Konsekvensbeskrivning vid etablering av fristående skolor i Eslövs kommun

Transkript

1 Jan Olofsson Barn- och familjenämnden Konsekvensbeskrivning vid etablering av fristående skolor i Eslövs kommun I Eslövs kommun finns f n endast en fristående skola. Eslövs Montessori driver förskola, fö-klass och grundskola år 1-6 med tillhörande fritidshem. Omfattningen är ca 60 barn i grundskolan. Under våren behandlar Skolverket ansökningar angående 2 nya friskolor med önskad start ht Dessa är Move Eslöv AB som planerar för år 6-9 med 50 elever vardera år, totalt 200 elever och Karl-Oskar Utbildning AB som planerar för fö-klass (20 barn) och grundskola år 1-9 med 25 elever/åk år 1-3, 50 elever/åk år 4-6 och 75 elever/åk år 7-9, sammantaget 470 barn/elever. Eftersom kommunens arbete med konsekvenserna av en etablering blir likartat vid start av en eller båda enheterna har vi valt att göra en gemensam konsekvensbeskrivning. Vid utformningen strävar vi efter att underlätta för läsaren att dra slutsatser om konsekvenserna vid etablering av endast den ena eller båda. 1. Befolkningsprognos för aktuella åldersgrupper. I bilaga 1 redovisas befolkningsprognos för åldrarna 0-20 år för åren Prognosen baseras på följande variabler: Födelsetal varierande mellan 1,9 och 2,0 barn per kvinna under perioden. Utflyttningstal per år baserat på statistik för de senaste 5 åren. Inflyttning med hänsyn till förväntat bostadsbyggande, totalt nya bostäder under perioden. Ålderstruktur på ut- och inflyttning baseras på statistik för de senaste 5 åren. Efter några år med låga födelsetal är årskullarnas storlek på väg mot en stabilisering kring 430 per år. Som underlag för beskrivning av ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser av en etablering av fristående skolor väljer vi att utgå från en tänkt situation ht 2015 då skolorna enligt sina ansökningar har fulla elevantal. Barn och Familj Postadress Eslöv Besöksadress Gröna torg 2 Telefon Telefax E-post barn.och.familj@eslov.se Webb 1 (5)

2 Tabell 1. Andel elever till friskolor enl ansökningar. Årskurs F-kl År Åldersgrupper Åldersgrupp tot Move Eslöv AB Andel i % ca Karl-Oskar utb AB Andel i % ca Summa andel i % Kommunikationer inom kommunen innebär att centralortens elever har betydligt lättare att välja de fristående skolorna. Om man hypotetiskt antar att friskolorna rekryterar enbart från centralorten blir andelen elever från centralorten till de nya friskolorna ca 9% i år 1-3, ca 18% i år 4-5, ca 35% i år 6 och ca 45% i år 7-9 baserat på 2015 års elevunderlag. Effekten kan mildras något om elever som i dag valt fristående skolor i annan kommun väljer de nya skolorna. Av de 70 elever som i dag valt Montessoriskolan kommer 67 från centralorten. 2. Sammanställning av samtliga förskoleklasser/grundskolor i kommunen. I bilaga 2 redovisas skolor, klasser och totala elevantal för lå 2010/2011. Situationen är likartad för intilliggande läsår. Det totala elevantalet f-9 i kommunens skolor är elever. Av dessa går 2236 (65%) i centralortens skolor och 1215 i omlandets skolor. I bilagan redovisas även den fristående skolan, Montessori friskola, med 10 elever/åk i f-6, totalt 70 elever. 3. Information om elevutbyte med andra huvudmän. I bilaga 3 redovisas situationen för lå 2010/11. Av bilagan framgår att 48 elever från andra kommuner går i Eslövs kommunala skolor 88 elever från Eslövs kommun går i andra kommuners skolor 70 elever från Eslöv går i fristående skola belägen i Eslöv (Montessori) 112 elever från Eslövs kommun går i fristående skolor belägna i andra kommuner. Sammanlagt går 270 elever från Eslövs kommun i fristående skolor/andra kommuners skolor och 48 elever från andra kommuner går i Eslövs kommuns skolor. 4. Karta över kommunens grundskolor med uppgift om klasser och elevantal. Kartor över kommunen med skolor bifogas som bilaga 4 a- Tätorten och 4 b- Omlandet. Antalet klasser och elever för respektive skola redovisas i bilaga Planerade friskolors konsekvenser av ekonomisk, organisatorisk eller pedagogisk art. Konsekvensbeskrivningen baseras på att båda skolorna får tillstånd och kommer att starta. Utifrån detta bör det vara enkelt att dra slutsatser angående konsekvenser om enbart endera skolan startar. Move Eslöv AB ansöker om 2 klasser i vardera år 6-9, totalt 200 elever. Karl-Oskar Utbildning AB ansöker om 1 klass/år f-3, 2 kl/åk 4-6, samt 3 kl/åk 7-9, sammantaget 470 elever i f-9. 2 (5)

