Möte om ny skolstruktur med föräldrar i Näsviken

Transkript

1 Minnesanteckningar Möte om ny skolstruktur med föräldrar i Näsviken 24 januari 2012 Medverkande: Stefan Bäckström, ordförande Lärande- och kulturnämnden Lennart Backlund, utredare Ingela Rauhala, förvaltningschef Lärande- och kulturnämnden Elisabeth Bäckström, verksamhetschef grundskola och särskolan Stefan Bäckström hälsar välkommen till mötet. Bakgrund Ingela Rauhala: Vi är ansvariga för att erbjuda en likvärdig skola, var man är bor i Hudiksvalls kommun. Och vi måste erbjuda en skola med hög kvalitet. Den nya skollagen ställer högre krav på lärarnas behörighet. Det innebär att man som lärare bara får undervisa i de ämnen man är behörig i. Det gör det allt svårare att rekrytera lärare till alla enheter. Den nya skollagen slår också fast att alla elever ska ges den stimulans var och en behöver för att kunna utvecklas så långt som möjligt, det räcker det alltså inte längre att sträva efter att alla ska nå godkänt. För att det ska vara möjligt behöver vi behöriga lärare. Och lärare som inte söker sig vidare efter en termin eller ett år för att få heltidstjänst. För att vi ska bli attraktiv som arbetsgivare måste vi kunna erbjuda hela tjänster, så att inte lärarna tillbringar mer tid i bil än med eleverna. Och det blir svårt på alltför små skolor. De skolorna riskerar att bara ha tillfälliga lärare, vilket även om man har en bra överlämning innebär att mycket kunskap om eleverna går förlorad. Vi har också sett att en stor del av skolans budget går till lokaler. Vi behöver titta på hur vi kan använda resurserna på ett mer effektivt sätt, så att pengarna istället går till arbetet i skolan. För att möta kraven och kvalitetssäkra undervisningen måste vi titta över skolstrukturen. Lennart Backlund: När vi har tittat på elevutvecklingen har vi sett att skolor som har litet elevunderlag kommer att ha det även fortsättningsvis under perioden fram till år För åk 7-9 i Näsviken ligger elevantalet i snitt på elever. Lokalkostnaden är högre i Hudiksvall än i jämförbara kommuner. Kostnaden har också ökat de senaste åren. Pengar som skulle kunna användas till undervisning istället. Väger man ihop dessa två saker - kvalitetskraven och lokalkostnaderna - kommer man fram till frågan: hur stor bör en 7-9 skola vara för att säkerställa kvalité. Det här är frågor hela skolsverige sysslar med. I en skola med minst elever och minst

2 tre parallellklasser är det lättare att säkerställa behörighet, lärarna får fler kollegor att diskutera t ex betyg med, eleverna får större valmöjligheter och fler kamrater. I det förslag som vi nu lägger ingår att åk 7-9 i Näsviken och Iggesund läggs ner från och med hösten Eleverna från Enånger inryms på Iggesunds skola och eleverna från Näsviken erbjuds i första hand plats på Östra skolan. Åk 7-9 på Lunds skola kan bli kvar något längre, beroende på ombyggnaden av Läroverket. Elisabeth Bäckström: Vi har en hel del bra erfarenheter från tidigare processer, bland annat när 7-9 i Friggesund och Njutånger lades ner. Det har vi med oss nu. Anledningen till att vi pratar om Östra skolan som huvudspår för eleverna från Näsviken är att de i så fall kan fortsätta med 1-1 projektet. Men om någon elev önskar till exempel Läroverket eller Ede får vi titta på det tillsammans. Ingela Rauhala: Nu är det jätteviktigt att den verksamhet som blir kvar i 1-6 blir riktigt bra. Det kommer rektor att jobba vidare med ihop med personal, föräldrar och elever. Frågor och synpunkter Är inte klasser på personer i största laget? Vi brukar prata om klasser i skolan, men det är inget som säger att det ska vara ett exakt antal. Ibland är det bättre att arbeta i mindre grupper, ibland kan man vara fler. Det är rektor som ansvarar för att organisera sin verksamhet på bästa sätt. Utifrån de här förslagen ser vi inte att det skulle bli för stora grupper i några av de här skolorna. Det verkar som ni tänker mer på kvadratmeter än på barnen! Förslagen bygger på att vi vill ge barnen en utbildning av hög kvalité. Jag vet att ni har haft en ganska stabil lärarkår här. Men framåt kommer de inte att kunna ha hela klasser. Då kommer många att söka sig till en skola med heltidstjänst. Vi ser det redan på andra av de små skolorna. I och med det kan vi inte garantera kvalitén. Risken med stora skolor är att både föräldrar och lärare mår dåligt Risken är också stor att man mår dåligt som lärare om man ska vara på många skolor. Statistiskt kan vi inte se att vi har t ex mer utbrändhet på stora skolor. För tio år sedan var jag på ett möte när man öppnade en F-9 skola, då var nästan alla negativa nu när det funkar bra ska man ta bort skolan! Hur räknade man då på elevunderlaget? Det var andra regler då! På den tiden tänkte man att det är bra att ha få lärare och samma lärare i flera ämnen. Då hade man inte behörighet i alla ämnen man undervisade i. Nu vet vi genom forskning att det är viktigt att ha behöriga lärare i alla ämnen för att höja resultaten. Om man går på en liten skyddad skola, har man en nackdel när man kommer in på gymnasiet. Det blir en chock!

