Thomas Nilsson, Förtydligande till utredningen om skolorganisation utifrån beslutet om återremiss i KF.

Transkript

1 Thomas Nilsson, Förtydligande till utredningen om skolorganisation utifrån beslutet om återremiss i KF. Frågorna från återremissen i kursiverad stil 1. Skolutredningen har fått direktiv; det ska redovisas hur varje punkt i direktiven har uppfyllts. Skolutredningens direktiv: Hög kvalité; Starkt varumärke för kommunens skolor; Lösning utifrån skolans nya styrdokument; Kommunens geografi; Befolkningsstruktur; Ökad måluppfyllelse; Optimalt resurs- och lokalutnyttjande, är det som styr skolutredningen. Hög kvalitet i Förskolan/skolan är att varje barn/elev får en omsorg och undervisning som barnet/eleven är trygg med och som utvecklar individen samt att en god måluppfyllelse sker. Vilken kvalitet som styrdokumenten kräver finns väl formulerade i Läroplan för grundskolan. En förutsättning för denna höga kvalitet är att vi har välutbildad behörig personal och lokaler och utrustning som är anpassade för den verksamhet som ska bedrivas. ( skollagen 2010:800; kap 2 20, 33 ) För att kommunen ska kunna rekrytera personal med rätt utbildning och bakgrund är det viktigt att vara attraktiv som arbetsgivare. Vilka villkor har jag som personal i kommunen? Hur ser min arbetsbelastning ut? Vilka förutsättningar har jag och mina kollegor att samarbeta och vilka arbetsuppgifter ska vi utföra? Vilken lön är arbetsgivare villig att betala? Dessa frågeställningar är väsentliga för den kvalitet som verksamheten får. Utredningen har försökt att ge varje alternativ (A-D) en rättvis bild av skillnader i vilken kvalitet det ger varje barn och elev i Grums kommun om att få möjlighet att gå i en skola som uppfyller de krav som kan ställas på en modern skola. Detta förfarande har också gällt för de tilläggsdirektiv som förvaltningen fått av varianter på förslag A och som har beslutats av kommunstyrelsen. Alla alternativ (A-D) har möjlighet att låta Grums skolor vara ett starkt och bra varumärke. Även varianter av förslag A kan ge detta. De olika alternativen kräver dock olika mycket ekonomiska insatser för att klara av varumärkeskravet. Skolans styrdokument är något som varje kommun i Sverige ska följa. Samtidigt vet alla som idag är verksamma i skolan att framtiden kommer att bli tuff för 1

