Rapport. Butikschefers syn på tillgänglighetsfrågor

Transkript

1 Rapport 2012 Butikschefers syn på tillgänglighetsfrågor

2 Butikschefers syn på tillgänglighetsfrågor 2012 Anna-Carin Widmark, Konsumentverket och Brita Törnell, Handisam. Artikelnr: ISBN:

3 2 (20) Sammanfattning Konsumentverket och Svensk Handel startade för ett par år sen ett samarbete för att se vad man gemensamt kunde göra för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning i och till handeln. I samband med detta genomförde vi tillsammans med Handisam (Myndigheten för handikappolitisk samordning) en telefonundersökning med 499 butikschefer om tillgänglighetsfrågor. I den här rapporten redovisas de viktigaste resultaten från den undersökningen. Syftet är att få en bild av butikschefers medvetenhet, kunskap och erfarenhet av tillgänglighetsfrågor, samt deras inställning till att anställa personer med funktionsnedsättning. Resultatet visar bland annat att en fjärdedel av butikscheferna har tagit del av eller sökt information eller råd om hur tillgängligheten i butiken kan förbättras. Information om tillgänglighet har man oftast fått från kommunen, den egna kedjan/företaget eller från någon handikapporganisation. En majoritet (70 %) av butikscheferna anser att bra framkomlighet är en viktig tillgänglighetsfaktor, medan bara någon enstaka procent anser att tydlig skyltning, bra belysning och ljudmiljö innebär bra tillgänglighet. De flesta butikschefer associerar troligen funktionsnedsättning med nedsatt rörlighet. Många av butikscheferna kände inte till vilket stöd man kan få av arbetsförmedlingen om man anställer en person med funktionsnedsättning. Undersökningen visade också att de som fått information om tillgänglighetsfrågor i högre grad vidtagit åtgärder i sin butik och i högre grad anställt personer med funktionsnedsättning. Vår slutsats är att det finns ett stort informationsbehov hos butikschefer om tillgänglighetsfrågor.

4 3 (20) Abstract This report presents the main results of a telephone survey of 499 store managers in retail, about accessibility for persons with disabilities. The purpose of this study was to obtain a picture of the store managers awareness, knowledge and experience of accessibility issues, as well as their attitudes towards employing people with disabilities. The results show that a quarter of the store managers have read or looked for information or advice on how to access the store can be improved. Most store managers are likely to associate disability with reduced mobility. One of our conclusions is that there is a great need for information with store managers on accessibility issues for persons with disabilities.

5 4 (20) Innehållsförteckning 1 Undersökning av butikschefers syn på tillgänglighetsfrågor Bakgrund till undersökningen Syftet och frågeställningar Så genomfördes undersökningen Undersökningsgruppen Datainsamling Bortfallsförklaring Fakta om butikscheferna och butikerna Resultat och kommentarer Butikschefers syn på tillgänglighetsfrågor Information om tillgänglighetsfrågor Inventering av tillgänglighet Bedömning och åtgärder av tillgängligheten i butiken Anställning av personer med funktionsnedsättning Skillnader mellan olika grupper i undersökningen Medlem i Svensk Handel eller inte Tillhör butikskedja eller är fristående butik Tagit del av information om tillgänglighetsfrågor Avslutande reflektioner Butikschefers syn på tillgänglighetsfrågor Information om tillgänglighetsfrågor Inventering av tillgängligheten i den egna butiken Bedömning och åtgärder av tillgängligheten i butiken Anställning av personer med funktionsnedsättning Skillnad mellan olika grupper i undersökningen Referenser... 18