3 Hur ska ni hinna om beslutet kommer i april? Naturligtvis måste vi börja planera redan nu om det ska fungera. Vi hoppas att beslutet kommer i mars. Om man inte tar beslut om de här förändringarna måste man lösa det på annat sätt för att få behörighet och då kommer det att kosta! Om man tittar på Näsviken med 8, 10 elever i en klass. Ska de flytta in i en stor klass på exempelvis Öster då blir det problem! Nu ska vi ta med oss alla bitar och fundera på hur vi gör det på bästa sätt. Där är ni viktiga och även rektor som vet vilka elever som t ex behöver mer stöd. Vi ska försöka hitta den lösning som är bäst för var och en. Vi har också bra erfarenheter från tidigare skolor där vi hade täta träffar med besök, trevligheter och aktiviteter så att eleverna kände sig trygga och tyckte att det skulle bli kul. Då satte vi av en extra resurs som jobbade med detta. Eleverna är ju trygga i de här lokalerna, vi struntar i att lärarna vill ha heltidstjänster! På en liten skola försvinner så mycket av kunskapskapitalet om lärare försvinner, det kan hindra elevernas möjligheter att komma så långt som möjligt. Här i Hudiksvalls kommun är man väldigt duktiga på att jobba med värdegrund, men vi måste höja resultaten. Vilka lokaler ska bort då? Vi tittar på om vi kan komma ur lokaler vi hyr eller om det finns annan verksamhet som kan komma in i våra kommunala lokaler. Att betala av totalkostnaden på ca per elev till lokaler det känns inte rätt. De resurserna vill vi använda till personal och till att höja kvalitén. Därför tittar vi på vilka lokaler vi ska ha kvar och vad vi kan avvara. Det kostar väl att skjutsa elever också? Visst, men det är helt andra kostnader när det handlar om uppvärmning, lokalvård osv. Hur ser det ut med lokaler på Läroverket? Lennart Backlund har också ett uppdrag som gäller renovering av Läroverket. Om det finns plats på Läroverket, varför har elever nekats att flytta dit? Nu i höst har Läroverkets och Näsvikens rektor kommit överens om att det inte ska bli för stor överströmning just nu. Varför kan man inte flytta elever från stan hit i stället? Alla elever som i så fall skulle behöva flytta hit för att säkra kvalitén skulle inte rymmas.

4 Blir det tvångsförflyttning till Ede? Borde vi ansöka om ny skola nu redan? Vi kan garantera en plats på Östra skolan från hösten för dem som vill. Det är huvudspåret. Vill man till någon annan skola, får vi försöka möta det. Ni har rätt att ansöka till vilken skola ni vill. Men det är ingen bra lösning att slänga sig på telefonen och byta mitt i terminen, då blir det ingen bra överlämning. Vi har barn från Norrbo, där skolan lades ner för ett och ett halvt år sedan. Nu får de vara med om en nedläggning till Då hade vi ingen aning om behörighetskrav och lärarlegitimationer. Om man är matte-no-lärare är det efter 2015 inte säkert att man får undervisa i alla no-ämnena för att ta ett exempel. Aktiviterter för de elever som ska flytta är jätteviktigt! Eleverna hör också rykten, de behöver få komma till nya skolorna, träffa lärare Om alla elever väljer Läroverket vad händer då? Vi håller ju på att titta på Läroverkets renovering just nu, och vi hoppas ha mer detaljerade svar inom 14 dagar, bland annat om vi kan renovera i etapper. Så vi får be att återkomma om det här. Barnen får längre dagar om de ska sitta åka från Norrbo in till stan Tar ni någon hänsyn till det? Det är inte så mycket vi kan göra, vi kan inte ta bort undervisningstid för att barnen har lång restid. Betyg ska sättas i åk 6. Det ska inte bli som i Stockholm 6-9? Vi har uppdrag från nämnden att titta på 7-9 skolorna nu. Den vanligaste lösningen är F-6 och det stämmer bäst med de styrdokument som finns. Här finns inga moduler att plocka bort hur ska man då ta bort lokaler? Generellt kommer vi att se över vilka lokaler vi behöver, övriga får tekniska förvaltningen se om de kan fylla med annan verksamhet. I vissa fall kan det handla om att plombera lokaler eller riva. Jag tycker det är suveränt att ni stänger 7-9, jag förstår inte varför beslutet om F-9 skolor togs! Det var en trend som var då och ett beslut utifrån helt andra förutsättningar än de vi har idag. Kostnaderna är inte det bara schablonkostnader? Det är riktiga kostnader som vi tar ur vår budget.

