Hur förhåller pedagoger sig till den pedagogiska dokumentationen?

Transkript

1 Malmö högskola Lärande och samhälle Barn Unga Samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Hur förhåller pedagoger sig till den pedagogiska dokumentationen? How do the educators use the pedagogical documentation? Emmie Johnsson Linnea Jalmbo Lärarexamen 210hp Barndoms- och ungdomsvetenskap Slutseminarium Examinator: Thom Axelsson Handledare: Jonas Qvarsebo

2

3 Förord Vi som har skrivit detta arbete läser just nu vår sista termin på lärarutbildningen på Malmö Högskola och har en viss erfarenhet i förskoleverksamheten. Eftersom vi båda känner att vi har en brist på erfarenhet av pedagogisk dokumentation så var detta ämne självklart att studera då vi anser att ämnet är väldigt intressant. Under våren påbörjade vi vår projektplan som var en början till detta arbete. Vidare under våren satte vi oss in i olika litterära skrifter för att bli mer insatta i ämnet som vi valt. Största delen av arbetet har vi valt att skriva arbetet tillsammans då vi kompletterar varandra väldigt bra, men vi har även skrivit vissa delar var för sig. Avslutningsvis vill vi tacka alla pedagoger som bidragit till vårt resultat och vår handledare som varit ett stöd vid detta arbete. Vi vill även tacka oss själva för ett bra samarbete i denna intensiva process. Emmie Johnsson och Linnea Jalmbo

4 Abstract Syftet med denna studie är att ta reda på vad den pedagogiska dokumentationen innebär för de pedagoger vi har intervjuat och observerat. För att få fram vårt resultat har vi använt oss utav frågeställningarna hur, varför och när. Genom att besöka två förskolor och göra både kvalitativa intervjuer och observationer som metod, har vi kommit fram till vårt resultat. Observationerna har vi dock valt att göra på endast en av förskolorna, då vi ansåg att det inte behövdes göras på båda. Samtliga intervjuer har spelats in på ett röstmemo som sedan har blivit transkriberat och analyserats. Vi valde att genomföra observationerna genom anteckningar över vad som hände, med fokus på den pedagogiska dokumentationen. Dessa observationer analyserade vi sedan tillsammans för att få en så klar bild som möjligt av vad som hände i rummet under observationen. Vi har utgått ifrån vårt syfte och frågeställningar när vi gjort våra intervjuer och observationer. Slutresultatet visar på att pedagogerna resonerade olika angående den pedagogiska dokumentationen men båda ansåg att den pedagogiska dokumentationen var en viktig del i verksamheten. Nyckelord: pedagogisk dokumentation, observation, reflektion, förskola

5

6 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Frågeställningar... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2. Tidigare forskning Vad är pedagogisk dokumentation? Historiskt Pedagogisk dokumentation som lärandesyfte Från observation till pedagogisk dokumentation Kritiska röster Fördelar Barns inflytande Metod Intervju Observation Urval Genomförande Forskningsetiska överväganden Resultat och analys En dag på Kungen Vad är det som gör dokumentation till pedagogisk dokumentation? Hur används pedagogisk dokumentation? Pedagogers metoder för att involvera barnen i den pedagogiska dokumentationen Vilka metoder används av respektive förskola? Varför dokumenterar pedagogerna? Fördelar Nackdelar Vad säger läroplanen och andra styrdokument? Sammanfattning Diskussion... 32

7 5.1 Detta hade vi kunnat göra annorlunda... Fel! Bokmärket är inte definierat. 5.2 Frågor som väckts... Fel! Bokmärket är inte definierat. 5.3 Hur man hade kunnat gå vidare... Fel! Bokmärket är inte definierat. Referenslista Bilaga Bilaga Bilaga

8 1.Inledning I läroplanen (Lpfö98, reviderad 2010) finns ett nytt kapitel som heter uppföljning, utvärdering och utveckling där dokumentation är en central del. Detta kapitel riktar sig mycket till att utvärdera förskolans kvalité för att kunna utveckla den. För att detta ska kunna genomföras krävs det att man tillgodoser barnens utveckling och lärande för en uppföljning och dokumentering. Vi är nyfikna på hur pedagoger utgår ifrån detta nya kapitel. Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, (Riktlinjer, Lpfö 98 reviderad 2010:14). Dokumentation har de senaste åren blivit en viktig del i förskolan. Den har blivit en så pass viktig del att den idag även finns med i den reviderade läroplanen (2010). Enligt Fennefoss och Jansen (2009) innebär dokumentationen att man fotograferar, videoinspelar eller antecknar något som händer inne på verksamheten. Barnens teckningar och skapelser är också något som kan ingå i dokumentationerna. För att dokumentationen sedan ska bli pedagogisk så krävs det en process där pedagogerna kan utvärdera sig själv och verksamheten tillsammans med andra pedagoger och barn för att man ska kunna utvecklas. När man gjort dokumentationen fortsätter processen genom att man reflekterar över vad som hände under dokumentationen för att sedan kunna arbeta vidare med detta, men även för att reflektera över vad som gick mindre bra. Man skulle kunna säga att det är just diskussionerna och dialogerna som gör en dokumentation till en pedagogisk dokumentation (Åberg och Lenz Taguchi, 2007). Det handlar alltså inte bara om att utveckla sig själv utan även att utveckla barnen och arbetslaget som ett team. Enligt skolverket innebär dokumentationen också att man dokumenterar vad som händer i barngruppen för att se hur barnen utvecklas. Det är inte bara pedagogerna som dokumenterar utan barnen får även vara delaktiga i den (Skolverket, 2012). Det vi har lagt fokus på i denna forskning är just förskollärares syn på, vad den 8

