Organisation av grundskolan i Gnesta kommun

Transkript

1 Sid 1(2) Upprättad den: TJÄNSTESKRIVELSE Vårt diarienummer: BoUN Till Barn- och utbildningsnämnden Organisation av grundskolan i Gnesta kommun Förslag till beslut 1. Ändra organisationen så att samtliga skolor för de yngre eleverna blir F-5 skolor (dvs även Welandersborgs skola i Björnlunda, Kvarnbackaskolan i Stjärnhov och Laxne skola i Laxne) fr o m höstterminens start Låta elever i år 5 från Kvarnbackaskolan och Laxne skola ha två basskolor så att de även är garanterade en plats på Frejaskolan om de så önskar 3. Låta organisationen med år 6 på Frejaskolan kvarstå som idag 4. Öka elevpengen för år 1-5 på skolor som inte har fler än totalt 50 elever från kr per elev till kr per elev på kommunala skolor och från kr per elev till kr per elev på fristående skolor (900 tkr) 5. Utöka Elevhälsans personal med ytterligare en halvtid psykolog samt en heltid specialpedagog (800 tkr) Sammanfattning Det finns en klart uttalad vilja hos majoriteten att ha kvar en skola i varje tätort. Även om vissa skolor är små så kan de samordnas med förskolan för att få ett större arbetslag, en kreativare miljö och bättre förutsättningar för att klara sig på barn- och elevpengen med samverkan sinsemellan. När nu skolorna ses över efter ett och ett halvt år har politiken och förvaltningschef tagit in synpunkter från både föräldrar och personal, redovisning i konsekvensanalysen. Björnlunda har ett ökande elevantal och kommer de närmaste åren att ha nästintill fullstora åldershomogena klasser. Blivande år 5 har 13 elever och blivande år 4 är den åldersgrupp har så få som 9 elever, sedan ökar antalet elever till runt och minskar inte nämnvärt de kommande åren. Man har framöver ingen direkt problematik med åldersblandade klasser över flera åldersgrupper eftersom elevantalet är så pass stort. Denna höst är dock elevantalet i år 4 och 5 inte högre än att de tillsammans bildar en klass på 22 elever (två åldersgrupper tillsammans). På de mindre skolorna i Stjärnhov och Laxne är antalet elever i blivande skolår 5 fortfarande litet i flera år framöver. Det innebär att de med nuvarande personalbemanning kan komma att undervisa elever i tre olika åldersgrupper i samma klass om även de blir F-5 skolor.

2 För att lösa problematiken med fler än två åldersgrupper i samma klass föreslås elevpengen för år 1-5 öka på skolor som inte har fler än 50 elever. Under förutsättning att skolan har en budget i balans och att eleverna stannar kvar på skolan motsvarar detta ca en tjänst per skola. På skolorna i centrala Gnesta är elevunderlaget så stort att flera möjliga lösningar finns att tillgå, även om elevunderlaget på främst Frejaskolan minskar i år 5. Förändringen är planerad att genomföras till höstterminens start. Bakgrund Den 24 augusti 2009 beslutades om en ny skolorganisation där de tre ytterskolorna blev F-4 skolor, Dansutskolan och Frejaskolan F-5 skolor och Frejaskolan en 6-9 skola (Frejaskolan F-9). Anledningen till denna omorganisation var att Gnesta i likhet med många andra kommuner hade ett pressat ekonomiskt läge på grund av lågkonjunkturen och därmed var tvungen att göra kraftfulla besparingar i verksamheterna. Arbetet utgick från att ur pedagogisk synvinkel organisera grundskolan så bra som möjligt för att kunna hantera en minskad elevpeng på totalt på 3,5 mkr (5 mkr för grundskolan totalt). De pedagogiska värdena var avgörande, ekonomiskt sett kunde alla dåvarande förslag ge besparingar på 3,5 mkr men med sämre undervisningsmöjligheter. Ärendebeskrivning inkl Konsekvensbeskrivning Hösten 2011 införs en ny skollag och nya läroplaner. Dessa påtalar ytterligare vikten av en hög måluppfyllelse för eleverna och påtalar skolans skyldighet att uppnå godkända resultat för alla elever. Tidigare sammanlänkade ämnen som sooch no-block delas från skolår 4 upp i separata ämnen. För de yngre eleverna är detta inget problem och de kan med mycket goda resultat gå i åldersblandade klasser. När eleverna kommer upp i speciellt år 5 och vidare upp i åren blir det allt viktigare med utbildning uppdelad på samtliga ämnen och att undervisning kan bedrivas så att eleverna får med sig kunskaper och sökvägar i så kronologisk ordning som möjligt. Att bedriva undervisning för tre åldersgrupper samtidigt utan att kunna dela upp eleverna i åldershomogena grupper är redan idag svårt i dessa åldrar (styrks av nyligen framtagna avhandlingar kring åldersblandade grupper) och blir med den nya skollagen ännu svårare. Med anledning av detta är det viktigt att tillföra extra resurser för de två minsta skolorna. Kommunen har inte bara ansvar för att erbjuda skolgång, man ska erbjuda bra skolgång där eleverna får så mycket kunskaper med sig som möjligt. Det gör att Sid 2 (6)

