Förändrad skolorganisation i Gnesta kommun (Komplettering efter beslut om minoritetsåterremiss)

Transkript

1 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: BOUN Kommunstyrelsen Förändrad skolorganisation i Gnesta kommun (Komplettering efter beslut om minoritetsåterremiss) Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Anta förslag till förändrad skolorganisation inför hösten 2016: - Frejaskolan F-6 - Dansutskolan F-6 - Welandersborgs skola F-6 - Kvarnbackaskolan F-6 - Laxne skola avvecklas med start i juni Upphäva beslut Låta elever i år 5 från Kvarnbackaskolan och Laxne skola ha två basskolor så att de även är garanterade en plats på Frejaskolan om de så önskar se kommunfullmäktiges beslut , dnr BoUN (se bilaga Förvaltningen ges i uppdrag att verkställa organisationsförändringar som följer med anledning av beslut 4. Omedelbar justering Sammanfattning Omorganisation F-6 Förslaget blir att alla F-5 grundskolor i kommunal regi blir F-6 grundskolor. Förändringen träder i kraft från och med augusti 2016, vilket betyder att årets 5:or får vara kvar på sina skolor och flyttar in till Freja först till årskurs 7. Detta stämmer överens med läroplan, Lgr11, med det centrala innehållet och kunskapskraven i de olika årskurserna. Dessutom blir det läraren som haft eleverna i år 4 och 5 som sätter betyg i år 6. En förändrad organisation kommer att bättre stödja elevens lärande. Laxne skola I ärendet finns också förslaget att avveckla Laxne skola. Idag finns 30 elever på skolan. Elevantalet har sjunkit sedan skolan öppnades 2004, från ca 70 till dagens 30 elever. Befolkningen i Laxne med omnejd har sjunkit under samma period med 8 %. Samtidigt väljer föräldrar i Laxne att placera sina barn i andra skolor. Prognosen för befolkningsutvecklingen visar inte på en ökning. Kostnaden att driva Laxne skola är mycket hög, cirka 6 miljoner varav hyran är ungefär hälften.

2 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE 2(10) Undervisningskostnaden är cirka 60% högre än i Gnesta tätorts skolor. I takt med att antalet elever minskar på Laxne skola ökar kostnaden per elev. Samtidigt finns pedagogiska utmaningar på en liten skola. De 30 eleverna kommer att erbjudas plats på Welandersborgs skola i Björnlunda. De föräldrar som önskar kan genom det fria skolvalet söka sig till andra skolor. Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 7 juni 2016 beslutades om en minoritetsåterremiss av ärendet och begäran om konsekvensanalys som besvaras i avsnittet "Svar på begäran om konsekvensanalys vid minoritetsåterremiss". Ärendebeskrivning Bakgrund Gnesta kommuns skolresultat behöver höjas. Kommunens skolor har under många år legat lågt i nationella jämförelser. Samtidigt har Sverige som nation haft sjunkande skolresultat. Genom det fria skolvalet väljer familjer i allt högre utsträckning de skolor de tror blir bäst för sina barn. Gnesta kommun har höga ambitioner avseende befolkningstillväxt. Under 2015 ökade befolkningen med 1,3 procent, den största ökningen sedan Målet är att kommunen ska växa med 200 invånare per år. Stockholms bostadsbrist och höga bostadspriser gör att kommuner i Stockholms ytterkanter kan bli stora vinnare med rätt förutsättningar. Goda kommunikationer, attraktiva prisvärda bostäder och bra skolor och barnomsorg väger tungt för potentiella inflyttare. Om Gnesta kommun ska kunna locka till sig inflyttande familjer behöver skolresultaten höjas och alla skolor i Gnesta kommun behöver blir mer likvärdiga. Fokusering, prioritering och effektivisering är centrala begrepp för kommande satsningar inom skolan i syfte att fler ska klara kunskapskraven och lämna grundskolan med högre betyg. Elevernas meritvärden i kommunens skolor hamnar lågt trots att kommunen satsat betydligt mer pengar på skolan än i jämförbara kommuner. Både Swecos och PwC:s undersökningar (på uppdrag av Gnesta kommun 2016) visar att största skälet till det höga kostnadsläget är våra byskolor, där Laxne sticker ut med mycket höga kostnader pga det låga elevunderlaget och den dyra skolbyggnaden. Satsningen att bygga Laxne skola i början av 2000-talet hängde ihop med förhoppningen att området skulle expandera. Elevunderlaget har minskat i princip varje år sedan starten 2004, från 70-talet elever till dagens 30 elever (90 elever var i Skeppsta skola Inför höstterminen 2016 är det bara en elev (av 10 möjliga i åldersgruppen) som sökt förskoleklass i Laxne. Detta i kombination med att det är den nyaste och dyraste skolan gör att lokalkostnaden per elev är extremt hög. Gnesta kommun är en pendlarkommun där mer än hälften av befolkningen som arbetar pendlar till andra kommuner. Detta har bidragit till att många familjer även tar hänsyn till praktiska och logistiska kriterier när de väljer skola. Under 2016 har trycket på skolorna i Gnesta tätort varit större än någonsin. Närmare hälften av familjerna i Laxne skolas möjliga upptagningsområde har valt andra skolor än Laxne. Dessa elever finns i Gnesta tätort, Mariefred och Björnlunda.

