INDUSTRIBUD - DELUTREDNING I EFFEKTBALANSUTREDNINGEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INDUSTRIBUD - DELUTREDNING I EFFEKTBALANSUTREDNINGEN"

Transkript

1 INDUSTRIBUD - DELUTREDNING I EFFEKTBALANSUTREDNINGEN

2 1. SAMMANFATTNING BAKGRUNDEN TILL INDUSTRIBUD EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EFFEKTREDUKTIONER Företag som redan har incitament för effektreduktioner Företag med små eller inga prisincitament Industribuds koncept 8 4. GENOMFÖRDA FÖRETAGSKONTAKTER UPPHANDLING AV EFFEKTRESURSER ENLIGT REGERINGSBESLUT POTENTIAL FÖR EFFEKTREDUKTIONER HINDER FÖR ATT GENOMFÖRA EFFEKTREDUKTIONER STATUSRAPPORT PER JUNI Företag som nu agerar vid pristoppar Företag som allvarligt överväger effektreduktioner Företag som ännu inte tagit ställning SLUTSATSER OCH FORTSATT ARBETE...14 BILAGA 1 - UTKAST TILL TILLÄGGSAVTAL EFFEKTREDUKTION...17 BILAGA 2 - UTKAST TILL TILLÄGGSAVTAL EFFEKTREDUKTION...21 BILAGA 3 - UTKAST TILL TILLÄGGSAVTAL EFFEKTREDUKTION...25 BILAGA 4 - TIDIGARE BERÄKNADE POTENTIALER...29 BILAGA 5 INDUSTRIBUDS KONCEPT...31 BILAGA 6 PRISTOPPAR UNDER ÅR

3 1. Sammanfattning För att få industriföretag att utföra effektanpassningar vid höga priser på spotmarknaden, och därigenom skapa större tillgång på effekt, initierades projektet Industribud av Svenska Kraftnät och Energimyndigheten i augusti år Industribudkonceptet är utvecklat för stora kunder som inte känner av spotpriserna. Det innebär att kunden säljer tillbaka kraft till det balansansvariga företaget. Kunden minskar alltså sin förbrukning tillfälligt. Genom ett tilläggsavtal ges kunden del i den vinst det balansansvariga företaget gör genom att exempelvis inte behöva tilläggsköpa kraft på spotmarknaden vid en pristopp. Kunden lämnar sitt balansvariga företag priskänsliga bud som det balansvariga företaget för vidare till en marknadsplats, t.ex. Elspot. Konceptet inriktar sig på de höga pristoppar där både balansansvarigt företag och kund har möjlighet att tjäna pengar på att kunden reducerar sitt effektuttag. Kunden förutsätts kunna erbjuda en förhållandevis stor lastreduktion. En annan förutsättning är att kundens effektreduktion kan verifieras. Projektet Industribud har bl.a. besökt ca 30 industriföretag och fem landsting. Dessutom har ytterligare 30 industriföretag kontakts där möjligheterna till effektreduktioner uppgavs vara små. Från att till en början ha koncentrerat insatserna till industriföretag i södra och mellersta delarna av landet har nu även industriföretag i Norrland börjat att bearbetats. Den totala potentialen för effektanpassningar inom industriföretagen bedöms till minst MW. Vid företagsbesöken har potentialer på ca MW kommit fram. För att uppnå hela potentialen krävs mycket höga priser (ca kr/mwh). Dessa prisnivåer är dock rimliga jämfört med att investera i ny gasturbinkapacitet med kort utnyttjningstid. Att få högsta ledningen i ett företag att prioritera produktionsneddragningar före andra projekt är givetvis ett problem. En svårighet är att förklara Industribuds koncept, som inte är helt enkelt. En annan svårighet är att det innebär en del arbete inom industriföretaget att införa konceptet. Exempelvis måste rutiner och organisation förberedas, ett tilläggsavtal måste förhandlas fram med det balansansvariga företaget och en budgivningsstrategi måste tas fram. De upphandlingar av effektresurser som Svenska Kraftnät gjort de senaste åren har medfört att pristopparna har mildrats, vilket i sig har minskat intresset för Industribud. Upphandlade resurser som bjuds in till Elspot dämpar pristopparna. Motsvarande skulle ha gällt om många industriföretag hade agerat enligt Industribuds principer, med den viktiga skillnaden att Industribud verkar på rent marknadsmässiga villkor. Effektreduktioner som bjud in till Elspot till höga priser medför dock inte så stor dämpning av pristopparna. Projektets bedömning är att utbudskurvan för effektreduktioner ökar ganska jämnt från ca 500 kr/mwh till kr/mwh. Detta ger en stor prisdämpning av pristoppar i de lägre intervallen och en större prisstabilitet i de högre. Industribuds koncept med stora intäkter vid effekttoppar utan några fasta ersättningar medför stora osäkerheter beträffande industriföretagens intäkter. Många industriföretag anser att både pristopparnas amplitud och frekvens är för låga i 3

4 dagsläget för att de ska vara särskilt lönsamt att utföra effektreduktioner. Ju oftare pristoppar uppkommer, och ju högre de blir, desto lättare blir det att sälja Industribuds koncept till industriföretaget. Ovanstående kan vara en förklaring till att avtal enligt Industribuds koncept ännu inte har tecknats i någon större utsträckning. I samband med Svenska kraftnäts upphandlingar av effektresurser erbjuds fasta ersättningar för effektreduktioner för åtagandet att utföra effektreduktioner på begäran från Svenska Kraftnät. Vid upphandlingen av effektresurser för januari mars 2002 tecknades avtal om effektreduktioner med tre företag om sammanlagt 130 MW. Vid pågående upphandlingar för vintern 2002/2003 har ytterligare kunder lämnat anbud om effektreduktioner på sammanlagt ca 370 MW inkommit. Intresset för effektreduktioner hos industriföretagen tycks öka betydligt då fasta ersättningar erbjuds. Återstår frågan vem, eller vilka, som skulle finansiera framtida upphandlingar av effektreduktioner. En långsiktigt stabil lösning kan vara att de balansansvariga företagen avtalar om möjligheten, att mot en fast ersättning, få utföra effektreduktioner hos t.ex. industriföretag. De balansansvarigas motiv till att göra detta kan vara att de därigenom minskar riskerna med balansansvaret. I situationer med höga priser på Elspot speciellt om de befarar att vara i underbalans kan det vara lönsamt med effektreduktioner hos industriföretagen. Detta kan vara av särskilt intresse för balansansvariga företag utan egen elproduktion. 4

5 2. Bakgrunden till Industribud Elmarknadsreformen ledde till nedläggning av sådan produktionskapacitet som inte längre var lönsam. Tillsammans med nedläggningen av Barsebäck 1 har totalt drygt MW tagits ur drift. Samtidigt har nya förbrukningsrekord noterats. Det sammantagna resultatet blev bland annat en försämrad effektbalans, vilket ledde till att oron för effektbrist började växa sig starkare. Svenska Kraftnät har gjort beräkningar över kommande vintrar som visar på en ansträngd effektbalans i Sverige under perioder med långvarig vinterkyla (tre dygn i rad). Dessa uppträder en gång vart tionde år enligt meteorologisk statistik. Om det finns tillräckliga importmöjligheter från grannländerna och att de svenska kärnkraftverken är i drift klaras effektbalansen. I bild 1 framgår att effektprognosen för 10-årsvinter ligger högre än prognosen för normal vinter. Bild 1. Den aktuella effektbalansen i Sverige. Inför vintern 2000/2001 bedömde Svenska Kraftnät att det under de närmaste åren kunde uppstå underskott i effektbalansen på ca 500 MW under mycket kalla vinterdagar. Effektreduktioner som ett alternativ till att åter ta i drift eller bygga kraftverk för enstaka vintertimmar hade tidigare presenterats som en intressant möjlighet. Flera utredningar hade visat på potentialen att genomföra effektanpassningar hos bl.a. elintensiv industri vid höga priser på elmarknaden (se bilaga 4). Detta kan industriföretagen göra genom att utföra effektreduktioner under enstaka timmar, eller genom att starta reservkraftverk. Svenska Kraftnät och Energimyndigheten beslöt under 2000 att gemensamt verka för att få industriföretag att utföra effektanpassningar vid höga elpriser. Med denna målsättning startade dessa myndigheter i augusti år 2000 projektet Industribud. Svenskt Näringsliv har sedan starten stött projektet och även deltagit i projektets styrgrupp. I denna styrgrupp ingår numera även Svensk Energi. Vid projektets start sattes det som mål att 500 MW effektanpassningar skulle finnas som bud på i första hand Elspot före den 1 januari Det var trögt att nå 5