9 pedagogiska dokumentationen innebär, vem den är till för, varför de arbetar med den och hur pedagoger arbetar utifrån den. Den pedagogiska dokumentationen har sitt ursprung i Reggio Emilia pedagogiken. Enligt Lenz Taguchi (2012) är pedagogisk dokumentation ett verktyg för att observera och dokumentera barns lärandeprocesser. Eftersom man använder sig av exempelvis anteckningar, fotografi, protokoll eller videofilm när man gör en pedagogisk dokumentation så kan pedagogen upptäcka intressen hos varje barn för att fullfölja sin egna och barnens läroprocess. Åberg & Lenz Taguchi (2007) menar att om dokumentationsarbetet inte blir ett stöd till det fortsatta arbetet, blir det bara ännu en sak som ska göras. Att fler förskolor väljer att använda sig utav pedagogisk dokumentationen. Detta har väckt ett intresse hos oss för att ta reda på hur, var, när och varför de använder sig av pedagogisk dokumentation. Vår studie kommer även inrikta sig på för vem pedagogen dokumenterar och vilka för- och nackdelar dokumentationen kan ha Syfte och frågeställningar Vårt syfte är att undersöka hur, varför och när den pedagogiska dokumentationen används av de pedagoger som vi kommer att intervjua och observera. Vi vill även ta reda på vilka fördelar, svårigheter eller hinder som kan uppstå i verksamheten. Hur använder pedagoger sig av den pedagogiska dokumentationen? Varför används den pedagogiska dokumentationen i verksamheten? När och för vem används den pedagogiska dokumentationen? Vilka fördelar finns med den pedagogiska dokumentationen och vilka svårigheter och hinder kan uppstå? 9

10 2. Tidigare forskning I den här delen kommer vi att tydliggöra för vad den pedagogiska dokumentationen innebär, vad läroplanen säger, vem den riktas till och vilka svårigheter och fördelar den har utifrån den litteratur som vi använt oss av. Den största delen av den tidigare forskningen har vi valt att använda oss av litteratur som Hillevi Lenz Taguchi skrivit, då hon är Sveriges största forskare inom pedagogisk dokumentation. Vi har valt att lägga en stor vikt på begreppet reflektion eftersom det har en stor betydelse för den pedagogiska verksamheten. Avslutningsvis har vi valt att skriva om hur barnens inflytande påverkar den pedagogiska dokumentationen eftersom detta har framgått som en av de största fördelarna i den tidigare forskningen. 2.1 Vad är pedagogisk dokumentation? I läroplanen för förskolan står det att barnen ska kunna utvecklas av den pedagogiska dokumentationen (Lpfö 98). Enligt Lenz Taguchi (2007) krävs det då att pedagogerna utvecklar sitt arbetssätt genom den pedagogiska dokumentationen och att de kan inspirera andra till en bättre förskolekultur och därigenom utveckla sina kunskaper om barn och lärande. Hon menar också att den pedagogiska metoden används för att kunna öka sin medvetenhet i det egna arbetet på förskolan och skolan. Detta innebär att man då också ska kunna synliggöra och reflektera över lärandeprocesser och förhållningssätt, detta är något som utgör en större del av den dagliga verksamheten tillsammans med barnen. Det är sedan inte förrän dokumentationen utvärderas och pedagoger arbetar mot nya utmaningar för barns och vuxnas lärande i socialt samspel, som den blir pedagogisk Historiskt Enligt skolverket (uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan pedagogisk dokumentation) har den pedagogiska dokumentationen funnits i förskolan de senaste tjugo åren men enda sedan 1930-talet har man uppmärksammat observationer i förskolan. Då 10

11 handlade observationer mer om hur bra barnen uppnådde det som ansågs vara ett normalt beteende för barn i den åldern (Skolverket, 2012). Skillnaden mellan dessa observationer och den pedagogiska dokumentationen är att observationerna utgick ifrån vad som då var normalt och onormalt beteende bland barnen medans den pedagogiska dokumentationen idag inte har några förväntningar på hur barnens beteende ska vara. Förr låste man in dokumentationen eftersom det gick under sekretesslagen vilket även förekommer idag, men den största delen av dokumentationen är idag tillgänglig för barn och föräldrar. Dessa observationer som fokuserade på onormalt och normalt beteende har helt andra utgångspunkter än vad den pedagogiska dokumentationen har, men det är dessa observationer som bland annat ligger till grund för hur den pedagogiska dokumentationen uppstått. Båda utgår ifrån att utveckla barn utifrån observationer men på olika sätt (Skolverket, 2012). De senaste 30 åren har man använt sig av pedagogisk dokumentation i de Reggio Emilia inspirerade förskolorna, det är troligen utifrån den pedagogiken som grunden lagts tillslut. Inom Reggio Emilia pedagogiken har man valt att lägga fokus på att synliggöra barnen som kompetenta individer och låta barnen fortsätta utforska och kunskapsskapa. Reggio Emilia som arbetssätt visar på att kunskap som vuxna får av barn är precis lika viktig som den kunskap vuxna kan ge barn (Lenz Taguchi, 2011). Den här typen av pedagogisk dokumentation som Reggio Emilia står för överstämmer till stor del med den som framgår ur läroplanen för förskolan reviderad Pedagogisk dokumentation som lärandesyfte Förskollärare ska ansvara för att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med. (Riktlinjer, Lpfö 98 reviderad 2010:14). En stor del av läroplanen betonar att dokumentation, uppföljning och analys är en viktig del i barns utveckling. Dokumentationen blir pedagogisk när den får ingå i ett pedagogiskt sammanhang och målet är att stödja barnen i deras kunskapssökande och utifrån det, ge dem nya utmaningar (Wehner Godée, 2010). Lenz Taguchi har i sitt arbete med dokumentation kommit fram till att man kan få en djupare förståelse för vad barn försöker 11

12 förstå och hur barn lär sig på sin nivå. Eftersom alla barn har olika inlärningsmetoder så anser hon att detta är ett bra sätt att lära sig om alla individer. Genom att veta hur varje individ lär sig och vad de är intresserade av så kan man också utmana barnens tankar och inspirera dem till att söka vidare på utifrån sina idéer. Den pedagogiska dokumentationen innebär även att man ska lyssna mer på barnens tankar och funderingar (1997). I läroplanen står det att varje arbetslag ska följa upp, utvärdera och utveckla utifrån barns intresse och idéer. Lenz Taguchi anser att pedagoger i förskolan borde lyssna mer på barnen och prata desto mindre (1997). Istället kan pedagogerna genom barnen lära sig hur barnen lär sig, tänker och uttrycker sig i sin omgivning. Dokumentationen ska därefter leda till att pedagogerna reflekterar över barnens uttryck, känslor och lärande, för att sedan kunna bli ett nytt projekt som intresserar barnens behov (Skolverket, 2012) Från observation till pedagogisk dokumentation Enligt Åberg & Lenz Taguchi (2009) dyker ofta begreppet observation upp när man talar om dokumentation. De menar att det handlar om hur man tolkar de olika begreppen observation och dokumentation, de påpekar även att det är viktigt att ha en öppen dialog om vilken betydelse de olika begreppen har för att vi ska kunna förstå varandra. De beskriver observationen som något man gör för att medvetet iaktta barnens samspel, verksamheten och så vidare. Under observationen blir pedagogen nyfiken och vill förstå vad som egentligen händer eftersom detta är vad som sedan ligger till grund för vad som ska dokumenteras. Dokumentationen är i sin tur något som pedagogen valt ut utifrån observationen, alltså något specifikt som pedagogen uppmärksammat. När man har dokumenterat och sedan reflekterar tillsammans med arbetslaget om det man dokumenterat blir dokumentationen pedagogisk. Det krävs alltså en dialog mellan pedagoger, barn tillsammans med pedagoger och barn emellan och att den används i det fortsatta arbetet. 12