6 5 (20) 1 Undersökning av butikschefers syn på tillgänglighetsfrågor 1.1 Bakgrund till undersökningen Ökad tillgänglighet har de senaste 10 åren år varit en viktig fråga i funktionshinderpolitiken i Sverige infördes krav i plan- och bygglagen på att enkelt avhjälpta hinder ska undanröjas i befintlig miljö 2, och sen dess har många fastighetsägare vidtagit åtgärder för att förbättra tillgängligheten till lokaler och på allmänna platser 3. Trots detta finns fortfarande tillgänglighetsbrister som hindrar personer med nedsatt funktionsförmåga att vara delaktiga i samhället, kunna göra aktiva val som konsumenter och kunna välja att handla i den butik man själv önskar. Regeringen konstaterar i sin uppföljning av funktionshinderpolitiken att kunskapen om bestämmelserna om enkelt avhjälpta hinder behöver öka hos många olika aktörer i samhället 4. Konsumentverket har enligt sin instruktion ett uppdrag att stödja och driva på berörda aktörer när det gäller funktionshinder- och tillgänglighetsfrågor 5 och Svensk Handel har i flera år arbetat aktivt med tillgänglighetsfrågor för sina medlemmar. För ett par år sen startade Konsumentverket och Svensk Handel ett samarbete för att se vad man gemensamt kunde göra för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning i och till handeln. I början av 2011 färdigställdes ett informationsmaterial till handeln om tillgänglighet i butiker. Materialet Butik för alla 6 består av en broschyr, checklistor och filmer som tar upp olika aspekter på tillgänglighet och funktionsnedsättning. Butik för alla fokuserar framförallt på vad man som butikschef kan göra med ganska små medel för att förbättra tillgängligheten i sin butik. I samband med lanseringen av Butik för alla, beslutade Svensk Handel, Konsumentverket och Handisam (Myndigheten för handikappolitisk samordning) att genomföra en undersökning till butikschefer för att försöka få svar på deras medvetenhet, kunskap och erfarenhet av tillgänglighetsfrågor, samt deras inställning till att anställa personer med funktionsnedsättning. Resultatet från undersökningen skulle dels kunna fungera som en nollmätning inför Butik för alla-kampanjen, för att sen kunna göra en jämförande uppföljning om två år. Resultatet skulle också användas till att marknadsföra 1 Regeringen 2009, s Boverket Boverket 2007, s Regeringen 2009, s Justitiedepartementet Konsumentverket & Svensk Handel 2011.

7 6 (20) kampanjen på rätt sätt. Slutligen skulle resultatet också kunna användas av Handisam i deras arbete med att få företag att i högre utsträckning anställa personer med funktionsnedsättning 1.2 Syftet och frågeställningar Syftet med undersökningen var att få en bild av butikschefers medvetenhet, kunskap och erfarenhet av tillgänglighetsfrågor, samt deras inställning till att anställa personer med funktionsnedsättning. Vi ville bland annat ha svar på följande frågor: Hur anser butikscheferna att en butik med bra tillgänglighet är utformad? Har butikschefer fått information om tillgänglighetsfrågor och i så fall från vem? Har man vidtagit åtgärder för att förbättra tillgängligheten i sin butik? Finns det skillnader mellan olika grupper? Till exempel medlemskap i Svensk Handel eller att man tillhör en butikskedja. Kan man tänka sig att anställa personer med funktionsnedsättning, om inte varför då? 1.3 Så genomfördes undersökningen Undersökningsföretaget Attityd i Karlstad AB anlitades för att formulera frågor, genomföra undersökningen och sammanställa resultatet. 1.4 Undersökningsgruppen I undersökningen ingick totalt 500 företag inom detaljhandeln. Hälften var medlemmar i Svensk Handel och hälften var det inte. Registren som användes för att få tag på företag ur målgruppen var PAR-registret och Svensk Handels medlemsregister. Efter samråd mellan Attityd och Konsumentverket bestämdes att urvalet skulle göras slumpmässigt från ovanstående register. 1.5 Datainsamling Undersökningen genomfördes som en telefonenkät till 500 butikschefer. Respondenterna kontaktades per telefon och tillfrågades om de ville delta i undersökningen. Kontakten genomfördes vid olika tidpunkter för att öka svarsmöjligheten. Respondenterna kunde även ange en tidpunkt när datainsamlingen var mest lämplig för dem. Enkäten testades först på 10 butikschefer, varefter vissa justeringar gjordes i enkäten. Datainsamlingen genomfördes under veckorna (25 mars- 13 april) Svaren matades in i SPSS där de sen behandlades. Antalet respondenter som svarade i undersökningen var 499.