5 Vi har en gammal urkass förskola här, flytta in dem i skolan! Så kan det bli, det är en lösning som används på andra håll i kommunen. Det är ett av förslagen vi ska titta på. Kommunala skolan presenterar alltid de problem som finns, privata skolor marknadsför sig! Det ska vi bli bättre på! Men vi måste också höja vår kvalitet. Friskolorna kommer också få samma problem med behörighet som vi står inför. Nya skollagen säger att de ska vara behöriga lärare utifrån att det bli bättre resultat. Men varför ska det vara större enheter med tre parallellklasser? Tidigare tänkte man att det bästa för eleverna var att ha få lärare som undervisade i fler ämnen utan att vara behöriga. Idag ser vi att de kommuner som har hög behörighet har bättre resultat. Har man hög behörighet har man också lättare att rekrytera, där vet man att det finns bra kollegor att jobba med. Är det samma pott som vi ska spara på lokaler som vi ska utbilda lärare för? Det finns inga statliga pengar, det här måste vi själva lösa i varje kommun. Vi uppmanar våra lärare att se över sin behörighet och komplettera er utbildning. Vi kan gå in i vissa fall när det fattas några få poäng, där det är svårt att rekrytera. Det blir större klasser hur ska man få jobba i sin egen takt? Nivågruppering som fanns förr har man sett idag var negativt, vi ska ju tala om för varje elev att du kan!. I en större skola kan man jobba med grupper på ett annat sätt, det är rektors ansvar att organisera skolan så att de elever som behöver kanske får gå i en mindre grupp. I en stor skola finns det flera lärare i ett arbetslag och då blir det bättre kontinuitet om en lärare slutar. En intressant sak är att ibland har vi större grupper i förskolan än i 7-9. Det är viktigt att alla kan få komma till samma skola, så inte någon blir kvar och inte kommer in. Det här ska nuvarande rektor och mottagande rektor jobba med tillsammans med elever och föräldrar. Det kan också finnas så att det finns elever med särskilda behov att ta hänsyn till. Hur många elever får det var i en klass? Det finns inga såna regler men vi ser att det finns plats för näsvikeneleverna i de här skolorna. Hudiksvalls kommun har dyra internhyror! Vi har inte dyra lokaler per kvadratmeter, vi har för stora ytor utifrån elevantalet. Vi betalar för sju kvadratmeter mer än rikssnittet. Kan vi plocka bort lokaler behöver vi inte betala det.

6 Hur mycket är den faktiska kostnaden för lokalerna? Vi får återkomma med siffrorna. Vi har valt att inte utgå från de kostnader vi kan spara in för det är en bieffekt vi måste säkra kvalitén och behörigheten. Men vi måste också komma ner i lokalyta och vi måste ut ur dyra, hyrda lokaler. Kan vi till exempel flytta in annan verksamhet i Bromangymnasiet handlar det om stora pengar som vi kan använda bättre. Hur blir det med köket? Det finns inga sådana diskussioner idag. Politiskt finns ambitionen att behålla tillagningsköken i kommunen. Hur ser lärarna på det här? Förslaget var väntat, det är inte hållbart med en högstadieskola med 30 elever. Och när vi träffade dem idag hade de ett starkt elevperspektiv, hur det ska bli så bra som möjligt för eleverna Hur blir det med behörighet i de lägre åldrarna? Våra gamla mellanstadielärare har bred behörighet så länge de är kvar i systemet. Sedan kanske det blir så att man inte har en klasslärare utan fler för att säkra behörighet. Fortsatt dialog Mer information och möjlighet att ställa frågor och ge synpunkter finns på Lennart Backlund kommer arbeta heltid i två månader med detta och står till förfogande för elever, föräldrar och personal. Förslagsvis är Lennart med på föräldraföreningens möte i februari.