BUN. BUN gav vid sitt sammanträde under rubriken internbudget 2009 (BUN 104) förvaltningen följande uppdrag

Transkript

1 Barn- och utbildningsförvaltningen Bisse Carlsson Datum 1(6) Dnr Reviderat BUN BUN gav vid sitt sammanträde under rubriken internbudget 2009 (BUN 104) förvaltningen följande uppdrag Utreda förutsättningar och konsekvenser av att organisera Fårösunds och Slites högstadieskolor under ett gemensamt rektorsområde Uppdraget har redovisats för de lokala samverkansgrupperna på båda skolorna. Det beslutades då att all personal skulle ha möjligheter att komma med synpunkter och förslag. Diskussioner har förts med rektorerna om uppdraget. Elever och föräldrar har inte erbjudits möjligheter att lämna sina synpunkter. Förutsättningar: Utgångspunkt är att båda skolorna skall erbjuda undervisning i åk 7-9 Fårösundskolan är idag en F-9 skola med en rektor som ansvarar för verksamhet från förskola tom åk9. Solklintsskolan är idag en F-9 skola bestående av två rektorsområden med två rektorer. Rektorsområden är indelade är indelade i F-åk5 samt åk 6-9 Nödvändiga förändringar: Fårösundsskolan måste åter delas i två rektorsområden F-åk6 samt åk 7-9. I januari 2008 gjordes en förändring från två till ett rektorsområde. Solklintsskolan måste göra en förändring av sin nuvarande uppdelning till F- åk 6 samt åk 7-9 Här nedan redovisas synpunkter från personal på Fårösundskolan och Solklintsskolan Möjligheter för eleverna: Tillgång till bad i Fårösund Eleverna får fler kompisar Möjlighet till större utbud i undervisningen Större språkgrupper Specialundervisningen kan samordnas Processen mot en skola kan börja i folks medvetande

2 Möjligheter för personalen: Processen mot en skola kan börja i folks medvetande Större språkgrupper Specialundervisningen kan samordnas Större möjligheter till heltidstjänster Samma tema kan planeras för båda skolorna En institution i varje ämne i stället för på två ställen kan spara lite pengar Kompetensen ökar hos lärarna, det innebär möjlighet till ökad kvalitet för båda skolorna Fler lärare att samarbeta med, det främjar skolutveckling Lättare att få personal, lättare att erbjuda heltidstjänster Större arbetslag, mer dynamiskt Möjligheter för föräldrar: Processen mot en skola kan börja i folks medvetande Svårigheter för eleverna: Otrygghet, ingen tillhörighet, ingen hemkänsla Svårare att ha kontakt med sin handledare/mentor Elever som har svårt med förändringar kommer att må dåligt Elever som pendlar till två skolor Mycket restid, många åker redan mycket Skolarbetet kan bli lidande Förlorad fritid Böcker på villovägar Dubbla förvaringsskåp Vilken elev vill sitta på en buss från Fole till Fårösund när det är 3 ggr så nära till Visby? Svårigheter för personalen: Lärarna möter inte eleverna varje dag, mindre kontinuitet Två arbetsplatser som lärare, två olika kulturer att lära känna Lärare med två arbetsplatser kommer inte att ingå i något pedagogiskt arbete inget arbetslag, utvecklingssamtal, klassföreståndare Rotlöshet, bristande kontinuitet Otrygghet Komplicerad kommunikation Engagemanget kan försvinna Individualismen frodas Möjligheten till skolutveckling minimeras Högre arbetsbelastning Lärare kommer att söka sig bort En rektor ger mindre möjlighet till tillgänglighet och pedagogisk ledning Tillgång till arbetsrum på de båda skolorna Dubbelt upp med eget material Komplicerad schemaläggning Mycket restid Biltvång?

