Sammanträde i barn- och utbildningsnämnden

Transkript

1 utbildningsnämnden KALLELSE KUNGÖRELSE Sammanträde i barn- och utbildningsnämnden Tid och plats för sammanträde Måndagen den 10 juni 2013, kl Frejaskolans sammanträdesrum Gruppmöten Majoriteten (S, MP, V); kl Frejaskolans sammanträdesrum Oppositionen (M, FP, C, KD); kl Frejaskolan plan 1 sal A 112 Förslag till justerare Ordinarie: Kukkamariia Valtola Sjöberg (MP) Ersättare: Ingalill Fredriksson (C) Tid och plats för justering Måndagen den 17 juni 2013, kl Kommunledningskontoret, Västra Storgatan 15, Gnesta Allmänheten Allmänheten är välkommen att närvara vid sammanträdet. Beslutsunderlag till ärendena i kallelse finns tillgängliga i kommunhuset, medborgarkontoret och på Frågor om kallelse och ärendena besvaras av sekreteraren, tel: Dagordning Sammanträdets öppnande samt upprop Val av justerare och tid för justering Godkännande av dagordning Allmänhetens frågestund Information ~ Resa inom ramen för ESF-projektet - Ingrid Waldenström, projektledare ~Placerings- och köstatistik ~Resa inom ramen för ESF-projektet - Ingrid Waldenström, projektledare ~Presentation av barn- och utbildningskontoret Offentliga 1-4, Ej offentliga 5 Nr. Ärende Ärendemening 1 BOUN Åtgärder för att nå en budget i balans

2 utbildningsnämnden KALLELSE KUNGÖRELSE 2 BOUN Internkontrollplan 3 BOUN Riktlinjer skolskjutsar 4 BOUN Redovisning av delegationsbeslut 5 BOUN Förvaltningschefen informerar Linda Lundin Ordförande Maj-Lie Taengh Sekreterare

3 utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: BOUN utbildningsnämnden Åtgärder för att nå en budget i balans Förslag till beslut i barn- och utbildningsnämnden 1. Godkänna redovisade förslag till åtgärder för att hantera det prognostiserade underskottet för 2013 Sammanfattning Vid barn- och utbildningsnämndens sammanträde redovisades budgetuppföljning tom april. Prognosen för förvaltningens totala resultat för 2013 pekar mot ett underskott på ca 4 miljoner. Det krävs åtgärder av såväl långsiktig som strukturell karaktär för att komma tillrätta med det prognostiserade underskottet Samtliga chefer uppdras av förvaltningschef att se över och anpassa sin organisation till den budget som avser andra halvåret 2013, för att stå bättre rustade inför Enligt kommunens styrprinciper är nämnden skyldig att så snart en avvikelse befaras eller konstateras vidta åtgärder inom ramen för sina befogenheter så att budget kan hållas. Detta innebär att förvaltningen ska till nämnden redovisa förslag till hantering av underskottet. Underskottet beräknas kunna begränsas genom de föreslagna åtgärderna. Förutom de strukturella åtgärder som verksamheterna har att hantera har de uppdrag att vara mycket återhållsamma med sina kostnader utan att skapa ryckighet och osäkerhet i organisationen. Ärendebeskrivning Vid barn- och utbildningsnämndens sammanträde redovisades budgetuppföljning tom april. Förvaltningens totala resultat för 2013 pekar mot ett underskott på ca 4 mkr (=ca 1,7 % av BoU:s totala budget). Det krävs åtgärder av långsiktig och strukturell karaktär för att det prognostiserade underskottet 2013 inte ska öka. De strukturella förändringarna är dessutom nödvändiga för att kunna anpassa verksamhetens resursanvändning. I det fall att de preliminära budgetramarna kvarstår för 2014 bör verksamheterna uppdras att göra fler effektiviseringar.

4 utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) 2(2) Ekonom knuten till barn- och utbildningsförvaltningen har under april månad träffat samtliga chefer inom BoU och gått igenom budgetläget och kommit med förslag på hur man kan begränsa förvaltningens underskott. - Det prognostiserade underskottet kräver att de reserver som finns inom förskola och grundskola tas i anspråk Strukturella åtgärder: - Samtliga chefer uppdras av förvaltningschef att se över och anpassa sin organisation till den budget som avser andra halvåret 2013 för att stå bättre rustade inför Förvaltningens synpunkter För helåret 2013 är kostnaden 5 mkr högre än budgeterat för barn/elever som går inte går i kommunens förskola och grundskola. Denna kostnad reduceras genom 2 mkr högre intäkter för elever från andra kommuner. Gymnasiet uppvisar en avvikelse med 2 mkr vid årets slut pga att kostnaderna är för lågt budgeterade. Underskottet beräknas kunna begränsas genom de föreslagna åtgärderna. Förutom de strukturella åtgärder som verksamheterna har att hantera har de uppdrag att vara mycket återhållsamma med sina kostnader utan att skapa ryckighet och osäkerhet i organisationen. Det är en förutsättning då det inte kommer att finnas några tillgängliga reserver under resten av Monica Harlin Tf Förvaltningschef