8 7 (20) 1.6 Bortfallsförklaring Svarsfrekvensen för undersökningen var 42 procent, vilket jämfört med liknande undersökningar får anses som ett bra resultat. Vid företagsintervjuer är det vanligt med principvägran och tidsbrist som orsaker till varför man inte vill delta i en undersökning. I denna undersökning var tidsbrist (24 %) den vanligaste borfallsförklaringen, följt av tillfälligt bortrest (16 %). 1.7 Fakta om butikscheferna och butikerna De butikschefer som deltog i undersökningen representerar ett 30-tal olika branscher. Här följer några bakgrundsvariabler om respondenterna: 50 % av butikscheferna i undersökningen är medlemmar i Svensk Handel Cirka 48 % av butikscheferna har 3 10 anställda, 37 % 1 2 anställda och 10 % som har fler än 11 anställda. Cirka 56 % av butikerna ligger i centrum av en stad, cirka 41 % i ett handelsområde och cirka 51 % tillhör en butikskedja. De flesta (52 %) ligger i en ort med mindre än invånare 85 % av butikscheferna i undersökningen har jobbat mer än sex år inom handeln och av dessa har 40 % jobbat mer än 21 år.

9 8 (20) 2 Resultat och kommentarer 2.1 Butikschefers syn på tillgänglighetsfrågor Undersökningen inleddes med frågan Vad av följande innebär bra tillgänglighet i butik för dig. Utifrån ett antal förbestämda alternativ (se tabell 1) fick respondenterna svara ja eller nej. Respondenterna valde i genomsnitt 1,6 alternativ per person. Faktorer Antal % av 499 Bra framkomlighet Lätt att hitta i butiken Enkelt att plocka varor Tydlig skyltning 28 6 Enkelt att betala 16 5 Bra belysning 14 3 Bra ljudmiljö 7 1 Annat, nämligen * Summa Tabell 1: Butikschefers syn på bra tillgänglighet (obearbetade svar). * i Tabell 2 redovisas bearbetade svar av annat. Som framgår av tabellen var det bra framkomlighet som för de allra flesta innebar bra tillgänglighet i butik. Det var också många som valde alternativet annat. Vid bearbetning av svaren under annat framkom att många menade andra aspekter på tillgänglighet än de som har med funktionsnedsättning att göra. Här uppgav butikscheferna tillgång till p-platser/buss, öppettider, service och närhet som viktiga tillgänglighetsaspekter.

10 9 (20) Bearbetning av svarsalternativet annat Antal % Lätt att ta sig till butiken/p-plats/buss Öppettider Service, tillgänglig personal Nära, centralt läge Bra framkomlighet 22 8 Utbud och sortiment 10 4 Handikapptoaletter 7 3 Enkelt att plocka varor 1 0,01 Övrigt 16 6 Summa Tabell 2: Redovisning av svaren under annat. Efter denna fråga fick respondenterna en förklaring till vad som menas med tillgänglighet i den här undersökningen. Det vill säga att det handlar om att personer med olika funktionsnedsättningar ska kunna komma in i butiken och självständigt utföra de olika moment som behövs för att kunna hitta, plocka och betala sina varor. Efter förklaringen ställdes frågan om hur man ser på tillgänglighet kopplat till lönsamhet. De flesta butikschefer (85 %) ansåg att en butik med bra tillgänglighet är mer lönsam än en butik med bristande tillgänglighet. Ännu fler (90 %) ansåg att det som underlättar för kunder med funktionsnedsättningar även är bra för många andra kunder.

