SAMRÅD MED SKURUPS KOMMUN AVSEENDE OMPRÖVNING AV VERKSAMHETEN VID MALMÖ AIRPORT, SVEDALA KOMMUN

Transkript

1 SAMRÅD MED SKURUPS KOMMUN AVSEENDE OMPRÖVNING AV VERKSAMHETEN VID MALMÖ AIRPORT, SVEDALA KOMMUN Plats: Konferensrum Airbus, Malmö Airport Datum: Närvarande: Från Skurups kommun Robert Werner, stadsarkitekt Michael Horn, miljöchef Från Luftfartsverket (LFV) Anders Linnerborg, Advokatfirman Lindahl KB, juridiskt ombud Velia Ekström, LFV, miljöchef Malmö Airport Mattias Lejdström, LFV, operativ chef för flygledningen vid Malmö Airport Maria Bengtsson, LFV, projektledare Anders Linnerborg LFV har inlett arbetet med omprövning av verksamheten för Malmö Airport med att hålla samråd enligt miljöbalken. Detta samråd är viktigt för LFV och det är säkerligen många frågor som kommer att lyftas och som kräver sin belysning. Det är viktigt för LFV att i detta tidiga skede få en tydlig riktning på ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n), så att dessa handlingar blir så bra som möjligt. Verksamheten vid Malmö Airport faller in under SNI kod enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, och enligt förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar är verksamheten en sådan verksamhet som alltid skall anses ha betydande miljöpåverkan. Det är således fråga om ett samrådsförfarande fullt ut redan från början, varför något särskilt beslut från Länsstyrelsen om verksamheten karaktär inte kommer att bli aktuellt. Anders fortsätter och presenterar morgonens agenda. Anders vidare presentation följer av bild 2 till 9 i bilagda PowerPoint presentation, se bilaga. Han tar i huvudsak upp följande. Skälet till omprövningen är inte att det är fråga om utökad omfattning av verksamheten eller en utökad omgivningspåverkan. Det är i stället så att verksamheten i dagsläget regleras av ett gammalt tillstånd, vilket behöver uppdateras till rådande och framtida förhållande.

2 Tillståndsvillkoren behöver således aktualiseras. Det är vidare så att regeringen kommit med direktiv att alla gamla miljöskyddslagstillstånd skall omprövas senast Tidplanen för arbetet presenteras (se bild 4, bilaga). Anders framhåller härvid att det är viktigt att kommunen ges möjlighet att vara med och påverka riktningen och omfattningen av vad som skall göras och vad som skall utredas. Ett stort antal utredningar är igångsatta och pågår parallellt med samrådsprocessen. Samrådsprocessen skall enligt planen vara färdig under innevarnade år (2009). Utredningsarbetet skall enligt planen vara färdigt 2010, så att ansökan kan ges in i början av LFV vill att ansökan prövas av miljödomstol, varför det är viktigt att ansökan kan ges in vid denna tidpunkt. Detta för att undvika att träffas av de eventuella förändringar i prövningsordningen som kan komma. En viktig diskussionspunkt är bl.a. vad prövningen skall omfatta, dvs. vilka delar och aspekter av verksamheten som skall ingå i prövningen. Svårigheten härvid är att LFV inte har kontroll över alla delar, dvs. inte har fullständig rådighet över alla verksamheter. Det är av yttersta vikt att LFV får synpunkter avseende kommunens inställning till denna fråga. Lokaliseringsprövningen är en annan viktig fråga och en förutsättningslös analys av lokaliseringen skall göras. Ambitionsnivån och omfattningen av denna lokaliseringsutredning kan variera och det är därför viktigt att kommunen ges tillfälle att redan på detta tidiga stadium i processen lämna synpunkter även vad avser detta. Det är vidare säkert så att det finns andra frågor och potentiella konfliktpunkter som kommunen vill ta fram och lägga fokus på. Det är viktigt att dessa frågor lyfts fram redan nu, så att även dessa frågor kan omfattas av de utredningar som LFV skall göra. Anders framhåller att det är viktigt att lyfta fram vad LFV som verksamhetsutövare (VU) kan styra över. EG-rätten utgör nämligen ramen för vad LFV kan reglera och en EG-förordning ger flygaktörer rätt till tillträde till alla flygplatser inom EU. Det är således inte möjligt att neka vissa aktörer eller vissa flygplanstyper tillträde till flygplatsen. LFV kan i praktiken inte heller styra till vilken tid på dygnet trafiken skall förläggas. Det finns vissa möjligheter att begränsa dessa rättigheter, men dom är små och LFV bedömer inte dem tillämpliga såvitt avser Malmö Airport. Konsekvens av detta är att LFV således inte kan styra över mängden trafik. LFV kan endast skåda in i framtiden och göra prognoser, vilka dock inte kan bli annat än kvalificerade gissningar. Tillståndet för verksamheten måste således vara så pass väl tilltaget att omprövning inte behöver ske alltför frekvent. Som ytterligare exempel på det speciella med den typ av prövning som nu är aktuell, kan nämnas att LFV inte heller kan påverka alla omständigheter som bestämmer flygvägarna. Maria Bengtsson Presenterar flygplatsen (bild 10 till 14, bilaga) och lyfter i huvudsak fram följande.

3 Malmö Airport öppnades 1972 efter flytt från Bulltofta. Inför denna flytt gjordes ett stort antal utredningar, vilka i hög grad har betydelse även i dagsläget. Flygplatsen är en s.k. öppen flygplats, dvs. den är öppen för trafik dygnet runt dygnet runt. Vad beträffar den framtida trafikutveckling på flygplatsen, är prognoser och kvalificerade bedömningar det enda som kan göras. LFV bedömer i dagsläget att det kommer att bli en försiktig utvecklig på passagerarsidan (denna ökning förespås komma på utrikestrafik). Enligt gjorda bedömningar kommer emellertid fraktflyget att öka. Maria visar anläggningen på bild (bild 12, bilaga) och redogör för de olika delarna. Framtida expansion kommer i första hand att ske i form av förtätning, bl.a. i form av en ny parallell taxibana, nya uppställningsplatser (vilka kommer att förläggas söderut) samt förtätning av byggnaderna. Det finns emellertid i nuläget inte något behov av att förlänga befintlig start/landningsbana. All eventuell expandering planeras ske söderut. Maria avslutar med att redogöra för prognosen och visionen för 2025 samt meddelar härvid att prognosen i stort motsvarar gällande tillstånd för verksamheten. Mattias Lejdström Redogör för flygvägar. Hans presentation följer av bild 15 till 22, bilaga. Han tar i huvudsak upp följande. Flygvägar och flygledning kom till i anslutning till andra världskriget, då trafiken i luften ökade markant. För att skaffa sig vetskap om vilka flygplan som fanns i luften, tillskapades något som kallas kontrollerad luft. Policyn i dagsläget är att så mycket luft som möjligt skall vara okontrollerad. All luft över meters höjd är kontrollerad luft. Kontrollerad luft ger flygledningen mandat att styra, för att på så sätt skapa säkerhet i luftrummet. Nivån på meter sjunker självfallet omkring flygplatserna och i luftrummet närmst flygplatserna finns en kontrollzon där all luft är kontrollerad luft. Den största skillnaden mellan Malmö Airport och Arlanda/Landvetter är att denmajoriteten av de flygplan som befinner sig i vårt luftrum (ca 70 procent) skall till eller från Köpenhamns flygplats, Kastrup, samt att vi som arbetar vid Malmö Airport har lite luftrum till vårt förfogande. Det är således ett komplicerat luftrum, till stor del beroende av att det finns flera flygplatser inom området. Militären har även tillgång till luftrummet så samverkan sker även med denna aktör. Mattias redogör vidare för flygvägarna SID (Standard Instrument Departure) och STAR (Standard Terminal Arrival Route), vilka är standardiserade och publicerade flygvägar. Flygttrafiken är förutbestämd upp till fot (1 500 meter), varefter flygledningen får ge klarering med kurser och direktroute. Landningarna till Malmö Airport är radarledda, eftersom detta är effektivaste sättet att korta flygvägarna. Flygvägar konstrueras först, varefter de sedan godkänns (Transportstyrelsen) och publiceras ut över hela världen. Beräknad tid från

4 transportstyrelsens godkännande till drifttagande av nya flygvägar är idag ca fyra månader. Det är således en lång och komplicerad process. Mattias avslutar med att gå igenom nya tekniker och tekniska lösningar inom flygledningsområde, vilka kommer att undersökas utifrån Malmö Airports förutsättningar för att se om det är möjligt att reducera bullernivåer och minska miljöpåverkan. Velia Ekström Redogör för miljöaspekter, bild 23 till 43, bilaga. Velia tar i sin presentation upp de mest betydande miljöeffekterna från flygverksamheten, bl.a. flygbuller samt utsläpp till luft, mark och vatten. Vidare redogörs översiktligt för det bränsle, drivmedel och de kemikalier som används. Härvid läggs mest fokus på halkbekämpning, avisning av flygplan samt den vid flygplatsen nyinstallerade värmecentralen. Velia redogör även för flygplatsens miljömål och aktiviteter samt verksamhetens risker och beredskap. Avslutningsvis redogörs för LFV:s förslag till innehållsförteckning i MKB:n samt alternativen nollalternativ, nuvarande och ansökt. Följande synpunkter och frågeställningar framfördes under föredragningen Det framhölls att det är svårt att få tillstånd till flygfotografering av de västra delarna av kommunen. Angående flygtrafiken till och från flygplatsen framfördes fråga huruvida det är möjligt att vägra flygplan att landa på flygplatsen. Som svar framfördes att flygplatsens tekniska kapacitet publiceras, så kaptenen vet redan på förhand huruvida en viss flygplats kan ta emot hans/hennes flygfarkost. Fråga framfördes om att i förslaget till ny översiktsplan ligger linjen mot Stockholm lägre än vad som framgår av handlingarna inför ansökan om miljödom. Stämmer detta eller har det blivit fel? Som svar angavs att i den fördjupade översiktsplanen redovisas riksintresset vid förlängd bana, något som inte är aktuellt i denna prövning. Synpunkt framfördes även att riksintresset för luftfart påverkar utbyggnadsområden i Skurup. Kommunen förstår inte riktigt varför området avgränsas som det gör. Flygkorridorerna för såväl start mot Stockholm som landning har stor betydelse för Skurups expansion och påverkar Skurups tätort. LFV låter härvid meddela att nya flygvägar inte är föremål för denna prövning. Eventuellt kan vissa justeringar bli aktuella. LFV mottar inte många klagomål från boende i Skurup. Sämre/äldre och mer bullrande flygplan används inte längre, men de nya och minst bullrande kapitel 4 flygplanen kommer inte att bli aktuella för Malmö Airport då de är för stora.

5 Fråga framfördes även huruvida verksamheten tangerar någon miljökvalitetsnorm. Som svar meddelades att utsläppen ligger långt under dessa gränser. Bilaga: PowerPoint presentation