2 huvudmannen eftersom tillgången av vissa lärarkategorier kommer att var liten. Grums kommun är inget undantag från detta. Tidigare lärarutbildningar var för åk 1-3 lågstadielärare och för åk 4-6 mellanstadielärare. Breda utbildningar där läraren fick behörighet till nästan alla ämnen som eleverna läste, de var utbildade klasslärare. Redan nu så har en hel del av kommunens lågstadielärare och mellanstadielärare gått i pension och ska ersättas med lärare med annan utbildning. Under de senaste åren har lärarutbildningen sett annorlunda ut, där man oftast haft någon ämnesinriktning samt att man utbildats för åren 1-7 alternativt år 4-9. Detta har lett till att en klass redan från åk 1 kräver att flera olika lärare ska undervisa klassen för att kommunen ska uppfylla skollagen 2010:800. När det gäller högstadiet åk 7-9 så har inte kraven på utbildade lärare förändrats så mycket. Kommunens svårighet att hitta behöriga lärare till åk 7-9 ligger mer i att det finns en brist av antalet lärare inom vissa skolämnen. Kommunens svårigheter med att i varje ämne och i varje årskurs ha behöriga lärare ökar för varje variant av utredningsförslag A som görs. Naturligtvis kan man i kommunen anställa lärare som i sin anställning har till uppgift att undervisa på flera olika skolor men det kommer inte att underlätta rekryteringen av lärare. En annan mycket viktig grupp i arbetet med skolans styrdokument är naturligtvis rektorerna. Rektor måste på samma sätt som lärarna ha bra förutsättningar för sitt arbete att se till att skolans styrdokument följs. När det gäller direktiven om utredningen som rör kommunens geografi, boende och befolkningsstruktur har utredningen arbetat med det material som var framtaget och redovisat och godkänt på kommunstyrelsens sammanträde den 3 maj 2011, inga reservationer. Detta material ligger till grund för de antagande om antal elever som finns i verksamheten framgent. Ökad måluppfyllelse i Grums kommuns skolor är ett krav som ställs av kommunen men också av staten. Enligt skollagen 3 kap 3 ska alla barn och elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt. Grums kommun uppvisar i dag brister i måluppfyllelsen. Verksamheten behöver fortsätta sitt arbete med att förbättra möjligheterna för barn och elever att nå målen. Ett fortsatt arbete med att öka kompetensen hos personalen krävs och även vissa omstruktureringar kommer att vara nödvändiga. Det är nödvändigt att de även får rätt lärare med rätt behörighet på rätt plats och även, vid behov, specialpedagoger i verksamheten. För att kunna öka andelen specialpedagoger måste man antigen minska på någon annan personalgrupp eller välja ett utredningsförslag som ger ekonomiska förutsättningar till detta, alternativt tillföra mer resurser. När det gäller optimalt resurs- och lokalutnyttjande hänvisas det till de beräkningar som är gjorda och redovisade i kommunfullmäktiges material. KF Varianter av förslag A har tagits fram i avvikelse mot detta direktiv 2

3 2. Kostnadsberäkningarna ska fördjupas och förtydligas, bl a vad gäller - förklaringar till varje kostnads- och intäktspost i jämförelsekalkylen, inklusive hyresavtalens längd, investeringarnas avskrivningstid, kapitaltjänstkostnadernas beräkningsgrund och personalförändringarnas kompetensfördelning - jämförbarhet i ett längre tidsperspektiv, så att inte exempelvis ettåriga hyreslösningar jämställs med investeringar som betalas under mycket längre tid - redovisning av osäkerhetsfaktorer som kan påverka beräkningarnas tillförlitlighet - förklaringar till varför rivning m m investeringskostnader på Jättestenskolan är nödvändiga eller fördelaktiga även i förslag F-6 - redovisning av alternativ till årsvis inhyrda paviljonger i förslag F-6 - sakkunnigt styrkta beskrivningar av vad som saknas för att undervisning i hemkunskap, fysik, kemi och slöjd ska kunna bedrivas i Slottsbron och Skruvstad, och hur det skulle kunna åtgärdas i ett alternativ utan transport till Jättestenskolan - tydlig redovisning av hur personalkostnadsförändringarna är beräknade, vilka åtgärder de beror på, samt vilka konsekvenser dessa åtgärder medför i verksamheten När det gäller olika beräkningsmodeller som används är de redovisade och förklarade och diskuterade på flera av kommunstyrelsens möten bl.a. i februari och mars Vid dessa beräkningsmodeller som har använts har vissa antaganden gjorts viket också redovisats vid ovanstående möten. Vid KS möten har också varianter av förslag A på begäran tagits fram och beräkningar av dessa har sedan utförts. Inga reservationer har gjorts i kommunstyrelsen av dessa beräkningar eller redovisningar. När det slutgiltiga förslaget till kommunfullmäktige redovisades för allmänhet, föräldrar och politiker på Jättestenskolan den 4 juni 2012 så användes mycket av frågestunden för frågan om varför man inte i utredningen, när det gäller varianter av förslag A, gjort beräkningar utifrån nyproduktion/investering. Verksamhetschefen förklarade då att utredningen inte gjort dessa beräkningar eftersom kommunen tidigare har beslutat att inte låna upp pengar till investeringar. 3

