Foto: Rickard Kilström FÖRSVARSHÖGSKOLAN ÅRSREDOVISNING 2016

Transkript

1 Foto: Rickard Kilström FÖRSVARSHÖGSKOLAN ÅRSREDOVISNING 2016

2 REKTORS FÖRORD Försvar, krishantering och säkerhet är frågor som rör alla. När det globala samhället är under utökad press påverkar det även oss. Och det ställer höga krav på utbildning av starka ledare och analytiker som kan leda nationen rätt under kriser och upprätthålla säkerhet och försvar. Försvarshögskolan (FHS) har en mycket viktig roll när det gäller att utbilda framtidens ledare och experter, en roll som kräver ständig utveckling av våra utbildningar och satsningar på forskning. Examenstillståndsansökan Försvarshögskolan har länge prioriterat kvaliteten på utbildning och forskning och strax innan årsskiftet lämnade vi slutligen in vår ansökan om examenstillstånd på forskarnivå inom området Försvar, krishantering och säkerhet till regeringen. Forskarutbildningsämnena är inledningsvis krigsvetenskap och statsvetenskap. Året har därför på många sätt präglats av det målmedvetna utvecklingsarbete som en ansökan om examenstillstånd på forskarnivå kräver. Vi har utvecklat kvalitetssäkringsprocesser, allmänna studieplaner och kurser på forskarutbildningsnivå, och rutiner för en framtida forskarutbildning. Vi har dessutom utfört särskilda satsningar för att stärka forskarhandledarkompetensen. Högt söktryck Vi har fortsatt högt nationellt söktryck på vårt kandidatprogram i statsvetenskap och militärhistoria och på magisterprogrammet i politik och krig. Det är mycket glädjande att se hur våra studenter utvecklas och det är med stolthet vi ser att de efter avslutade studier i hög utsträckning också blir erbjudna jobb. Vi vet att kandidatprogrammets praktiktermin skapar både värdefulla erfarenheter och goda kontakter med arbetslivet. Efterfrågad expertis Vi kan också konstatera att vi har flera nya professorer inom våra områden och att Nordens första docent inom terrorismforskning finns hos oss. Mot bakgrund av ökade spänningar och händelser i vår omvärld, både i närområdet och längre bort, har mediers intresse för Försvarshögskolans kompetens ökat markant. Experter från lärosätet har anlitats för att förklara aktuella världshändelser, inte minst terrorhändelser. Vår kunskap och expertis är efterfrågad. Med det sagt måste vi också konstatera att Försvarshögskolan, liksom våra systermyndigheter, har flera stora utmaningar att gemensamt ta tag i gällande försvars- och säkerhetsfrågor. Satsningar på officersutbildning Vi har under året, i samarbete med Försvarsmakten, satsat mycket på Officersprogrammet. Vi har prioriterat kvalitetsutveckling, bland annat genom kompetensutveckling av lärare. Vi har också valt att satsa på vårt kommunikationsarbete med fokus på att långsiktigt få fler studenter som vill utbilda sig till framtidens ledare inom försvaret. 2

3 Försvarshögskolan och Försvarsmakten har avslutat den gemensamma utredningen om framtidens officersutbildning och nu påbörjat utvecklingsarbetet mot en ny officersutbildning på avancerad nivå. Syftet är att säkerställa en långsiktigt stabil officersutbildning som inom några år kan avslutas med en masterexamen. Försvarshögskolan ser det också som en angelägen uppgift att fortsätta bistå i arbetet med totalförsvarsplanering. Vi ser detta som en viktig del i vårt samverkansuppdrag. Nu blickar vi fram emot ett spännande 2017 med utbildning och forskning inom försvar, krishantering och säkerhet i ett nationellt och internationellt perspektiv. Romulo Enmark, rektor Försvarshögskolan 3

4 Innehåll 1 OM FÖRSVARSHÖGSKOLAN Försvarshögskolan i korthet Försvarshögskolan i omvärlden Försvarshögskolans ekonomiska resultat i korthet Utgångspunkter för resultatredovisning Väsentliga uppgifter Verksamhetsstyrning och riskhantering UTBILDNING Bedömningar och prioriteringar om utbildningsutbud Finansiering av utbildning Examina på grundnivå och avancerad nivå Anslagsfinansierad utbildning på grundnivå och avancerad nivå Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Studenter, prestationer och kostnader för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Officersprogrammet Försvarshögskolans kandidatprogram Magisterprogrammet i politik och krig Fristående kurser Partnerskap för fred Avgiftsfinansierad utbildning Deltagare, prestationer och kostnader för poänggivande uppdragsutbildning Högre officersutbildning Övrig poänggivande uppdragsutbildning Beställd utbildning Övrig avgiftsfinansierad utbildning Arbete för breddad studentrekrytering Studieavgifter för tredjelandsstudenter Bedömning av reell kompetens FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING Finansiering av forskning och forskarutbildning Forskningspublikationer Volymer och kostnader för forskningsprestationer Forskningskompetens vid Försvarshögskolan Anslagsfinansierad forskning Forskning inom högskolans ämnen Forskning och analysstöd för regeringens behov Delegationen för militärhistorisk forskning Uppdragsfinansierad forskning Uppdragsforskning för försvarssektorn Uppdragsforskning för samhällets krisberedskap Bidragsfinansierad forskning Forskarutbildning Försvarshögskolans doktorandprogram Övriga doktorander finansierade av Försvarsmakten Övrig personal med forskarutbildningstid GEMENSAMT FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING Kvalitetsarbete Högskoleövergripande kvalitetsarbete Kvalitet i utbildning Kvalitet i forskning och forskarutbildning Likabehandling och jämställdhet i utbildning och forskning Inkluderande studiemiljö FN resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet

5 4.3 Studentinflytande Internationalisering Internationell dimension i utbildning och forskning Studentmobilitet Samverkan Anna Lindh-biblioteket Upplåtande av bostadslägenhet STÖDVERKSAMHET Kompetensförsörjning Utveckling under året Personalrörlighet Högskolans anställda i siffror Likabehandling och jämställdhet Åtgärder för jämnare könsfördelning vid rekrytering Anställning av professorer som är kvinnor samt befordran av lärare Försvarshögskolans policy för lika rättigheter och möjligheter Sjukfrånvaro Hållbar utveckling och miljö Hållbar utveckling Miljö Lokaler Utvecklingsprojekt finansierat av ackumulerat överskott från avgifter EKONOMISK UTVECKLING Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Forskning och forskarutbildning Finansiell redovisning SAMMANSTÄLLNING AV DIAGRAM OCH TABELLER SAMMANSTÄLLNING AV ÅTERRAPPORTERINGSKRAV STYRELSEN STYRELSENS BESLUT

6 Introduktion Försvarshögskolan redogör i denna årsredovisning för den verksamhet som högskolan bedrivit och de resultat som uppnåtts under I årsredovisningen analyseras och bedöms resultaten utifrån högskolelagen, högskoleförordningen, Försvarshögskolans förordning, regleringsbrev för 2016 samt övriga styrande dokument. Siffror i löptext inom parantes avser föregående verksamhetsår (2015) om inget annat anges. I kapitel 1 ges en översiktlig bild av Försvarshögskolan som högskola och det gångna årets ekonomiska resultat. Kapitlet innefattar även förklaringar kring de prestationstyper resultatredovisningen bygger på. Efter det inledande kapitlet följer tre kapitel (kapitel 2, 3 och 4) med resultatredovisning utifrån Försvarshögskolans prestationstyper. I kapitel 2 redovisas resultat och ekonomi för lärosätets utbildningsverksamhet på grundnivå och avancerad nivå. Därefter, i kapitel 3, redovisas resultat och ekonomi för Försvarshögskolans forskning och forskarutbildning. Det fjärde kapitlet beskriver sådan verksamhet som är gemensam för både Försvarshögskolans utbildning och forskning, exempelvis samverkans-, kvalitets- och jämställdhetsarbete. I kapitel 5 redovisas det senaste årets utveckling som bedrivits främst av Försvarshögskolans stödverksamhet, exempelvis miljöledning- och kompetensutvecklingsarbete. Den finansiella redovisningen återfinns därefter i kapitel 6. Avslutningsvis följer kapitel 7-8 med sammanställningar över diagram, tabeller och återrapporteringskrav samt kapitel 9-10 som innefattar styrelsens sammansättning och beslut om årsredovisningen. 6

7 1 OM FÖRSVARSHÖGSKOLAN 1.1 Försvarshögskolan i korthet Försvarshögskolan utbildar och forskar inom området Försvar, krishantering och säkerhet. Högskolan är en mötesplats för civilt och militärt, nationellt och internationellt, teori och praktik. Här möts de män och kvinnor som redan är verksamma och arbetar med frågor inom området Försvar, krishantering och säkerhet samt de som kommer att göra det i framtiden. Försvarshögskolan har utvecklats ur en nästan 200 år lång tradition. Från att tidigare ha varit en skola enbart för högre utbildning av officerare bedriver högskolan idag högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå för såväl officerare som andra studenter inom området Försvar, krishantering och säkerhet. Försvarshögskolan erbjuder även forskarutbildning, i dagsläget i samarbete med andra svenska och utländska lärosäten. Förhoppningen är att Försvarshögskolan erhåller tillstånd att själva utfärda examen på forskarnivå inom en snar framtid. Ansökan, som skickades in till regeringen precis innan årsskiftet, innefattar begäran om tillstånd för Försvarshögskolan att utfärda forskarexamen inom området Försvar, krishantering och säkerhet. Initialt avser Försvarshögskolan inrätta två forskarutbildningsämnen; dels krigsvetenskap, dels statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet. Om ansökan beviljas får Försvarshögskolan ett komplett akademiskt system för utbildning och forskning inom det nämnda området. Försvarshögskolan är en viktig del i Försvarsmaktens kompetensförsörjningssystem och leder den akademiska utvecklingen av officersprofessionen. Högskolan utbildar till yrket som officer och vidareutbildar officerare anställda vid Försvarsmakten. Försvarshögskolan ska därtill vara ett centrum för utvecklingen av samhällsskydd och säkerhet ur ett nationellt och i ett internationellt perspektiv. Utbildning och forskning inom krishantering, samhällsskydd och beredskap, har på senare tid fått ökad betydelse inom det nationella säkerhetskonceptet. Tillsammans med Svenskt Militärhistoriskt bibliotek, Folke Bernadotteakademin och Utrikespolitiska institutet, som alla finns i Försvarshögskolans lokaler, bidrar lärosätet till kunskap om både historisk och framtida krishantering. I samarbete med Utrikespolitiska institutet driver Försvarshögskolan Anna Lindh-biblioteket som är Nordens främsta bibliotek inom försvars-, säkerhets- och utrikesfrågor. Försvarshögskolan hade under 2016 i medeltal 360 (375) anställda, varav 137 (141) eller 38 (38) procent kvinnor. en lärare och forskare var ca 64 (64) procent av totalt antal anställda. en yrkesofficerare var i genomsnitt 34 (28) procent av samtliga anställda. Högskolan är organiserad i två institutioner, Militärvetenskapliga institutionen och Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap, där Institutet för högre totalförsvarsutbildning (IHT) ingår. Därutöver finns vid Försvarshögskolan Militära programledningen som utövar programansvar för de militära programutbildningarna samt Högskoleförvaltningen där stödverksamheten är samlad. Forsknings- och utbildningsnämnden är det kollegialt valda organet. 7

8 Försvarshögskolans organisation 1.2 Försvarshögskolan i omvärlden Året 2016 präglades av ett försämrat säkerhetsläge både avseende traditionella militära hot men även bredare säkerhetsproblem som terror, och radikalisering, klimathot och migrationsrelaterade utmaningar. Efterfrågan på både Försvarshögskolans utbildningar, och på personalens kompetens som experter, har varit stor. Försvarshögskolan ser ett ökat intresse för försvars- och säkerhetspolitiska perspektiv, vilket syns i söktrycket till både de militära och civila programmen. Skolan har också tagit det viktiga steget att utveckla en ettårig magisterutbildning (Master of Politics and War) inriktad för att skapa framtidens ledare inom hela säkerhetssektorn. För att möta behovet av samordnade samhällsinsatser inom ramen för totalförsvar och samhällssäkerhet utvecklar Försvarshögskolan kontinuerligt nya uppdragsutbildningar för dagens ledare på alla nivåer inom hela säkerhetssektorn. Som exempel kan kursen Förberedande totalförsvar nämnas. Kursen har genomförts av Försvarshögskolan på uppdrag av MSB i flera omgångar under de senaste två åren. Totalt har 210 personer deltagit varav 85 kvinnor och 125 män. Kurserna syftar till att ge nyckelpersoner hos bevakningsansvariga myndigheter förutsättningar för att kunna genomföra totalförsvarsplanering, både enskilt och i samverkan med Försvarsmakten och andra organisationer,. Utbildningen ger grundläggande kunskap om dagens hotbild, den säkerhetspolitiska utvecklingen och hur samhället kan arbeta för att utveckla det nya totalförsvarskonceptet. 1 Detta är samtidigt exempel på hur Försvarshögskolan bidrar till att realisera Sveriges Nationella säkerhetsstrategi, som bland annat slår fast att en modern 1 8

9 totalförsvarsplanering behöver komma till stånd och att berörda myndigheter ska återuppta planering inför höjd beredskap och även inför krig. 2 När det gäller expertrollen har forskare och analytiker från Försvarshögskolan under året deltagit som experter vid både akademiska och mer policyinriktade konferenser. Försvarshögskolans experter fungerar också som rådgivare i regeringskansliet och de har flitigt delat med sig av sina kunskaper i media, både nationellt och internationellt. Forskare är även eftertraktade i betygsnämnder vid andra lärosäten och som ledare av internationella övningar och forskningsprojekt. Under 2016 har flera forskare vid Försvarshögskolan därtill skrivit debattartiklar och därmed bidragit till samhällsdebatten inom lärosätets kompetensområden. Försvarshögskolan genomför även forskning och studier relaterade till aktuella händelser. Under 2016 har bland annat en studie kring hur radikaliserade ungdomar rekryterats via sociala medier genomförts på uppdrag av den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism. Vidare bevakas både Ryssland och den viktiga transatlantiska länken kontinuerligt genom olika forskningsprojekt. Till exempel har rapporter om Brexit och valet i USA, påverkanskampanjer från främmande makt samt en studie om frivilligas insatser under flyktingsituationen hösten 2015 producerats för svenska myndigheter och departement under Försvarshögskolans ekonomiska resultat i korthet Försvarshögskolan redovisar för 2016 ett underskott om -2,8 (-9,4) miljoner kronor, där underskottet kan härledas till planerade utvecklingsåtgärder. Det negativa resultatet har minskat myndighetskapitalet till 41,4 (44,2) miljoner kronor vid utgången av Resultatet är 3,2 miljoner kronor bättre än planerat underskott på -6,0 miljoner kronor. Intäkterna uppgick till 492 (500) miljoner kronor. Den lägre nivån i förhållande till året innan förklaras främst av minskad förbrukning av anslaget från Försvarsdepartementet, men även i viss mån minskade intäkter från bidrag. Intäkterna från avgifter är drygt två miljoner kronor högre än året innan. För 2016 fördelar sig intäkterna på finansieringsslag enligt nedanstående diagram

10 Diagram 1. Fördelning intäkter (miljoner kronor) på finansieringsslag för 2016 De totala intäkterna från verksamhetsgren utbildning uppgick under 2016 till 369 (377) miljoner kronor, vilket utgör 75 (75) procent av de totala intäkterna. Trots att de totala kostnaderna för utbildning var lägre än föregående år, 374 miljoner kronor mot 386, har antalet helårsstudenter och helårsprestationer ökat. Ökningen av antalet helårsprestationer är relativt jämt fördelad mellan utbildning finansierad av anslag från Utbildningsdepartementet 3, Officersprogrammet respektive uppdragsutbildning. Under 2016 hade Försvarshögskolan sammanlagt (706) helårsstudenter och 641 (595) helårsprestationer. Antalet helårsstudenter (HST) fördelar sig för 2016 enligt nedanstående diagram. Diagram 2. Fördelning av antal HST inom Försvarshögskolan för 2016 Uppdrag 204 Officersprogrammet 259 Fristående kurser 133 Magisterprogrammet 48 Kandidatprogrammet Innefattar Försvarshögskolans kandidatprogram, magisterprogram och fristående kurser. 4 Diagrammet summerar till 775 på grund av avrundningseffekter. 10

11 De totala intäkterna från verksamhetsgren forskning uppgick under 2016 till 122 (123) miljoner kronor, vilket utgör 25 (25) procent av de totala intäkterna. De totala kostnaderna för verksamhetsgren forskning uppgick till 120 (123) miljoner kronor. Under året har 78 (138) 5 vetenskapliga refereegranskade publikationer utgetts. Att årets nivå är betydligt lägre beror dels på eftersläpande registreringar från 2015, dels en naturlig variation mellan åren och att förra årets nivå var ovanligt hög. 1.4 Utgångspunkter för resultatredovisning Försvarshögskolan redovisar prestationer inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå främst i termer av helårsstudenter och helårsprestationer, totalt och för kvinnor respektive män. Enligt Försvarshögskolans regleringsbrev ska kostnaden för bibliotek och styrelse finansieras av anslag. Kostnaden för Försvarshögskolans fristående kurser (tabell 7) redovisas som utfall på aktiviteterna för fristående kurser och därmed exklusive kostnader för bibliotek och styrelse. I tabell 3 som sammanställer de totala kostnaderna för anslagsfinansierad utbildning ingår dock kostnader för bibliotek och styrelse. Inom forskning redovisas prestationer i termer av antal refereegranskade vetenskapliga publikationer. Från 2016 har definitionen på kategorin konferensbidrag förändrats så att endast publicerade papers innefattas i kategorin. Tidigare innefattades även abstracts, posters och presentationer i kategorin. Inom forskning redovisas även antal doktorander i forskarutbildningen. Mot bakgrund av att Försvarshögskolan inte har examenstillstånd för forskarutbildning redovisas inte uppgifter om antal doktorander i tabellen för väsentliga uppgifter i efterföljande avsnitt. Tabell 8, som visar poänggivande uppdragsutbildning, har i årets årsredovisning förkortats jämfört med föregående år, då uppgifter för de två största uppdragsutbildningarna visades som delmängder i tabellen. Decimalavrundningar i tabellerna kan i vissa fall medföra att summeringen inte exakt motsvarar det sammanlagda värdet av ingående avrundade belopp. Värden inom parantes i löptext avser år 2015 om inte annat anges. 5 Siffran för 2015 har justerats sedan föregående årsredovisning på grund av eftersläpande registrering, omklassificeringar under året samt förändrad definition på kategorin konferensbidrag. 11

12 1.5 Väsentliga uppgifter Tabell 1. Väsentliga uppgifter Utbildning och forskning Totalt antal helårsstudenter Kostnad per helårsstudent, tkr Totalt antal helårsprestationer Kostnad per helårsprestation, tkr Totalt antal studieavgiftsskyldiga studenter (HST) Totalt antal nyantagna doktorander andel kvinnor andel män Totalt antal doktorander med någon aktivitet andel kvinnor andel män Totalt antal doktorander med doktorandanställning (årsarb) Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarb) Genomsnittlig studietid för licentiatexamen Genomsnittlig studietid för doktorsexamen Totalt antal doktorsexamina Totalt antal licentiatexamina Totalt antal refereegranskade vetenskapliga publikationer Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation, tkr Personal 12 Totalt antal årsarbetskrafter Medelantal anställda Totalt antal lärare (årsarb) andel kvinnor (%) andel män (%) Antal disputerade lärare (årsarb) andel kvinnor (%) Exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning. 7 Se not ovan. 8 Avrundning från 0,25. 9 Avser samtliga anställda som doktorander. 10 Värden för 2015 och 2014 avviker från värden i Försvarshögskolans årsredovisning 2015, på grund av att publikationer har registrerats retroaktivt och att omklassificeringar har gjorts under året. Därutöver har uppgifterna från 2014 och framåt korrigerats nedåt med anledning av att definitionen på kategorin konferensbidrag ändrats. Uppgifterna från 2013 och 2012 har inte varit möjliga att korrigera med anledning av den nya definitionen, varför dessa är oförändrade. 11 Se noten ovan. 12 Från och med år 2016 inkluderas övertid och mertid som inte kompenserats med ledighet i årsarbetskraften, samtidigt exkluderas sammanhängande sjukfrånvaro över 15 dagar. Försvarshögskolan har gjort denna justering för att anpassa statistiken i enlighet med ESV:s Handledning Personalkostnader (ESV 2015:1). Tidigare år har inte övertid/mertid inkluderats och sjukfrånvaro har exkluderats från 61:a dagen (2014 ff) respektive 91:a dagen (2011 ff). Detta gör att siffrorna mellan åren inte är helt jämförbara. Siffror från tidigare år har inte kunnat korrigeras på grund av skillnader i uppsättning i lönesystemet mellan åren, men Försvarshögskolan bedömning är att årets förändring påverkar årsarbetskraftstalet med c:a 1,5 procent mellan 2016 och För tidigare år bedöms förändringen påverka årsarbetskraftstalet i genomsnitt med c:a 1 procent. 12