11 10 (20) 2.2 Information om tillgänglighetsfrågor Nästan 75 % av butikscheferna har inte tagit del av eller sökt information eller råd om hur tillgängligheten i butiken kan förbättras. Har du sökt eller tagit del av information om hur tillgängligheten i butiken kan förbättras (n= 499). Ja 25% Vet ej 2% Nej 73% Figur 1: Butikchefers svar på om de under de senaste två åren tagit del av information eller sökt råd eller information om hur tillgängligheten i butiken kan förbättras. De som svarade Ja (125 personer) fick sen uppge från vem de fått information. Respondenterna uppgav i genomsnitt 1,1 alternativ per person. Från vem har du fått information om tillgänglighetsfrågor? Antal % av 125 Kommunen Det egna företaget/kedjan Handikapporganisationer Fastighetsägaren 8 6 Internet 8 6 Köpcentrumledare 8 6 Svensk Handel 6 5 Kunder med funktionsnedsättningar 5 4 Den egna personalen 5 4 Vänner och bekanta 3 2 Arbetsmiljöverket 3 2

12 11 (20) Länsstyrelsen 2 2 Expert på tillgänglighetsfrågor 2 2 Föreläsning 2 2 Annat Minns ej 7 6 Summa Tabell 3: Från vem butikschefer har fått information om tillgänglighetsfrågor. Tabellen ovan visar att den vanligaste informationskällan för tillgänglighetsfrågor är kommunen, den egna kedjan/företaget och handikapprörelsen. Drygt hälften av butikscheferna (55 %) i undersökningen känner sig välinformerade om de tillgänglighetsproblem som kunder med olika typer av funktionsnedsättningar har medan 16 % inte känner sig välinformerade. Ungefär samma svar fick vi på frågan om hur välinformerad man känner sig när det gäller hur tillgängligheten i din butik kan förbättras för kunder med olika typer av funktionsnedsättningar. På frågan om hur välinformerad man känner sig när det gäller de tillgänglighetskrav som ställs på din butik enligt lagen, var det 42 % som kände sig välinformerade och 33 % som inte kände sig informerade. 2.3 Inventering av tillgänglighet Drygt hälften (56 %) av butikscheferna svarade att de själva eller med hjälp av någon anställd genomfört en inspektion av tillgänglighetsbrister i sin butik medan 18 % svarade att de tagit hjälp av en expert för att göra en inventering. Det vanligaste var att experten kom från kommunen. 42 % av dem som haft en expert som inventerat, fick i samband med inventeringen också förslag på förbättringsåtgärder. Av dessa var det 22 % som svarade att de inte genomfört de föreslagna åtgärderna. 2.4 Bedömning och åtgärder av tillgängligheten i butiken 73 % av de tillfrågade butikscheferna bedömer att tillgängligheten för kunder som har någon form av funktionsnedsättning i den egna butiken är bra. Hälften har genomfört en rad mindre åtgärder för att förbättra tillgängligheten som t ex att möblera om, ha sittplatser, tydligare skyltning

13 12 (20) eller ta bort trösklar, medan 14 % har genomfört större åtgärder som att bygga om i lokalen eller installera ramp eller hiss. En fjärdedel av de tillfrågade anser inte att det finns behov av att genomföra åtgärder i den egna butiken. På frågan vilka två eller tre alternativ hindrar dig mest i ditt arbete för att förbättra tillgängligheten din butik gavs följande svar: Hinder för att förbättra tillgängligheten Antal % av 499 Begränsningar i lokalen Ekonomi Tid Bristande kunskap Saknar mandat att göra förändringar 45 9 Annat 31 6 Vet ej 14 3 Det finns inget som hindrar mig Summa Tabell 4: Faktorer som hindrar butikschefer att förbättra tillgängligheten i butiken. För butikscheferna är det begränsningar i lokalen som framförallt (38 %) hindrar dem att förbättra tillgängligheten i sin butik. Knappt en tredjedel har dock svarat att det inte finns något som hindrar dem i att förbättra tillgängligheten. 2.5 Anställning av personer med funktionsnedsättning En fråga i undersökningen handlade om hur välinformerad man är om vad diskrimineringslagstiftningen säger vid rekrytering av personal. Här var det 1/3 som var välinformerade och 1/3 som inte var informerade. Nästan hälften (45 %) av butikscheferna var inte alls informerade om vilket stöd man kan få av arbetsförmedlingen vid anställning av en person med funktionsnedsättning som har nedsatt arbetsförmåga. 69 % har inte anställt någon person med funktionsnedsättning. Den främsta anledningen var att det inte funnits några jobb att söka (38 %), att det inte är någon med funktionsnedsättning som har sökt jobb (25 %). 11 % svarade att

