Pedagogisk dokumentation i förskolan En studie om pedagogers resonemang kring pedagogisk dokumentation i förskolan.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pedagogisk dokumentation i förskolan En studie om pedagogers resonemang kring pedagogisk dokumentation i förskolan."

Transkript

1 Malmö högskola Lärande och samhälle Barn Unga Samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng på grundnivå Pedagogisk dokumentation i förskolan En studie om pedagogers resonemang kring pedagogisk dokumentation i förskolan. Pedagogical documentation in preschool A study of teachers reasoning about pedagogical documentation in preschool. Annica Projkovska Kerstin Pettersson Lärarexamen 210 hp Barndoms- och ungdomsvetenskap Slutseminarium Examinator: Annika Åkerblom Handledare: Lotta Nyrén 1

2 2

3 Förord Vi som har skrivit detta examensarbete är verksamma i förskolan sedan många år tillbaka. Eftersom vi har känt varandra under en längre tid, har det varit extra roligt att vidareutbilda sig till förskollärare samtidigt. Båda är intresserade av pedagogisk dokumentation, som en metod att dokumentera, utvärdera och utveckla förskolan på. Det är en metod som vi kommer i daglig kontakt med på våra förskolor. Därför var det inte svårt att enas om vad vi skulle skriva om. Då vi startade upp vår uppsats, diskuterade vi tillsammans hur vi ville lägga upp vårt arbete. För att få en så rättvis bild som möjligt, bestämde vi oss för att få in minst tio pedagogers syn på pedagogisk dokumentation. Vi lämnade ut enkätfrågor till tio pedagoger och intervjuade ytterligare tre pedagoger. Vi har sedan tolkat och analyserat empirin. Var och en har läst in sig på litteraturen, skrivit ner tankar och gjort kopplingar till litteratur. Sedan har vi skickat arbetet till varandra flera gånger eller träffats för att utbyta tankar, bearbeta och sammanställa våra kommentarer. Vi vill passa på att tacka alla pedagoger som har ställt upp för oss genom att medverka i enkäter och intervjuer. De har visat stort engagemang då vi vet hur tidspressat schemat redan är på förskolorna idag. Genom att pedagogerna senare kan få ta del av vår uppsats och se andra pedagogers syn på pedagogisk dokumentation, hoppas vi att de känner att de får något tillbaka. Detta examensarbete hade inte blivit vad det blev utan Lotta Nyrén, som har varit vår handledare och varit vårt stöd under hela arbetet. Vi har fått många snabba och givande kommentarer och ifrågasättande från henne, som drivit vårt arbete framåt. Sist men inte minst vill vi tacka varandra för ett roligt och givande samarbete. Och att vi även ska kunna använda oss av vår nya kunskap och reflektioner från vår uppsats, i vårt kommande arbete som förskollärare. Annica & Kerstin 3

4 Abstract Projkovska, Annica & Pettersson, Kerstin (2013). Pedagogisk dokumentation i förskolan - En studie om pedagogers resonemang kring pedagogisk dokumentation i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen Malmö Högskola. Syftet med studien var att undersöka hur några pedagoger resonerar kring pedagogisk dokumentation ute i förskolans verksamhet. Vad och varför dokumenterar pedagogerna? Men även hur barnen involveras i detta arbete. Resultatet av den insamlade empirin visar att pedagogerna är positiva till pedagogisk dokumentation, även om det är ett tidskrävande moment i verksamheten. De anser att pedagogisk dokumentation är ett verktyg som utvecklar både verksamheten och de själva som pedagoger. Det pedagogerna främst väljer att dokumentera är de projekt som förskolan arbetar med. Vidare menar pedagogerna, att pedagogisk dokumentation är en del av kvalitetsarbetet och att verksamheten kan kvalitetssäkras genom detta arbetsverktyg. Det finns dock en osäkerhet bland några pedagoger på hur och vad de ska dokumentera. Vår slutsats är att pedagogerna i vår undersökning anser att pedagogisk dokumentation är ett bra verktyg för att utvärdera, utveckla och synliggöra verksamheten för barnen, föräldrarna, sig själva och andra utomstående. Nyckelord: Delaktighet, integritet, pedagogisk dokumentation och reflektion. 4

5 Innehåll 1 Inledning Syfte och frågeställningar Bakgrund Reggio Emilias pedagogiska filosofi Dokumentationens plats i förskolans styrdokument Tidigare forskning Pedagogisk dokumentation; Vad och varför? Dokumentation som process eller produkt? Pedagogisk dokumentation; För vem? Vuxnas maktposition Metod Metodval Urval Genomförande Forskningsetiska övervägande Resultat och analys Att synliggöra barns lärande Vad väljer pedagogerna att dokumentera? Projekt Lärsituationer Barnens integritet Barnens delaktighet i dokumentationerna

6 5.5 Möjligheter respektive hinder Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Förslag till vidare forskning Referenser Bilaga

7 1 Inledning Under de senaste åren har vi fått se hur den pedagogiska dokumentationen fått en alltmer framträdande roll i förskolan. I den reviderade läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev 2010) står det att dokumentation bör ses som ett verktyg för att synliggöra verksamheten på. Vardagen på förskolan ska observeras och dokumenteras så att både barn och pedagoger ges möjlighet att reflektera över olika situationer. Men hur tänker egentligen pedagogerna på olika förskolor om pedagogisk dokumentation? Vi som skrivit denna uppsats har varit verksamma i förskolan under många år och har sett att många pedagoger tar till sig verktyget pedagogisk dokumentation. Men många är osäkra på hur man ska gå tillväga i dokumentationsarbetet. Vi har upplevt att det efterfrågas någon sorts mall för att underlätta arbetet. Då det är pedagogerna som dokumenterar barnens lärprocesser och utveckling är det lätt att de tolkar dokumentationerna utifrån eget perspektiv. Vi anser att det är viktigt att reflektera tillsammans med barnen, för att få deras syn på dokumentationen. Svenning (2011) ställer sig frågan om väggarna i förskolan ibland fungerar som en utställning av personalens prestationer? Utifrån detta resonemang undrar vi om och hur pedagogerna ger barnen inflytande i den pedagogiska dokumentationen. Enligt förskolans styrdokument ska förskolans kvalitet kontinuerligt dokumenteras för att pedagogerna ska kunna analysera och utveckla verksamheten. Vilka dilemman ser pedagogerna ute i verksamheten då de använder sig praktiskt av pedagogisk dokumentation som arbetsverktyg? Och hur involveras barnen i detta arbete? Samtidigt som pedagogerna ska synliggöra verksamheten, ska de visa respekt för det enskilda barnet. Hur kombineras dessa två uppgifter i förskolan? Följaktligen kan man då fråga sig om pedagogisk dokumentation alltid är av godo? Många pedagoger upplever att pedagogisk dokumentation tar mycket tid från barngruppen. Wehner-Godéer (2000) menar att den pedagogiska dokumentationen måste ersätta något annat i verksamheten, för att det inte ska upplevas som ännu ett krav på pedagogerna. Vi anser att pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som ligger i tiden just nu. Pedagoger behöver ständigt resonera kring detta verktyg i sin 7

8 verksamhet, eftersom pedagogisk dokumentation bidrar till att förändra och förbättra verksamheten i förskolorna. Ovanstående resonemang gör att vi blir nyfikna på hur pedagoger ute i verksamheten tänker kring pedagogisk dokumentation och vad det innebär för dem. Vi ser fram emot att få svar på detta utifrån empirin. 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur några pedagoger resonerar kring pedagogisk dokumentation i verksamheten. Vad och varför dokumenteras det i dessa förskolor vi valt ut? Vi vill även undersöka om och hur barnen involveras i dokumentationen. Studien tar avstamp i följande frågeställningar: Hur resonerar några pedagoger kring pedagogisk dokumentation i förskolan? Varför dokumenterar de och vad väljer de att dokumentera? Vad ser pedagogerna för möjligheter respektive hinder med pedagogisk dokumentation som arbetsverktyg? Hur involveras barnen i den pedagogiska dokumentationen? 8

