suppleanter Gran Birgitta stadsstyrelsemedlem Hangö Juvonen Esko förtroendevald Ingå Svanfeldt Stefan stadsstyrelsemedlem Sjundeå

Transkript

1 PROTOKOLL 1/ TID kl. 18: PLATS Spahotell Rantasipi Sjundeå, Talvipuutarha DELTAGARE NÄRVARANDE medlem Alén Risto suppleant i stadsstyrelsen Hangö Järvinen Katrin stadsstyrelsemedlem Hangö Nyberg Lars stadsfullmäktigeledamot Hangö Wikberg Barbro stadsstyrelsemedlem Hangö Öhman Sten stadsstyrelsemedlem Hangö Bergman-Auvinen Marie stadsstyrelsens ordförande Ingå Huhtala Lassi stadsfullmäktigeledamot Lojo Nordström Paula stadsfullmäktigeledamot Lojo Rintanen Leo stadsstyrelsemedlem Lojo Slunga-Poutsalo Riikka stadsstyrelsens 1. viceordf. Lojo Äyräväinen Irene mötets viceordförande Lojo Anders Walls mötets ordförande Raseborg Siggberg Björn stadsfullmäktiges 2. viceordf. Raseborg Haanpää Harri stadsfullmäktigeledamot Sjundeå Koroma-Hintikka Merja stadsstyrelsemedlem Sjundeå Penttinen Arto stadsfullmäktiges 2. viceordf. Sjundeå suppleanter Gran Birgitta stadsstyrelsemedlem Hangö Juvonen Esko förtroendevald Ingå Svanfeldt Stefan stadsstyrelsemedlem Sjundeå kommundirektörer Johansson Mårten stadsdirektör Raseborg Juva Simo stadsdirektör Lojo Boström Jarl kommundirektör Ingå Isotupa Juha-Pekka kommundirektör Sjundeå sakkunniga/föredragare Saarinen Matti riksdagsledamot Riksdagen Savolainen Ossi landskapsdirektör Nylands Förbund Eskelinen Juha direktör Nylands Förbund Kuukasjärvi Lauri växelverkare Nylands Förbund Murto-Laitinen Riitta direktör Nylands Förbund Vähätörmä Erkki trafikingenjör Nylands Förbund inbjudna representanter Lipponen Vesa strategichef Nylands ELY Alho Olli specialsakkunnig ANM Söderlund Torleif verkställande direktör VN:s Handelskammare

2 PROTOKOLL 1/ övriga Soinio Eero utvecklingsdirektör Lojo Sandström Carl-Johan verkställande direktör Novago Företagsutveckling Ab Vaarala Erja programdirektör Novago Företagsutveckling Ab Rajantaus Raija administrativ chef Novago Företagsutveckling Ab Kylänpää Minna protokollförare Novago Företagsutveckling Ab FRÅNVARANDE medlem Jernström Kristian stadsfullmäktiges ordförande Ingå Rautakoura Marko stadsstyrelsens 1. viceordf. Ingå Westerholm Kristian stadsfullmäktiges 1. viceordf. Ingå Wikström Harri stadsfullmäktiges 2. viceordf. Ingå Makkonen Hannu stadsfullmäktigeledamot Lojo Blomqvist Thomas stadsfullmäktiges ordförande Raseborg Grundström Camilla stadsstyrelsens 1. viceordf. Raseborg Heimberg Ulf stadsfullmäktiges 1. viceordf. Raseborg Åkerö Fredrika stadsfullmäktigeledamot Raseborg Louekoski Vesa-Matti stadsstyrelsemedlem Sjundeå Nordström Marcus stadsfullmäktiges 1. viceordf. Sjundeå kommundirektörer Mäkinen Jouko stadsdirektör Hangö övriga Streng Leila personalrepresentant Lojo

3 PROTOKOLL 1/ LAGENLIGHET OCH BESLUTFÖRHET Godkändes. FÖREDRAGNINGSLISTANS GODKÄNNANDE Godkändes. BEHANDLADE ÄRENDEN :na 1-6 UNDERSKRIFTER Anders Walls Ordförande Minna Kylänpää protokollförare JUSTERING AV PROTOKOLLET Det här är KASVUKRAFT samarbetsmötets första möte. Protokollet justeras på nästa möte. PROTOKOLLET FRAMLÄGGS TILL PÅSEENDE Protokollet framläggs inte till påseende.