6 resultat och under hösten stod det klart att målet inte skulle kunna nås. Svenska Kraftnät gjorde då en överenskommelse med Svensk Energi om att upphandla en effektreserv om MW som en tillfällig lösning. Endast kraftverk som var tagna ur drift fick lämna bud. Upphandlingen innebar att effektsituationen lättade, men medförde också ett minskat intresse för Industribud eftersom effektreserven medförde dämpade pristoppar. Vid nästa upphandling vintern 2001, valdes en lösning där även effektreduktioner kunde upphandlas. Nu erbjöds företagen en fast ersättning, vilket gjorde att intresset ökade bland industriföretagen. Anbudstiden var dock knapp. Trots detta tecknade tre företag avtal med Svenska Kraftnät om effektreduktioner. Projektet inriktar sig i första hand på industriföretag, men har efter hand också gått in på de potentialer som reservkraftverk inom t ex sjukhus och kommunikationsföretag erbjuder. I fortsättningen görs följande förenklingar i texten: Sjukhus, kommunikationsföretag och andra som äger reservkraftverk ingår i begreppet industriföretag. Elproduktion från reservkraftverk ägda av industriföretag, landsting och kommunikationsföretag ingår i begreppet effektreduktion. Industribuds syfte är att få till stånd effektreduktioner inom industriföretag på marknadsmässiga villkor. Grundtanken är att det kan vara lönsamt att göra effektreduktioner om priserna på elmarknaden är tillräckligt höga. Projektet ser helst att verksamheten bedrivs via bud från industriföretag till balansansvarigt företag för att effektreduktionen ska påverka prisbildningen på elmarknaden. Industribud ger inga finansiella bidrag till företag för effektreduktioner. Istället arbetar projektet som katalysator och konsult. Tre varianter av tilläggsavtal har tagits fram mellan industriföretag och balansansvarigt företag. Tilläggsavtal behövs för att industriföretaget ska kunna ge bud på effektreduktioner till vid höga priser på elmarknaden. De tre varianterna är inriktade mot följande kontraktstyper: För kunder med fastprisavtal (Bilaga 1). För kunder som känner av spotpriserna, men betalar för det balansansvariga företagets obalanser i form av ett fast påslag på marknadspriserna (Bilaga 2). För kunder som får betala sin del av det balansansvariga företagets obalanskostnader (s k syntetiskt balansansvariga kunder Bilaga 3). Arbetsmetoden är framförallt att få till stånd möten med industriföretag som bedöms kunna utföra effektreduktioner och därefter i förekommande fall med det balansansvariga företaget. Ett presentationspaket togs fram under hösten 2000, som används vid företagsbesöken. Vid mötena presenteras bl.a. Sveriges ansträngda effektbalans, hur effektreduktioner kan bli ekonomiskt lönsamma för industriföretaget och konceptet för effektreduktioner via ett tilläggsavtal mellan industriföretag och balansansvarigt företag. Även industriföretagets möjligheter och kostnader för att utföra effektreduktioner diskuteras. Efter de inledande diskussionerna tar projektet fram olika typer av underlag; lönsamhetskalkyler i effektreduktioner utifrån prisstatistik, möjliga budgivningsstrategier etc. Företagsbesöken och efterföljande arbete utförs utan att industriföretagen behöver stå för någon kostnad, annat än sin egen nedlagda tid. 6

7 Den 24 januari 2000 nådde spotpriserna i Sverige sin högsta nivå, trots att förbrukningen då endast uppgick till MW (se Stockholmspriser i bild 2). Som synes varierar de kraftigt mellan dygnets olika timmar. Vid Industribuds företagsbesök har dessa priser redovisats, och utgjort en bas för diskussionerna Systempris Oslo Tromsö Stockholm Odense DYGNSSNITT: SYS 412,32 OSLO 157,48 TROM 747,85 STHLM 1053,22 HELS 1053,22 ODENS 1049,09 9 Bild 2. Elspotpriser 24 januari 2000 i SEK/MWh. 3. Ekonomiska förutsättningar för effektreduktioner 3.1 Företag som redan har incitament för effektreduktioner Ett fåtal industriföretag är syntetiskt balansansvariga. Ett sådant företag har fullt ekonomiskt incitament att reagera på höga priser genom att reducera sitt effektuttag. Industriföretaget ansvarar varje dag för sin prognos gentemot det balansansvariga företaget. Denna prognos utgör underlag för det balansansvariga företagets inköp på spotmarknaden. Industriföretaget är ekonomiskt ansvarigt för avvikelse mellan prognos och faktiskt uttag. Ett syntetiskt balansansvarigt företag behöver bara ange en lägre prognos till det balansansvariga företaget då elpriserna är så höga att företaget finner det mer lönsamt att reducera sitt effektuttag. Därmed kommer effektreduktionen att påverka prisbildningen på elmarknaden. Om industriföretaget inte genomför utlovad effektreduktion får det ersätta det balansansvariga företaget för dennes kostnader för balanskraft. I bilaga 3 visas ett utkast till tilläggsavtal för denna kategori. Detta avtal, som är mycket enkelt, beskriver informationsgivning från balansansvarigt företag till kund om aktuell effektsituation samt info om nästa dygns priser på Elspot. Allt fler industriföretag känner av spotpriserna vid sina elinköp, utan att vara syntetiskt balansansvariga. De flesta väljer dock att prissäkra delar av sin förbrukning. På marginalen känner ett sådant industriföretag av spotpriserna fullt ut. Till skillnad från de avtal som ger industriföretaget ett syntetiskt balansansvar ansvarar i detta fall det balansansvariga företaget för de kostnader som kan uppstå vid avvikelser mellan prognos och faktiskt uttag. Många industriföretag som ännu inte utför effektreduktioner vid höga spotpriser har således redan idag ekonomiska incitament till att göra. Det räcker troligen inte med korrekta incitament, utan företagen behöver ofta en katalysator för att 7

8 förverkliga sina möjligheter. Dessutom måste en rad andra faktorer stämma, t ex att företaget har resurser att bereda frågorna på ett tillräckligt grundligt och tillförlitligt sätt. Detta inbegriper ofta ett beslut av VD, eller annan hög befattningshavare eftersom det ofta rör sig om t ex produktionsneddragningar i industriföretag. Normalt har industriföretag med denna typ av avtal rätt att variera sitt effektuttag inom ett vitt, eller obegränsat, intervall. Dessa industriföretag kan därför reagera på spotpriserna utan att rapportera detta till det balansansvariga företaget. Sådana effektreduktioner sänker visserligen effektuttaget i landet, men kommer inte in i prisbildningen på elmarknaden. Det balansansvariga företaget exponeras i detta fall för dubbla risker. För det första måste det planera sig i balans. Om förbrukningsprognosen pekar på att förbrukningen kommer att bli högre än normalt och företaget inte har egna produktionsresurser, måste ytterligare kraft köpas in på Elspot. I en situation med höga spotpriser kan detta bli dyrbart. Om ett industriföretag i denna situation ser att det kan spara pengar genom att dra ner sitt effektuttag utan att meddela sin balansansvariga, uppstår en onödig skillnad mellan prognostiserad och verklig förbrukning. Alltför stora inköp till höga priser på spotmarknaden måste säljas till nedregleringspriser på balansmarknaden, vilka kan bli betydligt lägre än priset på spotmarknaden. Det finns således redan idag en betydande potential inom denna kategori, som ibland utnyttjas men på många företag inte utnyttjas. Det är emellertid angeläget att de företag som har möjlighet att göra större effektreduktioner också tecknar avtal om att informera sitt balansansvariga företag. Eftersom ett sådant avtal minskar det balansansvariga företagets risker, borde det på sikt kunna leda till lägre prispåslag. Bilaga 2 visar ett förslag till ett tilläggsavtal för denna kategori. 3.2 Företag med små eller inga prisincitament En tredje kategori industriföretag har elavtal till fasta priser. Ett sådant företag har inga incitament att reducera sitt effektuttag vid höga spotpriser eftersom dessa är det balansansvariga företagets problem. Till denna kategori bör även infogas sådana industriföretag som prissäkrar procentuella andelar av sin totala elförbrukning och som bara delvis känner av rådande spotpriser. Många sådana portföljkunder väljer att till slut prissäkra hela förbrukningen, varvid det blir på samma sätt som fastprisavtal. Bilaga 1 visar ett förslag till ett tilläggsavtal för denna kategori. 3.3 Industribuds koncept Tilläggsavtalen för industriföretag med spotprisavtal eller fastprisavtal gör att dessa industriföretag i princip kan agera som syntetiskt balansansvariga på följande sätt: Senast under förmiddagen dagen innan anmäler industriföretaget villkoren (priser, volymer timmar) till det balansansvariga företaget för att utföra effektreduktion. Det balansansvariga företaget tar hänsyn till detta vid sin budgivning på spotmarknaden. Tilläggsavtalet reglerar hur vinsten ska fördelas mellan parterna. Intäkten är att det balansansvariga företaget slipper betala dyr el på spotmarknaden. Kostnaden är att industriföretaget inte kan producera fullt ut under dessa timmar eller att ett reservkraftverk måste startas. En klausul reglerar vad som händer om industriföretaget inte genomför utlovad effektreduktion. 8