5 utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: BOUN utbildningsnämnden Internkontrollplan för barn- och utbildningsnämnden 2013 Förslag till beslut 1. Internkontrollplan 2013 för barn- och utbildningsnämnden antas enligt bilaga 1. Ärendebeskrivning Den 13 maj 2013 genomförde kommunstyrelsen en väsentlighets- och riskanalys. Utifrån resultatet av analysen uppdrogs kommunstyrelsens presidium att besluta om fyra särskilda fokusområden som samtliga nämnder (inklusive kommunstyrelsen) har att arbeta efter under internkontrollen Fokusområden 2013; 1. Förhindra och förebygga givande och tagande av mutor samt jäv 2. Tydlig och förankrad krishantering 3. Säkerhetsställa en god kompetensförsörjning 4. Säkerhetsställa att beslut kvalitetssäkras och verkställs (NY) Utöver ovanstående punkter har varje nämnd att anta egna punkter (max fem stycken) utifrån risker i den egna verksamheten som framkommit i den egna nämndens väsentlighets- och riskanalys. utbildningsnämndens väsentlighets- och riskanalys genomfördes den 27 maj Förvaltningens synpunkter Utifrån resultatet av nämndens väsentlighets- och riskanalys har förvaltningen tagit fram förslag på kontrollområden inom den egna nämnden. Resultatet av internkontrollen kommer i år att integreras med

6 utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) 2(2) nämndens årsredovisning. Av bilaga 1 framgår det hur nämnden förslås arbeta med den interna kontrollen inom de kommunövergripande fokusområdena samt nämndens egna kontrollområden. Bilagor: 1. Internkontrollplan Beslutet ska skickas till: ~ Samtliga enhetschefer i BoU Monica Harlin Tf förvaltningschef

7 Internkontrollplan 2013 barn- och utbildningsnämnden Kontrollperiod juni jan2014 Kommunövergripande fokusområden Område Kontrollmål Ansvarig Kontrollmetod (inkl frekvens) Rapport till Mutor och jäv Förhindra och förebygga givande och tagande av muta samt jäv Förvaltnings-ch ef Utbildningsinsatser har genomförts på nämnd och ledningsgrupp Frekvens: Löpande under kontrollperioden utbildnings -nämnden Senast tid för kontroll Dec Resultat /Åtgärd Krishantering Personal Tydlig och förankrad krishantering Säkerhetsställa en god kompetensförsörjning Respektive enhetschef Respektive enhetschef Samtliga enheter har upprättat aktuella krisledningsplaner Frekvens: 1 ggr under kontrollperioden Utifrån vårens medarbetar -undersökning tas handlingsplaner fram per enhet utifrån de utbildnings -nämnden utbildnings -nämnden Dec Dec förbättringsområden som framkommer. Frekvens: 1 ggr under kontrollperioden Område Kontrollmål Ansvarig Kontrollmetod (inkl frekvens) Rapport Senast Resultat

8 Internkontrollplan 2013 barn- och utbildningsnämnden Kontrollperiod juni jan2014 Kvalitet Säkerhetsställa att beslut kvalitetssäkras och verkställs Förvaltnings-ch ef Uppföljning avseende verkställigheten av nämndens samtliga beslut månadsvis (ej de som är delegerade) till utbildnings nämnden tid för kontroll Dec /Åtgärd Enbart för barn- och utbildningsnämnden Område Kontrollmål Ansvarig Kontrollmetod (inkl frekvens) Rapport till Personal Tillgång på behörig personal Förvaltnings-ch ef Antal rekryteringar som inte tillsätts av behörig personal Frekvens: 1 ggr per år via kvalitetsredovisningar utbildnings nämnden Senast tid för kontroll Dec Resultat /Åtgärd Personal Lång sjukfrånvaro Förvaltnings-ch ef Uppföljning av orsak till den långa sjukfrånvaron på individnivå. Frekvens: kontinuerlig uppföljning av respektive chef på individnivå samt övergripande rapport i kvalitetsredovisning 1 ggr/år utbildnings nämnden Dec Område Kontrollmål Ansvarig Kontrollmetod (inkl frekvens) Rapport till Senast tid för Resultat /Åtgärd

9 Internkontrollplan 2013 barn- och utbildningsnämnden Kontrollperiod juni jan2014 Arbetsmiljö Våld och hot Förvaltnings-ch ef 1. Genomgång och analys i chefsgruppen av skador/tillbud beroende av hot/våld utbildnings nämnden kontroll Dec Frekevens: 1 ggr/termin 2. Genomgång och analys på respektive enhet av skador/tillbud beroende av hot/våld Frekvens: 2 ggr/termin