9 2 Bakgrund I följande kapitel redogörs för Reggio Emilias filosofi. Anledningen till att vi gör en fördjupning i denna filosofi, är att pedagogisk dokumentation som arbetsmetod har sitt ursprung just i Reggio Emilia. Avslutningsvis diskuteras hur styrdokumenten behandlar dokumentation. 2.1 Reggio Emilias pedagogiska filosofi Många förskolor i Sverige har fått inspiration av de kommunala förskolorna i Reggio Emilia, där den pedagogiska dokumentationen har sitt ursprung. Reggio Emilia har blivit ett begrepp som står för en pedagogisk filosofi. Lyssnande, dokumentation och reflektion är några kännetecken på denna filosofi. Man ser på olikheter som ett viktigt värde och har en syn på barn som kompetenta och viktiga medborgare, väl värda att lyssna på. Reggio Emilias filosofi är ett demokratiskt ställningstagande. Enligt Reggio Emiliainstitutet kombineras en levande praktik med det teoretiska arbetet. Man arbetar med verklighet och fantasi och med många olika uttryck samtidigt. Varje barn ses som unik och ständigt involverad i ett lärande där såväl barn som vuxna skapar sig själva i relation till andra i ett livslångt lärande. Pedagogernas förhållningssätt är viktigt, menar Lenz Taguchi (2005). Hon anser att vår barnsyn speglar sig i hur arbetet med barnen fungerar. Grundstenen i Reggio Emilias inspirerade arbetssätt är en gemensam barnsyn, där barnen ses som kunskapssökande individer. Vidare uttrycker hon att den pedagogiska filosofin i Reggio Emilia har grundats på en övertygelse om att den kunskap som vuxna kan få om och av barn är lika viktig som den kunskap som vuxna kan ge barnen. Enligt Reggio Emiliainstitutet står den pedagogiska filosofin för ett pedagogiskt arbetssätt som bygger på en stark tro på människans möjligheter, en djup respekt för barnet och övertygelse om att alla barn föds intelligenta med stark drivkraft att utforska världen. De uttrycker också att Reggio Emilia inte är ett pedagogiskt program som man kan kopiera eller ta över. Detta eftersom den pedagogiska filosofin ständigt förnyas och 9

10 utvecklas med barnens behov som utgångspunkt, men även i takt med det moderna samhällets snabba förändring. Däremot kan man inspireras av grundtankarna för att sedan utveckla dem i sitt eget sammanhang, utifrån sina egna förutsättningar. 2.2 Dokumentationens plats i förskolans styrdokument Pedagogisk kvalité och kvalitetsutveckling har fått en mer framträdande roll i förskolan. Förskolans läroplan (Lpfö 98 rev.2010) är ett politiskt styrdokument och där uttrycks samhällets intentioner med förskolans verksamhet. Förskollärarens ansvar finns beskrivet i läroplanen men det finns även utrymme för tolkningar och egna beslut. Många pedagoger arbetar med pedagogisk dokumentation i förskolorna som ett verktyg för att synliggöra barns utveckling och lärande, men även för sin egen utveckling som pedagog. Den 1 juli 2011 trädde den nya reviderade läroplanen för förskolan i kraft. Uppföljning, utvärdering och utveckling har tillkommit som ett nytt avsnitt där förskollärarens ansvar framhålls; Att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner (Lpfö 98 rev.2010:14). I det nya avsnittet i läroplanen används endast ordet dokumentation, som ett sätt att följa upp och utveckla den pedagogiska verksamheten. Inte förrän Skolverket ger ut stödmaterialet: Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan (Skolverket, 2012) nämns ordet pedagogisk dokumentation. Här ges exempel på hur pedagogisk dokumentation kan användas som ett arbetsverktyg, för att kunna utvärdera och utveckla verksamheten. Stödmaterialet är en del av Skolverkets arbete för att stödja förskolornas arbete med att dokumentera verksamheten och för att kunna arbeta mot läroplanens intentioner vad gäller uppföljning, utvärdering och utveckling. Palmér (2012) anser att, för att dokumentationen ska bli pedagogisk måste den reflekteras och diskuteras med andra pedagoger, föräldrar och barn, för att sedan vara en utgångspunkt för fortsatt lärande och utforskande. Enda sedan 1930-talet har det funnits ett starkt intresse för att observera och dokumentera barns utveckling och 10

11 lärande. Det gjordes upp schema för hur man såg barns utveckling utifrån vad som ansågs normalt för deras ålder. Sedan grupperades barnen efter ålder och verksamheten planerades utifrån det. Idag talas det om det kompetenta barnet som är medvetet om sitt lärande. Pedagogernas barnsyn har förändrats från bristdiskurs till kunskapsdiskurs. Det är inte individen utan gruppen som dokumenteras och barnens intresse och frågor är sedan grunden för det fortsatta arbetet i projekt och tema. Barnen ska också själv vara med och dokumentera och ha inflytande i vad som framställs (Palmér, 2012). Enligt Palmér (2012) ska pedagoger genom att dokumentera verksamheten synliggöra barns lärande och utveckling. Pedagogisk dokumentation beskrivs som ett arbetsverktyg som kan användas för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Men även för att följa barnens pågående lärprocesser, som sedan blir utgångspunkt för vidare planering av verksamheten. I läroplanen för förskolan föreslås dokumentation som ett verktyg för att utvärdera verksamheten och dess kvalitet. Det är varje pedagogs skyldighet att följa läroplanen och att arbeta mot målen i densamma. Hela arbetslaget i förskolan har ansvar för barnen, men det är enbart förskolläraren som skrivs fram som ansvarig för barnens utveckling och lärande. Både barn, pedagoger och föräldrar ska vara delaktiga i dokumentationen. Eftersom det är förskolläraren som är ansvarig för att dokumentationen utförs, är det deras ansvar att både barn och föräldrar får inflytande i dokumentationen. I läroplanen betonas samspelet mellan barn och vuxna. Barnens nyfikenhet, lust och kreativitet, men även deras utforskande, ska vara centrala i verksamheten. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet (Lpfö98 rev 2010:9). Arbetet med pedagogisk dokumentation ger goda förutsättningar för att lyckas med dessa uppdrag, menar Palmér (2012). Utgångspunkten för pedagogisk dokumentation är att lyssna in det som pågår i verksamheten och att synliggöra det genom dokumentation. Dokumentationerna ska vara en del i det pågående pedagogiska arbetet och finnas tillgängliga i verksamheten, både för pedagogerna och inte minst för barnen och föräldrarna (Palmér, 2012). 11

12 3 Tidigare forskning I följande kapitel redogör vi för tidigare forskning kring dokumentation i förskolan. Eftersom våra frågeställningar även berör barns integritet, så väljer vi att lyfta ett stycke som handlar om vuxnas maktposition. Med maktposition menar vi här att betraktaren har övertaget över den som betraktas, det vill säga att pedagogerna väljer ut vad som ska dokumenteras. 3.1 Pedagogisk dokumentation; Vad och varför? Pedagogisk dokumentation är ett lärande arbetsverktyg, menar Lenz Taguchi (2005). Det handlar om att fånga ögonblicket då något spännande händer med kamera, papper och penna eller bandspelare. Dokumentation av olika processer ger meningsskapande åt både pedagoger och barn. Författaren menar att barnen får makt över sina egna lärprocesser, då pedagogerna aktivt lyssnar på deras tankar och idéer. Lenz Taguchi skriver; Hur ställer vi egentligen frågor till barnen? Och hur samtalar vi med barnen? Tänker vi bara på de rätta svaren som vi själva har, eller lyssnar vi intresserat på vad barnen har att säga? Genom att vara nyfiken och ställa frågor till barnen, så bidrar det till att vi tänker kring demokrati och etik och det är pedagogernas ansvar, påtalar Lenz Taguchi (2005). Förr utgick man ifrån att alla barn följde en färdig mall, men genom pedagogisk dokumentation får man syn på hur olika barn tänker och utvecklas. Den barnsyn som pedagogerna har, får konsekvenser för hur de förhåller sig till barnen, föräldrarna och kollegerna i sitt arbete (Lenz Taguchi, 2005). Pedagogisk dokumentation ska göras tillsammans med barnen inte på barnen, poängterar Palmér (2012). Då ökar barnens delaktighet i sitt eget lärande. Om barns delaktighet kan man läsa i Lpfö 98(rev 2010); Arbetslaget ska dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara (Lpfö 98 rev.2010;15). Vidare påpekar Palmér (2012) att dokumentationen i sig inte ger någon vidare effekt på lärandet, utan det som ger resultat är vårt sätt att analysera och reflektera tillsammans 12