9 Industriföretaget kan ge bud som motsvarar den faktiska situationen, dag för dag. Under exempelvis högkonjunktur eller då tidigare produktionsproblem måste köras ikapp, kan industriföretaget bjuda höga priser alternativt lägre volymer och under exempelvis lågkonjunktur kan industriföretaget bjuda lägre priser. Buden behöver endast gälla för kommande dag. Effektreduktion sker endast om buden antas, dvs. om spotpriserna överstiger budpriserna. I bilaga 5 redovisas Industribuds koncept mer i detalj. Där redovisas även Svenska Kraftnäts varselsystem. I tilläggsavtalet kan det regleras att det balansansvariga företaget ska informera industriföretaget när Svenska Kraftnät varslar gul eller röd färg. Vissa industriföretag kan välja att endast lägga bud under sådana dagar. Genom att få information flera dagar i förväg kan industriföretaget förbereda sig, t ex genom att förskjuta planerade underhåll någon eller några dagar i tiden. Även industriföretag som redan har incitament till effektanpassningar behöver ofta en katalysator för att verkligen genomföra möjliga åtgärder. Det finns många sådana företag, som har reduktionspotentialer, men som ändå inte vidtar några åtgärder vid pristoppar. 4. Genomförda företagskontakter Industribud har sedan starten hösten 2000 besökt ca 30 industriföretag. Projektet har dessutom besökt sju balansansvariga företag, varav tre med stor egen produktion, samt ett värmeföretag och fem landsting. Landstingen kan bl.a. starta reservkraftverk vid sjukhus. Besöken har hittills koncentrerats till industriföretag belägna i de södra och mellersta delarna av landet. Orsaken till detta är att effektreduktioner i dessa delar av landet bedöms ge större samhällsekonomisk nytta än effektreduktioner i norra Sverige. Företagsekonomiskt ger dock effektreduktioner i norra Sverige samma nytta för industriföretag och balansansvariga företag. Vid besöken framkommer det ofta att industriföretaget faktiskt har både tekniska och ekonomiska möjligheter att utföra effektreduktioner under någon eller några timmar. Industribuds koncept - att industrier som lever av att producera olika produkter under en kort tid ska upphöra med denna verksamhet - är inte det enklaste att kommunicera. Konceptet är ofta helt emot den kultur som företagen försökt att arbeta upp. Trots detta brukar bemötandet vid det första mötet vara positivt. I vissa fall har de lokala nätägarna tidigare besökt industriföretagen och varslat om att de kan bli bortkopplade om manuell bortkoppling behöver tillgripas. Andra nätägare har varslat att det lokala nätet börjar nå sitt kapacitetstak. Industriföretag och nätägare har ibland kommit överens om att industriföretaget istället ska dra ned vissa delar av sitt effektuttag i utbyte mot att nätägaren inte kopplar bort industriföretaget helt och hållet. En total bortkoppling skulle bli mycket kostsam för industriföretaget. I viss kemisk industri kan det exempelvis ta veckor att starta upp vissa processer efter ett stopp. Vid besök hos sådana företag blev den spontana reaktionen: Får vi till och med betalt för att minska vår effekt?. Andra företag har sett möjligheter att tjäna pengar på effektreduktioner. Den ekonomiska besparingen blir ofta inte lika stor som med de specialtariffer som många större industriföretag hade tidigare. Dessa tariffer gav industriföretaget en lägre tariff mot utlovade effektreduktioner på order av elleverantören. De tidigare specialtarifferna innebar att industriföretaget behövde göra sitt åtagande för flera år fram- 9

10 över, vilket innebar att det kunde spänna över både låg- och högkonjunkturer. Att fatta beslut om att välja en sådan specialtariff var ett svårare val än att agera enligt Industribuds koncept där buden endast begränsas till kommande dag, utan någon skyldighet att lägga något bud överhuvudtaget. De effektreduktioner som framkommit vid företagsbesöken varierar mellan 1 MW och 400 MW. Flertalet företags möjligheter har dock legat i intervallet 5-50 MW. Resursinsatserna har under projektets gång varierat. Det kan konstateras att arbetsinsatsen ute hos industriföretagen avseende effektreduktioner minskar betydligt under perioder då Industribud gått på sparlåga. Detta visar att Industribud för närvarande behövs som pådrivare, konsult och katalysator. Noteras kan att tre företag som inte besökts av Industribud genomförde effektreduktioner under vintern Företagen fick dock information om konceptet på seminarier där Industribud presenterades. 5. Upphandling av effektresurser enligt regeringsbeslut Svenska Kraftnät fick i slutet av 2001 ett uppdrag av regeringen att upphandla ytterligare MW effektresurser t.o.m. vintern 2002/2003. I januari 2002 gjordes en upphandlingen av effektresurser för tiden fram t.o.m. mars Detta var första gången som förbrukare fick möjligheten att konkurrera med producenter om att sälja effektresurser. Den nedre gränsen för effektresurserna storlek sattes till 20 MW vid denna upphandling. Intresset för effektreduktioner hos industriföretagen ökade markant i samband med upphandlingen. Det ökade intresset berodde förmodligen på att en fast ersättning utlovades, utöver de rörliga ersättningarna som uppstår då effektresursen aktiveras. I april och juni gick Svenska Kraftnät ut med förfrågan om effektresurser för vintern 2002/2003. I den anbudsförfrågan som sändes ut i juni var den nedre gränsen sänkt till 15 MW. Anledningen till detta var att flera industriföretag hade meddelat att de kan utföra effektreduktioner strax under 20 MW. Ett motiv till att göra upphandlingen för vintern 2002/2003 i två steg var att kraftföretagen behöver tid för att få kraftstationer som lagts i malpåse driftdugliga. För industriföretag är det fördelaktigt med en upphandling nära aktuell vinter då de förhoppningsvis har en bättre vetskap om konjunkturläget och orderingången för denna tidsperiod. De behöver då inte i kalkyleringen ta höjd för en konjunktur som kanske är högre den som är aktuell för perioden. Detta bör, åtminstone på längre sikt, resultera i lägre kostnader för de upphandlade effektreduktionerna. För vintern 2002/2003 har totalt sju företag lämnat in anbud om effektreduktioner sammanlagt ca 370 MW. För att effektreduktioner ska kunna bjudas in över Elspot krävs att industriföretaget har ett tilläggsavtal med sitt balansansvariga företag. Dessa tilläggskontrakt kan t. ex. se ut som de utkast på tilläggskontrakt som Industribud tagit fram. 10

11 6. Potential för effektreduktioner Industribud har besökt ca 30 industriföretag och en grupp landsting som gör ett gemensamt elinköp. Besöken har hittills koncentrerats till industriföretag belägna i de södra och mellersta delarna av landet. Under sommaren och hösten 2002 har även industriföretag i Norrland besökts. Effektanpassningar om ca 1300 MW skulle kunna göras bland dessa företag. Detta utgör ungefär en tredjedel av dessa företags totala effektbehov. De besökta företagens totala energiförbrukning uppgår till ca 25 TWh, vilket utgör mer än en tredjedel av elförbrukningen i svensk industri. Inkluderas även kontaktade, men ej besökta, företag blir potentialerna något större. Industribud har en pågående process med de besökta företagen som ännu inte utför effektanpassningar. Tillsammans har de en potential om ca 400 MW i faktiska effektreduktioner och ca 100 MW i reservkraftverk eller kondensproduktion som hittills inte utnyttjats vid högpristidpunkter. I de södra- och mellersta delarna av landet uppskattas potentialen av kontaktade men ännu inte besökta företag uppgå till ca 100 MW i faktiska effektreduktioner och ca 100 MW i reservkraftverk. Potentialen för effektreduktioner hos ännu inte kontaktade industriföretag i norra Sverige bedöms också vara ca 100 MW. Antal TWh/år MW Uppskattad potential för effektanpassningar (MW) Besökta företag Kontaktade men ej besökta företag Totalt: ca 1600 Tabell 1. Sammanställning av industriföretagens potential för effektanpassningar. Dessa siffror ska dock ses som något av en teknisk potential. Vissa företag kommer att behöva tid innan de är mogna att genomföra effektreduktioner, andra kommer sannolikt aldrig att genomföra några. 7. Hinder för att genomföra effektreduktioner Att få högsta ledningen i ett företag att prioritera produktionsneddragningar före andra projekt är givetvis ett problem. En svårighet är att förklara Industribuds koncept, som inte är helt enkelt. Det krävs också en del arbete att införa Industribuds koncept inom ett företag. Exempelvis måste rutiner och organisation förberedas, ett tilläggsavtal måste förhandlas fram och en budgivningsstrategi måste skapas. Industribuds koncept, med möjlighet till stora intäkter vid effekttoppar utan några fasta ersättningar, medför naturligtvis en osäkerhet om intäkterna. Idag anser många industriföretag att både pristopparna och deras frekvens är för låga för att de ska kunna tjäna några större pengar på att utföra effektreduktioner. Det har visat sig att intresset för effektreduktioner ökar betydligt när fasta ersättningar erbjuds, vilket det skett vid Svenska Kraftnäts senaste upphandlingar av effektresurser. För att få till stånd större volymer av effektreduktioner hos industriföretagen fordras förmodligen att fasta ersättningar erbjuds industriföretagen. 11