10 utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: BOUN utbildningsnämnden Riktlinjer för skolskjutsverksamhet i Gnesta kommun Förslag till beslut i barn- och utbildningsnämnden 1. Godkänna nya riktlinjer för skolskjutsverksamhet i Gnesta kommun 2. Upphäva tidigare riktlinjer upprättade Sammanfattning utbildningsförvaltningen reviderar regelbundet sina planer, regler och riktlinjer. Revideringen sker bl a med anledning av förändringar i skollagen. Ärendebeskrivning Ny skollag (2010:800) gör att paragrafhänvisningar behöver uppdateras. Dessutom har texten om elever som har regelbundet växelvis boende ändrats och meningen Adressen bör för övrigt uppfylla kriterierna för skolskjuts. har ändrats till Adressen ska för övrigt uppfylla kriterierna för skolskjuts.. Bilagor: 1. Riktlinjer för skolskjutsverksamhet i Gnesta kommun.

11 utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) 2(2) Monica Harlin Tf Förvaltningschef

12 utbildningsförvaltningen utbildningsförvaltningen Upprättad: Diarienummer: BOUN Riktlinjer för skolskjutsverksamhet i Gnesta kommun Skyldigheten att anordna skolskjuts Enligt skollagen 10 kap 32, 33 och 40 är hemkommunen skyldig att sörja för att eleverna i grundskolan anordnas kostnadsfri skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn till Färdvägens längd Trafikförhållandena Funktionshinder hos elev eller Någon annan särskild omständighet Riktlinjerna ersätter inte föräldrars/vårdnadshavarnes ansvar för elevens skolväg Föräldrar/Vårdnadshavare ansvarar för eleven till dess skolskjutsen avgår från respektive avlämnar eleven vid påstignings- respektive avstigningsplatsen. Föräldrar/vårdnadshavare ansvarar för sina barn på väg från hemmet till påstigningsplatsen och till dess skolskjutsen kommit. Därefter övertar transportören ansvaret. Från det man anlänt till skolan har skolan ansvaret. Motsvarande ansvarfördelning gäller vid hemresan. Om en elev missat skolskjutsen har föräldrarna ansvaret för att eleven kommer till/från skolan. Om eleven p.g.a. undervisning missat skolskjutsen hem har kommunen skyldighet att anordna hemtransport för eleven. Om ett fordon går sönder är det entreprenören som skall se till att ersättningsfordon sätts in. Skolskjuts beviljas till elevens basskola samt även till annan skola belägen i kommunen om detta inte medför merkostnader Med basskola menas den skola som eleven geografiskt tillhör. Vid flytt till annan del i kommunen kan eleven få gå kvar i sin gamla skola och kan då

13 utbildningsförvaltningen 2(4) 2(4) beviljas skolskjuts om det fungerar med redan befintliga skolskjutsar, särskild skjuts anordnas ej. Väljer man som förälder/vårdnadshavare att placera sitt barn i en fristående skola eller annan skola än basskolan i kommunen gäller samma regler som ovan. Elever i år 7-9 ( undantag elever i Gnesta tätort ) har rätt till busskort och skolskjuts till kommunens 7-9 skola. Gnesta kommun anordnar inte skolskjuts för elever som går i skola i annan kommun Väljer man som förälder/vårdnadshavare en skola/friskola utanför den egna kommunen får man som förälder/vårdnadshavare själv bekosta busskort/tågbiljett för sitt/sina barn. Skolskjuts beviljas om avståndet för eleven mellan hem och skola är mer än - 3 km för elever i förskoleklass och skolår km för elever skolår km för elever skolår 7 9 Avståndsbedömning görs utifrån hela bebyggelsegrupper som inte delas. Avståndet räknas från skolan fram till områdets gräns. Avståndsgränserna är ett riktmärke och räknas från hemmet/familjedaghemmet till skolan eller hemmet/familjedaghemmet till närmsta hållplats. Avståndsgränserna avser den sträcka eleven själv får ta sig. Skolskjuts anordnas endast för den sträcka som överstiger 3, 4 respektive 5 km. Skolskjutsorganisationen planeras inför varje läsår så att elever upp t o m skolår 3 inte ska behöva korsa eller gå längre sträckor längs väg 57 utanför tätorterna eller övriga vägsträckor med hastighetsbegränsning 90 km/h. Transporttiden för enskild elev från bostaden till skolan och från skolan till bostaden bör ej sammanlagt överstiga 2 timmar och 30 min per dag (Omstigning kan förekomma) Skolskjuts anordnas i anslutning till skoldagens början och slut. Med skoldagens början respektive slut avses den tidpunkt då barnets/elevens lektioner normalt börjar respektive slutar. Inom skoldagen kan håltimmar förekomma, främst i år 7-9. Dessa kan även ligga i början eller slutet av skoldagen. Särskild skolskjuts ordnas ej vid håltimme i början eller slutet av skoldagen. Gångtid, väntetid och restid på