13 andel män (%) Antal professorer (årsarb) 13 andel kvinnor (%) andel män (%) Ekonomi Intäkter totalt (mnkr), varav Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (mnkr) andel anslag (%) andel externa intäkter (%) Forskning och utbildning på forskarnivå (mnkr) andel anslag (%) andel externa intäkter (%) Kostnader totalt (mnkr) andel personal (%) andel lokaler 14 (%) Lokalkostnader per kvm 15 (kr) andel av justerade totala kostnader (%) 16 Balansomslutning (mnkr) varav oförbrukade bidrag varav årets kapitalförändring varav myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring) ,8 369, , , ,1 16,4-2,8 41, ,8 376, , , ,1 21,6-9,4 44, ,1 374, , , ,1 19,3-7,6 53, ,7 360, , , ,9 9,6-19,8 61, ,9 338, , , ,0 7,6-8,1 81,0 1.6 Verksamhetsstyrning och riskhantering För att uppfylla kravet på god verksamhetsstyrning har Försvarshögskolan valt att tillämpa förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll och internrevisionsförordningen (2006:122). Det huvudsakliga regelverket utgörs i övrigt av myndighetsförordningen (2007:515), högskoleförordningen (1993:100), förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt förordningen (1995:1300) om statliga myndigheters riskhantering. Försvarshögskolan definierar verksamhetsstyrning som den process som syftar till att verksamheten genomförs enligt instruktion, regleringsbrev och myndighetsförordningen. Med det senare avses att den utförs effektivt, enligt gällande rätt och andra förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, med en tillförlitlig och rättvisande redovisning, och med god hushållning med statens medel. Försvarshögskolan har under 2016 fortsatt att tillämpa högskolans modell för riskhantering. Genom ledningens riskanalys, som utförs årligen, identifierades sju strategiska riskområden. De flesta riskområden var desamma som De tre största riskområdena handlade om: 1) att Försvarshögskolan inte skulle ha tillräckliga personella resurser eller kompetens för att 13 Inklusive gästprofessor. 14 Enligt resultaträkningen. 15 Redovisas from 2016 i enlighet med SUHF:s rekommendationer om lokalkostnader bil 2 till REK 2014:1, dnr 14/069. Antal kvm beräknas som den totala förhyrda ytan. Pga. ny redovisningsprincip 2016 har inte siffror för föregående år uppdaterats. 16 Pga. ny redovisningsprincip för 2016 har inte motsvarande siffra kunnat tas fram för föregående år. 13

14 klara sina uppdrag, inte minst kärnkompetens inom officersutbildningen samt chefsförsörjning, 2) att Försvarshögskolan inte skulle klara av att rekrytera tillräckligt antal studenter med rätt kvalitet, främst till Officersprogrammet samt 3) att Försvarshögskolans utbildningar inte skulle hålla tillräcklig kvalitet. För att minska riskerna arbetade Försvarshögskolan proaktivt, bland annat tillsammans med Försvarsmakten, med analys och dialog om dels personalrekrytering, dels rekrytering av studenter till Officersprogrammet. För att minska risken avseende bristande kvalitet i utbildningarna vidareutvecklade Försvarshögskolan under 2016 modellen för HST-planering och uppföljning av tilldelade medel. Inom enheterna har operativa risker identifierats, bedömts och värderats och beslut om åtgärder fattats. Riskhanteringen har följts upp i samband med tertialuppföljningar. Modellen för verksamhetsstyrning, i vilken riskhantering är integrerad, finns dokumenterad i en instruktion som tillsammans med delegationsordningen ger en beskrivning av roller, ansvar och beslutsbefogenheter inom verksamhetsstyrningen samt även övergripande av verksamhetsstyrningsprocesserna. Försvarshögskolan har därmed ett väl definierat system för verksamhetsstyrning och riskhantering. Försvarshögskolan har inte fått några anmärkningar i Riksrevisionens revisionsberättelse som inkom under året. 17 Inga allvarliga brister identifierades heller i samband med Ekonomistyrningsverkets ekonomiadministrativa värdering. Under 2016 genomförde Försvarshögskolan även riskanalys utifrån förordningen (1995:1300) om statliga myndigheters riskhantering, med utgångspunkt i Kammarkollegiets metodstöd. Nio stycken risker identifierades som mest prioriterade och för dessa kommer riskreducerande åtgärder att genomföras under Flertalet av riskerna handlar om kontinuitetsplanering, det vill säga analyser och åtgärder för att minska organisationens sårbarhet i händelse av avbrott i centrala försörjningssystem. 17 Revisionsberättelsen avser

15 2 UTBILDNING Försvarshögskolans utbildningsstrategi styr utvecklingen av huvudområden, ämnen, ämnesinriktningar samt vilka utbildningsprogram och kurser som ska utvecklas och prioriteras de närmaste åren. Försvarshögskolan ska leda den akademiska utvecklingen av officersprofessionen och i samverkan med Försvarsmakten utveckla en ändamålsenlig och långsiktigt stabil officersutbildning, vilket även ligger i linje med Sveriges försvarspolitiska inriktning Försvarshögskolan ska också fortsätta arbetet med att stärka sin roll som centrum för utvecklingen av samhällsskydd och säkerhet ur ett nationellt och i ett internationellt perspektiv, genom att erbjuda utbildningar inom området krishantering och säkerhet. Försvarshögskolan bedriver både anslagsfinansierad utbildning och avgiftsfinansierad utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Den största anslagsfinansierade utbildningen vid lärosätet bedrivs inom ramen för Officersprogrammet och leder till en officersexamen. Den största avgiftsfinansierade utbildningen utgörs av de högre militära utbildningar som Försvarsmakten beställer av Försvarshögskolan. Under 2016 har den första kullen studenter på Försvarshögskolans kandidatprogram i statsvetenskap med inriktning mot krishantering och säkerhet avslutat sina studier. Enligt en undersökning som genomförts av Svenskt Näringsliv hamnade studenter med en examen i statsvetenskap från Försvarshögskolan på plats åtta bland de utbildningar i Sverige som ger högst lön för nyutexaminerade och på första plats bland landets statsvetenskapsutbildningar. 18 Försvarshögskolan har haft som mål att utveckla utbildningsutbudet på avancerad nivå och höstterminen 2015 lanserades därför Magisterprogrammet i politik och krig med två inriktningar, dels statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet, dels krigsvetenskap. Till den krigsvetenskapliga inriktningen är officersexamen behörighetsgivande och programmet är en väg till forskningsförberedande studier på avancerad nivå. De första studenterna på programmet avslutade sina studier vårterminen Samtliga ämnen som är inrättade vid Försvarshögskolan är unika eller har unika inriktningar inom sina ämnen. Fristående kurser ges inom samtliga ämnen, medan generella examina kan erhållas på kandidatnivå inom huvudområdena: historia med inriktning mot militärhistoria, juridik med inriktning mot folkrätt, krigsvetenskap, ledarskap under påfrestande förhållanden, och statsvetenskap med inriktning mot krishantering och säkerhet. 19 Generella examina på magisternivå kan ges inom krigsvetenskap och statsvetenskap med inriktning mot krishantering och säkerhet. Officersprogrammet är en yrkesutbildning som leder till en yrkesexamen. 18 Svenskt Näringsliv, publicerad Enligt Försvarshögskolans övergångsregler har studenter möjlighet att ta ut en kandidatexamen i statsvetenskap med inriktning mot krishantering och internationell samverkan eller med inriktning mot säkerhetspolitik, till och med den 31 december

16 2.1 Bedömningar och prioriteringar om utbildningsutbud Försvarshögskolan ska enligt regleringsbrevet för universitet och högskolor redovisa vilka bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser som ligger till grund för avvägningar och beslut om utbildningsutbud samt hur lärosätet bemöter det omgivande samhällets behov av utbildning. Försvarshögskolan beslut om utbildningsutbud tar sin utgångspunkt i rektors årliga beslut om riktlinjer för intern fördelning av utbildningsplatser. Beslutet baseras på förslag till inriktning som tas fram av högskolans Forsknings- och utbildningsnämnd. Av inriktningen framgår bland annat principer för prioritering mellan kurser och program. Där framgår även att Försvarshögskolan strävar efter att förbättra genomströmning av studenter. Därför prioriteras programutbildning och fristående kurser med progression. Under 2016 har Försvarshögskolan tillämpat en intern fördelningsmodell som tar hänsyn till utbildningars söktryck och genomströmning. Baserat på en uppföljning av dels utbildningarnas söktryck och genomströmning, dels ämnets egna analyser om studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov, fattas beslut om prioritering mellan ämnen, fristående kurser och program. Avsikten är bland annat att få en tydligare styrning mot den utbildning som efterfrågas mest av studenterna. För att förbättra genomströmningen inom ämnet militärhistoria och för att stärka Försvarshögskolans profil beslutades att utöka kandidatprogrammet med ytterligare en inriktning hösten 2015; historia med inriktning mot militärhistoria. Till höstterminen 2016 antogs den andra studentkullen till den militärhistoriska inriktningen. Det är ännu för tidigt att dra några slutsatser om vilken effekt inrättandet av en militärhistorisk inriktning på Försvarshögskolans kandidatprogram har haft på ämnets genomströmning. Dock indikerar en jämförelse mellan grundkursen i militärhistoria som fristående kurs, och motsvarande kurs inom programmet, att genomströmningen vid programmet är högre. På samma sätt visar en jämförelse av genomströmningen mellan påbyggnadskursen i statsvetenskap som fristående kurs, och som kurs inom programmet, att studenter som läser påbyggnadskursen inom programmet i högre utsträckning genomför kursen med godkänt resultat på utsatt tid. Under det gångna året har både Ledarskap och Folkrätt påbörjat utvecklingsarbete avseende påbyggnadskurser. Planen är att de nya kurserna ska erbjudas höstterminen 2017, med vardera femton studieplatser per ämne. Folkrätt har även påbörjat utvecklingen av masterskurser för ett joint masters programme med Stockholms och Uppsala universitet, med planerad start Vidare beslutade Försvarshögskolan i december 2014 att inrätta ett magisterprogram vid namn Magisterprogrammet i politik och krig. Ett ökat söktryck till Försvarshögskolans tidigare magisterkurser indikerade att utbildningen skulle bli efterfrågad och konkurrenskraftig. Utbildningen svarar mot ett bedömt behov hos studenter från Officersprogrammet som vill välja en snabbare väg mot en eventuell forskarkarriär. Hittills har forskarutbildning för en officer krävt befordran och flera års arbete inom Försvarsmakten för att därigenom få 16

17 möjlighet att genomföra högre militär utbildning och bli behörig till en forskarutbildning. Detta har också bidragit till att doktorander vid Försvarshögskolan har varit mer kostsamma och äldre än doktorander vid andra lärosäten. Officersprogrammet finansieras av anslaget för officersutbildning genom regleringsbrev från Försvarsdepartementet, där den första villkorssatsen anger de finansiella ramarna för utbildningen. Därtill anger Försvarshögskolans regleringsbrev från Utbildningsdepartementet att samråd ska ske mellan Försvarshögskolan och Försvarsmakten om officersutbildningens dimensionering. Samråd sker därvid genom kontinuerlig dialog med Försvarsmakten om bland annat antalet studenter som ska antas till Officersprogrammet och kring den högre militära utbildningen som Försvarsmakten beställer av Försvarshögskolan. Försvarsmakten har även möjlighet till insyn och påverkan i Försvarshögskolans verksamhet genom representation i styrelsen, i Forsknings- och utbildningsnämnden samt i vissa program- och ämnesråd. I Försvarshögskolans styrelse, Forsknings- och utbildningsnämnden, och i kandidatprogrammets programråd finns också Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) representerad. Även med denna myndighet genomför Försvarshögskolan regelbundna dialoger om prioriteringar i utbildningsutbudet. För att bemöta det omgivande samhällets behov av utbildning har Försvarshögskolan även ett brett utbud av uppdragsutbildningar som riktar sig, inte bara mot ovan nämnda myndigheter, utan även mot andra organisationer i samhället. 20 Vidare håller sig Försvarshögskolan informerade om trender kopplade till arbetsmarknaden för akademiker, exempelvis genom rapporter från Universitetskanslersämbetet, Statistiska Centralbyrån, Svenskt Näringsliv och Sveriges akademikers centralorganisation. 2.2 Finansiering av utbildning Vid Försvarshögskolan bedrivs såväl anslagsfinansierad utbildning som utbildning på uppdrag av olika myndigheter och organisationer. Försvarshögskolan har i förhållande till de flesta andra högskolor en hög andel avgiftsfinansierad utbildning. Diagram 3 visar hur intäkterna för utbildning är fördelade på intäktsslag. Under 2016 kom 54 (52) procent av intäkterna för utbildning från avgifter, med Försvarsmakten som största uppdragsgivare. Den höga andelen avgiftsintäkter medför att Försvarshögskolan till stor del är beroende av sina uppdragsgivare och att deras beställningar har stor påverkan på myndigheten. 20 Exempel på detta ges i utbildningskapitlet, avsnitt

18 Diagram 3. Fördelning av intäkter för utbildning 2.3 Examina på grundnivå och avancerad nivå I tabell 2 redovisas antal examina som tagits ut under året inom Försvarshögskolans huvudområden, oavsett vilket år utbildningen avslutades. Tabellen avser såväl anslagsfinansierad utbildning som uppdragsutbildning. Tabell 2. Examina inom Försvarshögskolans huvudområden Huvudområde Högskoleexamen Officersprogrammet Totalt kvinnor män Totalt kvinnor män Totalt kvinnor män % 100% 26 19% 81% 38 13% 87% 76 18% 82% Kandidatexamen totalt 45 53% 47% 44 41% 59% 36 53% 47% Krigsvetenskap 1 0% 100% % 100% Militärteknik 1 0% 100% Historia, inr mot militärhistoria 1 0% 100% 6 0% 100% 1 0% 100% Statsvetenskap 6 50% 50% 14 43% 57% 10 40% 60% Statsvetenskap, inr kris-int. 2 0% 100% 8 63% 38% 10 80% 20% Statsvetenskap, inr säkerhetspolitik 11 64% 36% 11 45% 55% 13 46% 54% Ledarskap under påfrestande förhållanden Statvetenskap, inr krishantering och säkerhetspolitik* % 0% 23 61% 39% 5 40% 60% Magisterexamen totalt 32 56% 44% 24 38% 63% 47 11% 89% Krigsvetenskap 12 17% 83% 3 0% 100% 38 5% 95% Statsvetenskap, inriktn kris-int % 0% 9 67% 33% 5 20% 80% Statsvetenskap, inr säkerhetspolitik 1 100% 0% 10 30% 70% 4 50% 50% Statvetenskap, inr krishantering och säkerhetspolitik* 17 76% 24% 2 0% 100% *Utbildning inom huvudområdet Statvetenskap, inriktning krishantering och säkerhetspolitik startade hösten Därför saknas jämförelsesiffror för

19 Tabellen ovan visar statistik för examina inom Försvarshögskolans huvudområden. 21 Under 2016 avslutade 74 (83) studenter Officersprogrammet med godkänt resultat. Av dessa har dock endast 26 (38) studenter tagit ut sin examen, vilket till stor del förklaras av att uppvisande av examensbevis inte är ett villkor för anställning i Försvarsmakten. Ökningen av antalet utfärdade magisterexamina inom krigsvetenskap är en effekt av att Högre stabsofficersutbildning sedan år 2012 har intag endast vartannat år, vilket medför att examina huvudsakligen utfärdas vartannat år. 2.4 Anslagsfinansierad utbildning på grundnivå och avancerad nivå Försvarshögskolan bedriver utbildning finansierad av anslag på grundnivå och avancerad nivå enligt högskolelagen, högskoleförordningen och regleringsbrev Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Försvarshögskolan erhåller grundutbildningsanslag från Utbildningsdepartementet för finansiering av grundutbildning, bibliotek och styrelse. 22 Från Försvarsdepartementet erhåller Försvarshögskolans anslag för finansiering av genomförandet av det treåriga Officersprogrammet och för utbildning inom Partnerskap för fred. 23 Diagram 4. Tilldelade anslag (tusen kronor) för utbildning på grundnivå och avancerad nivå för år 2016 * Inklusive för finansiering av bibliotek och styrelse. **Avseende anslag från Försvarsdepartementet utgör posten för genomförandet av Officersutbildningen inte en fast ram utan differensen mellan totalt tilldelat anslag 1:7 och de högstposter som specificeras i regleringsbrevet. 21 Ledningsvetenskap och juridik med inriktning folkrätt utgör också huvudområden inom Försvarshögskolan, men kursutbudet är ännu inte så omfattande att examen kan ges inom huvudområdena. 22 Anslag 2:61 Försvarshögskolan Grundutbildning, ap.1, under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. 23 Anslag 1:7, Officersutbildning m.m. under utgiftsområde 6, Försvar och samhällets krisberedskap. 19

20 2.4.2 Studenter, prestationer och kostnader för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Antalet helårsstudenter och helårsprestationer för utbildning på grundnivå och avancerad nivå som finansierats av anslag har under 2016 ökat i jämförelse med Samtidigt har den totala kostnaden för den anslagsfinansierade utbildningen minskat med drygt 9 miljoner kronor. Detta kan främst hänföras till lägre kostnader 24 för utbildningstjänster i samband med genomförandet av den verksamhetsförlagda utbildningen inom Officerprogrammet. Effekten är att kostnaden per helårsstudent och helårsprestation har sjunkit jämfört med året innan. Kostnaden för bibliotek och styrelse ingår i kostnadsredovisningen nedan, i enlighet med Försvarshögskolans regleringsbrev från Utbildningsdepartementet. Kostnad per helårsstudent respektive helårsprestation blir därmed högre än om dessa kostnader fördelats på all verksamhet i enlighet med SUHF-modellen. 25 Däremot är värdena jämförbara mellan åren. Tabell 3. Studenter, prestationer och kostnader inom anslagsfinansierad utbildning på grundnivå och avancerad nivå Studenter Totalt kvinnor män Totalt kvinnor * Den totala kostnaden redovisas här som total kostnad för anslagsfinansierad utbildning. Kostnaden för avancerad nivå beräknas på utfall exklusive differensjustering. Kostnaden för grundnivå anges som skillnaden mellan total kostnad och kostnad för avancerad nivå. Hela differensjusteringen ligger därmed i kostnaden för grundnivå. ** Siffran är rättad i förhållande till årsredovisningen män Totalt kvinnor män Antal individer % 63% % 65% ** % 65% Högskolenybörjare % 60% % 60% % 61% Prestationer Totalt antal HST % 65% % 64% % 68% varav grundnivå % 67% % 66% % 70% varav avancerad nivå 48 57% 43% 42 55% 45% 36 58% 42% Totalt antal HPR % 63% % 66% % 69% varav grundnivå % 66% % 67% % 70% varav avancerad nivå 40 62% 38% 29 53% 47% 27 49% 51% Genomströmning HPR/HST Kostnader % 86% 80% 81% 78% 83% 81% 80% 81% Kostnad totalt (tkr) * varav grundnivå varav avancerad nivå Kostnad per HST totalt grundnivå avancerad nivå Kostnad per HPR totalt grundnivå avancerad nivå På grund av lägre fakturering från Försvarsmakten än planerat värde enligt årets beställning. 25 Den redovisningsmodell som Sveriges universitets- och högskoleförbund kommit överens om och som enligt regleringsbrevet för universitet och högskolor bör användas för fördelning av indirekta kostnader. 20