3 Hur räknas restiden? Spilltid, är det en effektiv organisation? Resultaten sjunker förmodligen Svårigheter för föräldrar: Otrygghet Mitt barn bussas hit och dit Handledare/mentor finns inte alltid på plats. Finns på annan skola Svårare att ha kontakt med lärarna Restiderna ökar för deras barn Elevernas resultat kan försämras vilket begränsar valet till gymnasiet Nya förutsättningar och konsekvenser: Organisationsperspektivet: Skall eleverna ha två arbetsplatser eller skall lärarna ha det? Skall undervisningen förläggas till de båda skolorna alla dagar i veckan eller blir det aktuellt med undervisning vissa dagar på hemmaskolan och gemensamt på de båda skolorna några dagar? Skall de gemensamma dagarna förläggas på den ena skolan eller på båda? Hur ta tillvara kompetens och kunskap om de yngre åldrarna om vi skall göra två nya organisationer? Hur kan man ta tekniken till hjälp i undervisningen? Lokaler finns att tillgå både i Fårösund och Slite Elevperspektivet: Hur attraktiv blir en sån här lösning för elever och föräldrar? Är Sliteelever intresserade av att åka till Fårösund, eller kommer de i ännu större utsträckning att välja skolor i Visby så att elevunderlaget minskar ytterliggare i våra skolor? Restid för eleverna måste tas fram för de olika alternativen Föräldraperspektivet: Hur attraktiv blir en sån här lösning för elever och föräldrar? Är föräldrar till Sliteelever intresserade av att deras barn åker till Fårösund, eller kommer de i ännu större utsträckning att välja skolor i Visby så att elevunderlaget minskar ytterliggare i våra skolor? Personalperspektivet : Det är svårt att dra några generella slutsatser utifrån ovanstående synpunkter, det som är möjligheter för några lärare innebär svårigheter för andra. Möjligheten att i större utsträckning ha möjlighet att erbjuda personal heltidstjänster ställs emot att tjänsten blir fördelad på två skolor. Väsentligt är att man som personal är positivt inställd till sin arbetssituation

4 Ekonomiperspektivet: Elevtalet i det nya rektorsområdet Fsd/Slite åk 7-9 kommer att uppgå till elever. Det innebär att med nuvarande fördelningsmodell för regionalt stöd är det inte aktuellt för det nya rektorsområdet. Hur få en bra undervisning med de ekonomiska förutsättningarna kopplat till elevernas garanterade undervisningstid i alla ämnen? Kan skolorna vara F-9 skolor utan regionalt stöd kopplat till ovanstående fråga Busskostnader och restid för eleverna måste tas fram för de olika alternativen Alternativ: 1. båda skolorna erbjuder åk 7-9 i en särskild organisation med en gemensam rektor för åk båda skolorna erbjuder åk 7-9. Båda skolorna blir F-9 skolor med en rektor på varje skola 3. åk 7-9 förläggs till en utav skolorna 4. nuvarande organisation bibehålls, kanske med olika profiler Sammanfattning och utgångspunkt för vidare arbete: Den viktigaste frågan är hur vi tillgodoser elevernas rätt till en bra utbildning? Genom forskning vet vi att behöriga, kompetenta och engagerade lärare som har stora förväntningar på eleverna är den viktigaste förutsättningen för att nå det målet. Utifrån BUN:s beslut om fortsatt arbete med inriktning mot förändring läsåret 2010/11 är det viktigt att det blir en positiv process för alla inblandade. Bisse Carlsson För- och grundskolechef