3 De ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenserna är starkt beroende av varandra. Vi väljer att beskriva dem åtskilda för att avsluta med ett avsnitt med resonemang kring sambanden. 5.1 Ekonomiska konsekvenser Ekonomiska konsekvenser redovisas för lokaler, lärarkostnader, övriga gemensamma kostnader. Kostnaderna baseras på underlag för skolpeng 2011, bilaga 5. Förutsatt att de fristående skolorna inryms i tillkommande lokaler blir kommunens kostnader för dessa ca 7,5 milj ( kr/elev i hyreskostnad 2011). Skolan kan kompensera åtminstone delar av dessa kostnader genom att avstå befintliga lokaler. Ur ett kommunalt perspektiv kompenseras inte kostnaden förrän man kan avyttra eller hitta annan användning av lokalerna. Tillkommande kostnader för lokalvård, ca 1,3 milj, kan kompenseras om/när man finner möjligheter att ställa av befintliga lokaler. Lönekostnaderna för pedagogisk personal är i storleksordningen kr/elev vilket innebär ca 23 milj för 670 elever. Kommunens ambition bör vara att kompensera detta med i stort sett samma minskning av anslagen för kommunal verksamhet. Detta låter sig sannolikt inte göras genom enbart minskad klassorganisation eftersom enskilda skolor kan få så små elevminskningar i enstaka årskurser att minskat klassantal inte är möjligt. Även med organisatoriska och pedagogiska förändringar är det sannolikt att vi får en resterande merkostnad för pedagogisk personal på 3-5 milj åtminstone under några då vi anpassar verksamheten till nya förutsättningar. Se även organisatoriska och pedagogiska konsekvenser. Under övriga gemensamma kostnader inryms läromedel, mat, ledning, elevvård och bibliotek. För läromedel och mat, tot ca 3,9 milj, kompenseras genom motsvarande minskning för kommunal verksamhet. För ledning, elevvård samt bibliotek, totalt ca 3,4 milj måste kompensationen i kommunal verksamhet ske genom förändring av ansvarsområden (rektorsområden) med tillhörande minskning av antalet tjänster. Även med sådana förändringar är det sannolikt att vi får en merkostnad på ca 1-1,5 milj och under en övergångsperiod sannolikt högre. Baserat på ovanstående resonemang blir kommunens merkostnad, åtminstone i ett perspektiv på några år efter etableringen, 8 milj för lokaler/lokalvård, 4 milj för pedagogisk personal samt 1 milj för övriga kostnader, totalt ca 13 milj. Beräkningen baseras på att kommunen, förutom vad gäller lokaler, är framgångsrik i att anpassa organisation och tjänster till de nya förutsättningarna. Se även avsnitten organisation och pedagogik. Kommunen har, p g a skolbrand och behov av förändring av skolområdena, tagit beslut om ett omfattande nybyggnadsprogram. Till vissa delar pågår byggnation och i andra delar är upphandling gjord. Vid Källebergsskolan är etablering inledd med åk 7 ht Om båda friskolorna som konsekvensbeskrivningen avser startar måste etableringen avbrytas och liggande planerna ses över och sannolikt förändras. Detta innebär även att nedlagda kostnader för inventarier och utrustning går förlorade. 3 (5)