21 Fördelningen mellan kvinnors och mäns deltagande i utbildningen är i stort oförändrad jämfört med föregående år. Även genomströmningen är i stort sett oförändrad i jämförelse med 2015, men med en viss förskjutning mot ökad genomströmning för kvinnor och minskad för män. Kostnader för Officersprogrammet, Försvarshögskolans kandidatprogram, Magisterprogrammet i politik och krig och fristående kurser redovisas exklusive kostnader för bibliotek och styrelse i tabell 4, 5, 6 respektive Officersprogrammet Officersprogrammet utgör den största delen av Försvarshögskolans anslagsfinansierade utbildning och finansieras av anslaget för officersutbildning m.m. från Försvarsdepartementet. Utbildningen omfattar 180 högskolepoäng, varav 52,5 högskolepoäng är verksamhetsförlagda och genomförs vid Försvarsmaktens skolor på uppdrag av Försvarshögskolan. Studenterna antas till en av tre inriktningar; krigsvetenskaplig-, militärteknisk- eller nautisk inriktning. Vid programmets krigsvetenskapliga inriktning studerar även deltagare i uppdragsutbildning, huvudsakligen piloter, på uppdrag av Försvarsmakten. 26 Tabell 4. Studenter, prestationer och kostnader för Officersprogrammet Totalt kvinnor män Totalt kvinnor män Totalt kvinnor män Studenter Antal individer % 86% % 86% % 85% Antal programnybörjare* % 86% % 87% 97 16% 84% Antal sökande per plats** 3,1 13% 87% 3,3 13% 87% 4,8 13% 87% Prestationer Antal HST % 86% % 85% % 86% Antal HPR % 85% % 85% % 86% Genomströmning HPR/HST 82% 89% 81% 88% 89% 88% 86% 85% 86% Kostnad*** Kostnad hela OP (tkr) Kostnad per HST (tkr) Kostnad per HPR (tkr) * Antal programnybörjare avser individer som under året registrerats vid första terminen vid Officersprogrammet. ** Siffran för 2015 har rättats. *** Kostnaden anges efter differensjustering eftersom den hämtas från en differensjusterad post inom anslag 1.7. Utbildningen ska ge de kunskaper och förmågor som krävs för att självständigt arbeta som officer i Försvarsmakten. Studierna har tonvikt på ämnena krigsvetenskap, militärteknik och ledarskap under påfrestande förhållanden. De praktiska förmågorna utvecklas genom övning 26 Deltagare i uppdragsutbildning ingår inte i tabell 4. 21

22 med krigsförband och träning av krigsförband under handledning, vilket kräver att officersutbildningen har hög lärartäthet. Försvarsmakten har under de senaste två åren angett ett ökat anställningsbehov i sin verksamhetsplan och även i dialoger med Försvarshögskolan. Från 2013 då behovet var 100 studenter har behovet ökat till 125 studenter 2014, för att öka till 150 studenter såväl 2015 som 2016 (exklusive uppdragsstuderande). På grund av behörighetskrav, lämplighetsbedömning och naturligt avhopp under antagningsprocessen har målet om 150 nybörjarstudenter inte uppfyllts. Antalet sökande till Officersprogrammet 2016 var 3,1 (3,3) sökande per utbildningsplats, av dessa registrerades 118 stycken till Officersprogrammet. 27 I regleringsbrevet för Försvarshögskolan anges som mål att Försvarshögskolan och Försvarsmakten ska samråda om officersutbildningens dimensionering. Införandet av en ny militär grundutbildning från , likväl som personalförsörjningsutredningens förslag om mönstring och plikt, torde påverka antalet ansökningar samt antalet nybörjarstudenter positivt. Därutöver föreslås aspirantutbildning genomföras som alternativ till militär grundutbildning för de som vill gå Officersprogrammet. För att bredda rekryteringen genomförs även ett antal andra åtgärder som redovisas under avsnitt 2.6. Könsfördelningen bland studenterna totalt var i stort sett oförändrad 2016 i förhållande till tidigare år, med en övervägande del män vilket bland annat kan förklaras av att det krävs att sökandena ska ha genomfört militär grundutbildning vilken huvudsakligen genomförs av män. Den totala kostnaden för Officersprogrammet är 10 miljoner kronor lägre 2016 än året innan. En del av förklaringen är att personalkostnader samt interna kostnader för genomförandet av Officersprogrammet är lägre 2016 än En viktig förklaring är att kostnaden för köp av utbildningsstöd från främst Försvarsmakten, men även från Linnéuniversitetet och Kungl. Tekniska högskolan, minskat från 66,6 till 62,6 miljoner kronor mellan åren. Den största delen av utbildningsstödet avser genomförande av utbildning förlagd till Försvarsmaktens skolor Försvarshögskolans kandidatprogram Försvarshögskolan ger sedan 2013 ett utbildningsprogram som leder till en kandidatexamen i statsvetenskap med inriktning mot krishantering och säkerhet. Hösten 2015 utökades kandidatprogrammet med en inriktning inom militärhistoria som leder till en kandidatexamen i historia med inriktning mot militärhistoria. Inom ramen för programmet ges även valbara kurser i folkrätt, militärhistoria, krigsvetenskap, ledarskap och ledningsvetenskap. Söktrycket till kandidatprogrammets statsvetenskapliga och militärhistoriska inriktningar har varit på en hög och jämn nivå sedan utbildningsstarten 2013 respektive Till programmets statsvetenskapliga inriktning med utbildningsstart höstterminen 2016 ansökte Därutöver samläser tolv stycken uppdragsstuderande med Officersprogrammet. 22

23 (1464) män och kvinnor till 40 platser. Till den militärhistoriska inriktningen var det totalt 435 (451) sökanden till 10 platser. Den första kullen som påbörjade Försvarshögskolans kandidatprogram, inriktning statsvetenskap hösten 2013 avslutade sina studier under våren Av 67 studenter som påbörjade sina studier inom programmet har 31 fullföljt utbildningen. Bortfallet består av tre ungefär lika stora delar: 1) studenter som väljer att hoppa av utbildningen i ett tidigt skede, 2) studenter som inte har klarat behörighetskraven på fortsättnings- eller påbyggnadsnivåerna och 3) studenter som begärt studieuppehåll med eller utan platsgaranti. Programmet avslutas med en praktiktermin, och ett antal studenter (drygt 30 % av de som genomförde praktik) erbjöds också anställning på sin praktikplats. Jämfört med 2015 har såväl antalet helårsstudenter som helårsprestationer ökat. Den totala kostnaden har inte ökat i samma utsträckning vilket resulterat i en sänkt kostnad per helårsstudent och helårsprestation. Genomströmningen har ökat jämfört med året innan. Tabell 5. Studenter, prestationer och kostnader för kandidatprogrammet Totalt kvinnor män Totalt kvinnor män Totalt kvinnor män Studenter Antal individer % 41% % 43% % 46% Antal programnybörjare 56 57% 43% 58 57% 43% 60 58% 42% Antal sökande per plats Statsvetenskap 6,4 48% 52% 6,3 50% 50% 6,0 42% 58% Antal sökande per plats Militärhist 3,1 19% 81% 3,1 26% 74% Prestationer Antal HST % 39% % 42% 78 54% 46% Antal HPR % 39% 94 59% 41% 59 55% 45% Genomströmning HPR/HST 92% 91% 92% 83% 84% 81% 76% 77% 74% Kostnad * Kostnad totalt (tkr) Kostnad per HST (tkr) Kostnad per HPR (tkr) * Kostnaden beräknas som utfall exklusive differensjustering Magisterprogrammet i politik och krig Hösten 2015 startade Försvarshögskolan Magisterprogrammet i politik och krig vilket omfattar 60 högskolepoäng och som genomförs på engelska. Programmet har två inriktningar som antingen leder till en magisterexamen i krigsvetenskap eller en magisterexamen i statsvetenskap med inriktning mot krishantering och säkerhet. Under våren 2016 avslutade de första studenterna på Magisterprogrammet sina studier. Det har varit två antagningstillfällen till programmet och söktrycket har varit på motsvarande nivå 23

24 vid båda antagningstillfällena. Totalt sökte 203 (186) män och kvinnor den krigsvetenskapliga inriktningen som har 20 platser. Motsvarande siffra för den statsvetenskapliga inriktningen var 343 (356) individer till 30 platser. Totalt antogs två (fem) studenter med officersexamen till programmets krigsvetenskapliga inriktning. I nedanstående tabell redovisas programmets genomströmning som relativt låg. Detta beror främst på att programmet löper över årsskiftet och därmed rapporteras under Efter programmets första år har vi noterat en mycket hög genomströmning för programmets statsvetenskapliga inriktning och en något lägre för den krigsvetenskapliga. Urval till programmet sker efter en sammanvägd bedömning av antalet högskolepoäng och kvalitet på tidigare högskolestudier samt relevans av tidigare studier. Särskild betydelse tillmäts kvaliteten på studentens självständiga arbete. Tabell 6. Studenter, prestationer och kostnader för Magisterprogrammet i politik och krig ** Totalt kvinnor män Totalt kvinnor män Totalt kvinnor män Studenter Antal individer 99 57% 43% 52 56% 44% Antal programnybörjare 52 58% 42% 52 56% 44% Antal sökande per plats Statsvetenskap 2,5 56% 44% 2,5 59% 41% Antal sökande per plats Krisgsvetenskap 1,0 32% 68% 0,9 40% 60% Prestationer Antal HST 48 57% 43% 26 57% 43% Antal HPR 39 62% 38% 10 62% 38% Genomströmning HPR/HST 81% 87% 73% 38% 41% 34% Kostnad * Kostnad totalt (tkr) Kostnad per HST (tkr) Kostnad per HPR (tkr) * Kostnaden beräknas som utfall exklusive differensjustering. **Eftersom programmet startade under 2015 saknas data för Att kostnaden per helårsstudent är hög beror på att extra utvecklingsmedel har tilldelats magisterprogrammet under året. Extra medel har använts till en kvalitetssäkrad antagning där bedömning av självständiga arbeten har gjorts utifrån ett antal kriterier, liksom till att ta fram ett större utbud av valbara kurser. 24

25 2.4.6 Fristående kurser Försvarshögskolans fristående kurser finansieras av anslaget för grundutbildning från Utbildningsdepartementet. Tabell 7. Studenter, prestationer och kostnader för fristående kurser Studenter Totalt kvinnor män Totalt kvinnor män Totalt kvinnor män Antal unika individer % 54% % 56% % 57% Antal högskolenybörjare % 51% % 55% % 55% Prestationer Antal HST % 56% % 52% % 56% Antal HPR 93 46% 54% % 54% % 55% Genomströmning HPR/HST 70% 74% 67% 78% 74% 81% 76% 79% 74% Kostnad* Kostnad (tkr) Kostnad per HST (tkr) Kostnad per HPR (tkr) * Kostnaden beräknas som utfall på relevanta aktiviteter, varför den redovisas innan differensjustering. Sett till antal helårsstudenter för fristående kurser under 2016 är statsvetenskapen med sina inriktningar det största ämnet, följt av militärhistoria. De fristående kurserna har minskat i omfattning på grund av att programutbildningarna gradvis tilldelats större del av anslaget under perioden. Detta märks främst inom ämnena statsvetenskap och militärhistoria. Fristående anslagsfinansierade kurser inom ämnet militärteknik ges inte från Kostnaderna per helårsstudent för de fristående kurserna är i stort oförändrade i förhållande till föregående år medan kostnaden per helårsprestation har ökat något, vilket förklaras av att genomströmningen varit något lägre under Kursinnehållet för kurser inom ledarskap under påfrestande förhållanden har omarbetats och våren 2016 startade den omarbetade fortsättningskursen i ledarskap under påfrestande förhållanden. 25

26 Diagram 5. Antal HST för fristående kurser, fördelat på ämnen Partnerskap för fred Anslaget för officersutbildning m.m. finansierar kurser inom ramen för Partnerskap för fred. Under 2016 var Försvarshögskolans anslagsmedel högst 2 miljoner kronor för att genomföra och planera utbildningsverksamheten. Under året har i princip hela anslaget förbrukats. Försvarshögskolan har under året arrangerat två internationella kurser. Kurserna Senior Course on Crisis Management and Civil Emergency Planning (CMCEP) och Senior Course on Security Policy in Europe (SPIE), har genomförts med deltagare från drygt tio länder vardera. Kurserna har utformats i enlighet med den säkerhetspolitiska utvecklingen i Europa och i en global kontext samt med en hög grad av interaktivitet under kurserna för att den breda kompetensen hos deltagarna ska komma mer till sin rätt. 2.5 Avgiftsfinansierad utbildning Försvarshögskolan bedriver avgiftsfinansierad utbildning på grundnivå och avancerad nivå enligt förordning om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor (2002:760) och förordning (2007:1164) för Försvarshögskolan. Försvarshögskolan bedriver även avgiftsfinansierad utbildning som inte ger högskolepoäng. I jämförelse med andra högskolor är en stor andel av den utbildning som Försvarshögskolan genomför avgiftsfinansierad. Under 2016 motsvarade intäkterna från uppdragsutbildning ca 40 (39) procent av Försvarshögskolans totala intäkter. Uppdragsutbildning 28 sker på uppdrag av ett stort antal 28 När Försvarshögskolan redovisar uppdragsutbildning ingår även annan utbildning enligt 5 kap. 2 i förordning (2007:1164) för Försvarshögskolan. 26

27 myndigheter och organisationer. De största uppdragsgivarna är Försvarsmakten och MSB som stod för 78 (78) procent respektive 6 (4) procent av avgiftsintäkterna inom utbildning. Andra uppdragsgivare har varit Riksdagen, Försvarshögskolan i Malaysia, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket och Kriminalvården. I redovisningarna nedan benämns kursdeltagarna deltagare i uppdragsutbildning för att skilja dem från studenter såsom definierade i 1 kap. 4 högskoleförordningen Deltagare, prestationer och kostnader för poänggivande uppdragsutbildning Sammantaget deltog 625 (481) individer under 2016 i poänggivande uppdragsutbildning. 29 Försvarshögskolans största uppdragsutbildning är Högre stabsofficersutbildning (HSU) och Stabsutbildningen (SU). Dessa bedrivs inom den högre officersutbildningen på uppdrag av Försvarsmakten. Under 2016 deltog totalt 254 (186) individer på HSU och SU. en kvinnor av totalt antal deltagare uppgick till 14 (11) procent. För HSU var andelen kvinnor 8 (8) procent och för SU 10 (7) procent. Överrepresentationen av män bland kursdeltagarna kan främst förklaras med att en stor del av uppdragsutbildningarna genomförs på uppdrag av Försvarsmakten som har män i majoritet bland sina anställda. De genomförda utbildningarnas karaktär, omfattning och kostnad skiljer sig åt väsentligt mellan åren, beroende på vilka uppdrag som Försvarshögskolan har under året. Detta gör att kostnadsredovisningar inte är jämförbara mellan åren. Av denna anledning redovisar Försvarshögskolan inte kostnad per deltagare, motsvarande helårsstudent eller helårsprestation, för poänggivande uppdragsutbildning. Genomströmningen har tagits bort från tabellen, jämfört med föregående år, då det inte bedöms vara ett relevant perspektiv att redovisa när det gäller uppdragsutbildningar. Tabell 8. Poänggivande uppdragsutbildning Deltagare i uppdragsutbildning Totalt * Kostnaden beräknas innan differensjustering. kvinnor män Totalt kvinnor män Totalt kvinnor män Antal individer % 86% % 89% % 87% Prestationer Antal HST % 89% 189 8% 92% % 90% Antal HPR % 90% 174 8% 92% % 90% Kostnad* Kostnad totalt (tkr) varav HSU varav SU varav övr uppdragsutbildningar Uppställningen i Tabell 8 har förändrats i förhållande till

28 2.5.2 Högre officersutbildning Den högre officersutbildningen vid Försvarshögskolan bedrivs som poänggivande uppdragsutbildning på uppdrag av Försvarsmakten. För att ständigt vara aktuell förändras utbildningen i dialog med uppdragsgivaren mellan åren, vilket försvårar jämförelser över tid. Högre stabsofficersutbildning (HSU) omfattar fyra terminer och bedrivs som utbildning på avancerad nivå och kan leda till en magisterexamen i krigsvetenskap. 30 Utbildningen syftar till att ge generell förmåga att tjänstgöra som kvalificerad stabsofficer på högre ledningsnivåer, både nationellt och internationellt över hela konfliktskalan. Utbildningen ges även med militärteknisk inriktning, för försvarsmaktingenjörer och för vissa specialister. HSU avslutades i juni 2016 och HSU påbörjades i augusti HSU omfattade 130,5 hp och HSU omfattar 120 hp. Minskningen av utbildningens omfattning beror främst på att fördjupningskurserna lagts som fristående kurser utanför programmet. Ett antal internationella deltagare studerar varje år vid HSU. Under 2016 deltog totalt tio internationella deltagare vid HSU och HSU Fem deltagare avslutade 2016 andra året vid HSU vid utländska skolor. Genomförd utvärdering efter HSU visade att deltagarna uppfattat utbildningen som mycket relevant och att den har gett nödvändiga kunskaper, färdigheter och förmågor för att kunna verka som stabsofficer på högre ledningsnivåer. Stabsutbildningen (SU) bedrivs som utbildning på grundnivå under två terminer och syftar till att ge en generell stabskompetens för tjänstgöring i staber inom egen försvarsgren, såväl nationellt som internationellt, och över hela konfliktskalan. 31 Genomgången utbildning ger behörighet att söka till HSU. Under 2016 avslutade 61 deltagare SU och 61 stycken påbörjade SU Slutrapporten efter SU visade att deltagarna var mycket nöjda med genomförd utbildning och upplevde att utbildningen gett dem erforderliga kunskaper för tjänstgöring på högre nivå samt en stor personlig och yrkesmässig utveckling. Taktisk stabskurs (TSK) har genomförts under totalt åtta veckor. TSK syftar bland annat till att utbilda reservofficerare och vissa yrkesofficerare mot en generell stabskompetens för tjänstgöring inom eget stridskraftsslag, såväl nationellt som internationellt över hela konfliktskalan. TSK omfattade 19 deltagare, varav två internationella officerare och TSK har 31 deltagare, varav en internationell officer. Genomförd utvärdering visar att kursmålen nåtts och att deltagarna varit mycket nöjda med utbildningen. 30 Högre stabsofficersutbildning ger behörighet till befattningar i nivån överstelöjtnant/ kommendörkapten (OF 4) och högre. 31 Stabsutbildningen ger behörighet till befattningar som major/örlogskapten (OF 3). 28

29 2.5.3 Övrig poänggivande uppdragsutbildning Även utöver den högre officersutbildningen är Försvarsmakten en betydande beställare av poänggivande uppdragsbeställningar. Under 2016 har Försvarsmaktens beställning bland annat omfattat: Militärteknisk påbyggnadsutbildning, Försöksmetodik för utvecklingsansvariga och Strategisk operativ underrättelsetjänst. Poänggivande uppdragsutbildningar som Försvarshögskolan genomfört för andra uppdragsgivare är bland annat Ledarskap i praktiken, som är ett kurspaket om sammantaget 30 högskolepoäng som riktar sig till verksamma chefer och ledare inom olika myndigheter, företag och föreningar. Kurserna syftar till att främja den studerandes personliga ledarutveckling över tid genom tillägnande och omsättning av vetenskaplig kunskap om ledarskap i det egna arbetslivet och praktiken Beställd utbildning Inom ramen för masterutbildningen i Samhällelig riskhantering vid Karlstad universitet ansvarade Försvarshögskolan även under 2016 för en delkurs i Riskperception och riskkommunikation (7,5 hp) Övrig avgiftsfinansierad utbildning Utöver poänggivande uppdragsutbildning bedriver Försvarshögskolan uppdragsverksamhet inom utbildningsområdet, dels i form av utbildningar som inte är poänggivande, dels i form av utvecklingsverksamhet och stöd till Försvarsmakten. 32 Uppdragens volym och karaktär varierar mellan åren, beroende på vilka beställningar som inkommer till Försvarshögskolan. Detta gör att kostnadsredovisningar på aggregerad nivå inte är jämförbara mellan åren. Nedan redovisas större uppdrag som genomförts under Ledning och ledarskap Försvarshögskolan avslutade under året programmet - Strategisk chefsutveckling, för chefer på strategisk nivå. Programmet som genomfördes från augusti 2015 till juni 2016 har utökats med en säkerhetspolitisk programdel som genomfördes i samverkan med Ministry of Defence i Riga. Under året har även uppdragsutbildningar i ledarskap genomförts, bland annat Utvecklande ledarskap, Indirekt ledarskap och Utveckling av grupp och ledare. På uppdrag av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har Försvarshögskolan också fortsatt att genomföra ledarutvecklingsinsatser för myndighetens personal. Krisberedskap och säkerhet På gemensamt uppdrag av MSB och Försvarsmakten genomför Försvarshögskolan kurser med syftet att stärka förmågan inom svensk krisberedskap och totalförsvar, civil och militär samverkan och säkerhetspolitik. Försvarshögskolan har under året genomfört Högre kurs i samhällets krisberedskap, som vänder sig till chefer och erfarna tjänstemän samt den så kallade Solbackakursen, som vänder sig till ledande personer från riksdag, departement, 32 Annan utbildning enligt 5 kap. 2 i förordning (2007:1164) för Försvarshögskolan. 29