14 13 (20) anledningen var att personer med funktionsnedsättning inte skulle klara av jobbet. Av gruppen som inte har anställt någon person med funktionsnedsättning är det 63 % som kan tänka sig anställa, 19 % som inte kan tänka sig anställa och 18 % som svarat vet ej. De hinder man tror finns inom branschen för anställning av personer med funktionsnedsättning är främst att de inte skulle klara av arbetet och att arbetsuppgifterna är för svåra att anpassa. 2.6 Skillnader mellan olika grupper i undersökningen För att få fram fler nyanser bland svaren gjorde vi jämförelser mellan olika grupper i undersökningen. Jämförelsen visade att det på vissa frågor fanns ganska stora skillnader mellan hur olika grupper av butikschefer svarade Medlem i Svensk Handel eller inte När vi jämförde svaren från de butikschefer som var medlemmar i Svensk Handel (250 personer) med de som inte var medlemmar (199 personer) framkom följande skillnader. Medlemmar i Svensk Handel (SH): var mer välinformerade om de tillgänglighetskrav som finns enligt lagen (47 % av medlemmarna i SH var välinformerande medan 36 % av ickemedlemmarna var välinformerade). hade i högre grad fått/tagit del av information (31 % respektive 18 %) hade i högre grad anställt personer med funktionsnedsättning (39 % respektive 21 %) Tillhör butikskedja eller är fristående butik När vi jämförde svaren mellan de butikschefer som var med i en kedja/kedjeföretag (257 personer) med de som var fristående (242 personer) framkom följande skillnader. Fristående butiker: kände sig mycket välinformerade om både de tillgänglighetsproblem som kunder med funktionsnedsättning har (34 % respektive 25 %) kände sig mycket välinformerade om hur butiken kan förbättras för personer med funktionsnedsättning (36 % respektive 25 %)

15 14 (20) Butiker som tillhör en kedja: kände sig mer välinformerade om tillgänglighetskrav enligt lagen (47 % respektive 37 %) hade i högre grad fått/tagit del av information om hur tillgängligheten i den egna butiken kan förbättras (30 % respektive 20 %) kände sig mer välinformerade om diskrimineringslagstiftningen vid rekrytering av personal (50 % respektive 33 %) kände sig mer välinformerade om vilket stöd man kan få av arbetsförmedlingen (39 % respektive 32 %) När det gäller kedjeföretagen så var de i högre utsträckning medlemmar i Svensk Handel än de fristående butikerna. Kedjeföretagen hade också fler anställda och låg i större utsträckning i ett köpcentrum eller handelsområde. Kedjeföretagen hade framförallt fått tillgänglighetsinformation från den egna kedjan (31 %) följt av kommunen (14 %), medan de fristående butikerna framförallt fått information från kommunen (40 %) och handikapporganisationerna (17 %) Tagit del av information om tillgänglighetsfrågor Vi gjorde också jämförelser mellan den grupp av butikschefer som tagit del av information om tillgänglighetsfrågor (125 personer), med de som inte tagit del av information (362 personer). Här framkom följande skillnader: De som tagit del av information om tillgänglighetsfrågor: kände sig mer välinformerade om både tillgänglighetsproblem som kunder med funktionsnedsättning har (67 % respektive 52 %) kände sig mer välinformerad om hur tillgängligheten i butiken kan förbättras (73 % respektive 54 %) kände sig mer informerade om tillgänglighetskrav som finns enligt lagen (71 % respektive 33 %) hade i högre grad anställt personer med funktionsnedsättning (46 % respektive 32 %)