13 med barnen. Hon påtalar även att som pedagog ska man tänka på, att de observationer som görs på barnen, endast är det som pedagogen har sett. Därför behöver de kompletteras med andras aspekter och synvinklar. Olika situationer bör dokumenteras och diskuteras med andra kolleger, för att kunna utvärdera och utveckla arbetet vidare, menar Palmér. Dahlberg, Moss och Pence (2002) menar att det som dokumenteras inte är en sann verklighet. De menar att pedagogisk dokumentation är en social konstruktion, där pedagogerna är deltagande medkonstruktörer, eftersom det är de som väljer ut vad som är viktigt att dokumentera. Det finns många fördelar med pedagogisk dokumentation anser Bjervås (2011), men det riktas ändå kritik mot metoden. Det finns kritiker som undrar om det alltid är positivt för den som ska synliggöras att bli synliggjord? Som vuxen ska man sätta sig in i barnens situation, skulle vi vuxna vilja bli dokumenterade utan att bli tillfrågade? Enligt Pramling-Samuelsson (2012) kan vuxna som dokumenterar, bli tysta iakttagare och glömma bort att kommunicera med barnen. Genom intoning och kommunikation sker den viktigaste lärprocessen med barnen enligt Pramling-Samuelsson, då måste pedagogen vara hundra procent närvarande. Pedagogerna blir angelägna om att barnen ska prestera något som blir fint att visa upp. Därför är det viktigt att fundera över hur dokumentationen ska användas. Vidare menar Pramling-Samuelsson att dokumentation inte går ihop med att ha ett helhetsperspektiv, som vissa pedagoger hävdar att de har i förskolan. Därför blir pedagogerna i förskolorna så vilsna när det gäller dokumentation och efterfrågar någon form av mall som kan användas. Men då har det istället blivit fokus på en produkt, och inte att lärandet är en process som är det viktigaste i förskolan (Pramling-Samuelsson, 2012). 13

14 3.2 Dokumentation som process eller produkt? Sheridan & Pramling-Samuelsson (2009) hävdar att dokumentation riskerar att bli huvudfokus, istället för en mindre aspekt av arbetet med barn. Författarna anser att dokumentation betraktas som en slutprodukt allt för ofta. I stället ska den tjäna som en dörr till lärande. Vidare anser de, att den kunskap pedagogerna fått genom att dokumentera och analysera behöver de också kunna använda för att utmana barns lärande vidare. Det finns en stark strävan hos pedagogerna att fånga barns perspektiv genom dokumentationer, men det finns en begränsad kunskap och otillräckliga verktyg för att analysera dokumentationerna, anser författarna Sheridan & Pramling- Samuelsson (2009). Andra författare, som Wehner-Godéer (2011), påtalar att när en pedagogisk dokumentation fungerar som bäst blir den navet i hjulet som sätter snurr på pedagogiska och didaktiska tankar i barngruppen. Vidare skriver hon att pedagogisk dokumentation handlar om att vi är beroende av varandras lyssnande och seende för att skapa ny kunskap av vårt eget arbete och om barns lärande. Hon menar att det är viktigt att vi utbyter erfarenheter och ifrågasätter invanda tankar tillsammans med andra pedagoger, för att synliggöra olika tolkningar. Eftersom vi lägger märke till olika saker och att ingen äger sanningen om en dokumentation, är detta oerhört viktigt. För att sammanfatta dessa resonemang kan man säga att en pedagogisk dokumentation inte blir pedagogisk förrän den får verka i ett pedagogiskt sammanhang mellan barn, pedagoger och föräldrar. Man ska se dokumentationen ur flera olika perspektiv. 3.3 Pedagogisk dokumentation; För vem? Pedagogisk dokumentation handlar om att synliggöra menar Lenz Taguchi (1997). Pedagogen kan bli synlig för sig själv, barnen kan bli synliga både för sig själva och för föräldrarna och förskolans kvalitet kan bli synlig för utomstående. Genom att arbeta med pedagogisk dokumentation får pedagogen en roll som observatör. Vidare menar författaren att all dokumentation som görs kommer verksamheten till gagn oavsett om vi gör den för oss själva, för barnen eller politiker. Hon fortsätter; Barnen 14

15 kommunicerar till pedagogerna sina tankar och erfarenheter. Via dokumentationen kan pedagogerna också kommunicera tillbaka till barnen. Pedagogen kan läsa upp för barnen vad de hade sagt gången innan, så att barnen får syn på sina egna tankar igen för att utgå från den i sitt fortsatta tänkande (1997:64). Genom att dokumentera får pedagogen ett konkret material att reflektera över. Lenz Taguchi (2000) hävdar att man har ett visst tankesätt och detta gör att man inte ser andra sätt att tolka omvärlden. Genom dokumentationen ser pedagogen då saker som de har tagit för givet och får möta olika uppfattningar och skilda förståelser (Lenz Taguchi 2000:12). Bjervås (2011) hänvisar till en studie av arbete med pedagogisk dokumentation. Författaren menar att det är ett positivt redskap där pedagoger kan mötas och lära av varandra. Vidare menar hon att reflektion är viktig eftersom det som uppfattas i en dokumentation påverkas av personliga tankar. Den pedagogiska dokumentationen hjälper barnen att tillsammans sätta ord på omvärlden och att dokumentationerna väcker barns nyfikenhet att göra likadant som andra. Bjervås synliggör även i sin studie att pedagoger gör motstånd mot dokumentation. De pedagoger som intervjuades i studien, menade att många dokumentationer görs i onödan, eftersom de samlas på hög och att de inte används. En svårighet med pedagogisk dokumentation är att förstå på vilket sätt de ska föra tillbaka dokumentationerna till barnen ansåg pedagogerna. Vidare menar pedagogerna i studien, att det finns en risk att barnen blir objekt som dokumenteras och reflekteras över. Pedagogerna ansåg också att det finns svårigheter med att dokumentera samtidigt som de ska vara delaktig och kunna utmana barnen. Svenning (2010) menar att en dokumentation aldrig är sann, eftersom det är en tolkning av en situation. Författaren påpekar att dokumentation enbart visar vad som sker vid en viss tidpunkt. Andra som får möjlighet till insyn i verksamheten är föräldrarna, enligt Kennedy (1999). Genom pedagogisk dokumentation är det lättare för dem att bli delaktiga i verksamheten. Föräldrarna kan då följa sitt barns utveckling och detta blir en grund för samtal mellan föräldrar och barn och föräldrarna får förtroende för verksamheten (Kennedy, 1999). 15

16 3.4 Vuxnas maktposition Vuxna har alltid en maktposition i relation till barn. Den som betraktar har makt över den som blir betraktad menar Lindgren och Sparrman (2003:59). De hävdar att man ska reflektera över vilka positioner barn tilldelas. Det är ofta pedagogen som är betraktaren och då hamnar barnen i underläge. Vidare skriver de att barnen ska ges rätten att själva bestämma när de vill vara med i en dokumentation. De menar att när barn ser sig själva i en dokumentation kan de bli påminda om hur de förväntas agera för att tillhöra normen. Även Palmer (2012) påtalar att verksamheten ska genomsyras av ett etiskt förhållningssätt, där individens frihet, integritet och okränkbarhet ska finnas med som en självklarhet. Vidare anser författaren att det är viktigt att barnen är delaktiga i dokumentationsarbetet och de ska kunna påverka vilka bilder som ska vara med i en dokumentation. Det är även pedagogens ansvar att uppmärksamma om barnen inte vill vara med i en dokumentation. Det är särskilt viktigt, fortsätter Palmer, att kunna tolka de yngre barnens kroppsspråk om de visar att de inte vill vara med. Då måste pedagogerna självklart respektera detta (Palmer: 2012). 16

17 4 Metod I detta kapitel redogör vi för vårt val av metod, urval av enkät och intervjudeltagare, genomförande samt forskningsetiska överväganden. 4.1 Metodval Vårt syfte är att undersöka hur pedagogerna använder sig av pedagogisk dokumentation och på vilket sätt de involverar barnen i detta arbete. Undersökningen har utgått ifrån enkätfrågor som vi lämnat ut till tio pedagoger samt tre kvalitativa intervjuer. Med intervjuerna ville vi få så uttömmande svar som möjligt. Om man vill veta en persons uppfattning om ett bestämt område är intervju en lämplig metod (Bjurwill 2001:37). Eftersom vår ambition var att få förståelse om hur pedagogerna resonerar kring pedagogisk dokumentation, valde vi en kvalitativ inriktning på vår studie. Enligt Stukát (2005) är det hur frågorna formuleras som är avgörande för vilket svar man får. Vi har valt att ställa öppna frågor, och där vi inte har fått tillräckliga svar i förhållande till syftet, har vi ställt följdfrågor. Vi är medvetna om att en kvalitativ metod inte är generaliseringsbar, men det var inte heller vårt syfte med studien. Eftersom vi hade enkätfrågor också fick vi bredd på vår undersökning. Avsikten med studien var inte att jämföra de olika förskolorna emellan, utan att få veta hur pedagogerna resonerar kring pedagogisk dokumentation. 4.2 Urval Enkätfrågor lämnades ut till tio pedagoger på fem kommunala förskolor, på en ort i södra Sverige. Vi valde dessa förskolor eftersom vi kände någon på varje förskola sedan tidigare. Därefter valde vi ytterligare tre informanter som vi skulle intervjua, för att få en djupare diskussion. Då vår undersökning handlar om pedagogisk dokumentation, var ett krav från vår sida att pedagogerna använde sig av detta i sitt arbete. 17