30 myndigheter, näringsliv och media. Vidare har högskolan genomfört den årliga kursen Högre Nationell Underrättelseutbildning, som i år ändrats mot en inriktning av att identifiera och möta informationspåverkan. Institutet för högre totalförsvarsutbildning har bland annat genomfört kurserna Från hot till riskhantering, som finansieras av deltagaravgifter, samt Juridisk rådgivning vid kris, på uppdrag av MSB. Inom totalförsvarsområdet genomfördes också två omfattande projekt. Dels ett uppdrag från Jordbruksverket inom livsmedelskedjan och agrara sektorn, dels ett sammanställningsuppdrag från Livsmedelsverket som handlar om en sammanställning av olika utvecklingsförslag. Därtill genomfördes det årliga programmet för Strategisk chefsutveckling för både militära och civila höga chefer. Försvarshögskolan har under 2016 genomfört uppdragsutbildningar i krishantering med bland annat Kansliet för krishantering vid Regeringskansliet, Södertörns Brandförsvarsförbund och Försvarshögskolan i Malaysia som uppdragsgivare. Försvarshögskolan stödjer också MSB med design och genomförande av en övning för Emergency Response Coordination Centre, (ERCC). ERCC är EU:s krishanteringscentral som vid kriser och katastrofer koordinerar resurser från länder som ingår i EU:s civilskyddsmekanism. I mars 2017 planeras simuleringsövningen European Disaster Response Exercise att genomföras, men redan i oktober 2016 hölls en diskussionsbaserad förövning. På informationssäkerhetsområdet genomfördes kursen Chief Information Assurance Officers (CIAO). Utbildningen har haft deltagare från såväl myndigheter som privata aktörer inom samhällets kritiska informationsinfrastruktur. Därutöver har deltagande skett vid cybersäkerhetsövningen Locked Shields 2016 vid NATO:s Cooperative Cyber Defence Center of Excellence i Tallinn. Folkrätt Försvarshögskolan har som föregående år genomfört kurser inom folkrätt för folkrättsföreträdare vid Försvarsmakten och för MSB. Inga förändringar har skett inom ramen för kurserna i folkrätt under Utbildningsstöd till Försvarsmakten Försvarshögskolan har genomfört ett flertal utbildningsinsatser mot Försvarsmaktens ledningsstab inom framförallt Svensk Lednings- och Planeringsmetod. Försvarshögskolan har dessutom deltagit i planering, genomförande och uppföljning av några stabsövningar inom Försvarsmakten, exempelvis övningen Combined Joint Staff Exercise (CJSE) och kompetensutvecklingsstöd under chefsträningsdagar. Försvarshögskolan har också lämnat stöd till Försvarsmakten i pågående försvarsplanering, doktrinutveckling, riktad språkutbildning samt stöd till kursverksamhet vid Swedish Armed Forces International Centre (SWEDINT) och Finnish Defence Forces International Centre (FINCENT). Under 2016 har Försvarshögskolan deltagit i utvecklingen av Försvarsmaktens kompetensförsörjningssystem genom deltagande i olika arbetsgrupper och utredningar, bland annat 30

31 utveckling av en ny högre officersutbildning samt av Flera vägar in till officersyrket. Det gemensamma utvecklingsarbetet fortsätter under Arbete för breddad studentrekrytering I syfte att bredda rekryteringen har Försvarshögskolans studenter fortsatt att besöka gymnasieskolor i Stockholmsregionen samt Mälardalen under Studenter har även medverkat vid studentmässor i syfte att informera om Försvarshögskolans olika utbildningar. Försvarshögskolan samverkar även inom nätverket Vägledargrupp Stockholm, som arbetar för breddad rekrytering med representanter från olika högskolor och universitet. Vid såväl Officersprogrammet som vid den högre militära utbildningen är kvinnor underrepresenterade. Då antagning till Officersprogrammet förutsätter militär grundutbildning utgör antalet kvinnor som gjort värnplikt eller grundläggande militär utbildning (GMU), med efterföljande förberedande officerskurs (FOK), en begränsning i möjligheten att öka andelen kvinnliga studenter. Att värnpliktsutbildningen lagts vilande innebär att den nya grundutbildningen inom Försvarsmakten efterhand kommer att utgöra den normala vägen in till Officersprogrammet. Det är ännu för tidigt att dra slutsatser av de föreslagna förändringarna som föreslås i betänkandet En robust Personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2016:63), men Försvarshögskolan följer frågan. En av de föreslagna åtgärderna som lärosätet redan arbetar med tillsammans med Försvarsmakten är att starta en aspirantutbildning med direktantagning till Officersprogrammet. Ett arbete med att hitta flera vägar in på Officersprogrammet pågår tillsammans med Försvarsmakten. Detta kan ge nya möjligheter också till riktad rekrytering av underrepresenterade grupper. Samverkan med Försvarsmakten har skett inför rekryteringen till officersyrket och Officersprogrammet. Åtgärder har särskilt riktats mot att minska bortfallet i den förhållandevis långa antagningsprocessen, vilket resulterade i en minskning med 7 procentenheter under Särskilda marknadsföringsåtgärder har även genomförts för att rekrytera kvinnor till försvaret. Vad gäller uppdragsutbildningarna, till exempel inom den högre militära utbildningen, är det arbetsgivaren som utser deltagarna till utbildningarna. Försvarshögskolan har därmed mycket begränsade möjligheter att påverka könsfördelningen i grupperna vid uppdragsutbildningar. 2.7 Studieavgifter för tredjelandsstudenter Under 2016 har ingen avgiftsskyldig student antagits. Försvarshögskolans förhoppning är att det nya magisterprogrammet som ges på engelska kommer att attrahera fler utländska studenter. Under 2016 har inte Försvarshögskolan tagit emot några inresande studenter från tredjeland inom ramen för högskolans utbytesavtal. Försvarshögskolan tillämpar inte heller en separat antagning av sökande som omfattas av studieavgiftsskyldighet för högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå. 31

32 2.8 Bedömning av reell kompetens Försvarshögskolan ska enligt regleringsbrevet för universitet och högskolor redovisa hur arbetet med bedömning av reell kompetens utvecklas samt beskriva hur högskolan har bidragit till Universitets- och högskolerådets arbete inom ramen för arbetet med att utveckla bedömning av reell kompetens. Under 2016 har Försvarshögskolan analyserat sitt arbete med bedömning av reell kompetens och identifierat behov av att ta fram en enhetlig rutin. Rutinen ska säkerställa att högskolan gör en rättssäker och likvärdig bedömning vid handläggning av reell kompetens för tillträde till utbildning. Arbetet med att ta fram en rutin kommer att påbörjas under De extra medel som tilldelades Försvarshögskolan under 2016 har ännu inte använts. I övrigt följer Försvarshögskolan Universitets- och högskolerådets arbete med att utveckla bedömningen av reell kompetens, och deltog också på Universitets- och högskolerådets samverkansmöte om reell kompetens under hösten

33 3 FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING Forskningen är grunden för den akademiska kunskapsuppbyggnaden och bidrar till kvalitet och relevans i den högre utbildningen. Vid Försvarshögskolan bedrivs forskning med relevans för hela försvars-, krishanterings-, och säkerhetssektorn. I Försvarshögskolans vision fastslås att lärosätet ska sträva efter att ge väsentliga bidrag till nationell och internationell forskning samt att erhålla tillstånd att examinera på alla nivåer i det akademiska systemet. Försvarshögskolan har i december 2016 lämnat in en ansökan till regeringen om tillstånd att utfärda examina på forskarnivå inom det för lärosätet gemensamma området Försvar, krishantering och säkerhet. Målsättningen är att skapa ett vetenskapligt område och en högre akademisk offentlighet för officersprofessionen och krishanteringsfältet. Med examenstillstånd på alla nivåer kan Försvarshögskolan axla en central roll i den kunskapsutveckling som krävs för att långsiktigt vidmakthålla samhällets försvarsförmåga, samt förmåga att hantera kriser och främja säkerhet. Hit hör inte minst de under senare tid allt mer aktuella frågorna om totalförsvar. 3.1 Finansiering av forskning och forskarutbildning Försvarshögskolans intäkter för forskning utgjordes 2016 utöver forskningsanslagen från Försvars- respektive Utbildningsdepartementet av dels avgiftsintäkter, dels bidrag. För 2016 uppgick den avgiftsfinansierade forskningen till 34 (34) procent av de totala intäkterna för forskning, där större delen kommer från uppdrag från Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Bidrag stod för 15 (17) procent av intäkterna. Diagram 6. Utfall av intäkter för olika finansieringsformer av forskning 33

34 3.2 Forskningspublikationer Försvarshögskolans publikationer registreras i databasen DiVA och det är Anna Lindhbiblioteket som kvalitetssäkrar registreringen. Även opublicerat material, så som beställningsrapporter och konferensbidrag med enbart publicerade abstracts, registreras i DiVA. En del av den uppdragsforskning som Försvarshögskolan bedriver, framför allt åt Försvarsmakten, är inte föremål för referee-granskning utan produceras i form av rapporter. Dessa forskningsuppdrag kan i några fall vara sekretessbelagda. Tabell 9. Antal forskningspublikationer Totalt Varav refereegranskade Totalt Varav refereegranskade Totalt Varav refereegranskade Artikel i tidskrift Artikel, forskningsöversikt Artikel, recension Bok Kapitel i bok, del av antologi Samlingsverk/Antologi Rapport Konferensbidrag (publicerat paper) Proceedings (redaktörskap) Doktorsavhandling Licentiatavhandling Övrigt Totalsumma Det totala antalet publikationer samt antalet refereegranskade publikationer 2016 är lägre än för Det kan delvis förklaras med den eftersläpning i registreringen av publikationer i DiVA som brukar förekomma som innebär ett högre värde för 2015 i förhållande till föregående årsredovisning. Därutöver finns en naturlig variation mellan åren. Värt att notera är att det under 2015 publicerades ett ovanligt stort antal recensioner, vilket tydligt påverkade det totala utfallet det året. Från 2016 räknas endast publicerade paper med i kategorin konferensbidrag. Det innebär att värdena för konferensbidrag för 2015 har minskat i förhållande till föregående årsredovisning med totalt sju stycken varav fem stycken för refereegranskade konferensbidrag. Motsvarande minskning för 2014 är 16 respektive 9. Därutöver har enstaka publikationer omklassificerats i förhållande till föregående års årsredovisning Volymer och kostnader för forskningsprestationer I tabell 1, Väsentliga uppgifter, redovisas forskningsprestationer i form av kostnad per referee-granskad publikation. Enligt denna modell får Försvarshögskolan en kostnad per 34

35 forskningsprestation på (891) 33 tusen kronor. Den ökade kostnaden förklaras av att antalet prestationer har minskat jämfört med föregående år. Sättet att beräkna kostnaden per forskningsprestation gör dock inte lärosätets forskning full rättvisa eftersom närmare hälften av forskningsintäkterna utgörs av forskningsuppdrag som inte alltid löses i form av refereegranskade publikationer utan vanligen vetenskapliga rapporter. Försvarshögskolan har därför tagit fram ett kompletterande mått på forskningsprestationer som kostnad per forskningspublikation i form av referee-granskad publikation plus vetenskaplig rapport, vilket summerar till 98 (154) publikationer Ett sådant mått ger en lägre kostnad per forskningsprestation om (799) 34 tusen kronor. 3.3 Forskningskompetens vid Försvarshögskolan Försvarshögskolans forskningskompetens utgjordes 2016 räknat i årsarbetskrafter av 17,0 (14,4) professorer 35, 16,3 (13,2) docenter, samt 18,7 (17,2) lektorer. Därutöver fanns ytterligare motsvarande 18 (20) årsarbetskrafter disputerade lärare med andra anställningsformer. Detta innebär en ökning av andelen disputerade lärare med drygt 5 årsarbetskrafter. Under året fortsatte arbetet med akademisk kompetenshöjning. Sex (åtta) medarbetare har disputerat under året. Under 2016 har två professorer anställts, och ytterligare två medarbetare befordrats till professor. Sex medarbetare har antagits som oavlönade docenter. Detta medför en viktig kompetensförstärkning för sektorn, och ligger i linje med lärosätets målsättning att erhålla examenstillstånd på forskarnivå inom området Försvar, krishantering och säkerhet. 3.4 Anslagsfinansierad forskning Försvarshögskolan får två anslag för finansiering av forskning och forskarutbildning, ett från Utbildningsdepartementet och ett från Försvarsdepartementet. Försvarshögskolans anslag för forskning fördelade sig år 2016 enligt diagrammet nedan. 33 Värdet för 2015 är justerat från föregående årsredovisning vad gäller antal publikationer på grund av tillkommande efterregistreringar, omklassificeringar under året samt förändrad definition på kategorin konferensbidrag. 34 Se ovan. 35 Inklusive gäst- och seniorprofessorer. 35

36 Diagram 7. Tilldelade anslag (tusen kronor) för forskning Försvarshögskolans forskningsanslag är en grundförutsättning för kontinuitet och långsiktighet i forskningen. De ger med nuvarande nivåer förutsättningar för att bygga upp den för officersutbildningen så centrala professionsforskningen. Anslagen säkerställer med nuvarande nivåer vidare att Försvarshögskolans relativt omfattande uppdragsforskning kan optimeras. Den stora utmaningen är att Försvarshögskolans basanslag för forskning (U 2:62) från Utbildningsdepartementet bara utgör knappt 9 procent av lärosätets samlade forskningsintäkter (eller drygt 2 procent av de totala intäkterna). Resterande 91 procent av forskningsintäkterna utgörs av villkorade medel, bland annat anslag från Försvarsdepartementet, som inte kan användas för att finansiera forskning inom krishantering och säkerhet. Försvarshögskolan har därför i samband med 2016 års forskningsproposition till regeringen äskat om en förstärkning av lärosätets forskningsanslag (U 2:62) med 20 miljoner kronor per år. Samtliga resurser avsedda för forskning tilldelas högskolans ämnen utifrån principer fastställda av Försvarshögskolans styrelse. Anslaget från Utbildningsdepartementet för forskning och forskarutbildning fördelades 2016 huvudsakligen mellan lärosätets ämnen baserat på prestationer i form av antal kollegialt granskade vetenskapliga publikationer samt forskningsmedel erhållna i konkurrens. En andel av anslaget fördelades även för att stimulera forskningssamverkan mellan lärosätets ämnen. Av tilldelat anslag om 10,4 (9,3) miljoner kronor har 7,9 (9,1) miljoner kronor förbrukats. Från anslaget för forskning och utveckling, ämnesutveckling och forskarutbildning från Försvarsdepartementet har för ,3 (15,3) miljoner kronor fördelats till Försvarshögskolans doktorandprogram. Resterande anslag fördelades 2016 huvudsakligen utifrån ämnenas vikt i officersutbildningen, efter principer fastställda av Försvarshögskolans styrelse. En del av anslaget avsattes, liksom för anslaget från Utbildningsdepartementet, för 36

37 att stimulera forskningssamverkan mellan lärosätets ämnen. 45,2 miljoner kronor av högstposten om 46,0 miljoner kronor har förbrukats Forskning inom högskolans ämnen Försvarshögskolans forskning spänner över en rad nära besläktade vetenskapliga fokusområden: från militär taktik, operationer och teknikanvändning till militär strategi, som i sin tur har nära samband med politisk så kallad grand strategy, med den därtill kopplade utrikesoch säkerhetspolitiken, vilken inte bara omfattar den militära dimensionen utan också samhällelig och individuell krishantering, folkrättsliga dimensioner, civil-militär samverkan och olika former av styrning, så kallad governance. De samhällsfunktioner som området hänför sig till kan sammanfattas i termer av säkerhetspolitik och samhällssäkerhet inklusive militärt försvar samt civilt samhällsskydd och krishantering. En central tematik är hur man kan leda och organisera insatser såväl som skapa och upprätthålla olika förmågor, i syfte att hantera kriser, konflikter och krig. Vid Ledarskapscentrum i Karlstad har under året ett flerårigt forskningsprojekt om Destruktivt ledarskap, organisationers mörka sidor och deras hantering delrapporterats. Militärhistoriska avdelningen har vidare avslutat ett flerårigt forskningsprojekt avseende historiska aspekter på dagens svenska veteranpolitik. Den krigsvetenskapliga forskningen om orsaker till militära organisationers beteende i internationella interventioner har under året resulterat i publicering på ett högrenommerat internationellt universitetsförlag. Den tvärvetenskapliga forskningsmiljön kring svensk säkerhet och strategi har utvecklats under året. Samarbetet mellan stats- och krigsvetenskap har under året resulterat i ett antal svenska och internationella forskningspublikationer i välrenommerade tidskrifter och på högt rankade förlag. Dessa rör samtida militär teori, beslutsprocesser inför deltagande i internationella insatser, samt svensk säkerhets- och försvarspolitik Forskningen inom statsvetenskap har vidare resulterat i en rad publikationer i högt rankade internationella vetenskapliga tidskrifter och på vetenskapliga förlag. Publikationerna har bland annat rört Japan som säkerhetspolitisk aktör, diplomati inom FN:s säkerhetsråd, strategisk kommunikation, samt modern internationell politisk teori med fokus på humanitära interventioner och ansvarsfrågor. Forskningen inom statsvetenskap med inriktning krishantering och internationell samverkan har under året fokuserat på politiskt ledarskap i kris, expertmedverkan i krisberedskap samt myndighetskommunikation och marknadskrafters inflytande på hur myndigheter kommunicerar. Forskningen inom militärteknik har fortsatt utveckla begreppet militär nytta, och det används i de flesta av ämnets publikationer. Forskning om taktisk digital kommunikation och radarmålareans betydelse för detektering av stridsflygplan har resulterat i avhandlingar. Forskning om fartygssäkerhet och hotbedömningar i militär kontext har resulterat i artiklar i internationella vetenskapliga tidskrifter. Forskningen har också belyst militärtekniska aspekter av Sveriges deltagande i Afghanistan. 37

38 Inom folkrätt har forskningen kring de folkrättsliga aspekterna av cyberkrig och nya militärtekniska trender, relationen mellan mänskliga rättigheter och krigets lagar, samt folkrättens tillämpning på irreguljära organiserade väpnade grupper resulterat i betydelsefulla internationella forskningspublikationer. Forskningen inom militärhistoria har i huvudsak fokuserat på utgivningen av Militärhistorisk Tidskrift. Ett samarbete med militärhistoriska avdelningen vid Danska Forsvarsakademiet har resulterat i bidrag till ett pågående projekt om krigserfarenhet. Den ledningsvetenskapliga forskningen har resulterat i design av ett framtida ledningskoncept för Försvarsmakten som publicerats i samband med ett antal vetenskapliga konferenser. Forskningen inom spelbaserat lärande har under året fokuserat på professionsexpertis Forskning och analysstöd för regeringens behov I regleringsbrevet för 2016 tilldelades högst tusen kronor för forskning och analysstöd för regeringens behov (FORBE), varav tusen kronor har förbrukats. Sex projekt har under året bedrivits inom ramen för FORBE. Som exempel kan följande projekt nämnas: Social dynamik vid kriser och konflikter, Påverkanskampanjer och civilt försvar samt Ökat utbyte mellan underrättelseproducenter och den akademiska världen. En löpande dialog mellan projektledaren för respektive projekt vid Försvarshögskolan och utpekade projektmottagare vid Försvarsdepartementet sker kontinuerligt. Redovisning av respektive projekt sker enligt överenskommelse med Försvarsdepartementet Delegationen för militärhistorisk forskning Delegationen för militärhistorisk forskning (DMF) är ett nationellt forskningsråd med administrativt säte vid Försvarshögskolan. Delegationen har till uppgift att främja och stödja militärhistorisk forskning genom att dela ut stipendier till forskning och forskningsrelaterad verksamhet, samt att främja publicering av vetenskapliga resultat. DMF finansieras inom ramen för anslaget för officersutbildning m.m. År 2016 delade delegationen ut tio stipendier och bidrag, där den sammanlagda summan uppgick till 378 (391) tusen kronor. Totalt uppgick kostnaden för delegationens verksamhet till 450 (591) tusen kronor. 3.5 Uppdragsfinansierad forskning En stor del av Försvarshögskolans forskning utgörs av tillämpad forskning som bedrivs på uppdrag av beställare. Den största beställare av Försvarshögskolans uppdragsforskning 2016 har varit Försvarsmakten som stått för 62 (71) procent av intäkterna från den avgiftsfinansierade forskningen och 21 (24) procent av de totala intäkterna från forskning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap stod för 9 (14) procent av intäkterna från den avgiftsfinansierade forskningen. en intäkter har därmed ökat från andra beställare av uppdragsforskning under året. Uppdragsgivarna var bland annat Försvarets materielverk, Strålsäkerhetsmyndigheten, Totalförsvarets forskningsinstitut, Polismyndigheten, Finansinspektionen och Karolinska universitetssjukhuset. 38