16 15 (20) 3 Avslutande reflektioner 3.1 Butikschefers syn på tillgänglighetsfrågor Att döma av svaren på frågan om vad som är bra tillgänglighet ser de flesta butikschefer (70 %) tillgänglighet som samma sak som bra framkomlighet. Vår tolkning av detta är att man tänker på framkomlighet för i första hand personer med nedsatt rörelseförmåga. Det var bara några enstaka procent av butikscheferna som uppgav skyltning, belysning och ljudmiljö som bra tillgänglighetsaspekter. Något vi också konstaterade efter att ha genomfört undersökningen var att ordet tillgänglighet hade en delvis annan innebörd för butikscheferna än vad det har för oss. Detta var särskilt tydligt på den första frågan där många spontant uppgav att de menade närhet, tillgång till parkeringsplatser och öppettider, då vi frågade om vad som var bra tillgänglighet i butik. Efter första frågan fick respondenterna en förklaring av begreppen tillgänglighet och funktionsnedsättning. Trots denna förklaring är vår bedömning att många av respondenterna ändå tänkte på tillgänglighet för personer med nedsatt rörlighet då man svarade på resten av frågorna i undersökningen. 3.2 Information om tillgänglighetsfrågor Det var bara 25 % av butikscheferna som uppgav att de tagit del av, eller sökt information om tillgänglighetsfrågor de senaste två åren. Detta stämde rätt väl överens med den hypotes vi hade innan undersökningen genomfördes. Det bekräftar också att det finns mycket att göra för att sprida information och öka kunskapen om de här frågorna. Av de 125 butikschefer som fått eller sökt information om tillgänglighetsfrågor hade de flesta fått denna information av kommunen eller den egna kedjan. Detta innebär att både kommunerna och kedjorna kan vara viktiga målgrupper att samarbeta med när det gäller att sprida information om tillgänglighetsfrågor till butikscheferna. Att hela 42 % kände sig välinformerade om de tillgänglighetskrav som finns enligt lagen var lite förvånande då lagkraven om tillgänglighet i första hand riktas till fastighetsägare. Detta kan dels förklaras med att många butikschefer också är fastighetsägare. En annan förklaring kan vara att respondenterna tänkte på andra lagkrav än de tillgänglighetskrav vi avsåg (nämligen de som handlar om enkelt avhjälpta hinder).

17 16 (20) 3.3 Inventering av tillgängligheten i den egna butiken Det var något förvånande att hela 56 % genomfört någon form av inspektion eller inventering av tillgänglighetsaspekter i den egna butiken. Å andra sidan vet vi inte hur omfattande denna inventering var och vad man gjorde med resultatet från inventeringen. 86 personer hade anlitat en expert (de flesta från kommunen) för att genomföra inventeringen. Av dessa var det 28 som vidtagit åtgärder för att förbättra butiken och 8 som inte gjort det. Det är inte helt enkelt att tolka svaren gällande inspektion eller inventering av tillgänglighetsbrister i den egna butiken. Anledningen att vi hade med dessa frågor var att se om det fanns ett samband mellan de som genomförd inventering och genomförda åtgärder. 3.4 Bedömning och åtgärder av tillgängligheten i butiken Så många som 73 % bedömer att tillgängligheten, för kunder som har någon form av funktionsnedsättning, i den egna butiken är bra. Det vi inte vet är vilken typ av tillgänglighet de menar då de svarat på frågan. Att döma av hur de svarat på den första frågan om vad de anser som tillgänglighetsaspekter är det tydligt att man framförallt tänker på framkomlighet och tillgänglighet för personer med nedsatt rörelseförmåga. Ungefär hälften av butikscheferna har genomfört mindre åtgärder för att förbättra tillgängligheten i butiken medans en fjärdedel anser att det inte finns behov av att genomföra några åtgärder. Här är vår förhoppning att kunna bredda synen på vad en bra tillgänglighet innebär och på så vis få butikschefer att se fördelarna med en tillgänglig butik. När det gäller hinder för att åtgärda tillgänglighetsbrister så angav de flesta begränsningar i lokalen och ekonomi. Även på denna fråga kan man misstänka att respondenterna tänkte på åtgärder som förbättrar för personer med nedsatt rörelseförmåga. Åtgärder som underlättar för personer med andra typer av funktionsnedsättningar är ofta inte kostsamma ställer inte heller krav på ändringar av lokalen. Det kanske mest anmärkningsvärda på denna fråga var att 30 % ansåg att det inte finns något som hindrar dem i att genomföra tillgänglighetsförbättringar. Vår tolkning av detta är att man kanske behöver inspiration eller en knuff i ryggen för att komma igång. Något som också är målet med satsningen Butik för alla.