4 PROTOKOLL 1/ ÄRENDEN Ärende Rubrik Sida 1 VAL AV ORDFÖRANDE OCH VICEORDFÖRANDE ÅR AV REGIONSAMARBETE 6 3 DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR VÄSTRA NYLANDS UTVECKLING 8 4 VÄSTRA NYLANDS UTVECKLING 14 5 MÖTESTIDTABELL 16 6 INFORMATIONSÄRENDEN 17

5 PROTOKOLL 1/ VAL AV ORDFÖRANDE OCH VICEORDFÖRANDE Samarbetsmötet är ett regelbundet sammankommande samarbetsorgan för ledande förtroendevalda och tjänstemän i avtalskommunerna. Samarbetsmötet behandlar regionalt betydelsefulla ärenden. Samarbetsmötet väljer en ordförande och ett tillräckligt antal viceordföranden. Samarbetsmötet sammankommer enligt behov 2-3 gånger årligen. På mötet föredras ärenden av kommundirektörsmötets ordförande, dess medlemmar eller annan föredragare, som utnämnts av kommundirektörsmötet. Förslag Mötet väljer en ordförande och viceordförande för samarbetsmötet för åren Beslut Till ordförande för samarbetsmötet valdes enhälligt ordförande för Raseborgs stadsstyrelse Anders Walls och till viceordförande Lojo stadsstyrelses ordförande Irene Äyräväinen

6 PROTOKOLL 1/ ÅR AV REGIONSAMARBETE KKOHRY Regionalt samarbete har utförts på det här sättet sedan år 2003 i Västra Nyland enligt specialprogram baserade på stadsrådets regionutvecklingslagar. Regionsamarbetets resultat presenteras för samarbetsmötet. Bilaga: KASVUKRAFT vad och varför Förslag Samarbetsmötet antecknar ärendet till kännedom. Programdirektör Erja Vaarala presenterade regionsamarbetet. De första programmen var Raseborgs- och Hiisi-områdets program. De här förenades till AKO Västra Nyland och senare fortsatte utvecklingsarbetet inom KOKO-programmet under åren Som fortsättning på detta bereddes för regionen i samarbete på bred bas Närings-, livskrafts-, och konkurrenskraftsprogrammet SELKO. På våren 2013 undertecknade kommunerna KasvuKraft-livskraftsprogrammet, som siktar mot gemensamma mål. Programmets teman är Vatten och miljö, Smidig industri och Vila och ledighet. Regionsamarbetets resultat: Västra Nylands gemensamma näringsbolag Novago Företagsutveckling grundades En informationssamhällesstrategi utarbetades och landskapsnätet planerades. Under åren utarbetades branschvisa utredningar för regionen. Dessa lyfte fram näringarnas styrkor: teknologi, välfärd och turism samt deras utvecklingsobjekt och inriktade företagstjänster bl.a. för ägarbyten. Som stöd för kommunal serviceproduktion utreddes den privata serviceproduktionens möjligheter och den kommersiella strukturen utvärderades. MBT-planen för markanvändning, boende, trafik och näringar gjordes upp och som en fortsättning på denna utarbetas en trafiksystemplan. Utvecklingen av hållbar affärsverksamhet START-Up inleddes liksom HINKU-kolneutrala kommuner-projektet, som strävar efter energieffektivitet. Samarbetsmöten fungerar som diskussionsforum för tjänstemän och näringslivets representanter. För beredningen av Jord- och skogsbruksministeriets krav på omorganiseringen av landsbygdsförvaltningen skapades ett gemensamt samarbetsområde och Ingå kommun fick ledaransvar. Livskraftsprogrammet SELKO KasvuKraft som bas för utvecklingen.