13 2.2 Kritiska röster Wehner Godée (2010) anser att ingen kan i ord eller bild återspegla allt som ett barn säger och gör. Enligt Svenning (2012) är risken med dokumentation att vuxna är så inriktade på vad de själva har planerat eller upplevt som bra dokumentation att de inte uppfattar barnens egna upplevelser och tankar. Författaren menar att det är skillnad mellan vad barnen egentligen tycker och vad vi vuxna upplever. Svenning skiljer på barnperspektiv och barnets perspektiv, hon menar att när vi gör en pedagogisk dokumentation utgår vi ifrån den synen vi vuxna har på barnet. Detta innebär att vuxna utgår ifrån barnperspektiv och inte barnets perspektiv. Enligt Wehner- Godée (2010) finns det många förskolor, fritidshem och skolor som uppfattar att en pedagogisk dokumentation enbart handlar om att samla barns skapelser eller att sätta upp dokumentationer på väggarna. Hon anser att risken med att observera och dokumentera är att den kan vara något tidskrävande och att den inte passar alla. Mycket tid går åt till att lära sig verktygen och att avgöra vad som är viktigt, då pedagogerna ofta har för mycket material som de sedan inte vet hur de ska använda sig av. Fennefoss & Jansen (2008) tar också upp att processen är krävande, hon menar även att det ställs krav på pedagogernas kompetens och mottaglighet för förändrig. Lenz Taguchi (2011) anser att det krävs ett gemensamt reflektionsarbete för att den pedagogiska dokumentationen ska fungera. Till en början måste det ske ett förändringsarbete som alla i arbetslaget är med på. Flera forskare har kommit fram till att ett effektivt reflektionsarbete är nödvändigt för att kunna förändra den pedagogiska verksamheten. Wehner- Godée (2010) tar också upp förändringsarbetet, hon menar att först måste arbetslaget utgå från samma syfte med dokumentationen och sedan även utgå ifrån samma strategier. Det har även en stor betydelse över vilka roller de olika pedagogerna har i arbetslaget, maktbalansen kan till en början kännas provocerande för en del pedagoger. Detta är något som till stor del handlar om förändringsarbetet om att experimentera med nya förhållningssätt som ibland kan kännas som man tappar kontrollen. 13

14 2.3 Fördelar Lenz Taguchi (1997) har i sitt arbete med dokumentation kommit fram till att man kan få en djupare förståelse för vad barn försöker förstå och hur barn lär sig på sin nivå. Eftersom alla barn har olika inlärningsmetoder så anser hon att detta är ett bra sätt att lära sig om alla individerna. Genom att veta hur varje individ lär sig och vad de är intresserade av så kan man också utmana barnens tankar och inspirera dem till att söka vidare på barnens egna idéer. Åberg &Lenz Taguchi (2005) menar att man kan få en annan bild på barnens vägar till kunskap. Ett exempel, är att få insikt om hur miljön påverkar barns lärande. Dokumentation är ett bra verktyg för att kunna förstå vilka behov barnen har. Genom observationer kan man då observera hur, vad och var barnen möts och hur, med vad och vem eller vilka de leker med, för att man sedan som pedagog kunna utforma en miljö så att den tillfredsställer barnen i just det behovet barnen är i då Barns inflytande Enligt Lindgren & Sparrman (2003) är dokumentationens syfte att den ska kunna bidra till att barnen blir sedda som individer men även att barnen tillsammans med sina föräldrar ska kunna påverka sin vardag och utveckling. Genom detta får barnen större inflytande i förskolan och ökade möjligheter till självförtroende och självständighet. Dokumentationen används mestadels i förskoleverksamheten menar Lindgren & Sparrman men den är även ett verktyg för att kunna förstå barns funderingar och tankar. De menar även att varje barns röst blir hörd och detta anser dem gynnar barnens perspektiv. Detta är också något som Johansson & Pramling Samuelsson (2003) påpekar, de menar att det är viktigt att barn får sina föreställningar och tankar synliggjorda. De anser att detta tjänar till två syften, det ena syftet är att genom att barnen hjälps åt att minnas vad de har gjort så utvecklas dem och det andra syftet är att de även tillsammans med andra barn och pedagoger utvecklar sina tankar. Enligt Wehner- Godée, 2010 skapar barnen en relation kring dokumenterat material genom att de upptäcker sig själva, sitt tänkande och beteende vilket leder till att barnen utvecklas i sitt lärande. Dokumentationen ska även ge barnen möjlighet till att minnas, komma ihåg, 14

15 känna igen och få möjlighet till att reflektera över hur de kan gå vidare i sin läroprocess, SOU 1997:157:99 (Lindgren & Sparrman 2003). Barnen får reflektera genom att pedagogerna ställer frågor om varför barnen har gjort som de gjort. Lenz Taguchi menar även att barnen inte bara upptäcker sina egnas tankar och beteenden utan även får syn på kamraternas upplevelser, erfarenheter och känslor genom en tidigare dokumentation (1998). Som vi nämnde innan så anser Wehner Godée (2010) att dokumentationen kan vara tidskrävande. Granberg (2001) anser dock att dokumentationen inte tar tid från barnen utan tvärtom, den ger pedagogen mer tid till förståelse för barnets beteende och handlingar och kan därmed ge barnet möjlighet till bättre utveckling. Hon menar att det finns många anledningar till varför man bör dokumentera, bland annat kan pedagogen följa barnens utveckling och lärande över en längre tid och därmed jämföra vad som hänt under tiden. På så sätt kan man även forma och utveckla verksamheten lättare efter barnens utveckling och intressen. Genom att man visar upp barnens teckningar och skapelser så visar man barnen respekt, barnen känner sig stolta över sina verk och ser sitt eget lärande. 15