18 Intervjupersonernas namn är fingerade, detta för att skydda deras personliga identitet. De har en yrkeserfarenhet som varierar mellan åtta månader och 36 år. 4.3 Genomförande Vi kontaktade pedagogerna per telefon och informerade dem om vårt examensarbete och det var frivilligt för pedagogerna att medverka i vår studie. Vi besökte samtliga förskolor för att lämna ut våra enkätfrågor. Enkätsvaren hämtade vi in efter en vecka, för att ge dem god tid att tänka efter innan de svarade. Som Patel & Davidsson (2007:71) menar, så blir det mindre risk för subjektiv påverkan, när respondenten inte har övervakning vid ifyllandet av svaren. Enkätfrågorna gjordes som en förstudie till intervjuerna, för att ringa in teman som skulle vara intressanta att fördjupa oss i. Därefter utförde vi tre intervjuer. Vår tanke med intervjuerna var att det skulle ge oss mer material till vår studie på ett djupare plan, eftersom pedagogerna kunde ge oss mer uttömmande svar och vi kunde ställa följdfrågor då det behövdes. Även de pedagoger som blev intervjuade fick tillgång till frågorna i god tid innan intervjun. Tanken var att få informanterna att känna sig trygga och bekväma både med frågorna och svaren. Respondenterna fick mer tid att tänka igenom frågorna och det kan generera i att man får mer utvecklade svar. När intervjuerna utfördes använde vi oss av en diktafon och det underlättade intervjuerna avsevärt, eftersom fokus kunde hållas på samtalet. Intervjuerna har sedan transkriberats, det vill säga skrivits ut i sin helhet. Intervjuerna varade i ungefär en timme. I början av intervjuerna ställdes bakgrundsfrågor om utbildning, antal år i verksamheten och vilken åldersgrupp pedagogerna arbetade med. Därefter följde frågor om vad pedagogerna hade för syfte med den pedagogiska dokumentationen och vad de ansåg vara barnens rätt till integritet och inflytande. 18

19 4.4 Forskningsetiska övervägande Både när vi kontaktade våra informanter per telefon och även när vi lämnade ut enkätfrågorna personligen, informerade vi om följande forskningsetiska principer; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Vi redogör här lite kort för hur vår studie förhåller sig till dessa krav: Informationskravet: De berörda pedagogerna informerades om syftet med vårt examensarbete och hur vi skulle använda resultaten. Pedagogerna fick också information om att deras deltagande var frivilligt och att de kunde avbryta när som helst. Samtyckeskravet: Informanterna blev upplysta om att det är frivilligt att delta och att de själva har rätt att bestämma över sin medverkan. Konfidentialitetskravet: Vi informerade våra informanter om deras största möjliga konfidentialitet. Deras namn skulle fingeras i redovisningen av intervjuerna för att deras identitet inte skulle kunna avläsas i studien. Både deltagare och förskolor är anonyma. Nyttjandekravet: Informanterna upplystes om att de uppgifter som vi samlade in från dem inte får användas till något annat än forskningsändamålet och inte får lämnas ut till någon annan (Vetenskapsrådet, 2002). 19

20 5 Resultat och analys Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger resonerar kring pedagogisk dokumentation i förskolans verksamhet, men även hur barnen involveras i processen. I följande kapitel kommer vi att knyta samman vårt syfte med det empiriska materialet. Citat från informanterna kommer att vävas in. Vi har valt att dela in resultat och analysdelen i följande rubriker: Att synliggöra barns lärande. Vad pedagogerna väljer att dokumentera, där vi delat i resultaten i projekt, lärsituationer och barnens integritet. Barnens delaktighet i dokumentationerna och möjligheter respektive hinder med pedagogisk dokumentation. 5.1 Att synliggöra barns lärande Pedagogerna är eniga om att pedagogisk dokumentation synliggör barnens lärande för barnen, föräldrarna och pedagogerna. De menar att det skapas förståelse mellan dessa parter. Pedagogisk dokumentation är enligt pedagogerna ett utforskande arbetssätt där barnens undersökande och frågor står i fokus. Frida säger; Pedagogisk dokumentation synliggör barnens intressen, deras inflytande, lärande och utveckling. Genom observationer, diskussioner med både barn, pedagoger och andra vuxna (föräldrar) reflekterar vi och analyserar händelser i verksamheten för att verksamheten ska utvecklas. Detta arbetssätt främjar barnens utveckling och lärande baserat på fotografier, videofilmning, dramatisering, målning och teckningar. Ett bra verktyg (Frida). Det framkommer från Frida och flera av de andra pedagogerna, att pedagogisk dokumentation är ett bra verktyg att fånga barnens lärprocesser och utveckling på. Pramling Samuelsson & Sheridan (2006), beskriver dokumentation på ett liknande sätt. Författarna menar att dokumentation ger pedagogerna en möjlighet att se vad som behöver förändras i verksamheten och ger en möjlighet för pedagogerna att tillsammans diskutera det fortsatta arbetet. Även Lenz Taguchi (2000) menar; Genom att 20

21 dokumentera vad barn gör, säger och ger uttryck för på olika sätt, lär vi oss inte bara något nytt om oss själva som pedagoger, utan framför allt lär vi oss något om barnen och hur de upplever, förstår och uttrycker omvärlden (Lenz Taguchi 2000:33). Med detta arbetssätt anser vi att Frida skapar en förutsättning för sin barngrupp att kunna påverka utvecklingen av verksamheten. Barnen får inflytande i verksamheten vilket genererar i att de känner sig betydelsefulla. Genom att tolka Fridas uttalande anser vi att pedagogerna har intagit den postmoderna barnsynen som innebär att de ser barnen som subjekt. En annan av pedagogerna uttrycker det som ett synligt lyssnande. Med det menar hon att man ser olika perspektiv av barnets utveckling genom dokumentationen. Dokumentationen är inte den enskilde pedagogens egna material, utan det är tillsammans med andra pedagoger, barnen och föräldrarna som dokumentationen blir just pedagogisk, anser Doris. Dokumentation kring och av olika händelser och aktiviteter blir pedagogiska när jag reflekterar kring dokumentationen. Jag kan reflektera ensam, tillsammans med kolleger och tillsammans med barnen. Den är för mig ett sätt att hitta nya infallsvinklar, utmaningar och nya intressen kring aktiviteten. Även att hitta spår att följa och att göra barnen delaktiga i verksamheten (Doris). Doris menar också att dokumentation är viktig för att hitta nya spår att följa. Men för att hitta nya infallsvinklar behöver man reflektera med både kolleger och barn. Det är först då dokumentationen blir pedagogisk påpekar Doris. Hon menar att när dokumentationen är i aktiv process så blir den pedagogisk. Åberg och Lenz Taguchi (2009) anser att pedagoger ser olika saker, vilket kan vara viktigt när man ska planera det fortsatta arbetet i verksamheten. Dokumentation är ett medel, men utan dialog sker ingen utveckling. Det är då dokumentationsarbetet leder framåt anser författarna (Åberg & Lenz Taguchi 2009:21). Doris menar vidare, att barnens inflytande, intressen och tankar gör att verksamheten får nya infallsvinklar. Alla på förskolan kan tillsammans följa och utveckla till exempel ett projekt, genom att pedagogerna arbetar med pedagogisk dokumentation. Man kan utläsa av Doris påpekande, att pedagogerna använder dokumentationen fortlöpande både med barnen och med andra pedagoger. Det gör att dokumentationen blir ett 21

