A: Precisera den planerade förändringen. Vad består ändringarna av? Nedläggning av skolan i Rusksele. Var ska ändringarna genomföras?

Transkript

1 Riskbedömning inför ändringar i verksamheten. (utgår från gemensamma riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete i Lycksele kommun, antaget av Kommunfullmäktige ) Efter genomförd riskbedömning delges underlaget till berörd skyddskommitté som ett led i uppföljningsarbetet. Tänk på att Arbetstagare, skyddsombud och elevskyddsombud ska ges möjlighet att medverka när riskbedömning görs. Om kompetens saknas inom den egna verksamheten för att göra riskbedömning kontaktas personalkonsulenten för fortsatt process. A: Precisera den planerade förändringen. Vad består ändringarna av? Nedläggning av skolan i Rusksele. Var ska ändringarna genomföras? Rusksele Vilka arbetstagare eller grupper av arbetstagare berörs och hur är könsfördelningen? Städpersonal, förskolans personal, förskoleklass och fritidshem. 1,0 lärartjänst som fn inte är tillsatt på grund av lärarbrist i behörigheter för undervisning i åk ,30 tjänst fritidspedagog, baserat på att det blir 5 st elever färre på fritids jämfört med antal elever som är inskrivna där nu (150610). Städpersonalen berörs inte. Förskolans personal berör inte. Förskoleklassens personal berörs inte.

2 B: Gör riskbedömning Vilka risker innebär ändringarna, beakta genusperspektivet? Rektor: Skolskjuts kan innebära risker i form av att det alltid är en risk att färdas i trafiken. Det blir viktigt att följa upp hur skolskjutsarna upplevs av elever, vårdnadshavare och busschaufför. Skyddsombud: En stor risk när arbetslag på enheten inte får tid att göra en riskanalys värt namnet på grund av lite tid, är att inte alla risker kan ses. Barnens hälsa/ mående och trygghet ser vi som en stor riskfaktor. Hur ska förberedelsen för de barn som flyttas gå till? Hur och var ska inskolning ske? Hur ska man förbereda för att ta emot dessa skolbarn i stan? Hur ska barnens dag se ut? Hamnar alla barn på samma skola? Kan föräldrarna välja skola? Långa skoldagar och mycket tid 8 mil i buss varje dag. Kan dessa barn klara resan själv, vem följer med och ser till att de hamnar rätt? Risken att dessa barn får så långa dagar så att inlärning försämras. Fritidshemmet på enheten urholkas. Vad händer med förskoleklassen som är en del av skolan och på vår enhet en självklar koppling till skolan. Vem ser till dessa barns hälsa? Förskoleklassen får färre barn att arbeta med, deras kamrater försvinner. Förskolepedagogiken passar barn i de lägre skolåren. Det blir ett stort hopp från förskoleklass och till år 1. Hur ska det hanteras? Skolan är en del av vår enhet där vi är ålagda att arbeta tillsammans som enhet allt för barnens utveckling och lärande. En stor risk att barnen på hela enheten hamnar i gungning och funderationer om vad ska hända med dem. Det skapar en stor stress för all personal och barn på enheten. Lokalvård, förskola, fritidshem och förskoleklass påverkas negativt av detta förslag. Stress leder till sjukskrivningar och uppsägningar. På enheten har inte samtliga personal varit med i processen utan blir inkopplade två dagar före analysen skall visas detta är en stor risk.

3 Lärare: Vi ser ingen risk med ändringen till att Rusksele skola läggs ner och eleverna börjar i en annan skola. Däremot finns det flertalet konsekvenser. Dessa är att på grund av den ojämna könsfördelningen i skolan, en flicka och fem pojkar (nuvarande F-2) så blir den en jämnare fördelning i flickor/pojkar när de kommer till en klass med fler antal elever. En annan konsekvens blir att eleverna får en längre skoldag pga. att de går i skolan till och därefter åker buss tillbaka. På morgnarna blir det inte någon större skillnad eftersom de i nuläget börjar 8.00 i Rusksele. Eftersom måluppfyllelsen blir svår att nå med så få elever om de är kvar i Rusksele skola så är möjligheten att de når målen när de kommer till en större skola med fler elever och får mer utmaningar. När de kommer till en större skola innebär det att de får lärare med rätt behörighet eftersom det eftersträvs i skolorna. Det blir svårt med att hitta lärare med behörighet i alla ämnen om de ska vara kvar i Rusksele med endast en lärare. Demokratifostran är ett naturligt arbetssätt i en större skola där det finns klassråd, elevråd och skolråd. Där finns många att ta hänsyn till och detta blir tydligt när det är större grupper. Det är inte lika tydligt i grupper på 3-5 där de som är äldst oftast får sin vilja igenom. På rasterna får de mer kamrater att leka med som även det är en fostran i demokrati. Elevhälsa: Det finns ur ett elevperspektiv få risker med en flytt till annan skola inom Lycksele kommun. En konsekvens är att eleverna får en längre skoldag p.g.a. restiden. Det gäller särskilt elever som bor geografiskt bortom Rusksele i förhållande till Lycksele. Skolskjuts i sig kan anses innebära en risk utifrån trafiksäkerhetssynpunkt. En annan konsekvens är att förskoleklassbarnen som i nuläget har möjlighet att relatera till äldre barn kommer sakna denna möjlighet. Att arbeta skolförberedande inför skolstarten försvåras, med risk för bristande kvalité. Utifrån ett genusperspektiv är fördelningen mellan flickor och pojkar sådan, att det inte bedöms finnas någon risk med en flytt till en annan skola. Däremot finns en allvarlig risk om eleverna går kvar i Rusksele skola. Läsåret 2015/2016 är antalet pojkar i Rusksele skola 5 och antalet flickor 1.

4 Är riskerna allvarliga eller inte? Rektor: Nej de är inte allvarliga. Elevhälsa: Riskerna med att flytta år 1-3 till annan skola i Lycksele kommun kan inte bedömas vara av allvarlig art. Däremot riskerar konsekvenserna att bli allvarliga om eleverna fortsättningsvis går kvar i Rusksele skola. Litet elevunderlag/små klasser ger stora svårigheter med att upprätthålla en godtagbar kvalité. I förlängningen innebär det risk för bristande måluppfyllelse både kunskapsmässigt och socialt. Lärare: Nej, riskerna är inte allvarliga. Skyddsombud: Stress bedöms som en mycket allvarlig riska såväl för barn som personal. Att skolbarn inte vet något om sin framtid ses som en stor risk för barnens hälsa. C: Åtgärda Vilka åtgärder ska genomföras? När ska åtgärderna vara genomförda? Vem ser till att åtgärderna genomförs? När skall uppföljning ske? Ansvarig chef Skyddsombud

5 Uppföljning Har planerade åtgärder genomförts? Har önskat resultat uppnåtts? Har förändringen inneburit en försämring eller en förbättring? Mycket bättre Något bättre Ingen skillnad Något sämre Mycket sämre Motivera svaret Vad är det viktigaste att arbeta vidare med? Upprätta vid behov en handlingsplan När skall uppföljning ske?