3 man inte i alla lägen kan acceptera lösningar som innebär undervisningssituationer som inte bedöms gynna eleverna t ex: Att antalet elever i samma ålder och angränsande åldrar blir så litet att lärare bedöms ha svårt att bedriva bra undervisning Att kringresurserna för barn i behov av särskilt stöd blir så få att undervisningssituationen inte kan garanteras vare sig för den eleven eller för klasskamraterna Den första punkten hjälps upp av att öka lärartätheten på de två minsta skolorna. Att elevunderlaget är litet och därmed begränsar kontakterna med andra elever i och utanför undervisningen kan inte ändras men underlättas. Den andra punkten finns med i åtgärderna avseende Elevhälsans resurser där en utökning av psykologtjänst och specialpedagogtjänster förordas ske. Att vid några tillfällen ha samordnade aktiviteter för de tre ytterskolorna kan göra att eleverna lär känna varandra innan de byter skola, vilket kan underlätta den sociala situationen. Den nya skollagen återgår till den tidigare tanken om indelning i åren 1-3, 4-6 och 7-9. Hur kommunerna organiserar skolorna är dock inget som Skolverket/ Skolinspektionen har något ett erinra mot. Man kan med den nya skollagen mycket väl ha F-4 skolor liksom F-5 och 6-9 skolor. Laxne skola F-4 har totalt 40 elever hösten Om samtliga blivande år 5 stannar kvar uppgår elevantalet till totalt 47 elever, av dessa går 7 elever i blivande år 5 och 6 elever i blivande år 4. Totalt blir det en åldersblandad klass på 13 elever, vilket är en för liten klasstorlek för att finansiera lärarresurser etc. Om man utökar klassen med år 3 blir det 23 elever, men då med ett ännu större åldersspann att ha undervisning för. Med anledning av detta föreslås elevpengen öka för år 1-5 på skolor som inte har fler än 50 elever, detta motsvarar en extra lärartjänst om budgeten är i balans och eleverna stannar på skolan. Kvarnbackaskolan F-4 har totalt 40 elever hösten Om samtliga blivande år 5 stannar kvar uppgår elevantalet till 48 elever, av dessa går 8 elever i blivande år 5 och 8 elever i blivande år 4, vilket blir en klass 16 elever. Om man utökar med år 3 blir det 21 elever i en åldersblandad klass med tre åldersgrupper. Även här föreslås elevpengen öka för år 1-5 på skolor som inte har fler än 50 elever, detta motsvarar en extra lärartjänst om budgeten är i balans och eleverna stannar på skolan. Då föräldrar alltid har valfrihet att välja skola är det osäkert hur många elever som kommer att stanna kvar på sina respektive basskolor. Föräldrar med elever i år 5 på Kvarnbackaskolan och Laxne skola får dessutom en ökad valfrihet om de får möjlighet att ha två basskolor, detta för att eleverna garanterat ska ha möjlighet att få en plats på Frejaskolan om många av deras kamrater väljer att gå på den skolan. Sid 3 (6)