22 verktyg i arbetet. Doris framhåller också att pedagogernas arbete på så sätt blir synliggjort. När man reflekterar med andra kommer man att upptäcka varandras oliktänkande. Då kan man granska sin pedagogroll anser Åberg & Lenz Taguchi (2009). I den reviderade läroplanen för förskolan står det att förskolans kvalitet kontinuerligt och systematiskt ska dokumenteras, utvärderas och utvecklas. Det innebär att pedagogerna måste dokumentera varje barns utveckling och lärande, men också att den följs upp och analyseras. Även för Karin innebär pedagogisk dokumentation att man ska utgå ifrån läroplanen; För mig är pedagogisk dokumentation att vi tittar på vad läroplanen säger. Det står att verksamheten ska kontinuerligt utvärderas och utvecklas, då är det hårda krav på oss i verksamheten att göra pedagogiska dokumentationer. Och att pedagogen ska återkomma hela tiden för att synliggöra det osynliga (Karin). Karin anser att det är hårda krav på pedagogerna i verksamheten att dokumentera. Hon tycker även att pedagogerna ska synliggöra det osynliga, det vill säga att man uppmärksammar saker vid dokumentationerna som man annars inte hade upptäckt. Några av pedagogerna ser också att verksamheten kan kvalitetssäkras genom den pedagogiska dokumentationen. På Lenas förskola använder de sig av ett reflektionsprotokoll, där det finns frågor som hjälper pedagogerna att föra arbetet framåt. Det blir en mall som de kan arbeta efter och då blir det också lättare att dokumentera tycker hon. Vidare menar Lena att den pedagogiska dokumentationen ska lägga grunden till pedagogernas arbete. 5.2 Vad väljer pedagogerna att dokumentera? I detta kapitel synliggör vi och analyserar vad pedagogerna väljer att dokumentera. I början av året dokumenterar några av pedagogerna barnens intressen för att senare 22

23 använda detta till att planera vidare. Flertalet pedagoger dokumenterar utifrån projekten, men även lärandesituationer av något slag Projekt Många pedagoger arbetar med projekt som varar kortare eller längre perioder eller så länge intresset finns hos barnen. Greta menar att hon väljer ut olika delar i sitt projekt som hon dokumenterar och använder sig av det för att driva projektet vidare. Ju längre vi kommer med pedagogisk dokumentation, ju mer har vi lärt oss att sålla och välja ut vilka situationer vi ska dokumentera. Allt kan inte dokumenteras. Vi har alltid en kamera till hands liksom skrivmaterial så att vi i vardagen kan dokumentera barnen om det händer något. Till exempel om ett barn tränar sig på egen hand att ta sig upp på gungan eller skriver bokstäver i sanden och så vidare. Vi har pedagogisk dokumentation både för gruppen som helhet (en gemensam dokumentation) och sedan har varje barn sin pärm samlade enskilda pedagogiska dokumentationer (Greta). Greta anser att allt inte kan dokumenteras och att de väljer ut vad som ska dokumenteras. Även Bodil menar att de väljer ut vad som ska dokumenteras, beroende på vilka glasögon man tagit på sig. Med det menar hon beroende på vad hon valt att fokusera på just då. Även Wehner-Godée (2011) menar att dokumentationens syfte måste vara givet på förhand. Det är viktigt att veta vad materialet ska användas till och vad som är fokus. Greta väljer att dokumentera något mätbart, att barnen visar att de kan något. Hon menar att denna form av dokumentation gör barnen medvetna om sin egen lärprocess. Dokumentationen blir då en hjälp för barnen att reflektera och få syn på hur de utvecklas. Wallin (2003) menar att när barnen kan gå tillbaka och se sin egen utveckling, kan detta bli en del av deras identitetsutveckling. 23

24 Flera av pedagogerna säger att de väljer ut vad som ska dokumenteras med hjälp av barnens nyfikenhet och intressen. Karin dokumenterar utifrån vilka kunskaper eller erfarenheter barnen har; Jag tycker att man ska utgå från barns perspektiv, då tycker jag man ska dokumentera vilka kunskaper barn har, de är ju kompetenta, de har ju förkunskaper och erfarenheter. Det ska man dokumentera. Och det andra, vad de har utvecklat, det är ju en jätteviktig bit. Där vi ser deras utveckling. Det ska synliggöras hela tiden. Och tredje saken är för arbetslaget, vad vi ska göra för utveckling. Därför är det tre saker vi ska dokumentera (Karin). Karin anser att det är viktigt att dokumentera för att se vad barnen redan kan och synliggöra deras utveckling. Detta kan tolkas som att hon ser barnen som kompetenta individer med olika färdigheter och erfarenheter. Det är det kompetenta barnet som lyfts fram i hennes dokumentationer. Karin ser barnen som aktiva medskapare i sitt eget lärande. Hennes arbetssätt talar om att fånga barnen där de befinner sig och se vilka intressen de har. Vidare menar Karin att man även ska dokumentera för att se vad arbetslaget behöver utveckla Lärsituationer Flera pedagoger menar att de dokumenterar det som de bedömer vara en lärsituation, samt när de ser en utveckling hos barnen. Lena påtalar att de dokumenterar hela dagen, med fokus på projekt, men även för att visa föräldrarna vad deras barn gör just nu; Om vi dokumenterar ett riktigt guldkorn så kan det hamna i deras pärmar också. Föräldrarna efterfrågar ibland dokumentationer om vi inte gör så många. Alla barn kan inte vara med lika mycket. Vi försöker få dem att förstå att deras barn är mer eller mindre aktiva under året. Nu känner jag att jag måste sluta tapesera väggarna med dokumentationer, utan använda den pedagogiskt, men det är inte så lätt. Det går men vi måste lära oss hur? Systematiserar man dokumentation så kan alla göra det. All personal måste vara delaktig i dokumentation, även om inte alla gör det (Lena). 24

25 Lena anser att de inte kan få med alla barnen lika mycket på dokumentationerna. Hon känner en viss press från föräldrarna som vill ha någon form av dokumentation. Detta leder till att dokumentationerna inte blir särskilt pedagogiska anser vi, men även Lena ger uttryck för detta när hon nämner att hon måste sluta tapetsera väggarna med dokumentationer. Lena påtalar även att föräldrarna borde förstå att barnen är mer eller mindre aktiva under året. Vi tolkar Lenas uttalande som att barnen har inflytande i dokumentationerna, men att initiativet måste komma från de själva, genom att de kommer med önskningar om att bli fotograferade. I förskolans läroplan står det att alla barns utveckling och lärande ska dokumenteras kontinuerligt och systematiskt. Wallin (2003) uttrycker att barn växer ytterligare när de får bli sedda, omtalade och påminda om det kloka de har sagt, gjort och tänkt. Vi tolkar det som att när barnen ser sig själva på bild kan de relatera till sig själva och på så sätt stärka sin självbild. Det Lena beskriver är en dokumentation med bilder och text till, så att föräldrarna kan få en inblick i verksamheten. Den pedagogiska dokumentationen blir då en slutprodukt som sätts upp på väggen. Lenas dokumenterande är exempel på hur pedagogerna kan visa föräldrarna på ett tydligt sätt att de arbetar efter läroplanens intentioner och att de har ett mål med verksamheten. Hon har hittat ett sätt som bidrar till att man får en kontinuerlig kommunikation med föräldrarna. Åberg & Lenz Taguchi (2005) anser att dokumentationen väcker föräldrarnas intresse för verksamhetens innehåll eftersom den blir synlig för dem. Det kanske väcker nya frågor hos föräldrarna och förskolan får en status. Dahlberg, Moss & Pence menar att dokumentation gör förskolan mer legitim. Förskolan får därmed en status som lägger grunden till ett livslångt lärande och inte som en institution för barnpassning. 25

26 Lena menar att de måste lära sig hur de ska använda dokumentationerna pedagogiskt. Enligt Wallin (2003) finns det inte en mall för hur pedagogisk dokumentation ska gå till. Det är viktigt att pedagogerna hittar en modell som passar deras verksamhet. Annars kan det bli att man dokumenterar utan att förstå varför, och detta blir ganska meningslöst, anser Wallin. Enligt läroplanen för förskolan, ska pedagogerna sträva efter att varje barn ska utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och att barnen får möjlighet att påverka sin situation i förskolan. Då blir dokumentationen att gå steget längre än att bara visa upp barnens alster. 5.3 Barnens integritet Alla pedagogerna utom två, svarar att de brukar fråga barnen om de vill bli dokumenterade. En pedagog säger att de frågar barnen om de får lov att sätta in dokumentationerna i pärmen där de samlar barnens enskilda dokumentationer. I dessa pärmar kan barnen tydligt följa sin utveckling. Pärmarna är tillgängliga för barnen och de kan titta i dem och samtala kring när de själva önskar. Lena berättar att barnen till och med hämtar henne när de har något på gång. Hon tycker att barnen känner sig speciella när det är just de som dokumenteras. Barnen ber henne läsa deras dokumentation om och om igen. Ibland händer det att någon inte vill bli dokumenterad eller att de upplever att hon stör dem i deras utforskande, och då respekteras detta, säger Lena. Även om pedagogerna inte frågar barnen om varje enskild bild, så läser de av barnens önskningar, genom att iaktta kroppsspråket och tar eventuellt bort bilden i efterhand fortsätter Lena. En annan av pedagogerna säger så här; Barnen blir tillfrågade om det är ok att de blir fotograferade. Skulle detta glömmas bort så måste jag som pedagog läsa av och lyssna på barnen vad de vill och respektera deras vilja och integritet (Frida). Vi tolkar det som att Frida är lyhörd och har en vilja att se barnens signaler för att undvika kränkningar av barnen och deras integritet. Ida uttalar sig på liknande sätt, att barnens kroppsspråk talar sitt tydliga språk; 26