7 PROTOKOLL 1/ KASVUKRAFT- samarbetets mål är speciellt: Regionala tjänster Sysselsättningspolitik Näringarnas utveckling Markanvändning, boende och trafik Gemensam intressebevakning för regionen (bl.a. kommunreformen och förhållandet till metropolområdet) Beslut Samarbetsmötet antecknade ärendet till kännedom

8 PROTOKOLL 1/ KASVUKRAFT samarbetsmöte DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR VÄSTRA NYLANDS UTVECKLING KKOHRY Baserat på följande diskussionsunderlag förs en diskussion om utvecklingsfrågor i Västra Nyland: 1. Diskussion om områden i avseende på kommunstrukturens och socialoch hälsovårdens servicestrukturreform Kommunstrukturlagen och den tillhörande lagen om förändring av språklagen har trätt i kraft den 1 juli Kommunindelningslagens benämning har ändrats till kommunstrukturlagen. Till lagen fogas dessutom bestämmelser om kommunernas utredningsskyldighet, utredningsområdets definiering, grunderna för utredningarna, och avvikelserna från dem samt det ekonomiska stödet för kommunsammanslagningar. Språklagen ändras så att kommunsammanslagningarna inte ska försämra kommuninvånarnas språkliga rättigheter. Kommunreformens mål är speciellt att stärka kommunernas förutsättningar att ordna enhetliga tjänster, att förenhetliga samhällsstrukturen samt att trygga den kommunala självstyrelsen. Syftet är också att dessutom stärka kommunernas förmåga att själva huvudsakligen svara för sin serviceproduktion och förmågan att dra nytta av marknaderna. Kommunernas utredningsskyldighet i enlighet med kommunstrukturlagen har börjat gälla genast då lagen trädde i kraft. Tidsfristen för utredningar och sammanslagningsframställningar löper ut sex månader efter att införandelagen om bestämmelserna om tidsfristen har trätt i kraft. Vid riksdagsbehandlingen bands bestämmelsen om tidfrist för utredningen till godkännandet i riksdagen av lagen om ordnande av social- och hälsovård. Avsikten är att regeringens proposition om ordnandet av social- och hälsovården lämnas till riksdagen under våren En realistisk bedömning torde vara, att om kommunsammanslagningar utförs, kommer de huvudsakligen att genomföras år Enligt kommunstrukturlagen skall kommunen gemensamt med andra kommuner utreda bildandet av en ny kommun som uppfyller förutsättningarna för en ändring av kommunindelningen även om endast ett av utredningskriterierna visar på ett utredningsbehov. Utredningskriterierna är servicekriteriet, självförsörjning i fråga om arbetsplatser samt pendling och samhällsstruktur samt kommunens ekonomiska situation. På metropolområdet tillämpas i stället för självförsörjning i fråga om arbetsplatser samt pendling och samhällsstruktur ett eget metropolkriterium. Även om en kommun inte uppfyller något av de ovan nämnda kriterierna ska den delta i en sammanslagningsutredning, om en sådan funktionell helhet som