4 För de båda små skolorna kan antalet åldersgrupper i varje klass öka om flera föräldrar väljer andra skolor till sina barn. Med en ökad lärartäthet mildras detta. Welandersborgs skola är större med sina 63 elever, som året efter ökar till 71 och sedan 74 elever i nuvarande organisation och kan därmed lättare sätta ihop fungerande klasser. Endast år 4 och 5 med sina 9 respektive 13 elever har till hösten färre än 17 elever. Dansutskolan är redan idag en F-5 skola och har inga svårigheter att ha en åldershomogen år 5 klass. Även Frejaskolan har en F-5 skola och en 6-9 skola. Där försvinner möjligheterna till samordningsvinster utifrån det stora antalet år 5 elever vilket kan innebära problem att få till klasstorlekarna om många elever trots allt väljer Frejaskolan för sina barn i denna åldersgrupp. För personalen på skolorna i Stjärnhov och Laxne fortsätter lärarkollegiet att vara litet även om man får en åldersgrupp tillbaka och även om man en högre lärartäthet och man kan fortfarande uppleva en ensamhet i lärarrollen. På de båda skolorna får elever i år 5 en mycket liten kamratgrupp inom sin åldersgrupp (resten stannar ju kvar på skolan ytterligare ett år när år 5 flyttar vidare). Det kan innebära svårigheter att hitta kamrater som man passar tillsammans med och den psykosociala situationen kan bli sämre t ex uppvisade båda dessa skolor en högre andel elever som hade upplevt mobbing i den senaste elevenkäten. Några samordnade aktiviteter för de tre ytterskolorna kan göra att eleverna ändå lär känna varandra innan de byter skola. Eleverna i både år 5 och 6 har uttalat sig positivt om sin skolgång på Frejaskolan. För föräldrar och barn som har önskat få tillbaka år 5 på sin närmaste skola är förslaget positivt. Det föräldrar har framfört som negativt är att deras barn får längre skoldag och längre resväg, detta förändras med det framlagda förslaget. Förslaget innebär även en liten kostnadsminskning för skolskjutsar, denna är dock mycket marginell då de extra skolskjutsresorna mest har handlat om extra busskort. I förslaget får elever i år 6 från Björnlunda, Stjärnhov och Laxne fortfarande åka skolskjuts till Gnesta tätort. Det innebär, förutom själva bussresan, att man liksom nu får resa hemifrån tidigare och kommer hem senare. Några elever kan fortfarande uppleva skolresan som otrygg. Elever i år 6 från de mindre tätorterna kommer liksom nu att gå i en större skola än sin basskola (stora skolor finns inte i kommunen). För eleverna innebär det en omställning till något nytt och större. Sid 4 (6)