4 För att ändå beräkna kostnaderna för nyproduktion fick ekonom Per-Ove Johannsson efter detta möte i uppdrag att göra dessa beräkningar på alla varianter av förslag A. Detta finns redovisat i kommunfullmäktiges utskick. KF När det gäller frågor av typ; varför är rivning m m investeringskostnader på Jättestenskolan är nödvändiga eller fördelaktiga även i förslag F-6 så har förklaring getts på kommunstyrelsemöte samt på informationsmöten för allmänheten. Varför varierar kostnader för personal i de olika förslagen? Detta bygger på de siffror som är redovisade i handlingarna. I dag har vi en viss lärartäthet i skolan. Den varierar utifrån timplan, behov och storlek på skolan. Detta medför att central Grums F-5 skola har en betydligt lägre lärartäthet än exempelvis Skruvstatds skola. Beroende på vilken variant av förslag A eller dagens fördelning så kräver det olika mycket lärarresurs för att bibehålla dagens lärartäthet. En annan variabel som också påverkar är naturligtvis antalet klasser. I dag har vi 35 klasser, i förslag A skulle vi få 32 klasser och motsvarande för förslaget med F-6 på Södra skolan, Slottsbro skola och Skruvstads skola skulle kräva 35 klasser. Man brukar räkna med att varje klass har ett behov av 1,5 2.0 lärare som man måste minska/öka vid förändring av klassantal. Dessutom har det skett så stora förändringar av skolans styrdokument att i klasser av typen åk 4-6 är det inte möjligt att uppfylla läroplanens intentioner. Sammantaget leder detta till att alla varianter av A kräver ökad bemanning och därmed ökad kostnad. 3. Det ska tydligt redovisas vad som bedöms vara nödvändigt som en kortsiktig lösning och vad som innebär en långsiktig förändring för att utveckla grundskolan i Grums. Om man tittar på de direktiv som ges till utredningen så framgår det klart att Grums kommun vill ha en förskola/skola som har hög kvalitet, ger en bättre måluppfyllelse och som är mer rationell. Utredningen tar fram olika förslag som belyser detta. Bara den som kan spå i framtiden kan ge exakta och rätta svar på alla förändringar som kan komma i framtiden. Om man med en viss ödmjukhet ska formulera ett svar så är det; Det som Grums kommun behöver är ett beslut om förskola och skola så att en viss arbetsro kan infinna sig. Fram till beslut är alla åsikter och argument acceptabla och det finns en osäkerhet om hur det kommer att bli. Efter beslut kan arbetet mot en än bättre skola i Grums fortsätta i verksamheten. 4. Beslutsunderlaget måste tydligt visa även kvalitetsaspekterna, hur de olika förslagen kan komma att påverka kvaliteten i undervisningen och måluppfyllelsen på alla nivåer i grundskolan. Beslutsunderlaget visar på att alla varianter av A kommer att kräva mer av resurser än ursprungsförslaget A för att påverka kvalitetsaspekten. Huvudmannen är 4