12 De senast upphandlingarna av kollektivt finansierade effektresurser har sannolikt bidragit till att kapa pristopparnas amplitud, vilket gör effektreduktioner enligt Industribuds koncept mindre intressanta. Det finns dock en stor fördel med Industribuds koncept då detta medger en stor frihetsgrad för industriföretagen. Företagen kan välja att ge bud på effektreduktioner nästkommande dag vid tillfällen då sådana inte är så dyra (dålig beläggning, höga lager etc) men kan ge höga budpriser, eller inga bud alls, vid andra tillfällen (hög beläggning, tidigare produktionsproblem, låga lager etc). 8. Statusrapport per juni 2002 Kostnaderna för att genomföra effektreduktioner hos industriföretagen varierar från ca 500 kr/mwh till över kr/mwh. Ju högre elpriser, desto mer effektreduktioner erhålls. Vid ca kr/mwh bedöms effektreduktionerna bli ca 100 MW medan potentialen stiger till ca MW vid elpriser om ca kr/mwh. 8.1 Företag som nu agerar vid pristoppar Effektreduktioner enligt Industribuds koncept Ett företag som tidigare saknade incitament till effektreduktioner har med hjälp av Industribud tecknat tilläggsavtal med sitt balansansvariga företag. Industribuds tilläggsavtal utgjorde grundstommen till detta avtal. Företaget kan reducera effekten MW från ca 10 timmar upp till några dygn. I vissa anläggningar vill företaget ha en långsam effektreduktion och långsam effektökning eftersom tvära produktionskast innebär risker i processerna. Kostnaderna för att dra ned effekten bedöms ligga i storleksordningen kr/mwh. Ett annat företag kan reducera effektuttaget med ca 60 MW vid priser som överstiger ca kr/mwh. Ungefär hälften av denna effekt ligger i norra Sverige. Ett tredje företag kan göra kortvarigare effektreduktioner om priserna överstiger storleksordningen kr/mwh. Effektbehovet varierar kraftigt, men den genomsnittliga effektreduktionen ligger kring 30 MW. Efter besök från Industribud bjuder ett syntetiskt balansansvarigt företag in reduktioner om ca 10 MW under några timmar om priserna på Elspot överstiger cirka kr/mwh. Totalt kan dessa företag lägga prisberoende bud om drygt 100 MW till Elspot via sina balansansvariga företag. Dessa företag har således möjlighet att tjäna pengar vid pristoppar på elmarknaden. Företag som sedan länge anpassat sitt effektuttag Vissa energiföretag, som optimerar sin el- och fjärrvärmeproduktion med bl a värmepumpar, har sedan länge lagt in värmepumparna i denna optimering. Det kan bli frågan om neddragningar av elleveranser till värmepumpar på uppemot 150 MW vid höga kraftpriser. Vid kallare väderlek än grader Celsius kan dock vissa värmepumpar behövas eftersom alternativa värmeanläggningar då inte räcker till. Vid sådana tillfällen minskar reduktionspotentialen till MW beroende på det aktuella läget i värmesystemet. 12

13 Effektreduktioner med enbart information till balansansvarigt företag Vid effekttoppen den 5 februari 2001 drog ett företag ned sin effekt mer av samhällsskäl. Vid samma tillfälle medverkade åtminstone ett balansansvarigt företag till att dess kunder vidtog olika effektreducerande åtgärder. Totalt rörde det sig i dessa båda fall om effektreduktioner om ca 20 MW. Ett annat företag som sedan länge har känt av spotpriserna har på prov startat sina reservkraftverk på ca 10 MW, varav ca hälften är belägna i norra Sverige, i samband med pristoppar. Företaget gör detta i samverkan med sitt balansansvariga företag. Initiativet kom från företaget, men med influenser från Industribud samt Svenska Kraftnäts och Energimyndighetens tidigare utredningar i frågan. Företaget och det balansansvariga företaget arbetar nu för att reglera sitt fortsatta samarbete. Av samhällsskäl avser ett företag som känner av spotpriserna att köra igång sina reservkraftverk på tillsammans ca 50 MW. Som anledningen till detta anges att företaget vill minska risken för tvingande manuell bortkoppling av förbrukning. Detta görs i samverkan med det balansansvariga företaget. Företaget lägger inte in något prisberoende bud till det balansansvariga företaget. Resultatet blir dock att efterfrågan på Elspot minskar under de timmar de startar sina reservkraftverk, vilket medför lägre spotpriser under dessa timmar. Det finns således möjlighet att reducera förbrukningen med knappt 100 MW i företag som inte har tecknat några tilläggsavtal där de ger prisberoende bud. Dessa effektreduktioner görs dock huvudsakligen i samarbete med de balansansvariga företagen, varför de åtminstone delvis påverkar prisbildningen på Elspot. Många företag i denna grupp vidtar åtgärderna vid tillfällen då den svenska och nordiska effektbalansen är ansträngd, och gör det inte för att tjäna pengar och bestämmer sig att genomföra åtgärderna oberoende av priserna på Elspot. Effektreduktioner utan information till balansansvarigt företag Några företag med sådana elavtal att de känner av spotpriserna genomför effektreduktioner på totalt ca 200 MW. Avtalen innehåller inga bindande begränsningar om hur stor eller liten eleffekt som företagen får ta ut. De har tidigare haft en lägre tariff mot att de kan reducera sitt effektuttag när elleverantörerna varslar, och har därför redan haft en organisation för att hantera effektreduktioner. Åtminstone en de av företagen nyttjade denna organisation den 5 februari för att dra ned olika produktionsprocesser. Dessa företag anser sig inte behöva något tilläggskontrakt. De rapporterar inte sina effektreduktioner till sina balansansvariga företag, varför de inte kommer in i prisbildningen på Elspot. Sammanfattning Totalt är det således ett dussintal företag som redan har tecknat tilläggsavtal eller utfört eller är beredda att utföra effektanpassningar på totalt ca 500 MW. Då är inte företag som åtar sig att göra effektreduktioner via Svenska Kraftnäts effektupphandling inräknade. 8.2 Företag som allvarligt överväger effektreduktioner Industribud bearbetar för närvarande ca 10 företag för att få dem att utföra effektreduktioner vid höga priser på elmarknaden. Dessa företag har en möjlighet att anpassa effekten med knappt 400 MW varav vissa kan reducera effekten under mer 13

14 än en timme. Genom att bearbeta några stora industriföretag i norra Sverige skulle ytterligare ca 400 MW kunna erhållas som effektreduktion. Flertalet av Industribuds företagskontakter på senare tid har skett i samband med Svenska Kraftnäts effektupphandlingar. Vid dessa tillfällen erbjuds möjligheten att få fasta intäkter för effektreduktionsåtaganden. Det finns dock företag som avser att utnyttja Industribudskonceptet utöver vad man garanterat till Svenska Kraftnät i samband med upphandlingarna, t ex om det blir sämre beläggning jämfört med vad man vågat räknat med gentemot Svenska Kraftnät. Andra företag har haft chansen att delta i Svenska Kraftnäts upphandlingar, men föredrar ett rent Industribudskoncept eftersom det ger friheten att kunna lägga bud dag för dag som avspeglar den aktuella situationen för företaget. 8.3 Företag som ännu inte tagit ställning De industriföretag som har besökts överväger i princip att medverka i Industribud av två skäl. Vissa företag gör detta för att de känner ett samhällsansvar, och vill minska risken för att det egna företaget eller andra företag ska drabbas av lastbortkoppling. Andra företag värderar möjligheten att tjäna pengar på att sälja tillbaka el vid pristoppar. För dessa företag är pristopparnas amplitud och frekvens av avgörande betydelse. Dessa motsvarar en förväntad årsvinst som kan avvägas mot arbetet med att få till stånd ett tilläggsavtal och rutiner samt ha en tillräcklig beredskap i företagets organisation. Det råder för närvarande en genuin osäkerhet om hur ofta pristoppar kommer att uppträda och vilken nivå de kommer att uppnå. I bilaga 6 finns det material om pristoppar som projektet redovisat för vissa företag. 9. Slutsatser och fortsatt arbete Potentialen för effektanpassningar bedöms till minst MW. För att fullt ut realisera den tekniska/ekonomiska potentialen som föreligger krävs det en kontinuerlig och långvarig bearbetning av industriföretagen. Det finns industriföretag som har elavtal som ger incitament till effektreduktioner. Inom denna grupp arbetar några aktivt och kan anpassa sitt effektbehov med ca 500 MW. Merparten av dessa effektreduktioner görs utan informationsutbyte med de balansansvariga företagen, varför de inte kommer in i prisbildningen på Elspot. Svenska Kraftnäts effektupphandlingar för vintern 2002/2003 var öppna för effektreduktioner på förbrukningssidan överstigande 15 MW. De som tillhandahåller dessa effektreduktioner får, utöver intäkter per aktiveringstillfälle, även fasta intäkter. För vintern 2002/2003 kommer ca 270 MW effektanpassningar på förbrukningssidan att upphandlas. Dessa är inte inkluderade i de ca 500 MW effektreduktioner som redovisas ovan. Flexibilitet på efterfrågesidan är av stor betydelse för elmarknaden. Potentialen är stor, liksom behovet, eftersom tillförselalternativen vid dessa korta utnyttjningstider är så dyra. Dessutom är skillnaden mellan vad som görs och vad som skulle kunna göras stor. Över tiden har Industribud ändrat karaktär från att få till stånd så stora effektreduktioner som möjligt till att börja aktivera efterfrågesidan i prisbildningen på elmarknaden. Här handlar det om att få några företag att gå före. En slutsats är att det inte räcker med att skicka brev till industriföretagen för att få dem att genomföra för dem lönsamma åtgärder. Det räcker inte ens med ett besök 14