9 PROTOKOLL 1/ KASVUKRAFT samarbetsmöte uppfyller utredningskriterierna inte kan uppnås på något annat sätt. Om en kommun som skulle bilda en funktionell helhet med en angränsande kommun håller på att bli utanför sammanslagningsutredningarna, ska dessa kommuner gemensamt utreda en sammanslagning av kommunerna eller den förstnämnda kommunen tas med i den utredning som den senare kommunen deltar i. Syftet med bestämmelsen är att förhindra att kommuner, som de andra kommunerna inte vill ha med till exempel på grund av kommunens svaga ekonomiska situation, blir utanför utredningarna. Kommunerna kan genomföra den sammanslagningsutredning som krävs enligt kommunstrukturlagen självständigt eller till exempel med hjälp av en konsult. Utredningsskyldigheten kan uppfyllas även genom att kommunen deltar i en särskild kommunindelningsutredning som finansministeriet förordnar. Enligt kommunstrukturlagen ska kommunerna före den 30 november 2013 meddela ministeriet med vilken eller vilka kommuner de ska utreda en sammanslagning. Man meddelar genom att svara på den elektroniska webropol-enkäten före Enkäten sänds till alla kommuner under oktober Kommunens svar ska baseras på beslut av kommun- eller stadsfullmäktige. Statsrådet bedömer utifrån anmälningarna hur reformen framskrider i slutet av För social- och hälsovårdens del fortsätter beredningen enligt den s.k. Orpos arbetsgruppsmodellen i en arbetsgrupp i social- och hälsovårdsministeriet och dess sektion för metropolområden. Beredningen grundar sig på en modell som omfattar områden på basnivå, egentliga social- och hälsovårdsområden på omfattande bas- och specialnivå, samt fem specialupptagningsområden (erva) och skilda universitetssjukhusenheter. Metropolområdet med 14 kommuner och möjligen hela HNS-området behandlas skilt. Tills vidare finns det inte något förslag om framtiden för de nuvarande specialvårdsenheterna inom HNS. Lojo stadsdirektör Simo Juva och landskapsdirektör Ossi Savolainen från Nylands förbund håller ett framförande om det här. 2. Nylands-programmet för Västra Nylands del Nylands-programmet samlar framtidens riktningar och uttrycker Nylands gemensamma strategiska vision. Nylands förbund och Nylands ELY-central bereder programmet tillsammans med centrala intressentgrupper så som områdets kommuner, utvecklingsbolag, universitet, yrkeshögskolor och företag. Målet är att klargöra landskapets planering och för första gången samla in utvecklingsåtgärderna inom samma pärmar. På webbsidorna behandlas beredningen av Nylands-programmet med hjälp av tre teman: tillväxtmöjligheter, fungerande vardag och hållbar naturekonomi. Texterna är skrivna av sakkunniga från Nylands förbund, ELY-centralen och olika andra branscher samt av förtroendevalda i kommunerna. Beredningen kan

10 PROTOKOLL 1/ KASVUKRAFT samarbetsmöte kommenteras på adressen Direktör Juha Eskelinen från Nylands förbund, växelverkare Lauri Kuukasjärvi och strategichef Vesa Lipponen från Nylands ELY berättar om Nylandsprogrammet. Bilaga: Nylands-programmets vision och strategiska mål 2040 samt strategiska val Arbetet med trafiksystemplaneringen i Västra Nyland Trafiksystemplanen behandlar växelverkan mellan trafik och markanvändning och det trafikbehov, som den planerade markanvändningen ger upphov till samt olika färdsätt, arbetsfördelningen mellan dem och trafiknätets utvecklingsbehov på längre sikt. Kommunerna, Nylands förbund, Nylands ELY-central och Trafikverket gör upp ett intentionskontrakt över de kommande årens viktigaste åtgärder. Om det här berättar direktör Riitä6ta Murto-Laitinen från Nylands förbund och trafikingenjör Erkki Vähätörmä samt riksdagsledamot Matti Saarinen från riksdagen. Bilaga: Västra Nylands trafiksystemplan, rapportutkast Förslag Efter dessa framföranden delas deltagarna in i grupper och diskuterar riktlinjerna för Västra Nyland. Samarbetsmötet antecknar framföranden till kännedom. 1.Diskussioner om kommunstruktur och Sote-områden Lojo stadsdirektör Simo Juva gick igenom kommunens uppgifter och den historiska förändringen i kommunstrukturen i Västra Nyland. Det hör till kommunen att ordna service enligt principen om självstyrelse. Andra viktiga uppgifter är bl.a. markanvändning, näringspolitik, koncernbolagens värdskap, regionsamarbete, beslutsfattare och identitetskommun. I Västra Nyland syns tydligt, att det endast varit två kommunreformer i historien. På 30-talet fanns det flest kommuner i Västra Nyland, sammanlagt 21 stycken. Paras-reformen ( ) drog gränser för social- och hälsovårds (SOTE)- områden och minskade antalet kommuner i Finland med hundra stycken. Kommunreformen motiverades med demografiska förändringar, demokrati, effektivitet, ekonomisk geografi och rättvisa. Förändringarna bör genomföras innan år I Västra Nyland var det grundläggande problemet att Helsingfors är på fel plats och samarbete har gjorts i flera riktningar. Det finns två klara helheter, för Ingås och Sjundeås del är riktningen oklar och