39 3.5.1 Uppdragsforskning för försvarssektorn Försvarsmaktens forskningsprogram Forskning och Teknikutveckling (FoT) syftar till att stödja Försvarsmaktens reformering, utveckla dess förmågor och funktioner för både nationella och internationella uppgifter, samt att skapa handlingsfrihet på sikt för Försvarsmakten. Sedan 2013 är huvuddelen av Försvarshögskolans FoT-verksamhet samlad inom det gemensamma forskningsområdet Militära professionen. Syftet har varit att fokusera forskningen, stärka dess långsiktiga relevans för Försvarsmakten, samt att möjliggöra fler synergier. Gemensamt för delprojekten inom Militära professionen är även att de är förankrade i officersutbildningens centrala ämnen och stödjer den forskningsförankring som officersutbildningen kräver. Under 2016 har kostnaderna för verksamheten sammantaget uppgått till 23,0 (25,6) miljoner kronor. 36 Ledarskapsforskningen fokuserar främst på ledarskap under påfrestande förhållanden. Exempel på forskningsprojekt som bedrivits under 2016 är forskning om Försvarsmaktens nya personalförsörjningssystem, till exempel genom att följa rekryteringsunderlagets utveckling och mätning av psykologisk motståndskraft (Resilience). Andra exempel är studier av lärande vid stabsövningar, vardagsstressens betydelse för veteraners återhämtning, arbetstillfredsställelse hos höga chefer och kartläggning av dess påverkan nedåt i organisationen, samt hantering av risk- och säkerhetsfrågor ur ett militärt ledarskapsperspektiv. Den ledningsvetenskapliga forskningen syftar till att öka kunskap om hur ledning och samverkan kan bli bättre i kris och krig mot bakgrund av det förändrade säkerhetsläget i Sveriges närområde, samt det ökade behovet av civil- militär samverkan inom ramen för ett totalförsvar. Under 2016 har denna forskning bland annat lett fram till en studie avseende dagsläget i Försvarsmakten rörande organisationens ledningsmetodik/filosofi. Forskningen inom spel har under 2016 studerat expertisens inverkan på det spelmetodiska upplägget. Resultaten från spelforskningen påverkar den egna spelmiljöutvecklingen och det kontinuerliga spelstödet till officersutbildningen på Försvarshögskolan. Den militärhistoriska forskningen har inriktat sig på att analysera genomförd verksamhet inom Försvarsmakten, såväl nationellt som internationellt, samt att utveckla metoder för erfarenhetshantering. Under 2016 genomfördes exempelvis ett forskningsprojekt rörande frivillig försvarsverksamhet. Den krigsvetenskapliga forskningen syftar till att utveckla Försvarsmaktens krigföringsförmåga och bedrivs sedan 2015 främst i tre fleråriga ramprojekt: 1) militär maktutövning, 2) skapande av militär förmåga och 3) doktrinutveckling. Projekten har fullföljts under 2016 och resulterat i ett antal rapporter, bokkapitel och artiklar i internationella sakkunniggranskade publikationer. 36 I utfallet ingår inte effekterna av differensjusteringen. 39

40 På uppdrag av Försvarets Materielverk har Försvarshögskolans militärteknik analyserat ett antal förväntade teknologier av stor vikt för framtida försvarssystem. Militärtekniska forskare har även deltagit i det av Wallenbergstiftelsen finansierade projektet Krigsvetenskap i det 21a. Århundradet Uppdragsforskning för samhällets krisberedskap Inom området samhällets krisberedskap är MSB den största beställaren av forskning. Försvarshögskolans nationella centrum för krishanteringsstudier (CRISMART) bedriver forskning, analysstöd och utbildning inom krishantering och stödjer därigenom organisationer i samhället att utveckla sin krishanteringsförmåga. Analysstöd har under året genomförts åt bland annat MSB genom projektet European Disaster Response Exercise som genomförs på uppdrag av EU-kommissionen. Inom ramen för Försvarshögskolans Centrum för Asymmetriska Hot- och Terrorismstudier (CATS) bedrivs forskning och studier kring terrorism, våldsbejakande extremism, påverkansoperationer, cybersäkerhet/cyberförsvar, civilt försvar och underrättelsefrågor. Under året har analysstöd genomförts åt bland annat Regeringskansliet, MSB, Finansinspektionen och Strålsäkerhetsmyndigheten. CATS har under året också givit omfattande stöd till EU Radicalisation Awareness Network Centre of Excellence. 3.6 Bidragsfinansierad forskning Den bidragsfinansierade forskningen vid Försvarshögskolan uppgick 2016 till 18,6 (20,3) miljoner kronor. Inbetalade bidrag, exklusive lönebidrag och liknande, uppgick totalt till 15,5 (27,8) miljoner kronor. Sedan 2013 har Försvarshögskolan två stora fleråriga forskningsbidrag inom området ledning och samverkan vid kriser från MSB. Projekten omfattar sammanlagt 29 miljoner kronor och beräknas pågå till och med Genom MSB deltar Försvarshögskolan även i det fleråriga forskningsprogrammet Crisis Management Cooperation in Europe ( ). Försvarshögskolan har i förhållande till sin storlek varit framgångsrika inom Europeiska kommissionens sjunde och åttonde ramprogram för utveckling inom forskning och teknik (Horizon 2020). Under 2016 deltog Försvarshögskolan genom CRISMART exempelvis som partner i tre projekt inom Security-området. Försvarshögskolans Ledarskapscentrum har sedan 2014 ett treårigt forskningsprojekt om konsekvenser av skogsbranden i Västmanland av FORMAS. Vidare har ett FORTEfinansierat projekt, som drivs i samarbete med Karolinska Institutet, delrapporterats. Försvarshögskolan beviljades under 2009, gemensamt med Uppsala universitet och Karlstads universitet, medel inom ramen för regeringens satsning på strategiska forskningsområden rörande området Säkerhet och krisberedskap. Satsningen sträckte sig ursprungligen till 2014 men projektet har efter utvärdering förlängts. Under 2016 har beslut fattas om att inrätta det tidigare projektet Center for Natural Disaster Science (CNDS) som en centrumbildning vid 40

41 Uppsala universitet, där Försvarshögskolan fortsatt ingår som partner. Vidare har CATS fått ett förnyat fyraårigt strukturstöd från MSB under Forskarutbildning Totalt finns vid Försvarshögskolan 41 (50) medarbetare, varav 29 (35) män och 12 (15) kvinnor, som i någon utsträckning bedriver forskarstudier inom ramen för sina tjänster. De forskarstuderande är avgörande för kunskapsförsörjningen i det akademiska systemet och för Försvarshögskolans avnämare. Efter avslutade forskarstudier bidrar de disputerade medarbetarna till utvecklingen av Försvarshögskolans akademiska miljö och kunskapsåterväxt, till Försvarsmaktens och totalförsvarssektorns kompetensförsörjning, samt till högskolesektorns kunskapsutveckling i ett vidare perspektiv. Av de forskarstuderande tillhör 19 stycken Försvarshögskolans doktorandprogram och 1 är finansierad av Försvarsmakten. Tabell 10. Aktiva forskarstuderanden vid Försvarshögskolan Antal forskarstuderande inom ramen för Förvarshögskolans doktorandprogram Övriga doktorander finansierade av Försvarsmakten Totalt kvinnor män Totalt kvinnor män Totalt kvinnor män 19 21% 79% 19 21% 79% 20 20% 80% 1 0% 100% 2 50% 50% 2 50% 50% Övrig personal med forskarutbildningstid Av de 41 forskarstuderande tillhör 18 krigsvetenskap och 8 någon av statsvetenskapens båda inriktningar. I linje med målsättningen att erhålla tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom området Försvar, krishantering och säkerhet har rekrytering under 2016 inletts av ytterligare doktorander inom statsvetenskap. Försvarshögskolans äskande till regeringen i samband med 2016 års forskningsproposition om en förstärkning av lärosätets forskningsanslag (U 2:62) syftar bland annat till att ytterligare stärka denna doktorandmiljö Försvarshögskolans doktorandprogram 21 38% 62% 29 34% 66% 33 30% 70% Totalt 41 29% 71% 50 30% 70% 55 27% 73% Eftersom Försvarshögskolan saknar tillstånd att utfärda examina på forskarnivå är de enskilda forskarstuderandena vid Försvarshögskolan antagna till forskarutbildning vid andra lärosäten med sådana tillstånd. Försvarshögskolan har ett avtal med finländska Försvarshögskolan om ett doktorandprogram inom området Military Sciences. Det innebär att upp till tio doktorander kan bedriva sin forskarutbildning på Försvarshögskolan inom ramen för de examinationstillstånd som den finländska Försvarshögskolan har. Sedan 2015 har Försvarshögskolan även ett samarbetsavtal med Högskolan i Skövde gällande doktorander och under 2016 har en doktorand disputerat inom ramen för detta samarbete. Den första högstposten inom anslaget för officersutbildning m.m. får bland annat användas för att finansiera forskarutbildning i officersutbildningens centrala ämnen, det vill säga 41

42 Krigsvetenskap, Ledarskap under påfrestande förhållanden och Militärteknik. Försvarshögskolan har under 2016 förbrukat 17,6 (15,1) 37 miljoner kronor från ovan nämnda anslag för finansiering av forskarutbildning i officersutbildningens centrala ämnen. Den högre kostnaden 2016 än året innan, trots att antalet deltagare i doktorandprogrammet är oförändrat, beror dels på att sent antagna doktorander under året 2015 samt att föräldraledigheterna inom programmet var mer omfattande under 2015 än under Doktoranderna vid Försvarshögskolan har en generellt högre lönenivå än doktorander vid andra lärosäten eftersom de går in i programmet med sin aktuella lön, exempelvis från Försvarsmakten. Av de som tillhört Försvarshögskolans doktorandprogram har under året en (två) medarbetare disputerat, samtidigt som en doktorand har nyanställts Övriga doktorander finansierade av Försvarsmakten Försvarsmakten finansierar genom särskild beställning en doktorand som beräknas disputera vårterminen Beställningen syftar särskilt till att bedriva forskning inom områden av särskild relevans för Försvarsmaktens behov, samt att stärka utvecklingen inom officersutbildningens centrala ämnen Övrig personal med forskarutbildningstid Utöver ovan nämnda forskarstuderanden fanns vid Försvarshögskolan under året 21 (29) anställda, varav 8 (10) kvinnor, med forskarutbildningstid motsvarande minst 1 procent av sina tjänster. 38 Av dessa har fem medarbetare disputerat under året. Totalt sex (6) personer av denna kategori hade doktorandanställning. Dessa forskarstuderanden bedriver vanligtvis sina forskarstudier inom det samhällsvetenskapliga området eller inom det för Försvarshögskolan specifika krigsvetenskapliga området. Aktivitetsgraden varierar från några få procent till upp till heltid. 37 I kostnaden ingår inte effekten av differensjustering. 38 Sedan 2004 definieras aktiva doktorander enligt Statistiska centralbyrån som forskarstuderande med en aktivitetsgrad på minst 1 procent av heltid. 42

43 4 GEMENSAMT FÖR UTBILDNING OCH FORSKNING 4.1 Kvalitetsarbete Högskoleövergripande kvalitetsarbete Universitetskanslersämbetet beslutade den 31 maj 2016 att utbildningen som leder till officersexamen vid Försvarshögskolan håller hög kvalitet. Beslutet innebar även att Universitetskanslersämbetet inte längre ifrågasatte Försvarshögskolans tillstånd att utfärda officersexamen. På Försvarshögskolan fortsätter dock arbetet med att implementera och följa upp de åtgärder som högskolan tidigare redovisat för att säkerställa kompetensförsörjningen avseende vetenskapligt kompetenta lärare och att stärka kvaliteten i utbildningen. Under 2016 presenterade Universitetskanslersämbetet det nya nationella systemet för kvalitetssäkring av högre utbildning. Vid Försvarshögskolan har Forsknings- och utbildningsnämnden ansvaret för att kvalitetssäkra utbildningar på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. För att säkerställa att Försvarshögskolan regelbundet granskar och utvecklar högskolans utbildningar har rektor gett högskolans Forsknings- och utbildningsnämnd i uppdrag att ta fram ett sammanhållet kvalitetssystem på Försvarshögskolan utifrån Universitetskanslersämbetes nationella kvalitetssäkringssystem. Vidare har rektor gett Forsknings- och utbildningsnämnden i uppdrag att utveckla processen för nämndens återkommande kvalitetsuppföljning av utbildningen. Detta arbete kommer att redovisas för rektor under Försvarshögskolan har under året fortsatt arbetet med att skapa förutsättningar för ett utvidgat examenstillstånd inom ett för Försvarshögskolan unikt område. Utvecklingsarbetet har bland annat omfattat forskarhandledarkompetens, uppläggning av och innehåll i, planerad utbildning på forskarnivå samt organisation och regelverk för utbildning på forskarnivå. Utifrån omfattande underlag har processen med att ta fram examenstillståndsansökan, i enlighet med Universitetskanslersämbetets anvisningar, slutförts. En ansökan om examenstillstånd på forskarnivå inom området Försvar, krishantering och säkerhet, med de initiala forskarutbildningsämnena krigsvetenskap samt statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet, inlämnades till regeringen i december. Ansökan avser också examenstillstånd på avancerad nivå inom samma område. Gällande praxis är att regeringen lämnar ansökan till Universitetskanslersämbetet för prövning och yttrande innan beslut fattas Kvalitet i utbildning Som del i utvecklingen av kompetensförsörjning av officerare genomförde Försvarshögskolan och Försvarsmakten en gemensam utredning under 2014 och Syftet med utredningen var att ta fram förslag på åtgärder för att bibehålla och utveckla en ändamålsenlig och stabil officersutbildning. Utredningen grundade sig på en gemensam överenskommelse mellan Försvarsmakten och Försvarshögskolan om ett antal huvudsakliga principer för framtidens officersutbildning. Uppdraget slutredovisades för rektor och Överbefälhavaren 20 april

44 Försvarshögskolans utbildning som leder till officersexamen fick vid Universitetskanslersämbetet uppföljning under 2016 omdömet hög kvalitet. Beslutade åtgärder för att komma till rätta med tidigare problem hade genomförts med gott resultat. Flera åtgärder, bland annat de som gäller kompetensförsörjning och utveckling av lärarnas vetenskapliga kompetens, kräver dock ett långsiktigt arbete och pågår kontinuerligt. Andra typer av åtgärder, såsom förändringar i programmets upplägg och tydligare krav på progression, ger effekt redan för de som påbörjade utbildningen Sedan hösten 2016 pågår också ett påföljande arbete mellan Försvarshögskolan och Försvarsmakten med syftet att utforma den framtida högre officersutbildningen. Forskningsanknytning Ett vedertaget sätt att stärka kvaliteten i utbildningen är att säkerställa att den är forskningsanknuten och vilar på vetenskaplig grund. Här är tillgången till vetenskapligt kompetent personal med adekvata ämneskunskaper en nyckelfråga. Det är också viktigt att utbildningen bedrivs i en miljö där det aktivt bedrivs forskning. Försvarshögskolans doktorandprogram är därmed en viktig del i det fortsatta arbetet för att öka antalet disputerade medarbetare med nära anknytning till den militära professionen. Det självständiga arbetet på avancerad nivå har knutits till aktuell forskning genom att aktiva forskare engageras i uppsatskurser i större utsträckning. Forskningen inom de centrala ämnena för officersutbildningen lämnar bidrag till utbildningen genom att relevant forskning kontinuerligt lyfts in i utbildningen både i Officersprogrammet och i den högre militära utbildningen. Vidare genomförs även forskning i samband med utbildning i krigsspel och stabsövningar som sedan överförs till utbildningen. Försvarshögskolan deltar även i ett antal nätverk som vidmakthålls genom regelbundna konferenser, seminarier och andra samarbeten. På så vis fångas forskningsresultat upp, vilket kan påverka kursinnehåll och kurslitteratur och därmed komma lärare och studerande tillgodo. Verksamhetsförlagd utbildning Försvarshögskolan fortsätter att prioritera kvalitetssäkring av den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) inom Officersprogrammet. Kvalitetssäkrande åtgärder är framförallt ett omfattande självvärderingssystem som följs upp genom att programledning och studierektorer besöker Försvarsmaktens skolor som bedriver VFU en gång per termin. Vidare deltar examinatorer från Försvarshögskolan i, och kontrollerar genomförandet av, kurserna på plats. Programansvarig genomför programsamordningsmöten varje termin där personal från skolorna och även andra delar av Försvarsmakten deltar. Förutsättningarna för att genomföra utbildning med god kvalitet varierar fortfarande mellan de skolor inom Försvarsmakten som bedriver VFU. Huvudorsaken är att flera skolor är i behov av en mer stabil och långsiktig försörjning av lärare. En ökad kunskap om vad högskoleutbildning innebär krävs också inom alla lärarkategorier, och utbildningsmetoder behöver fortsatt utvecklas som en följd av detta. Nya lärare vid Försvarshögskolan samt lärare vid Försvarsmaktens funktionsskolor, där den verksamhetsförlagda utbildningen inom Officersprogrammet bedrivs, fortbildas kontinuerligt 44

45 genom bland annat högskolepedagogisk utbildning. För att ytterligare förbättra kvaliteten under officersutbildningens verksamhetsförlagda utbildning tillsattes därtill en utredning under Utredaren kommer att lämna sin slutrapport, innehållande bland annat förslag till förbättringsåtgärder samt alternativa tillvägagångssätt för att genomföra den verksamhetsförlagda utbildning, i juni Kvalitet i forskning och forskarutbildning Arbetet med att reformera Försvarshögskolans doktorandprogram har fortsatt under Inrättandet av en forskarskola beslutades 2013 och utvecklingen av denna har fortsatt under Under 2014 genomfördes en doktorandenkät riktad till lärosätets samtliga forskarstuderande. Enkätresultatet har varit ett viktigt underlag i det fortsatta arbetet med att höja kvaliteten i forskarutbildningen och att utveckla doktorandmiljön vid högskolan. Mot bakgrund av det som uppmärksammades i enkätresultatet har Försvarshögskolan under 2016 tagit fram en doktorandöverenskommelse. Överenskommelsen förstärker forskningsmiljön genom att tydligt reglera relationen mellan doktoranden och Försvarshögskolan avseende seminarier, konferenser och institutionstjänstgöring. För att stärka doktorandmiljön har en årlig doktoranddag hållits med Försvarsmakten. Försvarshögskolan har vidare av samma skäl stått värd för en årlig nordisk doktorandkonferens inom Försvar, krishantering och säkerhet. En ny doktorandportal på hemsidan har börjat byggas upp och initiativ har tagits till att ta fram en doktorandhandbok. Under 2016 har en lokalpolicy för doktorander beslutats och en handledarutbildning har utvecklats, vilken kommer att implementeras under Likabehandling och jämställdhet i utbildning och forskning Jämställdhetsintegrering är den strategi som Försvarshögskolan använder för att jämställdhetsperspektivet ska ingå i utbildnings- och forskningsverksamheten. Som ett första steg i denna strategi ska samtliga kurser i högskolepedagogik jämställdhetsintegreras. Högskolepedagogik har valts eftersom detta bedöms kunna få stor effekt då samtliga lärare vid Försvarshögskolan regelbundet genomgår högskolepedagogisk utbildning. Under 2016 har kursplanen för Högskolepedagogik 1 och 2 reviderats för att bland annat bättre motsvara kraven på jämställdhet. Under 2016 har även Forsknings- och utbildningsnämnden erbjudits kunskapshöjande insatser om jämställdhetsintegrering inom sitt mandatområde. I linje med Försvarshögskolans handlingsplan för lika rättigheter och möjligheter för studenter har djupintervjuer genomförts av en extern konsult med studenter under Det planeras även för en så kallad fokusgruppsintervju med fyra studenter om hur de upplever sina studier gällande såväl innehåll i studierna som studiemiljön. Dessa intervjuer ska ligga till grund för det fortsatta likabehandlingsarbetet vid Försvarshögskolan. De är även tänkta att stödja det arbete som pågår inom ramen för jämställdhetsintegrering. Studentintervjuerna är, tillsammans med de gemensamma riktlinjerna för kursvärderingar, verktyg för Försvarshögskolan att formulera mål och fånga upp behovet av förebyggande åtgärder mot diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier kopplade till diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen. Intern utbildning, för kontaktpersoner vid de 45