5 Rapport Små F-9-enheter inom kommungruppen Urval Att göra jämförelser med andra kommuner kräver först ett urval av landets 290 kommuner och då vi tillhör kommungruppen Övriga kommuner över invånare föll det sig naturligt att välja den. Kommunerna som är 34 till antalet finns över hela landet och Gotland är till invånarantalet största kommunen och Härnösand är den minsta. För att betraktas som en liten F-9-enhet har skolan mellan 130 och 240 elever. Resultat I kommungruppen har Hudiksvall fyra små F-9-enheter, Falköping har tre enheter, Gotland har två och åtta kommuner har varsin liten enhet. Kontakt via e-post togs med Hudiksvall, Falköping, Boden, Sandviken och Ludvika. De fick fyra frågor: 1. Hur budgeterar ni skolverksamheten; via skolpeng eller något annat sätt? 2. får den mindre enheten något extra? Om ja, via egen nämnd eller Kommunstyrelsen och hur mycket extra per elev? 3. Klarar de mindre enheterna att hålla sin budget? 4. Finns det planer på att förändra organisationen d v s stänga någon enhet? Svar via e-post har inkommit från förvaltningsekonom i Falköping, Sandviken, Ludvika och Boden och per telefon från Hudiksvall. Falköpings kommun I kommunen finns för nuvarande tre enheter med elevtal mellan 220 och 245. Falköping har liksom Gotland gjort en översyn av skolorganisationen och främst kring de små landsbygdsskolorna. Översynen resulterade i att inga skolor slogs samman men de samlade förskola och elever till år tre i ett som de kallar Barnens hus som tillhör en större enhet med elever upp till år nio. Grund för budgetfördelning utgår från årsgruppstorlek som påverkar vad en enhet är berättigad till. De här minsta enheterna får extra budgetmedel via olika faktorer i deras fördelningsmodell som medger ett större bidrag till de mindre enheterna. Enligt ekonomen så kan skillnaden vara så mycket som kr/elev och år, vilket motsvarar det extra stöd som Gotlands kommun har. Omfördelningen sker inom skolnämndens ram. Med den fördelningsmodellen klarar även enheterna sin budget i balans. Bodens kommun I kommunen finns en liten F-9-enhet med 131 elever. Fördelning till skolorna sker via skolpeng. Ingen skola får numera något extra bidrag på grund av för få elever och det beror på gjorda organisationsförändringar vilka dock inte är tillräckliga. Barn- och utbildningsförvaltningen i Bodens kommun måste under 2009 dra in på ytterligare kostnader i form av bland annat stängda förskoleavdelningar. De kommer troligen även att lägga ner fler skolenheter, om den ovan nämnda skolan ingår där framkommer inte.

6 Sandvikens kommun I kommunen finns en liten F-9-enhet med 138 elever som ligger ca 35 km från Sandviken och den kommer att bli föremål för en utredning om hur de bäst ska kunna tillgodose år 7-9- elevernas undervisning då det är svårt att rekrytera personal till skolan. Sandviken kommun tillämpar i huvudsak budgetfördelning enligt volymer/skolpeng men för att täcka behovet av pedagogresurser så får de minsta enheterna extramedel. Fram till och med år 2007 klarade förvaltningen att hålla budget men då elevminskningen fortgår och intäkterna förändrats under löpande budgetår varslar förvaltningen 100 personer. Inga politiska beslut är tagna om skolsammanslagningar. Ludvika kommun I kommunen finns en liten F-9-enhet med 70 elever. Grunden för budgetfördelning är skolpeng. Den aktuella skolan får 10 % mer i elevpeng för sina elever i år 7-9. Förvaltningsekonomen anger att även om de små enheterna tilldelas extramedel är det ett problem med vikande elevunderlag i små skolor. Hudiksvalls kommun I kommunen finns för nuvarande fyra små F-9-enheter med elevtal mellan 145 och 190, men i två av dessa skall år 7-9 flyttas till andra skolor inför höstterminstart. Det förs även diskussioner om att stänga två F-6-enheter 2010 då det är svårt att få en budget i balans. I kommunen har organisationsförändringar gjorts och det har medfört att olika kulturer angående fördelning till för- och grundskola har behövts jämkats. Hudiksvall använder inte begreppet elevpeng/skolpeng men elevtalet är en viktig faktor vid fördelning till skolorna. De små enheterna (även små F-6-enheter) har fått extra bidrag med cirka kr för att klara sin budget, men det har inte varit tillräckligt. De extra bidragen har omfördelats inom egen nämnd. Ovanstående rapport kommer att kompletteras på BUN med information om hur man organiserar verksamheten i ytterliggare ett antal kommuner med lägre invånarantal än kommungruppen