27 Vi diskuterar vår etik gentemot dokumentation. Vi tolkar och försöker lyssna på barnen om de inte vill. Barnens kroppsspråk talar sitt tydliga språk om de inte vill (Ida). Flera pedagoger påpekar att det händer väldigt sällan att barnen inte vill bli dokumenterade. De menar att barnen är vana vid att bli dokumenterade. Vår tolkning är att dessa pedagoger kanske upplever att dokumentation alltid är positivt för alla barn. Svennig (2008) menar att pedagogerna tillfrågar föräldrarna om lov att fotografera deras barn, men man frågar inte vad barnen tycker. Författaren beskriver vidare att pedagogerna kan känna press från föräldrarna som vill ha mer information om verksamheten och sina barn. Då känner personalen krav att dokumentera ännu mer, anser Svenning (2008). 5.4 Barnens delaktighet i dokumentationerna De flesta pedagogerna säger att de involverar barnen i dokumentationen, genom att i samspel reflektera över fotografier, film och teckningar. Barnen får berätta vad de minns utifrån bilderna. Många pedagoger anser att det är barnen som äger dokumentationerna och att de alltid är tillgängliga för barnen. Åberg och Lenz-Taguchi (2005) menar att barnen tar makten över sitt eget lärande. Reflektionen med barnen är oersättlig, då människors upplevelser skiljer sig åt och därför är det viktigt att reflektera tillsammans. Författarna hävdar att pedagogerna aldrig kan reflektera utifrån ett barns perspektiv. Greta poängterar barns rätt till inflytande i dokumentationerna. Genom att ta tillvara på barnens tankar vid reflektioner och att sedan använda dem vidare i det fortsatta arbetet med barnen. Hon säger så här: Barnen är helt klart involverade i den pedagogiska dokumentationen. Vårt projekt kroppen, utgår från barnens intresse och det är barnen som är drivande och det är deras tankar, nyfikenhet och vilja att lära sig mer om olika saker som ska driva projektet vidare. Därför är det av största vikt att involvera barnen i reflektionerna kring de dokumentationer som görs, för att synliggöra deras tankar och på så sätt ge dem en real möjlighet till att vara drivande. Genom dokumentationen och våra gemensamma samtal kring den, synliggör vi det lärande 27

28 som barnen gör både enskilt och i grupp. Barnen dokumenterar även sina tankar och idéer själv, ofta i form av olika målningar och teckningar. Då ges det möjlighet till reflekterande med olika sinnen. Barnen kan även själva med kameran om de önskar, dokumentera saker som sker. Då brukar vi sätta oss ner tillsammans med barnet så att de får kommentera och berätta vad de vill säga med de fotografier de tagit (Greta). Det Greta menar är, att barnen har inflytande och helt klart är involverade i dokumentationerna. Genom att lyssna på och dokumentera barnens tankar synliggör pedagogerna verksamheten. Därmed blir pedagogisk dokumentation ett verktyg för att visa barns perspektiv och delaktighet i verksamheten. Här ser vi att pedagogerna utgår från barnens intressen och det är barnen som är drivande. Pedagogerna är ödmjuka inför vad barnen har att förmedla. Detta är uppmärksamma pedagoger som ser barnen och har en uppfattning om att barnen är kompetent. Genom dokumentationerna synliggör pedagogerna barnens lärande både enskilt och i grupp. Man använder sig av flera olika typer av reflektion med barnen. Barnen ges även möjlighet att själva dokumentera med hjälp av kamera och på så sätt gör man barnen delaktiga i verksamheten, anser Greta. Barnen är vana vid att bli dokumenterade menar Lena. Hon ser på barnens delaktighet i dokumentationen så här: Jag låter inte alltid barnen vara delaktiga. Barn idag är så vana att bli fotograferade, att de inte reagerar så mycket på det, utan i stället så frågar de: - Får jag se på fotot nu? De vill titta på bilderna med det samma och barn som är vana att vara med på pedagogisk dokumentation, vill själv hålla i kameran och fotografera det kompisen gör. De som inte är så vana att fotograferas vill gärna posera, visa upp sig och le, det blir fel eftersom jag vill dokumentera det som barnen gör. Jag tycker det är kluvet. Nu försöker jag visa barnen dokumentationen och fråga vad som händer på bilden, men egentligen räcker inte tiden till att barnen får kommentera sina bilder (Lena). Lena menar att barnen är vana vid att det fotograferas mycket, så att de inte längre reagerar. Är det så att barnen tar för givet att det ska dokumenteras en hel del, och att detta ska accepteras? Lena nämner också att det inte finns tid till att barnen får kommentera sina bilder. Wehner-Godée (2010) lyfter att det tar tid att hitta en rimlig 28

29 dokumentationsnivå och att man skall tänka på att inte ta på sig mer än vad man hinner med. Hon menar att man får begränsa sin dokumentation, och välja ut vad man ska dokumentera (Wehner-Godée, 2010). Några av pedagogerna har använt sig av en speciell mall för att få med barnens tankar i deras dokumentationer. Pedagogerna reflekterar med barnen genom att ha två bilder till exempel utifrån projektet och en tom ruta. De frågar barnen vad de vill fylla den tomma rutan med, det vill säga vad de vill lära sig mer om. Barnen har då fått rita eller måla för att förmedla till den tomma rutan. 5.5 Möjligheter respektive hinder Alla pedagogerna är ense om att pedagogisk dokumentation synliggör olika lärprocesser och hjälper pedagogerna att få syn på barns lärande. Verksamheten blir iakttagbar för barn, pedagoger och föräldrar. Pedagogerna är eniga om att pedagogisk dokumentation bidrar till att utveckla verksamheten. Pedagogerna lyssnar och inspireras av barnens tankar och idéer. Doris uttrycker sig så här: Fördelen med pedagogisk dokumentation är att jobbet har blivit mer spännande. Eftersom vi utgår från barnens görande, tankar och funderingar vet jag inte alltid i förväg vad som ska hända. Jag lär mig och ser något nytt hela tiden (Doris). Det Doris menar är att om man utgår ifrån barnens tankar vet man inte hur arbetet kommer att utvecklas och att hon som pedagog utvecklas hela tiden. Hon anser vidare att hon ser något nytt hela tiden. Även Wallin (2003) hävdar att pedagogisk dokumentation synliggör det som skett under ytan. Med det menar författaren att man inte ser allt vid första anblicken. Även Greta håller med om att det finns fördelar med pedagogisk dokumentation. Hon menar: Fördelarna med det pedagogiska dokumenterandet är att det synliggör olika lärprocesser och hjälper oss som pedagoger att få syn på barnens lärande och intresse i ett samspel tillsammans med barnen och kollegorna. Den pedagogiska dokumentationen 29

30 är ett verktyg för utveckling och förbättrande av verksamheten i relation till barnet/barngruppen och de resurser vi har till vårt förfogande. Arbetet med pedagogisk dokumentation är mycket givande, det hjälper oss att få syn på det stora i det lilla (Greta). Man kan utläsa från Gretas uttalande, att deras arbete handlar om att utveckla barnens intressen och lärande. Vi tolkar det som, att dokumentationerna underlättar för dem, att synliggöra barnens intressen och att kunna utmana dem vidare i lärprocessen. Detta arbetssätt medverkar till att barnen känner sig hörda och delaktiga i verksamheten. Åberg och Lenz Taguchi (2005) uttrycker att, när man lyssnar på barnen är det medverkan till en demokratisk och meningsfull verksamhet. Även Ida ser positivt på att arbeta med pedagogisk dokumentation i förskolan. Genom pedagogisk dokumentation kan man föra arbetet framåt, anser Ida. Vi kan gå bakåt för att gå framåt. Vi kan följa vårt lärande och utveckla våra tankar och idéer. Genom pedagogisk dokumentation är barnen mera delaktiga i verksamheten (Ida). Vad Ida menar, är att genom dokumentationerna kan man gå tillbaka i arbetet med barnen för att se tidigare händelser, reflektera och sedan gå vidare i projektet. Då känner barnen sig delaktiga i processen. Åberg & Lenz Taguchi (2005) anser att pedagogerna måste ge barnen tillfällen att lyssna till varandras tankar och uttrycka sina egna. Författarna menar att hur barnen blir delaktiga beror på hur vi vuxna ger dem möjligheten (2005:70). Några av pedagogerna nämner att pedagogisk dokumentation är en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Det är ett sätt att kvalitetssäkra verksamheten. Då kan pedagogerna se om de arbetar mot målen i läroplanen. Är det något område som man inte har berört och kan man koppla verksamheten till läroplanen? är några frågor man kan ställa sig. Även om alla pedagogerna är ense om att det finns många fördelar med pedagogisk dokumentation, så nämner de en del svårigheter också. Maja uttalar sig så här: Det svåraste är hur man ska dokumentera barnen och hur man ska få tid till det. Barnens integritet glöms ofta bort på grund av tidsbrist vid dokumentationsarbetet. Jag önskar att vi hade mera tid avsatt för reflektion, kanske med en pedagogista eller någon 30

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.