16 3. Metod I följande kapitel kommer vi att redogöra för våra metodval, urval och genomförande som är ett underlag till vår forskningsstudie. Avslutningsvis kommer vi gå in på de forskningsetiska överväganden som vi gått igenom. För att ta reda på så mycket som möjligt så har vi valt att arbeta med två olika metoder, som är intervjuer och observationer. Dessa metoder har vi sedan valt att dela upp i olika rubriker och därefter gått djupgående på ämnet för att få en större förståelse för vad de olika begreppen betyder. 3.1 Intervju Den intervjuform som vi har valt att använda oss utav är kvalitativa metoden, vilket innebär att respondenten kan få möjlighet att tala fritt. Vi har valt denna metod eftersom man kan få ett mer djupgående svar av den man intervjuar. Man har då även möjlighet till att ställa följdfrågor och respondenten kan ställa frågor till oss om det är något som han eller hon undrar (Patel & Davidsson, 2011). De påpekar även att den kvalitativa metoden ger utrymme för den som blir intervjuad att svara med sina egna ord. Intervjun valde vi att spela in med hjälp av ett röstmemo. Enligt Trost (2005) är det en fördel med inspelade intervjuer då man kan höra tonläge och ordval som man inte upptäckt tidigare. Vi har använt oss av öppna frågeställningar för att undvika ledande frågor och för att få ut så mycket som möjligt av pedagogernas egna uppfattningar. De öppna frågeställningar innebär att man inte har några givna svar så som ja och nej. Intervjuer har gjorts med fyra olika pedagoger från två olika förskolor, varav två av pedagogerna intervjuades tillsammans. Nackdelen med denna intervjuform är att respondenten kanske vill göra ett gott intryck på intervjuaren och svarar det som hon/han tror intervjuaren vill höra (Larsen, 2009). De andra två intervjuades enskilt, fördelen med detta är att pedagogerna kan använda sig utav verkliga händelser för att beskriva vad de menar, detta kallas för narrativ intervju. 16

17 3.2 Observation Vi hade en öppen observation där våra observatörer var väl medvetna om att vi var där men vi höll oss till sidan för att inte ta åt oss någon uppmärksamhet under vårt besök. Eftersom vår studie utgår ifrån hur pedagogerna använder sig av dokumentation i verksamheten så valde vi att använda oss utav en strukturerad observation. Detta innebär att vi redan har en uppfattning sedan tidigare om vad vi vill få ut av observationen (Patel & Davidsson, 2011). I observationen har vi koncentrerat oss på vad som dokumenteras, hur det dokumenteras och när det dokumenteras. Då vi observerade på en förskola med åldern 3-5 år så tyckte vi att observationsmetoden var en bra metod då vi kunde se hur pedagogerna arbetar med dokumentation i jämförelse med vad deras svar på intervjuerna blev. Nackdelen med observationsmetoden är dock att den är tidskrävande och ett problem kan vara att man inte vet om de beteenden som sker under observationen sker i naturliga sammanhang (Patel & Davidsson, 2011). 3.3 Urval Intervjuerna gjorde vi i ett enskilt rum inne på förskolan och observationerna gjordes där barn och pedagoger var just då. Observationerna skedde med två kvinnliga pedagoger, båda mellan åldern år. Dessa pedagoger är även två av dem som vi har intervjuat. Två ytterligare intervjuer har gjorts på en annan förskola, även dem var kvinnliga pedagoger i mellan åldern år. Detta har vi gjort för att få synpunkter från pedagoger med olika erfarenheter på olika förskolor eftersom de har olika utbildningar, jobbat olika länge och har olika arbetssätt på diverse förskola. Vi har valt att använda oss av fiktiva namn, såsom Kungen och Drottningen på de förskolor vi besökt och Madde och Linda på två av de fyra pedagogerna vi både intervjuat och observerat. 17

18 3.4 Genomförande Vi började med att ringa till rektorn på Kungen för att se om det fanns möjlighet att komma till någon av hennes avdelningar. Hon tog kontakt med en avdelning och meddelade oss efter några dagar att det gick bra. När det började närma sig, besökte vi förskolan för att presentera oss, vilken utbildning vi går, syftet med vårt besök och hur vi skulle gå till väga. Personalen visade en positiv inställning till besöket och vi bokade även in tider för våra observationer och intervjuer. Några dagar senare tog vi kontakt med Drottningen för att boka in tider, där vi valt att endast göra intervjuer. När vi gjorde våra observationer på Kungen antecknade vi det som hände under aktiviteten som kändes relevant för vår studie. Intervjuerna skedde enskilt med varje pedagog och vi, som intervjuare, delade upp frågorna på hälften. Enligt Trost (2005) är det viktigt att ha ostörda intervjuer för att respondenten ska känna sig trygg. Under intervjuerna hade vi igång ett röstmemo för att få med allt som sades och även få med tonläge och liknande som är svårt att få med på skrift. När intervjuerna var klara visade pedagogerna oss en del av den pedagogiska dokumentationen som de hade gjort tidigare, bland annat i pärmar och en läroplanstavla som hängde i kapprummet. På läroplanstavlan fanns olika mål utifrån läroplanen som verksamheten arbetade för. När observationerna och intervjuerna var gjorda transkriberade vi dessa. När man transkriberar från en röstinspelning är det viktigt att tänka på att mimik, gester, kroppsspråk och betoningar försvinner (Patel & Davidson, 2003). För att få med detta valde vi att transkribera direkt efter. Därefter diskuterade vi vad vi fått reda på i dessa intervjuer och observationer och hur vi kunde använda oss av detta i vårt resultat. Veckan därpå gjorde vi vår andra intervju med de två pedagogerna som arbetar på Drottningen, de valde att bli intervjuade tillsammans. Larsen menar att detta kan vara positivt då intervjupersonerna kan tala fritt utifrån våra frågor, vilket ger oss möjlighet till att ställa följdfrågor (Larsen, 2009). Våra följdfrågor ledde till att vi fick mer utförliga svar på våra frågor. Därefter transkriberade vi även dessa intervjuer. Samtliga intervjuer tog ungefär minuter. 18

19 3.5 Forskningsetiska överväganden Vår målsättning är att få fram så bra forskning som möjligt utan att kränka eller förnedra någon av dem som vi har intervjuar. Detta har vi bland annat gjort genom att inte lämna ut några personliga uppgifter på dem vi har intervjuat, förskolorna och de som är involverade. Som vi nämnde innan så har vi istället valt att använda oss av fiktiva namn så som Kungen och Drottningen. Respondenterna kommer även vara medvetna om detta redan innan studien. Enligt Patel & Davidson (2011) måste alla uppgifter vara konfidentiella, det vill säga att man inte får lämna ut uppgifter till utomstående och därmed inte identifiera en enskild individ i forskningsresultaten. Alla berörda är medvetna om syftet med forskningen, de har själv fått välja om de ville delta och fått reda på att information används i vårt resultat är endast till för forskningen. Patel & Davidson (2011) menar att det måste vara en balans mellan det allmänna som man behöver ta reda på för att kunna utföra forskningsarbetet och att man skyddar individen mot insyn på individens privata som exempelvis livsförhållanden. Innan forskningsarbetet har vi kommit överens med förskolepersonalen om hur vår studie kommer att ske etiskt korrekt. Under observationerna valde vi att koncentrera oss på hur pedagogerna använde sig av dokumentation och inte lika mycket på vad aktiviteten innehöll. 19

20 4. Resultat och analys Här nedan kommer vi att presentera resultatet vi fått från våra intervjuer och observationer utifrån pedagogernas syn på pedagogisk dokumentation. Båda förskolorna är kommunala förskolor som är belagda i samma kommun i Skåne. På förskolan Kungen observerade vi en aktivitet där de använde sig utav fotografering och röstmemo som metoder under dokumentationen. Efter observationen gjorde vi våra intervjuer med de två pedagoger som höll i aktiviteten och dokumentationen. Båda pedagogerna hade förskollärarutbildning. Dagen efter kom vi tillbaka för att vara med på deras planering där de gick igenom den pedagogiska dokumentationen. Då fick vi se vad som de ansåg vara, en pedagogisk dokumentation. Den andra förskolan Drottningen intervjuade vi två pedagoger, en med förskollärarutbildning och en med barnskötarutbildning. Pedagogerna på Drottningen valde dock att ha sina intervjuer tillsammans. 4.1 En dag på Kungen På förskolan Kungen har pedagogen Madde precis påbörjat sin samling tillsammans med barnen i samband med fruktstunden. Barnen delas upp beroende på om barnen vill göra ett experimentera eller vara ute. Vi väljer att stanna kvar inne tillsammans med experimentgruppen. Linda tar fram avdelningens gemensamma Ipad. Att använda denna sortens teknik har blivit allt vanligare i förskolor och skolor, både Linda och Madde påpekar att Ipaden gör det lättare för att kunna göra dokumentationer. Madde påpekar att med hjälpa utav Ipaden kan både barnen och pedagogerna reflektera över en tidigare dokumentation. Madde håller i aktiviteten medan Linda går runt och fotograferar. Bredvid Madde ligger ett röstmemo, den spelar in allt som sägs i rummet. Det är en fördel att använda sig av flera dokumentationsmetoder enligt Wehner-Godée, hon menar genom att använda sig utav röstmemo som ett observationsmedel kan man höra hur barnens tankeprocesser fungerar och därefter kan man också se hur deras tankeprocess utvecklas (2010). Barnen verkar inte 20

21 lägga märke till varken Ipaden eller Linda, kanske beror detta på att barnen är vana vid situationen. Linda fotograferar de tillfällen då något nytt händer i rummet, exempelvis när Madde tar fram en Ramlösa flaska och när hon sedan häller vatten och olja i flaskan. Vattnet ska vara till hälften av flaskan, för att demonstrera hur mycket hälften är, berättar Madde om ett äpple som de tidigare skurit på hälften. Lite senare gör Madde ännu en återspegling med ett äpple som var gammalt och ruttet. Madde frågar barnen om de kommer ihåg hur det ruttna äpplet såg ut genom att visa bilden på det ruttna äpplet på Ipaden. Därefter gör hon en jämförelse med äpplet och den gamla oljan. Wehner-Godée (2003) anser att genom reflektioner och diskussioner om tidigare dokumentationer så kommer barnen lättare ihåg något som de upplevt tidigare. De pratar flera gånger om vad som händer i experimentet, barnen får lukta på oljan och under tiden tar Linda bilder, hon är noga med att ta minst ett foto på varje barn. Enligt Wallin (2003) är det bra om man innan har bestämt vad man ska dokumentera, i detta fall är syftet vad som händer med oljan och barnens reaktioner på det som händer med den. Madde ber ett av barnen ta fram sin pärm, detta barn har gjort detta experiment tidigare men valde att göra det igen. Barnet visar upp sin egen dokumentation i pärmen från förra tillfället utifrån vad han ansåg hände under experimentet. Madde visar upp pärmen med dokumentationen så alla barnen får se barnets dokumentation. När experimentet är slut får barnen gå och leka och Madde tar sedan med sig ett barn i taget och gör en dokumentation utifrån det barnet berättar hände under experimentet. Barnet sätter sig ostört i en soffa hos Madde och börjar med att hitta bilder på sig själv från aktiviteten som nyss gjordes och sedan utifrån de bilderna gjorde barnet ett kollage i Ipaden. När man tar reda på vad varje individ intresserar sig för och hur de lär sig så kan man också utmana barnens tankar och inspirera dem till att söka vidare på barnens idéer. Dokumentationen ger även tillgång till att lyssna mer på barnens tankar och funderingar (Lenz Taguchi, 1997). Pedagogerna talar om dokumentationen som en dialog då man diskuterar vad som hänt och vad det är barnen intresserar sig för. Wallin (2003) anser att genom dialogen så blir det tydligt vad barnen sett. Det största fokuset ligger på det som barnen intresserade sig för och hur de kan använda sig av detta vid nästa aktivitet. När barnet har valt sina bilder, får hon själv välja hur stora eller små bilderna ska vara genom 21

22 att dra ut eller ihop bilden på skärmen. Det tar bara någon minut innan hon valt storlek på sina bilder. Allt detta gör barnet genom ett program på Ipaden. När man har tankat ner foton i datorn kan man med hjälp av ett ordbehandlingsprogram skriva text till bilderna, detta gör att barnen känner sig delaktiga (Wehner Godée, 2003). Barnet får tänka efter och återberätta det som hände under aktiviteten medans pedagogen antecknar det barnet säger. Wehner Godée menar att när man dokumenterar vad barnen gör får man sedan en kommunikation tillsammans med barnen genom att de får berätta eller läsa upp vad de har gjort. Därför får barnen också tänka tillbaka och komma ihåg vad som hänt under aktiviteten. Johansson & Pramling Samuelsson menar också att barnen får dokumentera sina föreställningar om vad som är viktigt för dem, även att man som pedagog då förstår vad barn uppfattar och reflekterar kring saker och ting (2003). 4.2 Vad är det som gör dokumentation till pedagogisk dokumentation? Det som blir pedagogisk dokumentation är när vi tillsammans sitter och reflekterar och diskuterar, vilket vi gör varannan vecka. (Linda) De två förskollärarna på Kungen som vi observerade dagen innan, träffar vi inne på avdelningens arbetsrum under deras planering. Pedagogerna går igenom bilderna som de tog under experimenttillfället och gör även paralleller till andra lärotillfällen. Under tiden som Linda visar bilderna berättar hon även vad hon tänker vid de olika tillfällena och så vidare. När hon har visat bilderna tar hon fram ett dokument som heter Analys av dokumentation (bilaga 2) med temat: hur rör sig oljan i flaskan. Största delen av analysen handlar om barns lärande, intresse och olika begrepp. De diskuterar också om det var skillnad mellan pojkars och flickors intresse för experimentet men menar på att det inte har någon betydelse för vilket kön barnet har. De anser istället att det kan vara en viss skillnad mellan åldrarna då de yngre barnen hade svårare för att hänga med. De förhållningssätt och den barnsyn som man har återspeglas i det arbetet och aktivitet som man väljer att göra (Lenz Taguchi, 1997). 22

23 För att sedan gå vidare med experimentet så diskuterar dem en aktivitet till nästa tillfälle som innebär att barnen själva ska ta med egna flaskor, då de istället kommer att göra experimentet utan olja. Wallin (2003) menar att om det händer något som intresserar barnen så får man byta fokus. Vid nästa tillfälle kommer målet att vara färglära eftersom pedagogerna såg ett intresse för färg hos barnen. Eftersom oljan var gul och karamellfärgen var blå, som de hällde i flaskan för att se vad som hände, så blev färgen i flaskan grön när pedagogen skakade den. Eftersom barnen visade ett intresse till varför färgen blev grön så valde pedagogerna att gå vidare med tema färg nästa gång. Enligt Skolverket ska dokumentationen leda till att pedagogerna reflekterar över barnens uttryck, känslor och lärande som sedan leder till ett nytt projekt som intresserar barnens behov (Skolverket, 2012). Under avsnittet om utveckling och lärande i läroplanen (Lpfö 98 reviderad 2010) skrivs det att arbetslaget ska ansvara för att barnen ska tycka att det är lärorikt och meningsfullt att lära sig nya saker och också ställas inför nya utmaningar (Johansson & Pramling Samuelsson, 2003). Dokumentationen ska sedan genom dessa reflektioner ge barnen möjlighet till nya utmaningar (Lenz Taguchi, 1997). Andra läroprocesser som pedagogerna påpekade var bland annat matematik, färg, upp och ner, flyta, väcka intresse. De mål ur läroplanen som de valt att arbeta vidare med är natur och teknik. 4.3 Hur används pedagogisk dokumentation? Båda förskolorna anser att de använder sig av pedagogisk dokumentation men de har olika uppfattningar om vem den riktas till. Kungen anser att dokumentationen i första hand är till för barnen då det är deras utveckling som går i första hand. Men dem nämner även att det är en viktig del för pedagogerna så att dem ska kunna planera det fortsatta arbetet och för att kunna utvecklas som pedagoger. Läroplanstavlan i hallen är dock mer till för att föräldrarna ska kunna se varför verksamheten ser ut som den gör. Pedagogerna menar att genom att göra föräldrarna medvetna om att det finns pedagogiska tankar bakom aktiviteterna som görs och att förskolan har mål att sträva efter blir föräldrarna delaktiga i arbetet på förskolan. Drottningen däremot anser att dokumentationen inte är riktad till barnen när de går i förskolan utan då är den mer inriktad på föräldrarna och det fortsatta arbetet för pedagogerna. Enligt Wehner- Godée (2010) så är pedagogisk dokumentation i första hand till för barnet och den ska inte vara någon form av bedömning av barnen. 23

24 På Drottningen ritar man månadsteckningar som de sedan sätter upp på en speciell vägg. Dessa teckningar kan vara en inledning till samtal barnen emellan. De kan då samtala tillsammans vad de kände och tänkte när de gjorde sin teckning. När månaden sedan är slut tar man ner teckningarna och sätter dem i barnens egna dokumentationspärmar. När väggdokumentationen ska ge plats åt en ny kan det gamla materialet sättas in i en pärm (Wehner Godée, 2010). Till deras teckningar lägger pedagogen till antecknar på bilden då barnet själv berättar vad han eller hon har ritat. Dessa pärmar har barnet tillgång till och kan se tillbaka på hur de har utvecklats i sitt ritande. För att barn ska kunna kommunicera med pedagoger och föräldrar och visa sina erfarenheter kan de visa dessa med hjälp av både bilder, målningar och berättelser (Lenz Taguchi, 1997). Pedagogerna hade även en egen pärm med olika blanketter, bland annat en handlingsplan för barn med speciellt stöd och underlag för pedagogisk dokumentation inför utvecklingssamtal (bilaga 3). På avdelningen tar även pedagogerna foto som de visar på deras digitala fotoram i hallen. Detta är något som även Lenz Taguchi tar upp då hon menar på att pedagogerna kan visa diabilder tagna på barnen då de utför olika aktiviteter, eller tillexempel ha en stund där de visar upp teckningar som barnen själv har ritat (1997). På frågan om hur länge avdelningen på Drottningen arbetat med pedagogisk dokumentation så svarade pedagogerna att det beror på vad man menar att pedagogisk dokumentation innebär, men med det material som dem använder så anser dem att de har arbetat med det i flera år. I förskolan har man alltid använt sig av någon slags dokumentation och den har alltid varit en del av pedagogernas arbete (Johansson & Pramling Samuelsson, 2003). Många förskolor, fritidshem och skolor uppfattar att den pedagogiska dokumentationen enbart handlar om att samla barns skapelser eller att sätta upp dokumentationer på väggarna. Men för att dokumentationen ska kunna vara pedagogisk så krävs det finns en pedagogisk tanke bakom arbetet och att den synliggör barnens kunskapsskapande och andra kompetenser för att förändra den egna pedagogiska användningen (Wehner- Godée, 2010). 24