4 5.2 Organisatoriska konsekvenser. I kommunens skolor finns lå 2010/ klasser vid totalt 14 skolor. Om de fristående skolorna rekryterar enligt ansökan innebär detta totalt 27 klasser varav 15 i åk 7-9. För åk 7-9 är en möjlig konsekvens att kommunens skolområden i centralorten behöver minskas från beslutade 3 till 2 vilket i så fall påverkar beslutat byggprogram. För f-6 blir sannolikt elevminskningen vid enskilda enheter inte av sådan omfattning att man kan minska organisationen med hela klasser. Om dagens lärartäthet bibehålls ligger lösningarna i exempelvis ålderblandade klasser eller att nuvarande upptagningsområden justeras. Se även pedagogiska konsekvenser. 5.3 Pedagogiska konsekvenser. Under förutsättning att man ekonomiskt prioriterar oförändrad lärartäthet och man inte genom organisationsförändringar fullt ut finner lösningar som anpassar bas- /klassorganisation utifrån de nya förutsättningarna får konsekvenserna realiseras i de pedagogiska förutsättningarna. Som tidigare antytts är en möjlighet undervisning i åldersblandade klasser. En annan tänkbar pedagogisk konsekvens är att resurserna för specialpedagogik, resursskolor, förberedelseklasser m m minskas för att inom befintliga ramar bemanna grund-/klassorganisationen enligt nya förutsättningar. Under de år då antalet klasser och lärartjänster i kommunen anpassas till de nya förutsättningarna kommer, pga LAS, en del lärarbyten att bli nödvändiga. Erfarenheter av detta är att det upplevs negativt av både elever och föräldrar. 5.4 Samband mellan ekonomi, organisation och pedagogik. Som framgår av redovisningen i punkterna finns det starka samband mellan pedagogik, organisation och ekonomi. Ytterst är det politiska beslut som avgör prioriteringar mellan dessa. Politiska beslut kan inte fattas preliminärt utifrån tänkbara scenarier utifrån tillståndsgivning, beslut att starta och elevrekrytering utan först då den kommunalt drivna verksamheten står inför en faktisk situation De redovisade konsekvenserna är tjänstemannabedömningar baserade på erfarenheter och rimliga bedömningar. Merkostnaden för lokaler baseras på erfarenheten att det är svårt att avyttra eller finna nya användningar av skollokaler. Merkostnaden för pedagogisk personal och övriga kostnader baseras på att kommunen så långt som möjligt bibehåller nuvarande ekonomiska nyckeltal men att det blir ofrånkomligt med vissa ekonomiska anpassningar, särskilt under en övergångsperiod på några år. Den totala skolpengen för 670 elever är ca 40,5 milj exkl moms. Den kommunala merkostnaden har beräknats till ca 13 milj varav 8 milj beror på utökade totala lokaler och 5 milj på att organisatoriska och pedagogiska anpassningar inom nuvarande ramar inte är möjliga. Kalkylen baseras på ett tidsperspektiv på 2-3 år efter friskolornas etablering. På längre sikt bör merkostnaderna minska i takt med nya och bättre anpassningar av den kommunala organisationen och lokalanvändningen. 4 (5)

5 Bilagor: 1 Befolkningsprognos per Skol- och klassorganisation lå 2010/11 3 Elevutbyte med andra kommuner och fristående skolor 4 Kartor med skolornas belägenhet. 4 a-centralorten, 4b-Omland 5 Underlag skolpeng (5)