ofta inte lika stor som med de specialtariffer som många större industriföretag hade tidigare. Dessa tariffer gav industriföretaget en lägre tariff mot utlovade effektreduktioner på order av elleverantören. De tidigare specialtarifferna innebar att industriföretaget behövde göra sitt åtagande för flera år fram- 9

10 över, vilket innebar att det kunde spänna över både låg- och högkonjunkturer. Att fatta beslut om att välja en sådan specialtariff var ett svårare val än att agera enligt Industribuds koncept där buden endast begränsas till kommande dag, utan någon skyldighet att lägga något bud överhuvudtaget. De effektreduktioner som framkommit vid företagsbesöken varierar mellan 1 MW och 400 MW. Flertalet företags möjligheter har dock legat i intervallet 5-50 MW. Resursinsatserna har under projektets gång varierat. Det kan konstateras att arbetsinsatsen ute hos industriföretagen avseende effektreduktioner minskar betydligt under perioder då Industribud gått på sparlåga. Detta visar att Industribud för närvarande behövs som pådrivare, konsult och katalysator. Noteras kan att tre företag som inte besökts av Industribud genomförde effektreduktioner under vintern Företagen fick dock information om konceptet på seminarier där Industribud presenterades. 5. Upphandling av effektresurser enligt regeringsbeslut Svenska Kraftnät fick i slutet av 2001 ett uppdrag av regeringen att upphandla ytterligare MW effektresurser t.o.m. vintern 2002/2003. I januari 2002 gjordes en upphandlingen av effektresurser för tiden fram t.o.m. mars Detta var första gången som förbrukare fick möjligheten att konkurrera med producenter om att sälja effektresurser. Den nedre gränsen för effektresurserna storlek sattes till 20 MW vid denna upphandling. Intresset för effektreduktioner hos industriföretagen ökade markant i samband med upphandlingen. Det ökade intresset berodde förmodligen på att en fast ersättning utlovades, utöver de rörliga ersättningarna som uppstår då effektresursen aktiveras. I april och juni gick Svenska Kraftnät ut med förfrågan om effektresurser för vintern 2002/2003. I den anbudsförfrågan som sändes ut i juni var den nedre gränsen sänkt till 15 MW. Anledningen till detta var att flera industriföretag hade meddelat att de kan utföra effektreduktioner strax under 20 MW. Ett motiv till att göra upphandlingen för vintern 2002/2003 i två steg var att kraftföretagen behöver tid för att få kraftstationer som lagts i malpåse driftdugliga. För industriföretag är det fördelaktigt med en upphandling nära aktuell vinter då de förhoppningsvis har en bättre vetskap om konjunkturläget och orderingången för denna tidsperiod. De behöver då inte i kalkyleringen ta höjd för en konjunktur som kanske är högre den som är aktuell för perioden. Detta bör, åtminstone på längre sikt, resultera i lägre kostnader för de upphandlade effektreduktionerna. För vintern 2002/2003 har totalt sju företag lämnat in anbud om effektreduktioner sammanlagt ca 370 MW. För att effektreduktioner ska kunna bjudas in över Elspot krävs att industriföretaget har ett tilläggsavtal med sitt balansansvariga företag. Dessa tilläggskontrakt kan t. ex. se ut som de utkast på tilläggskontrakt som Industribud tagit fram. 10