11 PROTOKOLL 1/ KASVUKRAFT samarbetsmöte terrängen bakom åsen är glesare bebodd. I anförandet visades en karta över utredningsmännens SOTE-reform och kommunindelningen. Statsrådet har förpliktat kommunerna att för sin egen del utreda kommunstrukturen och utredningsskyldigheten berör i praktiken alla kommuner. Anmälan till ministeriet skulle göras innan över vem man förhandlar med. Kriterier för utredningen är att - kommuner med mindre än invånare bör utreda kriterierna för service (alla andra kommuner i regionen utom Lojo och Raseborg) - Social- och hälsovårds(sote)-områdens kriterier är ännu under beredning. - Arbetsplatssufficiens, om mindre än 80 procent har arbetsplats i kommunen (inte Sjundeå och Ingå). - Ekonomikriteriet berör kriskommuner: Hangö och kommuner med risk för att krisdrabbas: Högfors och Raseborg. Regeringens strukturlag: befogenhet till tvångssammanslagningar, som inte tills vidare gäller Västra Nyland, och metropolförvaltning grundas för metropolområdet. Juva presenterade olika modeller för metropolutredningar och de kunde bl.a. basera sig på befolkningsunderlag, pendling och arbetsplatssufficiens. Verksamhetsmodeller kunde vara storkommuner eller avtalssamarbete. I Nyland finns det fyra regioncentran: Borgå, Hyvinge, Lojo och Raseborg. Nylands landskapsdirektör Ossi Savolainen: Nylands Förbunds officiella ståndpunkt är att om och när det nya metropolförvaltningsområdet grundas, kommer det att beröra hela Nyland. I Finland finns det 18 landskap + Åland, och åtta av dessa är traditionella landskap. Enligt Savolainen skulle åtta eller nio vara ett lämpligt antal. Det är överenskommet att metropolförvaltningen bildas. För metropolområdet skall det utarbetas en metropolplan. Det är oklart, vad den kommer att ersätta och man vet inte, hur många kommuner som i fortsättningen kommer att höra till metropolområdet. Är 14 kommuner ett lämpligt antal? Kan Östra och Västra Nyland helt och hållet lämnas utanför metropolområdet? Nylands Förbunds syn på saken är, att det ur en ekonomisk synpunkt inte går att göra så. Egentliga Tavastland och Päijänne-Tavastland hör nu till samarbetsområdet, och också Kymmenedalen skulle vilja ansluta sig till samarbetsområdet. Om det grundas ett landskap som täcker Södra Finland verkar det inte förnuftigt att Västra Nyland skulle bli en del av Päijänne-Tavastland. Och hur är det med språkpolitiken borde Egentliga och Päijänne-Tavastland då bli tvåspråkiga områden? Det nuvarande Nyland är ett kompakt, konkurrenskraftigt område, som också har möjlighet att internationellt sett klara sig i konkurrensen mellan metropolområdena. Nu har kommunerna möjlighet att ha inflytande på det här,

12 PROTOKOLL 1/ KASVUKRAFT samarbetsmöte det är sista chansen att påverka beslutsfattandet. Efter ett år är det för sent. 2. Nylands-programmet för Nylands del Juha Eskelinen, direktör för Nylands Förbund, berättade att EU-finansieringen rasar i jämförelse med tidigare under den kommande programperioden. Om EAKR-finansieringen beräknas för landskapsregionen, blir det 0 euro för Nyland. Nylands nuvarande ESR-finansiering 60 milj. Euro -> 46,2 milj. euro och de separata finansieringarna OSKE, KOKO och AKO går inte längre att få. Finansieringen för landskapsprogrammen ökar. Regionen måste finna nya finansieringssätt och skapa nya, nationellt betydelsefulla projekt, förhoppningsvis med Novagos hjälp. Östersjöområdets program A (Central Baltic), B (Baltic Sea Region) och C (projektens helhetsbudgeter, där nyländska partners deltar) växer. Projekten bör innehålla en internationell aspekt och samarbete med universitet. ENI, som betyder samhälleliga utmaningar, kommer att ha en betydande tillväxt och erbjuder också finansieringsmöjligheter. Nylands Förbund vill gå i spetsen för Östersjöns utveckling. I konkurrenskraftsjämförelser har Finlands position inom EU sjunkit från 3 till 7. Det här bör vi svara på också i Nylands-programmet. St Petersburg Tallinn Helsingfors Stockholm utgör spetsarna. Nylands Förbund vill göra Finska viken till en framtidstriangel Nyland St Petersburg Tallinn. Kommunernas utlåtanden bör beredas i tid innan Nylands Förbund fattar beslut. I början av år 2014 vill vi diskutera med er om era kommande projekt. Enligt växelverkaren Lauri Kuukasjärvi från Nylands Förbund siktar man tidtabellsmässigt på att Nylands Förbunds fullmäktige godkänner programmen den Begäran om utlåtande sänds till kommunerna den Nylands-programmet sträcker sig över fyra år och planen för verkställandet gäller för de kommande två åren. Som centralt och viktigt har vi identifierat vattenkunnande och vattenteknologi, RingV-leden, Hangö-Hyvinge banans elektrifiering, ett kolneutralt Nyland. Också utveckling av tjänster i den norra tillväxtkorridoren, nyttjandet av den ryska turismen och utveckling av förnyelsebar företagsverksamhet ingår i planen (immigration, startup, teknologibetoning). Strategichef Vesa Lipponen från Nylands ELY-central berättade om beslutet att det är till fördel, att ELY utarbetar regionstrategi tillsammans med Nylands Förbund, eftersom det då är lättare att välja mellan olika alternativ, söka större finansieringskällor och satsa på kommunernas gemensamma mål. 3.Trafiksystemarbetet i Västra Nyland Direktör Riitta Murto-Laitinen berättade, att trafiksystemplanen baserar sig på lagstiftningen. Nylands Förbund ansvarar för Västra Nylands

