1 Årsredovisning 2018

Transkript

1 1 Årsredovisning 2018

2 OMSLAGSBILD Försvarshögskolans 200-årsjubileum kulminerade den 20 september 2018 med en jubileumsceremoni. Alla gäster fick en presenpåse med jubileumsboken Försvarshögskolan, från militär högskola till akademiskt lärosäte. Lärosätet firade dubbelt jubileum: 200 år av militär utbildning och tio år som högskola. Foto: Anders G Warne

3 REKTOR HAR ORDET Med 200 år i ryggen tar vi klivet in i framtiden År 2018 firade Försvarshögskolan 200-årsjubileum. Detta oaktat kommer 2018 att inta sin rättmätiga plats i vår historia som året då vi fick examenstillstånd på masternivå och forskarnivå. Vi tar nu klivet in i en ny era för lärosätet med ett komplett akademiskt system för den militära professionen, egna masterprogram och egna forskarutbildningar. Att ett lärosäte erhåller tillstånd att examinera på samtliga akademiska nivåer är inget unikt i sig, men i vårt fall är det något alldeles extra eftersom vi får ett komplett akademiskt system för officersprofessionen. Detta har en stor betydelse inte bara för lärosätet och de individer som studerar hos oss utan också för Försvarsmakten och officerskåren som helhet. Med examenstillståndet i hamn har vi under året sjösatt ett masterprogram i Politik och krig samt ett Högre officersprogram som också är en masterutbildning. Det Högre officersprogrammet utgör en naturlig progression från Officersprogrammet. Under 2018 antog vi nära nog 150 studenter till Officersprogrammet, vilket vi haft som målsättning de senaste åren. Under året har vi också arbetat vidare för att i januari 2019 kunna sjösätta forskarutbildningar i dels krigsvetenskap, dels statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet. Nytt totalförsvarscentrum Vårt lärosäte växer så det knakar och efterfrågan på såväl forskning som utbildning är mycket stor. Glädjande nog har Försvarshögskolan fått utökade forsknings- och utbildningsanslag. Samtidigt ökar uppdragen från exempelvis Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). För att tillgodose det påtagligt ökade behovet av kompetensutveckling inom totalförsvarsområdet, där MSB är främsta uppdragsgivaren, etablerade vi år 2018 Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet. I centrumet kraftsamlas expertis som arbetar med analys, utbildning och övning. I centrumet ingår vår terrorismforskning samt verksamheterna som tidigare bedrevs inom Institutet för högre totalförsvarsutbildning och Nationellt centrum för krishanteringsstudier. Jubileumsår Det gångna året firade Försvarshögskolan dubbelt jubileum. För 200 år sedan etablerades det Högre artilleriläroverket i Marieberg, som anses vara första institutionen för högre militär utbildning och därmed en tidig föregångare till Försvarshögskolan. Samtidigt fyllde högskolan tio år. Jubileet bjöd bland annat på en historisk utställning och populärvetenskapliga föreläsningar av och med våra forskare. Kulmen på jubileumsåret var en jubileumsceremoni där Hans Majestät Konungen inledningstalade. Vid ceremonin överlämnade Föreningen FHS en gåva i form av jubileumsboken Från militär högskola till akademiskt lärosäte. Jag kan konstatera att 2018 var ett historiskt viktigt år för Försvarshögskolan. Med avstamp i en lång och gedigen militär tradition och med utvecklingslusten hos en ung högskola tar vi nu klivet in i framtiden. Vi behövs mer än någonsin. Romulo Enmark Rektor, Försvarshögskolan 3

4 Innehåll REKTOR HAR ORDET OM FÖRSVARSHÖGSKOLAN Årsredovisningen och prestationstyper Försvarshögskolans organisation och samhällsnytta Försvarshögskolans organisation Försvarshögskolans samhällsnytta Försvarshögskolans resultat i korthet Väsentliga uppgifter Verksamhetsstyrning och riskhantering UTBILDNING Bedömningar och prioriteringar om utbildningsutbud Finansiering av utbildning Examina på grundnivå och avancerad nivå Anslagsfinansierad utbildning på grundnivå och avancerad nivå Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Studenter, prestationer och kostnader för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Officersprogrammet Försvarshögskolans kandidatprogram Magisterprogrammet och masterprogrammet i Politik och krig Fristående kurser Partnerskap för fred Avgiftsfinansierad utbildning Deltagare, prestationer och kostnader för poänggivande uppdragsutbildning Högre officersutbildning Övrig poänggivande uppdragsutbildning Ej poänggivande uppdragsutbildning Arbete för breddat deltagande Bedömning av reell kompetens Studieavgifter för tredjelandsstudenter FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING Finansiering av forskning och forskarutbildning Forskningspublikationer Volymer och kostnader för forskningsprestationer Forskningskompetens vid Försvarshögskolan Anslagsfinansierad forskning Exempel på anslagsfinansierad forskning Forskning och analysstöd inom säkerhets- och försvarspolitiska området Delegationen för militärhistorisk forskning Avgiftsfinansierad forskning Uppdragsforskning för försvarssektorn Uppdragsforskning för samhällets krisberedskap och totalförsvar Bidragsfinansierad forskning Forskarutbildning Försvarshögskolans doktorandprogram Doktorander finansierade av Försvarsmakten Övrig personal med forskarutbildningstid GEMENSAMT FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN Kvalitetsarbete Kvalitet i utbildning Kvalitet i forskning och forskarutbildning Lika villkor i utbildning och forskning FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet

5 4.2.2 Inkluderande studiemiljö Studentinflytande Internationalisering Internationell dimension i utbildning och forskning Studentmobilitet Samverkan Anna Lindh-biblioteket Upplåtande av bostadslägenhet HÖGSKOLEGEMENSAMT Kompetensförsörjning Kompetensutveckling under året Personalrörlighet Högskolans anställda i siffror Lika villkorsarbete Åtgärder för jämnare könsfördelning vid rekrytering Anställning av professorer som är kvinnor Försvarshögskolans policy för lika rättigheter och möjligheter Sjukfrånvaro Hållbar utveckling Miljö Kollektivavtalsvillkor i upphandlingar Lokaler Utvecklingsprojekt finansierat av ackumulerat överskott från avgifter EKONOMISK UTVECKLING Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Forskning och forskarutbildning Finansiell redovisning SAMMANSTÄLLNING AV DIAGRAM OCH TABELLER SAMMANSTÄLLNING AV ÅTERRAPPORTERINGSKRAV STYRELSEN STYRELSENS BESLUT

6 1 OM FÖRSVARSHÖGSKOLAN 1.1 Årsredovisningen och prestationstyper Försvarshögskolan redogör i denna årsredovisning för den verksamhet som lärosätet bedrivit och de resultat som uppnåtts under I årsredovisningen framförs analyser om resultaten utifrån högskolelagen, högskoleförordningen, Försvarshögskolans förordning, förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, regleringsbrev för 2018 samt övriga styrande dokument. Värden i löptext inom parantes avser föregående verksamhetsår (2017) om inget annat anges. I detta första kapitel ges en översiktlig bild av Försvarshögskolan som lärosäte, den samhällsnytta verksamheten bidrar till och det gångna årets ekonomiska resultat. I kapitel två redovisar Försvarshögskolan prestationer inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå främst i termer av helårsstudenter (HST), helårsprestationer (HPR) och genomströmning, totalt och för kvinnor respektive män. Enligt Försvarshögskolans regleringsbrev ska kostnaden för bibliotek och styrelse finansieras av anslag. I tabell 3 som sammanställer de totala kostnaderna för anslagsfinansierad utbildning ingår kostnader för bibliotek och styrelse. I övriga tabeller, som avser utbildning finansierad av anslag från Utbildningsdepartementet, ingår dock inte dessa kostnader. 1 Med anledning av att Försvarshögskolan gick över till att använda kalenderåret istället för läsåret som brytdatum, i samband med övergång till nya Ladok under 2018, är värdena för antalet HST inte helt jämförbara med tidigare år. Detta beror på att de helårsstudenter (HST) för höstterminens sista två till tre veckor under 2017, som tidsmässigt infaller de första veckorna i 2018, har medräknats i denna årsredovisning (trots att dessa HST även redovisades i årsredovisningen för 2017). 2 Eftersom uppgifterna för båda årsredovisningarna omfattar ett år, bedömer dock Försvarshögskolan att effekterna av ändringen av brytdatum är begränsade. Lärosätets forskning redovisas i kapitel tre, bland annat i form av prestationer i termer av antal refereegranskade vetenskapliga publikationer. Inom kapitlet för forskning redovisas även antal doktorander. Försvarshögskolan erhöll examenstillstånd på forskarnivå under 2018 men forskarutbildningen startade inte förrän i januari Av den anledningen redovisas inte uppgifter om doktorander i tabellen för väsentliga uppgifter (tabell 1), med undantag av antal årsarbetskrafter för doktorander med doktorandanställning. I det fjärde kapitlet redovisas verksamhet som är gemensam för både utbildning och forskning, exempelvis samverkans-, kvalitets-, jämställdhetsarbete och biblioteksverksamhet. 3 I kapitel fem redovisas högskolegemensamt arbete, exempelvis miljöledning och kompetensförsörjning. Den finansiella redovisningen återfinns därefter i kapitel sex. Avslutningsvis följer kapitel sju och åtta med sammanställningar över diagram, tabeller samt 1 Tabell 6 i kapitel 2 har kompletterats med ytterligare uppgifter, jämfört med tidigare årsredovisningar. I tabellen redovisar Försvarshögskolan denna gång även uppgifter om lärosätets masterutbildning i Politik och krig. 2 Den dubbelredovisning som uppstått i samband med uppgraderingen av Ladok summerar till ca 45 HST. 3 Tabellen Antal utlån och besökare vid huvudbiblioteket och filialer (tabell 11 i årsredovisningen för 2017) har utgått i årets årsredovisning då Försvarshögskolan har omvärderat tabellen och kommit fram till att uppgifterna inte har tillräcklig relevans för rapporteringen till regeringen. 6

7 återrapporteringskrav och kapitel nio och tio som innefattar styrelsens sammansättning och beslut om årsredovisningen. Decimalavrundningar i tabellerna kan i vissa fall medföra att summeringen inte exakt motsvarar det sammanlagda värdet av ingående avrundade belopp. 1.2 Försvarshögskolans organisation och samhällsnytta Försvarshögskolans organisation Försvarshögskolan hade under 2018 i medeltal 381 (374) anställda, varav 144 (141) eller 38 (38) procent var kvinnor. Ökningen av antalet anställda förklaras med ökande efterfrågan på Försvarshögskolans verksamhet. en lärare och forskare var ca 62 (64) procent av totalt antal anställda. en yrkesofficerare var i genomsnitt 26 (27) procent av samtliga anställda. Högskolan är organiserad i två institutioner, Militärvetenskapliga institutionen och Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap, där Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet ingår. 4 Därutöver finns vid Försvarshögskolan Militära programledningen som utövar programansvar för de militära programutbildningarna samt Högskoleförvaltningen där stödverksamheten inklusive biblioteksverksamheten är samlad. Forsknings- och utbildningsnämnden är det kollegialt valda organet. Bilden illustrerar Försvarshögskolans organisation firade Försvarshögskolan 200 år. År 1818 inrättades det Högre artilleriläroverket, Sveriges första högre militära utbildningsinstitution och grunden till det som idag är Försvarshögskolan. Lärosätet firade även tio år som högskola och under detta dubbla jubileumsår beviljades vi tillstånd att examinera på samtliga akademiska nivåer. Tillståndet gör att lärosätet nu kan utfärda även master- och forskarexamen inom området Försvar, krishantering och säkerhet. 4 Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet bildades 1 januari

8 Försvarshögskolan Årsredovisning Försvarshögskolans samhällsnytta Försvarshögskolan utbildar och forskar inom området Försvar, krishantering och säkerhet. Högskolan är en mötesplats för civilt och militärt, nationellt och internationellt, teori och praktik. Här möts de kvinnor och män som redan är verksamma och arbetar med främst försvar, krishantering och säkerhet samt de som kommer att göra det i framtiden. Den samhällsnytta Försvarshögskolans verksamhet ytterst syftar till är ökad trygghet och säkerhet. Hur detta går till illustreras i bilden nedan och beskrivs översiktligt i den efterföljande texten på sidan 9 och 10. Bilden illustrerar på en övergripande nivå Försvarshögskolans effektkedja, från de resurser myndigheten förfogar över till de långsiktiga effekter myndigheten bidrar till nationellt och internationellt. 5 Effektkedjan har tagits fram med hjälp av analysmetoden verksamhetslogik.6 Orsakssambanden i effektkedjan är inte säkerställda utan grundar sig på antaganden från Försvarshögskolans sida. Användandet av effektresonemang i verksamhetsstyrningen är ett led i Försvarshögskolans anpassning till ändringarna i Förordning om budgetunderlag och årsredovisning: 6 Information om analysmetoden och vägledning finns på Ekonomistyrningsverkets hemsida: 5 8

9 Resurser Försvarshögskolans studenter och kursdeltagare är inte bara lärosätets viktigaste målgrupp, tillsammans med bland annat våra medarbetare utgör de också en betydelsefull resurs. Studenterna bidrar exempelvis till att ständigt utveckla kvaliteten i verksamheten och har inflytande i viktiga beslut. Aktiviteter Försvarshögskolans verksamhet kan beskrivas i termer av aktiviteter bestående av utbildning, forskning och samverkan. Centrala frågor som behandlas i verksamheten är hur man kan leda och organisera olika typer av trygghets- och säkerhetshöjande insatser, samt skapa och upprätthålla olika förmågor, i syfte att förebygga såväl som hantera kriser, konflikter och krig. Prestationer Det som produceras genom Försvarshögskolans verksamhet är kunskap. 7 Kunskapen lämnar lärosätet i form av studenter (HST) med en viss grad av godkända högskolepoäng (HPR) och ett antal examina. Kunskapen lämnar också Försvarshögskolan i form av vetenskapliga publikationer och generell kunskapsspridning. Generell kunskapsspridning sker bland annat genom erfarenhetsutbyte med andra myndigheter i försvars-, samhällsskydds- och säkerhetssektorn, genom att Försvarshögskolan håller öppna föreläsningar och genom att lärosätets experter deltar i statliga utredningar, studier samt uttalar sig i media. Primära mottagare Försvarshögskolan antar att den kunskap lärosätet producerar primärt mottas av försvarssamhällsskydds- och säkerhetssektorn. Andra mottagare består bland annat av forskarsamhället, politiker och intresserad allmänhet. Kortsiktiga effekter Kunskapen består, som nämnts, bland annat av individer som studerat eller forskat på Försvarshögskolan. Många av individerna har redan eller får arbete på ledande positioner inom försvars- samhällsskydds- och säkerhetssektorn och på det viset bidrar Försvarshögskolan till att kompetensförsörja sektorn. Försvarshögskolan bidrar också till en generell kunskapshöjning i samhället och lärosätets forskning leder också till nya idéer och lösningar på samhällsutmaningar (innovation). Medellånga effekter De samhällsfunktioner som Försvarshögskolans verksamhet relaterar till kan sammanfattas i termer av säkerhetspolitik och samhällssäkerhet inklusive militärt försvar samt civilt samhällsskydd och krishantering. På medellång sikt antar Försvarshögskolan att den kunskap som lärosätet genererar bidrar till att ansvariga aktörer erhåller ökad förmåga att förstå, förebygga samt hantera samhällsutmaningar, kriser och krig. Samtidigt bidrar Försvarshögskolan till att uppfylla Sveriges målsättningar inom ett antal politik- och utgiftsområden. Exempelvis deltar lärosätet i genomförandet av målet för forskningspolitiken att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre 7 Ekonomistyrningsverket använder begreppet prestationer för den produktion (varor och/eller tjänster) som lämnar en myndighet. Försvarshögskolans resultatmått för prestationerna finns samlade i årsredovisningens tabell 1 i avsnittet Väsentliga uppgifter. 9

10 utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar upp mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt. 8 Vad gäller försvar och samhällets krisberedskap, bidrar Försvarshögskolans kunskapsutveckling till bland annat att öka den operativa förmågan i krigsförbanden och att säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret. 9 Långsiktiga effekter I slutändan syftar Försvarshögskolans verksamhet ytterst till att öka tryggheten och säkerheten i samhället generellt. Externa faktorer Försvarshögskolans verksamhet och de effekter den leder till styrs av tillämpliga lagar, förordningar, regleringsbrev och beställningar. Verksamheten påverkas även av andra externa faktorer, såsom sociala normer och attityder i samhället i relation till området försvar, krishantering och säkerhet. Trender inom det området, och andra lärosätens forskning inom området, påverkar också lärosätets verksamhet. Framgångsfaktorer För att Försvarshögskolans verksamhet ska kunna vara framgångsrik finns det vissa faktorer som spelar större roll än andra. Attraktionskraft är ett exempel på en sådan framgångsfaktor, eftersom lärosätet är beroende av att studenter och blivande medarbetare med rätt kompetens söker sig till oss. Att Försvarshögskolan har en nära koppling mellan forskning, utbildning, praktisk tillämpning och samhällsnytta är en annan viktig framgångsfaktor. Detta är även grundläggande för att lärosätet ska kunna vara en specialiserad högskola, vilket Försvarshögskolan eftersträvar att vara. 8 Målsättningen framkommer i budgetpropositionen, utgiftsområde 16, sidan 139: 9 Målsättningen anges som det enskilt viktigaste under försvarsinriktningsperioden 2016 t.o.m i budgetpropositionen, utgiftsområde 6, sidan 13: 10

11 1.3 Försvarshögskolans resultat i korthet Försvarshögskolan redovisar för 2018 ett överskott om 4,2 (5,4) miljoner kronor, att jämföra med planerat resultat på 5,3 miljoner kronor. Överskottet, såväl i budgeten som i utfallet, kan till stor del hänföras till att inte hela nivåhöjningen av anslaget från Utbildningsdepartementet har kunnat omsättas i verksamhet under första året. Det positiva resultatet har ökat myndighetskapitalet till 51,0 (46,8) miljoner kronor vid utgången av Intäkterna uppgick till 548 (518) miljoner kronor. Den högre nivån i förhållande till året innan förklaras dels av ökat anslag, dels av ökade avgiftsintäkter, främst från Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Under den senaste treårsperioden har intäkterna fördelat sig på finansieringsslag enligt diagram 1 nedan. Diagram 1. Fördelning intäkter (miljoner kronor) på finansieringsslag De totala intäkterna från verksamhetsgren utbildning uppgick under 2018 till 417 (398) miljoner kronor, vilket utgör 76 (77) procent av de totala intäkterna. Även de totala kostnaderna för utbildning var högre än föregående år, 419 mot 395 miljoner kronor. De totala intäkterna från verksamhetsgren forskning uppgick under 2018 till 131 (120) miljoner kronor, vilket utgör 24 (23) procent av de totala intäkterna. De totala kostnaderna för verksamhetsgren forskning uppgick till 125 (117) miljoner kronor. 11

12 Diagram 2. Fördelning av antal HST Under 2018 hade Försvarshögskolan sammanlagt 894 (825) helårsstudenter 10 och 751 (670) helårsprestationer. 11 Antalet helårsstudenter har fördelat sig enligt diagram 2 de senaste tre åren. Lärosätets utbildningsverksamhet redovisas mer ingående i kapitel 2 och 4. Under året har 74 (84) 12 vetenskapliga refereegranskade publikationer utgetts. Lärosätets forskningsverksamhet redovisas mer ingående i kapitel 3 och Antalet HST för 2016 summerar i diagrammet till 775, medan antal HST i tabell 3 och 8 summerar till 774. Differensen beror på avrundningseffekter. 11 Inklusive HST och HPR för uppdragsutbildning. 12 Siffran för 2017 har justerats sedan föregående årsredovisning på grund av eftersläpande registrering. 12

13 1.3.1 Väsentliga uppgifter Tabell 1. Väsentliga uppgifter Utbildning och forskning Totalt antal helårsstudenter Kostnad per helårsstudent, tkr Totalt antal helårsprestationer Kostnad per helårsprestation, tkr Totalt antal studieavgiftsskyldiga studenter (HST) Totalt antal nyantagna doktorander andel kvinnor (%) - andel män (%) Totalt antal doktorander med någon aktivitet andel kvinnor (%) - andel män (%) Totalt antal doktorander med doktorandanställning (årsarb.) Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarb.) Genomsnittlig studietid för licentiatexamen Genomsnittlig studietid för doktorsexamen Totalt antal doktorsexamina Totalt antal licentiatexamina Totalt antal refereegranskade vetenskapliga publikationer Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation, tkr Exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning. Med anledning av att Försvarshögskolan gick över till nya Ladok under 2018 och i samband med ändrat brytdatum från läsår till kalenderår, är en del utfallsdata i tabeller där antal helårsstudenter (HST) redovisas för 2018 inte helt jämförbar med utfallsdata för tidigare år. 14 Se not ovan. 15 Avrundning från 0,25 16 Avrundning från 0,25 17 Avser samtliga anställda som doktorander. 18 Värden för 2017 och 2016 avviker från värden i Försvarshögskolans årsredovisning 2017, på grund av att publikationer har registrerats retroaktivt samt en ökande korrigering som avser 2017 och en minskande korrigering som avser Se noten ovan. 13

14 Personal 20 Totalt antal årsarbetskrafter Medelantal anställda Totalt antal lärare (årsarb.) andel kvinnor (%) andel män (%) Antal disputerade lärare (årsarb.) andel kvinnor (%) andel män (%) Antal professorer (årsarb.) andel kvinnor (%) andel män (%) Ekonomi Intäkter totalt (mnkr), varav 548,2 517,7 491,8 499,8 493,1 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (mnkr) 417,2 398,1 369,4 376,9 374,0 - andel anslag (%) andel externa intäkter (%) Forskning och utbildning på forskarnivå (mnkr) 131,0 119,6 122,4 122,8 119,1 - andel anslag (%) andel externa intäkter (%) Kostnader totalt (mnkr) 543,9 512,3 494,6 509,1 500,7 - andel personal (%) andel lokaler 24 (%) Lokalkostnader per kvm 25 (kr) av justerade totala kostnader 26 (%) Balansomslutning (mnkr) 176,2 176,8 176,1 180,1 192,1 - varav oförbrukade bidrag 9,0 10,3 16,4 21,6 19,3 - varav årets kapitalförändring 4,2 5,4-2,8-9,4-7,6 - varav myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring) 51,0 46,8 41,4 44,2 53,5 20 Från och med år 2016 inkluderas övertid och mertid som inte kompenserats med ledighet i årsarbetskraften, samtidigt exkluderas sammanhängande sjukfrånvaro över 15 dagar. Försvarshögskolan har gjort denna justering för att anpassa statistiken i enlighet med ESV:s Handledning Personalkostnader (ESV 2015:1). Tidigare år har inte övertid/mertid inkluderats och sjukfrånvaro har exkluderats från 61:a dagen (2014 ff) respektive 91:a dagen (2011 ff). Detta gör att siffrorna mellan åren inte är helt jämförbara. Siffror från tidigare år har inte kunnat korrigeras på grund av skillnader i uppsättning i lönesystemet mellan åren, men Försvarshögskolan bedömning är att årets förändring påverkar årsarbetskraftstalet med cirka 1,5 procent mellan 2016 och För tidigare år bedöms förändringen påverka årsarbetskraftstalet i genomsnitt med cirka 1 procent. 21 Varav 36 procent kvinnor och 64 procent män. 22 Varav 38 procent kvinnor och 62 procent män. 23 Inklusive gästprofessor. 24 Enligt resultaträkningen. 25 Redovisas from 2016 i enlighet med SUHF:s rekommendationer om lokalkostnader bil 2 till REK 2014:1, dnr 14/069. Antal kvm beräknas som den totala förhyrda ytan. P.g.a. ny redovisningsprincip 2016 har inte siffror för tidigare år uppdaterats. 26 P.g.a. ny redovisningsprincip för 2016 har inte motsvarande siffra kunnat tas fram för tidigare år. 14

15 1.4 Verksamhetsstyrning och riskhantering För att uppfylla kravet på god verksamhetsstyrning har Försvarshögskolan valt att tillämpa förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll och internrevisionsförordningen (2006:122). Det huvudsakliga regelverket utgörs i övrigt av myndighetsförordningen (2007:515), högskoleförordningen (1993:100), förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt förordningen (1995:1300) om statliga myndigheters riskhantering. Försvarshögskolan definierar verksamhetsstyrning som den process som syftar till att verksamheten genomförs enligt instruktion, regleringsbrev och myndighetsförordningen. Med det senare avses att den utförs effektivt, enligt gällande rätt och andra förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, med en tillförlitlig och rättvisande redovisning, och med god hushållning med statens medel. Försvarshögskolan har under 2018 fortsatt att tillämpa högskolans modell för riskhantering. Genom ledningens omvärldsanalys, som utförs årligen, identifierades fem strategiska riskområden. De flesta riskområdena 2018 var snarlika de sju riskområden som lärosätet hade för De tre mest betydande riskområdena 2018 handlade om: 1) att Försvarshögskolan inte skulle ha tillräckliga personella resurser och nödvändiga strukturella förutsättningar för att klara sina uppdrag, 2) att Försvarshögskolan inte skulle klara av det framtida förändringsarbetet som krävs för att anpassa verksamheten till möjliga förändrade förutsättningar, och 3) att Försvarshögskolan skulle drabbas av en säkerhetsincident. För att minska risken avseende personella resurser och strukturella förutsättningar har Försvarshögskolan haft löpande dialog, med bland annat Försvarsmakten, kring bemanningsfrågan. För att minska risken kopplad till anpassning av verksamheten till förändrade förutsättningar, har lärosätet bland annat vidareutvecklat högskolepedagogiken och kvalitetssystemet. För att minska risken angående säkerhetsincidenter har lärosätet exempelvis anställt ett dataskyddsombud och fortsatt arbetet med att implementera ett ledningssystem för informationssäkerhet. Riskområdena att Försvarshögskolan inte skulle kunna säkerställa att Försvarsmakten och MSB blir nöjda med lärosätets leveranser, och att Försvarshögskolan inte skulle klara av det framtida förändringsarbete som krävs för att erhålla examenstillstånd på master- och forskarnivå, ansågs ha så pass låga riskvärden att de kunde nedprioriteras Riskhanteringen har följts upp i samband med tertialuppföljningar. Försvarshögskolan har inte fått några anmärkningar i Riksrevisionens revisionsberättelse som inkom under året. Inga brister identifierades heller i samband med Ekonomistyrningsverkets ekonomiadministrativa värdering. 27 Under 2016 genomförde Försvarshögskolan riskanalys utifrån förordningen (1995:1300) om statliga myndigheters riskhantering, med utgångspunkt i Kammarkollegiets metodstöd. Nio stycken risker identifierades som mest prioriterade och för dessa har riskreducerande åtgärder genomförts under 2017 och Flertalet av riskerna handlade om kontinuitetsplanering, det vill säga analyser och åtgärder för att minska organisationens sårbarhet i händelse av avbrott i centrala försörjningssystem. 27 Revisionsberättelsen och den ekonomiadministrativa värderingen avser

16 2 UTBILDNING Försvarshögskolans utbildningsstrategi styr utvecklingen av huvudområden, ämnen, ämnesinriktningar samt vilka utbildningsprogram och kurser som ska utvecklas och prioriteras de närmaste åren. Strategin lägger bland annat fast att Försvarshögskolan ska leda den akademiska utvecklingen av officersprofessionen och i samverkan med Försvarsmakten utveckla en ändamålsenlig och långsiktigt stabil officersutbildning. Detta ligger även i linje med Sveriges försvarspolitiska inriktning Strategin lägger också fast att Försvarshögskolan ska fortsätta arbetet med att stärka sin roll som centrum för utvecklingen av samhällsskydd och säkerhet ur ett nationellt och internationellt perspektiv, genom att erbjuda utbildningar inom området krishantering och säkerhet. Försvarshögskolan bedriver både anslagsfinansierad utbildning och avgiftsfinansierad utbildning. Den största anslagsfinansierade utbildningen vid lärosätet bedrivs inom ramen för Officersprogrammet och leder till en officersexamen. De största avgiftsfinansierade utbildningarna utgörs av de högre militära utbildningar som Försvarsmakten beställer av Försvarshögskolan. Under våren 2018 beslutade regeringen att ge Försvarshögskolan examenstillstånd på avancerad nivå och forskarnivå inom området försvar, krishantering och säkerhet. Detta innebar en utvidgning av tillståndet avseende magisterexamen samt rätt att utfärda tre nya examina: master-, licentiat- och doktorsexamen. Hösten 2018 startade högskolans första två masterprogram: masterprogrammet i Politik och krig och det Högre officersprogrammet. Samtliga ämnen som är inrättade vid Försvarshögskolan är unika eller har unika inriktningar inom sina ämnen. Fristående kurser ges inom samtliga ämnen, medan generella examina på grundnivå kan erhållas i form av en kandidatexamen inom huvudområdena: historia med inriktning mot militärhistoria, juridik med inriktning folkrätt, krigsvetenskap, ledarskap under påfrestande förhållanden, statsvetenskap samt statsvetenskap med inriktning mot krishantering och säkerhet. Vidare leder Officersprogrammet till en officersexamen som är en yrkesexamen på grundnivå. Generella examina på avancerad nivå utfärdas i form av en magisterexamen eller masterexamen och kan ges inom huvudområdena krigsvetenskap eller statsvetenskap med inriktning mot krishantering och säkerhet. På forskarnivå har Försvarshögskolan rätt att utfärda licentiatexamen och doktorsexamen inom krigsvetenskap och statsvetenskap med inriktning mot krishantering och säkerhet. 2.1 Bedömningar och prioriteringar om utbildningsutbud Försvarshögskolan ska enligt regleringsbrevet för universitet och högskolor redovisa vilka bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser som ligger till grund för avvägningar och beslut om utbildningsutbud samt hur lärosätet bemöter det omgivande samhällets behov av utbildning. Försvarshögskolans utbildningsutbud utgår från rektors beslutade riktlinjer för intern fördelning av utbildningsplatser. Beslutet baseras på förslag som tas fram av högskolans Forsknings- och utbildningsnämnd. En princip som framgår är att Försvarshögskolan ska erbjuda eftertraktade utbildningar med progression på grundnivå och avancerad nivå, därför prioriteras programutbildning och fristående kurser med progression. Vidare har rektor pekat ut inriktningen för Försvarshögskolan de kommande 10 åren i styrdokumentet Rektors operationalisering. För att säkerställa och utveckla högskolans 16

17 ställning som ett specialiserat lärosäte med inriktning försvar, krishantering och säkerhet anges att Försvarshögskolan ska fortsätta att utveckla masterutbildningar. För verksamhetsåret 2018 tilldelades Försvarshögskolan ett utökat utbildningsanslag från Utbildningsdepartementet motsvarande drygt 5 miljoner kronor. Rektor beslutade, i enlighet med rektors riktlinjer och operationalisering, att en andel av det utökade anslaget skulle användas till fortsatt utveckling av masterprogram i Politik och krig, Militärteknik respektive Ledarskap. Under 2018 har ett projekt initierats som arbetat med vidareutveckling av verksamheten som idag bedrivs inom ämnet militärteknik. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för utbildning och forskning i samverkan. Ämnet militärteknik kommer att revideras och byta namn till försvarssystem. Ett nytt masterprogram planeras även att ges i försvarssystem från och med hösten I rektors operationalisering anges att samtliga utbildningar måste kunna placeras i en full progressionskedja och Försvarshögskolan har under året arbetet med utveckling i linje med detta. För andra gången har exempelvis kurser på påbyggnadsnivå genomförts inom ämnena ledarskap under påfrestande förhållanden samt folkrätt och de första studenterna har tagit ut sin kandidatexamen. Vårterminen 2018 gav ämnet juridik med inriktning folkrätt två nya kurser, en praktikkurs samt en fortsättningskurs om krigets lagar. Med den nya fortsättningskursen gavs studenter möjlighet att läsa 30 hp på fortsättningsnivå inom ämnet juridik med inriktning folkrätt. Som en konsekvens av det utvidgade examenstillståndet ger Försvarshögskolan ett tvåårigt masterprogram i Politik och krig om 120 hp från hösten Programmet ersätter det ettåriga magisterprogrammet i Politik och krig om 60 hp som funnits vid Försvarshögskolan sedan Vidare har utvecklingen av Försvarshögskolans andra masterprogram, Högre officersprogrammet (HOP), slutförts enligt Försvarsmaktens behov och beställning. Programmet ersätter stabsutbildningen (SU) och Högre stabsofficersutbildningen (HSU) som avslutades under Officersprogrammet finansieras av anslaget för officersutbildning genom regleringsbrev från Försvarsdepartementet. Därtill anger Försvarshögskolans regleringsbrev från Utbildningsdepartementet att samråd ska ske mellan Försvarshögskolan och Försvarsmakten om officersutbildningens dimensionering. Samråd sker genom kontinuerlig dialog med Försvarsmakten om bland annat antalet studenter som ska antas till Officersprogrammet, och kring den högre militära utbildningen som Försvarsmakten beställer av Försvarshögskolan. Försvarsmakten har även möjlighet till insyn och påverkan i Försvarshögskolans verksamhet genom representation i styrelsen, Forsknings- och utbildningsnämnden samt i vissa programoch ämnesråd. I Försvarshögskolans styrelse, Forsknings- och utbildningsnämnd och i kandidatprogrammets programråd finns också MSB representerad. Försvarshögskolan håller regelbundna dialoger även med MSB om prioriteringar i utbildningsutbudet. 17

18 För att bemöta det omgivande samhällets behov av utbildning har Försvarshögskolan också ett brett utbud av uppdragsutbildningar som riktar sig, inte bara mot ovan nämnda myndigheter, utan även mot andra organisationer i samhället Finansiering av utbildning Vid Försvarshögskolan bedrivs såväl anslagsfinansierad utbildning som utbildning på uppdrag av olika myndigheter och organisationer. Försvarshögskolan har, i jämförelse med många andra högskolor, en hög andel avgiftsfinansierad utbildning. Diagram 3 nedan visar hur intäkterna för utbildning är fördelade per intäktsslag. Under 2018 kom 55 (56) procent av intäkterna för utbildning från avgifter, med Försvarsmakten som största uppdragsgivare. Den höga andelen avgiftsintäkter medför att Försvarshögskolan till stor del är beroende av sina uppdragsgivare och att deras beställningar har stor påverkan på lärosätet. Diagram 3. Fördelning av intäkter (miljoner kronor) för utbildning * I totala intäkter ingår finansiella intäkter som dock inte visas i diagrammets staplar. 28 Exempel på detta ges i avsnitt Övrig poänggivande uppdragsutbildning och Ej poänggivande uppdragsutbildning. 18

19 2.3 Examina på grundnivå och avancerad nivå I tabell 2 nedan redovisas antal examina på grundnivå och avancerad nivå som tagits ut under året inom Försvarshögskolans, oavsett vilket år utbildningen avslutades. Tabellen avser såväl anslagsfinansierad utbildning som uppdragsutbildning. Under året erhöll Försvarshögskolan examenstillstånd för att få utfärda masterexamen, licentiatexamen och doktorsexamen inom huvudområdena krigsvetenskap och statsvetenskap med inriktning mot krishantering och säkerhet. Detta innebär att Försvarshögskolan har rätt att utfärda examina på samtliga akademiska nivåer. Tabell 2. Examina på grundnivå och avancerad nivå Huvudområde Totalt kvinnor män Högskoleexamen 1 0% 100% 1 0% 100% Officersexamen 83 13% 87% 41 12% 88% 26 19% 81% Kandidatexamen totalt* 63 59% 41% 53 55% 45% 45 53% 47% Krigsvetenskap 0 0% 0% % 100% Militärteknik 0 0% 0% % 100% Historia, inr mot militärhistoria 11 55% 45% % 100% Statsvetenskap 11 45% 55% 6 17% 83% 6 50% 50% Statsvetenskap, inr kris-int. 0 0% 0% 2 0% 100% 2 0% 100% Statsvetenskap, inr säkerhetspolitik 0 0% 0% 6 50% 50% 11 64% 36% Ledarskap under påfrestande förhållanden 7 71% 29% Statvetenskap, inr krishantering och säkerhetspolitik 31 61% 39% 39 64% 36% 23 61% 39% Juridik med inr folkrätt 3 67% 33% Magisterexamen totalt 70 27% 73% 36 61% 39% 32 56% 44% Krigsvetenskap 56 20% 80% 18 44% 56% 12 17% 83% Statsvetenskap, inriktn kris-int. 0 0% 0% % 0% Statsvetenskap, inr säkerhetspolitik 1 100% 0% 9 89% 11% 1 100% 0% Statvetenskap, inr krishantering och säkerhetspolitik 13 54% 46% 9 67% 33% 17 76% 24% * Försvarshögskolan har under en period inte erbjudit ett kursutbud som har möjliggjort att uppfylla kraven för kandidatexamen i ledarskap under påfrestande förhållanden och juridik med inriktning folkrätt. Fr.o.m. höstterminen 2017 har det emellertid varit möjligt att läsa de 90 hp inom huvudområdet som krävs för en sådan examen. Under 2018 ökade det totala antalet utfärdade examina markant där officersexamen och magisterexamen stod för den största ökningen. Antalet utfärdade officersexamina ökade med 100 procent i jämförelse med Ett antagande till ökningen är att studenterna informerades tydligare om processen kring utfärdandet av examina inför programslut. Därtill är examensbeviset obligatoriskt för befordran till löjtnant från och med 2019, enligt Försvarsmaktens bestämmelser. Under 2018 utfärdades de första kandidatexamina inom huvudområdena ledarskap under påfrestande förhållanden och juridik med inriktning folkrätt. Ledningsvetenskap utgör också ett huvudområde inom Försvarshögskolan, men kursutbudet är ännu inte så omfattande att examen kan ges inom huvudområdet. Det totala antalet utfärdade kandidatexamina har under året ökat med 18 procent i jämförelse med föregående år. Antalet utfärdade kandidatexamina inom historia med inriktning mot militärhistoria ökade under En trolig anledning är att de första programstudenterna på Totalt kvinnor män Totalt kvinnor män 19

20 Försvarshögskolans Kandidatprogram med inriktning militärhistoria avslutade sina studier under våren. Antalet utfärdade magisterexamina inom huvudområdet krigsvetenskap ökade under Det kan förklaras med att deltagare inom Högre stabsofficersutbildningen (HSU) avslutade sin utbildning under Anslagsfinansierad utbildning på grundnivå och avancerad nivå Försvarshögskolan bedriver utbildning finansierad av anslag på grundnivå och avancerad nivå enligt högskolelagen, högskoleförordningen och regleringsbrev Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Som diagram 4 nedan visar erhåller Försvarshögskolan utbildningsanslag från Utbildningsdepartementet för finansiering av grundutbildning, bibliotek och styrelse. 29 Från Försvarsdepartementet erhåller Försvarshögskolan anslag för finansiering av genomförandet av det treåriga Officersprogrammet och för utbildning inom Partnerskap för fred. 30 Diagram 4. Tilldelade anslag (tusental kronor) för utbildning på grundnivå och avancerad nivå för år 2018 * Inklusive finansiering av bibliotek och styrelse. **Avseende anslag från Försvarsdepartementet utgör posten för genomförandet av officersutbildningen inte en fast ram utan differensen mellan totalt tilldelat anslag 1:7 och de högstposter som specificeras i regleringsbrevet. 29 Anslag 2:61 Försvarshögskolan Grundutbildning, ap.1, under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. 30 Anslag 1:7, Officersutbildning m.m. under utgiftsområde 6, Försvar och samhällets krisberedskap. 20

21 2.4.2 Studenter, prestationer och kostnader för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Med Försvarshögskolans utökade utbildningsanslag har antalet helårsstudenter och helårsprestationer för utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökat under Detta har även resulterat i att antalet högskolenybörjare har blivit fler jämfört mot tidigare år. Som det framgår i tabell 3 nedan är fördelningen mellan kvinnors och mäns deltagande i utbildningen är i stort sett oförändrad jämfört med föregående år. Tabell 3. Studenter, prestationer och kostnader inom anslagsfinansierad utbildning på grundnivå och avancerad nivå Totalt kvinnor män Studenter Antal individer % 65% % 64% % 63% Högskolenybörjare % 62% % 60% % 60% Prestationer Totalt antal HST* % 67% % 65% % 65% varav grundnivå** % 68% % 67% % 67% varav avancerad nivå** 50 52% 48% 43 52% 48% 48 57% 43% Totalt antal HPR % 67% % 64% % 63% varav grundnivå % 68% % 66% % 66% varav avancerad nivå 40 50% 50% 39 53% 47% 40 62% 38% Genomströmning HPR/HST 81% 80% 81% 79% 81% 78% 82% 86% 80% Kostnader Kostnad totalt (tkr) *** varav grundnivå varav avancerad nivå Kostnad per HST totalt grundnivå avancerad nivå Kostnad per HPR totalt grundnivå avancerad nivå * Med anledning av att Försvarshögskolan gick över till nya Ladok under 2018 och i samband med ändrat brytdatum från läsår till kalenderår, är en del utfallsdata i tabeller där antal helårsstudenter (HST) redovisas för 2018 inte helt jämförbar med utfallsdata för tidigare år. ** Summeringen av totala antalet HST på grundnivå och avancerad nivå överensstämmer inte med det totala antalet HST. Anledningen är att studenter som registrerats på utbytesstudier inte har registrerats på någon utbildningsnivå, utan endast på studier. *** Den totala kostnaden redovisas här som total kostnad för anslagsfinansierad utbildning. Kostnaden för avancerad nivå beräknas på utfall exklusive differensjustering. Kostnaden för grundnivå anges som skillnaden mellan total kostnad och kostnad för avancerad nivå. Hela differensjusteringen ligger därmed i kostnaden för grundnivå. Den totala kostnaden för den anslagsfinansierade utbildningen har under 2018 ökat med cirka 10 miljoner kronor jämfört med Den största kostnadsökningen kan hänföras till Officersprogrammet och dess kostnader för personal och antagning, bland annat relaterat till att antalet studenter i programmet ökat. Kostnaden per helårsstudent och helårsprestation uppvisar endast mindre förändringar jämfört med året innan. Kostnaden för bibliotek och styrelse ingår i redovisningen nedan, i enlighet med Försvarshögskolans regleringsbrev från Totalt kvinnor män Totalt kvinnor män 21

22 Utbildningsdepartementet. Kostnad per helårsstudent respektive helårsprestation blir därmed högre än om dessa kostnader fördelats på all verksamhet i enlighet med SUHF-modellen. 31 Kostnader för Officersprogrammet, Försvarshögskolans kandidatprogram, magisterprogrammet i Politik och krig, masterprogrammet i Politik och krig och fristående kurser redovisas exklusive kostnader för bibliotek och styrelse i tabell Officersprogrammet Officersprogrammet utgör den största delen av Försvarshögskolans anslagsfinansierade utbildning och finansieras av anslaget för officersutbildning m.m. från Försvarsdepartementet. Utbildningen omfattar 180 högskolepoäng, varav 52,5 högskolepoäng utgör verksamhetsförlagd utbildning (VFU) som genomförs vid Försvarsmaktens skolor på uppdrag av Försvarshögskolan. Studenterna antas till en av tre inriktningar; krigsvetenskaplig, militärteknisk eller nautisk inriktning. Vid programmets krigsvetenskapliga inriktning studerar också deltagare i uppdragsutbildning, huvudsakligen piloter, på uppdrag av Försvarsmakten. 32 Därutöver samläser deltagare vid Försvarsmaktens Särskilda Officersutbildning (SOFU), tidigare Försvarsmaktens Officersutbildning (OFFU), vissa av programkurserna. Tabell 4. Studenter, prestationer och kostnader för Officersprogrammet Totalt kvinnor män Totalt kvinnor män Totalt kvinnor Studenter Antal individer % 85% % 85% % 86% Antal programnybörjare % 85% % 83% % 86% Antal sökande per plats 2,6 14% 86% 2,9 18% 82% 3,1 13% 87% män Prestationer Antal HST* % 85% % 84% % 86% Antal HPR % 85% % 85% % 85% Genomströmning HPR/HST 86% 88% 86% 76% 70% 77% 82% 89% 81% Kostnad** Kostnad hela OP (tkr) Kostnad per HST (tkr) Kostnad per HPR (tkr) * Med anledning av att Försvarshögskolan gick över till nya Ladok under 2018 och i samband med ändrat brytdatum från läsår till kalenderår, är en del utfallsdata i tabeller där antal helårsstudenter (HST) redovisas för 2018 inte helt jämförbar med utfallsdata för tidigare år. ** Kostnaden anges efter differensjustering eftersom den hämtas från en differensjusterad post inom anslag 1.7. Eftersom utbildningen ska ge de kunskaper och förmågor som krävs för att självständigt arbeta som officer i Försvarsmakten genomförs fortlöpande samråd mellan Försvarsmakten och Försvarshögskolan om programmets innehåll. Studierna i Officersprogrammet har tonvikt på ämnena krigsvetenskap, militärteknik och ledarskap under påfrestande förhållanden. 31 Den redovisningsmodell som Sveriges universitets- och högskoleförbund kommit överens om och som enligt regleringsbrevet för universitet och högskolor bör användas för fördelning av indirekta kostnader. 32 Deltagare i uppdragsutbildning ingår inte i tabell 4. 22

23 Utöver teoretiska kunskaper utvecklas även studenternas praktiska förmågor genom övning med krigsförband och träning av krigsförband under handledning, vilket kräver att officersutbildningen har hög lärartäthet. Under året har Försvarshögskolan i samarbete med Försvarsmakten arbetat med projektet Informationskompetens Officersprogrammet som syftar till att åstadkomma en sammanhållen undervisning i akademisk informationssökning utifrån progressionen i Officersprogrammet. Projektet har bland annat innefattat utbildning i informationssökning vid Officersprogrammets verksamhetsförlagda del på Markstridsskolan, Sjöstridsskolan och Artilleriets stridsskola. Försvarsmakten har under de senaste åren angett ett ökat anställningsbehov i sin verksamhetsplan och i dialoger med Försvarshögskolan. På grund av Officersprogrammets grundläggande behörighetskrav, har emellertid antalet programnybörjare de senaste åren varit lägre än antalet platser på utbildningen registrerades 134 (132) programnybörjare på Officersprogrammet vid programstart. Antalet sökande per utbildningsplats till programmet 2018 var 2,6 (2,9). Minskningen av antalet sökande per plats beror på att platsantalet utökats från 175 till 200 platser. Universitetskanslersämbetets granskning av Officersprogrammet 2014 medförde bland annat att Försvarshögskolan ändrade programmets metodutbildning vilket nyligen fått positivt genomslag på kvaliteten på det självständiga arbetet, enligt genomförd programutvärdering under Det framkom dock, i samma programutvärdering, slutrapport Officersprogrammet samt i genomförd VFU-utredning, ett antal kvarvarande brister, exempelvis vad avser möjligheten att möta professionens behov och möjligheten till internationellt utbyte inom EU:s ERASMUS-program. Mot bakgrund av detta har ett analysarbete genomförts kring grundförutsättningarna för Officersprogrammet. Arbetet med översyn av Officersprogrammet kommer att fortsätta under 2019, med inriktning att det ska leda till en ny programdesign med förmodad implementering under Könsfördelningen bland studenterna var på totalen i stort sett oförändrad 2018 i förhållande till föregående år. Studenterna är till en övervägande del män, vilket bland annat förklaras av att det krävs att sökandena ska ha genomfört militär grundutbildning (vilken huvudsakligen genomförs av män) för att kunna bli antagna till utbildningen. Kostnadsökningen för Officersprogrammet under 2018 jämfört med året innan, är i huvudsak hänförlig till högre personalkostnader, främst beroende på fler studenter på programmet. Kostnaden per helårsstudent är dock i stort sett oförändrad. 23

24 2.4.4 Försvarshögskolans kandidatprogram Försvarshögskolans kandidatprogram har två inriktningar: statsvetenskap med inriktning mot krishantering och säkerhet, respektive historia med inriktning mot militärhistoria. Flera av Försvarshögskolans ämnen (folkrätt, krigsvetenskap, ledarskap under påfrestande förhållanden och ledningsvetenskap) är inkluderade i programmet genom valbara kurser. Programmet avslutas med en praktiktermin, vilket ger studenterna möjlighet att få arbetsmarknadsanknytning redan under programmets gång. Söktrycket till kandidatprogrammets statsvetenskapliga och militärhistoriska inriktningar har varit på en jämn nivå sedan utbildningsstarterna 2013 respektive Till programmets statsvetenskapliga inriktning med utbildningsstart höstterminen 2018, sjönk dock antalet förstahandssökande till den statsvetenskapliga inriktningen av programmet jämfört med 2017 till från 420. Anledningen till det sjunkande söktrycket bland förstahandssökande är okänd. En möjlig förklaring är att den statsvetenskapliga inriktningen behöver en högre grad av marknadsföring än den som genomfördes inför den senaste antagningsomgången. Till den militärhistoriska inriktningen var det 63 (61) personer som sökte programinriktningen som förstahandsalternativ. 34 Antalet helårsstudenter och antalet helårsprestationer uppvisar små förändringar jämfört med året innan. Tabell 5. Studenter, prestationer och kostnader för kandidatprogrammet Totalt kvinnor män Totalt kvinnor män Totalt kvinnor Studenter Antal individer % 51% % 47% % 41% Antal programnybörjare 69 46% 54% 68 46% 54% 56 57% 43% Antal sökande per plats Statsvetenskap 4,9 44% 56% 6,5 45% 55% 6,4 48% 52% Antal sökande per plats Militärhist 2,3 19% 81% 2,8 21% 79% 3,1 19% 81% män Prestationer Antal HST* % 51% % 45% % 39% Antal HPR % 47% % 43% % 39% Genomströmning HPR/HST 88% 95% 81% 89% 92% 84% 92% 91% 92% Kostnad ** Kostnad totalt (tkr) Kostnad per HST (tkr) Kostnad per HPR (tkr) * Med anledning av att Försvarshögskolan gick över till nya Ladok under 2018 och i samband med ändrat brytdatum från läsår till kalenderår, är en del utfallsdata i tabeller där antal helårsstudenter (HST) redovisas för 2018 inte helt jämförbar med utfallsdata för tidigare år. ** Kostnaden beräknas som utfall exklusive differensjustering. 33 Två individer som sökt till programmets statsvetenskapliga inriktning i första hand är inte medräknade då de saknar svenskt personnummer. Därmed går det inte att ange individernas kön. 34 en kvinnliga förstahandssökande för den statsvetenskapliga inriktningen var 44 (45) procent. För den militärhistoriska inriktningen var andelen kvinnliga förstahandssökande 19 (21) procent. 24

25 2.4.5 Magisterprogrammet och masterprogrammet i Politik och krig Vårterminen 2018 gick de sista studenterna ut på magisterprogrammet i Politik och krig och från hösten antogs de första studenterna till Försvarshögskolans masterprogram i Politik och krig som genomförs på engelska. Liksom det gamla programmet har det nya programmet två inriktningar och leder antingen till en masterexamen i krigsvetenskap eller i statsvetenskap med inriktning mot krishantering och säkerhet. Urval till programmet sker efter en sammanvägd bedömning av kvalitet på tidigare högskolestudier samt relevans av tidigare studier. Särskild betydelse tillmäts kvaliteten på studentens självständiga arbete. Till höstterminen 2018 sökte 204 ( ) personer den statsvetenskapliga inriktningen i första hand, och den krigsvetenskapliga inriktningen hade 65 (47 36 ) förstahandssökande. 37 Genomströmningen på det nystartade masterprogrammet i Politik och krig är låg. Detta beror på att programmet har kurser som löper över årsskiftet och som därmed rapporteras under Kostnadsökningen mellan åren beror framför allt på det arbete Försvarshögskolan bedrivit i att utveckla och etablera masterprogrammet i syfte att skapa ett komplett akademiskt system. Tabell 6. Studenter, prestationer och kostnader för magister- och masterprogrammet i Politik och krig Totalt kvinnor män * Med anledning av att Försvarshögskolan gick över till nya Ladok under 2018 och i samband med ändrat brytdatum från läsår till kalenderår, är en del utfallsdata i tabeller där antal helårsstudenter (HST) redovisas för 2018 inte helt jämförbar med utfallsdata för tidigare år. ** Kostnaden beräknas som utfall exklusive differensjustering. Totalt kvinnor män Totalt kvinnor Studenter magisterprogrammet Antal individer 48 42% 58% 96 53% 47% 99 57% 43% Antal programnybörjare % 59% 52 58% 42% Antal sökande per plats Statsvetenskap 0 2,1 57% 43% 2,5 56% 44% Antal sökande per plats Krigsvetenskap 0 1,0 37% 63% 1,0 32% 68% Studenter masterprogrammet Antal individer 60 62% 38% Antal programnybörjare 60 62% 38% Antal sökande per plats Statsvetenskap 3,4 56% 44% Antal sökande per plats Krigsvetenskap 1,6 51% 49% Prestationer magisterprogrammet Antal HST * 24 40% 60% 43 52% 48% 48 57% 43% Antal HPR 27 43% 57% 37 53% 47% 39 62% 38% Genomströmning HPR/HST 113% 122% 107% 87% 89% 85% 81% 87% 73% Prestationer masterprogrammet Antal HST 25 62% 38% Antal HPR 12 63% 37% Genomströmning HPR/HST 49% 49% 47% Kostnad ** Kostnad totalt (tkr) Kostnad per HST (tkr) Kostnad per HPR (tkr) män 35 Jämförelsesiffra avser antalet förstahandssökande till den statsvetenskapliga inriktningen på magisterprogrammet i Politik och krig höstterminen Jämförelsesiffra avser antalet förstahandssökande till den krigsvetenskapliga inriktningen på magisterprogrammet i Politik och krig höstterminen en kvinnliga förstahandssökande för den statsvetenskapliga inriktningen var 56 procent. För den krigsvetenskapliga inriktningen var andelen kvinnliga förstahandssökande 51 procent. 25

26 2.4.6 Fristående kurser Försvarshögskolans fristående kurser finansieras av anslaget för grundutbildning från Utbildningsdepartementet. Tabell 7. Studenter, prestationer och kostnader för fristående kurser Totalt kvinnor män Totalt kvinnor män Totalt kvinnor Studenter Antal unika individer % 48% % 53% % 54% Antal högskolenybörjare % 48% % 44% % 51% män Prestationer Antal HST* % 44% % 48% % 56% Antal HPR 81 58% 42% 95 53% 47% 93 46% 54% Genomströmning HPR/HST 61% 63% 58% 73% 74% 72% 70% 74% 67% Kostnad** Kostnad (tkr) Kostnad per HST (tkr) Kostnad per HPR (tkr) * Med anledning av att Försvarshögskolan gick över till nya Ladok under 2018 och i samband med ändrat brytdatum från läsår till kalenderår, är en del utfallsdata i tabeller där antal helårsstudenter (HST) redovisas för 2018 inte helt jämförbar med utfallsdata för tidigare år. ** Kostnaden beräknas som utfall på relevanta aktiviteter, varför den redovisas exklusive differensjustering. Under 2018 har Försvarshögskolan minskat antal platser på de fristående kurserna till förmån för högskolans utbildningsprogram. Som tabell 7 ovan visar, var antalet helårsstudenter 2018 i stort oförändrat jämfört med 2017, medan antalet helårsprestationer minskade något. Kostnaden för de fristående kurserna har minskat under Kostnaden per helårsstudent för 2018 ligger lägre än kostnaden för Diagram 5. Antal HST för fristående kurser, fördelat på ämnen 26

27 Sett till antal helårsstudenter för fristående kurser under 2018 är juridik med inriktning folkrätt det största ämnet, följt av ledarskap under påfrestande förhållanden. Jämfört med föregående år kan det i diagram 5 ovan noteras en ökning av antal helårsstudenter inom folkrätt, samt en minskning av antal helårsstudenter inom statsvetenskap. Ökningen inom folkrätt beror på att kursutbudet under året utökats med en praktikkurs samt en fortsättningskurs om krigets lagar, medan minskningen inom statsvetenskap beror på att ämnet tagit in färre studenter som läser de fristående kurserna Partnerskap för fred I enlighet med Försvarshögskolans förordning utgör lärosätet svenskt kontaktorgan för deltagande i Konsortiet av försvarsakademier och säkerhetspolitiska institut inom ramen för Partnerskap för fred. Konsortiet som avses i förordningen är Partnership for Peace Consortium, som är en samarbetsorganisation inom försvars- och säkerhetsområdet. Lärosätets anslag från Försvarsdepartementet finansierar verksamheten och under 2018 uppgick medlen till drygt 2 miljoner kronor. Under 2018 har Försvarshögskolan arrangerat två internationella kurser; Senior Course on Crisis Management and Civil Emergency Planning samt Senior Course on Security Policy in Europe med deltagare från cirka tio länder vardera. Kurserna har, som förra året, utformats i enlighet med den säkerhetspolitiska utvecklingen i Europa och i en global kontext, samt med en hög grad av interaktivitet under kurserna för att nyttja den breda kompetensen hos deltagarna. 2.5 Avgiftsfinansierad utbildning Försvarshögskolan bedriver avgiftsfinansierad utbildning på grundnivå och avancerad nivå enligt förordning om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor (2002:760) och förordning (2007:1164) för Försvarshögskolan. I jämförelse med andra högskolor är en stor andel av den utbildning som Försvarshögskolan genomför avgiftsfinansierad. Under 2018 motsvarade intäkterna från uppdragsutbildning cirka 41 (42) 38 procent av Försvarshögskolans totala intäkter. Den minskade andelen jämfört med föregående år motsvarar trots det en faktisk ökning i omsättning, från knappt 222 till drygt 227 mnkr. Uppdragsutbildning sker på uppdrag av ett stort antal myndigheter och organisationer. 39 De största uppdragsgivarna är Försvarsmakten och MSB som stod för 75 (75) procent respektive 9 (5) procent av avgiftsintäkterna inom utbildning. Mot bakgrund av den ökade totalvolymen av uppdragsutbildning har båda myndigheterna ökat volymen på sina beställningar jämfört med föregående år. I redovisningarna nedan benämns kursdeltagarna deltagare i uppdragsutbildning för att skilja dem från studenter såsom definierade i 1 kap. 4 högskoleförordningen. 38 Korrigerat från 43 procent sedan föregående årsredovisning. 39 När Försvarshögskolan redovisar uppdragsutbildning ingår även annan utbildning enligt 5 kap. 2 i förordning (2007:1164) för Försvarshögskolan. 27

28 2.5.1 Deltagare, prestationer och kostnader för poänggivande uppdragsutbildning Som tabellen nedan visar deltog sammantaget 669 (538) individer under 2018 i poänggivande uppdragsutbildning. Försvarshögskolans största uppdragsutbildningar är Högre stabsofficersutbildning (HSU) och Stabsutbildningen (SU) som bedrivs på uppdrag av Försvarsmakten. HSU och SU avslutades vårterminen 2018 och ersattes av det Högre officersprogrammet (HOP) från och med höstterminen. De genomförda utbildningarnas karaktär, omfattning och kostnad skiljer sig åt väsentligt mellan åren, beroende på vilka uppdrag som Försvarshögskolan har under året. Detta gör att kostnadsredovisningar inte är jämförbara mellan åren. Av denna anledning redovisar Försvarshögskolan inte kostnad per deltagare, motsvarande helårsstudent eller helårsprestation, för poänggivande uppdragsutbildning. Genomströmningen redovisas inte heller, då det inte bedöms vara ett relevant nyckeltal gällande uppdragsutbildningar. Tabell 8. Poänggivande uppdragsutbildning Totalt kvinnor män Totalt kvinnor män Totalt kvinnor Deltagare i uppdragsutbildning Antal individer % 86% % 84% % 86% män Prestationer Antal HST* % 87% % 88% % 89% Antal HPR % 88% % 87% % 90% Kostnad** Kostnad totalt (tkr) varav HSU/HOP varav SU varav övr uppdragsutbildningar * Med anledning av att Försvarshögskolan gick över till nya Ladok under 2018 är en del utfallsdata i tabeller där antal helårsstudenter (HST) redovisas inte helt jämförbar med utfallsdata för tidigare år. Detta på grund av hur Försvarshögskolan har valt att använda systemets funktionalitet. ** Kostnaden beräknas exklusive differensjustering. Överrepresentationen av män bland kursdeltagarna kan främst förklaras med att en stor del av uppdragsutbildningarna genomförs på uppdrag av Försvarsmakten. En majoritet av de anställda på Försvarsmakten består av män och det är Försvarsmakten som beslutar vilka som ska delta i de utbildningar som de beställer Högre officersutbildning Den högre officersutbildningen vid Försvarshögskolan bedrivs som poänggivande uppdragsutbildning på uppdrag av Försvarsmakten. För att utbildningen ständigt ska vara aktuell förändras utbildningen i dialog med uppdragsgivaren mellan åren, vilket försvårar jämförelser över tid. I augusti startade det tvååriga Högre officersprogrammet. Programmet ersätter Stabsutbildningen och Högre stabsofficersutbildningen som avslutades under Det nya programmet leder till en masterexamen i krigsvetenskap. Deltagare har även möjlighet att avsluta sina studier efter ett år och då erhålls en magisterexamen i krigsvetenskap. Under 28

29 2018 påbörjade deltagare det ettåriga magisterprogrammet och deltagare påbörjade det tvååriga masterprogrammet. På det tvååriga programmet deltar fem internationella deltagare. Den sista omgången av den Högre stabsofficersutbildningen avslutades under Programmet var en utbildning på avancerad nivå som ledde till en magisterexamen i krigsvetenskap. 42 Utbildningen syftade till att ge en generell förmåga att tjänstgöra som kvalificerad stabsofficer på högre ledningsnivåer, både nationellt och internationellt över hela konfliktskalan. Utbildningen gavs även med militärteknisk inriktning, för försvarsmaktsingenjörer och för vissa specialister, där de två sistnämnda inriktningarna omfattade cirka två terminer. Stabsutbildningen bedrevs som utbildning på grundnivå under två terminer och syftade till att ge en generell stabskompetens för tjänstgöring i staber inom egen försvarsgren, såväl nationellt som internationellt, och över hela konfliktskalan. 43 Det sista genomförandet avslutades under Slutrapporterna efter såväl HSU som SU visade att deltagarna var mycket nöjda med genomförd utbildning. Taktisk stabskurs har genomförts under totalt åtta veckor under Kursen syftar bland annat till att utbilda reservofficerare och vissa yrkesofficerare mot en generell stabskompetens för tjänstgöring inom eget stridskraftsslag, såväl nationellt som internationellt över hela konfliktskalan. Under året har deltagare avslutat kursen, medan deltagare har påbörjat en ny kursomgång Övrig poänggivande uppdragsutbildning Försvarsmakten är en betydande beställare av poänggivande uppdragsbeställningar. Utöver de ovan nämnda högre officersutbildningarna har Försvarshögskolan på Försvarsmaktens uppdrag bland annat genomfört kurserna: Leda utveckling av förmåga och koncept, Strategisk och operativ underrättelsetjänst, Operativ logistik, Strategisk logistik samt Informationsmiljön. Poänggivande uppdragsutbildningar som Försvarshögskolan genomfört för andra uppdragsgivare är bland annat Ledarskap i praktiken och en delkurs i Riskperception och riskkommunikation som Försvarshögskolan ansvarade för inom ramen för masterutbildningen i Samhällelig riskhantering vid Karlstad universitet Ej poänggivande uppdragsutbildning Utöver poänggivande uppdragsutbildning bedriver Försvarshögskolan uppdragsverksamhet dels i form av utbildningar som inte är poänggivande, dels i form av utvecklingsverksamhet och stöd till Försvarsmakten. 47 Uppdragens volym och karaktär varierar mellan åren, beroende på vilka beställningar som inkommer till Försvarshögskolan. Detta gör att 40 Varav 10 kvinnor och 51 män. 41 Varav 9 kvinnor och 87 män. 42 Högre stabsofficersutbildning ger behörighet till befattningar i nivån överstelöjtnant/kommendörkapten (OF 4) och högre. 43 Stabsutbildningen ger behörighet till befattningar som major/örlogskapten (OF 3). 44 Varav 5 kvinnor och 29 män. 45 Varav 3 kvinnor och 42 män. 46 Ges som beställd utbildning. 47 Annan utbildning enligt 5 kap. 2 i förordning (2007:1164) för Försvarshögskolan. 29

30 kostnadsredovisningar på aggregerad nivå inte är jämförbara mellan åren. Nedan redovisas exempel på några uppdrag som genomförts under 2018: Strategisk chefsutveckling för chefer på strategisk nivå inom offentlig förvaltning, näringsliv och organisationer Uppdragsutbildningar i ledarskap, bland annat Utvecklande ledarskap, Indirekt ledarskap och Utveckling av grupp och ledare Högre kurs i samhällets krisberedskap, Solbackakursen Krishanteringskurs med kansliet för krishantering vid Regeringskansliet som uppdragsgivare Kursen Chief Information Assurance Officer (CIAO) Interaktiv säkerhetsskyddsutbildning i nära samarbete med beställaren MSB samt Säkerhetspolisen, Försvarsmakten, Sveriges kommuner och landsting, Trafikverket och Försvarets materielverk Utbildningsstöd till Försvarsmakten Försvarshögskolan har under året genomfört ett flertal stödinsatser till Försvarsmaktens lednings- och insatsstab vad avser upprättande av, och utbildning i, svensk lednings- och planeringsmetod samt gett kompetensutvecklingsstöd under chefsträningsdagar. Försvarshögskolan har vidare mycket aktivt deltagit i planering, genomförande och uppföljning av stabsövningar inom Försvarsmakten, särskilt ledningsträningsövningen VIKING med ett stort antal deltagare från 50 nationer. Försvarshögskolan har också lämnat stöd till Försvarsmakten i doktrinutveckling, riktad språkutbildning samt stöd till kursverksamhet vid Swedish Armed Forces International Centre (SWEDINT). Under försvarsmaktsövningen Aurora deltog personal från Försvarshögskolan. 2.6 Arbete för breddat deltagande I syfte att bredda rekryteringen besöker Försvarshögskolans studenter gymnasieskolor. Under 2018 genomfördes en handfull sådana besök där studenterna hälsade på hos sina tidigare gymnasieskolor. Försvarshögskolan har även deltagit inom nätverket Vägledargrupp Stockholm och Include, som är ett nationellt nätverk som arbetar med breddad rekrytering och breddat deltagande inom högre utbildning. Vid såväl Officersprogrammet som vid den högre militära utbildningen är kvinnor underrepresenterade. Då antagning till Officersprogrammet förutsätter militär grundutbildning utgör antalet kvinnor som gjort värnplikt eller grundläggande militär utbildning, med efterföljande förberedande officerskurs, en begränsning i möjligheten att öka andelen kvinnliga studenter. Ett arbete med att hitta flera vägar in på Officersprogrammet pågår tillsammans med Försvarsmakten. Detta kan ge nya möjligheter också till riktad rekrytering av underrepresenterade grupper. Samverkan med Försvarsmakten har skett inför rekryteringen till officersyrket och Officersprogrammet. Åtgärder har riktats mot att minska bortfallet av sökande i den förhållandevis långa antagningsprocessen. Antalet förstahandssökande till Officersprogrammet som startade hösten 2018 uppgick till 513 (510). en kvinnor uppgick till 14 (18) procent. Antalet studenter som påbörjade Officersprogrammet uppgick till 134 (132) och av dem var 15 (19) procent kvinnor. Under antagningsprocessen till Officersprogrammet 2018 har åtgärderna bland annat handlat om uppsökande insatser. Exempelvis har tydligare 30

31 information gått ut via mejl samt att andra- och tredjeårsstudenter på programmet ringer upp de sökande och berättar om sina erfarenheter från utbildningen. Vad gäller uppdragsutbildningarna, till exempel inom den högre militära utbildningen, är det arbetsgivaren som utser deltagarna till utbildningarna. Försvarshögskolan har därmed mycket begränsade möjligheter att påverka könsfördelningen till dessa utbildningar. Återaktiveringen av den könsneutrala skyldigheten att genomgå mönstring och, sedan den 1 januari 2018, fullgöra grundutbildning med värnplikt, kan på sikt påverka antalet ansökningar samt antalet nybörjarstudenter positivt. Därutöver finns förslag att genomföra ett militärt basår (aspirantutbildning), som alternativ till militär grundutbildning, för de som vill gå Officersprogrammet. Försvarshögskolan har också fortsatt arbetet med en översyn av behörighetskraven för antagning till Officersprogrammet. 2.7 Bedömning av reell kompetens Försvarshögskolan ska enligt regleringsbrevet för universitet och högskolor redovisa hur arbetet med bedömning av reell kompetens utvecklas samt beskriva hur högskolan har bidragit till Universitets- och högskolerådets arbete inom ramen för arbetet med att utveckla bedömning av reell kompetens. Arbetet med att ta fram rutiner har under 2018 legat vilande i avvaktan på direktiv eller andra nyheter från Universitets- och högskolerådet. De extra medel som tilldelades Försvarshögskolan under 2016 har ännu inte använts. Under 2018 skickade Utbildningsdepartementet ut remissen Validering i högskolan för tillgodoräknande och livslångt lärande (SOU 2018:29) med ett antal författningsförslag avseende hur fler personer ska kunna få sitt tidigare lärande bedömt och erkänt för tillgodoräknande inom högskola. Förslagen föreslås börja gälla från den 1 januari Försvarshögskolan har tidigare identifierat behovet av att ta fram en enhetlig rutin men arbetet med att ta fram en sådan rutin, samt genomförandet av en översyn av högskolans processer, har legat vilande under 2018 i avvaktan på en eventuell ny författning. 2.8 Studieavgifter för tredjelandsstudenter Under 2018 har lärosätet antagit tre 48 avgiftsskyldiga studenter, varav två av dem har erhållit heltäckande stipendier. En student betalar full studieavgift. Under 2018 har inte Försvarshögskolan tagit emot några inresande studenter från tredjeland inom ramen för högskolans utbytesavtal. Detta kommer troligen att förändras i en nära framtid då flera utomeuropeiska avtal diskuteras. Försvarshögskolan har under 2018 inte heller tillämpat en separat antagning för sökande som omfattas av studieavgiftsskyldighet för högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå. Samarbetet med Migrationsverket har under året fungerat väl. 48 En kvinna och två män. 31

32 3 FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING Forskningen är grunden för den akademiska kunskapsuppbyggnaden och bidrar till kvalitet och relevans i den högre utbildningen. Vid Försvarshögskolan bedrivs forskning av betydelse för hela försvars-, krishanterings-, och säkerhetssektorn. I Försvarshögskolans vision fastslås att lärosätet ska sträva efter att ge väsentliga bidrag till nationell och internationell forskning samt examinera på alla nivåer i det akademiska systemet. Under våren 2018 beslutade regeringen att ge Försvarshögskolan examenstillstånd på avancerad nivå och forskarnivå inom området Försvar, krishantering och säkerhet. Med examenstillstånd på alla nivåer kan Försvarshögskolan axla en central roll i den kunskapsutveckling som krävs för att långsiktigt vidmakthålla samhällets försvarsförmåga, samt förmåga att hantera kriser och främja säkerhet. Hit hör inte minst de under senare tid allt mer aktuella frågorna om totalförsvar. 3.1 Finansiering av forskning och forskarutbildning Försvarshögskolans intäkter för forskning utgjordes 2018, utöver forskningsanslagen från Försvars- respektive Utbildningsdepartementet, av dels avgiftsintäkter, dels bidrag (se diagram 6 nedan). För 2018 uppgick den avgiftsfinansierade forskningen till 37 (37) procent av de totala intäkterna för forskning, där större delen kommer genom uppdrag från Försvarsmakten och MSB. Bidrag stod för 10 (11) procent av intäkterna. Ökningen i avgifts- och anslagsintäkter hänför sig framför allt ifrån att Försvarsmakten ökat volymen forskningsbeställningar och att Försvarshögskolan fått ett stärkt forskningsanslag från utbildningsdepartementet under året. Diagram 6. Utfall av intäkter (miljoner kronor) för forskning * I totala intäkter ingår finansiella intäkter som dock inte visas i diagrammets staplar. 32

33 3.2 Forskningspublikationer Försvarshögskolans publikationer registreras i databasen DiVA. Även opublicerat material, såsom beställningsrapporter och konferensbidrag med enbart publicerade abstrakt, registreras i DiVA. En del av den uppdragsforskning som Försvarshögskolan bedriver, framför allt åt Försvarsmakten, är inte föremål för refereegranskning utan produceras i form av rapporter. Dessa forskningsuppdrag är i några fall sekretessbelagda. Tabell 9. Antal forskningspublikationer Totalt Varav refereegranskad Totalt Varav refereegranskad Totalt Varav refereegranskad Artikel i tidskrift Artikel, forskningsöversikt Artikel, recension Bok Kapitel i bok, del av antologi Samlingsverk/Antologi Rapport Konferensbidrag (publicerat paper) Proceedings (redaktörskap) Doktorsavhandling Licentiatavhandling Övri gt Totalsumma Som tabell 9 ovan visar var det totala antalet publikationer, samt antalet refereegranskade publikationer, lägre 2018 än Det kan delvis förklaras med den eftersläpning i registreringen av publikationer i DiVA som brukar förekomma, och som innebär ett högre värde för 2017 och i förhållande till föregående årsredovisning. Därutöver finns en naturlig variation mellan åren. Samtidigt är antalet publikationer, totalt såväl som refereegranskade, större för 2018 än de var för 2017 när föregående årsredovisning sammanställdes Volymer och kostnader för forskningsprestationer I tabell 1, väsentliga uppgifter, redovisas forskningsprestationer i form av kostnad per refereegranskad publikation. Enligt denna modell får Försvarshögskolan en kostnad per forskningsprestation på (1 864) 51 tusen kronor. Sättet att beräkna kostnaden per forskningsprestation gör dock inte lärosätets forskning full rättvisa eftersom en betydande del av forskningsintäkterna utgörs av forskningsuppdrag som inte alltid löses i form av refereegranskade publikationer utan vanligen vetenskapliga rapporter. Försvarshögskolan har därför 49 Därutöver har två korrigeringar (en bok och ett kapitel i bok) genomförts under året som innebär en justering i antalet refereegranskade böcker för 2017 och andelen refereegranskade kapitel i bok för 2016 i förhållande till föregående års årsredovisning. 50 Försvarshögskolan ser över kvalitetsmåttet för publikationer, och i avvaktan på denna översyn väljer lärosätet att inte redovisa genomsnittlig poäng per publikation enligt norska listan (NSD Norsk Senter for Forskningsdata) som fanns med i årsredovisningen Värdet för 2017 avser värde före tillkommande efterregistreringar, samt omklassificeringar under året samt förändrad definition på kategorin konferensbidrag. 33

34 tagit fram ett kompletterande mått på forskningsprestationer som är kostnad per forskningspublikation i form av refereegranskad publikation plus vetenskaplig rapport, vilket summerar till 96 (104) 52 publikationer. Ett sådant mått ger en lägre kostnad per forskningsprestation om (1 468) 53 tusen kronor. 3.3 Forskningskompetens vid Försvarshögskolan Under 2018 utgjordes Försvarshögskolans forskningskompetens, räknat i årsarbetskrafter, av 17,0 (18,3) professorer 54, 20,1 (11,5) docenter, samt 20,0 (22,6) lektorer. Därutöver fanns ytterligare motsvarande 11,5 (16) årsarbetskrafter disputerade lärare med andra anställningsformer. 55 Under året fortsatte lärosätet arbetet med akademisk kompetenshöjning. Under 2018 disputerade 4 56 (5) medarbetare och 6 57 (5) medarbetare antogs som oavlönade docenter. Detta medför en viktig kompetensförstärkning för sektorn och ligger i linje med lärosätets ambition att bygga upp forskningsområdet Försvar, krishantering och säkerhet. 3.4 Anslagsfinansierad forskning Försvarshögskolans forskningsanslag är en grundförutsättning för kontinuitet och långsiktighet i forskningen. Försvarshögskolan får anslag från två departement för finansiering av forskning och forskarutbildning. Den största andelen av de tilldelade anslagen för forskning kommer från Försvarsdepartementet medan en mindre del kommer från Utbildningsdepartementet. Se fördelningen för 2018 i diagram 7 nedan. Diagram 7. Tilldelade anslag för forskning (i tkr) 52 Värdet för 2017 är justerat från föregående årsredovisning på grund av tillkommande efterregistreringar. 53 Värdet för 2017 avser värde före tillkommande efterregistreringar, samt omklassificeringar under året samt förändrad definition på kategorin konferensbidrag. 54 Inklusive gäst- och seniorprofessorer. 55 kvinnor respektive män redovisas i tabell 11 Högskolans anställda i årsarbetskrafter. 56 Varav 1 kvinna och 3 män. 57 Varav 0 kvinnor och 6 män. 34

35 Med anledning av att Försvarshögskolan fått ökade basanslag för forskning från Utbildningsdepartementet (U 2:62) från 2018 har dess andel av lärosätets samlade forskningsintäkter ökat från 9 till 16 procent. Resterande 84 procent av forskningsintäkterna bestod av villkorade medel, bland annat anslag från Försvarsdepartementet. Samtliga resurser avsedda för forskning tilldelas högskolans ämnen utifrån principer fastställda av Försvarshögskolans styrelse. Anslaget från Utbildningsdepartementet för forskning och forskarutbildning fördelades 2018 huvudsakligen mellan lärosätets ämnen baserat på prestationer i form av antal kollegialt granskade vetenskapliga publikationer samt forskningsmedel erhållna i konkurrens. En del av anslaget avsattes för att garantera varje ämne, utanför officersutbildningens centrala ämnen, en basfinansiering inom forskning. En del av anslaget fördelades även för att stimulera forskningssamverkan mellan ämnena. Av tilldelat anslag om 20,8 (10,6) miljoner kronor har 15,4 (8,6) miljoner kronor förbrukats. Från anslaget för forskning och utveckling, ämnesutveckling och forskarutbildning från Försvarsdepartementet fördelades 15,3 (15,3) miljoner kronor till Försvarshögskolans doktorandprogram. Resterande anslag fördelades under 2018 huvudsakligen utifrån ämnenas vikt i officersutbildningen. En del av anslaget avsattes, liksom anslaget från Utbildningsdepartementet, för att stimulera forskningssamverkan mellan ämnena. 43,0 (45,1) miljoner kronor av högstposten om 46,5 (46,5) miljoner kronor har förbrukats Exempel på anslagsfinansierad forskning Försvarshögskolans forskning spänner över en rad nära besläktade vetenskapliga fokusområden: från militär taktik, operationer och teknikanvändning till militär strategi, som i sin tur har nära samband med politisk så kallad grand strategy, med den därtill kopplade utrikes- och säkerhetspolitiken. Detta omfattar inte bara den militära dimensionen utan också samhällelig och individuell krishantering, folkrättsliga dimensioner, civil-militär samverkan och olika former av styrning, så kallad governance. De samhällsfunktioner som området relaterar till kan sammanfattas i termer av säkerhetspolitik och samhällssäkerhet inklusive militärt försvar samt civilt samhällsskydd och krishantering. En central tematik är hur man kan leda och organisera insatser såväl som skapa och upprätthålla olika förmågor, i syfte att hantera kriser, konflikter och krig. Den krigsvetenskapliga forskningen har under 2018 bedrivits inom ramen för ett antal projekt med det övergripande syftet att forskningsanknyta officersutbildningen. Projekten har berört områden som marktaktik, marin taktik, luftmakt, hybridkrigföring, samt specialoperationer, och resulterat i vetenskapliga publikationer likväl som läroböcker för officersutbildningen. Ett forskningsprojekt om kvinnor och genusperspektiv i militära organisationer har pågått under ett antal år i en internationell kontext. Projektet har under året slutförts och resultatet är en samlingsvolym publicerad av Georgetown University Press. Inom statsvetenskap har två fleråriga projekt med fokus på säkerhet slutförts. Det första projektet har fokuserat på stormakter som USA och Japan. Det andra projektet använder insikter om säkerhet för att förstå USA-Nordkorearelationer och innehåller förslag på hur relationen kan utvecklas, och har resulterat i ett antal vetenskapliga publikationer. Inom statsvetenskap har också en ny teori för att förklara drivkrafterna bakom EU:s utrikespolitiska handlande, utvecklats med utgångspunkt i undersökningar av EU:s agerande under Kosovokonflikten 1999 och Haitikatastrofen Arbetet resulterade i en monografi på Cambridge University Press

36 Inom folkrätt har det internationella samarbetsprojektet Oslo Manual on Select Problems of the Law of Armed Conflict slutlevererats under Den militärhistoriska forskningen har under 2018 påverkats av det var 300 år sedan Karl XII dog och 100 år sedan första världskriget tog slut. Båda dessa teman har föranlett Försvarshögskolans medverkan i vetenskapliga konferenser och bidrag till antologier Forskning och analysstöd inom säkerhets- och försvarspolitiska området I regleringsbrevet för 2018 tilldelades högst 6, 5 miljoner kronor för forskning och analysstöd inom säkerhets- och försvarspolitiska området (SOFFA), varav 6,3 miljoner kronor har förbrukats. Sex projekt har under året bedrivits inom ramen för SOFFA. Forskningen har bland annat berört krishantering vid förtroende- och tillitskriser, informations- och cybersäkerhet samt transatlantisk säkerhet. Löpande dialog mellan Försvarshögskolan och projektmottagare vid Försvars- och Justitiedepartementet sker kontinuerligt. Redovisning av respektive projekt sker enligt överenskommelse med Försvarsdepartementet Delegationen för militärhistorisk forskning Delegationen för militärhistorisk forskning är ett nationellt forskningsråd med administrativt säte vid Försvarshögskolan. Delegationen har till uppgift att främja och stödja militärhistorisk forskning genom att dela ut stipendier till forskning och forskningsrelaterad verksamhet, samt att främja publicering av vetenskapliga resultat. Delegationen finansieras inom ramen för anslaget från Försvarsdepartementet. År 2018 delade delegationen ut fem (tio) stipendier och bidrag, där den sammanlagda summan uppgick till 275 (330) tusen kronor. Totalt uppgick kostnaden för delegationens verksamhet till 465 (467) tusen kronor. Anledningen till att den totala kostnaden blev ungefär samma som förra året, trots att färre stipendier delades ut, beror på ökade förvaltningskostnader. 3.5 Avgiftsfinansierad forskning En stor del av Försvarshögskolans forskning utgörs av tillämpad forskning som bedrivs på uppdrag av beställare. Liksom tidigare var den största beställaren av Försvarshögskolans uppdragsforskning under 2018 Försvarsmakten som stod för 63 (61) procent av intäkterna från den avgiftsfinansierade forskningen och 23 (23) procent av de totala intäkterna från forskning. MSB stod för 17 (18) procent av intäkterna från den avgiftsfinansierade forskningen. På grund av den ökade totalvolymen av uppdragsintäkter inom forskning innebär även den minskande andelen för MSB en faktisk ökning med 400 tusen kronor Uppdragsforskning för försvarssektorn Försvarsmaktens forskningsprogram Forskning och Teknikutveckling (FoT) syftar till att stödja Försvarsmaktens reformering, utveckla dess förmågor och funktioner för både nationella och internationella uppgifter, samt att skapa handlingsfrihet på sikt för Försvarsmakten. Sedan 2013 är huvuddelen av Försvarshögskolans FoT-verksamhet samlad inom det gemensamma forskningsområdet Militära professionen. Syftet har varit att fokusera forskningen, stärka dess långsiktiga relevans för Försvarsmakten, samt att möjliggöra fler synergier. Gemensamt för delprojekten inom Militära professionen är att de även är förankrade i officersutbildningens centrala ämnen och stödjer den forskningsförankring som 36

37 officersutbildningen kräver. Under 2018 uppgick de sammantagna kostnaderna för verksamheten till 24,7 (22,7) miljoner kronor. 58 Den krigsvetenskapliga forskningen inom FoT syftar till att utveckla Försvarsmaktens krigföringsförmåga och bedrivs sedan 2015 främst i tre fleråriga ramprojekt: 1) militär maktutövning, 2) skapande av militär förmåga och 3) doktrinutveckling, inklusive rysk förmågeutveckling. Projekten har, med ett undantag, fullföljts under 2018 och resulterat i ett antal rapporter, bokkapitel och artiklar i internationella sakkunniggranskade publikationskanaler. Doktrinutvecklingsprojektet har under 2018 legat till grund för en översyn av Försvarsmaktens organisering av doktrinutveckling på operativ/militärstrategisk nivå. Vad gäller forskning inom ämnet ledningsvetenskap har ett treårigt ramprojekt avslutats under 2018 och förberedelser för nästa treårsprojekt har genomförts. Ramprojektet har bland annat resultaterat i ett antal artiklar i internationella publikationer och bokkapitel som sammanställts till en slutrapport i bokform. Forskningsresultaten har även kommit till nytta för officersutbildningen och den civila utbildningen vid Försvarshögskolan samt Försvarsmaktens doktrinutveckling och kunskapsöverföring till Polisen. Projektet Återhämtning efter skarpa insatser har resulterat i en enkätundersökning rörande internationella insatser för Försvarsmakten, samt ett utbildningspaket avsett att förebygga och mildra den typ av stressreaktioner som framkommit i undersökningen. Projektet Ledarskap och ledning i en förändrad organisatorisk kontext har slutlevererats under 2018 i form av en vetenskaplig antologi för pedagogisk användning för officerare på högre nivåer. Boken avhandlar resultat vunna ur svenska internationella insatser i skarpa missioner respektive resultat kring ledarskap och lärande i stabsövningar. Fokus ligger på teman som kollektivt lärande, ledarskap och tillit i en militär stabsövning samt chefens roll, beslutsfattande och organisatoriska processer vid skarpt stabsarbete Uppdragsforskning för samhällets krisberedskap och totalförsvar Försvarshögskolan bedriver forskning, analysstöd och utbildning inom krisberedskap och totalförsvar. Analysstöd har under året genomförts åt bland andra MSB, Försvarsmakten, Livsmedelsverket, Statens veterinärmedicinska anstalt och Arbetsförmedlingen. Försvarshögskolan bistod även MSB och Svenska Röda korset under utskicket av broschyren Om krisen eller kriget kommer. Försvarshögskolan bedriver också forskning, studier och analysstöd kring terrorism, våldsbejakande extremism, påverkansoperationer, cybersäkerhet/cyberförsvar, civilt försvar och underrättelsefrågor. Under året genomfördes analysstöd åt bland annat Regeringskansliet, MSB, Strålsäkerhetsmyndigheten, Polismyndigheten samt Oskarshamns Kraftgrupp (OKG). Försvarshögskolan har under året också gett stöd till EU Radicalisation Awareness Network Centre of Excellence, samt Center of Excellence for Hybrid Threats i Helsingfors. 58 I utfallet ingår inte effekterna av differensjusteringen. 37

38 3.6 Bidragsfinansierad forskning Den bidragsfinansierade forskningen vid Försvarshögskolan uppgick 2018 till 12,6 (13,3) miljoner kronor. Inbetalade bidrag, exklusive lönebidrag och liknande, uppgick totalt till 13,8 (4,4) miljoner kronor. MSB har sedan 2013 finansierat ett forskningsprojekt om ledning och samverkan vid kriser som slutrapporterats Projektet som var ett samarbete mellan Försvarshögskolan, FOI och Lunds universitet, resulterade i ett tjugotal vetenskapliga publikationer. Försvarshögskolan har sedan 2014 bedrivit ett projekt om sociala konsekvenser av branden i Västmanland 2014, finansierat av Formas. Projektet gick in i en slutfas under 2018 och har resulterat i såväl vetenskapliga artiklar som konferensbidrag och samverkan i form av populärvetenskaplig kunskapsspridning. Under året avslutades därtill två projekt: Governing for Societal Security som finansierats av MSB, samt Govcap vid Norges forskningsråd. Projekten har resulterat i ett femtiotal vetenskapliga artiklar samt antologibidrag och monografier. 3.7 Forskarutbildning Som tabell 10 nedan visar finns det totalt 38 (41) medarbetare vid Försvarshögskolan, varav 10 (11) kvinnor och 28 (30) män, som bedriver forskarstudier inom ramen för sina tjänster. De forskarstuderande är avgörande för kunskapsförsörjningen i det akademiska systemet och för Försvarshögskolans avnämare. Efter avslutade forskarstudier bidrar de disputerade medarbetarna till utvecklingen av lärosätets akademiska miljö och kunskapsåterväxt, till Försvarsmaktens och totalförsvarssektorns kompetensförsörjning, samt till högskolesektorns kunskapsutveckling i ett vidare perspektiv. Tabell 10. Aktiva forskarstuderande Antal forskarstuderande inom ramen för Försvarshögskolans doktorandprogram Totalt 2018 kvinnor män Totalt kvinnor män Totalt kvinnor män 22 27% 73% 21 24% 76% 19 21% 79% Doktorander finansierade av Förs vars makten Övrig personal med forskarutbildningstid 3 0% 100% 3 0% 100% 1 0% 100% 13 31% 69% 17 35% 65% 21 38% 62% Totalt 38 26% 74% 41 27% 73% 41 29% 71% Av de 38 (41) forskarstuderande tillhör (18) krigsvetenskap, 7 60 (8) militärteknik, 7 61 (7) ledarskap samt 5 62 (8) någon av statsvetenskapens båda inriktningar. I linje med målsättningen att bygga upp ett forskningsområde inom området Försvar, krishantering och säkerhet har 3 63 doktorander inom statsvetenskap och 7 64 inom krigsvetenskap antagits till forskarutbildning under Doktoranderna börjar sina anställningar i januari Varav 4 kvinnor och 12 män. 60 Varav 1 kvinna och 6 män. 61 Varav 2 kvinnor och 5 män. 62 Varav 2 kvinnor och 3 män. 63 Varav 1 kvinna och 2 män. 64 Varav 2 kvinnor och 5 män. 38

39 3.7.1 Försvarshögskolans doktorandprogram Försvarshögskolan har ett avtal med finländska Försvarshögskolan om ett doktorandprogram inom området Military Sciences. Försvarshögskolan har också samarbetsavtal med Högskolan i Skövde och med Högskolan i Jönköping för doktorander. Av de forskarstuderande tillhör 22 (21) stycken Försvarshögskolans doktorandprogram. Anslaget för officersutbildning m.m. får bland annat användas för att finansiera forskarutbildning i officersutbildningens centrala ämnen, det vill säga Krigsvetenskap, Ledarskap under påfrestande förhållanden och Militärteknik. Doktoranderna vid Försvarshögskolan har en generellt högre lönenivå än doktorander vid andra lärosäten eftersom yrkesofficerare går in i programmet med sin aktuella lön. Försvarshögskolan har under 2018 förbrukat 13,5 (14,0) 65 miljoner kronor från ovan nämnda anslag för finansiering av forskarutbildning i officersutbildningens centrala ämnen. Av de som tillhört Försvarshögskolans doktorandprogram har under året 2 66 (1) medarbetare disputerat, samtidigt som 3 67 (5) doktorander har nyanställts och 2 68 (2) doktorander har lämnat programmet Doktorander finansierade av Försvarsmakten Under 2018 valde Försvarsmakten att finansiera 3 69 (3) doktorander vid Försvarshögskolan. Beställningarna syftar till att bedriva forskning inom områden av särskild relevans för Försvarsmaktens behov, samt att stärka utvecklingen inom officersutbildningens centrala ämnen Övrig personal med forskarutbildningstid Utöver ovan nämnda forskarstuderanden fanns vid Försvarshögskolan under året 13 (17) anställda, varav 4 (6) kvinnor, med forskarutbildningstid i sina tjänster. 70 Av dessa har 2 71 (3) medarbetare disputerat under året. Totalt hade 0 (3) personer av denna kategori en doktorandanställning. Dessa forskarstuderanden bedriver vanligtvis sina forskarstudier inom området Försvar, krishantering och säkerhet. 65 I kostnaden ingår inte effekten av differensjustering. 66 Varav 0 kvinnor och 2 män. 67 Varav 1 kvinna och 2 män. 68 Varav 0 kvinnor och 2 män. 69 Varav 0 kvinnor och 3 män. 70 Sedan 2004 definieras aktiva doktorander enligt Statistiska centralbyrån som forskarstuderande med en aktivitetsgrad på minst 1 procent av heltid. 71 Varav 1 kvinna och 1 man. 39

40 4 GEMENSAMT FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 4.1 Kvalitetsarbete Forsknings- och utbildningsnämnden (FoUN) har ansvaret för att kvalitetssäkra Försvarshögskolans utbildnings- och forskningsverksamhet. Under 2018 har Försvarshögskolans FoUN fortsatt med att vidareutveckla lärosätets kvalitetssystem med fokus på såväl FoUN:s regelbundna utvärderingar som det kontinuerliga kvalitetsarbetet på lokal nivå. Under året har FoUN genomfört fyra utbildningsutvärderingar och ansvariga för de utbildningar som har utvärderats har även redovisat en åtgärdsplan för nämnden. Våren 2018 genomförde Universitetskanslersämbetet (UKÄ) en tillsyn av hur Försvarshögskolan tillämpar högskoleförordningens regler inom sex utvalda områden, bland annat kursvärderingar, anställning av personal och hantering av överklagande samt klagomål. Det var framförallt inom regelområdena avseende kursvärderingar och anställning av personal som Försvarshögskolan erhöll kritik från UKÄ. Mot bakgrund av den kritik som framkom vid granskningen har flera styrdokument genomgått en revidering under året. Under hösten 2018 inledde UKÄ även en granskning av hur väl Försvarshögskolans kvalitetssäkringsarbete bidrar till att säkra och utveckla högskolans utbildningar på ett systematiskt sätt, i enlighet med det gällande systemet för kvalitetssäkring av högre utbildning. I december lämnade Försvarshögskolan in sin självvärdering till UKÄ. Granskningen fortsätter under våren 2019 och beslut väntas i början av hösten Resultatet från vårens regeltillsyn kommer även att utgöra ett underlag i granskningen av högskolans kvalitetssäkringsarbete. Som ett led i förberedelserna inför UKÄ:s granskning av Försvarshögskolans kvalitetssäkringsarbete, och som en del av arbetet med att vidareutveckla Försvarshögskolans kvalitetssystem, har en arbetsgrupp under våren arbetat med att kartlägga det systematiska kvalitetsarbetet vid Försvarshögskolans institutioner och den Militära programledningen. Vidare fattade rektor ett beslut under året om fortsatt kvalitetsarbete inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) som ingår i Officersprogrammet. Beslutet togs med utgångspunkt i den utredning som genomfördes av en extern utredare Mer information om detta finns i avsnitt Kvalitet i utbildning Forskningsanknytning Ett vedertaget sätt att stärka kvaliteten i utbildningen är att säkerställa att den är forskningsanknuten och vilar på vetenskaplig grund. Här är tillgången till vetenskapligt kompetent personal med adekvata ämneskunskaper en nyckelfråga. Det är också viktigt att utbildningen bedrivs i en miljö där det aktivt bedrivs forskning. Försvarshögskolans doktorandprogram utgör därmed en betydelsefull del i det fortsatta arbetet för att öka antalet disputerade medarbetare. Emellertid upplever Försvarshögskolan en särskild utmaning med personalförsörjningen av disputerade medarbetare med nära anknytning till den militära professionen 40

41 och har därför en nära dialog med Försvarsmakten för att hitta gemensamma lösningar kring detta. De forskningsbeställningar som Försvarsmakten lägger på Försvarshögskolan bidrar genom sin koppling till officersprofessionens behov indirekt till att säkerställa officersutbildningens forskningsanknytning. Forskningen inom de centrala ämnena för officersutbildningen lämnar bidrag till utbildningen genom att relevant forskning kontinuerligt lyfts in i utbildningen både i Officersprogrammet och i den högre militära utbildningen. Vidare genomförs även forskning i samband med utbildning i krigsspel och stabsövningar som sedan överförs till utbildningen. Försvarshögskolan deltar även i ett antal nätverk som vidmakthålls genom regelbundna konferenser, seminarier och andra samarbeten. På så vis fångas forskningsresultat kontinuerligt upp, vilket kan höja kvaliteten i kursinnehåll och kurslitteratur och därmed komma lärare och studerande tillgodo. Verksamhetsförlagd utbildning I juni 2018 fattade rektor beslut avseende omhändertagande av slutsatserna i rapporten om den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) inom Officersprogrammet, som slutredovisades i juni Under året har Försvarshögskolan arbetat med att ta fram riktlinjer och underlag för det fortsatta förändringsarbetet för att bemöta och ta hand om åtgärderna i enlighet med rektors beslut. Vidare har Försvarshögskolan fortsatt att arbeta med kvalitetshöjningen av VFU, bland annat genom att Försvarshögskolans militära programledning, studierektorer och examinatorer har besökt Försvarsmaktens skolor, där VFU genomförs. Under besöken får studenterna möjlighet att, i samtal med programledningen, framföra behov och önskemål gällande utvecklingen av utbildningen. Därtill genomför Försvarshögskolan ett samordningsmöte varje termin där personal från Försvarsmaktens skolor och ämnesansvariga från Försvarshögskolan deltar. Vid dessa möten kan också personal från Försvarsmaktens högkvarter och insatsförband delta för att erhålla bättre förståelse för utbildningen, dess kurser och slutresultatet. Förutsättningarna för att genomföra utbildning med god kvalitet varierar fortfarande mellan de skolor inom Försvarsmakten som bedriver kurser åt Försvarshögskolan. Huvudorsaken är att flera skolor är i behov av en mer stabil och långsiktig försörjning av lärare, utvecklare och forskare, det vill säga officerare med examen på avancerad nivå och/eller officerare som disputerat. Det finns därtill ett generellt behov av ökad kunskap inom alla lärarkategorier vid Försvarsmaktens skolor om de krav som högskoleutbildning medför Kvalitet i forskning och forskarutbildning Under våren 2018 beslutade regeringen att ge Försvarshögskolan examenstillstånd på avancerad nivå och forskarnivå inom området Försvar, krishantering och säkerhet. Vidare har Försvarshögskolan fortsatt att implementera de regelverk för forskarutbildning som examenstillståndet kräver, och som syftar till att säkra kvaliteten. Under året inrättade styrelsen dels forskarutbildning i statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet, dels forskarutbildning i krigsvetenskap. Under hösten genomfördes följaktligen antagning av doktorander i båda dessa forskarutbildningsämnen. Inför kursstarten i januari 2019 har ett antal kursplaner utformats av berörda lärare och fastställts via respektive kvalitetssäkrande organ. 41

42 För att stärka doktorandmiljön som helhet genomförs årligen en doktoranddag, en internationell konferens samt en presentation av relevanta forskningsprojekt vid Försvarsmaktens högkvarter. Därutöver hålls varje år, så även 2018, ett antal workshopar, seminarier och gästföreläsningar avseende försvar, krishantering och säkerhet för att aktivt vidareutveckla forskarutbildningsmiljön. Forskningsanslagen följs upp tertialvis i Försvarshögskolans ordinarie uppföljningsprocess. I detta ingår även uppföljning av kvalitetsaspekter som exempelvis vetenskaplig publicering. För att stimulera kvalitetsdriven forskning har lärosätet också avsatt en del av forskningsanslagen till rörliga medel som fördelas utifrån kvalitetsaspekter, såsom framgångar i vetenskaplig publicering och förmåga att attrahera externa forskningsbidrag i konkurrens. 4.2 Lika villkor i utbildning och forskning Jämställdhetsintegrering är den strategi som Försvarshögskolan använder för att jämställdhetsperspektivet ska ingå i utbildnings- och forskningsverksamheten. För detta ändamål har Försvarshögskolan en handlingsplan för jämställdhetsintegrering som uppdateras och följs upp i lärosätets ordinarie planerings- och uppföljningsprocesser. Handlingsplanen syftar till att verksamheten ska bidra till uppfyllandet av Sveriges jämställdhetspolitiska mål. 72 Planen omfattar även lärosätets arbete med att omhänderta målen i Sveriges handlingsplan för genomförande av FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet. 73 Exempel på jämställdhetsaktiviteter som genomförts under året är att ett jämställdhetsperspektiv har skrivits in som en central del i utbildningsplanen för det Högre officersprogrammet. Ett av programmets mål är att deltagarna i arbetet som officer ska visa kunskap om betydelsen av jämställdhetsintegrering och FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet. Vidare har en del av Försvarshögskolans stimulans- och samverkanspott 2018 gått till forskningsprojekt med tema jämställdhet/fn:s resolution Därtill har flera kompetenshöjande seminarier för personal och studenter genomförts och en professur i krigsvetenskap med inriktning kvinnor, fred och säkerhet har inrättats. Vad gäller arbetet med likabehandling har fokus under året legat på att dra nytta av debatten som uppstod i samband med #metoorörelsen. Exempelvis har Försvarshögskolan inlett arbete med att se över rutinerna för när någon anmäler trakasserier. Vidare har en studentenkät om Försvarshögskolans studiesociala situation tagits fram under hösten. Enkäten kommer gå till utskick i början av 2019 och ligga till grund för framtida likabehandlingsarbete. I samband med terminsstart arrangerades också en föreläsning på temat sexuella trakasserier och kränkande behandling, då såväl anställda som studenter bjöds in. Försvarshögskolan ingår fortsatt i Diskrimineringsombudsmannens nätverk för likabehandlingshandläggare vid högskolor, den nationella konferensen för lika villkor samt i ett nätverk för likabehandlingshandläggare i Stockholmsregionen. Därtill köper Anna Lindh-biblioteket in litteratur med genusperspektiv på krig, säkerhetspolitik, fredsbyggande, militärväsen och statsvetenskap. Bland annat har biblioteket 72 Att Försvarshögskolan ska ha en handlingsplan för jämställdhetsintegrering framkommer i regleringsbrevet avseende högskolor och universitet. Åtgärder och resultat utifrån planen ska redovisas i lärosätenas årsredovisningar. 73 Att Försvarshögskolan ska bidra till genomförandet av den nationella handlingsplanen för FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet framkommer i lärosätets regleringsbrev från Utbildningsdepartementet. Återrapportering sker årligen i en särskild redovisning till Utrikesdepartementet. 42

43 en prenumeration på databasen GenderWatch som innehåller genusvetenskapliga tidskrifter. Inköpen sker via projektet Checkpoint som funnits vid Försvarshögskolan sedan 2009 och vars syfte är att stötta arbete för en diskrimineringsfri utbildning FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet (Resolution 1325) antogs av FN:s säkerhetsråd år 2000 och handlar om krigets påverkan på kvinnor och flickor. Resolution 1325 bygger på tre pelare: konfliktförebyggande arbete, skydd samt deltagande i fredsprocesser. FN har också sju uppföljande resolutioner om kvinnor, fred och säkerhet. Dessa resolutioner omsätts genom jämställdhetsintegrering, vilket innebär att genusperspektiv integreras i fredsarbete och att aktörerna verkar för att öka kvinnors deltagande och inflytande i arbetet med konfliktprevention, fredsbyggande och postkonfliktsrekonstruktion. Som nämnts har Försvarshögskolan valt att integrera verksamhet som avser FN:s resolutioner om kvinnor, fred och säkerhet i lärosätets handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Försvarshögskolan arbetar dels med att integrera agendan för kvinnor, fred och säkerhet i alla utbildningar, dels med att stärka forskningen inom detta område. Under 2018 har en professor rekryterats, inom ramen för den nya Anna Lindh-professuren i genus, fred och säkerhet, med syfte att bygga en stark forskningsmiljö på området. Dessutom har strategiska forskningsmedel avsatts för forskning inom detta område, vilket lett till en ökning av antalet forskare som engagerar sig inom området. Ytterligare ett steg har tagits genom att en doktorand inom området har antagits på forskarutbildningen. Försvarshögskolan har också säkrat medel från Vetenskapsrådet för att stå värd för Olof Palme-professuren under 2019, vilket avser en professor vars forskning fokuserar på krig och konflikter ur ett genusvetenskapligt perspektiv. Försvarshögskolan redogör mer i detalj för genomförandet av verksamhet kopplad till Resolution 1325 i en särskild årlig rapport till Utrikesdepartementet. Rapportering genomförs årligen av alla myndigheter som har ett utpekat ansvar att bidra till genomförandet av Sveriges handlingsplan för FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet. Försvarshögskolan ingår också som aktiv medlem i Utrikesdepartementets arbetsgrupp för Sveriges Handlingsplan för kvinnor, fred och säkerhet Inkluderande studiemiljö Lärosätets studie- och yrkesvägledare har, tillsammans med studierektorer, kurs- och programansvariga, ansvar för att informera studenter i samband med utbildningsstart och därigenom tillhandahålla kunskap om vad som gäller vid högskolan och vilken hjälp som finns att få om behov uppstår. Försvarshögskolan arbetar aktivt med åtgärder för att alla studenter ska få lika förutsättningar att studera, oavsett bakgrund och förutsättningar. Exempelvis erbjuds studenter med olika funktionsnedsättningar att ta del av en särskild mentorsverksamhet som syftar till att underlätta när det finns funktionshinder i studiesituationen, såsom svårigheter att planera och strukturera studierna. Vidare erbjuder Försvarshögskolan campuslicenser med olika typer av stödprogram för samtliga studenter vid lärosätet. Försvarshögskolan följer också utvecklingen av det pedagogiska stöd som studenter med funktionsnedsättning kan få ta del av, bland annat genom aktivt deltagande i seminarier, konferenser och nätverk. 43

44 4.3 Studentinflytande Studentrepresentanter deltar aktivt i Försvarshögskolans beredningsprocesser och beslutande organ. De får även löpande information om verksamheten genom olika mötessammanhang och utskick. Enligt Försvarshögskolans regler för studentinflytande bjuder högskolans ledning, tillsammans med högskoleförvaltningen, in studentkåren till minst två avstämningsmöten per termin. Försvarshögskolan genomför också årligen ett informations- och utbildningstillfälle för den nytillträdda kårstyrelsen. Studentrepresentanterna har en viktig roll i att bevaka kvaliteten på den utbildning som bedrivs vid Försvarshögskolan. Försvarshögskolans studentkår har, i enlighet med riksdagsbeslut om tillförande av direkta medel till studentkår vid kårobligatoriets upphörande, tilldelats 65 (57) tusen kronor. Vidare har studentkåren fått medel för att underlätta medverkan i aktiviteter såsom mottagande av nya studenter, genomförande av arbetsmarknadsdag m.m. Även doktorander och de som studerar inom ramen för uppdragsutbildningar, främst de utbildningar som ges på uppdrag från Försvarsmakten, är delaktiga i utbildningens planeringsoch beslutsprocesser. 4.4 Internationalisering Försvarshögskolans internationaliseringspolicy fastlägger att internationalisering är en förutsättning för vetenskaplig excellens och att det bidrar till mångfald, ökad förståelse för samhällsfrågor samt att det skapar bättre förutsättningar för studenternas framtida yrkesverksamhet. Internationaliseringsarbetet syftar till att synliggöra Försvarshögskolans verksamhet, skapa internationella kontakter samt generera en utbildnings- och forskningsmiljö där internationella deltagare känner sig hemma och utgör en självklar del. Från hösten 2018 ger Försvarshögskolan en tvåårig masterutbildning på engelska i Politik och krig. Försvarshögskolan har under året fått sin första betalande tredjelandsstudent och därtill två tredjelandsstudenter inom masterprogrammet som har erhållit stipendium för att täcka studieavgiften. Möjligheten till fler samarbetsavtal med högskolor, inom och utanför EU:s Erasmus-program, bedöms öka i takt med att kursutbudet på engelska förstärks. Under 2018 har Försvarshögskolan avslutat sitt deltagande i Universitets- och högskolerådets pilotprojekt för att öka intresset för högskolestudier. En viktig slutsats från projektet är vikten av att involvera akademisk personal och studievägledare i arbetet med att motivera studenter att bedriva studier utomlands. Detta för att studenten ska förstå att studier utomlands är relevant för den egna utbildningen utifrån ett akademiskt perspektiv Internationell dimension i utbildning och forskning Internationella kontakter och samarbeten är en central del i arbetet med att upprätthålla hög vetenskaplig kvalitet i utbildning och forskning. Försvarshögskolans lärare och forskare deltar därför regelbundet på internationella konferenser och övningar. Exempel på internationella konferenser som Försvarshögskolan deltagit i under 2018 är International Command and Control Research & Technology Symposium i Pensacola, European International Studies Associations konferens i Prag och 44

45 International Society of Military Sciences konferens i Warszawa. Vidare har Försvarshögskolan anordnat den tredje årskonferensen för Academic Network Public and Political Leadership på temat Leadership in a Changing Environment. Vad gäller internationella kurser och övningar tillsammans med partners har Försvarshögskolan både bidragit till, och själva ansvarat för, ett flertal under året. Bland dessa återfinns framför allt Försvarsmaktens stabsövning VIKING, där samarbete sker med ett femtiotal länder. För att uppnå kursmålen på den avgiftsfinansierade högre militära utbildningen har det under 2018 genomförts internationella studieresor till Belgien, England, Finland, Frankrike, Georgien, Italien, Litauen, Montenegro, Polen samt Ukraina. Försvarshögskolan ingick under 2017 en överenskommelse inom ramen för Nordic Defence Cooperation tillsammans med de andra nordiska ländernas försvarshögskolor och Baltic Defence College. Samarbetet möjliggör ett mer flexibelt utbyte av studerande officerare. Under 2018 har Försvarshögskolan, på uppdrag av Försvarsmakten, övertagit ordförandeskapet för en av arbetsgrupperna inom Nordic Defence Cooperation. Inom ramen för det samarbetsavtal som finns mellan Försvarshögskolan och amerikanska National Defense University har ett samarbete med Joint Advanced Warfighting School etablerats under Målet med samarbetet är att genomföra gemensamma utbildningsmoment på årlig basis mellan Försvarshögskolan och Joint Advanced Warfighting School inom ramen för det Högre officersprogrammet från och med vårterminen Studentmobilitet Under året har totalt 8 74 (8) studerande på Försvarshögskolans kandidatprogram i Statsvetenskap, med inriktning krishantering och säkerhet, studerat utomlands genom Erasmusutbyten och på Officersprogrammet har 3 75 (4) studenter studerat utomlands. Det fortsatt låga antalet utresande på Officersprogrammet beror främst på svårigheter att kombinera utlandsstudier med utbildningens upplägg. Under 2018 har ett nytt utomeuropeiskt avtal tecknats med Macquarie University i Australien. En student 76 vid kandidatprogrammet har hittills utnyttjat detta avtal under hösten Erasmusavtal har även tecknats med universitetet i Bologna. Under 2018 har Försvarshögskolan tagit emot 6 77 (6) utbytesstudenter. Inom samarbetet för European Initiative for the Exchange of Young Officers inspired by Erasmus, EMILIO tog Försvarshögskolan 2018 emot studenter på två kortare mobilitetsperioder från partnerländerna Belgien, Italien, Lettland och Polen. Bristen på studentbostäder i Stockholm samt att Försvarshögskolan i nuläget saknar ett kursutbud på engelska på grundnivå bedöms utgöra faktorer som begränsar intresset för utbytesstudenter att studera vid lärosätet. Avtal har under 2018 tecknats med Stockholms studentbostäder om att blockförhyra tre studentbostäder för upplåtelse till inresande studenter för att möta en växande efterfrågan, i takt med att Försvarshögskolan tecknar fler internationella avtal. 74 Varav 6 kvinnor och 2 män. 75 Varav 2 kvinnor och 1 man. 76 En kvinna. 77 Varav 2 kvinnor och 4 män. 78 Varav 1 kvinna och 13 män. 45

46 Inom ramen för den avgiftsfinansierade högre militära utbildningen har Försvarshögskolan tagit emot utländska deltagare från bland annat Norge, Finland, Brasilien och Tyskland. Även svenska deltagare har studerat utomlands. Då den högre militära utbildningen är en uppdragsutbildning som Försvarsmakten beställer är det Försvarsmakten som beslutar om utbyten av svenska och utländska deltagare. Försvarshögskolan deltar även i Universitets- och högskolerådets MFS-program (Minor Field Studies) som finansieras av Sida Programmet möjliggjorde för 2 studenter 79 på kandidatprogrammet att under 2018 genomföra en studieresa utomlands för att samla in material till sina uppsatser. 4.5 Samverkan Försvarsmakten och Försvarshögskolan har en överenskommelse om den långsiktiga planeringen och ett antal grundläggande principer för framtidens officersutbildning. En stor del av samverkan sker också i form av att Försvarshögskolan bedriver uppdragsutbildning, analysstöd och uppdragsforskning åt främst Försvarsmakten och MSB, men även åt andra myndigheter och organisationer. Försvarshögskolans uppdragsutbildningar och seminarieverksamhet attraherar generellt deltagare som representerar många skilda samhällsområden. Ett brett spektrum av politikområden finns därför ofta företrädda i utbildningarna och seminarierna genom att deltagarna kommer från olika departement, myndigheter samt civilsamhället. Detta gynnar samverkan och erfarenhetsutbyte mellan både organisationer och individer. Försvarshögskolan arrangerar därtill ett antal populärvetenskapliga föreläsningar varje år där allmänheten bjuds in. Försvarshögskolans medarbetare besvarar också årligen ett stort antal frågor från allmänheten och är flitigt anlitade som föreläsare i skilda sammanhang. Lärarna och forskarna är fortsatt anlitade som experter i olika studier, nationell och internationell dagspress, utvecklingsprojekt och statliga utredningar. Under året deltog Försvarshögskolan i Almedalsveckan. Där arrangerade lärosätet tre seminarier om totalförsvar, om Takfir-salafistisk extremism samt om behovet av att utbilda fler officerare. Seminariet Att bygga ett nytt totalförsvar hur klarar vi logistik och försörjning?, var en del av en serie jubileumsföreläsningar som arrangerades med anledning av lärosätets 200-årsjubileum. Inledningstalare vid seminariet var försvarsminister Peter Hultqvist. Forskningssamarbete med omgivande näringsliv eftersöks genom bland annat Sveriges innovationsmyndighet Vinnova. Försvarshögskolan fortsätter därför deltagandet dels i Nationellt kollegialt nätverk på ledningsnivå för strategisk samverkan som hålls samman av Vinnova, dels i Vinnovas K3-projekt inom kunskapstriangeln om samverkansskicklighet. 79 Varav 1 kvinna och 1 man. 46

47 4.6 Anna Lindh-biblioteket Under 2018 har biblioteksservice erbjudits vid huvudbiblioteket i Försvarshögskolans lokaler på Drottning Kristinas väg, och vid biblioteksfilialen på Militärhögskolan Karlberg. Biblioteket ansvarar även för biblioteksverksamheten vid Försvarsmaktens högkvarter. En av bibliotekets uppgifter är att ge studenter och deltagare i uppdragsutbildning stöd och undervisning i informationssökning. En annan av bibliotekets uppgifter är att ge stöd till Försvarshögskolans lärare när det gäller informations- och kommunikationsteknik. Biblioteket stöder också högskolans forskare, exempelvis genom förvaltning och utveckling av Försvarshögskolans publikationsdatabas (DiVA) där uppsatser och publikationer producerade vid lärosätet registreras. Biblioteket ansvarar därtill för Försvarshögskolans lärplattform (LMS), e-mötestjänsten ZOOM samt streamingtjänsten FHS Play och dess utveckling. Utifrån rekommendationer från användargruppen för LMS har beslut fattats om att Försvarshögskolan ska byta lärplattform till Canvas LMS under Biblioteket har också arbetat vidare med de förslag som lades fram i 2017 års översyn av Försvarshögskolans arbete med öppen vetenskap. Som ett led i detta är nu Försvarshögskolan medlem i Svensk Nationell Datatjänst (SND). Biblioteket har också fått i uppdrag att genomföra en kartläggning av forskarnas hantering av forskningsdata i syfte att kunna svara upp mot forskningsfinansiärers, regeringens och EU:s ökade krav på öppen forskningsdata. Till Försvarshögskolans 200-årsjubileum tog biblioteket fram en utställning som tar upp lärosätets historia, utvecklingen av utbildningen och forskningen och hur detta syns i bibliotekets samlingar. Under året har biblioteket gett ett fortsatt stöd till Folke Bernadotteakademin genom tillgång till ett antal databaser och undervisning av desamma. Vad gäller Anna Lindh-bibliotekets samarbetsavtal med Utrikespolitiska institutet upphörde det att gälla i augusti Upplåtande av bostadslägenhet Under 2018 har Försvarshögskolan inte upplåtit några bostäder i enlighet med förordning (1993:528) om statliga myndigheters lokalförsörjning. 47

48 5 HÖGSKOLEGEMENSAMT 5.1 Kompetensförsörjning Kompetensutveckling under året Försvarshögskolan har en kompetensförsörjningsmodell som omfattar fyra fokusområden; att vara en attraktiv arbetsgivare, framtidens chefer och experter, kompetensmatchning samt att behålla och utveckla medarbetare. Syftet med modellen är att tydliggöra vilka områden som lärosätet identifierat som kompetensförsörjande och som kan stödja verksamheten att nå visionen. Försvarshögskolan har också en övergripande målsättning som handlar om att lärosätet ska vara en inkluderande och attraktiv arbetsplats där olika kompetenser och erfarenheter respekteras och omhändertas. Försvarshögskolans arbete med att vara en attraktiv arbetsgivare är riktat både internt och externt. Internt anordnas bland annat medarbetardagar för att synliggöra allt bra arbete som görs på Försvarshögskolan. Våren 2018 var temat Sveriges totalförsvar med föreläsning och paneldiskussioner. Externt arbetar kommunikationsavdelningen och HR tillsammans för att synliggöra Försvarshögskolan som attraktiv arbetsgivare i olika rekryteringskanaler och på Försvarshögskolans webbplats. För att utveckla och behålla Försvarshögskolans medarbetare, samt för att öka integreringen mellan organisatoriska gränser och ämnen, genomförs flera kompetenshöjande insatser varje år. Det kan exempelvis handla om medarbetar- och chefsdagar, chefssamverkan samt utbildning inom arbetsmiljö, jämställdhet, lika behandling och rekrytering. Under året har Försvarshögskolan haft fyra personer anställda inom ramen för moderna beredskapsjobb. Moderna beredskapsjobb är en satsning från regeringens sida som införts succesivt sedan 2017 och syftar till att sysselsätta personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, inklusive nyanlända Personalrörlighet Personalrörligheten definieras som de personer som börjat och slutat under året i relation till medelantalet anställda föregående år. År 2018 var personalrörligheten högre än året innan, 16,0 procent i jämförelse med 13,5 procent. Detta kan sättas i relation till personalrörligheten för staten i sin helhet som var 12 procent Försvarshögskolans personalrörlighet under 2018 beror dels på en ökande andel nyanställningar, dels på att lärosätet har militär personal anställd med ibland korta förordnanden. Personalrörligheten bland kvinnor har ökat från 11,7 procent 2017 till 16,7 procent För män har personalrörligheten ökat från 14,6 procent till 15,7 procent Högskolans anställda i siffror Antalet årsarbetskrafter ökade med 17 årsarbetskrafter under 2018 i förhållande till 2017, från 324 till 341. Nio av dessa återfinns inom undervisning och forskning och åtta inom kategorin stödpersonal. Den största ökningen finns bland docenter (+9) samtidigt som antalet 80 Motsvarande siffra för 2018 finns inte tillgänglig. 48

49 professorer och lektorer minskat något. Minskningen bland professorer beror bland annat på en pensionsavgång och bland lektorerna att flera blivit docenter. Som redovisats i kapitel 1 ökade medeltalet anställda under året, från 374 anställda 2017 till 381 anställda Ökningen av antalet anställda förklarar ökningen av årsarbetskrafter men minskningen av sjuktalen bidrar också till ökningen av årsarbetskraften. Tabell 11. Anställda i årsarbetskrafter Totalt kvinnor män Totalt kvinnor män Totalt kvinnor Kärnkompetens Lärare Professor, adj.professor 16 9% 91% 18 15% 85% 16 9% 91% Docent 21 21% 79% 12 15% 85% 16 26% 74% Lektor, adj. lektor 20 41% 59% 23 37% 63% 19 28% 72% Adjunkt, adj. adjunkt 44 45% 55% 43 46% 54% 48 51% 49% Forskarassistent Gästlärare Militära lärare 72 7% 93% 68 9% 91% 67 8% 92% Annan undervisande personal 25 28% 72% 20 24% 76% 18 25% 75% Postdoktorer Doktorandanställning 16 25% 75% 18 20% 80% 21 27% 73% Forskningsassistent 2 27% 73% 5 56% 44% 6 87% 13% Summa % 77% % 76% % 73% Stödkompetens Teknisk och administrativ personal Administrativ personal 94 60% 40% 88 60% 40% 87 59% 41% Bibliotekspersonal 18 72% 28% 16 70% 30% 15 72% 28% Teknisk personal 14 23% 77% 14 20% 80% 14 56% 44% Summa % 42% % 43% % 44% män Totalt Kärnkompetens och stödkompetens % 64% % 64% % 63% Varav ledningskompetens 50 36% 64% 46 36% 64% 41 34% 66% Sett till årsarbetskrafter, som tabellen ovan visar, har andelen kvinnor i kärnkompetensen ökat i de flesta grupper. Totalt inom kärnkompetensen är det dock en marginell minskning, främst beroende på färre kvinnor inom gruppen forskningsassistenter samt inom professorskollektivet. De största ökningarna av andelen kvinnor återfinns bland docenter och doktorander. en kvinnor inom stödkompetens och ledningskompetens är oförändrad jämfört med en årsarbetskrafter i ledningskompetensen har ökat jämfört med föregående år vilket främst förklaras av att omorganisering inneburit inrättande av fler chefer i kärnverksamheten. 49

50 5.2 Lika villkorsarbete Åtgärder för jämnare könsfördelning vid rekrytering I Försvarshögskolans policy för lika rättigheter och möjligheter framgår att högskolan ska vara en attraktiv arbetsgivare som ska attrahera den bästa kompetensen. Vid rekryteringar görs en inventering av balansen mellan könen på den aktuella befattningen och därefter, om behov finns, uppmanas det underrepresenterade könet att söka tjänsten Anställning av professorer som är kvinnor Försvarshögskolan har från Utbildningsdepartementet fått målsättningen att; under ska 45 procent av de nyrekryterade professorerna vara kvinnor. I målet inkluderas befordrade professorer och gästprofessorer men inte adjungerade professorer. Under 2018 nyrekryterade lärosätet ingen professor. Under 2018 blev tre kvinnor antagna som oavlönade docenter. Lärosätet upplever att målsättningen som departementet satt upp är en utmaning. Bland annat på grund av att flera av Försvarshögskolans ämnen (exempelvis krigsvetenskap och militärteknik) är manligt kodade historiskt och därmed består rekryteringsbasen till övervägande del av män. Problematiken är välkänd för lärosätet och i syfte att bemöta utmaningen ska det förtydligas i Försvarshögskolans anställningsordning att representationen i Förslagsnämnden för anställningsärenden (FöNA) ska vara jämställd och att när sakkunniga i ett rekryterings- eller befordringsärende utses ska båda könen vara jämnt representerade. Därtill vidtas fler åtgärder och dessa finns beskrivna i Försvarshögskolans plan för jämställdhetsintegrering Försvarshögskolans policy för lika rättigheter och möjligheter Försvarshögskolan policy för lika rättigheter och möjligheter gäller för såväl medarbetare vid högskolan som studenter och deltagande i uppdragsutbildning. I policyn står tydligt att Försvarshögskolan ska vara fri från trakasserier och diskriminering. För att nå detta mål informeras alla nyanställda om hur man går till väga om man själv, en student eller en kollega, blir utsatt. Vidare har ett flertal kunskapshöjande åtgärder i form av föreläsningar om genus och jämställdhetsintegrering genomförts under 2018 med syfte att höja kunskapen om dessa frågor för lärosätets chefer och anställda. Med anledning av att den nya diskrimineringslagstiftningen trädde i kraft i 1 januari 2017 har Försvarshögskolan påbörjat sitt arbete med åtgärder. Bland annat har en deltidstjänst tillsatts under året med uppgiften att vidareutveckla lärosätets processer och rutiner kopplade till diskrimineringslagstiftningen. Därtill har samtliga chefer på den Militärvetenskapliga institutionen deltagit en workshop under året med temat jämställdhet och kommunikation. Försvarshögskolan har ett råd för jämställdhet och likabehandling som arbetar aktivt med samtliga diskrimineringsgrunder. Rådet ger bland annat förslag på beslut till rektor inom jämställdhet och likabehandlingsområdet. Rådet har ett arbetsutskott med kvinnor och män från samtliga organisationsenheter som kontinuerligt arbetar med likabehandlingsfrågor, detta som ett led i att lärosätets policy fastställer att arbetet ska genomsyra hela organisationen. Försvarshögskolan ingår i ett gemensamt samverkansråd med Försvarsmakten, Totalförsvarets rekryteringsmyndighet, Försvarets materielverk samt organisationen Homo- bi- och trans i försvaret som syftar till att främja jämlikhet och jämställdhet samt motverka diskriminering i sektorn. 50

51 5.3 Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron för 2018 uppgick till 1,7 procent, vilket är en minskning jämfört med 2,6 procent under Männens sjukfrånvaro har minskat med 0,6 procentenheter medan kvinnornas sjukfrånvaro minskat med 1,2 procentenheter. Av den totala sjukfrånvaron utgörs 49,0 procent (58,8 procent) av långtidssjukfrånvaro, det vill säga 60 dagar eller längre. Även antalet personer med långtidssjukskrivning har minskat under 2018, vilket delvis är ett resultat av Försvarshögskolans förebyggande rehabiliteringsarbete och tidiga insatser vid ohälsa samt ett väl utvecklat friskvårdsarbete. Tabell 12. Sjukfrånvaro, andel av total sjukfrånvaro respektive tillgänglig arbetstid Sjukfrånvaro totalt i förhållande till sammanlagd arbetstid ** 2016 Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män 1,7% 3,0% 1,0% 2,6% 4,2% 1,6% 2,5% 3,5% 1,8% Sjukfrånvaro, 29 år och yngre 1,6% 1,7% 1,6% 2,1% 4,4% 0,5% 2,5% 2,9% 0,0% Sjukfrånvaro, 30 år 49 år 2,2% 2,8% 1,6% 3,0% 3,6% 2,4% 2,2% 3,6% 0,9% Sjukfrånvaro, 50 år eller äldre 1,4% 3,3% 0,6% 2,3% 5,1% 1,1% 2,8% 3,3% 2,6% av sjukfrånvaro som 49,0% 48,3% 50,2% 58,8% 64,0% 50,2% 49,0% 42,6% 56,6% utgörs av långtidssjukfrånvaro* * av total sjukfrånvaro som varat sammanhängande i en period om 60 kalenderdagar eller mer. ** Värden för 2017 har justerats i förhållande till föregående års årsredovisning på grund av korrigerade sjukrapporter efter årsskiftet. 5.4 Hållbar utveckling Genom Universitetskanslersämbetets (UKÄ) försorg genomförde samtliga lärosäten en tematisk självvärdering under 2017, avseende hållbar utveckling inom utbildningsverksamheten. UKÄ:s bedömargrupp gav Försvarshögskolan omdömet att lärosätets process för arbetet med hållbar utveckling inom utbildningen är i behov av utveckling. Det Försvarshögskolan har gjort under 2018 inom området hållbar utveckling är bland annat att rekrytera en medarbetare med kompetens på området. Diskussioner har också förts av högskoleledningen kring Försvarshögskolans möjligheter att arbeta med frågorna. Diskussionerna utmynnade i att en målsättning inom området tillförts Försvarshögskolans verksamhetsplan inför Därutöver har Försvarshögskolan hållit ett seminarium om klimat- och säkerhetsfrågor kopplade till svenska intressen. Ny forskning presenterades som visar att Sverige är mer sårbart för så kallande transnationella klimatrisker än vad som tidigare varit känt Miljö Fokus för Försvarshögskolans miljöarbete är att minska miljöpåverkan från verksamhetens energianvändning, tjänsteresor, upphandling, avfall och resursförbrukning. Inom varje område finns beslutade mål och åtgärder. En prognos har gjorts avseende utfallen för Försvarshögskolans fem miljömål. Efter en preliminär bedömning visar två av målen en positiv trend. Delmålen är satta till 2019 och slutlig utfallsuppföljning görs därför under nästa år. Under året genomfördes en miljörevision som pekade ut vissa brister i Försvarshögskolans miljöledningssystem. Ett hinder i miljöarbetet har varit att tjänsten som miljöansvarig har varit vakant under halva året. I slutet av året rekryterades en ny miljöcontroller. 51

52 Under året tecknade Försvarshögskolan ett så kallat Grönt avtal, ett tilläggsavtal till lokalhyresavtalet, med hyresvärden Akademiska Hus AB. Under året genomfördes, i enlighet med avtalet, en energikartläggning och nattvandring i lokalerna för att identifiera energibesparingsåtgärder. För att minska miljöpåverkan från resor deltar Försvarshögskolan i nätverket REMM (Resfria möten i myndigheter) i syfte att öka andelen resfria möten med hjälp av högskolans digitala verktyg. Inom upphandling har det påbörjats ett arbete att ta fram rutiner som bland annat ska få tydligare koppling till miljömålen och vilka miljökrav som kan ställas i upphandlingsförfarandet. Försvarshögskolan har regelbunden samverkan och kunskapsutbyte inom miljöområdet med försvarssektorns myndigheter samt andra högskolor och universitet. Samarbetet med försvarssektorn har exempelvis innefattat planering av en internationell miljökonferens som kommer att hållas i Försvarshögskolans lokaler under Försvarshögskolan har fått 15 av 23 möjliga poäng i Naturvårdsverkets två senaste sammanfattningar av miljöledningsarbetet inom statliga myndigheter. Försvarshögskolans poäng motsvarade precis medelvärdet och medianvärdet för de 189 redovisade myndigheterna i Naturvårdsverkets senaste rapport Kollektivavtalsvillkor i upphandlingar Vad gäller kollektivavtalsvillkor i upphandlingar följer Försvarshögskolan Upphandlingsmyndighetens behövlighetsbedömning avseende arbetsrättsliga villkor. Under 2018 genomförde Försvarshögskolan endast en upphandling över tröskelvärdet. Den upphandlingen avsåg caféverksamhet och catering. I upphandlingen ställde Försvarshögskolan krav på anbudsgivarna att dels redovisa och beskriva sina anställningsvillkor för sin personal, dels ange om företaget är ansluten till branschorganisation, om företaget har kollektivavtal eller liknande. 5.5 Lokaler Försvarshögskolan genomför utbildning och forskning i Stockholm och Karlstad. Lokalerna på Drottning Kristinas väg hyrs av Akademiska hus AB och i Karlstad hyrs lokaler av Hemfosa Karolinen AB. Nyttjandet av lokalerna på Karlbergs Slott regleras genom verksamhetsavtal mellan Försvarshögskolan och Försvarsmakten inom ramen för genomförandet av Officersprogrammet. I lokalerna på Drottning Kristinas väg hyr Försvarshögskolan ut lokaler i andra hand till Utrikespolitiska institutet, Folke Bernadotteakademin och Svenskt Militärhistoriskt bibliotek. Under 2018 flyttade huvuddelen av en av FHS institutioner till nyrenoverade och hyresgästanpassade lokaler om kvm på Campus KTH nära Drottning Kristinas väg 37. Under sommaren kunde därmed en ansenlig mängd kontor i huvudbyggnaden omformas till undervisningslokaler. Samtidigt renoverades en del av Försvarshögskolans övriga undervisningslokaler på Drottning Kristinas väg, samt utrustades med nya möbler och ny AVutrustning. Totalt under året har nya undervisningslokaler med möjlighet att undervisa 250 studenter skapats. 52

53 Ytterligare en ny förhyrning, om 235 kvm i en kringliggande byggnad på Campus KTH, etablerades under hösten i syfte att skapa utrymme för studentkårsexpedition, lunchutrymme för studenter samt platser för informella studier. Folke Bernadotteakademin avslutade under året en omfattande renovering och ombyggnad av lokalerna som de hyr i andra hand av Försvarshögskolan. 5.6 Utvecklingsprojekt finansierat av ackumulerat överskott från avgifter Av Försvarshögskolans regleringsbrev från Utbildningsdepartementet framgår att Försvarshögskolan ska återrapportera hur lärosätet disponerat det ackumulerade överskottet från den avgiftsfinansierade verksamheten. Försvarshögskolan lämnade i början av året in en hemställan till regeringen med förslag om hur överskottet efter 2017 års utgång ska disponeras. 81 Där angavs att Försvarshögskolan avser att nyttja överskottet, dels för att ha möjlighet att möta osäkerheter i lärosätets ekonomiska förutsättningar och dels för att finansiera skolans fortsatta utvecklings- och förändringsbehov. Årets kapitalförändring, avseende den avgiftsfinansierade verksamheten, uppgick sammanlagt till -4,9 (2,9) miljoner kronor. Kostnaden för genomförandet av utvecklingsprojekt i enlighet med inlämnad hemställan uppgick till 8,0 (4,9) miljoner kronor. Den ordinarie avgiftsfinansierade verksamheten, exklusive utvecklingsprojekten, gick därmed med ett överskott om 3,1 (7,8) miljoner kronor. Genomförda utvecklingsprojekt avser främst utveckling av Försvarshögskolans externa och interna web och dess tekniska plattform, om 3,6 miljoner kronor och utveckling av verksamheten inom ramen för det nya centrumet för totalförsvar och samhällets säkerhet om 2,2 miljoner kronor. Därutöver har sammanlagt 2,2 miljoner kronor använts till utveckling av säkerhetsrelaterade rutiner samt utvecklingsbehov som uppstått som uppstått i samband med organisatorisk förändring och omställning. 81 Försvarshögskolans bokslut för 2017 visade att det ackumulerade överskottet från den avgiftsfinansierade verksamheten översteg 10 procent av den avgiftsbelagda verksamhetens omsättning för räkenskapsåret. I enlighet med avgiftsförordningen 25 a lämnade Försvarshögskolan därmed ett förslag till regeringen om hur hela överskottet ska disponeras under

54 6 EKONOMISK UTVECKLING Försvarshögskolan redovisar för 2018 ett överskott om 4,2 (5,4) miljoner kronor, att jämföra med planerat resultat på 5,3 miljoner kronor. Överskottet förklaras främst av att Försvarshögskolan har en verksamhet som växer med ökade intäkter (5,9 procent) men med viss eftersläpning avseende kostnader. Det totala myndighetskapitalet uppgår vid utgång av året till 51,0 (46,8) miljoner kronor, inklusive statskapital. Ökningen kan hänföras till verksamhetsområde forskning och utbildning på forskarnivå. Intäkterna har ökat med 30,5 miljoner kronor i jämförelse med 2017, till 548,2 miljoner kronor, samtidigt som kostnaderna har ökat med 31,7 miljoner, till 543,9 miljoner kronor. Ökningen av intäkter kan främst härledas till anslagen och nivåökningen av tilldelat anslag från utbildningsdepartementet. 82 Den största ökningen avser anslaget för forskning (UO 16 2:62 ap.1) som ökat till 20,8 (10,6) miljoner kronor, men samtliga tre anslag har högre intäkter under 2018 än föregående år, sammanlagt 259,3 mot 238,3 miljoner kronor. Även intäkter av avgifter har ökat med 10,0 miljoner kronor under Intäkter av bidrag har minskat något med 0,5 miljoner kronor. De oförbrukade bidragen har fortsatt att minska och motsvarar vid årets utgång 9,0 (10,3) miljoner kronor. Även upplupna bidrag har minskat till 1,1 (3,9) miljoner kronor vid utgången av På kostnadssidan ses större förändringar främst på personalkostnaderna som har ökat med 16,6 miljoner kronor (5,3 procent) jämfört med Förklaringen är främst att antalet årsarbetskrafter har ökat till 341 (324), vilket speglar den växande verksamheten. Därutöver har driftkostnaderna (5,7 procent) och lokalkostnaderna (10,1 procent) ökat. Driftskostnaderna följer den ökade omsättningen på Försvarshögskolan. Lokalkostnaden ökar på grund av ökade lokalytor, och även kostnaden per kvadratmeter ökar till kr (2 353 kr). 82 För anslag UO 16 2:62 ap.1, Forskning och utbildning på forskarnivå, med 10 mnkr och för anslag UO 16 2:61 ap.1, Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, med 5 mnkr. 54

55 6.1 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Omsättningen inom verksamhetsområdet har ökat med 19,1 miljoner kronor jämfört med 2017, vilket främst förklaras av ökade anslagsintäkter om 13,0 miljoner kronor men även ökade uppdragsintäkter om 6,6 miljoner kronor. Kostnaderna för uppdragsutbildning ökar med 14,3 miljoner kronor, vilket är mer än intäkternas ökning. Detta ger ett negativt resultat på 4,9 miljoner kronor för uppdragsutbildningen Utvecklingsprojekt om 8,0 miljoner har belastat det ackumulerade överskottet av avgifter under året, i enlighet med lagd planering. Resultaträkning för utbildning 2018 Belopp i tkr, avrundningsdifferenser kan förekomma År 2018 År 2017 Utbildning på grundnivå Uppdragsutbildning och avancerad nivå Totalt Utbildning på grundnivå Uppdragsutbildning och avancerad nivå Totalt Verksamhetens intäkter Anslag Avgifter och andra ersättningar Bidrag Finansiella intäkter Summa Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa Verksamhetsutfall Årets kapitalförändring Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna får disponeras redovisas även i not 2. Sedan 2017 fördelas stödverksamhetens intäkter och kostnader enligt 4 avgiftsförordningen proportionerligt på den uppdrags- och anslagsfinansierade verksamheten. Därför har uppdragsutbildning en högre omsättning med tkr än tabellen avgiftsbelagd verksamhet i not 2. 55

56 6.2 Forskning och forskarutbildning Omsättningen inom verksamhetsområdet forskning och utbildning på forskarnivå har ökat med 11,4 miljoner kronor under Ökningen kan främst härledas till en ökning av den anslagsfinansierade forskningen men även den uppdragsfinansierade forskningen har ökade intäkter. Överskottet inom verksamhetsområdet förklaras främst av att den ökade anslagsnivån 83 från 2018 inte har kunnat omsättas i verksamhet i samma takt, bland annat avseende rekrytering av doktorander samt en professor inom kvinnor, fred och säkerhet. Resultaträkning för forskning 2018 Belopp i tkr, avrundningsdifferenser kan förekomma År 2018 År 2017 Forskning och utbildning på forskarnivå Uppdragsforskning Totalt Forskning och Uppdragsforskning utbildning på forskarnivå Totalt Verksamhetens intäkter Anslag Avgifter och andra ersättningar Bidrag Finansiella intäkter Summa Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa Verksamhetsutfall Årets kapitalförändring Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna får disponeras redovisas även i not 2. Sedan 2017 fördelas stödverksamhetens intäkter enligt 4 avgiftsförordningen proportionerligt på den uppdrags- och anslagsfinansierade verksamheten. Därför är omsättningen tkr högre än i tabellen för uppdragsforskning i not Avser (UO 16 2:62 ap.1). 56

57 6.3 Finansiell redovisning RESULTATRÄKNING (tkr) Not Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa Verksamhetsutfall Transfereringar Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Saldo 0 0 Årets kapitalförändring

58 BALANSRÄKNING (tkr) Not TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgån Summa Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m.m Pågående nyanläggning Summa Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Övriga kortfristiga fordringar Summa Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter Övriga upplupna intäkter Summa Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket Summa Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Kassa och bank 0 1 Summa SUMMA TILLGÅNGAR

59 BALANSRÄKNING (tkr) Not KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital 20 Statskapital Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa Avsättningar Övriga avsättningar Summa Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret Kortfristiga skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Summa Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag Övriga förutbetalda intäkter Summa SUMMA KAPITAL OCH SKULDER

60 ANSLAGSREDOVISNING Anslag (tkr) Not Ingående överföringsbelopp Årets tilldelning enl regl.brev Indragning Totalt disponibelt belopp Utgifter Utgående överföringsbelopp Utgiftsområde 6 1:7 Officersutbildning m.m. (Ramanslag) ap.1 Försvarshögskolan (ram) Utgiftsområde 16 2:61 Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (Ramanslag) ap.1 Försvarshögskolan: Grundutbildning (ram) :62 Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå (Ramanslag) ap.1 Basresurs (ram) Summa Finansiella villkor Uo 6 1:7 Officersutbildning mm (Ramanslag) Uo 6 1:7 Officersutbildning m.m. Högstposter (tkr) Högstbelopp Utfall Forskning och utveckling, övergripande ämnesansvar för officersutbildningens ämnen samt till finansiering av forskarutbildning inom officersutbildningens centrala ämnen Forskning och analsysstöd för regeringens behov Genomförande och planering av utbildningsverksamhet inom ramen för Partnerskap och fred

61 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER Alla belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd av detta förekommer avrundnings- och summeringsdifferenser. TILLÄGGSUPPLYSNINGAR Redovisningsprinciper Tillämpade redovisningsprinciper Försvarshögskolans bokföring följer god redovisningssed och förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna. I enlighet med ESV:s föreskrifter till 10 FBF tillämpades brytdagen den 4 januari Efter brytdagen har fakturor med ett varu-/tjänstevärde på minst 25 tkr bokförts som periodavgränsningsposter. Beloppsgränsen var densamma föregående år. Kostnadsmässig anslagsavräkning Semesterdagar som intjänats före år 2009 avräknas fr.o.m. år 2009 anslag Uo 6 1:7, Officersutbildning mm först vid uttaget enligt undantagsbestämmelsen. Utgående balans år 2017, 662 tkr, har år 2018 minskat med 182 tkr. Anslaget Uo 6 1:7, Officersutbildning m.m, ap. 1, avräknas kostnadsmässigt. Schablonmässig justering för uppkomna kalkyl- och budgetdifferenser har gjorts månadsvis under räkenskapsåret. Fullständig differensjustering har gjorts i samband med bokslutsarbetet. Effekterna av differensjusteringen i årsredovisningens resultatdel hanteras enligt beslut Ö 396/2013:4. Upplysningar om avvikelser Avvikelser från ekonomiadministrativa regler För universitet och högskolor gäller undantag från vissa bestämmelser enligt bilaga 5 till Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende universitet och högskolor, De undantag som omfattar Försvarshögskolan och som påverkar årsredovisningens innehåll är: P 1 Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelsen om redovisning av anslagsmedel enligt 12 anslagsförordningen (2011:223). Avräkning mot anslag och anslagsposter för medel som utbetalas till lärosätenas räntekonton i Riksgäldskontoret ska ske i samband med de månatliga utbetalningarna till respektive lärosätes räntekonto i Riksgäldskontoret. P 3 Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelsen i 2 kap. 4 tredje stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag om att årsredovisningen ska innehålla redovisning av väsentliga uppgifter. Universitet och högskolor ska i stället lämna uppgifter enligt bilaga 6 Väsentliga uppgifter. Universitet och högskolor ska i samband med upprättandet av noter till årsredovisningen särskilt beakta att specifikation ges av - låneram i Riksgäldskontoret uppdelad på beviljad låneram och utnyttjad låneram vid räkenskapsårets slut, och - beviljad och under året maximalt utnyttjad kontokredit hos Riksgäldskontoret. 61

62 P 5 Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelserna enligt 2 kap. 4 förordningen (2000:605) andra stycket om årsredovisning och budgetunderlag om att i årsredovisningen upprätta och lämna en finansieringsanalys till regeringen. P 6 Universitet och högskolor medges undantag från 2 kap. 1 första stycket och 3 kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) om finansiering av anläggningstillgångar. En anläggningstillgång som används i myndighetens verksamhet får helt eller delvis finansieras med bidrag som har mottagits från icke-statliga givare. Detta gäller även för bidrag från statliga bidragsgivare under förutsättning att bidraget har tilldelats för ändamålet. P 8 Universitet och högskolor medges undantag från 25 a, andra och tredje stycket avgiftsförordningen (1992:191) om disposition av inkomster från avgiftsbelagd verksamhet: Uppgår det ackumulerade överskottet till mer än 10 procent av den avgiftsbelagda verksamhetens omsättning under räkenskapsåret ska myndigheten i årsredovisningen redovisa hur överskottet ska disponeras. Har det uppkommit ett underskott i en avgiftsbelagd verksamhet som inte täcks av ett balanserat överskott från tidigare räkenskapsår ska myndigheten i årsredovisningen lämna ett förslag till regeringen om hur underskottet ska täckas. Värderingsprinciper Anläggningstillgångar Som anläggningstillgångar redovisas egenutvecklade dataprogram, förvärvade licenser och rättigheter, förbättringsutgifter på annans fastighet med anskaffningsvärde på lägst 100 tkr, samt maskiner och inventarier med ett anskaffningsvärde på lägst 21,5 tkr och med en beräknad ekonomisk livslängd om minst tre år. Avskrivning görs enligt linjär avskrivningsmetod. Avskrivning görs månadsvis från och med driftsättningsmånaden. Följande avskrivningstider tillämpas: Datorer Egenutvecklade immateriella anläggningstillgångar, kontorsmaskiner och övriga inventarier Möbler Förbättringsutgifter på annans fastighet 3 år 5 år 10 år T.o.m. hyrestidens slut, dock högst 10 år. Omsättningstillgångar Fordringar har tagits upp till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Övriga omsättningstillgångar har tagits upp till anskaffningsvärdet enligt lägsta värdets princip. Skulder Skulder har tagits upp till nominellt belopp. Externfinansierad bidrags- och uppdragsverksamhet För externfinansierade bidrag och uppdragsverksamhet tillämpas den gällande statliga redovisningsprincipen för intäktsredovisning i projekt. För pågående projekt tas intäkter upp motsvarande upparbetade kostnader under året. Erhållna medel från bidragsgivare som ännu inte har använts i verksamheten redovisas som oförbrukade bidrag i balansräkningen. För 62

63 under året avslutade projekt redovisas skillnaden mellan intäkter och kostnader som över- /underskott i resultaträkningen. Projekt där bidrag, enligt kontrakt, ännu ej erhållits bokförs som fordran på bidragsgivaren för den del som är en upparbetad kostnad. 63

64 NOTER (tkr) Resultaträkning Not 1 Intäkter av anslag Intäkter av anslag Summa Summa intäkter av anslag skiljer sig från summa utgifter på anslaget Uo 6 1:7 med 182 tkr beroende på minskning av semesterlöneskuld som intjänats före år Posten belastar anslaget, men bokförs inte som kostnad i resultaträkningen. Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter enligt 4 avgiftsförordningen Intäkter av uppdragsverksamhet Intäkter av tjänsteexport Övriga intäkter av avgifter och andra ersättningar Summa Avgiftsbelagd verksamhet Verksamhet Utbildning på grundnivå eller avancerad nivå Beställd utbildning Uppdragsutbildning Utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter Summering Över-/ underskott tom 2016 Över-/ underskott 2017 Intäkter 2018 Kostnader 2018 Över-/ underskott 2018 Ack över-/ underskott utgående Forskning eller utbildning på forskarnivå Uppdragsforskning Summering Verksamhet där krav på full kostnadstäckning inte gäller Upplåtande av bostadslägenhet - utbytesprogram och gästforskare Summering Summering Not 3 Finansiella intäkter Ränta på räntekonto/lån i Riksgäldskontoret Övriga ränteintäkter Summa Under 2018 är Riksgäldens ränta negativ vilket medför ränteintäkt på lån och räntekostnad på tillgodohavande hos Riksgälden. 64

65 Not 4 Kostnader för personal Lönekostnader (exkl arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal) Varav arvode till styrelse och ej anställd personal Övriga kostnader för personal Summa De ökade personalkostnaderna beror främst på årlig löneuppräkning samt att antalet årsarbetskrafter ökar med fem procent under Not 5 Finansiella kostnader Ränta på räntekonto i Riksgäldskontoret Övriga finansiella kostnader Summa Under 2018 är Riksgäldens ränta negativ vilket medför ränteintäkt på lån och räntekostnad på tillgodohavande hos Riksgälden. Not 6 Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag Universitet- och högskolerådet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Övriga myndigheter Summa Minskningen beror på att större projekt finansierade med medel från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap avslutades Not 7 Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Militärfonden stipendium Summa Not 8 Lämnade bidrag Lämnade bidrag till organisationer /ideella föreningar Lämnade bidrag, stipendier till enskilda Lämnade bidrag till EU-länder och EU-organisationer Lämnade bidrag till statliga myndigheter Summa Minskningen beror på att större projekt finansierade med medel från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap avslutades

66 Not 9 Årets kapitalförändring Indelning på Verksamhet Årets Balanserad kapitalförändring (A) kapital-förändring (B) Summa (A + B) Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildning enligt uppdrag i regleringsbrev Uppdragsverksamhet Summa Forskning och utbildning på forskarnivå Forskning och utbildning på forskarnivå Uppdragsverksamhet Summa Summa

67 Balansräkning Not 10 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Not 11 Förbättringsutgifter på annans fastighet Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets försäljningar/utrangeringar, anskaffningsvärde Summa anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets försäljningar/utrangeringar, avskrivningar Årets avskrivningar Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Not 12 Maskiner, inventarier, installationer m.m Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets försäljningar/utrangeringar, anskaffningsvärde Summa anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets försäljningar/utrangeringar, avskrivningar Årets avskrivningar Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde varav finansiell leasing 0 0 Not 13 Pågående nyanläggningar Ingående anskaffningsvärde 0 0 Årets anskaffningar 21 0 Summa anskaffningsvärde 21 0 Utgående bokfört värde

68 Not 14 Fordringar hos andra myndigheter Kundfordringar hos andra myndigheter Fordran skattekonto Mervärdesskattefordran Utgående balans Not 15 Övriga kortfristiga fordringar Fordringar hos anställda 8 0 Utgående balans 8 0 Not 16 Förutbetalda kostnader Förutbetalda hyreskostnader Övriga förutbetalda kostnader Utgående balans Not 17 Upplupna bidragsintäkter Inomstatliga Utomstatliga Utgående balans Differensen mellan 2018 och 2017 beror framför allt på ett projekt med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, där medel för ett bidrag avseende 2017 inkom i januari Not 18 Övriga upplupna intäkter Övriga upplupna intäkter inomstatliga Övriga upplupna intäkter utomstatliga Utgående balans

69 Not 19 Avräkning med statsverket Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag Anslag 6 1:7 ap Anslag 16 2:61 ap Anslag 16 2:62 ap Anslagsmedel som tillförts räntekonto Återbetalning av anslagsmedel Skulder avseende anslag i räntebärande flöde Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Ingående balans Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Summa Avräkning med statsverket Not 20 Myndighetskapital Statskapital Balanserad kapitalförändring, anslagsfinansierad verksamhet Balanserad kapitalförändring avgiftsbelagd verksamhet Balanserad kapitalförändring bidragsfinansierad verksamhet Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa Utgående balans 2017 A Ingående balans 2018 Föregående års kapitalförändring Årets Kapitalförändring B Summa årets förändring C Utgående balans

70 Not 21 Övriga avsättningar Kompetensväxlings- och kompetensutvecklingsåtgärder Ingående balans Årets förändring Utgående balans Uppsagd personal, uppsägningslöner Ingående balans Årets förändring Utgående balans Uppsagd personal, särskild pensionsersättning Ingående balans Årets förändring Utgående balans 0 0 Summa utgående balans Not 22 Lån i Riksgäldskontoret Avser lån för investeringar i anläggningstillgångar Ingående balans Under året nyupptagna lån Årets amorteringar Utgående balans Beviljad låneram enligt regleringsbrev Utnyttjad låneram Beviljad kreditram på räntekonto enligt regleringsbrev 0 0 Maximalt utnyttjad kredit på räntekonto 0 0 Not 23 Kortfristiga skulder till andra myndigheter Diverse skulder till statliga myndigheter inklusive leverantörsskulder* Lagstadgade arbetsgivaravgifter Premier avtalsförsäkringar Mervärdesskatt Utgående balans * Skillnad mellan åren beror på att fakturor till Försvarsmakten på tkr betalades i slutet av december 2018 samt att en post på tkr 2018 är en upplupen kostnad. 70

71 Not 24 Övriga kortfristiga skulder Personalens källskatt Utgående balans Not 25 Upplupna kostnader Upplupna semesterlöner inklusive sociala avgifter Övriga upplupna löner inklusive sociala avgifter Övriga upplupna kostnader Utgående balans Not 26 Oförbrukade bidrag Bidrag som erhållits från annan statlig myndighet Bidrag som erhållits från icke-statliga organisationer eller privatpersoner Utgående balans varav bidrag från statlig myndighet som förväntas tas i anspråk : inom tre månader mer än tre månader till ett år mer än ett år till tre år mer än tre år Summa Not 27 Övriga förutbetalda intäkter Förutbetalda hyror Övriga förutbetalda intäkter Utgående balans Not 28 Anslagsredovisning Försvarshögskolan får disponera 3 % (6 359 tkr) av föregående års tilldelning enlig regleringsbrevet avseende anslag 1:7, Officersutbildning m.m. Ingående överföringsbelopp från 2017 är tkr. Anslagsindragning gjordes med tkr. Inbetalning gjordes Anslagskrediten uppgår till tkr. 71

72 7 SAMMANSTÄLLNING AV DIAGRAM OCH TABELLER Diagram Diagram 1. Fördelning intäkter (miljoner kronor) på finansieringsslag Diagram 2. Fördelning av antal HST Diagram 3. Fördelning av intäkter (miljoner kronor) för utbildning Diagram 4. Tilldelade anslag (tusental kronor) för utbildning på grundnivå och avancerad nivå för år Diagram 5. Antal HST för fristående kurser, fördelat på ämnen Diagram 6. Utfall av intäkter (miljoner kronor) för forskning Diagram 7. Tilldelade anslag för forskning (i tkr) Tabeller Tabell 1. Väsentliga uppgifter Tabell 2. Examina på grundnivå och avancerad nivå Tabell 3. Studenter, prestationer och kostnader inom anslagsfinansierad utbildning på grundnivå och avancerad nivå Tabell 4. Studenter, prestationer och kostnader för Officersprogrammet Tabell 5. Studenter, prestationer och kostnader för kandidatprogrammet Tabell 6. Studenter, prestationer och kostnader för magister- och masterprogrammet i Politik och krig Tabell 7. Studenter, prestationer och kostnader för fristående kurser Tabell 8. Poänggivande uppdragsutbildning Tabell 9. Antal forskningspublikationer Tabell 10. Aktiva forskarstuderande Tabell 11. Anställda i årsarbetskrafter Tabell 12. Sjukfrånvaro, andel av total sjukfrånvaro respektive tillgänglig arbetstid

73 8 SAMMANSTÄLLNING AV ÅTERRAPPORTERINGSKRAV Departement Mål och återrapporteringskrav enligt regleringsbrev Avsnitt Utbildningsdepartementet Utbildningsdepartementet Utbildningsdepartementet Utbildningsdepartementet Utbildningsdepartementet Utbildningsutbud: Universitet och högskolor ska i årsredovisningen redovisa vilka bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser som ligger till grund för beslut om utbildningsutbudet. Avvägningar när det gäller t.ex. fördelningen mellan program och kurser på olika nivåer och med olika förkunskapskrav samt fördelningen mellan campus och distansutbildning ska redovisas. Därutöver ska en redovisning lämnas över hur lärosätet möter det omgivande samhällets behov av utbildning. Officersutbildning på grundnivå: Försvarshögskolan och Försvarsmakten ska samråda om officersutbildningens dimensionering inför kommande års antagningsomgång. Försvarshögskolan ska redovisa antalet helårsstudenter och helårsprestationer inom utbildningen. Redovisningen ska vara såväl samlad som könsuppdelad. Högre officersutbildning: Inom ramen för Försvarshögskolans kompetensområden ska högskolan på uppdrag av Försvarsmakten utbilda personal för att därigenom bidra till att det militära försvarets kompetensbehov tillgodoses. Försvarshögskolan ska redovisa hur utbildningsuppdragen har genomförts. En övergripande analys av måluppfyllelsen och väsentliga avvikelser mellan planerad och genomförd verksamhet ska anges och kommenteras. Studieavgifter för tredjelandsstudenter: I årsredovisningen ska den studieavgiftsfinansierade verksamhetens omfattning redovisas. Årsredovisningen ska även innehålla en redogörelse för den studieavgiftsfinansierade verksamhetens eventuella påverkan på ett universitets eller en högskolas övriga verksamhet. Universitet och högskolor ska redovisa antalet tredjelandsstudenter som har deltagit i utbildning inom ett utbytesavtal och de eventuella förändringar som har skett i denna verksamhet. Vidare ska universitet och högskolor redovisa hur samarbetet med Migrationsverket fungerat. Universitet och högskolor ska även redovisa antalet avgiftsskyldiga studenter som har antagits genom separat antagning samt hur den studieavgiftsfinansierade verksamheten har påverkats av detta. Bedömning av reell kompetens: I årsredovisningen ska lärosätena redogöra för hur arbetet med bedömning av reell kompetens utvecklas och hur lärosätet bidragit till UHR:s arbete inom ramen för uppdraget. I årsredovisningen för 2018 ska lärosätena redogöra för hur arbetet med reell kompetens har utvecklats under perioden Oförbrukade bidrag: I årsredovisningen ska omfattning och förändring av de oförbrukade bidragen och hur de inbetalade forskningsbidragen har utvecklats, redovisats och kommenterats. Särskild tabell ska användas , not 26, 3.6 Jämställdhetsintegrering: Universitet och högskolor har tagit fram en plan för hur lärosätet avser att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen, t.ex. i fråga om lika möjligheter till karriärvägar, könsbundna studieval och genomströmning. Planen innehåller utvecklingsbehov, mål och aktiviteter som lärosätet avser att vidta under Vidare innefattar planen beskrivningar av på vilket sätt jämställdhet ska integreras och bli en del av lärosätets ordinarie verksamhet, exempelvis i lärosätets styrprocesser. Åtgärder och resultat utifrån planen ska redovisas i årsredovisningen. Universitet och högskolor ska också redovisa hur de beaktar jämställdhet vid fördelning av forskningsmedel. 4.2, 4.2.1, 5.2.1, Utbildningsdepartementet Utbildningsdepartementet Utbildningsdepartementet Utbildningsdepartementet Sexuella trakasserier: Universitet och högskolor får i uppdrag att synliggöra sitt förebyggande och främjande arbete för att motverka sexuella trakasserier. Resolution 1325: Bidra till genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet: Försvarshögskolan ska bidra till genomförandet av den

74 nationella handlingsplanen för genomförande av FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet Återredovisning ska ske i enlighet med handlingsplanen. Utbildningsdepartementet Utbildningsdepartementet Utbildningsdepartementet Utbildningsdepartementet Utbildningsdepartementet Utbildningsdepartementet Utbildningsdepartementet Upphandling: Universitet och högskolor ska i årsredovisningen redovisa hur de vid upphandlingar, som överstiger gällande tröskelvärden, har arbetat med att uppfylla de nya kraven på kollektivavtalsenliga villkor som följer av 17 kap. 2-5 LoU. Upplåtande av bostad: I årsredovisningen ska det ekonomiska resultatet av upplåtande av bostad redovisas. i) Av 9 a förordningen (1993:528) om statliga myndigheters lokalförsörjning följer att universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1434) får ingå hyresavtal för bostadslägenhet för att upplåta lägenheten i andra hand till a) utländska studenter inom utbytesprogram med andra länder, eller b) gästforskare vid universitetet eller högskolan, under förutsättning att de inte är anställda där. Vid sådan upplåtelse ges universitet och högskolan rätt att utan krav på full kostnadstäckning ta ut avgift för hyran från studenten eller gästforskaren. Moderna beredskapsjobb: Myndigheterna ska bidra till regeringens satsning på moderna beredskapsjobb i staten som införs successivt from Myndigheterna ska eftersträva att anställa personer som står långt från arbetsmarknaden inklusive nyanlända för att utföra enklare arbetsuppgifter. Universitet och högskolor ska senast den 3 april 2018 till Statskontoret redovisa hur myndigheten bidragit till regeringens satsning enligt närmare instruktion från Statskontoret. Rekryteringsmål för professorer: Under har lärosätet ett mål för könsfördelningen bland nyrekryterade professorer om 45 procent kvinnor. I målet inkluderas befordrade professorer och gästprofessorer, men inte adjungerade professorer. Ackumulerat överskott: Försvarshögskolan har lämnat förslag till regeringen om disposition av det ackumulerade överskottet från utgången av 2017 i den avgiftsfinansierade verksamheten. Lärosätet får i ny räkning disponera överskottet i sin helhet i den avgiftsfinansierade verksamheten. Lärosätet ska i årsredovisning redovisa hur överskottet har disponerats. Avgiftsfinansierad verksamhet: I årsredovisningen ska den avgiftsfinansierade verksamheten redovisas enligt anvisad tabell. Väsentliga uppgifter: I årsredovisningen ska väsentliga uppgifter redovisas enligt anvisad tabell not

75 9 STYRELSEN Medlemmar Ersättning Övriga uppdrag Ledamöter utsedda av regeringen: Peter Egardt, f.d. Landshövding, ordförande Romulo Enmark, Rektor kr Rymdstyrelsen, ordförande Riksbanksfullmäktige, ledamot Hufvudstaden AB, ledamot Millesgården, ordförande Thielska Galleriet, ordförande Riksdagens arvodesnämnd, ledamot Tvista AB, suppleant kr Annika Nordgren Christensen kr Kungliga Krigsvetenskapsakademien, ledamot Stiftelsen Kronprinsessan Margaretas Landstormsfond, ledamot Försvarsunderrättelsedomstolen, ledamot Tjäderns Byrå AB, ledamot Gunnar Holmgren f.d. Landshövding Eva-Lotta Kraft, Direktör kr Kungl. Patriotiska Sällskapet, ledamot Kungl. Sällskapet Pro Patria, ledamot Kungliga Krigsvetenskapsakademien, ledamot Kåpan pensioner, ledamot Regeringens klimatexpertråd, ordförande Tillväxtverket styrelse, ledamot SGU myndighetsråd kr Xano AB, ledamot Klas Eksell, Personaldirektör kr MHS stiftelse, ledamot Nils Svartz, kr Insynsrådet för TRM, ledamot Lena Gerholm, Professor kr Gunnar Ekströms stiftelse för numismatik, ordförande Stockholms Högskoleförening, ordförande Henrik Granholms stiftelse styrelse, ledamot Annica Kronsell, Professor kr Vetenskapsrådets bedömningsgrupp 75

76 Medlemmar Ersättning Övriga uppdrag Företrädare för verksamheten: Jan Fredriksson Ledamot (fr. o m ) Linus Hagström Ledamot (fr. o m ) Claes Wallenius Ledamot (fr. o m ) kr kr kr Medlemmar Ersättning Övriga uppdrag Företrädare för studenter Adina Engqvist (fr.o.m ) kr Charles Boström (fr.o.m ) kr Emma-Louise Juneskans (fr.o.m ) Nike Hafström (fr.o.m ) Sudeshna Chowdhury (fr.o.m ) kr kr kr 76

77 10 STYRELSENS BESLUT Styrelsen för Försvarshögskolan har den 20 februari 2019 beslutat att godkänna Försvarshögskolans årsredovisning för verksamhetsåret Vi har tagit del av Försvarshögskolans sammanfattande redovisning om den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten. Vi bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten har varit betryggande under den period som årsredovisningen avser. 84 Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Stockholm, den 20 februari 2019 Peter Egardt Romulo Enmark Klas Eksell Lena Gerholm Gunnar Holmgren Annica Kronsell Eva-Lotta Kraft Annika Nordgren Christensen Nils Svartz Jan Fredriksson Linus Hagström Claes Wallenius Adina Engqvist Nike Hafström Sudeshna Chowdhury 84 Försvarshögskolan omfattas inte av förordningen om Intern styrning och kontroll (2007:603), men har valt att följa den ändå. Försvarshögskolans styrelse har därför valt att ha med ett intygande om att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande. 77

78 Styrelsen för Försvarshögskolan På bilden (från vänster): Annica Kronsell, Klas Eksell, Jan Fredriksson, Anders Oltorp, Lena Gerholm, Nils Svartz, Romulo Enmark, Peter Egardt, Gunnar Holmgren, Adina Engqvist, Nike Hafström, Sudeshna Chowdhury, Ronnie Hjort, Claes Wallenius. Ej med på bilden: Eva-Lotta Kraft, Annika Nordgren Christensen och Linus Hagström. Diarienummer: 327/2018 Försvarshögskolan Besöksadress: Drottning Kristinas väg 37, Stockholm Postadress: Box 27805, Stockholm Tel Fax

79

80