5 Merparten av eleverna har dock uttalat sig positivt om att ha sin skolgång på Frejaskolan. Kamratkontakterna blir flera och det är därmed lättare att hitta kamrater att trivas med. Skolgången förenklas av den åldersadekvata undervisningen och det är lättare att få likvärdiga betyg i kommunen. Förslaget innebär även att elever i år 6 på de båda orterna inte heller nu finns kvar i närtätorten under dagen. Boende och viss personal befarar att bygden kommer att utarmas och att det påverkar inflyttningen till dessa orter negativt. Föräldrarnas synpunkter: På Kvarnbackaskolan har föräldrar till 12 elever (av totalt 40 elever) svarat på enkäten. Det innebär en svarsfrekvens på 30 %. Av de som har svarat anser flera att det utifrån det låga barnantalet är svårt att ha de äldre eleverna kvar, även om man önskar att få tillbaka dem framöver. Några avser att välja Frejaskolan oavsett och några avser att välja Dunkers skola i Flen om inte klasserna kommer åter. På Laxne skola har föräldrar till 19 elever (av totalt 39 elever) svarat på enkäten. Det innebär en svarsfrekvens på 49 %. De flesta som har svarat på enkäten anser att man vill ha eleverna på Laxne skola hela tiden, men flera avser ändå att placera sina barn på Frejaskolan eller om barnen inte får gå på Laxne skola så önskar man Welandersborgs skola om den möjligheten finns. På Welandersborgs skola har föräldrar till 49 elever (av totalt 76 elever) svarat på enkäten. Det innebär en svarsfrekvens på 64 %. Även om några föräldrar avser att välja Frejaskolan eller kan tänka sig ett alternativ med Frejaskolan så är det en övervägande majoritet som har svarat att de endast kan tänka sig Welandersborgs skola. På föräldramöten har framkommit förslag från föräldrarna på Welandersborgs skola och på Laxne skola om att göra Welandersborgs skola till en F-6 skola. Majoriteten av de närvarande föräldrarna (ca 30 på Welandersborg och 11 på Laxne) tyckte att detta var ett bra förslag alternativt bättre än att åka till Frejaskolan längdmässigt. På Laxne skola naturligtvis endast så länge den egna bygden inte kan ordna egna klasser för dessa åldrar. På Kvarnbackaskolan (med 16 föräldrar närvarande) ansåg föräldrarna att detta inte var ett bättre förslag. Flera önskar få tillbaka åtminstone år 5 och helst även år 6. Men många värnade också om den nuvarande organisationen och vädjade om långsiktiga beslut och man påtalade att man har förståelse för problematiken med det låga barnantalet Synpunkter från eleverna i år 5 och 6 på Frejaskolan: Eleverna i år 6 har tidigare svarat på enkätfrågor kring hur de ser på sin skolplacering på Frejaskolan. Enkäten har i huvudsak varit mycket positiv, endast ett fåtal elever har haft negativa synpunkter. Sid 5 (6)

6 Samtal har nu förts med eleverna i år 5 kring hur de mår på skolan, hur de trivs och hur skolarbetet går. Dessa samtal har också visat på en mycket hög trivsel och nöjdhet. I båda fallen kan man hitta elever som inte är så nöjda, men huvudparten av de tillfrågade tycker att det fungerar mycket bra. Personalens och de fackliga organisationernas synpunkter: Personalen har mycket olika åsikter. Generellt kan sägas att samtliga skolor vill ha så många klasser som möjligt på sin skola. Oavsett man finns i ytterområden eller i Gnesta tätort så önskar man en så stor organisation som möjligt. Laxne är undantaget där den nyanställda lärarpersonalen uttalar att de har svårt att se det möjliga i att i sitt läraruppdrag tillgodose tre åldersgruppers behov. Kvarnbackaskolan, Welandersborgs skola och Dansutskolan önskar samtliga sina femmor och sexor tillbaka och Frejaskolan önskar ha nuvarande organisation kvar. De lärare som idag undervisar år 6 anser att den nuvarande organisationen är den bästa för elevernas lärande. De fackliga organisationerna har två helt olika åsikter, där Lärarförbundet förordar en återgång till det tidigare och LR (Lärarnas riksförbund) förordar den nuvarande organisationen. Chefsgruppen är enig i sin tanke att den nuvarande organisationen fungerar mycket bra, men att det är helt möjligt att organisera verksamheten på annat sätt. Dock anser man inte att det är bra för elevernas måluppfyllelse att ha endast en åldersblandad klass med många olika åldrar på en skola och anser det därför inte bra att återinföra år 5 på de två minsta skolorna. En utökning med en lärare mildrar detta, men det är fortfarande få elever per ålder. Mona Elveskog Förvaltningschef Barn och utbildning Handläggare: Mona Elveskog Förvaltningschef Barn och utbildning direkt: mona.elveskog@gnesta.se Sid 6 (6)