Ei:s hearing om förenklad avräkning. 20 oktober 2015

Transkript

1 Ei:s hearing om förenklad avräkning 20 oktober 2015 Bo Lindörn Oberoende Elhandlare

2 Sammanfattning Oberoende Elhandlare anser att frågan om att öka efterfrågeflexibiliteten är central för en väl fungerande prissättning med en ökad andel väderberoende (intermittent) elproduktion. Den förenklade avräkningen utgör ett effektivt hinder för att elhandlare aktivt ska erbjuda timpris avtal, eftersom man inte avräknas på samma sätt som man prissätter till kund. Det innebär att ju bättre elhandlarna är på att få kunderna att styra sin förbrukning desto mer riskerar man. Vi vill med bifogade exempel visa hur den förenklade avräkningen fungerar i praktiken för en elhandlare.

3 Förenklad avräkning Avtal om timavräkning är mest gångbart för kunder som önskar påverka sin energikostnad genom att styra om sin förbrukning. Med hjälp av teknisk styrutrustning kan de säkra att merparten av konsumtion sker när kostnaderna är som lägst. När dessa kunder avräknas enligt profilkompensation (förenklad avräkning) så får elhandlaren en annan kostnad än den kostnad kunden får betala. Om däremot avräkningen hade varit enligt huvudprincipen timsvis så hade avräkningen för elhandlaren blivit densamma som avräkningen mot kunden.

4 Förenklad avräkning (forts.) Då den förenklade avräkningen innebär att avräkningen för elhandlaren inte är densamma som för kunden så innebär det att elhandlaren inte är villig att promota avtal som styr mot att kundens efterfrågeflexibilitet ökar. Att slopa den förenklade timavräkningen skulle därför undanröja ett stort hinder för ökad efterfrågeflexibilitet eftersom det med stor säkerhet innebär att elhandlaren då får incitament att sälja efterfrågans styrda avtal. Och få kunderna att styra sin förbrukning Kostnadsdrivande för elhandlaren med den förenklade avräkningen.

5 Förenklad avräkning(forts.) Förutom ovan nämnda huvudargument uppstår även en periodiseringsproblematik då profilkompensationen kommer i samband med kvarkraftsavräkningen utan att den för den delen har en direkt koppling till kvarkraftsvolymerna för de aktuella företagen, eftersom den i stor utsträckning bestäms av skillnaden mellan profilen för nätet och profilen för elområdet. Som ett exempel från verkligheten så kan en kvarkraft på c:a kwh även ha med en profilkompensationskostnad på ca kr. För elhandlaren är det mycket svårt att säkerställa att profilkostnaden är korrekt hanterad.

6 Förenklad avräkning(forts.) För nätägaren kan det däremot finnas en fördel med den förenklade avräkningen till följd av att nätägaren då inte behöver göra kvalitetskontroller på daglig basis. Många nät har valt riktig timavräkning då de slipper att räkna dubbla förbrukningsprofiler och att belastningen av att samla in och skicka alla timvärden i klump en gång per månad är väl så stor som att skicka värdena dygnsvis.

7 Skillnad mellan timavräkning, månadsvis timmätt och profil för nätområde Det finns ett generellt problem med modellen och det är exponeringen, d.v.s. elhandelsföretaget får kostnaden i leveransmånaden, men blir kompenserat (IPK) i kvarkraften, 3-4 månader efteråt. Dessutom så är det hur SvK praktiskt räknar ut IPK som är det andra stora problemet, d.v.s. att IPK sker på elområdesnivå istället för på nätområde. Ett räkneexempel med faktiska mätvärden från 3 augusti för en anläggning som lagts över från schablonavräkning till timavräkning. Vi har sedan lagt till schablonprofilen för det nätområde som anläggningen tillhör och schablonprofilen för det elområde nätet tillhör.

8

9 Skillnad mellan timavräkning, månadsvis timmätt och profil för nätområde

10 Skillnad mellan timavräkning, månadsvis timmätt och profil för nätområde Kunden debiteras enligt den gröna kurvan. Eftersom den här anläggningen är timavräknad, på riktigt, så betalar elhandlaren också på den gröna kurvan och allt är frid och fröjd. Men om anläggningen hade varit månadsvis timmätt så hade elhandlaren fått betala på den röda kurvan istället. SVK räknar sedan ut profilkorrigeringen baserat på den blå prickade kurvan och då aggregeras dessutom in skillnader i profiler mellan näten inom elområdet. Såvitt vi förstår har största delen av IPK hittills kommit just från diffar i nätens profiler snarare än från kundernas faktiska förbrukning.

11 Exempel från den 3 augusti

12 Exponering I exemplet har vi lagt in spotpriset för den 3 aug och jämfört de tre kurvorna. Kundens volymvägda spotpris detta dygn blev 124 SEK/MWh, i nätet 129 och i elområdet 131. Av ett påslag på 2 öre så försvinner runt 0,5-0,8 ut i direkta kostnader. Så denna dag hade närmare hälften av TB försvunnit och i bästa fall kommit tillbaka 3 månader senare.

13 Exponering (forts.) Hur stor pengen blir beror i första hand på skillnaden i HL/LL-priser och så på hur positiv profil kunden har. Som värst har profilkostnaden på hel månad varit en bit över 3 öre. På en snäll dag så är vi nere på kanske 0,2-0,3 öre/kwh. Men även den exponeringen är orimlig för ett litet elhandelsföretag. Vi menar att det enda rätta är att alla som har timvis mätning också avräknas timvis.