3 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE 3(10) Urbaniseringen i världen är påtaglig och Sverige är ett av de länder där urbaniseringen är störst. Allt fler människor väljer att flytta från landsbygden till städerna. I Laxne inklusive dess landsbygd har befolkningen minskat med 8,0 procent från samtidigt som Gnesta kommun i sin helhet ökat med 6,5 procent under samma period och därav en ökning i Gnesta tätort med 12,9 procent. De nationella prognoserna framåt visar att stora tätorter med bra kommunikationer fortsätter att växa, medan landsbygden tappar eller stannar i befolkningsutveckling. Prognoserna för Gnesta kommun är inget undantag. Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 7 juni 2016 beslutades om en minoritetsåterremiss av ärendet och begäran om konsekvensanalys av följande punkter: 1. Hur påverkas hela Gåsinge-Dillnäs (Laxne med omnejd) vid en eventuell nedläggning av Laxne skola? 2. Hur påverkas barnen av de långa restider som uppstår och vad kan kommunen göra för att underlätta för de familjer som drabbats av en nedläggning? 3. Hur påverkas barn och föräldrar av ökad belastning på Welandersborgsskolan? 4. En komplett lokalutredning samt framtidsanalys krävs för samtliga skolor i kommunen för klass F 6 samt Frejaskolans högstadium, beräknat på de närmaste årens ökade elevantal. I avsnittet "Svar på begäran om konsekvensanalys vid minoritetsåterremiss" ges svar på de olika punkterna. Förvaltningens synpunkter I barn- och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse beskrivs skälen för förslaget att alla F-5 grundskolor i kommunal regi blir F-6 grundskolor. Vidare beskrivs att de främsta skälen till att avveckla Laxne skola är demografin och kostnaderna. De stora resurser som läggs på Laxne skola kan användas mer effektivt för att förbättra undervisningen för samtliga elever i kommunen. I barn- och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse beskrivs också konsekvenser vid avveckling och flytt av eleverna till Welandersborgsskolan. Avsikten med denna tjänsteskrivelse från kommunstyrelsens förvaltning är dels att summera en del av konsekvenserna av en avveckling av Laxne skola och dels redovisa möjliga konsekvenser som inte ligger inom barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde. Konsekvensbeskrivning Ekonomi Att fortsätta driva en skola med 30 elever i Laxne kan ifrågasättas om det är ekonomiskt försvarbart, då elevunderlaget successivt minskat och befolkningsprognosen tyder på fortsatt nedgång i antal elever. Både