15 hos dem. Industribud måste inrikta sig på att göra flera besök, och hela tiden styra processen vidare mot ett tilläggskontrakt mellan industriföretaget och det balansansvariga företaget. Ett exempel är ett industriföretag som besöktes hösten år Vid mötet insåg alla potentialen för effektreduktioner, men den elansvariga hade inte tid att ägna sig åt frågan eftersom han då var fullt upptagen med andra arbetsuppgifter. Vid ett besök drygt ett år efteråt återupptogs diskussionerna, och möjligheterna förankrades upp till vice VD som visade sig vara mycket intresserad av dessa möjligheter. Till slut mejslades en strategi ut för hur företaget ska hantera effektreduktioner och ett tilläggsavtal tecknades med det balansansvariga företaget. Ett industriföretags målsättning är naturligtvis att tjäna pengar på sin kärnverksamhet. Om det ska ge avkall på den för att agera enligt Industribuds principer så måste det vara lönsamt för industriföretaget. Pristopparnas amplitud och frekvens är därför av stor betydelse för om industriföretagen ska utföra effektreduktioner enligt Industribuds principer. Ju oftare pristoppar uppkommer, och ju högre de blir, desto lättare är det att förmå industriföretag att verkligen utnyttja möjligheten att teckna tilläggsavtal om effektreduktioner. Fyra industriföretag kan tillsammans göra effektreduktioner på totalt 110 MW efter att ha tecknat tilläggsavtal med sina balansansvariga företag med utgångspunkt från Industribuds tre kontraktsförslag. De flesta företagen har kraftportfölj där procentuella andelar av deras totala elförbrukning prissäkras, medan ett av företagen var syntetiskt balansansvarigt. De upphandlingar av effektresurser som Svenska Kraftnät gjort de senaste åren har medfört att pristopparna har mildrats, vilket i sig har minskat intresset för Industribud. Upphandlade resurser som bjuds in till Elspot dämpar pristopparna. Motsvarande skulle ha gällt om många industriföretag hade agerat enligt Industribuds principer, med den viktiga skillnaden att Industribud verkar på rent marknadsmässiga villkor. Effektreduktioner som bjud in till Elspot till höga priser medför dock inte så stor dämpning av pristopparna. Projektets bedömning är att utbudskurvan för effektreduktioner ökar ganska jämnt från ca 500 kr/mwh till kr/mwh. Detta ger en stor prisdämpning av pristoppar i de lägre intervallen och en större prisstabilitet i de högre. Industribuds koncept med stora intäkter vid effekttoppar utan några fasta ersättningar medför stora osäkerheter beträffande industriföretagens intäkter. Många industriföretag anser att både pristopparnas amplitud och frekvens är för låga i dagsläget för att de ska vara särskilt lönsamt att utföra effektreduktioner. Ju oftare pristoppar uppkommer, och ju högre de blir, desto lättare blir det att sälja Industribuds koncept till industriföretaget. Ovanstående kan vara en förklaring till att avtal enligt Industribuds koncept ännu inte har tecknats i någon större utsträckning. Återstår frågan vem, eller vilka, som skulle finansiera framtida upphandlingar av effektreduktioner. En långsiktigt stabil lösning kan vara att de balansansvariga företagen avtalar om möjligheten, att mot en fast ersättning, få utföra effektreduktioner hos t.ex. industriföretag. De balansansvarigas motiv till att göra detta kan vara att de därigenom minskar riskerna med balansansvaret. I situationer med höga priser på Elspot speciellt om de befarar att vara i underbalans kan det vara lönsamt med effektreduktioner hos industriföretagen. Detta kan vara av särskilt intresse för balansansvariga företag utan egen elproduktion. 15

16 Det är mycket viktigt att det finns ambassadörer hos de balansansvariga företagen för effektanpassningar. Intresset hos de balansansvariga företagen har hittills inte varit särskilt stort. I framtiden, när mognaden för effektanpassningar blivit tillräckligt stor inom de balansansvariga företagen, blir förhoppningsvis Industribuds roll som katalysator och konsult överflödig. Detta arbete bedrivs då av de balansansvariga företagen till ömsesidig nytta för dessa och industriföretagen samt elmarknaden i stort. 16

17 Bilaga 1 - Utkast till tilläggsavtal effektreduktion Tilläggsavtal nummer xxxx Kund: Elleverantör/Balansansvarig Xxxxxx Xxxxxx Xxxxxx Organisationsnummer: xxxorganisationsnummer: xxx Nedan kallad KundNedan kallad Balansansvarig Detta är ett tilläggsavtal till existerande elförsäljningsavtal xx mellan Kunden och Balansansvarig. 1 Syftet med avtalet Syftet med detta tilläggsavtal är att utnyttja de möjligheter som Kunden har att tillfälligt minska sitt eleffektuttag när elpriset på marknaden är högt, till ekonomisk nytta för såväl Kund som Balansansvarig. 2 Definitioner Spotpris Balanspris Budpris Budvolym Reduktionsperiod Hanteringskostnad Priset på el timme för timme som bestäms genom en daglig auktion på Nordpool. Priserna bestäms ca klockan för nästkommande dygns 24 timmar. Spotpriset kan variera mellan olika geografiska områden, s k prisområden. Pris för Balansansvarigs obalanser gentemot Svenska Kraftnät. Obalanser fastställs i den centrala balansavräkningen och kan vara både positiva och negativa. Skillnaden mellan Spotpris och Balanspris är den extra avgift Balansansvarig får betala för prognosavvikelser. Balanspriset är ibland lika med Spotpriset. Det pris Kunden minst vill ha betalt för att tillfälligt reducera sitt effektuttag. Den effektreduktion som Kunden åtar sig att utföra om spotpriset är lika med eller överstiger budpriset. Det datum och timme budpris och budvolym avser. En avtalad ersättning för att täcka Balansansvarigs kostnad för att administrera kundens budgivning och avräkning av utförda effektreduktioner. 17

18 3 Avgivande av bud Kunden skall lämna bud till Balansansvarig senast kl dagen innan reduktionsperioden. Buden skall innehålla reduktionsperiod, budpris och budvolym. En reduktionsperiod måste avse minst en (1) timme. Bud kan lämnas som tidsbegränsat bud eller som tillsvidarebud. Om Kundens senaste bud varit tidsbegränsat, och om Kunden därefter inte givit något nytt bud, skall budvolym sättas till noll (0) MW. Avgivande av bud skall ske via fax.. Behörighet att lämna bud bestäms av Kundens VD och meddelas Balansansvarig skriftligt. 4 Beställning av effektreduktioner För varje timme som Kundens budpris plus hanteringskostnad är lägre än spotpris skall Balansansvarig utfärda en beställning av effektreduktion och översända denna till Kunden snarast efter det att priserna på Elspot offentliggjorts, dock senast klockan Beställning av effektreduktion skall ske via fax. 5 Beräkning av genomförd effektreduktion Genomförd effektreduktion antas vara skillnaden mellan det uppmätta effektuttaget i en anläggning och anläggningens normala effektuttag. Med normalt effektuttag avses den effekt som det, på objektiva grunder, kan antas att anläggningen skulle ha förbrukat om beställning av effektreduktion inte skett. Om ingen bättre information finns bestäms normalt effektuttag som anläggningens medeleffektuttag det senaste året för motsvarande tidsperiod (t.ex. måndagsmorgon mellan och 09.00). 6 Ersättning till Kunden vid beställd och genomförd effektreduktion Kunden ersättning för beställd och genomförd effektreduktion består av två delar, ersättning för faktiska kostnader, samt andel av vinst. Ersättning för faktiska kostnader beräknas som: Budpris * Genomförd effektreduktion Andel av vinsten beräknas som X % * [(Spotpris Budpris) * Genomförd effektreduktion] X = Avtalad vinstandel som tillfaller Kunden 18

19 7 Beräkning av ersättning vid avvikelser mellan beställd och genomförd effektreduktion Om det uppstår avvikelser mellan beställd och genomförd effektreduktion skall Balansansvarigs faktiska kostnader eller vinster p.g.a. denna avvikelse beräknas. Kostnader ersätts av Kunden och vinster tillgodoräknas Kunden. Avräkningen gör för varje timme med effektreduktion enligt nedanstående formel: (Budvolym Genomförd effektreduktion) * (Balanspris-Spotpris) En positivt belopp (+) innebär att Kunden ersätter Balansansvarig. Ett negativt belopp (-) innebär att Balansansvarig ersätter Kunden. 8 Fakturering och redovisning Balansansvarig ansvarar för att beräkna det ekonomiska resultatet enligt detta avtal. Ersättningen till Kunden minus eventuellt avdrag för kostnader vid avvikelser mellan beställd och genomförd effektreduktion beräknas månadsvis och tillgodoräknas/debiteras Kunden på ordinarie elfaktura. Kunden har rätt till en fullständig redovisning av hur det ekonomiska resultatet beräknats. En sådan redovisning skall översändas till Kunden senast i samband med fakturering. 9 Anläggningar som omfattas av avtalet Anläggningar som omfattas av avtalet framgår av bilaga Överlåtelse av avtal Rättigheter och skyldigheter enligt detta avtal får inte överlåtas utan den andre partens skriftliga medgivande. 11 Tvist Tvist i anledning av detta tilläggsavtal skall avgöras av skiljenämnd enligt lag om skiljemän. 19

20 12 Giltighetstid Detta kontrakt gäller fr o m t o m Avtalet är upprättat i två exemplar, av vilka parterna erhållit var sitt exemplar. X-stad X-stad Xxxxxx X X-sonX X-son Bilaga 1 Förteckning över anläggningar som omfattas av avtalet Bilaga 2 Blanketter Avgivande av anbud resp. Beställning av effektreduktion 20

Efterfrågeflexibilitet kan generera en viss nytta till både systemet och marknadsaktörer

Efterfrågeflexibilitet kan generera en viss nytta till både systemet och marknadsaktörer 1 Efterfrågeflexibilitet kan generera en viss nytta till både systemet och marknadsaktörer Efterfrågeflexibiliteten kan öka leveranssäkerheten i elsystemet både utifrån ett nät- och ett produktionsperspektiv,