25 4.3.1 Pedagogers metoder för att involvera barnen i den pedagogiska dokumentationen När dokumentationen pågår under vår första observationsdag så agerar barnen som deltagare och det är inte förrän efter dokumentationen som de involverar barnen. Barnen reflekterar sedan tillsammans med förskollärarna över vad som hände under aktiviteten. Wehner- Godée (2010) anser att man skapar en relation mellan pedagogen och barnet när man reflekterar tillsammans. Som vi nämnt så gjordes deras dokumentationer tillsammans med en Ipad och bilder som var tagna ifrån aktiviteten. Enligt Åberg & Lenz Taguchi (2007) har barn lättare för att reflektera över något om de får ha tillgång till fotografier som synliggör det som hänt. Madde påpekar att det blir lättare att diskutera vad som hände med de äldre barnen då de har gjort detta en längre tid, därför är de mer vana vid att visa vad de tycker och influera i hur det kommande arbetet ska vidareutvecklas. Dagen efter när vi kom tillbaka och observerade pedagogernas planering, diskuterade pedagogerna barnens intressen under aktiviteten och vilket av dessa intressen de kunde arbeta vidare med. Diskussioner och reflektioner är även något som Lenz Taguchi (2007) kommenterar som något viktigt i den pedagogiska dokumentationen Vilka metoder används av respektive förskola? Kungen har dokumenterat sedan fyra år tillbaka men menar att den inte har varit pedagogisk förrän ett år tillbaka. De nämner att de använder sig av Ipad, kamera, röstmemo och skriftliga observationer, vilket stämmer överrens med vår tidigare observation. Wehner- Godée (2010) anser att för att få en övergripande dokumentation så krävs det att man använder sig av olika dokumentationsmetoder. Om det fungerar så arbetar pedagogerna på Kungen helst två stycken när det arbetar med den pedagogiska dokumentationen, då en kan dokumentera och en kan hålla i aktiviteten. Barnen får vara med och bestämma hur den pedagogiska dokumentationen ska se ut och sedan kopplar pedagogerna aktiviteten som dokumenterats till läroplanen. 25

26 Efter dokumentationen följer pedagogerna upp med en ny aktivitet som är tagen utifrån barnens intresse under den förra aktiviteten. Intressena uppmärksammas i dokumentationen och pedagogerna diskuterar vad som hände, vad som gick bra respektive mindre bra och hur de ska utveckla aktiviteten. Vad som ska dokumenteras beror helt och hållet på vad dokumentationen har för syfte. De två huvudsyftena är dels arbetsprocessen, alltså det läraren gör och tänker, men även barns förståelse för sin omvärld (Johansson & Pramling Samuelsson, 2003). Enligt Lenz Taguchi (2007) blir inte dokumentationen pedagogisk förrän den används för att förstå och arbeta mot nya utmaningar för barns och vuxnas lärande i socialt samspel. 4.4 Varför dokumenterar pedagogerna? Det Kungen vill få ut av den pedagogiska dokumentationen är att de ska kunna arbeta vidare utifrån barnens intresse, utveckla sig själv som pedagog och kunna koppla aktiviteterna till läroplanen och styrdokument. En av pedagogernas syn på den pedagogiska dokumentationen är följande: Det är så jag kan se hur jag kan arbeta vidare, med barnens intresse, vad var det som fångade dem, min egen roll i de hela, vad var det som fungerade och inte fungerade och hur kan jag arbeta vidare till nästa gång. (Linda) Enligt Lenz Taguchi (1997) kan man använda pedagogisk dokumentation som ett arbetsverktyg för att kunna se sin egen läroprocess som pedagog men även kunna se till barnens läroprocesser. Drottningen vill kunna reflektera över barnens utveckling, låta barnen själv se sina framsteg och kunna använda det vid utvecklingssamtal. Kungen anser att det är viktigt att dokumentera för att kunna se barnens och ens egen utveckling. Drottningen däremot har valt att arbeta med dokumentationen eftersom det står som en viktig punkt i läroplanen och kommunens riktlinjer. På frågan om vad som ska dokumenteras svarade en av pedagogerna på drottningen: Vad som är relevant för barnets utveckling utifrån de mål och riktlinjer från läroplanen. Om det nu är något barn som har något svagare område med språket, motoriken eller vad 26

27 det nu är, så kan detta barnet möjligen komma ikapp i det området men sen ska ju starka sidor också stå. -Drottningen Fördelar Fördelarna med dokumentationen enligt Kungen är att man hela tiden kan vidareutveckla sitt arbete, fånga barnens intresse och att man kan diskutera olika saker som man upplevt. Enligt Lenz Taguchi kan man få en djupare förståelse för vad barn försöker förstå och hur barn lär sig på deras nivå. Hon menar att genom dokumentationen lär pedagogerna sig alla barnens inlärningsmetoder både som individer och i grupp. På detta sett kan man även utmana barnens tankar och inspirera dem till att söka vidare på sina idéer (1997). Fördelarna enligt Drottningen är att man inte glömmer något till utvecklingssamtalen eftersom allt är dokumenterat och om barnet skulle få några svårigheter senare så har barnets utveckling dokumenterats. Inför utvecklingssamtalen fyller pedagogerna i ett underlag för pedagogisk dokumentation (bilaga 3), pedagogerna anser att den gör att det enklare för dem att se så att alla barnen har uppnått målen utifrån läroplanen. Enligt Lindgren & Sparrman (2003) är syftet med dokumentationen i första hand att barnen blir sedda som individer men även att barnen tillsammans med deras föräldrar ska kunna påverka sin vardag och utveckling. Detta underlag handlar om barnens utveckling och påminner en hel del om den individuella utvecklingsplanen. Wehner- Gorée (2010) anser att man bör byta ut Individuella utvecklingsplaner och checklistor mot pedagogiska handlingsplaner och pedagogiska dokumentationer Nackdelar Nackdelarna enligt pedagogerna på Kungen kan vara ifall man inte har möjlighet att vara två pedagoger under dokumentationen och att man dessutom måste få tiden att räcka till. De anser sig ha arbetat länge med dokumentation men menar att det har tagit lång tid att ändra arbetssätt till pedagogisk dokumentation från att bara dokumentera. Wehner- Godée anser att risken med att observera och dokumentera kan vara att den är något tidskrävande och att den inte passar alla. En hel del tid går åt till att lära sig verktygen och att avgöra vad som är viktigt. Ofta börjar det med att pedagogerna har mycket material som de inte vet 27