13 PROTOKOLL 1/ KASVUKRAFT samarbetsmöte trafiksystemplan och med i beredningen är också Kyrkslätt och Vichtis, för att få en naturlig förbindelse till Helsingfors. Nylands Förbund, ELY-centralen och trafikverket samt kommunerna Lojo och Raseborg är med i arbetsgrupperna och ledargruppen. Målet är, att ledargruppen godkänner planen under början av året och att man sedan bereder ett intentionsavtal, som alla kommuner kan skriva under följande vår. Enligt direktör Riitta Murto-Laitinen kommer man i intentionsavtalet överens om de mest betydande utvecklingsåtgärderna för trafiksystemet. Avtalet påverkar statens medelsfördelning och beredningen av det följande regeringsprogrammet och den trafikpolitiska redogörelsen. T.ex. Hangö- Hyvinge-banans elektrifiering går via beredningen av den trafikpolitiska redogörelsen. Då det finns ont om pengar är det viktigt att ha en gemensam åsikt. Den utvalda planen kommer att ha regionala verkningar och god planeringsberedskap. Enligt trafikingenjör Erkki Vähätörmä från Nylands Förbund finns det olika utmaningar i olika zoner. I kommuncentra och tätbyggd är servicen lättillgänglig. Landsbygden är beroende av personbilar. Planen utgår från att konstruera servicenivåer, som är ämnade för endera personbilstrafik, kollektivtrafik eller godstrafik. Åtgärderna samlas under fyra rubriker: växelverkan mellan markanvändning och kollektivtrafik, kollektivtrafik, gångtrafik och cykling samt logistik. Planen bör omfatta områdets tyngdpunkter och planer, som överlämnas till Helsingforsregionens trafikplanering. För statsrådets skattesatsnings del underlättas svaveldirektivet med 100 miljoner euro, som stöder den i Ingå planerade LNG-hamnen. Största delen av budgeten går till dagligt underhåll och tjänster för trafiken, en liten del går till trafikförbättringar. Regionerna Västra Nyland, Östra Nyland och Päijänne-Tavastland kommer att få dela på ca 2,5 miljoner euro. Enligt riksdagsledamot Matti Saarinen bör regionen ha gemensamma mål och presentera regionens planer som lönande investeringar. Regionens deltagande bör säkras under beredningsskedet av den trafikpolitiska redogörelsen, eftersom det då är möjligt att få större projekt till regionen. Svaveldirektivet gagnar Västra Nyland och rederierna har redan upptäckt fördelarna med Hangö. Vi har möjlighet att utveckla ett massivt hamnkluster i Finlands sydspets och det kräver trafikleder, till och med flygplats (fraktflyg). LNGhamnfunktionslösningen öppnade nya möjligheter för området. Beslut Samarbetsmötet antecknade framföranden till kännedom

14 PROTOKOLL 1/ VÄSTRA NYLANDS UTVECKLING KKOHRY Förslag Samarbetsmötets deltagare och arbetsgruppernas ledare framför respons, riktlinjer och prioriteringar från arbetsgruppernas diskussioner. Samarbetsmötet diskuterar och tar vid behov ställning till 1. inledningen av kommunstrukturberedningen i Västra Nyland 2. Nylands-programmets vision och strategiska mål 2040 samt strategiska val för Västra Nylands del 3. utkastet till Västra Nylands trafiksystemplan. Facilitatörer för grupperna är grupp 1. Simo Juva, kommunstruktur och SOTE, grupp 2. Eero Soinio, Nylands-programmet och grupp 3. Juha-Pekka Isotupa, trafiksystemplanen. Riktlinjer från deltagarna i grupperna Grupp 1: Kommunstruktur och Sote-områdesdiskussionen, presenterat av Siggberg Björn, Raseborg Gruppen hade en klar och enhetlig ståndpunkt att det nuvarande HNS bör bevaras i sin nuvarande form. Om kommunstrukturreformen konstaterades, att beredningen är ännu under arbete i alla kommuner och det är öppet vem man kommer att vända sig till för att disktera utredningar. I gruppen diskussion lyftes fram att som utgångspunkt är befolkningsmängden i Raseborg, Ingå och Hangö mindre än invånare. En annan kombination skulle vara Lojo och Sjundeå. I princip har vi inte på området en sådan befolkningsmängd, att det kunde bildas separata SOTE-områden. Frågan är då, vilka metropolområdets gränser kommer att vara? Är Vichtis med eller inte och är Lojo med i metropolområdet? Metropolområdets utbredning är en avgörande faktor i bildandet av SOTE-områden. Grupp 2: Nylands-programmet för Västra Nylands del, presenterat av Wikberg Barbro, Hangö: Kulturen och dess betydelse som sysselsättare och attraktionsfaktor bör beaktas. Natur och årstider borde nyttjas bättre i turismen och samarbete borde utvecklas inom turismen. Turismens produktifiering och nyttjande året runt skapar mer arbetsplatser. Västra Nyland borde i en högre grad använda INTERREG programmets och landsbyggdspengarnas möjligheter och beakta den internationella aspekten. Hälsa, vård och omsorg borde ingå i fungerande vardag - konceptet. Utmaningar i samarbetet mellan social- och hälsovårdssektorn och