Läs mer

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige -ny marknadsdelning från 1 november 2011 Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige Bakgrund Möjliga konsekvenser av förändringen Vilka förändringar kan tänkas på

Läs mer

2011-02-24. Slutseminarium: Elanvändning vid kall väderlek

2011-02-24. Slutseminarium: Elanvändning vid kall väderlek 2011-02-24 Slutseminarium: Elanvändning vid kall väderlek 1 Agenda Introduktion och bakgrund till projektet Fortum Elnäts erfarenheter från vinterhalvåret 2009/2010 Hushållens elförbrukning vid kall väderlek

Läs mer

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN)

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Innehåll Allmänt om budgivningen på spotmarknaden Konkurrensen på den nordiska spotmarknaden

Läs mer

Den svenska kraftbalansen vintrarna 2007/2008 och 2008/2009

Den svenska kraftbalansen vintrarna 2007/2008 och 2008/2009 Avdelning och verksamhetsområde Marknad RAPPORT Datum 2008-04-29 Beteckning/Dnr 455/2008/PL10 Den svenska kraftbalansen RAPPORT TILL NÄRINGSDEPARTEMENTET Redovisning av hur kraftbalansen på den svenska

Läs mer

Prisbildning på el på den nordiska marknaden

Prisbildning på el på den nordiska marknaden 1 Prisbildning på el på den nordiska marknaden Peter Fritz, Christian Dahlström, Sweco Priset på el bestäms genom en daglig auktion på spotmarknaden Elektricitet är en speciell råvara i det avseendet att

Läs mer

Metoder för att säkra effekttillgången på elmarknaden.

Metoder för att säkra effekttillgången på elmarknaden. 2002-05-17 1(53) Metoder för att säkra effekttillgången på elmarknaden. 2(53) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...3 2. Slutsatser...5 3. Grundläggande begrepp...9 4. Problemidentifiering...9 4.1.

Läs mer

Inköpsstrategi Elenergi

Inköpsstrategi Elenergi Styrande dokument Senast ändrad /2012-10-02 Inköpsstrategi Elenergi Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Ekonomikontoret Dokumentnamn Inköpsstrategi Elenergi Fastställd/Upprättad Kommunstyrelsen

Läs mer

Yttrande över promemorian Effektfrågan

Yttrande över promemorian Effektfrågan Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent.

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 11 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick

Läs mer

Förutsättningar, möjligheter och hinder för att vara mer aktiv på elmarknaden. Swedish Smart Grid Dialogforum 23 oktober 2013

Förutsättningar, möjligheter och hinder för att vara mer aktiv på elmarknaden. Swedish Smart Grid Dialogforum 23 oktober 2013 Förutsättningar, möjligheter och hinder för att vara mer aktiv på elmarknaden Swedish Smart Grid Dialogforum 23 oktober 2013 Vad är smarta elnät? Inte bara teknik. Energimarknadsinspektionens definition

Läs mer

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013?

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013? Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013? Sammanfattning Rapporten Rörligt eller Fast? presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om jag ska välja rörligt eller fast elavtal.

Läs mer

Marknaden ur systemansvarigs perspektiv. Mats Elmér 2009-04-22

Marknaden ur systemansvarigs perspektiv. Mats Elmér 2009-04-22 Marknaden ur systemansvarigs perspektiv Mats Elmér 2009-04-22 Systemansvar formulera krav på de balansansvariga - balansansvarsavtal kortsiktigt se till att inmatning och uttag är i balans svara för balansavräkning

Läs mer

Rådgivningsrapport. Piteå kommun. Upphandling av El. Dick Hedquist. november 2012

Rådgivningsrapport. Piteå kommun. Upphandling av El. Dick Hedquist. november 2012 Rådgivningsrapport Upphandling av El Piteå kommun Dick Hedquist november 2012 Upphandling av El 2012-11-29 Dick Hedquist Namnförtydligande november 2012 Piteå kommun Upphandling av El Innehållsförteckning

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONAVRÄKNADE ELLEVERANSER

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONAVRÄKNADE ELLEVERANSER 1 2014-02-20 VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONAVRÄKNADE ELLEVERANSER Elmarknadsutveckling rekommenderar att bilateral efterkorrigering av tim- och schablonavräknade

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONLEVERANSER

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONLEVERANSER 1 (9) 2011-09-16 Rev. 12 VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONLEVERANSER Svensk Energi rekommenderar att nätägare utför bilateral efterkorrigering av tim- och schablonleveranser

Läs mer

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden:

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Åtskillnad mellan handel och produktion av el Sammanfattning Arbetet inom EU har under de senaste åren fokuserat på att separera nätägande från elproduktion

Läs mer

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems System planning, EG2050 introduction Lennart Söder Professor in Electric Power Systems 1 World energy consumption 2007 130 000 TWh Oil Natural gas Hydro Coal Wind power Nuclear Hydro, wind, nuclear: Replaced

Läs mer

1 Kostnader till följd av verkningsgradsförluster

1 Kostnader till följd av verkningsgradsförluster SvK1000, v3.3, 2014-03-26 Svenska kraftnät balansansvarsavtal@svk.se 2015-09-16 2015/1058 EGELDOKUMENT egler för prisberäkning av budpris för FC-N och FC-D Detta regeldokument beskriver metoder för att

Läs mer

Korttidsplanering av. mängder vindkraft

Korttidsplanering av. mängder vindkraft HUVA-dagen 18 mars, 2010 Korttidsplanering av vatten-värmekraftsystem vid stora mängder vindkraft Lennart Söder Professor, KTH 1 Disposition Om förnybara energislag Generellt om vattenkraftsplanering Transmissionsläget

Läs mer

Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder. En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry

Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder. En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry Sammanfattning Ett vanligt svenskt villahushåll som använder 20 000 kwh per år och inte gjort

Läs mer

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015 Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Instruktioner Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet.

Läs mer

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt vintern 2013/2014? Vad blir valet inför kommande vinter?

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt vintern 2013/2014? Vad blir valet inför kommande vinter? Rörligt eller Fast? Vem valde rätt vintern 2013/2014? Vad blir valet inför kommande vinter? Sammanfattning Rapporten - Rörligt eller Fast? - presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

Elhandel. Plan. Diarienummer: KS 2004/117 Dokumentansvarig: Fastighetschef Datum för beslut: 2004-09-13

Elhandel. Plan. Diarienummer: KS 2004/117 Dokumentansvarig: Fastighetschef Datum för beslut: 2004-09-13 Elhandel Plan Diarienummer: KS 2004/117 Dokumentansvarig: Fastighetschef Datum för beslut: 2004-09-13 Handläggare: Lennart Karlsson 1 Innehållsförteckning 1. Användning och uppdatering av strategidokumentet...

Läs mer

Rörligt eller fast? Vem valde rätt vintern 2014/2015? Vad blir valet inför kommande vinter?

Rörligt eller fast? Vem valde rätt vintern 2014/2015? Vad blir valet inför kommande vinter? Rörligt eller fast? Vem valde rätt vintern 2014/2015? Vad blir valet inför kommande vinter? Sammanfattning Rapporten - rörligt eller fast? - presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om

Läs mer

north european power perspectives

north european power perspectives north european power perspectives Förutsättningar och drivkrafter för olika typer av elkunder att justera förbrukningsmönster och minska sin elförbrukning idag och i framtiden Slutrapport NEPP report December

Läs mer

2010-10-28. Elforskprojekt 40150 Elanvändningen hos hushåll och industri erfarenheter från den gångna vintern

2010-10-28. Elforskprojekt 40150 Elanvändningen hos hushåll och industri erfarenheter från den gångna vintern 2010-10-28 Elforskprojekt 40150 Elanvändningen hos hushåll och industri erfarenheter från den gångna vintern 1 Syfte och bakgrund Projektet syftar till att samla erfarenheterna efter den gångna vintern

Läs mer

Efterfrågeflexibilitet Kan elmarknaden hantera den? Efterfrågeflexibilitet i industrin

Efterfrågeflexibilitet Kan elmarknaden hantera den? Efterfrågeflexibilitet i industrin Efterfrågeflexibilitet Kan elmarknaden hantera den? Efterfrågeflexibilitet i industrin SCA-koncernen Personliga hygienprodukter, mjukpapper och skogsindustriprodukter Nettoomsättningen 2012 uppgick till

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och

Läs mer

Regeringens proposition 2011/12:98 Timmätning för aktiva konsumenter

Regeringens proposition 2011/12:98 Timmätning för aktiva konsumenter Regeringens proposition 2011/12:98 Timmätning för aktiva konsumenter Beslutet Aktiva elkonsumenter ges möjlighet att ingå nya former av elavtal som förutsätter att elförbrukningen timmäts, utan debiteras

Läs mer

Fungerar elmarknaden? Är höga priser ett exempel på att den inte fungerar?

Fungerar elmarknaden? Är höga priser ett exempel på att den inte fungerar? Fungerar elmarknaden? Är höga priser ett exempel på att den inte fungerar? SEEF Handelshögskolan 18 Februari Gunnar Lundberg Situationsbeskrivning Kärnkraftverk ur drift: 17/12: R1, R2, R3, F2 och O3,

Läs mer

teckna avtal sänk din elkostnad!

teckna avtal sänk din elkostnad! MedlemsEl LO verkar för ett rättvisare samhälle och vill därför förbättra villkoren för så många människor som möjligt. MedlemsEl är det elavtal som LO-förbundens medlemmar kan ansluta sig till för att

Läs mer

AVTAL. Avseende tjänster för nykundsbearbetning och varumärkesbyggande

AVTAL. Avseende tjänster för nykundsbearbetning och varumärkesbyggande AVTAL Avseende tjänster för nykundsbearbetning och varumärkesbyggande Innehåll 1 Avtalets omfattning... 3 2 Avtalsperiod... 3 3 Avtalshandlingar... 3 4 Kontaktpersoner... 3 5 Engagerade säljare... 3 5.1

Läs mer

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick.

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 31 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden

Läs mer

Elmarknadsrapport Q3-14

Elmarknadsrapport Q3-14 Svängiga väderprognoser Under veckan som gått har vi haft mycket osäkra prognoser som svängt varannan dag. Orsaken till detta är att vi inte har haft något stabilt högtryck över södra Europa vilket har

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Överenskommelse mellan Konsumentverket och Svensk Energi om riktlinjer för uppsökande försäljning av el till konsument

Överenskommelse mellan Konsumentverket och Svensk Energi om riktlinjer för uppsökande försäljning av el till konsument Överenskommelse mellan Konsumentverket och Svensk Energi om riktlinjer för uppsökande försäljning av el till konsument DEL 1 Relevant lagstiftning A. INLEDNING 1. Ange tydlig avsändare Enligt 3 kap. 23

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-22 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 52 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 3,6 EUR/MWh, vilket var som förväntat. Uppdaterade siffror visar att det

Läs mer

Förslag till utformning av funktion med anvisad gasleverantör för den svenska naturgasmarknaden

Förslag till utformning av funktion med anvisad gasleverantör för den svenska naturgasmarknaden MISSIV Datum 2006-06-22 Till Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 Stockholm Förslag till utformning av funktion med anvisad gasleverantör för den svenska naturgasmarknaden Affärsverket svenska

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Sjukvårdsrådgivningen GRUNDAVTAL IT-TJÄNSTER

Sjukvårdsrådgivningen GRUNDAVTAL IT-TJÄNSTER Sjukvårdsrådgivningen GRUNDAVTAL IT-TJÄNSTER 2008-01-30 Version 1.0 2 (6) Mellan Sjukvårdsrådgivningen SVR AB, organisationsnummer 556559-4230 (nedan benämnd Sjukvårdsrådgivningen) och organisationsnummer

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-1-2 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 4 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Uppdaterade siffror visar att det hydrologiska läget har försämrats med,6 TWh sedan förra veckan och uppgår nu till

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2013-12-13 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 50, år 2013 vecka 50, år 2013 2 (19) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 67,4 procent i slutet av vecka

Läs mer

TAR ELMARKNADEN SKADA AV MYCKET HÖGA

TAR ELMARKNADEN SKADA AV MYCKET HÖGA TAR ELMARKNADEN SKADA AV MYCKET HÖGA PRISER I SAMBAND MED EFFEKTTOPPAR? EME Analys HB Holländargatan 23 SE-111 60 STOCKHOLM SVERIGE +468-791 22 40 +468-791 86 50 Fax: +468-14 91 61 E-post: info@emeanalys.se

Läs mer

Bedömning kring grundprinciperna av upphandling.

Bedömning kring grundprinciperna av upphandling. Bedömning kring grundprinciperna av upphandling. När du erhåller offentligt stöd på över 200 000 (omkring 1 600 000 kr) ska du enligt landsbygdsförordningen 2007:481 kap 5 9 följa principen om offentlig

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och

Läs mer

Undersökning av elavtals särskilda villkor

Undersökning av elavtals särskilda villkor Undersökning av elavtals särskilda villkor Bakgrund har under många år fått ett stort antal klagomål på elleverantörer. Klagomålens karaktär har varierat och olika typer av problem på marknaden har dominerat

Läs mer

POLICY FÖR KRAFTHANDELSVERKSAMHETEN INOM VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN SAMT OPERATIONELL STRATEGI FÖR FINENSIELL KRAFTHANDEL

POLICY FÖR KRAFTHANDELSVERKSAMHETEN INOM VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN SAMT OPERATIONELL STRATEGI FÖR FINENSIELL KRAFTHANDEL VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING POLICY FÖR KRAFTHANDELSVERKSAMHETEN INOM VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN SAMT OPERATIONELL STRATEGI FÖR FINENSIELL KRAFTHANDEL FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-12-17,

Läs mer

Ökad efterfrågeflexibilitet nödvändig för en fullständigt avreglerad elproduktionsmarknad

Ökad efterfrågeflexibilitet nödvändig för en fullständigt avreglerad elproduktionsmarknad Ökad efterfrågeflexibilitet nödvändig för en fullständigt avreglerad elproduktionsmarknad nr 1 2010 årgång 38 Den svenska elmarknaden omreglerades 1996. Produktion av och handel med el konkurrensutsattes

Läs mer

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Svensk Vindkraftförening 25 år 13 april 2011 Kalle Lindholm, Svensk Energi de svenska elföretagens branschförening 1 2 Handel med el förutsätter transporter

Läs mer

GENERELLA VILLKOR FÖR LEVERANSER AV EXPRESSEN/GT/KVP

GENERELLA VILLKOR FÖR LEVERANSER AV EXPRESSEN/GT/KVP GENERELLA VILLKOR FÖR LEVERANSER AV EXPRESSEN/GT/KVP Gäller från den 4 april 2010 2 LEVERANSVILLKOR FÖR ÅTERFÖRSÄLJARE 1. ALLMÄNT Nedan stadgas de villkor som gäller för AB Kvällstidningen Expressens (nedan

Läs mer

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen Höga elpriser Yvonne Fredriksson GD Energimarknadsinspektionen Energiledargruppen Stockholm onsdag den 23 februari 2011 Agenda EI:s uppdrag Marknadsprissättning på Nord Pool Prisutvecklingen på Nord Pool

Läs mer

Skogen och Kemin Gruvorna och Stålet

Skogen och Kemin Gruvorna och Stålet 1 Stockholm 2003-01-09 Remissyttrande Ert Dnr: N2002/10308/ESB, N200210323/ESB Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Underlag inför riksdagens prövning om villkoren är uppfyllda för stängning

Läs mer

Kvittning av egenproducerad el

Kvittning av egenproducerad el Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Kvittning av egenproducerad el Sollentuna kommun föreslår att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) driver frågan om kvittning av egenproducerad el och

Läs mer

Postnr: Ort: Eventuell mobiltelefon: Anl id: 1) Områdes id: 2) Elhandelsföretag: 3) Årsförbrukning, kwh: 3)

Postnr: Ort: Eventuell mobiltelefon: Anl id: 1) Områdes id: 2) Elhandelsföretag: 3) Årsförbrukning, kwh: 3) DKH Teckningsanmälan Jag tecknar mig för andel/andelar i Dala Vindkraft Ekonomisk förening, org.nr 769613-8911, och ansöker samtidigt om medlemskap (gäller ny medlem). Varje andel kostar 6 600 kronor.

Läs mer

Promemorians huvudsakliga innehåll

Promemorians huvudsakliga innehåll Promemoria Effektfrågan Miljö- och energidepartmentet Den 5 juni 2015 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att lagen (2003:436) om effektreserv ska förlängas till och med den 15 mars

Läs mer

Hydrologiskt läge i Sverige och Norge

Hydrologiskt läge i Sverige och Norge 213-11-25 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 48 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Uppdaterade siffror visar att det hydrologiska läget har förbättrats med 3,2 TWh sedan föregående rapport och

Läs mer

north european power perspectives

north european power perspectives north european power perspectives Förutsättningar och drivkrafter för olika typer av elkunder att justera förbrukningsmönster och minska sin elförbrukning idag och i framtiden Preliminär version Sweco

Läs mer

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Prisbildning på den nordiska elmarknaden Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.

Läs mer

Prisbildning på elmarknader. EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin

Prisbildning på elmarknader. EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin Prisbildning på elmarknader EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin 1 Lärandemål Utföra överslagsberäkningar på elpriser, samt analysera vilka faktorer som har stor betydelse för prisbildningen

Läs mer

Bedömning kring grundprinciperna av upphandling.

Bedömning kring grundprinciperna av upphandling. Version 1.0 Bedömning kring grundprinciperna av upphandling. När du erhåller offentligt stöd på över 200 000 (omkring 1 600 000 kr) ska du enligt landsbygdsförordningen 2007:481 kap 5 9 följa principen

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-03-07 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 10, år 2014 vecka 10, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,0 procentenheter och

Läs mer

El kan köpas på många sätt. Ett av dem är bäst för dig.

El kan köpas på många sätt. Ett av dem är bäst för dig. www.eon.se 020 22 24 24 Ny energi Inom E.ON tar vi hand om 35 miljoner kunder, vilket gör oss till Europas största privatägda energiföretag. I Sverige levererar vi el, gas och värme och tack vare vår långa

Läs mer

KLIMATSMARTA INKÖPSBESLUT - EL

KLIMATSMARTA INKÖPSBESLUT - EL KLIMATSMARTA INKÖPSBESLUT - EL Medverkande i el-gruppen Göteborgs stad Partille kommun Dalslands kommunerna Lerums kommun Mariestads kommun Strömstad kommun Västra Götalandsregionen Vårgårda kommun Uddevalla

Läs mer

BUDGET OCH PROGNOS 2014-2018

BUDGET OCH PROGNOS 2014-2018 BUDGET OCH PROGNOS 2014-2018 Konjunkturinstitutet och andra officiella bedömare anser att konjunkturen kommer att stiga men har en skakig väg framför sig. Med konjunktur stiger även inflation, räntor och

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

El kan köpas på många sätt. Ett av dem är bäst för företaget.