Läs mer

Varför, vad och hur?

Varför, vad och hur? Varför, vad och hur? 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans

Läs mer

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd Matildaskolan AB Förskoleplan för Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd Matildaskolan AB augusti 2016 1 Inledning Hösten 2011 startar vi med att använda förskoleplanen, och gruppen för systematiskt kvalitetsarbete

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera!

Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera! Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera! Matematik som språk Matematiska begrepp Samtala kring matematik Barns dokumentationer Anna Kärre, förskollärare, arbetar med barn i åldrarna 1-5-år

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Systematisk utvecklingsarbete och utvärdering med hjälp av pedagogisk dokumentation

Systematisk utvecklingsarbete och utvärdering med hjälp av pedagogisk dokumentation Systematisk utvecklingsarbete och utvärdering med hjälp av pedagogisk dokumentation - Förskola i Sverige kristina@mansfeldt.se kristina.mansfeldt@buv.su.se 1 INNAN och EFTER 1998 Socialstyrelsen Skolverket

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda Portfolio ett utvecklingsarbete Regnbågen 2010 Amanda, Lasse, Mats och Linda Vt.2010 Frågeställningar Varför dokumenterar vi, i vilket syfte och för vem? Vad väljer vi för bilder/material/alster att spara

Läs mer

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Verksamhetsidé för Solkattens förskola Verksamhetsidé för Solkattens förskola VERKSAMHETSIDÉ Solkattens förskola är en demokratisk mötesplats för barns lek, lärande och utveckling, inflytande och delaktighet. En välkomnande förskola som genomsyras

Läs mer

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad Pedagogisk plattform Dalhags förskolor Reviderad 2014-01-21 Inledning Utifrån Läroplanens intentioner har Dalhags förskolor enats om en samsyn kring barn, lärande och förhållningssätt. Plattformen är ett

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport

Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport Förskoleverksamheten 2014-05-13 Björnligans förskola Skolområde2 Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport Nuläge Björnligans förskola har 37 barn placerade som är fördelade på två avdelningar,

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

Ekorrens arbetsplan Ht Vt 2015

Ekorrens arbetsplan Ht Vt 2015 Ekorrens arbetsplan Ht 2014- Vt 2015 Arbetsplan Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Vilka tankar hade pedagogerna i början? Vilka frågor kan man ställa i insamlandet för att få syn på barns nyfikenhet och intresse? Vad ser

Läs mer

0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016

0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016 0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016 Förord Verksamhetsidén är en länk i en kedja av olika styrdokument som bildar en helhet. Vårt mål har varit att göra en gemensam tolkning av vad uppdraget innebär för

Läs mer

Pedagogisk dokumentation

Pedagogisk dokumentation Pedagogisk dokumentation - Med inspiration från de kommunala förskolorna i Reggio Emilia, Italien Lpfö-98 Reviderad 2010 2.6 UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING. Förskolans kvalitet ska kontinuerligt

Läs mer

Klubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger

Klubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger Klubbans förskola Forskande barn, Medforskande pedagoger Vi vill att barnen ska minnas förskolan som en plats där de lärde sig att tro på sig själva och sin egen förmåga... DET JAG HÖR DET GLÖMMER JAG.

Läs mer

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Reggio Emilia Reggio Emilia, en stad med ca 150 000 invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Kärnan i verksamheten är ca 35 förskolor

Läs mer

PEDAGOGISK DOKUMENTATION TILL VILKEN NYTTA? Karis, Jan-Erik Mansikka, universitetslektor, Helsingfors universitet

PEDAGOGISK DOKUMENTATION TILL VILKEN NYTTA? Karis, Jan-Erik Mansikka, universitetslektor, Helsingfors universitet PEDAGOGISK DOKUMENTATION TILL VILKEN NYTTA? Karis, 12.5.2017 Jan-Erik Mansikka, universitetslektor, Helsingfors universitet VAD SÄGER DE NYA GRUNDERNA? Pedagogisk dokumentation (kap. 4.2) en arbetsmetod

Läs mer

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013 Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013 1 Innehållsförteckning Vår gemensamma grund 1 Gubbabackens förskola 2 Förskolans uppdrag 3 Värdegrunden 4 Barns inflytande 5 Utveckling och lärande 6 Våra traditioner

Läs mer

FÖRSKOLAN SPILTANS PEDAGOGISKA VISION

FÖRSKOLAN SPILTANS PEDAGOGISKA VISION Varje individ är huvudpersonen i konstruktionen av sin kunskap, en dialog mellan individen och omvärlden. Varje individ blir därför unik i historien Paula Cagliari 2002 Innehållsförteckning 1. Reggio Emilia

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan

Lokal arbetsplan för förskolan Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens

Läs mer

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2015 2016 2 (7) Innehåll Inledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal

Läs mer

Vad är delaktighet/inflytande?

Vad är delaktighet/inflytande? Barns delaktighet i förskolans dokumentation exempel från pedagogisk dokumentation och portfolio Katarina Elfström Pettersson Linköpings universitet, Campus Norrköping 1 Vad är delaktighet/inflytande?

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Storbrons Förskola 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Pedagogisk dokumentation - Hur utvecklande är det?

Pedagogisk dokumentation - Hur utvecklande är det? LÄRARUTBILDNINGEN Examensarbete, 15 hp Pedagogisk dokumentation - Hur utvecklande är det? Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap Handledare: Per-Eric Nilsson

Läs mer

Arbetsplan. Killingens förskola

Arbetsplan. Killingens förskola Arbetsplan Killingens förskola 2016-2017 Inledning Killingen är förskola med endast en avdelning som utgörs av 24 barn i åldrarna 1-5 och 5 pedagoger samt en kock som tillagar lunch och mellanmål. Förskolan

Läs mer

Pedagogisk dokumentation på förskolan

Pedagogisk dokumentation på förskolan Lärarutbildningen Barn, unga och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng grundnivå Pedagogisk dokumentation på förskolan Pedagogical documentation in preschool Jenny Lindh Lärarexamen 210p Barndoms- och

Läs mer

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014 Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014 Arbetsplan Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

RAPPHÖNANS VERKSAMHETSPLAN

RAPPHÖNANS VERKSAMHETSPLAN RAPPHÖNANS VERKSAMHETSPLAN 2017-2018 ÖRKELLJUNGA KOMMUNS VÄRDEGRUND Värdegrunden ska genomsyra vårt arbete och tydligt uppfattas i alla våra möten med kommuninvånarna. Värdegrunden är vårt förhållningssätt

Läs mer

Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten?

Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten? Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten? Pedagogisk dokumentation som grund för uppföljning och utvärdering för förändring Ingela Elfström, Stockholms universitet

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Verksamhets idé. Förskolan Gnistan

Verksamhets idé. Förskolan Gnistan 0 Verksamhets idé Förskolan Gnistan Ht 2016/Vt 2017 Förord Verksamhetsidén är en länk i en kedja av olika styrdokument som bildar en helhet. Vårt mål har varit att göra en gemensam tolkning av vad uppdraget

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Västra Vrams strategi för 2015-2016

Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en

Läs mer

Min förskoleresa. Norrbyområdet

Min förskoleresa. Norrbyområdet Min förskoleresa Norrbyområdet Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. Lpfö-98/10 Fagersta 2014-04-14 Syftet med portfolio/dokumentation

Läs mer

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR Martina Lundström universitetsadjunkt LTU och pedagogista i Piteå kommun DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT BEDÖMNING bakgrund och begrepp VAD SKA

Läs mer

Verksamhetsplan Duvans förskola

Verksamhetsplan Duvans förskola Verksamhetsplan 2018-2019 Duvans förskola Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Reviderad: 2018-08-13 Gäller till: 2019-06-30 1. Verksamhetens förutsättningar

Läs mer

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckan Nattis 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran Värdegrund, vision, arbetsmetod För var och en inom Strands förskolor Att få växa och utvecklas med förundran Alla ska med! Allt går! Alla gör skillnad! Alltid framåt! Välkomna till Strands förskolor För

Läs mer

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN 2016-2017 Innehåll 2016-05-11 Presentation Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass,

Läs mer

Gemensam plattform för utvecklingssamtal reviderad 2017

Gemensam plattform för utvecklingssamtal reviderad 2017 Gemensam plattform för utvecklingssamtal reviderad 2017 Beslut 160617 Reviderat 170818 Innehåll 1. Bakgrund och syfte 2. Övergång till Unikum 3. Arbetsgruppens slutsats 2016 4. Samtalens syfte och upplägg

Läs mer

PEDAGOGISK DOKUMENTATION

PEDAGOGISK DOKUMENTATION PEDAGOGISK DOKUMENTATION - Hur delaktiga är barn? NATALIE KEHÄNEN SARA KALLEMUR Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Pedagogik Självständigt arbete förskolepedagogiskt område Grundnivå, 15

Läs mer

Uppdraget. Vad innebär den reviderade läroplanen och den nya skollagen?