14 utbildningsförvaltningen 3(4) 3(4) sammanlagt 150 minuter per dag kan förekomma, men bör ej överstigas. För elever med beviljad skolskjuts vid Dansutskolan och Gnesta Waldorfskola gäller att skolskjutsen samordnas med Frejskolan och att den ankommer och avgår från Frejaskolan Från Frejaskolan har en av skolskjutsturerna förlängts så att den går vidare till Dansutskolan. Elever med beviljad skolskjuts vid Dansutskolan får därför byta från sin ordinarie buss vid Frejaskolan. Omvänt gäller på eftermiddagen då buss går från Dansutskolan till Frejaskolan där bussbyte sker till den ordinarie skjutsen. För elever vid Gnesta Waldorf-skola är det sluthållplats vid Frejaskolan. Skolskjuts med taxi sker där det inte finns tillgång till den ordinarie linjetrafiken med buss. Taxi kan även erbjudas elever som på grund av särskilda skäl behöver ha skolskjuts. Sådan skolskjuts prövas efter särskild ansökan hos barn- och utbildningsförvaltningen och kan i vissa fall behöva styrkas med läkarintyg. Vid kortvariga funktionshinder orsakade av olycksfall under skoltid och fritid täcker kommunens försäkring kostnaderna för eventuell skolskjuts. Elever som regelbundet växlar boende mellan föräldrar/vårdnadshavare med gemensam vårdnad kan beviljas skolskjuts från båda adresserna efter särskild hemställan till barn- och utbildningsförvaltningen förutsatt att adresserna i övrigt uppfyller kriterierna för skolskjuts I de fall barnet bor växelvis hos båda sina föräldrar/vårdnadshavare inom Gnesta kommun ska behovet av skolskjuts prövas från båda föräldrarnas adresser, om det är fråga om växelvis boende enligt ett fast arrangemang förankrat i lagstiftningen. Med växelvis boende avses att eleven bor på två adresser, normalt halva tiden vardera, i ett regelbundet mönster exempelvis varannan vecka. Adresserna ska för övrigt uppfylla kriterierna för skolskjuts. Prövning görs efter särskild ansökan till barn- och utbildningsförvaltningen. Förälder/vårdnadshavare med delad vårdnad som är bosatt utanför kommunen kan ej ansöka om skolskjuts för sitt/sina barn. Elever med skolbarnomsorg i kommunens tätorter beviljas inte skolskjuts till eller från skolbarnomsorgen Det åligger förälder/vårdnadshavare att lämna och hämta sitt/sina barn vid fritidshemmet, fritidsklubben eller hos dagbarnvårdaren.

15 utbildningsförvaltningen 4(4) 4(4)

16 utbildningsförvaltningen ÄRENDEBLAD Upprättad: Diarienummer: BOUN utbildningsnämnden Redovisning av delegationsbeslut Sammanfattning utbildningsnämnden har överlåtit sin beslsutanderätt till tjänsteman enligt av barn- och utbildningsnämndens antagen delegationsordning (antaget ). Dessa beslut skall redovisas till barn- och utbildningsnämnden. Redovisningen innebär inte att barn- och utbildningsnämnden får ompröva eller fastställa delegeringsbesluten. Däremot står det barn- och utbildningsnämnden fritt att återkalla lämnad delegering. Delegationsbesluten i sin helhet finns tillgängliga hos barn- och utbildningsförvaltningen. Tiden för överklagande av beslut som fattats med stöd av delegationen börjar löpa fr.o.m att barn- och utbildningsnämndens protokoll justerats och anslagsbevis är uppsatt på kommunens anslagstavla. Detta gäller dock inte myndighetsärenden där tiden börjar löpa från det datum då sökanden fått del av besluten. Från och med maj 2013 innehåller inte redovisningen av delegationsbeslut uppgifter om vem som initierat respektive delegationsbeslut. Eftersom uppgift om initierare (namn och adress) kan omfattas av sekretess i vissa ärenden och då personer med skyddad identitet inte ska röjas, har dessa uppgifter tagits bort. ~ Förteckning över delegationsbeslut

17

18 utbildningsförvaltningen RAPPORT DELEGATIONSBESLUT

19 Beslutsperiod: Ärende: BOUN Personalknutna ärenden Specialpedagog till Frejaskolan F-5 A Beslutsdatum: Beslut: Tillsvidareanställning av en speciallärare från :45:02 Sida 1 av 1