El kan köpas på många sätt. Ett av dem är bäst för företaget. www.eon.se 020 22 99 00 Ny energi Inom E.ON tar vi hand om 35 miljoner kunder, vilket gör oss till Europas största privatägda energiföretag. I Sverige levererar vi el, gas och värme och tack vare vår långa

Läs mer

Flexibiliteten på elmarknadens efterfrågesida hur kan potentialen hos små elanvändare aktiveras?

Flexibiliteten på elmarknadens efterfrågesida hur kan potentialen hos små elanvändare aktiveras? 2002-09-27 Dnr 1 (47) Flexibiliteten på elmarknadens efterfrågesida hur kan potentialen hos små elanvändare aktiveras? Underlag för Svenska Kraftnäts utredning om effektbalansen 2002-10-01 STEM061 ver.w-1.0,

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Inflyttningsavgift? Tariff? Abonnemang Allmänna Avtalsvillkoren Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

INDUSTRINS ENERGIANVÄNDNING, VINDKRAFT, KÄRNKRAFTAVVECKLING OCH ELPRISERNA

INDUSTRINS ENERGIANVÄNDNING, VINDKRAFT, KÄRNKRAFTAVVECKLING OCH ELPRISERNA U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Anders Vikström Tfn: 08-786 59 21 PM 2012-02-27 Dnr 2012:689 INDUSTRINS ENERGIANVÄNDNING, VINDKRAFT, KÄRNKRAFTAVVECKLING OCH ELPRISERNA Hur mycket el och annan energi

Läs mer

Värmepumpars inverkan på effekttoppar i elnätet

Värmepumpars inverkan på effekttoppar i elnätet Kungl. Tekniska Högskolan Institutionen för Energiteknik 100 44 Stockholm http://www.energy.kth.se... Värmepumpars inverkan på effekttoppar i elnätet Kungl. Tekniska Högskolan och Vattenfall Research and

Läs mer

Kilsbostäder AB Inbjuder till anbudsgivning på: Elleveranser Avtalsperiod 2015-10-01 t.o.m. 2017-09-30 alt. 2018-09-30

Kilsbostäder AB Inbjuder till anbudsgivning på: Elleveranser Avtalsperiod 2015-10-01 t.o.m. 2017-09-30 alt. 2018-09-30 FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Sidan 1 av 6 Kilsbostäder AB Inbjuder till anbudsgivning på: Elleveranser Avtalsperiod 2015-10-01 t.o.m. 2017-09-30 alt. 2018-09-30 Typ Elenergi Volym C:a 1775 MWh Sista anbudsdag

Läs mer

Svenska Kraftnäts säkerhetskrav på balansansvariga företag

Svenska Kraftnäts säkerhetskrav på balansansvariga företag SvK1000, v3.1, 2011-11-16 Marknad 2012-03-13 Svenska Kraftnäts säkerhetskrav på balansansvariga företag 1 Inledning Svenska Kraftnät har systemansvaret för det svenska elsystemet. Svenska Kraftnät tecknar

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Pressmeddelande 2007-01-17 Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Åtskilliga elbolag bryter mot lagen. Den 1 januari 2007 trädde Förändringar i lagen om elcertifikat i kraft, vilket ska underlätta

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-2-9 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 7 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 33,5 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

HUSARBLADET Nummer 1 Januari 2010

HUSARBLADET Nummer 1 Januari 2010 HUSARBLADET Nummer 1 Januari 2010 INNEHÅLL I DETTA NUMMER - Styrelsen informerar - Ekonomi - Nyinflyttade medlemmar - Ris och Ros från medlemmar - Övrigt, samt inlägg från medlemmar till HUSARBLADET Styrelsen

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

2004-12-01. Härmed inbjuds Ni att lämna anbud enligt nedan angivna förutsättningar.

2004-12-01. Härmed inbjuds Ni att lämna anbud enligt nedan angivna förutsättningar. 2004-12-01 Dnr 0411-0798-STAB-23 Anbudsinbjudan avseende Arbetsgivarverkets upphandling av konsultstöd för grafisk formgivning Arbetsgivarverket har för avsikt att i enlighet med 6 kap. lagen (1992:1528)

Läs mer

Offentlig upphandling i ett biblioteksperspektiv Vilka lagar och regler gäller i Sverige och för svenska förhållanden?

Offentlig upphandling i ett biblioteksperspektiv Vilka lagar och regler gäller i Sverige och för svenska förhållanden? Offentlig upphandling i ett biblioteksperspektiv Vilka lagar och regler gäller i Sverige och för svenska förhållanden? Magnus Josephson 14 mars 2012 www.magnusjosephson.se 1 Sammanfattning Alla kommunala,

Läs mer

Frågor och svar. Sandviken Energi + Bixia = sant Ver. 1.3

Frågor och svar. Sandviken Energi + Bixia = sant Ver. 1.3 Frågor och svar Sandviken Energi + Bixia = sant Ver. 1.3 ÖVERGRIPANDE Fråga 1: Fråga 2: Fråga 3: Fråga 4: Fråga 5: Fråga 6: Varför blir Sandviken Energi nu Bixia? Vi går samman med Bixia för att bli starkare

Läs mer

Värmepumpars inverkan på effekttoppar i elnätet

Värmepumpars inverkan på effekttoppar i elnätet Kungl. Tekniska Högskolan Institutionen för Energiteknik 100 44 Stockholm http://www.energy.kth.se... Värmepumpars inverkan på effekttoppar i elnätet Kungl. Tekniska Högskolan och Vattenfall Research and

Läs mer

Påstått konkurrensproblem offentlig försäljning av företagshälsovård. Konkurrensverkets beslut

Påstått konkurrensproblem offentlig försäljning av företagshälsovård. Konkurrensverkets beslut KKV1024, v1.1, 2010-05-05 BESLUT 2010-11-24 Dnr 27/2010 1 (6) Räddningshälsan i Stockholm AB Idrottsvägen 4 134 40 Gustavsberg Påstått konkurrensproblem offentlig försäljning av företagshälsovård Konkurrensverkets

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

Adress Postnr Postort

Adress Postnr Postort Sidan 1 av 6 BESTÄLLNING / AVTAL Företagskund Företagsnamn Kontaktperson Adress Postnr Postort Organisationsnummer Tel Mobiltel E-post Tjänstebeskrivning (GEAB) tillhandahåller ett fiberpar för kunds bruk

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i ellagen (1997:857); SFS 1999:770 Utkom från trycket den 26 oktober 1999 utfärdad den 14 oktober 1999. Enligt riksdagen beslut 1 föreskrivs i fråga om ellagen

Läs mer

Moditys pristro kort, medel och lång sikt

Moditys pristro kort, medel och lång sikt Juni 2015 Moditys pristro kort, medel och lång sikt Kraftläget inför sommaren och hösten Vi har en mycket hög kraftbalans inför sommaren. Det betyder att vi har mycket vatten i systemet och det är högst

Läs mer

När priset får råda EFFEKTSTYRNING I PRAKTIKEN

När priset får råda EFFEKTSTYRNING I PRAKTIKEN När priset får råda EFFEKTSTYRNING I PRAKTIKEN Min vision om en effektiv elanvändning Forskningsprogrammet Market Design har i fältförsök visat att det finns stora möjligheter för hushåll med elvärme att

Läs mer

Lägre elpris 2004 jämfört med 2003

Lägre elpris 2004 jämfört med 2003 Lägre elpris 2004 jämfört med 2003 Marknadsmakt eller fundamenta? Bo Andersson Analyschef, Graninge Trading AB Systempris Nord Pool 800 700 600 500 400 300 NOK/MWh 200 100 1996 1997 1998 1999 2000 2001

Läs mer

DEL 1 LAGSTIFTNINGSDELEN

DEL 1 LAGSTIFTNINGSDELEN ÅLANDS AVRÄKNINGS- OCH LEVERANTÖRSBYTESPROCESS DEL 1 LAGSTIFTNINGSDELEN 1.1 Utgångspunkt Avsikten är att inga nya investeringar i programvara för avräkning behövs och systemet skall vara enkelt att hantera

Läs mer

Finansiering av miljöbussar

Finansiering av miljöbussar 1(5) 2009-08-18 Vår referens Gunnel Forsberg 08 686 1418 Styrelsen Dokumenttyp Finansiering av miljöbussar Bakgrund SLs inriktning har, alltsedan upphandling av busstrafiken inleddes i början på 1990-talet,

Läs mer

Studie av sannolikhet för hög elförbrukning, effektbrist, effektvärden och höga elpriser

Studie av sannolikhet för hög elförbrukning, effektbrist, effektvärden och höga elpriser Studie av sannolikhet för hög elförbrukning, effektbrist, effektvärden och höga elpriser Version 1.0 Lennart Söder Professor i Elektriska Energisystem, KTH, lennart.soder@ee.kth.se 2015 02 02 1 Innehållsförteckning

Läs mer