18 17 (20) 3.5 Anställning av personer med funktionsnedsättning Vi kan konstatera att det bland butikschefer finns en stor okunskap om vilka stöd man som arbetsgivare kan få från Arbetsförmedlingen om man anställer en person med funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga. Ett viktigt arbete framöver är därför att se till att informationen om detta når ut till butikschefer och personalansvariga på större butiker. Även här kan man använda olika affärskedjor och kommunerna som viktiga kanaler för att nå ut. Att nästan 40 % av butikscheferna ställer sig tveksamma till eller är emot att anställa personer med funktionsnedsättning är något vi också definitivt behöver arbeta vidare med. Här handlar det återigen om okunskap men förmodligen också en hel del om fördomar kring gruppen. 3.6 Skillnad mellan olika grupper i undersökningen Det är inte helt enkelt att analysera vad skillnaden mellan olika grupper kan bero på. Svensk Handel har arbetat aktivt med att informera om tillgänglighetsfrågor i butik, vilket kan förklara att medlemmarna har mer kunskap än de som inte är medlemmar. När det gäller kedjeföretagen är de i högre utsträckning medlemmar i Svensk Handel och har fler anställda. Detta kan delvis förklara att de har en högre kunskap om tillgänglighetsfrågor än de fristående butikerna. Samtidigt kände sig de fristående butikerna mer välinformerade om de problem som kunder med funktionsnedsättning har och vad man kan göra för att förbättra tillgängligheten i butiken. Kanske kan detta förklaras med att man i högre utsträckning fått information från handikapprörelsen än vad kedjeföretagen fått. Många butikschefer uppgav också att de fått information om tillgänglighetsfrågor från den egna kedjan/företaget, vilket kan tolkas som att det finns resurser och kunskap att hämta inom den egna organisationen. Slutligen kan vi konstatera att de butiker som sökt eller tagit del av information om tillgänglighetsfrågor också upplever att de har en högre kunskap, har genomfört fler tillgänglighetsåtgärder och i högre grad anställt personer med funktionsnedsättning. Här är det dock svårt att veta vad som beror på vad. Kanske är det så att dessa butikschefer redan hade ett intresse för tillgänglighetsfrågor och därför sökte mer information. Eller så blev de mer aktiva och kunniga i tillgänglighetsfrågor då de tagit del av information om tillgänglighetsfrågor.

19 18 (20) 4 Referenser Boverket (2003): Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS:2003:19)om enkelt avhjälpta hinder. Boverket (2007): Uppföljning av Boverkets föreskrifter om enkelt avhjälpta hinder, BFS 2003:19HIN1 Konsumentverket och Svensk Handel (2011): Butik för alla. (Hämtad ) Regeringen (2009): Regeringens skrivelse 2009/10:166 Uppföljning av den nationella handikappolitiken och grunden för en strategi framåt. Regeringen (2011): SFS 2011:1218 Förordning om ändring i förordningen (2009:607) med instruktion för Konsumentverket.

20