4 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE 4(10) undervisningskostnader och lokalkostnader är betydligt högre per elev i Laxne än i övriga skolor. Dessa höga kostnader, ca 6 miljoner kronor, för ett 30-tal elever i Laxne påverkar resurstilldelningen till samtliga elever i kommunen. De minskade kostnader som uppnås vid avveckling av Laxne skola summeras till ca 3,6 miljoner. Beräknade ökade kostnader för personal vid Welandersborgs skola (ca 1,4 milj) och tillkommande skolskjutsar till Welandersborgs skola (ca kr) uppgår till knappt 1,6 miljoner. Detta ger en total besparing på ca 2 miljoner på barn- och utbildningsförvaltningen på kort sikt. En utredning kommer att göras tillsammans med fastighetsägaren Gnesta Förvaltnings AB för att se över alternativ användning av skollokalerna. Målet är på sikt minskade kostnader för kommunen som helhet. Organisation i Welandersborgs skola Ur arbetsmiljö- och lärandeperspektiv får lärarna bättre förutsättningar på större skolor som har mer personal. Sårbarheten minskar och flexibiliteten ökar samtidigt som det kollegiala lärandet ökar. Det är generellt lättare att rekrytera behörig personal till större skolor än till byskolor med åldersblandade klasser. På sikt är det viktigt att alla skolor i Gnesta kommun uppfattas som attraktiva att arbeta i eftersom Sverige står inför en stor lärarbrist som även kan bli kännbar i Gnesta kommun. Om alla Laxneelever flyttar till Welandersborgs skola kommer klasstorlekarna att variera mellan 12 och 25 elever från höstterminen Efter flyttning av elever uppgår totala antalet till 130 elever inklusive år 6 och skolan har kapacitet för cirka 200 elever. Det blir dessutom möjligt med åldershomogena klasser, dvs en klass per årskurs. Det är positivt för eleverna enligt en undersökning av åldersblandad undervisning (FoU-rapport 2002:7, se även barn- och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse). En konsekvens av avveckling av Laxne skola blir att eleverna kommer att få längre restid till skolan. Av de 30 elever som idag går på skolan har flertalet skolskjuts redan idag. Att åka ungefär minuter längre i bil eller buss bör inte utgöra någon avgörande försämring för eleverna. I många kommuner i Sveriges glesbygd reser eleverna betydligt längre än vad som nu blir fallet i Gnesta kommun. Demografi Befolkningen i Laxne med landsbygd har mellan minskat med 95 personer. I åldern 6-12 år ökade befolkningen med 5 barn. Enligt SCB:s befolkningsprognos kommer befolkningsökningen att ytterligare minska med 46 personer till 2030, varav en minskning med 9 barn i åldern 6-12 år. Den prognosen ger inte ett demografiskt underlag att driva skola. Dessutom påverkar det fria skolvalet det faktiska elevunderlaget. Av totalt 57 barn i åldergruppen 6-11 år i Laxne tätort och landsbygd vårterminen 2016 går 30 barn i Laxne skola, dvs 47 procent väljer annan skola.

5 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE 5(10) Byggnation av bostäder Det har byggts få hus i Laxne med omnejd den senaste femtonårsperioden, trots att det har funnits attraktiva tomter till salu med sjöutsikt och utvecklad infrastruktur. Marknadssituationen visar att det är svårt att få ihop nybyggnadskalkylerna i yttertätorterna på grund av de relativt fördelaktiga priserna på befintliga småhus. Detaljplanen för Spårbacken med byggrätt för 25 villor har funnits i cirka 10 år. Gator och VA har byggts ut, men efterfrågan från bostadsköpare har varit för svag för de privata aktörerna att genomföra planen. Om en nybyggnation ändå skulle ta fart i Spårbacken illustreras här ett räkneexempel. Om 20 hus byggs är en rimlig bedömning att den genomsnittliga hushållsstorleken är 3 personer per hushåll, vilket innebär 60 personer totalt. En uppskattning av sammansättningen skulle kunna vara att hälften är personer utan barn och hälften 2-barnsfamiljer. Av cirka 20 barn är sannolikt max hälften i åldern 6-12 år, fördelade på 1-2 barn i varje årskull F-6. Hur många av dessa 10- talet barn som skulle välja Laxne skola är osäkert med hänsyn till det fria skolvalet. Om alla tio skulle välja Laxne skola är tillskottet ändå så litet att det totala elevantalet bara blir elever och det är inte tillräckligt för en ekonomiskt hållbar F-6 skola i en geografiskt till ytan relativt liten kommun. Konsekvenser för förskolan En avveckling av skolan får konsekvenser för förskolan i samma lokaler. Gemensamma utrymmen med skolan är tillagningskök, matsal och idrottshall. Här kommer en närmare utredning att göras för att undersöka olika möjligheter till lösningar. Fritidsverksamhet kan komma att samordnas med förskolan beroende på familjernas önskemål framöver. Samhället Laxne I samband med avveckling av skolor diskuteras många gånger att orten kommer att påverkas negativt. Det är svårt att uttala sig om konsekvenser för Laxnes del men en forskningsstudie som gjorts visar inga mätbara effekter på in- och utflyttning pga skolnedläggning (se även barn- och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse). Trots detta är det inte omöjligt att avveckling av Laxne skola medför att familjer väljer att lämna Laxne eller att inte bosätta sig i Laxne. Men samtidigt kan konstateras att inflyttningen stadigt minskat trots att skolan funnits i tolv år. Inriktning för ett framtida Gnesta kommer att utmejslas i samband med ett pågående arbete med en översiktsplan (ÖP) för Gnesta kommun. Detta arbete omfattar såväl kommunen i sin helhet som olika delområden. ÖP avser perioden och arbetet med planen är beräknat att vara färdigt i december Utifrån redovisningen i barn- och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse och den sammanfattande konsekvensbeskrivningen föreslår förvaltningen att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med barn- och utbildningsnämndens beslut.