46 verksamhetsförlagda skolor som är kopplade till Officersprogrammet, har genomförts i syfte att tydliggöra rutinerna kring trakasserier, sexuella trakasserier och diskriminering. I samarbete med Försvarshögskolans studentkår, och föreningen HBT i försvaret, genomfördes under året en seminarieserie på temat normkritik. Såväl studenter som anställda och externa personer deltog. Vidare har en av Försvarshögskolans institutioner inlett arbete med att jämställdhetsintegrera sin verksamhet genom en kartläggning av jämställdhetsaspekter relevanta för personal, undervisning och forskning. När det gäller undervisning kartläggs bland annat innehåll av genus, samt andelen kvinnliga författare, i kurslitteraturen. Vad gäller forskning kartläggs i vilken utsträckning detta bedrivs ur ett genusperspektiv. Analys av de insamlade uppgifterna påbörjades inom institutionen under hösten 2016 och implementering av åtgärder kommer att inledas under Försvarshögskolan har också deltagit dels i Diskrimineringsombudsmannens nätverk för likabehandlingshandläggare vid högskolor, dels i Nationella lika villkorskonferensen Inkluderande studiemiljö Försvarshögskolan arbetar aktivt med åtgärder för att alla studenter ska få lika förutsättningar att studera, oavsett bakgrund och förutsättningar. Försvarshögskolan följer noga utvecklingen av det pedagogiska stöd som studenter med funktionsnedsättning kan få ta del av, bland annat genom aktivt deltagande i seminarier, konferenser och nätverk. Försvarshögskolan erbjuder studenter med olika funktionsnedsättningar att ta del av en mentorsverksamhet. Verksamheten syftar till att främja alla studenters tillgång till högre utbildning. Det handlar oftast om funktionshinder i studiesituationen, exempelvis i form av svårigheter att planera och strukturera studierna. Studie- och yrkesvägledaren har tillsammans med studierektorer, kurs- och programansvariga ansvar för att informera studenter i samband med utbildningsstart och därigenom tillhandahålla kunskap om vad som gäller vid högskolan och vilken hjälp som finns att få om behov uppstår. Vidare erbjuder Försvarshögskolan campuslicenser med olika typer av stödprogram för studenter med funktionsnedsättning. Dessa program är tillgängliga för alla studenter vid lärosätet FN resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet Resolution 1325 antogs av FN:s säkerhetsråd år 2000 och handlar om krigets påverkan på kvinnor och flickor. Resolutionen bygger på tre stycken pelare: konfliktförebyggande arbete, skydd samt deltagande i fredsprocesser. Resolutionen omsätts med hjälp av jämställdhetsintegrering, vilket innebär att genusperspektiv integreras i fredsarbete och att aktörerna verkar för att öka kvinnors deltagande och inflytande i arbetet med konfliktprevention, fredsbyggande och postkonfliktsrekonstruktion. 46

47 Den första nationella handlingsplanen avseende resolutionen antogs av regeringen 2006 och den tredje versionen utkom under våren Med utgångspunkt i regeringens handlingsplan arbetar Försvarshögskolan med en lokal handlingsplan för att implementera resolution 1325 inom lärosätets utbildning och forskning. Under året har ett arbete påbörjats med att revidera Försvarshögskolans lokala handlingsplan och integrera arbetet i ordinarie linjeverksamhet. Inom ramen för Försvarshögskolans arbete med att implementera resolution 1325 köper Anna Lindh-biblioteket in litteratur med genusperspektiv på krig, internationella relationer, fredsbyggande och säkerhetspolitik. Detta sker genom projektet Checkpoint som funnits vid Försvarshögskolan sedan 2009 och vars syfte är att stötta arbete för en diskrimineringsfri utbildning. 4.3 Studentinflytande Representanter för studenterna deltar aktivt i Försvarshögskolans beredningsprocesser och beslutande organ. De får även löpande information om verksamheten genom olika mötesforum och utskick. Enligt Försvarshögskolans riktlinjer för studentinflytande bjuder högskolans ledning, tillsammans med högskoleförvaltningen, in Studentkåren till minst två avstämningsmöten per termin. Försvarshögskolan genomför också årligen ett informationsoch utbildningstillfälle för den nytillträdda kårstyrelsen. Studentrepresentanterna har en viktig roll i att bevaka kvaliteten på den utbildning som bedrivs vid Försvarshögskolan. Försvarshögskolans studentkår har i enlighet med riksdagsbeslut om tillförande av direkta medel till studentkår vid kårobligatoriets upphörande tilldelats 54 (48) tusen kronor. 39 Vidare har studentkåren fått medel för att underlätta medverkan i aktiviteter såsom mottagande av nya studenter, genomförande av arbetsmarknadsdag mm. Även doktorander och de som studerar inom ramen för uppdragsutbildningar, främst de utbildningar som ges på uppdrag från Försvarsmakten, är delaktiga i planering och beslutsprocesser av utbildning. 4.4 Internationalisering Försvarshögskolans internationaliseringspolicy från 2015 fastlägger att internationalisering är en förutsättning för vetenskaplig excellens och bidrar till bättre förutsättningar för studenternas framtida verksamhet, samt till mångfald och förståelse för samhällsfrågor. Internationaliseringsarbetet syftar till att synliggöra Försvarshögskolans verksamhet, skapa internationella kontakter samt generera en utbildnings- och forskningsmiljö där internationella deltagare känner sig hemma och utgör en självklar del. Som ett led i detta har Försvarshögskolan under 2016 inlett ett samarbete med Stockholms Studentbostäder för att ingå i bostadspoolen för utbytesstudenter med start hösten Syftet är att förbättra möjligheterna att ta emot inresande studenter och därmed öka möjligheterna att teckna nya samarbetsavtal. Sedan 39 Enligt regleringsbrev från Utbildningsdepartementet, anslag 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. ap.8 Stöd till studentinflytande. 47

48 hösten 2016 deltar också Försvarshögskolan i ett tvåårigt pilotprojekt i Universitets- och högskolerådets regi vars syfte är att öka intresset för utbytesstudier. Vidare har Försvarshögskolan för första gången beviljat Erasmusstipendier till studenter för praktik Internationell dimension i utbildning och forskning Internationella kontakter och samarbeten är en central del i arbetet med att upprätthålla hög vetenskaplig kvalitet i Försvarshögskolans utbildning och forskning. Försvarshögskolans lärare och forskare deltar därför regelbundet på internationella konferenser och övningar. Exempel på internationella konferenser som Försvarshögskolan deltagit i under 2016 är Georgetown University s 6th Annual International Cyber Engagement Conference i Washington DC i och Combined Partnership for Peace Meeting i Geneve. Vad gäller internationella kurser och övningar tillsammans med partners har Försvarshögskolan både bidragit till och själva ansvarat för ett flertal under året. Bland dessa återfinns framför allt Combined Joint Staff Exercise (CJSE), där Försvarshögskolan samarbetar med Finland, Estland, Lettland, Litauen, Schweiz och ytterligare ett trettiotal länder. En annan övningsverksamhet är Combined Joint Exercise (CJEX) som genomförs tillsammans med Belgien, Nederländerna, Irland och Portugal. För att uppnå kursmålen på den avgiftsfinansierade högre militära utbildningen har det under 2016 genomförts internationella studieresor till Belgien, Estland, Frankrike, Finland, Italien, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge, Storbritannien, Ukraina samt till USA. Vad gäller den högre militära utbildningen samarbetar Försvarshögskolan också med de nordiska länderna inom försvarsområdet genom Nordic Defence Cooperation (NORDEFCO). I samarbetet erbjuder försvarshögskolorna platser i utbildningar för officerare motsvarande Försvarshögskolans Högre stabsofficersutbildning Studentmobilitet Under 2016 har två nya Erasmusavtal tecknats, ett med Varna Free University i Bulgarien och ett med General Tadeusz Kościuszko Military Academy of Land Forces i Polen. Under året har totalt 17 (16) studenter studerat utomlands inom ramen för Försvarshögskolans Erasmusavtal. Tolv av dessa studerade på Officersprogrammet och fem studerade på Försvarshögskolans kandidatprogram i statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet. Försvarshögskolan tog även emot totalt fyra (nio) studenter under Det något färre antalet inresande utbytesstudenter beror med största sannolikhet på bristen på studentbostäder samt att Försvarshögskolan saknar ett kursutbud på engelska på kandidatnivå. Under året har studenter från Officersprogrammet deltagit i kortare mobilitetsaktiviteter, så som en tävling i folkrätt i San Remo, Italien. Utanför Erasmusprogrammet har även studenter vid kandidatprogrammet gjort praktik i exempelvis Australien, Kina, Thailand och Qatar. Inom ramen för den avgiftsfinansierade högre militära utbildningen har sju svenska uppdragsdeltagare under 2016 studerat i Frankrike, England, Norge samt i USA. Tretton utländska studerande från Danmark, Finland, Norge, Tyskland och Sydkorea studerade vid Försvarshögskolan under

49 Försvarshögskolan deltar även i Universitets- och högskolerådets MFS-program (Minor Field Studies). Stipendiet möjliggjorde för en student att resa till Kenya för att samla in material till sin uppsats under Samverkan Försvarsmakten och Försvarshögskolan har kommit överens om ett antal grundläggande principer för framtidens officersutbildning liksom den långsiktiga planeringen av framtidens officersutbildning. Med utgångspunkt i överenskommelsen redovisades förslag för rektor och ÖB under våren 2016 på hur den högre officersutbildningen skulle kunna utvecklas. Förslaget syftar till att säkerställa en ändamålsenlig, effektiv och stabil utbildning av officerare med ytterligare ökad integrering mellan akademi och profession. En stor del av samverkan sker i form av att Försvarshögskolan bedriver uppdragsutbildning och uppdragsforskning åt myndigheter, främst Försvarsmakten och MSB, men även andra myndigheter och organisationer. Försvarshögskolan har även utbildningsverksamhet som vänder sig till deltagare som representerar många skilda samhällsområden. Ett brett spektrum av politikområden, departement, myndigheter och organisationer finns företrädda bland kursdeltagarna. Under 2016 har Försvarshögskolan bland annat genomfört öppna föreläsningar och seminarier inom ledning och samverkan. Försvarshögskolan genomför även ett antal brett riktade kurser om informationssäkerhet. Försvarshögskolan arrangerar därtill ett antal populärvetenskapliga föreläsningar varje år där allmänheten bjuds in. Som exempel kan nämnas de månatliga militärhistoriska seminarierna. Försvarshögskolans medarbetare besvarar också årligen ett stort antal frågor från allmänheten och är flitigt anlitad som föreläsare i skilda sammanhang. Försvarshögskolans lärare och forskare är fortsatt anlitade som experter i olika studier, utvecklingsprojekt och statliga utredningar samt i Nato-sammanhang. Forskningssamarbete sker med omgivande näringsliv och debattartiklar har publicerats i dagspress. Vidare deltog Försvarshögskolan, för tionde året, i Almedalsveckan där högskolan genomförde fyra egna seminarier, fyra seminarier tillsammans andra arrangörer samt medverkade i ytterligare elva seminarier. Försvarshögskolan medverkan i Almedalen uppmärksammades såväl på plats, som i traditionella och sociala medier både under och efter genomförandet. Under 2016 fortsatte forskare och experter från Försvarshögskolan att medverka i både nationell och internationell press. Sammantaget gör Försvarshögskolan bedömningen att kännedomen om högskolans forskningsområden fortsätter att öka, vilket är ett av Försvarshögskolans långsiktiga mål. 4.6 Anna Lindh-biblioteket Under 2016 har biblioteksservice erbjudits vid huvudbiblioteket i Försvarshögskolans lokaler på Drottning Kristinas väg, och vid biblioteksfilialen på Militärhögskolan Karlberg. Biblioteket ansvarar även för biblioteksverksamheten vid Försvarsmaktens högkvarter. På 49

50 huvudbiblioteket har en översyn av delar av den publika miljön genomförts och biblioteket har nu en mer flexibel studie- och lärandemiljö för studenterna. Antal besökare till biblioteket har ökat sedan föregående år medan antalet utlån och fjärrlån är relativt oförändrat. Tabell 11. Antal utlån och besökare vid huvudbiblioteket och filialer Antal utlån från huvudbiblioteket och filialer Antal fjärrlån Antal besökare En av bibliotekets uppgifter är att ge stöd och undervisning i informationssökning. I denna undervisning deltog under året 929 (963) personer, bland annat män och kvinnor från Officersprogrammet, de högre militära utbildningarna samt utbildningarna i statsvetenskap, militärhistoria och högskolepedagogik. Antalet deltagare ligger inom den variation som finns över åren beroende på undervisningsform och gruppstorlek. Biblioteket stöder högskolans forskare, exempelvis genom att Anna Lindh-biblioteket administrerar Försvarshögskolans publikationsdatabas DiVA där uppsatser och publikationer producerade vid Försvarshögskolan registreras. Under året har biblioteket givit ett fortsatt stöd till Folke Bernadotteakademin genom tillgång till ett antal databaser och undervisning av desamma. På uppdrag av personal på Högkvarteret har biblioteket också arbetat med 35 (29) informationssökningsuppdrag. Anna Lindhbiblioteket har även ett utbyte av bibliotekstjänster med Nato Multimedia Library på Natos högkvarter i Bryssel. Anna Lindh-biblioteket ansvarar också för Försvarshögskolans lärplattform och dess utveckling. Under december månad 2016 fanns (3 067) registrerade användare. 40 Under 2016 hölls sex stycken undervisningstillfällen i lärplattformen för lärare. Under året har biblioteket sett över inköp av medier, såväl tryckta som elektroniska (databaser, E-böcker och tidskrifter). En upphandling har även genomförts av en ny biblioteksplattform som bland annat inbegriper ett integrerat system för katalog och sökning, lånehantering, e-resurser och förvärv. Systemet håller på att implementeras med beräknat avslut under våren Upplåtande av bostadslägenhet Försvarshögskolan har inte under året upplåtit bostäder för utländska studenter eller gästforskare i enlighet med förordning (1993:528) om statliga myndigheters lokalförsörjning. 40 Siffrorna är inte fullt jämförbara mellan åren eftersom Försvarshögskolan införde en automatisk koppling mellan lärplattformen (Itslearning)och Ladok under Konton utan kursregistrering tas bort automatiskt genom den nya kopplingen medan detta tidigare gjordes manuellt. 50

51 5 STÖDVERKSAMHET 5.1 Kompetensförsörjning Utveckling under året Försvarshögskolan har en kompetensförsörjningsmodell som omfattar fyra områden; att vara en attraktiv arbetsgivare, framtidens chefer och experter, kompetensmatchning samt att behålla och utveckla medarbetare. Syftet med modellen är att tydliggöra vilka områden som Försvarshögskolan har identifierat som kompetensförsörjande och som kan stödja högskolan att nå sin vision. I verksamhetsutvecklingsplanen för 2016 har målen för Försvarshögskolans kompetensförsörjning varit att: Alla ämnen har kartlagt befintlig kompetens för att säkerställa att ämnet har rätt kompetens på kort och lång sikt inom befintliga resursramar Försvarshögskolan har en reviderad kompetensförsörjningsstrategi För att nå målen har ett antal utvecklingsinsatser genomförts under året. Bland annat har ett arbete inom den militärvetenskapliga institutionen slutförts och resulterat i en ny organisation. Utvecklingsarbetet innefattade en omfattande kompetenskartläggning av personal för bemanning av den nya organisationen. Vidare har Försvarshögskolan, tillsammans med Försvarsmakten, gjort en personalöverenskommelse avseende militär personal. Som ett led i att öka Försvarshögskolans attraktionskraft kom parterna överens om att en officer kan valideras mot en befattning på Försvarshögskolan och därmed befordras under pågående anställning. Försvarshögskolan har även rätt att nominera kandidater till Försvarsmaktens chefsutvecklingsprogram och till central antagningsnämnd för antagande till utbildning vid militära utbildningsprogram. Försvarshögskolan har också arbetat vidare med kompetensinriktade åtgärder för kvalitetsutveckling av Officersprogrammet, vilket rektor fattade beslut om i slutet av En åtgärd är att anställning av andra civila lärare än professorer, lektorer och biträdande lektorer ska göras restriktivt och efter särskild motivering. Syftet är att skapa goda förutsättningar för att långsiktigt upprätthålla och utveckla utbildningens kvalitet. En kompetensförsörjningsstrategi för militär personal har fastställts under 2016, vilken baseras på Försvarshögskolans kompetensförsörjningsmodell. Strategin ska i nästa steg omfatta all personal vid högskolan. För att utveckla och behålla Försvarshögskolans medarbetare och chefer, samt för att öka integreringen mellan avdelningar och ämnen, genomförs även flera kompetenshöjande insatser varje år i form av introduktionsdagar, medarbetar- och chefsdagar samt utbildning inom arbetsmiljö och jämställdhet. Under 2016 har cheferna även erbjudits att delta i chefssamverkan, en satsning för att stärka Försvarshögskolans chefer genom etablering av ömsesidiga värderingar samt attityder för det gemensamma uppdraget och arbetet vid högskolan. 51

52 Det sammantagna utvecklingsarbetet under året har bidragit till att klarlägga principer för kompetensförsörjning av lärare vid Försvarshögskolan och att reglera formerna för officerarnas rörlighet mellan Försvarsmakten och Försvarshögskolan. Detta för att säkerställa dels kontinuitet i personalförsörjningen, dels behovet av rätt kompetens för genomförandet av lärosätets utbildning och forskning Personalrörlighet Personalrörligheten definieras som de personer som börjat och slutat under året i relation till medelantalet anställda föregående år. År 2016 var personalrörligheten något högre än året innan; 12,1 (11,2) procent. Bland kvinnor är det fler som har slutat än börjat, samma förhållande gäller bland män. Personalrörligheten bland kvinnor har sjunkit marginellt från 14,1 procent 2015 till 13,8 procent Personalrörligheten för män har ökat från 9,6 procent 2015 till 11,1 procent Personalrörligheten på Försvarshögskolan har varit i princip oförändrad de senaste tre åren. Skillnaden är att det var fler anställningar än avgångar 2014 och 2015, medan lärosätet under 2016 minskade det totala antalet anställda på grund av årliga rationaliseringskrav. Därutöver har Försvarshögskolan inte haft möjlighet att ersättningsrekrytera framför allt militära lärare eftersom Försvarsmakten har behov av officerare med liknande kompetens som Försvarshögskolan behöver. Majoriteten av dem som slutade under 2016 var anställda som innehade tidsbegränsade anställningar. Under 2016 slutade 52 personer medan 39 personer började. Medelantalet anställda under 2016 minskade med 15 personer, jämfört med år Högskolans anställda i siffror Antalet årsarbetskrafter år 2016 har minskat i förhållande till 2015, från 345 till Den största minskningen finns bland militära lärare (-9) samt administrativ personal (-7). 41 Från och med år 2016 inkluderas övertid och mertid som inte kompenserats med ledighet i årsarbetskraften, samtidigt exkluderas sammanhängande sjukfrånvaro över 15 dagar. Försvarshögskolan har gjort denna justering för att anpassa statistiken i enlighet med ESV:s Handledning Personalkostnader (ESV 2015:1). Tidigare år har inte övertid/mertid inkluderats och sjukfrånvaro har exkluderats från 61:a dagen (2014 ff) respektive 91:a dagen (2011 ff). Detta gör att siffrorna mellan åren inte är helt jämförbara. Siffror från tidigare år har inte kunnat korrigeras på grund av skillnader i uppsättning i lönesystemet mellan åren, men Försvarshögskolan bedömning är att årets förändring påverkar årsarbetskraftstalet med c:a 1,5 procent mellan 2016 och För tidigare år bedöms förändringen påverka årsarbetskraftstalet i genomsnitt med c:a 1 procent. 52