11 6. Potential för effektreduktioner Industribud har besökt ca 30 industriföretag och en grupp landsting som gör ett gemensamt elinköp. Besöken har hittills koncentrerats till industriföretag belägna i de södra och mellersta delarna av landet. Under sommaren och hösten 2002 har även industriföretag i Norrland besökts. Effektanpassningar om ca 1300 MW skulle kunna göras bland dessa företag. Detta utgör ungefär en tredjedel av dessa företags totala effektbehov. De besökta företagens totala energiförbrukning uppgår till ca 25 TWh, vilket utgör mer än en tredjedel av elförbrukningen i svensk industri. Inkluderas även kontaktade, men ej besökta, företag blir potentialerna något större. Industribud har en pågående process med de besökta företagen som ännu inte utför effektanpassningar. Tillsammans har de en potential om ca 400 MW i faktiska effektreduktioner och ca 100 MW i reservkraftverk eller kondensproduktion som hittills inte utnyttjats vid högpristidpunkter. I de södra- och mellersta delarna av landet uppskattas potentialen av kontaktade men ännu inte besökta företag uppgå till ca 100 MW i faktiska effektreduktioner och ca 100 MW i reservkraftverk. Potentialen för effektreduktioner hos ännu inte kontaktade industriföretag i norra Sverige bedöms också vara ca 100 MW. Antal TWh/år MW Uppskattad potential för effektanpassningar (MW) Besökta företag Kontaktade men ej besökta företag Totalt: ca 1600 Tabell 1. Sammanställning av industriföretagens potential för effektanpassningar. Dessa siffror ska dock ses som något av en teknisk potential. Vissa företag kommer att behöva tid innan de är mogna att genomföra effektreduktioner, andra kommer sannolikt aldrig att genomföra några. 7. Hinder för att genomföra effektreduktioner Att få högsta ledningen i ett företag att prioritera produktionsneddragningar före andra projekt är givetvis ett problem. En svårighet är att förklara Industribuds koncept, som inte är helt enkelt. Det krävs också en del arbete att införa Industribuds koncept inom ett företag. Exempelvis måste rutiner och organisation förberedas, ett tilläggsavtal måste förhandlas fram och en budgivningsstrategi måste skapas. Industribuds koncept, med möjlighet till stora intäkter vid effekttoppar utan några fasta ersättningar, medför naturligtvis en osäkerhet om intäkterna. Idag anser många industriföretag att både pristopparna och deras frekvens är för låga för att de ska kunna tjäna några större pengar på att utföra effektreduktioner. Det har visat sig att intresset för effektreduktioner ökar betydligt när fasta ersättningar erbjuds, vilket det skett vid Svenska Kraftnäts senaste upphandlingar av effektresurser. För att få till stånd större volymer av effektreduktioner hos industriföretagen fordras förmodligen att fasta ersättningar erbjuds industriföretagen. 11

12 De senast upphandlingarna av kollektivt finansierade effektresurser har sannolikt bidragit till att kapa pristopparnas amplitud, vilket gör effektreduktioner enligt Industribuds koncept mindre intressanta. Det finns dock en stor fördel med Industribuds koncept då detta medger en stor frihetsgrad för industriföretagen. Företagen kan välja att ge bud på effektreduktioner nästkommande dag vid tillfällen då sådana inte är så dyra (dålig beläggning, höga lager etc) men kan ge höga budpriser, eller inga bud alls, vid andra tillfällen (hög beläggning, tidigare produktionsproblem, låga lager etc). 8. Statusrapport per juni 2002 Kostnaderna för att genomföra effektreduktioner hos industriföretagen varierar från ca 500 kr/mwh till över kr/mwh. Ju högre elpriser, desto mer effektreduktioner erhålls. Vid ca kr/mwh bedöms effektreduktionerna bli ca 100 MW medan potentialen stiger till ca MW vid elpriser om ca kr/mwh. 8.1 Företag som nu agerar vid pristoppar Effektreduktioner enligt Industribuds koncept Ett företag som tidigare saknade incitament till effektreduktioner har med hjälp av Industribud tecknat tilläggsavtal med sitt balansansvariga företag. Industribuds tilläggsavtal utgjorde grundstommen till detta avtal. Företaget kan reducera effekten MW från ca 10 timmar upp till några dygn. I vissa anläggningar vill företaget ha en långsam effektreduktion och långsam effektökning eftersom tvära produktionskast innebär risker i processerna. Kostnaderna för att dra ned effekten bedöms ligga i storleksordningen kr/mwh. Ett annat företag kan reducera effektuttaget med ca 60 MW vid priser som överstiger ca kr/mwh. Ungefär hälften av denna effekt ligger i norra Sverige. Ett tredje företag kan göra kortvarigare effektreduktioner om priserna överstiger storleksordningen kr/mwh. Effektbehovet varierar kraftigt, men den genomsnittliga effektreduktionen ligger kring 30 MW. Efter besök från Industribud bjuder ett syntetiskt balansansvarigt företag in reduktioner om ca 10 MW under några timmar om priserna på Elspot överstiger cirka kr/mwh. Totalt kan dessa företag lägga prisberoende bud om drygt 100 MW till Elspot via sina balansansvariga företag. Dessa företag har således möjlighet att tjäna pengar vid pristoppar på elmarknaden. Företag som sedan länge anpassat sitt effektuttag Vissa energiföretag, som optimerar sin el- och fjärrvärmeproduktion med bl a värmepumpar, har sedan länge lagt in värmepumparna i denna optimering. Det kan bli frågan om neddragningar av elleveranser till värmepumpar på uppemot 150 MW vid höga kraftpriser. Vid kallare väderlek än grader Celsius kan dock vissa värmepumpar behövas eftersom alternativa värmeanläggningar då inte räcker till. Vid sådana tillfällen minskar reduktionspotentialen till MW beroende på det aktuella läget i värmesystemet. 12

13 Effektreduktioner med enbart information till balansansvarigt företag Vid effekttoppen den 5 februari 2001 drog ett företag ned sin effekt mer av samhällsskäl. Vid samma tillfälle medverkade åtminstone ett balansansvarigt företag till att dess kunder vidtog olika effektreducerande åtgärder. Totalt rörde det sig i dessa båda fall om effektreduktioner om ca 20 MW. Ett annat företag som sedan länge har känt av spotpriserna har på prov startat sina reservkraftverk på ca 10 MW, varav ca hälften är belägna i norra Sverige, i samband med pristoppar. Företaget gör detta i samverkan med sitt balansansvariga företag. Initiativet kom från företaget, men med influenser från Industribud samt Svenska Kraftnäts och Energimyndighetens tidigare utredningar i frågan. Företaget och det balansansvariga företaget arbetar nu för att reglera sitt fortsatta samarbete. Av samhällsskäl avser ett företag som känner av spotpriserna att köra igång sina reservkraftverk på tillsammans ca 50 MW. Som anledningen till detta anges att företaget vill minska risken för tvingande manuell bortkoppling av förbrukning. Detta görs i samverkan med det balansansvariga företaget. Företaget lägger inte in något prisberoende bud till det balansansvariga företaget. Resultatet blir dock att efterfrågan på Elspot minskar under de timmar de startar sina reservkraftverk, vilket medför lägre spotpriser under dessa timmar. Det finns således möjlighet att reducera förbrukningen med knappt 100 MW i företag som inte har tecknat några tilläggsavtal där de ger prisberoende bud. Dessa effektreduktioner görs dock huvudsakligen i samarbete med de balansansvariga företagen, varför de åtminstone delvis påverkar prisbildningen på Elspot. Många företag i denna grupp vidtar åtgärderna vid tillfällen då den svenska och nordiska effektbalansen är ansträngd, och gör det inte för att tjäna pengar och bestämmer sig att genomföra åtgärderna oberoende av priserna på Elspot. Effektreduktioner utan information till balansansvarigt företag Några företag med sådana elavtal att de känner av spotpriserna genomför effektreduktioner på totalt ca 200 MW. Avtalen innehåller inga bindande begränsningar om hur stor eller liten eleffekt som företagen får ta ut. De har tidigare haft en lägre tariff mot att de kan reducera sitt effektuttag när elleverantörerna varslar, och har därför redan haft en organisation för att hantera effektreduktioner. Åtminstone en de av företagen nyttjade denna organisation den 5 februari för att dra ned olika produktionsprocesser. Dessa företag anser sig inte behöva något tilläggskontrakt. De rapporterar inte sina effektreduktioner till sina balansansvariga företag, varför de inte kommer in i prisbildningen på Elspot. Sammanfattning Totalt är det således ett dussintal företag som redan har tecknat tilläggsavtal eller utfört eller är beredda att utföra effektanpassningar på totalt ca 500 MW. Då är inte företag som åtar sig att göra effektreduktioner via Svenska Kraftnäts effektupphandling inräknade. 8.2 Företag som allvarligt överväger effektreduktioner Industribud bearbetar för närvarande ca 10 företag för att få dem att utföra effektreduktioner vid höga priser på elmarknaden. Dessa företag har en möjlighet att anpassa effekten med knappt 400 MW varav vissa kan reducera effekten under mer 13

14 än en timme. Genom att bearbeta några stora industriföretag i norra Sverige skulle ytterligare ca 400 MW kunna erhållas som effektreduktion. Flertalet av Industribuds företagskontakter på senare tid har skett i samband med Svenska Kraftnäts effektupphandlingar. Vid dessa tillfällen erbjuds möjligheten att få fasta intäkter för effektreduktionsåtaganden. Det finns dock företag som avser att utnyttja Industribudskonceptet utöver vad man garanterat till Svenska Kraftnät i samband med upphandlingarna, t ex om det blir sämre beläggning jämfört med vad man vågat räknat med gentemot Svenska Kraftnät. Andra företag har haft chansen att delta i Svenska Kraftnäts upphandlingar, men föredrar ett rent Industribudskoncept eftersom det ger friheten att kunna lägga bud dag för dag som avspeglar den aktuella situationen för företaget. 8.3 Företag som ännu inte tagit ställning De industriföretag som har besökts överväger i princip att medverka i Industribud av två skäl. Vissa företag gör detta för att de känner ett samhällsansvar, och vill minska risken för att det egna företaget eller andra företag ska drabbas av lastbortkoppling. Andra företag värderar möjligheten att tjäna pengar på att sälja tillbaka el vid pristoppar. För dessa företag är pristopparnas amplitud och frekvens av avgörande betydelse. Dessa motsvarar en förväntad årsvinst som kan avvägas mot arbetet med att få till stånd ett tilläggsavtal och rutiner samt ha en tillräcklig beredskap i företagets organisation. Det råder för närvarande en genuin osäkerhet om hur ofta pristoppar kommer att uppträda och vilken nivå de kommer att uppnå. I bilaga 6 finns det material om pristoppar som projektet redovisat för vissa företag. 9. Slutsatser och fortsatt arbete Potentialen för effektanpassningar bedöms till minst MW. För att fullt ut realisera den tekniska/ekonomiska potentialen som föreligger krävs det en kontinuerlig och långvarig bearbetning av industriföretagen. Det finns industriföretag som har elavtal som ger incitament till effektreduktioner. Inom denna grupp arbetar några aktivt och kan anpassa sitt effektbehov med ca 500 MW. Merparten av dessa effektreduktioner görs utan informationsutbyte med de balansansvariga företagen, varför de inte kommer in i prisbildningen på Elspot. Svenska Kraftnäts effektupphandlingar för vintern 2002/2003 var öppna för effektreduktioner på förbrukningssidan överstigande 15 MW. De som tillhandahåller dessa effektreduktioner får, utöver intäkter per aktiveringstillfälle, även fasta intäkter. För vintern 2002/2003 kommer ca 270 MW effektanpassningar på förbrukningssidan att upphandlas. Dessa är inte inkluderade i de ca 500 MW effektreduktioner som redovisas ovan. Flexibilitet på efterfrågesidan är av stor betydelse för elmarknaden. Potentialen är stor, liksom behovet, eftersom tillförselalternativen vid dessa korta utnyttjningstider är så dyra. Dessutom är skillnaden mellan vad som görs och vad som skulle kunna göras stor. Över tiden har Industribud ändrat karaktär från att få till stånd så stora effektreduktioner som möjligt till att börja aktivera efterfrågesidan i prisbildningen på elmarknaden. Här handlar det om att få några företag att gå före. En slutsats är att det inte räcker med att skicka brev till industriföretagen för att få dem att genomföra för dem lönsamma åtgärder. Det räcker inte ens med ett besök 14

15 hos dem. Industribud måste inrikta sig på att göra flera besök, och hela tiden styra processen vidare mot ett tilläggskontrakt mellan industriföretaget och det balansansvariga företaget. Ett exempel är ett industriföretag som besöktes hösten år Vid mötet insåg alla potentialen för effektreduktioner, men den elansvariga hade inte tid att ägna sig åt frågan eftersom han då var fullt upptagen med andra arbetsuppgifter. Vid ett besök drygt ett år efteråt återupptogs diskussionerna, och möjligheterna förankrades upp till vice VD som visade sig vara mycket intresserad av dessa möjligheter. Till slut mejslades en strategi ut för hur företaget ska hantera effektreduktioner och ett tilläggsavtal tecknades med det balansansvariga företaget. Ett industriföretags målsättning är naturligtvis att tjäna pengar på sin kärnverksamhet. Om det ska ge avkall på den för att agera enligt Industribuds principer så måste det vara lönsamt för industriföretaget. Pristopparnas amplitud och frekvens är därför av stor betydelse för om industriföretagen ska utföra effektreduktioner enligt Industribuds principer. Ju oftare pristoppar uppkommer, och ju högre de blir, desto lättare är det att förmå industriföretag att verkligen utnyttja möjligheten att teckna tilläggsavtal om effektreduktioner. Fyra industriföretag kan tillsammans göra effektreduktioner på totalt 110 MW efter att ha tecknat tilläggsavtal med sina balansansvariga företag med utgångspunkt från Industribuds tre kontraktsförslag. De flesta företagen har kraftportfölj där procentuella andelar av deras totala elförbrukning prissäkras, medan ett av företagen var syntetiskt balansansvarigt. De upphandlingar av effektresurser som Svenska Kraftnät gjort de senaste åren har medfört att pristopparna har mildrats, vilket i sig har minskat intresset för Industribud. Upphandlade resurser som bjuds in till Elspot dämpar pristopparna. Motsvarande skulle ha gällt om många industriföretag hade agerat enligt Industribuds principer, med den viktiga skillnaden att Industribud verkar på rent marknadsmässiga villkor. Effektreduktioner som bjud in till Elspot till höga priser medför dock inte så stor dämpning av pristopparna. Projektets bedömning är att utbudskurvan för effektreduktioner ökar ganska jämnt från ca 500 kr/mwh till kr/mwh. Detta ger en stor prisdämpning av pristoppar i de lägre intervallen och en större prisstabilitet i de högre. Industribuds koncept med stora intäkter vid effekttoppar utan några fasta ersättningar medför stora osäkerheter beträffande industriföretagens intäkter. Många industriföretag anser att både pristopparnas amplitud och frekvens är för låga i dagsläget för att de ska vara särskilt lönsamt att utföra effektreduktioner. Ju oftare pristoppar uppkommer, och ju högre de blir, desto lättare blir det att sälja Industribuds koncept till industriföretaget. Ovanstående kan vara en förklaring till att avtal enligt Industribuds koncept ännu inte har tecknats i någon större utsträckning. Återstår frågan vem, eller vilka, som skulle finansiera framtida upphandlingar av effektreduktioner. En långsiktigt stabil lösning kan vara att de balansansvariga företagen avtalar om möjligheten, att mot en fast ersättning, få utföra effektreduktioner hos t.ex. industriföretag. De balansansvarigas motiv till att göra detta kan vara att de därigenom minskar riskerna med balansansvaret. I situationer med höga priser på Elspot speciellt om de befarar att vara i underbalans kan det vara lönsamt med effektreduktioner hos industriföretagen. Detta kan vara av särskilt intresse för balansansvariga företag utan egen elproduktion. 15

16 Det är mycket viktigt att det finns ambassadörer hos de balansansvariga företagen för effektanpassningar. Intresset hos de balansansvariga företagen har hittills inte varit särskilt stort. I framtiden, när mognaden för effektanpassningar blivit tillräckligt stor inom de balansansvariga företagen, blir förhoppningsvis Industribuds roll som katalysator och konsult överflödig. Detta arbete bedrivs då av de balansansvariga företagen till ömsesidig nytta för dessa och industriföretagen samt elmarknaden i stort. 16

17 Bilaga 1 - Utkast till tilläggsavtal effektreduktion Tilläggsavtal nummer xxxx Kund: Elleverantör/Balansansvarig Xxxxxx Xxxxxx Xxxxxx Organisationsnummer: xxxorganisationsnummer: xxx Nedan kallad KundNedan kallad Balansansvarig Detta är ett tilläggsavtal till existerande elförsäljningsavtal xx mellan Kunden och Balansansvarig. 1 Syftet med avtalet Syftet med detta tilläggsavtal är att utnyttja de möjligheter som Kunden har att tillfälligt minska sitt eleffektuttag när elpriset på marknaden är högt, till ekonomisk nytta för såväl Kund som Balansansvarig. 2 Definitioner Spotpris Balanspris Budpris Budvolym Reduktionsperiod Hanteringskostnad Priset på el timme för timme som bestäms genom en daglig auktion på Nordpool. Priserna bestäms ca klockan för nästkommande dygns 24 timmar. Spotpriset kan variera mellan olika geografiska områden, s k prisområden. Pris för Balansansvarigs obalanser gentemot Svenska Kraftnät. Obalanser fastställs i den centrala balansavräkningen och kan vara både positiva och negativa. Skillnaden mellan Spotpris och Balanspris är den extra avgift Balansansvarig får betala för prognosavvikelser. Balanspriset är ibland lika med Spotpriset. Det pris Kunden minst vill ha betalt för att tillfälligt reducera sitt effektuttag. Den effektreduktion som Kunden åtar sig att utföra om spotpriset är lika med eller överstiger budpriset. Det datum och timme budpris och budvolym avser. En avtalad ersättning för att täcka Balansansvarigs kostnad för att administrera kundens budgivning och avräkning av utförda effektreduktioner. 17

18 3 Avgivande av bud Kunden skall lämna bud till Balansansvarig senast kl dagen innan reduktionsperioden. Buden skall innehålla reduktionsperiod, budpris och budvolym. En reduktionsperiod måste avse minst en (1) timme. Bud kan lämnas som tidsbegränsat bud eller som tillsvidarebud. Om Kundens senaste bud varit tidsbegränsat, och om Kunden därefter inte givit något nytt bud, skall budvolym sättas till noll (0) MW. Avgivande av bud skall ske via fax.. Behörighet att lämna bud bestäms av Kundens VD och meddelas Balansansvarig skriftligt. 4 Beställning av effektreduktioner För varje timme som Kundens budpris plus hanteringskostnad är lägre än spotpris skall Balansansvarig utfärda en beställning av effektreduktion och översända denna till Kunden snarast efter det att priserna på Elspot offentliggjorts, dock senast klockan Beställning av effektreduktion skall ske via fax. 5 Beräkning av genomförd effektreduktion Genomförd effektreduktion antas vara skillnaden mellan det uppmätta effektuttaget i en anläggning och anläggningens normala effektuttag. Med normalt effektuttag avses den effekt som det, på objektiva grunder, kan antas att anläggningen skulle ha förbrukat om beställning av effektreduktion inte skett. Om ingen bättre information finns bestäms normalt effektuttag som anläggningens medeleffektuttag det senaste året för motsvarande tidsperiod (t.ex. måndagsmorgon mellan och 09.00). 6 Ersättning till Kunden vid beställd och genomförd effektreduktion Kunden ersättning för beställd och genomförd effektreduktion består av två delar, ersättning för faktiska kostnader, samt andel av vinst. Ersättning för faktiska kostnader beräknas som: Budpris * Genomförd effektreduktion Andel av vinsten beräknas som X % * [(Spotpris Budpris) * Genomförd effektreduktion] X = Avtalad vinstandel som tillfaller Kunden 18

19 7 Beräkning av ersättning vid avvikelser mellan beställd och genomförd effektreduktion Om det uppstår avvikelser mellan beställd och genomförd effektreduktion skall Balansansvarigs faktiska kostnader eller vinster p.g.a. denna avvikelse beräknas. Kostnader ersätts av Kunden och vinster tillgodoräknas Kunden. Avräkningen gör för varje timme med effektreduktion enligt nedanstående formel: (Budvolym Genomförd effektreduktion) * (Balanspris-Spotpris) En positivt belopp (+) innebär att Kunden ersätter Balansansvarig. Ett negativt belopp (-) innebär att Balansansvarig ersätter Kunden. 8 Fakturering och redovisning Balansansvarig ansvarar för att beräkna det ekonomiska resultatet enligt detta avtal. Ersättningen till Kunden minus eventuellt avdrag för kostnader vid avvikelser mellan beställd och genomförd effektreduktion beräknas månadsvis och tillgodoräknas/debiteras Kunden på ordinarie elfaktura. Kunden har rätt till en fullständig redovisning av hur det ekonomiska resultatet beräknats. En sådan redovisning skall översändas till Kunden senast i samband med fakturering. 9 Anläggningar som omfattas av avtalet Anläggningar som omfattas av avtalet framgår av bilaga Överlåtelse av avtal Rättigheter och skyldigheter enligt detta avtal får inte överlåtas utan den andre partens skriftliga medgivande. 11 Tvist Tvist i anledning av detta tilläggsavtal skall avgöras av skiljenämnd enligt lag om skiljemän. 19

20 12 Giltighetstid Detta kontrakt gäller fr o m t o m Avtalet är upprättat i två exemplar, av vilka parterna erhållit var sitt exemplar. X-stad X-stad Xxxxxx X X-sonX X-son Bilaga 1 Förteckning över anläggningar som omfattas av avtalet Bilaga 2 Blanketter Avgivande av anbud resp. Beställning av effektreduktion 20