5 skyldig att upprätthålla god kvalitet på verksamheten oavsett vart den bedrivs och hur den än bedrivs 5. Beslutsunderlaget ska belysa alla föreslagna förändringar ur barnperspektivet detta i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter. Hur säkras barnets bästa och vad innebär de olika förslagen för barnets välfärd, trygghet och utveckling? Detta ska beskrivas i form av skillnader i den fysiska och sociala miljön, barnens möjligheter till medinflytande, hur olika åldersgruppers och individers skilda behov kan tillgodoses, skoldagens längd, hur eleverna ska tillbringa sin tid i väntan på skolskjuts, restiden och hur den upplevs, skolvägens inverkan på trygghet, säkerhet och hälsa, hur långa skoldagar de elever får som bor längst bort från skolan, möjligheten för alla barn att ha tillgång till en stimulerande fritid, hjälp med läxläsning m m. I enlighet med barnkonventionen ska också barnen ges möjlighet att uttrycka sina åsikter i frågan. Frågeställningar kring beslutsunderlaget som rör rena verksamhetsfrågor har ej uppfattas som frågor som ska utredas. T.ex. kommer eleverna att själva få vara med och ta fram hur deras skolgård på Jättestenskolan ska se ut. Skolledning, personal och elever kommer att utforma verksamheten för fritidshemmen, läxläsning mm. Skolskjuts kommer att finns för alla som uppfyller reglementet för skolskjuts. 6. Beslutsunderlaget ska beskriva hur de olika förslagen bidrar till ett starkt varumärke för kommunens skolor och därmed kommunens allmänna attraktivitet. Arbetet med varumärket pågår hela tiden. Det är inte utredningens uppdrag att driva det arbetet. Skolan har liksom övriga verksamheter i kommunen, att tittat vidare på hur man ska jobba med frågan. Inom förskolan och skolan måste man hitta den röda tråden, så att det som påbörjas i förskolan fortsätter att utvecklas inom skolan och att man får en progression i den utveckling som sker. Verksamheten måste t.ex. ta tillvara det arbete som sker runt teknik och naturvetenskap i förskolan. Skolan har bra resultat i ämnet engelska. Detta beror till stor del på att många lärare har behörighet i ämnet och på det sättet också kan ge en intressant undervisning. Nu vill skolan utveckla detta vidare och låta elever som så önskar få en del av sin undervisning på engelska. 7. Per Arne Lundins utredning har legat till grund för det hittills presenterade beslutsunderlaget. Där påtalas tydligt behov av dels fortsatt upprustning av Jättestenskolan, dels omprövning av hela ledningsorganisationen inom skolan; detta ska utredas och beskrivas. När det gäller Jättestenskolan så kommer många åtgärder att ske om man gör den renovering som finns med i förslaget. Den länga på Jättestenskolan som tidigare innehöll hemkunskap och slöjd renoveras till vanliga skolsalar, skolan handikappanpassas då höjdskillnader byggs bort bl.a. genom en ny hall, där 5

6 ingången till expeditionen är idag. Skolans expeditionsdel byter plats med personalrummet och får därmed en naturlig placering för besökande. Även Slottsbrons skola och Södra skolan kommer att renoveras till viss del vid dessa förslag. 8. I den av kommunfullmäktige antagna Vision 2020 står det att Grums kommun har en medborgardialog som lyfter kommunen. Det framgår också av kommunstyrelsens reglemente att medborgardialog och brukarinflytande ska främjas. Trots detta har inget systematiskt samråd ägt rum, och i föreliggande underlag framgår varken vilka synpunkter som förts fram eller hur de tagits emot i utredningsarbetet och beslutsprocessen. Det framgår inte ens om MBLförhandling har ägt rum, eller om personal, elever och föräldrar överhuvud taget har haft möjlighet att få sina synpunkter tagna på allvar. I underlaget ska beskrivas hur skolutredningen och dess förslag bidrar till att uppfylla kommunens Vision Utredningen har genomfört de aktiviteter som fanns med i direktivet till utredningen. Dessutom har politiker och tjänstemän varit i Slottsbrons skola och träffat aktionsgruppen och föräldrar. Politiker har också i olika grupperingar varit i Skruvstads skola. Synpunkter som framkommit har meddelats utredningen. Personalen har också inbjudits vid ett extra tillfälle för information om hur långt utredningen kommit. MBL 19 har förevarit den 1 juni MBL 11 har förevarit den 11 juni Ovanstående kompletteringar av beslutsunderlaget ska göras för åtminstone följande alternativ: a) Förslag A b) Förslag F-6, med Jättestenskolan som enbart högstadium c) Förslag A för Södra skolan och F-6 för Slottsbrons och Skruvstads skolor Se ovanstående svar på fråga