6 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE 6(10) Svar på begäran om konsekvensanalys vid minoritetsåterremiss 1. Hur påverkas hela Gåsinge-Dillnäs (Laxne med omnejd) vid en eventuell nedläggning av Laxne skola? Svar: Som redovisas i tjänsteskrivelser från barn- och utbildningsförvaltningen respektive kommunstyrelseförvaltningen är det oerhört svårt att redovisa hur Laxne med omnejd påverkas av en avveckling av Laxne skola. I en studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Educational Planning (2012) redovisas hur flyttmönstren påverkas av en skolnedläggning på landsbygden, både bland människor i allmänhet, liksom i gruppen barnfamiljer, såväl som inom promenadavstånd från skolan, som i ett större upptagningsområde. Resultaten från studien visar att inga mätbara effekter kan påvisas i något fall, vare sig i direkt samband med nedläggningen eller inom en tvåårsperiod. I studien påtalas således att en nedlagd skola varken påverkar in- eller utflyttning från ett visst område. Trots detta kan en nedläggning av Laxne skola medföra att familjer väljer att lämna Laxne. Det kan också vara så att familjer väljer att inte bosätta sig i Laxne då en skola inte finns på orten. Att 47 procent av barnen i Laxne med omnejd går i andra skolor än i Laxne skola tyder dock på att många familjer redan idag tycker att det fungerar bra att bo i Laxne med omnejd och ha sina barn i skolor i Björnlunda, Mariefred och Gnesta tätort. Den förhoppning om befolkningstillväxt som fanns när skolan byggdes 2004 (parallellt med den nya järnvägsstationen Läggesta vid Svealandsbanan) har inte infriats. En försiktig slutsats kan därför vara att skolan inte nämnvärt bidragit till befolkningsökning och följaktligen bedöms att Laxne kan komma att påverkas i mindre omfattning av en avveckling av skolan. 2. Hur påverkas barnen av de långa restider som uppstår och vad kan kommunen göra för att underlätta för de familjer som drabbats av en nedläggning? Svar: Restider: En körning har genomförts i nuvarande skolskjutsentreprenörs datasystem för samtliga elever i Laxne skola vårterminen Då framkommer att genomsnittligt ökad restid till/från Welandersborgs skola jämfört med Laxne skola är 5,2 minuter på morgonen och 7,9 min på eftermiddagen. På morgonen blir som längst en restid på 42 minuter, en ökning med 21 minuter och som kortast en restid med 9 minuter, en minskning med 21 minuter. På eftermiddagen blir som längst en restid på 50 minuter, en ökning med 5 minuter och som kortast en restid med 11 minuter, en ökning med 5 minuter. (Skillnaden emellan morgonoch eftermiddagsturer beror på att elever i senare årskurser går längre i skolan). Av en forskningsrapport från Karlstads universitet (Westman, J., Olsson, L. E., Friman, M., Gärling, T (2016). Children s travel to school: satisfaction, current mood, and cognitive performance. Transportation.) framgår att de barn som reste

7 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE 7(10) mer än 15 minuter på morgonen presterade bättre på ett kognitivt test än de som reste kortare tid än 15 minuter. Underlätta för familjer För att underlätta för familjer som önskar fritids i Laxne erbjuds skolskjuts till och från Welandersborgs skola. Planen är ett morgonfritids i samarbete med förskolan Gläntan och därefter gemensam buss till skolstart i Welandersborg. Därefter en tur tillbaka till Laxne på eftermiddagen cirka kl med fortsatt fritids på Laxne skola. Samtliga elever erbjuds att komma till Welandersborgs skola och i sammanhållna åldersgrupper. Barn- och utbildningsförvaltningen har genomfört och planerat följande aktiviteter vid eventuell avveckling av Laxne skola: En "Tillsammansdag" för elever i Laxne skola och Welandersborgs skola den 3 juni. Ett föräldramöte den 7 juni i Welandersborgs skola för att så tidigt som möjligt fånga upp synpunkter inför hösten. Brev den 2 juni till föräldrar med information om beslut i barn- och utbildningsnämnden och medföljande blankett gällande önskemål om skola, skolskjuts mm att lämna in senast 8 juni till klassföreståndarna (för vidare befordran till barn och utbildningsförvaltningen). Informationsbrev till vårdnadshavare och elever efter den 1 juli om beslut i kommunfullmäktige den 20 juni. Där ges information om val av annan skola (om man inte vill komma till Welandersborgs skola) samt skolskjuts, fritidsbehov mm. Besked om skolplacering lämnas vecka 27 om man valt annan skola än Welandersborgs skola. Ett föräldramöte anordnas inför terminsstart. Klassföreståndarna förbereder välkomnande till alla elever oavsett skola. 3. Hur påverkas barn och föräldrar av ökad belastning på Welandersborgsskolan? Svar: Ett ökat elevantal i Welandersborgs skola medför flera möjligheter för elever och lärare. För eleverna innebär det åldershomogena klasser (en klass i varje årsgrupp). Om alla elever som idag går i Laxne skola väljer Welandersborgs skola så tillkommer mellan tre och åtta elever i varje årsgrupp. Efter att Laxnebarnen tillkommit så varierar antalet elever mellan 12 och 25 elever i varje årskurs (se tabell nedan). För eleverna innebär det också att det finns behöriga lärare i alla ämnen vilket är en förutsättning för betygssättning. För lärarna innebär det fler kolleger som möjliggör ett kollegialt lärande och att rekrytering underlättas, då