15 PROTOKOLL 1/ Beslut befolkningens egna styrkor borde effektivt tas i bruk inom servicen. Tvåspråkigheten är viktig och borde användas i samarbetet med de nordiska länderna, t.ex. genom att besöka dem för att se vad de gör bättre än vi. Nordiska och internationella kontakter bör utnyttjas också för SOTEs del och söka modellinlärning från andra ställen. Grupp 3: Trafiksystemplaneringsarbetet i Västra Nyland, presenterat av Öhman Sten, Hangö: Som utgångspunkt konstaterades enhälligt, att alla trafikinvesteringar i Västra Nyland gagnar hela området. Trafikinvesteringar, som skapar arbetsplatser, hämtar med sig boende och behov av andra trafikinvesteringar. Sådana här är t.ex. hamnprojekten i Hangö och Ingå. Hangö-Hyvinge banans elektrifiering på 40 miljoner euro är möjlig att genomföra som en engångsinvestering, medan utvidgandet av riksväg 25 kräver 200 miljoner euro och borde således genomföras i delar. Kustvägens betydelse är stor för regionen och den behöver investeringar som ökar trafiksäkerheten (korsningar). Motorvägen går ända till Kyrkslätt. Anslutningsparkeringen bör utvecklas t.ex. genom att lägga till elstolpar för bilisterna. Flygplats och fungerande hamnområden skapar press på andra trafikinvesteringar. Ordförande Walls Anders sammanfattade resultaten från grupparbetena. Samarbetsmötet antecknade gruppernas rapporter till kännedom och konstaterade, att 1. utlåtanden om kommunstrukturen är under beredning i kommunerna i Västra Nyland och att HNS bör bevaras intakt 2. för Västra Nylands del ses Nylands-programmet främst ur perspektivet på utvecklingen av det gemensamma Östersjö-området och landsbygden samt turismen och genom att nyttja finansieringsmöjligheterna 3. Västra Nylands trafiksystemplan slipas för att maximera nyttan för regionen. Verkställighet kommunernas registratorskontor Nylands Förbund Nylands ELY-central

16 PROTOKOLL 1/ MÖTESTIDTABELL KKOHRY Tidpunkt och plats för nästa möte diskuteras. Förslag: vecka 4 to kl 18, plats är öppen Förslag Samarbetsmötet besluter tidpunkt och plats för nästa möte. Beslut Samarbetsmötet beslöt att nästa möte hålls to den kl. 18 och kommunledarmötet bestämmer mötesplats Verkställighet kommunernas registratorkontor

17 PROTOKOLL 1/ INFORMATIONSÄRENDEN KKOHRY Samarbetsmötet informeras om följande ärenden: 1. Det regionala samarbetets KASVUKRAFT webbsidor har förnyats KASVUKRAFT informationstidningen utkom 6/2013. Bilaga: Informationstidning 1/ Regionsamarbetets tidtabell 2013 Årstabellen kompletteras då programmet framskrider och kan ses på adressen 4. Alla dokument från mötet finns i elektronisk form på adressen (sidorna är under arbete och materialet kommer att flyttas till en ny adress, som meddelas senare) Förslag Beslut Samarbetsmötet antecknar ärenden till kännedom. Samarbetsmötet antecknade ärenden till kännedom. Därtill framförde Lojo stadsstyrelses ordförande Irene Äyräväinen, att man önskar att flera personer skulle underteckna bevaringsadressen för HNS. Adressen kan undertecknas på