53 Tabell 12. Högskolans anställda i årsarbetskrafter Kärnkompetens Lärare Totalt kvinnor män Totalt kvinnor män Totalt kvinnor män Professor, adj.professor 16 9% 91% 14 7% 93% 13 8% 92% Docent 16 26% 74% 13 15% 85% 13 15% 85% Lektor, adj. lektor 19 28% 72% 17 37% 63% 14 36% 64% Adjunkt, adj. adjunkt 48 51% 49% 52 49% 51% 44 35% 65% Forskarassistent Gästlärare , % Militära lärare 67 8% 92% 76 6% 94% 79 6% 94% Annan undervisande personal 18 25% 75% 20 28% 72% 21 41% 59% Postdoktorer 1 100% 0% 2 100% 0% Doktorandanställning 21 27% 73% 22 32% 68% 20 25% 75% Forskningsassistent 6 87% 13% 7 82% 18% 13 60% 40% Summa % 73% % 73% % 76% Stödkompetens Teknisk och administrativ personal Administrativ personal 87 59% 41% 91 58% 42% 89 58% 42% Bibliotekspersonal 15 72% 28% 18 66% 34% 17 62% 38% Teknisk personal 14 56% 44% 14 23% 77% 12 21% 79% Summa % 44% % 45% % 45% Totalt Kärnkompetens och stödkompetens % 63% % 63% % 65% Varav ledningskompetens 41 34% 66% 42 33% 67% 34 25% 75% Totalt är andelen kvinnor i såväl kärn- som stödkompetensen i stort sett oförändrad jämfört med en kvinnliga professorer ökade dock med två procentenheter under 2016 i förhållande till året innan. en kvinnliga docenter dubblerades nästan under 2016 till 26%, jämfört med Bland forskarstuderande med doktorandanställning minskade andelen kvinnor med fem procentenheter under samma period. 5.2 Likabehandling och jämställdhet Åtgärder för jämnare könsfördelning vid rekrytering I Försvarshögskolans policy för lika rättigheter och möjligheter framgår att högskolan ska vara en attraktiv arbetsgivare som ska attrahera den bästa kompetensen. Vid rekryteringar görs en inventering av balansen mellan könen på den aktuella befattningen och därefter, om behov finns, uppmanas det underrepresenterade könet att söka till den lediga anställningen. Under 2016 har Förslagsnämnden för anställningsärenden blivit erbjudna utbildning i jämställdhetsintegrering och diskrimineringsfri rekrytering i syfte att främja en ökad jämställdhet på högre akademiska befattningar Anställning av professorer som är kvinnor samt befordran av lärare Under 2016 har två kvinnor befordrats till professorer och en till lektor. Därtill antogs två kvinnor som oavlönade docenter vid Försvarshögskolan under året. 53

54 Vidare avslutade Försvarshögskolan under 2015 en kartläggning om vad som krävs för att rekrytera fler professorer som är kvinnor. Baserat på kartläggningen pekades ett antal åtgärder ut för att öka antalet kvinnor som är professorer. I enlighet med åtgärderna inledde Försvarshögskolan ett arbete 2016 med att ta fram ett mentorprogram för forskande och undervisande personal tidigt i karriären. Arbetet med att utveckla detta kommer att pågå under 2017 och ett grundläggande syfte är att öka andelen professorer som är kvinnor. När det gäller den forskande och undervisande personalen har frågor relaterade till meritering undersökts, såsom tid från disputation till docentur och till professorstitel, samt aspekter som kan påverka denna tid Försvarshögskolans policy för lika rättigheter och möjligheter Försvarshögskolan har en policy för lika rättigheter och möjligheter som gäller för såväl medarbetare vid högskolan som studenter och deltagande i uppdragsutbildning. För att uppnå målbilden i policyn har Försvarshögskolan två handlingsplaner för lika rättigheter och möjligheter, en för anställda och en annan för studenter samt deltagare i uppdragsutbildningarna. Handlingsplanerna innehåller konkreta mål och åtgärder i syfte att främja jämlikhet. Ett av målen i handlingsplanen är att Försvarshögskolan ska vara fri från trakasserier och diskriminering. För att nå detta mål informeras nu alla nyanställda två gånger om året om hur man går till väga om man själv, en student eller en kollega, blir utsatt. Försvarshögskolan har ett råd för jämställdhet och likabehandling som arbetar aktivt med samtliga diskrimineringsgrunder. Rådet ger bland annat förslag på beslut till rektor inom jämställdhet och likabehandlingsområdet. Rådet har sedan 2015 ett arbetsutskott med kvinnor och män från samtliga organisationsenheter som kontinuerligt arbetar med likabehandlingsfrågor, detta som ett led i att Försvarshögskolans policy och handlingsplaner ska genomsyra hela organisationen. Under 2016 har arbetsutskottet arbetat med att analysera lärosätets resultat av jämställdhetsindexet JÄMIX, analysarbetet kommer att fortsätta under Försvarshögskolan ingår i ett gemensamt samverkansråd med Försvarsmakten, Totalförsvarets rekryteringsmyndighet, Försvarets materielverk samt organisationen Homo- bi- och trans i försvaret som syftar till att främja jämlikhet och jämställdhet samt motverka diskriminering i sektorn. Sedan 2016 är Försvarshögskolan ordförande för samverkansrådet och har identifierat kompetensförsörjning som en gemensam utmaning för myndigheterna då myndigheterna i dagsläget rekryterar en alltför homogen grupp. Målet med arbetet i samverkansrådet är att Försvarshögskolan ska återspegla det omgivande samhället. 5.3 Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron för 2016 uppgick till 2,5 procent, vilket är oförändrat jämfört med Männens sjukfrånvaro har ökat med 0,2 procentenheter medan kvinnornas sjukfrånvaro minskat med 0,5 procentenheter. 47,8 procent av den totala sjukfrånvaron utgörs av långtidssjukfrånvaro, det vill säga 60 dagar eller längre. Detta är en markant skillnad jämfört med föregående år, då motsvarande siffra uppgick till 60,1 procent. I praktiken ger dock skillnader för enstaka individer stor påverkan på den procentuella förändringen då det totalt 54

55 sett rör få individer. Försvarshögskolan arbetar aktivt med friskvårdsarbete samt rehabilitering och tidiga insatser vid ohälsa. Tabell 13. Sjukfrånvaro, andel av total sjukfrånvaro respektive tillgänglig arbetstid ** 2014 Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Sjukfrånvaro totalt i förhållande till sammanlagd arbetstid 2,5% 3,5% 1,8% 2,5% 4,0% 1,6% 2,9% 6,3% 1,0% Sjukfrånvaro, 29 år och yngre 1,6% 2,0% 0,0% 1,4% 1,4% 0,0% 2,0% 3,5% 0,3% Sjukfrånvaro, 30 år 49 år 2,3% 3,7% 1,2% 2,3% 3,8% 1,0% 2,5% 4,9% 0,7% Sjukfrånvaro, 50 år eller äldre 2,7% 3,5% 2,5% 2,8% 4,7% 2,1% 3,5% 9,4% 1,3% av sjukfrånvaro som utgörs av långtidssjukfrånvaro* 47,8% 42,6% 54,0% 60,1% 61,1% 58,5% 69,2% 73,9% 52,7% * av total sjukfrånvaro som varat sammanhängande i en period om 60 kalenderdagar eller mer. ** Värden för 2015 har justerats i förhållande till föregående års årsredovisning på grund av korrigerade sjukrapporter efter årsskiftet. 5.4 Hållbar utveckling och miljö Hållbar utveckling Försvarshögskolan har under 2016 omarbetat den högskolepedagogiska kursen på 7,5 hp. Stödverksamhetens bidrag till kursen innefattar en kortare introduktion till begreppet hållbar utveckling samt hur begreppet kan integreras inom utbildningar. Kursdeltagare är bland annat lärare och forskare vid Försvarshögskolan samt verksamma inom Försvarsmakten Miljö Under 2016 har Försvarshögskolan arbetat med att uppdatera miljöledningssystemet för högskolan i enlighet med förordningen 2009:907 om miljöledning i statliga myndigheter. Exempelvis har miljöpolicy och miljömål beslutats. Miljömålen är kopplade till handlingsplaner inom respektive fokusområde. En noggrannare extrahering av data för miljöstatistik har också utförts med tydligare rutiner för att kunna upprätthålla att mer extensiv data rapporteras in. Inom miljöområdet fokuserar Försvarshögskolan på minskad energiförbrukning, minskade utsläpp av växthusgaser från tjänsteresor, bättre avfallshantering, ökade miljökrav vid upphandling samt utbildning och introduktion inom miljöområdet för medarbetare. I linje med regleringsbrevet för universitet och högskolor angående minskat utsläpp av koldioxid från resor och transporter har Försvarshögskolan vidareutvecklat möjligheterna till 55

56 resfria möten. 42 Det har bland annat resulterat i guider på Försvarshögskolans intranät och genomförda utbildningstillfällen för att medarbetare ska kunna nyttja de system och den teknik som finns tillgänglig. Samverkan och kunskapsutbyte inom miljöområdet sker regelbundet med försvarssektorns myndigheter samt andra högskolor och universitet. Försvarshögskolan fick 14 poäng av 22 möjliga i Naturvårdsverkets senaste sammanställning om miljöledning i myndigheter, jämfört med 1 poäng av 10 möjliga året innan. 5.5 Lokaler Försvarshögskolan genomför utbildning och forskning i Stockholm och Karlstad. Lokalerna på Drottning Kristinas väg hyrs av Akademiska hus och i Karlstad hyrs lokaler av Hemfosa Karolinen AB. Nyttjandet av lokalerna på Karlbergs Slott regleras genom verksamhetsavtal mellan Försvarshögskolan och Försvarsmakten inom ramen för genomförandet av Officersprogrammet. I lokalerna på Drottning Kristinas väg hyr Försvarshögskolan ut lokaler i andra hand till Utrikespolitiska institutet, Folke Bernadotteakademin och Svenskt Militärhistoriskt bibliotek. Under året har en ansenlig del av Försvarshögskolans konferensrum på Drottning Kristinas väg renoverats, samt utrustats med nya möbler och ny AV-utrustning. Även Anna Lindhbiblioteket har rustats upp avseende studiemiljö med nya möbler. 300 kvadratmeter kontorsutrymme på Drottning Kristinas väg har moderniserats från traditionella cellkontor till en öppen planlösning med en fördubbling av antalet arbetsplatser som följd. 5.6 Utvecklingsprojekt finansierat av ackumulerat överskott från avgifter Av Försvarshögskolans regleringsbrev från Utbildningsdepartementet framgår att Försvarshögskolan ska återrapportera hur högskolan disponerat det ackumulerade överskottet från den avgiftsfinansierade verksamheten. Försvarshögskolan lämnade i början av året in en hemställan 43 till regeringen med förslag om hur överskottet efter 2015 års utgång ska disponeras. Där angavs att Försvarshögskolan avser att nyttja överskottet dels för att ha möjlighet att möta osäkerheter i lärosätets ekonomiska förutsättningar, dels för att finansiera skolans fortsatta utvecklings- och förändringsbehov. Årets kapitalförändring, avseende den avgiftsfinansierade verksamheten, uppgick sammanlagt till -5,4 miljoner kronor. Kostnaden för genomförandet av utvecklingsprojekt i enlighet med 42 Enligt REMM:s 10-stegs metod. 43 Försvarshögskolans bokslut för 2015 visade att det ackumulerade överskottet från den avgiftsfinansierade verksamheten översteg 10 % av den avgiftsbelagda verksamhetens omsättning för räkenskapsåret. I enlighet med avgiftsförordningen 25 a lämnade Försvarshögskolan därmed ett förslag till regeringen om hur hela överskottet ska disponeras under

57 inlämnad hemställan uppgick till 6,5 miljoner kronor. Det innebär att den ordinarie avgiftsfinansierade verksamheten gick med ett mindre överskott om 1,1 miljoner kronor. Genomförda utvecklingsprojekt avser för 2,0 miljoner kronor arbete med att ta fram en ansökan om och förbereda inför examenstillstånd för utbildning på forskarnivå och masternivå. Därutöver har 3,4 miljoner kronor använts till kostnader som uppstått i samband med organisatorisk utveckling och 0,2 miljoner kronor har använts till pedagogisk utveckling. Resterande 0,9 miljoner kronor har använts till en säkerhetsrelaterad lokalutredning. 57

58 6 EKONOMISK UTVECKLING Försvarshögskolan redovisar för 2016 ett underskott om 2,8 miljoner kronor. Underskottet förklaras av planerat utvecklingsarbete i enlighet med till regeringen inlämnad hemställan om hur Försvarshögskolan avser att nyttja det ackumulerade överskottet från avgifter. Det totala myndighetskapitalet uppgår vid utgång av året till 41,3 miljoner kronor, inklusive statskapital. Intäkterna har minskat med 7,9 miljoner kronor i jämförelse med 2015, till 491,8 miljoner kronor, samtidigt som kostnaderna har minskat med 14,5 miljoner, till 494,6 miljoner kronor. Minskningen på intäktssidan beror främst på att intäkter av anslag har minskat jämfört med 2015, vilket i huvudsak kan härledas till anslaget 1:7 Officersutbildning m.m. från försvarsdepartementet och lägre kostnader för Officersprogrammet. De oförbrukade bidragen har minskat och motsvarar vid årets utgång 16,4 miljoner kronor. Motsvarande belopp var vid utgången av ,6 miljoner kronor. På kostnadssidan ses större förändringar främst på driftskostnaderna som har minskat med 15,6 miljoner kronor jämfört med De minskade driftkostnaderna beror främst på lägre kostnader för utbildnings- och övriga tjänster med anledning av de lägre kostnaderna inom Officersprogrammet samt att kostnader för tjänster inom stödverksamheten minskat jämfört med

59 6.1 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Omsättningen inom verksamhetsområdet har minskat jämfört med 2015, vilket främst kan hänföras till att kostnaderna inom anslag 1:7 Officersutbildning m.m. minskat på grund av lägre kostnader för Officersprogrammet. Underskottet i den avgiftsfinansierade verksamheten beror på utvecklingsprojekt som bedrivits under året och som belastat myndighetskapitalet enligt plan. Den avgiftsbelagda verksamheten har utöver planerade utvecklingsprojekt gått med ett överskott för Resultaträkning för utbildning 2016 Belopp i tkr, avrundningsdifferenser kan förekomma År 2016 År 2015 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Uppdragsutbildning Totalt Utbildning på Uppdragsutbildning Totalt avancerad grundnivå och nivå Verksamhetens intäkter Anslag Avgifter och andra ersättningar Bidrag Finansiella Summa Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Övriga driftkostnader Finansiella Avskrivningar och nedskrivningar Summa Verksamhetsutfall Årets kapitalförändring Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna får disponeras redovisas även i not 2. 59

60 6.2 Forskning och forskarutbildning Omsättningen inom verksamhetsområdet forskning har minskat något jämfört med 2015, främst beroende på att bidragsforskningen var något mindre omfattande under Verksamhetsområdet forskning uppvisar ett positivt resultat. Det mindre underskottet för uppdragsforskningen beror främst på utvecklingsprojekt som bedrivits under året och som belastat myndighetskapitalet enligt plan. Den avgiftsbelagda forskningen har för 2016 utöver utvecklingsprojekten ett överskott. Resultaträkning för forskning 2016 Belopp i tkr, avrundningsdifferenser kan förekomma År 2016 År 2015 Forskning, och utbildning på forskarnivå Uppdragsforskning Totalt Forskning, och utbildning på forskarnivå Uppdragsforskning Totalt Verksamhetens intäkter Anslag Avgifter och andra ersättningar Bidrag Finansiella Summa Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Övriga driftkostnader Finansiella Avskrivningar och nedskrivningar Summa Verksamhetsutfall Årets kapitalförändring Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna får disponeras redovisas även i not 2. 60

61 6.3 Finansiell redovisning RESULTATRÄKNING (tkr) Not Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa Verksamhetsutfall Transfereringar Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Saldo 0 0 Årets kapitalförändring

62 BALANSRÄKNING (tkr) Not TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Summa Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m.m Summa Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Övriga kortfristiga fordringar Summa Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter Övriga upplupna intäkter Summa Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket Summa Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Kassa och bank 1 1 Summa SUMMA TILLGÅNGAR

63 BALANSRÄKNING (tkr) Not KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital 19 Statskapital Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Övriga avsättningar Summa Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret Kortfristiga skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Summa Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag Övriga förutbetalda intäkter Summa SUMMA KAPITAL OCH SKULDER

64 ANSLAGSREDOVISNING Anslag (tkr) Not Ingående överföringsbelopp Årets Totalt Omdisponerat tilldelning anslagsbelopp Indragning disponibelt enl regl.brev belopp Utgifter Utgående överföringsbelopp Utgiftsområde 6 1:7 Officersutbildning m.m. (Ramanslag) ap.1 Försvarshögskolan (ram) Utgiftsområde16 2:61 Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (Ramanslag) ap.1 Försvarshögskolan: Grundutbildning (ram) :62 Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå (Ramanslag) ap.1 Basresurs (ram) Summa Finansiella villkor Uo 6 1:7 Officersutbildning mm (Ramanslag) Anslagskredit tkr Försvarshögskolan får disponera tkr av det ingående överföringsbeloppet, dvs 3% av föregående års tilldelning tkr enlig regleringsbrevet. Uo 6 1:7 Officersutbildning m.m. Högstposter (tkr) Högstbelopp Utfall Forskning och utveckling, övergripande ämnesansvar för officersutbildningens ämnen samt till finansiering av forskarutbildning inom officersutbildningens centrala ämnen. Forskning och analsysstöd för regeringens behov Genomförande och planering av utbildningsverksamhet inom ramen för Partnerskap och fred

65 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER Alla belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd av detta förekommer avrundnings- och summeringsdifferenser. TILLÄGGSUPPLYSNINGAR Redovisningsprinciper Tillämpade redovisningsprinciper Försvarshögskolans bokföring följer god redovisningssed och förordning (2000:606) om myndigheters bokföring samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna. I enlighet med ESV:s föreskrifter till 10 FBF tillämpas brytdagen den 5 januari. Efter brytdagen har fakturor med ett varu-/tjänstevärde på minst 25 tkr bokförts som periodavgränsningsposter. Beloppsgränsen var densamma föregående år. Kostnadsmässig anslagsavräkning Semesterdagar som intjänats före år 2009 avräknas fr.o.m år 2009 anslag Uo 6 1:7, Officersutbildning m.m först vid uttaget enligt undantagsbestämmelsen. Utgående balans år 2015, 813 tkr, har år 2016 minskat med 76 tkr. Anslaget Uo 6 1:7, Officersutbildning m.m, ap. 1, avräknas kostnadsmässigt. Schablonmässig justering för uppkomna kalkyl- och budgetdifferenser har gjorts månadsvis under räkenskapsåret. Fullständig differensjustering har gjorts i samband med bokslutsarbetet. Effekterna av differensjusteringen i årsredovisningens resultatdel hanteras enligt beslut Ö 396/2013:4. Upplysningar om avvikelser Avvikelser från ekonomiadministrativa regler För universitet och högskolor gäller undantag från vissa bestämmelser enligt bilaga 5 till Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende universitet och högskolor, De undantag som omfattar även Försvarshögskolan och som påverkar årsredovisningens innehåll är: P 1 Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelsen om redovisning av anslagsmedel enligt 12 anslagsförordningen (2011:223). Avräkning mot anslag och anslagsposter för medel som utbetalas till lärosätenas räntekonton i Riksgäldskontoret ska ske i samband med de månatliga utbetalningarna till respektive lärosätes räntekonto i Riksgäldskontoret. 65

66 P 3 Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelsen i 2 kap. 4 tredje stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag om att årsredovisningen ska innehålla redovisning av väsentliga uppgifter. Universitet och högskolor ska i stället lämna uppgifter enligt bilaga 6 Väsentliga uppgifter. Universitet och högskolor ska i samband med upprättandet av noter till årsredovisningen särskilt beakta att specifikation ges av - låneram i Riksgäldskontoret uppdelad på beviljad låneram och utnyttjad låneram vid räkenskapsårets slut, och - beviljad och under året maximalt utnyttjad kontokredit hos Riksgäldskontoret. P 5 Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelserna enligt 2 kap. 4 förordningen (2000:605) andra stycket om årsredovisning och budgetunderlag om att i årsredovisningen upprätta och lämna en finansieringsanalys till regeringen. P 6 Universitet och högskolor medges undantag från 2 kap. 1 första stycket och 3 kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) om finansiering av anläggningstillgångar. En anläggningstillgång som används i myndighetens verksamhet får helt eller delvis finansieras med bidrag som har mottagits från icke-statliga givare. Detta gäller även för bidrag från statliga bidragsgivare under förutsättning att bidraget har tilldelats för ändamålet. P 8 Universitet och högskolor medges undantag från 25 a andra och tredje stycket avgiftsförordningen (1992:191) om disposition av inkomster från avgiftsbelagd verksamhet: Uppgår det ackumulerade överskottet till mer än 10 procent av den avgiftsbelagda verksamhetens omsättning under räkenskapsåret ska myndigheten i årsredovisningen redovisa hur överskottet ska disponeras. Har det uppkommit ett underskott i en avgiftsbelagd verksamhet som inte täcks av ett balanserat överskott från tidigare räkenskapsår ska myndigheten i årsredovisningen lämna ett förslag till regeringen om hur underskottet ska täckas. Värderingsprinciper Värdering av anläggningstillgångar Som anläggningstillgångar redovisas egenutvecklade dataprogram, förvärvade licenser och rättigheter, förbättringsutgifter på annans fastighet, med anskaffningsvärde på lägst 100 tkr samt maskiner, och inventarier, med ett anskaffningsvärde på lägst 21,5 tkr, och med en beräknad ekonomisk livslängd om minst tre år. Avskrivning görs enligt linjär avskrivningsmetod. Avskrivning görs månadsvis från och med driftsättningsmånaden. 66

67 Följande avskrivningstider tillämpas: Datorer Egenutvecklade immateriella anläggningstillgångar, kontorsmaskiner och övriga inventarier Möbler Förbättringsutgifter på annans fastighet 3 år 5 år 10 år T.o.m hyrestidens slut, dock högst 10 år. Omsättningstillgångar Fordringar har tagits upp till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Övriga omsättningstillgångar har tagits upp till anskaffningsvärdet enligt lägsta värdets princip. Skulder Skulder har tagits upp till nominellt belopp. Externfinansierad bidrags- och uppdragsverksamhet För externfinansierade bidrag och uppdragsverksamhet tillämpas den gällande statliga redovisningsprincipen för intäktsredovisning i projekt. För pågående projekt tas intäkter upp motsvarande upparbetade kostnader under året. Erhållna medel från bidragsgivare som ännu inte har använts i verksamheten redovisas som oförbrukade bidrag i balansräkningen. För under året avslutade projekt redovisas skillnaden mellan intäkter och kostnader som över/underskott i resultaträkningen. Projekt där bidrag, enligt kontrakt, ännu ej erhållits bokförs som fordran på bidragsgivaren för den del som är en upparbetad kostnad. 67

68 NOTER (tkr) Resultaträkning Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter enligt 4 avgiftsförordningen Intäkter av uppdragsverksamhet Intäkter av tjänsteexport Övriga intäkter av avgifter och andra ersättningar Summa redovisades tkr i tabellen som övriga intäkter av avgifter och andra ersättningar tkr avsåg intäkter av uppdragsverksamhet och har i tabellen för 2015 justerats för korrekt jämförelse mellan åren. Avgiftsbelagd verksamhet Verksamhet Över- /underskott tom 2014 Över- /underskott 2015 Intäkter 2016 Kostnader 2016 Över-/underskott 2016 Ack över-/underskott utgående 2016 Utbildning på grundnivå eller avancerad nivå Beställd utbildning Uppdragsutbildning Övrigt (exkl 4 intäkter) Summering Forskning eller utbildning på forskarnivå Uppdragsforskning Summering Summering I tabellen ingår inte intäkter och kostnader avseende 4 intäkter på tkr som ingår i den avgiftsbelagda verksamheten. Årets omsättning av avgifter uppgår till tkr. Det ackumulerade överskottet uppgår till tkr vilket motsvarar 10,5 % av årets omsättning. Överskottet används för finansiering av skolans fortsatta utvecklingsbehov, samt för att ha möjlighet att möta den stora osäkerhet i Försvarshögskolans ekonomiska förutsättningar. 68

69 Not 3 Finansiella intäkter Ränta på räntekonto/lån i Riksgäldskontoret Övriga ränteintäkter Summa Under 2016 är Riksgäldens ränta negativ vilket medför ränteintäkt på lån och räntekostnad på tillgodohavande hos Riksgälden. Not 4 Kostnader för personal Lönekostnader (exkl arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal) Varav arvode till styrelse och ej anställd personal Övriga kostnader för personal Summa Not 5 Övriga driftkostnader Övriga driftkostnader Summa Under 2016 har FHS haft lägre kostnader för främst utbildningstjänster (5 696 tkr), konsulttjänster (4 015 tkr) och övriga tjänster (2 286 tkr) beroende på lägre kostnader för Officersprogrammet samt lägre kostnader för tjänster inom stödverksamheten. Not 6 Finansiella kostnader Ränta på räntekonto i Riksgäldskontoret Ränta på lån i Riksgäldskontoret 0 0 Övriga finansiella kostnader Summa Under 2016 är Riksgäldens ränta negativ vilket medför ränteintäkt på lån och räntekostnad på tillgodohavande hos Riksgälden. Not 7 Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag Universitet- och högskolerådet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Totalförsvarets forskningsinstitut Vetenskapsrådet Kammarkollegiet Summa Not 8 Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Militärfonden stipendium Summa

70 Not 9 Lämnade bidrag Lämnade bidrag till organisationer /ideella föreningar Lämnade bidrag, stipendier till enskilda Lämnade bidrag till EU-länder och EU-organisationer Lämnade bidrag till statliga myndigheter Not 10 Årets kapitalförändring Indelning på Verksamhet Balanserad kapitalförändring (A) Årets Summa kapitalförändring (B) (A + B) Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildning enligt uppdrag i regleringsbrev (anslag) Uppdragsverksamhet (avgifter) Summa Forskning och utbildning på forskarnivå Forskning och utbildning på forskarnivå (anslag) Uppdragsverksamhet (avgifter) Forskning (bidrag) Summa Summa Försvarshögskolans ackumulerade överskott i den avgiftsfinansierade verksamheten uppgår vid utgången av år 2016 till tkr. Försvarshögskolan avser att disponera överskottet dels för finansiering av skolans fortsatta utvecklingsbehov, dels för att ha möjlighet att möta den stora osäkerhet i Försvarshögskolans ekonomiska förutsättningar. Balansräkning Not 11 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Ingående anskaffningsvärde Årets försäljningar/utrangeringar, anskaffningsvärde Årets anskaffningar Pågående anskaffningar 154 Summa anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets försäljningar/utrangeringar, avskrivningar Årets avskrivningar Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde

71 Not 12 Förbättringsutgifter på annans fastighet Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Pågående anskaffningar 218 Summa anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Not 13 Maskiner, inventarier, installationer m.m Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets försäljningar/utrangeringar, anskaffningsvärde Summa anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Årets försäljningar/utrangeringar, avskrivningar Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde varav finansiell leasing 0 0 Not 14 Övriga kortfristiga fordringar Fordringar hos anställda Not 15 Förutbetalda kostnader Förutbetalda hyreskostnader Övriga förutbetalda kostnader Summa Not 16 Upplupna bidragsintäkter Inomstatliga Utomstatliga Summa Not 17 Övriga upplupna intäkter Övriga upplupna intäkter inomstatliga Övriga upplupna intäkter utomstatliga Summa Vid periodavslut 2016 har fler avgiftsfinansierade projekt upparbetade kostnader där fakturering inte har skett jämfört med Fakturering kommer att ske

72 Not 18 Avräkning med statsverket Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag Anslag 6 1:7 ap Anslag 16 2:61 ap Anslag 16 2:62 ap Anslag 16 2:65 ap Anslagsmedel som tillförts räntekonto Återbetalning av anslagsmedel Skulder avseende anslag i räntebärande flöde Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Ingående balans Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Summa Avräkning med statsverket Not 19 Myndighetskapital Statskapital Balanserad kapitalförändring, anslagsfinansierad verksamhet Balanserad kapitalförändring avgiftsbelagd verksamhet Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa Utgående balans A Ingående balans Föregående års kapitalförändring Årets Kapitalförändring B Summa årets förändring C Utgående balans Not 20 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Ingående avsättning Årets pensionskostnad 0 0 Årets pensionsutbetalningar Utgående avsättning

73 Not 21 Övriga avsättningar Kompetensväxlings- och kompetensutvecklingsåtgärder Ingående balans Årets förändring Utgående balans Uppsagd personal, uppsägningslöner Ingående balans Årets förändring Utgående balans Uppsagd personal, särskild pensionsersättning Ingående balans Årets förändring 0 0 Utgående balans Summa utgående balans Försvarshögskolan avser att utnyttja avsättningen av uppsagd personal under Not 22 Lån i Riksgäldskontoret Avser lån för investeringar i anläggningstillgångar Ingående balans Under året nyupptagna lån Årets amorteringar Utgående balans Beviljad låneram enligt regleringsbrev Finansiell leasing 0 0 Utnyttjad låneram inklusive finansiell leasing Beviljad kreditram på räntekonto enligt regleringsbrev 0 0 Not 23 Övriga kortfristiga skulder Personalens källskatt Övriga kortfristiga skulder till personalen 0 13 Summa

74 Not 24 Upplupna kostnader Upplupna semesterlöner inklusive sociala avgifter Övriga upplupna löner inklusive sociala avgifter Övriga upplupna kostnader Summa Skillnaden mellan åren beror framförallt på sent inkomna fakturor från Försvarsmakten på tkr avseende Motsvarande poster finns inte Not 25 Oförbrukade bidrag Bidrag som erhållits från annan statlig myndighet Bidrag som erhållits från icke-statliga organisationer eller privatpersoner Summa varav bidrag från statlig myndighet som förväntas tas i anspråk : inom tre månader mer än tre månader till ett år mer än ett år till tre år mer än tre år Summa Not 26 Övriga förutbetalda intäkter Förutbetalda hyror Övriga förutbetalda intäkter Summa Under 2016 har Försvarshögskolan i större omfattning fakturerat avgifter för utbildningar som pågår över årsskiftet och under 2017 än vad som gjordes Not 27 Anslagsredovisning Försvarshögskolan får disponera 3 % (6 234 tkr) av föregående års tilldelning enlig regleringsbrevet. Ingående överföringsbelopp från 2015 är tkr. 74

75 7 SAMMANSTÄLLNING AV DIAGRAM OCH TABELLER Diagram Diagram 1. Fördelning intäkter (miljoner kronor) på finansieringsslag för Diagram 2. Fördelning av antal HST inom Försvarshögskolan för Diagram 3. Fördelning av intäkter för utbildning Diagram 4. Tilldelade anslag (tusen kronor) för utbildning på grundnivå och avancerad nivå för år Diagram 5. Antal HST för fristående kurser, fördelat på ämnen Diagram 6. Utfall av intäkter för olika finansieringsformer av forskning Diagram 7. Tilldelade anslag (tusen kronor) för forskning Tabeller Tabell 1. Väsentliga uppgifter Tabell 2. Examina inom Försvarshögskolans huvudområden Tabell 3. Studenter, prestationer och kostnader inom anslagsfinansierad utbildning på grundnivå och avancerad nivå Tabell 4. Studenter, prestationer och kostnader för Officersprogrammet Tabell 5. Studenter, prestationer och kostnader för kandidatprogrammet Tabell 6. Studenter, prestationer och kostnader för Magisterprogrammet i politik och krig Tabell 7. Studenter, prestationer och kostnader för fristående kurser Tabell 8. Poänggivande uppdragsutbildning Tabell 9. Antal forskningspublikationer Tabell 10. Aktiva forskarstuderanden vid Försvarshögskolan Tabell 11. Antal utlån och besökare vid huvudbiblioteket och filialer Tabell 12. Högskolans anställda i årsarbetskrafter Tabell 13. Sjukfrånvaro, andel av total sjukfrånvaro respektive tillgänglig arbetstid

76 8 SAMMANSTÄLLNING AV ÅTERRAPPORTERINGSKRAV Departement Mål och återrapporteringskrav enligt regleringsbrev Avsnitt Utbildningsdepartementet Utbildningsdepartementet Utbildningsdepartementet Utbildningsdepartementet Utbildningsdepartementet Utbildningsdepartementet Utbildningsdepartementet Utbildningsdepartementet Utbildningsdepartementet Utbildningsutbud. Utbildningsutbudet vid universitet och högskolor ska svara mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Universitet och högskolor ska i årsredovisningen redovisa vilka bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser som ligger till grund för beslut om utbildningsutbudet. Ett universitets eller högskolas avvägningar när det gäller t.ex. fördelningen mellan program och kurser på olika nivåer och med olika förkunskapskrav samt fördelningen mellan campus och distansutbildning ska redovisas. Därutöver ska en redovisning lämnas över hur lärosätet möter det omgivande samhällets behov av utbildning. Officersutbildning på grundnivå. Försvarshögskolan och Försvarsmakten ska samråda om officersutbildningens dimensionering inför kommande års antagningsomgång. Försvarshögskolan ska redovisa antalet helårsstudenter och helårsprestationer inom utbildningen. Redovisningen ska vara såväl samlad som könsuppdelad. Högre officersutbildning. Försvarshögskolan ska redovisa hur utbildningsuppdragen har genomförts. En övergripande analys av måluppfyllelsen och väsentliga avvikelser mellan planerad och genomförd verksamhet ska anges och kommenteras. Studieavgifter för tredjelandsstudenter. I årsredovisningen ska den studieavgiftsfinansierade verksamhetens omfattning redovisas. Årsredovisningen ska även innehålla en redogörelse för den studieavgiftsfinansierade verksamhetens eventuella påverkan på ett universitets eller en högskolas övriga verksamhet. Universitet och högskolor ska redovisa antalet tredjelandsstudenter som har deltagit i utbildning inom ett utbytesavtal och de eventuella förändringar som har skett i denna verksamhet. Vidare ska universitet och högskolor redovisa hur samarbetet med Migrationsverket fungerat. Universitet och högskolor ska även redovisa antalet avgiftsskyldiga studenter som har antagits genom separat antagning samt hur den studieavgiftsfinansierade verksamheten har påverkats av detta. Bedömning av reell kompetens. I årsredovisningen ska lärosätena redogöra för hur arbetet med bedömning av reell kompetens utvecklats. Redovisningen ska också innefatta hur lärosätet bidragit till Universitets- och högskolerådets arbete inom ramen för det nämnda uppdraget. I årsredovisningen ska omfattning och förändring av de oförbrukade bidragen och hur de inbetalade forskningsbidragen har utvecklats, ska redovisas och kommenteras. Upplåtande av bostadslägenhet Det ekonomiska resultatet av verksamheten ska framgå av årsredovisningen. i) Av 9 a förordningen (1993:528) om statliga myndigheters lokalförsörjning följer att universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1434) får ingå hyresavtal för bostadslägenhet för att upplåta lägenheten i andra hand till a)utländska studenter inom utbytesprogram med andra länder, eller b) gästforskare vid universitetet eller högskolan, under förutsättning att de inte är anställda där. Vid sådan upplåtelse ges universitet och högskolan rätt att utan krav på full kostnadstäckning ta ut avgift för hyran från studenten eller gästforskaren. Universitet och högskolor ska i sitt arbete med att minska utsläppen av koldioxid från resor och transporter, inom ramen för sitt miljöledningsarbete använda den metodik som tagits fram inom ramen för projektet Resfria möten i myndigheter, Försvarshögskolan har lämnat förslag till regeringen om disposition av det ackumulerade överskottet från utgången av 2015 i den avgiftsfinansierade verksamheten. Lärosätet får i ny räkning disponera överskottet i sin helhet i den avgiftsfinansierade verksamheten. Lärosätet ska i årsredovisning redovisa hur överskottet har disponerats , not

77 9 STYRELSEN Medlemmar Ersättning Övriga uppdrag Ledamöter utsedda av regeringen: Peter Egardt, fd Landshövding, ordförande Romulo Enmark, Rektor kr Rymdstyrelsen, ordförande Riksbanksfullmäktige, ledamot Hufvudstaden AB, ledamot Millesgården, ordförande Thielska Galleriet, ordförande Riksdagens arvodesnämnd, ledamot kr Vinnova, deltagare i bedömargrupp Björn Hedskog, PA Generalmajor, ledamot kr Kungliga Krigsvetenskapsakademien, ledamot Gunnar Holmgren, Landshövding, ledamot kr Kungl. Patriotiska Sällskapet, ledamot Kungl. Sällskapet Pro Patria, ledamot Kungliga Krigsvetenskapsakademien, ledamot Ledamot i Kåpan pensioner Ledamot i Upphandlingsmyndighets Insynsråd Statens utredare i Säkra kommunikationslösningar för blåljusaktörer Statens utredare i Dricksvattenutredningen, avslut juni 2016 Eva-Lotta Kraft, Direktör, ledamot kr Advenica AB, styrelseledamot Nibe Industrier AB, styrelseledamot Xano AB, styrelseledamot Helena Lindberg, Generaldirektör, ledamot kr Konungafonden, ledamot Kungliga Krigsvetenskapsakademien, ledamot Regeringens Krishanteringsråd, ledamot Kustbevakningens insynsråd, ledamot Rymdstyrelsens styrelse, ledamot Anders Silwer, Generallöjtnant, ledamot kr Kungliga krigsvetenskapsakademien, ledamot Lena Gerholm, Professor, ledamot kr Ordförande i Gunnar Ekströms stiftelse för numismatik Ordf i Stockholms Högskoleförening Vice ordf i Folkuniversitet, Kursverksamheten vid Stockholms universitet Ledamot i Folkuniversitetets förbundsstyrelse Ledamot i styrelsen för Henrik Granholms stiftelse Annica Kronsell, Professor, ledamot kr 77

78 Medlemmar Ersättning Övriga uppdrag Medlemmar Ersättning Övriga uppdrag Företrädare för verksamheten: Charlotte Wagnsson Ledamot kr Magnus Ekengren Ledamot (fr.o.m ) Anders Palmgren Ledamot (fr.o.m ) kr kr Kungliga Krigsvetenskapsakademien, ledamot Företrädare för studenter Linnea Nyberg kr Marko Petkovic (t.o.m ) kr Philip Granath (t.o.m ) kr Philip Hedberg Avelind (fr.o.m ) Kajsa Stina Axelsson (fr.o.m ) kr kr 78

79 10 STYRELSENS BESLUT Styrelsen för Försvarshögskolan har den 20 februari 2017 beslutat godkänna Försvarshögskolans årsredovisning för verksamhetsåret Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vi bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande. 44 Stockholm, den 20 februari 2017 Peter Egardt Romulo Enmark Lena Gerholm Björn Hedskog Gunnar Holmgren Annica Kronsell Eva-Lotta Kraft Helena Lindberg Anders Silwer Magnus Ekengren Anders Palmgren Charlotte Wagnsson Kajsa Stina Axelsson Philip Hedberg Avelind Sandra Widèn 44 Försvarshögskolan omfattas inte av förordningen om Intern styrning och kontroll (2007:603), men har valt att följa den ändå. Försvarshögskolans styrelse har därför valt att ha med ett intygande om att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande. 79

80 Styrelsen för Försvarshögskolan På bilden (från vänster): Linnea Nyberg, Kajsa Stina Axelsson, Philip Hedberg Avelind, Anders Silwer, Lena Gerholm, Peter Egardt, Romulo Enmark, Helena Lindberg, Anders Palmgren, Eva-Lotta Kraft, Gunnar Holmgren, Charlotte Wagnsson, Annica Kronsell, Magnus Ekengren Ej med på bilden: Björn Hedskog och Sandra Widén (som ersatt Linnea Nyberg from februari 2017). Diarienummer: 321/2016 Försvarshögskolan Besöksadress: Drottning Kristinas väg 37, Stockholm Postadress: Box 27805, Stockholm Tel Fax