28 hur det ska använda sig av (2010). Kungen poängterar dock att så länge man har de rätta verktygen så tar inte den pedagogiska dokumentationen någon tid. De anser även att de dessutom är lättare för att kommunicera med sitt arbetslag och man finner ett lugn med sina kollegor om dokumenterar. De nämner att man kan lita på sina kollegor och man har lättare för att erkänna sina brister och styrkor för att kunna arbeta vidare. Lenz Taguchi (2011) skriver att det måste ske ett förändringsarbete i arbetslaget vilket kan ta tid. Jag har vissa intressen som jag är bättre på än Linda vilket är viktigt för mig att kunna erkänna och Linda har vissa intressen som hon är bättre på. Så för att få ut så mycket som möjligt av verksamheten så är det svårt att bara jag dokumenterar mina ansvarsbarn. (Madde) I Maddes citat tar hon upp att det är viktigt att kunna se sina brister och fördelar för att den pedagogiska dokumentationen ska fungera. Enligt pedagogerna på Drottningen kan nackdelen exempelvis vara om man får en dokumentation från en annan avdelning och inte får chansen att skaffa sig en egen uppfattning. De tar bland annat upp ett exempel på en pojke som nyligen börjat på deras avdelning. På pojkens förra avdelning hade de gjort mycket dokumentation på föräldrarnas förfrågan. Wehner- Godée (2010) anser att föräldrarna ska ha en påverkan på fostran även i förskolan. Detta var på grund av att de kände att han inte hade språket med sig. När pojken började på Drottningen så kände den ena pedagogen att hon inte ville titta igenom dokumentationerna eftersom hon kände att hon hade kunnat få en förutfattad mening om pojken. Hon ville istället lära känna pojken utifrån sina egna dokumentationer. När hon sedan hade lärt känna pojken så läste hon igenom de gamla dokumentationerna och kände att det inte alls stämde överrens med det hon själv hade upplevt. Enligt Wehner- Godée (2010) beror dokumentationen på vad man har för egna tolkningar och på vilket sätt man valt att dokumentera. 4.5 Vad säger läroplanen och andra styrdokument? Enligt båda förskolorna utgår de ifrån läroplanen när de gör sina dokumentationer. I läroplanen för förskolan finns det ett kapitel som heter uppföljning, utvärdering, 28

29 utveckling. Detta kapitel tar upp hur viktigt det är att dokumentera för att kunna följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras (Lpfö 98 reviderad 2010:14). Skolverket skriver att det handlar om att dokumentera med hjälp av exempelvis kamera, film eller att anteckna det som händer mellan barn, vuxna och miljön i verksamheten. Som vi tidigare nämnde så använder Kungen sig av läroplanen bland annat i deras läroplanstavla, barnens dokumentationspärm, kompissol och man kan se korta utdrag ur läroplanen uppsatt på förskolan. Det är barnen som bestämmer hur deras utformning på dokumentationen ska se ut och därefter lägger pedagogerna till citat från läroplanen för att bekräfta varför de gjort som de gjort. Detta kan pedagogerna sedan ha som underlag till föräldrarna, då får föräldrarna en djupare förståelse i varför verksamheten ser ut som den gör. Enligt läroplanen ska föräldrarna ha möjligheten att vara delaktiga i verksamheten och på så sätt ha inflytande i den pedagogiska planeringen (Lpfö 98 reviderad 2010). Pedagogerna berättar om olika projekt de haft på förskolan, bland annat när de byggde en rymdraket med hjälp av mjölkpaket. På rymdraketen satte de upp citat från läroplanen för att tydliggöra vad och varför de gjort som de gjort. Drottningen betonar att de utgår ifrån läroplanen när de dokumenterar, bland annat så har de citat ur läroplanen uppsatta på en vägg när man kommer in på förskolan. De brukar också ha olika bilder i trappan upp till avdelningen som barnen själv har gjort eller bilder på barnen, där de lagt till olika mål ur läroplanen som visar vad barnen har gjort och lärt sig. Vid föräldrakontakt kan pedagogerna utifrån läroplanen stödja sig vid varför verksamheten ser ut som den gör. 4.6 Sammanfattning Avsikten med den här undersökningen var att ta reda på vad pedagogisk dokumentation innebär på de förskolor som vi varit och observerat och gjort intervjuer på. Frågeställningen om varför och när den pedagogiska dokumentationen används, visade 29

30 resultatet att man kan se väldigt stora skillnader på hur de olika pedagogerna tolkar vad den pedagogiska dokumentationen innebär eftersom de har olika syn på hur man använder sig utav den. Drottningens anledning till att de använder dokumentation är till största del för att den står med i läroplanen och styrdokument medans Kungens anledning är att de känner att både de och barnen utvecklas utav den. Drottningen använder sig av dokumentationen när de ska utvärdera inför utvecklingssamtal och Kungen gör det vid olika tillfällen. För att sedan gå vidare till vår frågeställning som lyder: hur den pedagogiska dokumentationen används i verksamheten, så använder sig de olika förskolorna av två skilda arbetsmetoder, de belyser olika saker i verksamheten och har dokumentationer för olika syften. Kungen använder sig av olika materiel så som Ipad, kamera, anteckningar och Drottningen använder sig mestadels av barnens teckningar. På Drottningen anser de att den pedagogiska dokumentationen är en utvärdering till utvecklingssamtalen. Medans Kungen dokumenterar för att utveckla barnets lärande och sitt eget arbetssätt som pedagog. Kungen använder sig av olika material och metoder som de sedan reflekterar över. För att få ett djupare resultat kunde man även gjort observationer på Drottningen som ett komplement till intervjun. Om man jämför Lenz Tagutchis forskning med Drottningens sätt att använda pedagogisk dokumentation så överstämmer dessa arbetssätt inte eftersom Drottningen inte använder sig av de material och reflektioner som Lenz Taguchi nämner. Studien visade på att Kungen har ett stort engagemang för arbetet med den pedagogiska dokumentationen då de var entusiastiska i sitt arbete medans Drottningen mer uppfattades som det var ännu en sak att göra. Detta, eftersom Drottningens svar på varför de dokumenterar var att de var tvungna enligt skolledning i kommunen och läroplaner, vilket innebär att deras uppfattning om vad pedagogisk dokumentation innebär, inte stämde överrens med den forskning vi använt oss av. Resultatet utgår dock endast ifrån de fyra pedagogers intervjuer och de observationer som gjort. Samtliga respondenter anser att tiden räcker till även om den tidigare forskningen pekar på att det kan finnas en tidbrist. Intervjufrågorna och observationerna som gjordes stämde väl överrens. 30