8 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE 8(10) erfarenheter visar att det är lättare att rekrytera till större skolor än till väldigt små skolor. Årskurs Welandersborgs skola Laxne skola Totalt F Om samtliga Laxneelever väljer Welandersborgs skola så blir det 130 elever och lokalerna har kapacitet för 200 elever. Ett skolråd med föräldrarna har genomförts och där fanns positiva synpunkter på ett utökat elevantal då det medför åldershomogena grupper och ökad resurstilldelning till skolan. En riskinventering är genomförd med medarbetare på Welandersborgs skola och finns att ta del av på barn- och utbildningsförvaltningen. Sammanfattningsvis framfördes följande synpunkter och förslag till åtgärder: - Ökad arbetsbelastning i starten - Mer planeringstid - "Vi och dom" - Planering av samarbetsövningar - Betygssättning i årskurs 6 - Utbildning fordras - Skolmaten - Ökad belastning, schemalägg resurser - Ventilation - Uppgraderas vid behov - Fler barn på rasterna - Rastaktiviteter och fler rastvakter - Ökad trafik - Trafiksäkerhet på parkeringsplats, trottoar etc. 4. En komplett lokalutredning samt framtidsanalys krävs för samtliga skolor i kommunen för klass F-6 samt Frejaskolans högstadium, beräknat på de närmaste årens ökade elevantal. Svar: En övergripande analys av befolkningsutveckling och lokalkapacitet i kommunens skolor visar ett prognostiserat behov av skolokaler för elever 2018 och att lokalkapaciteten motsvarar elever 2018 (se tabeller nedan). Som förutsättning för denna analys gäller att samma antal elever väljer kommunal skola i annan kommun eller fristående skola 2018 som 2016 samt att antal elever från andra kommuner är samma dessa år. En lokalplanerare har nyligen anställts i kommunen som har fått i uppdrag att inventera kommande års behov av lokaler för hela barn- och utbildningsförvaltningen i syfte att optimera lokalerna utifrån

9 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE 9(10) den demografiska utvecklingen och samtidigt ta hänsyn till det fria skolvalet, dvs vårdnadshavarnas önskemål om skolor för deras barn. Bef. statistikenligt befolkningsprognos Antal folkbokförda exkl elever i andra skolor och inkl elever från Ålder 31 dec andra kommuner - prognos Summa Antal elever i kommunens Kapacitet i Kapacitet exkl Ålder skolor VT 2016 samtliga skolorlaxne skola Summa Ekonomiska konsekvenser Se barn- och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse för en mer utförlig redovisning av ekonomiska konsekvenser. Juridiska konsekvenser Omorganisation F-6: Enligt skollagens 2 kap. 8 ansvarar huvudmannen för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen och bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar. Läroplanen tillhör dessa författningar. Kommunens organisation av skolan bör därmed överensstämma med läroplanens konstruktion. Laxne skolan: Förvaltningens bedömning är att en avveckling av Laxne skola inte får några juridiska konsekvenser. Checklista för jämställdhet Omorganisation F-6: En jämställdhetsanalys har inte gjorts då ärendet handlar om att säkerställa alla elevers rätt till utbildning enligt skolans författningar, oavsett kön. Laxne skola: Checklista för jämställdhet är inte tillämplig i detta fall. Följderna av en eventuell avveckling av Laxne skola påverkar elever, oavsett kön, på samma sätt. Överensstämmelse med kommunens styrdokument Framtaget förslag går i linje med gällande planer och styrdokument.

10 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE 10(10) Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse Tjänsteskrivelse Protokoll från barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse Beslutet ska skickas till: Kommunfullmäktige Christina Hedberg Kommunchef Bengt Klintbo Kommunstrateg