Uppdraget. Vad innebär den reviderade läroplanen och den nya skollagen? Uppdraget Vad innebär den reviderade läroplanen och den nya skollagen? Förskolans värdegrund och uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik

Läs mer

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Lidingö Specialförskola Arbetsplan Lidingö Specialförskola Arbetsplan 2017 2018 Förskolans styrdokument Internationella styrdokument: FNs deklaration om mänskliga rättigheter FNs barnkonvention Nationella styrdokument Skollagen 2010:800

Läs mer

Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016

Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 1-5 år Kullerbyttan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Verksamhetsplan för Årikets förskola Verksamhetsplan för Årikets förskola Läsåret 2015 2016 2 (11) Innehåll Inledning... 2 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens

Läs mer

Pedagogisk dokumentation ett förhållningssätt till och verktyg för barns Delaktighet. Birgitta Kennedy Förskolan Trollet, Kalmar 131016

Pedagogisk dokumentation ett förhållningssätt till och verktyg för barns Delaktighet. Birgitta Kennedy Förskolan Trollet, Kalmar 131016 Pedagogisk dokumentation ett förhållningssätt till och verktyg för barns Delaktighet Birgitta Kennedy Förskolan Trollet, Kalmar 131016 Pedagogiska dokumentation som en mötesplats för ETIK och DEMOKRATI

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR SIG3000, v4.0, 2012-09-24 2017-06-30 ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR [Skriv rubrik] Steninge förskolor 2017-2018 Vår vision och verksamhetsidé: Vår verksamhetsidé bygger på demokratiska värden, där pedagogens

Läs mer

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015 Handläggare Datum Pia Ihse 13 2014-08-06 0480-45 20 40 Tingbydals förskola Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015 Öppna förskolan Kroggärdets förskola Smedängens förskola/ nattomsorg Förskolan

Läs mer

Presentation. Gagnef kommuns vision

Presentation. Gagnef kommuns vision Lokal arbetsplan Presentation Vår förskola är belägen i en äldre fastighet söder om Västerdalälven. Förskolan har öppet 6:30-18:00 och ibland 6:00 18:30. På går 17 barn. Tolv barn är födda 2011 och tre

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Pelikanen

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Pelikanen Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Pelikanen Om kvalitetsarbetet Verksamheter inom skolväsendet ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla verksamheten. Förskolans

Läs mer

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering 2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Förskolan Regattans verksamhetsbeskrivning

Förskolan Regattans verksamhetsbeskrivning Förskolan Regattans verksamhetsbeskrivning 1 Förskolan Regattans pedagogiska grund Barn visar vägen Förskolan vilar på demokratins grund. (Lpfö -98) På Regattan innebär det att barnen ska vara delaktiga

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Verksamhetsplan 2017

Verksamhetsplan 2017 Verksamhetsplan. 2017 Drakens vision Draken är en plats för gemenskap, lärande, möten och vänskap. En plats där olikheter samspelar och värden skapas. Förskolans uppdrag och verksamhet Förskolans ska lägga

Läs mer

Ingela Elfström. Malmö 2014-02-11

Ingela Elfström. Malmö 2014-02-11 Uppföljning och utvärdering för förändring - pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Malmö 2014-02-11 Ingela Elfström Förskolans

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Gunghästen Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Gunghästen Kyrkogränd 16 135 43 Tyresö Tel: 08-5782 74 36 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR SALTSJÖ-DUVNÄS FÖRSKOLOR

VERKSAMHETSPLAN FÖR SALTSJÖ-DUVNÄS FÖRSKOLOR VERKSAMHETSPLAN FÖR SALTSJÖ-DUVNÄS FÖRSKOLOR 2015-2016 Saltsjö-Duvnäs förskolors verksamhetsplan 2015/16 Organisation Saltsjö Duvnäs förskolor består av Långsjöns förskola med fem avdelningar och Saltängens

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Lokal arbetsplan Aspbackens och Silverskattens Förskolor

Lokal arbetsplan Aspbackens och Silverskattens Förskolor Lokal arbetsplan Aspbackens och Silverskattens Förskolor 2012-2013 På förskolorna låter vi oss inspireras av Reggio Emilias pedagogiska tankar och förhållningssätt, med ett reflekterande arbetssätt och

Läs mer

En studie om delaktighet och inflytande utifrån barns perspektiv

En studie om delaktighet och inflytande utifrån barns perspektiv Examensarbete Grundnivå, 15 högskolepoäng Förskollärarutbildningen Vårtermin 2015 En studie om delaktighet och inflytande utifrån barns perspektiv Hur upplever barn på förskolan att de är delaktiga och

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16 Reviderad 150824 Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1 åringar, 1-2 åringar 2-3 åringar,

Läs mer

Förskolan Regattans verksamhetsbeskrivning

Förskolan Regattans verksamhetsbeskrivning Förskolan Regattans verksamhetsbeskrivning 1 Regattans normer och värden Vi pedagoger på förskolan Regattan arbetar utifrån fyra ledord som speglar vår syn på normer och värden. Den här synen ska alltid

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Vi reviderar den för att stämma

Läs mer

Verksamhetsplan Duvans förskola

Verksamhetsplan Duvans förskola Verksamhetsplan 2017-2018 Duvans förskola Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig: Reviderad: Gäller

Läs mer

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad 2016-2017 Skutan Skeppet Glommagården Adolfsbergsskolans förskola 1 Vår verksamhetsidé Alla barn och vuxna ska känna sig välkomna i vår verksamhet. Det

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Björnen FÖRSKOLAN BJÖRNENS VISION Alla ska få möjlighet att utveckla sina förmågor genom att Uppleva Upptäcka Utforska Utmana

Läs mer

PEDAGOGISK DOKUMENTATION I FOKUS

PEDAGOGISK DOKUMENTATION I FOKUS PEDAGOGISK DOKUMENTATION I FOKUS FRÅN TEORI TILL PRAKTIK FINLANDSSVENSK UTBILDNINGSKONFERENS 2017 Hanaholmen, Esbo 25.9.2017 Jan-Erik Mansikka, Helsingfors universitet UBS 17.5.2017 Hurdana värderingar

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden sidan 5 Utveckling

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

för Havgårdens förskola

för Havgårdens förskola Verksamhetsplan för Havgårdens förskola H.t.2012- v.t.2013 Beskrivning av vår verksamhet Havgårdens förskola ingår i Nättraby rektorsområde och är den äldsta förskolan i området. Förskolan ligger centralt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen

Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen Pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerligt utvecklingsarbete Ingela Elfström, Stockholms universitet Föreläsning i Malmö 141023 Förskolans uppdrag Att

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm att bli bäst i Sverige i arbetet med arbetsglädje och yrkesstolthet i verksamheter där alla känner

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

MÅNSAGÅRDENS FÖRSKOLA. - vision, grundtanke & förhållningssätt

MÅNSAGÅRDENS FÖRSKOLA. - vision, grundtanke & förhållningssätt MÅNSAGÅRDENS FÖRSKOLA - vision, grundtanke & förhållningssätt MÅNSAGÅRDENS FÖRSKOLA För de allra flesta barn i Sverige är förskolan den första skolform de kommer i kontakt med. Det är i förskoleåldern

Läs mer

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16 PROFESSIONELL I FÖRSKOLAN Pedagogers arbets- och förhållningssätt Utgiven av Gothia Fortbildning 2016 Författare: Susanne Svedberg Utbildningschef för förskolan i Nyköpings kommun. Hon har mångårig erfarenhet

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer