ESV 2005:22. Budgetprognos 2005:4. Analys

Transkript

1 ESV 2005:22 Budgetprognos 2005:4 Analys

2 Budgetprognos Analys tillhandahålls kostnadsfritt i enstaka exemplar eller genom prenumeration. Budgetprognos Analys, tabeller och pressmeddelande finns på Detaljerade tabeller till denna och tidigare prognoser finns där att tillgå i olika format. Kontaktpersoner Budgetprognoserna produceras av prognosenheten (ISE/P). I redaktionen för denna budgetprognos ingår Thomas Hagberg, redaktör (4504), Anders Bergdahl (4414) och Josefin Ask-Ankner (4411). Redaktionen är i första hand behjälplig med övergripande frågor. Prognoschef Karl Bergstrand Utgifter Utgiftsområde 1, 13, 14 Josefin Ask-Ankner Utgiftsområde 19, 24 Anders Bergdahl Utgiftsområde 12, 21, 23, 27 Johan Davidson Utgiftsområde 5, 7 Thomas Hagberg Utgiftsområde 8, 16, 18 Niklas Halén Utgiftsområde 3, 4, 9, 10 Tina Hedman Utgiftsområde 2, 26, RGK:s nettoutlåning Svante Hellman Utgiftsområde 11, 15, 17, 20, Ålderspensionssystemet Marijana Carlsten Utgiftsområde 6, 22, 25, Kassamässig korrigering Margareta Nöjd Realekonomisk fördelning Eva Engberg Inkomster Inkomsttitel 1700, 3000, 5000, 2000 (2100, 2200, 2400, 2700, 2800) Josefin Ask-Ankner Inkomsttitel 1120, 1322 Anders Bergdahl Inkomsttitel 1111, 1131, 1321, 1600 Karl Bergstrand Inkomsttitel 1400, 6000 Johan Davidson Inkomsttitel 1300, 1411, 1512, 2000 (2300, 2500, 2600) Thomas Hagberg Inkomsttitel 4000 Tina Hedman Inkomsttitel 1513 Margareta Nöjd Inkomsttitel 1140, 1200 Marijana Carlsten Andra publikationer som belyser statsbudgeten (se Statsbudgetens månadsutfall Inkomstliggaren 2005 Statsbudgetens utfall 2004 Statens Finanser 2004 Tidigare (i Budgetprognoserna) publicerade Temakapitel ESV/ISE/P tel: Drottninggatan 89 fax: Box e-post: fornamn.efternamn@esv.se Stockholm prognos@esv.se Layout: Anda Roos & Marie Hellman Omslag: Thomas Mejstedt Tryck: Edita Norstedts Tryckeri, december 2005 ESV 2005:22 ISSN ISBN

3 Innehåll Sammanfattning... 7 Summary Statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande Uppföljning av utgiftstaket Utgiftstak för 2008 och Utgifter Realekonomisk fördelning av utgifterna Inkomster och intäkter Beräkningsförutsättningar Justering för ändrade redovisningsprinciper Tema: Ingen pensionsbroms i huvudscenariot Tema: Hur regel- och konjunkturförändringar kan påverka sjukfrånvaron Tabellförteckning Tabell 1.Sammanfattning Tabell 2. Finansiellt sparande i staten Tabell 3. Uppföljning av utgiftstaket Tabell 4. Utgifter i procent av BNP, förändring under prognosperioden Tabell 5. Statsbudgetens utgifter m.m och 2005 (2005 års struktur) Tabell 6. Statsbudgetens utgifter m.m (2006 års struktur) Tabell 7. Försök med trängselskatter i Stockholm Tabell 8. Antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder Tabell 9. Regleringar av kommunalekonomisk utjämning Tabell 10. Statsbudgetens utgifter realekonomiskt fördelade Tabell 11. Statsbudgetens utgifter realekonomiskt fördelade som andel av de totala utgifterna på statsbudgeten Tabell 12. Transfereringar till hushåll Tabell 13. Statsbudgetens inkomster m.m och Tabell 14. Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster (2006 års struktur) Tabell 14. forts Tabell 15. Hushållens förvärvsrelaterade skattepliktiga inkomster åren Tabell 16. Förändringar på punktskatteområdet Tabell 17. Stöd som ges via krediteringar på skattekonto Tabell 18. Beräkningsförutsättningar Tabell 19. Förändring av anslagsbehållningar Tabell 20. Justeringar av kalenderåren för jämförbarhet med Figurförteckning Figur 1. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till föregående prognos, miljarder kronor... 5 Figur 2. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till budgetpropositionen, miljarder kronor... 5 Figur 3. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till föregående prognos, miljarder kronor... 6 Figur 4. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till budgetpropositionen, miljarder kronor... 6 Figur 5. Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo samt svensk BNP-tillväxt Figur 6. Underliggande inkomster och utgifter i procent av BNP Figur 7. Utgifter och utgiftstak Figur 8. Anslagsbehållningar på förbands- och materielanslaget vid utgången av respektive budgetår Figur 9. Utgifter för ohälsa Figur 10. Andel av befolkningen (20 64 år) som försörjs av de större transfererings systemen, helårsekvivalenter Figur 11. Öppen arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder Figur 12. Räntor på statsskulden Figur 13. Statsskuld och skuldkvot Figur 14. Totala skatteinkomster och budgetsaldo Figur 15. Ränteinkomster och ränteutgifter samt kapitalvinster som andel av BNP Figur 16. Fastighetsskatt Figur 17. Redovisade och jämförbara utgifter (inklusive RGK:s nettoutlåning) och inkomster Figur 18. Ingen dramatik med aktiv broms Figur 19. Sjukpenningdagar Figur 20. Antal ersatta sjukpenningdagar fördelade på fallängd, Figur 21. Arbetslöshet och sjukpenningdagar

4 Förteckning av faktarutor Utgiftstakets konstruktion Trängselskatter på försök i Stockholm 3 januari 31 juli Fakta om arbetsmarknadspolitiska åtgärder Billigast att låna i Riksgäldskontoret Reglering av underskotten på de så kallade kommunkontona Bakgrund Varför blev det underskott? Förklaring av vissa begrepp i Nationalräkenskaperna Ny struktur på budgetens inkomstsida från Betalningssystemet för företagsskatter Förändring av anslagsbehållningar Regeländringar av ersättningsnivåerna i sjukförsäkringen Engångseffekter Appendix Appendix 1. Statsskuld i miljarder kronor och procent av BNP Appendix 2. Kassamässig korrigering och Riksäldskontorets nettoutlåning Appendix 3. Engångsposter m.m. som påverkar statsbudgeten Appendix 4. Statsbudgetens saldo Appendix 5. Statsbudgetens saldo per månad Appendix 6. Utgiftsprognoser avseende Appendix 7. Inkomstprognoser avseende Appendix 8. Statsbudgetens utgifter fördelade på politikområden Appendix 9. Differenser från föregående prognos Appendix 10. Differenser från statsbudgeten Appendix11. Differenser från budgetpropositionen Appendix 12. Känslighetsberäkningar 2006, partiell helårseffekt av en ökning med enheter Appendix 13. Känslighetsberäkningar 2006, partiella helårseffekter Appendix 14. Kommunala uppräkningsfaktorer inom kommunskattesystemet Appendix 15. Tekniska justeringar av utgiftstaket

5 2005 Figur 1. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till föregående prognos, miljarder kronor Allmänna barnbidrag 0,7 U T G I F T E R -0,6-0,8-1,1-1,6 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd EU-avgiften Sjukpenning och rehabilitering m.m. Räntor på statsskulden I N K O M S T E R Moms Fysiska personers inkomstskatt Juridiska personers inkomstskatt Fordonsskatt 0,4 1,8 1,9 4,7-0,4 Kompensation för moms till kommuner Figur 2. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till budgetpropositionen, miljarder kronor Kapitalinsatser i statliga bolag 0,6 U T G I F T E R -0,5-0,7-1,1-1,8 EU-avgiften Föräldraförsäkring Sjukpenning och rehabilitering m.m. Räntor på statsskulden I N K O M S T E R Juridiska personers inkomstskatt Moms Fysiska personers inkomstskatt Nedsättning, reparation och ombyggnad offentliga lokaler -1,5 5,3 3,4 2,3 1,0 Socialavgifter och löneskatter

6 2006 Figur 3. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till föregående prognos, miljarder kronor Räntor på statsskulden 3,0 U T G I F T E R Kommunersättning vid flyktingmottagande -0,8-1,1-1,8 0,8 Bistånd Sjukpenning och rehabilitering m.m. Försvarsmateriel I N K O M S T E R Juridiska personers inkomstskatt Moms Skatt på elektrisk kraft från kärnkraftverk -3,2 1,4 Anställningsstöd och plusjobb 8,2 11,5-3,9 Fysiska personers inkomstskatt Figur 4. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till budgetpropositionen, miljarder kronor Räntor på statsskulden 1,7 U T G I F T E R Kommunersättningar vid flyktingmottagande Försvarsmateriel -1,3-1,5 0,8 0,7 Studiemedel m.m. Sjukpenning och rehabilitering m.m. I N K O M S T E R Juridiska personers inkomstskatt Fysiska personers inkomstskatt Moms -4,7 5,3 4,9 Socialavgifter och löneskatter 7,1 Försäljningsinkomster

7 Sammanfattning De statsfinansiella utsikterna har förbättrats sedan ESV:s senaste budgetprognos den 1 september i år. Den uppåtgående konjunkturen stärker statens inkomster och förbättrar budgetsaldot samt det finansiella sparandet. Statsbudgeten uppvisar 2009 ett överskott för första gången sedan Samtidigt har budgetens utgifter reviderats ner i år, främst på grund av lägre sjukskrivningstal. Marginalen till utgiftstaket är drygt 7 miljarder kronor, vilket är en god marginal. Nästa år är dock marginalen till taket fortfarande för liten för att täcka in normala osäkerheter i statsfinansernas utveckling på drygt ett års sikt. Tabell 1. Sammanfattning Miljarder kronor Utfall SB Prognos Diff. fr. BP 05:3 Diff. från Bprop Totala utgifter 744,9 750,7 735,4 777,6 794,5 811,1 823,1-13,9 2 0,4 2,3 3,6-10,9-5,4-13,6-15,4 Utgiftsområden exklusive räntor 688,0 699,2 690,7 720,9 737,8 751,0 765,5-4,5-0,4 5,7 6,4-5,7-4,2-9,8-10,4 Statsskuldsräntor m.m. 52,7 38,8 33,3 44,8 41,5 46,8 47,6-1,6 3,0-2,9-3,3-1,8 1,7-1,9-4,6 Kassamässig korrigering -6,1-1,9-2,0 0,0 0,0 0,0 0,0-0,2 0,0 0,0 0,0-0,2 0,0 0,0 0,0 varav överföring från AP-fonden -4,0-1,9-2,0 0,0 0,0 0,0 0,0-0,2 0,0 0,0 0,0-2,0 0,0 0,0 0,0 Riksgäldskontorets nettoutlåning 10,3 14,6 13,5 11,9 15,1 13,3 10,0-7,6-2,2-0,6 0,5-3,2-2,9-1,9-0,5 Totala inkomster 694,4 712,3 731,4 747,6 767,6 801,4 840,2 4,0 2 13,5 1,1 16,9 13,5 1,0-18,0-13,5 Budgetsaldo -50,5-38,4-4,0-30,1-26,9-9,7 17,1 17,9 13,0-1,2 13,4 24,4 6,5-4,4 1,9 Ålderspensionssystemet vid sidan 167,5 170,6 172,0 179,7 191,2 205,5 222,0 0,0 0,3 1,1 1,4 0,0 0,1 1,9 2,8 av statsbudgeten Summa takbegränsade utgifter 855,5 869,8 862,7 900,6 929,1 956,5 987,5-4,6-0,1 7,0 7,8-5,7-4,1-8,0-7,6 Utgiftstak ,0 Marginal till utgiftstaket 2,5 0,2 7,3 6,4 19,9 25,5 4,6 0,1 1,0 5,7 4,1 8,0 Totala engångseffekter 7,1 19,7 12,7 1,9-0,3 1,1 6,1 1,7 0,2-0,6 Underliggande saldo -57,6-23,8-42,8-28,8-9,4 16,0 11,7 11,3-1,4 14,0 Finansiellt sparande i staten -12,1-5,2-36,5-22,1 0,9 29,9 19,0 4,3 7,0 10,2 Procent av BNP -0,5-0,2-1,3-0,8 0,0 0,9 0,7 0,2 0,2 0,3 SB=Statsbudget för 2005 exkl. tilläggsbudget, BP 05:3=Budgetprognos 2005:3 (ESV:s föregående prognos). Bprop=Regeringens prognos 2005, förslag för 2006 och beräkning för i Budgetpropositionen för För att uppnå jämförbarhet mellan åren bör hänsyn tas till ändrat kommunalt utjämningssystem från och med Jämförbara totala utgifter och inkomster 2004 är 719,2 respektive 668,7 miljarder kronor. 2 Jämförelsen med föregående prognos påverkas av regleringen av kommunkontoskulden. Prognosen på såväl utgifter som inkomster har sänkts med 5,6 miljarder kronor p.g.a. detta. Anm. Utgiftstaket för 2007 har satts 6 miljarder kronor högre än den preliminära beräkningen i budgetpropositionen för Utgiftstaket för 2008 avser regeringens preliminära beräkning i budgetpropositionen för Prognosen för statens inkomster i år har reviderats upp med nästan 10 miljarder kronor jämfört med föregående prognos. Det beror främst på större inkomster från moms, företagsskatter och reavinster. Inkomsterna växer med drygt 9 procent jämfört med förra året, när justering har gjorts för nettoredovisningen av det kommunala utjämningssystemet. Stora upplösningar av företagens periodiseringsfonder och andra engångseffekter bidrar till den kraftiga ökningen mellan åren. Utvecklingen tyder emellertid på att konjunkturen har stärkts ytterligare under senare delen av Den goda konjunkturen förväntas fortsätta under åren framöver, vilket medför att inkomsterna växer snabbare under hela perioden jämfört med föregående prognos. Från och med nästa år hålls dock ökningstakten tillbaka av ökade arbetsmarknadsstöd på inkomstsidan och skattesänkningar för hushållen. 7

8 I år växer de totala utgifterna långsammare trots att till exempel arbetslösheten ännu inte har påverkats nämnvärt av den förbättrade konjunkturen. Orsaken är främst tillfälligt lägre statsskuldsräntor till följd av höga valutakursvinster. Prognosen för utgifterna under årets sista två månader innehåller dock mer osäkerhet än vanligt. Begränsningen av utnyttjandet av anslagsbehållningar och krediter under 2005 har hittills fått större effekt än förväntat, eftersom myndigheterna inte kan riskera att överskrida sina disponibla medel. När årsskiftet närmar sig blir myndigheterna säkrare på hur mycket medel som återstår och de kan därmed öka sina utgifter. I vilken utsträckning detta sker är svårbedömt. Statens utgifter är inte lika konjunkturberoende som inkomsterna. Nästa år väntas de totala utgifterna stiga betydligt snabbare trots den starka ekonomiska utvecklingen och bli mer än 40 miljarder kronor högre än i år. Budgeten försvagas främst till följd av beslut om ökade bidrag till barnfamiljer och kommuner, höjt bistånd, inrättande av fler platser inom högskolan och olika insatser inom hälsovård och socialomsorg. Statsskuldsräntorna stiger kraftigt eftersom de inte påverkas av tillfälliga valutakurseffekter i samma utsträckning som i år. De totala utgifternas ökningstakt avtar därefter under återstoden av prognosperioden. Marginalen till utgiftstaket i år har förbättrats markant sedan föregående prognos, främst eftersom utgifterna för sjukförsäkringen väntas bli lägre. Den är nu så stor att man, givet fattade beslut, med nöjaktig säkerhet kan säga att utgiftstaket klaras. Nästa år är marginalen lika stor som i år. Den är dock för liten med tanke på de osäkerheter som finns på ett års sikt. Den allt svagare kronkursen under hösten medför till exempel en risk för att EU-avgiften nästa år stiger mer än väntat. Nästa års marginal är emellertid större än vad vi under senare år har sett vid motsvarande prognostillfälle för det kommande budgetåret. I budgetpropositionen för 2006 föreslår regeringen ett utgiftstak för Sedan utgiftstaket infördes 1997, har praxis varit att regeringen föreslår utgiftstak för de tre kommande åren. Regeringen har emellertid ännu inte föreslagit något tak för Däremot presenteras ett preliminärt beräkningstekniskt tak. Marginalen till detta preliminära tak beräknas till drygt 2,6 procent, vilket är tillräckligt på tre års sikt. Underskottet i budgeten minskar kraftigt i år och uppvisar nästan ett nollsaldo. Nästa år försämras saldot igen till 30 miljarder kronor. Underskottet är 13 miljarder kronor mindre än vad som förutsågs i föregående prognos. Saldot förbättras sedan markant mot slutet av prognosperioden och år 2009 uppvisar budgeten ett överskott. Det sammanlagda budgetunderskottet under prognosperioden är knappt 54 miljarder kronor. För första gången publicerar ESV också en prognos över statens finansiella sparande, vilket ger en bild av hur statens finansiella position förändras mellan åren. Till skillnad från i budgetsaldot exkluderas till exempel inkomster från aktieförsäljningar. Eftersom en tillgång (aktie) byts mot en annan (kontanta medel) förändras inte statens samlade förmögenhet. Regeringen har som mål att hela den offentliga sektorns (statens, kommunernas samt ålderspensionssystemets) finansiella sparande ska uppgå till 2 procent av BNP över en konjunkturcykel. Under de senaste åren har det finansiella sparandet legat lägre än detta mål. De förbättrade statsfinansiella utsikterna medför således bättre möjligheter att på sikt uppnå överskottsmålet. Statens finansiella sparande beräknas nå balans 2008 och uppgå till knappt en procent av BNP

9 Förbättringen av statsbudgetens saldo under prognosperioden innebär också att statsskulden i förhållande till BNP (skuldkvoten) sjunker, även om statsskulden stiger till Mot slutet av perioden närmar sig skuldkvoten 40 procent och statsskulden sjunker även nominellt Det innebär att marginalen är betryggande till Maastrichtfördragets krav om att skuldsättningen i offentlig sektor inte får överskrida 60 procent av BNP. En lägre skuldkvot stärker även statens beredskap inför de kommande decenniernas demografiska tryck, då andelen av befolkningen i arbetsför ålder sjunker. Sammantaget visar denna budgetprognos således på en förbättrad situation för statens finanser. Den starka konjunkturen ökar inkomsterna och förbättrar saldot jämfört med föregående prognos. Underskottet växer visserligen markant 2006 jämfört med i år men saldot förstärks sedan mot slutet av prognosperioden och förbyts i ett överskott

10 Summary The prospects of the Swedish central government finances have improved since ESV s previous budget forecast in September. The economic upturn strengthens revenue and improves the central government budget balance as well as the net lending. In 2009 the budget balance will show a surplus for the first time since Additionally, total expenditure has been revised downward for 2005, foremost due to a greater decrease in the number of long-term sick leave days. The budgeting margin is estimated to SEK 7 billion in 2005, which is a sufficient margin. The margin next year is, however, still deemed too small to cover a year s uncertainties. Table 1. Summary SEK billion Outcome 1 CGB Forecast Diff. to BF 2005:3 Diff to. GBB Total expenditure Expenditure areas, excl. interest payments Interest on central government debt Cash correction Net lending by National Debt Office Total revenue Budget balance Old age pension system outside the central government budget Expenditure subject to expenditure ceiling Expenditure ceiling Budgeting margin Total non-recurring effects Underlying balance Central government net lending Per cent of GDP CGB=Adopted Central Government Budget excl. Supplementary budget amounting to SEK 0.3 billion, BF 2005:3=Budget Forecast 2005:3 (ESV's previous forecast), GBB=The Government Budget Bill for 2006 including a forecast for 2005, a proposal for 2006, and calculations for To obtain comparability over the years, the reformed local government tax equalisation system in 2005 has to be considered. Comparable figures for total expenditure and revenue in 2004 are and 668.7, respectively. 2 To obtain comparability with ESV's previous forecast, SEK 5.6 billion should be added to total expenditure and total revenue in 2005 due to the netting of local Government debt in the Swedish National Debt Office. Note. The expenditure ceiling for 2007 was set SEK 6 billion higher than the preliminary calculation in the Government Budget Bill for The expenditure ceiling for 2008 refers to the Government's preliminary calculation in the GBB for The forecast for central government revenue has been revised upward by almost SEK 10 billion compared to the previous calculation. The primary explanation is increased revenues from value-added tax, corporate tax and capital gains tax. Taking into account the reformed local government tax equalisation system, revenue will grow by slightly more than 9 per cent this year. The great extent to which corporate tax allocation reserves are dissolved and other one-time exercises, contribute to this strong increase in revenue. However, it does also indicate a strong economic upturn during the latter part of this year. The economy continues to develop favourably, which leads to faster growing revenues throughout the forecast period. As of next year the revenue growth is reduced by increased labour market tax expenditures and income tax cuts for households. Central government expenditure growth will temporarily slow down in 2005, despite the fact that unemployment has not yet been notably affected by the improved economic growth. The main reason for slower expenditure growth is temporarily lower interest payments on the central government debt due to large exchange rate gains. The forecast for the expenditures during the last two months of this year is associated with more uncertainty than unusual. This year s expenditure restrictions have so far had a greater effect than expected, since government authorities can not risk exceeding the 10

11 means at their disposal. As the turn of the year draws nearer the authorities will become increasingly certain to what extent expenditure can be increased without exceeding the limit. It is difficult to assess exactly how much expenditure may increase. The central government expenditures are not as sensitive to economic fluctuations as the revenues. Total expenditure is expected to increase considerably next year, despite the strong economic development, and will be more than SEK 40 billion higher than this year. The budget is foremost weakened by decisions on increased benefits to families with children, local governments, increased foreign aid, the establishment of a greater number of places in higher education, and various measures concerning public health and social care. The interest payments on the central government debt increase strongly during 2006 since they are not affected by temporary exchange rate effects to the same extent as in During the remaining forecast period total expenditure grows slower. The budgeting margin has improved considerably this year since the last assessment, primarily due to lower sickness benefit. The margin is now deemed sufficient, given the decisions taken. Next year the margin is still too small to cover a year s normal uncertainties. For instance, the Swedish contributions to the EU may increase more than forecasted if the exchange rate of the krona weakens. In the budget bill for 2006 the Government proposes an expenditure ceiling for Since the expenditure ceiling was introduced in 1997 it has been the Government s practice to propose expenditure ceilings for the forthcoming three years. The Government has, however, not yet proposed an expenditure ceiling for A preliminary calculation of the ceiling is presented in the budget bill. The margin to this preliminary ceiling is 2.6 per cent, which is deemed enough over a three-year horizon. The budget deficit improves markedly in 2005 and is close to balance. Next year the deficit increases to SEK 30 billion. Compared to the previous forecast the balance 2006 has improved by SEK 13 billion. The budget balance will then strengthen during the remainder of the forecast period and turn into a surplus in Over the whole period the deficit totals SEK 54 billion. For the first time ESV publishes a forecast for the central government net lending. The net lending describes how the Government s financial position changes over time. Contrary to the budget balance e.g. the sale of shares is excluded, as one asset (share) is replaced by another (cash) and thus the total wealth of the central government remains unchanged. The Government has a target for the net lending of the entire public sector (the central government, the local government and the old-age pension system) of 2 per cent of GDP over a business cycle. During recent years, net lending has been below this target. The net lending for the central government will deteriorate temporarily next year but then improve towards the end of the forecast period. Balance will be reached 2008 and in 2009 the net lending is forecasted at 1 per cent of the GDP. The improvement of the budget balance during the forecast period leads to a decrease of central government debt in relation to the GDP (debt ratio). By the end of the period the debt ratio will approach 40 per cent. This means that the margin to the requirement of the Maastricht treaty, which states that the public debt is not allowed to exceed 60 per cent of GDP, is reassuring. A lower debt ratio will also strengthen the central government finances in face of an aging population over the coming decades. In conclusion, this budget forecast presents a more positive outlook for the central government finances. The strong economic growth increases revenues and improves the budget balance compared to the previous forecast. The deficit will grow temporarily in 2006 but the budget balance will then strengthen during the remainder of the forecast period and turn into a surplus in

12 Statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande Faktiskt och underliggande saldo Statsbudgetens saldo består av alla inkomster och utgifter som påverkar lånebehovet och därmed statsskulden. Saldot påverkas därför även av tillfälliga händelser (engångseffekter), vilket försvårar analysen över tiden. Exempel på en sådan händelse är när staten säljer tillgångar, till exempel aktier. Det bidrar till att stärka budgetsaldot, men en given tillgång går bara att sälja en gång. Därför speglar denna typ av inkomst inte de långsiktiga förutsättningarna att finansiera statens utgifter. Genom att exkludera engångseffekterna, som kan vara både positiva och negativa, erhålls ett bättre mått på den underliggande utvecklingen av statens finanser (Se figur 5). Samtliga engångsposter specificeras i appendix. Sedan föregående prognos har både det faktiska och det underliggande saldot förbättrats. Det faktiska saldot har för perioden reviderats upp med 43 miljarder kronor och det underliggande med knappt 36 miljarder kronor. Förklaringen är högre antaganden om BNP-, lönesumme- och konsumtionstillväxt under främst 2006, samt ett snabbare sjunkande antal sjukpenningdagar. Den totala arbetslösheten (öppen arbetslöshet + personer i åtgärder) väntas däremot bli högre än i föregående prognos. Figur 5. Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo samt svensk BNP-tillväxt Miljarder kronor 250 Procent Underliggande saldo Faktiskt saldo BNP-tillväxt (höger skala) -5 Eftersom statsbudgeten storleksmässigt motsvarar nästan 30 procent av bruttonationalprodukten (BNP) har utvecklingen av statsbudgetens underliggande saldo en stark koppling till den makroekonomiska utvecklingen. Om den ekonomiska tillväxten tar fart växer skatteinkomsterna samtidigt som utgifterna för främst arbetslöshetsersättning minskar. Det omvända gäller när tillväxten dämpas. Via beslut som påverkar statsbudgetens saldo kan också en expansiv eller åtstramande finanspolitik bedrivas som i sin tur påverkar den kortsiktiga BNP-utvecklingen. 12

13 Man kan därför förvänta sig ett visst samband mellan BNP-tillväxt och statsbudgetens underliggande saldo över tiden. Under perioden är detta samband ganska tydligt. Men från 1999 och under återstoden av prognosperioden är det betydligt svagare. Trots en mycket stark tillväxt 1999 och 2000 avtar förstärkningen av det underliggande saldot och vänds i ett underskott när tillväxten mattas av. Den högre tillväxttakten förmår inte vända budgetunderskottet. Först år 2009 uppstår ett överskott i såväl underliggande som faktiskt saldo. Förklaringen till utvecklingen från 1999 är att nya beslut om ökade utgifter och minskade inkomster överstigit den positiva effekt som den ekonomiska tillväxten bidragit med i saldohänseende. Under början av perioden bidrog dessutom de kraftigt ökande ohälsorelaterade utgifterna till den svaga saldoutvecklingen. Trots att dessa beslut är av betydande omfattning, har de totala utgifterna som andel av BNP sjunkit sedan 1998, och väntas fortsätta att göra det under hela prognosperioden (se figur 6). Statsbudgetens underliggande inkomster i förhållande till BNP sjönk 1998 till 2003 men har därefter stabiliserat sig kring en nivå motsvarande 26,5 procent av BNP. Figur 6. Underliggande inkomster och utgifter i procent av BNP Procent 40 Procent Utgifter totalt Utgifter under taket Inkomster totalt Statens finansiella sparande Ett ytterligare mått på statens finanser är det finansiella sparandet. Detta mått lämpar sig framför allt för internationella jämförelser eftersom det definieras av ett internationellt fastställt regelverk för nationalräkenskaper (ENS-95). Det finansiella sparandet utgörs av alla transaktioner som påverkar den statliga sektorns förmögenhet. Värdeförändringar påverkar inte det finansiella sparandet. Detta innebär att till exempel en aktieförsäljning som påverkar det faktiska budgetsaldot inte påverkar det finansiella sparandet eftersom det i detta fall bara är fråga om att värdepapper byts mot likvida medel. Ytterligare en skillnad är att statsbudgeten tillämpar kassamässig redovisning, medan nationalräkenskaperna tillämpar periodiserad redovisning. Detta påverkar framför allt redovisningen av skatter och räntor. 13

14 I tabell 2 nedan redovisas de viktigaste skillnaderna mellan statsbudgetens faktiska saldo och statens finansiella sparande. Förutom periodiseringseffekten för skatter och räntor utgörs en av de större permanenta skillnaderna mellan budgetsaldot och det finansiella sparande av Centrala Studiestödsnämndens (CSN) finansiering av studielån. Utlåningen belastar budgetsaldot, men inte det finansiella sparandet eftersom en lika stor fordran uppstår gentemot låntagarna. Av tabellen framgår att det finansiella sparandet kan skilja sig avsevärt från det statliga budgetsaldot. År 2004 uppgick budgetunderskottet till drygt 50 miljarder kronor, medan det finansiella sparandet preliminärt beräknas uppgå till ett underskott på 12 miljarder kronor. Förklaringen är främst de stora skatteintäkterna avseende 2004 som betalades under Dessutom var periodiseringsposten för räntorna ovanligt stor detta år till följd av stora kurseffekter. Såväl 2004 som 2005 påverkas statens finansiella sparande positivt av de bolagsskatteintäkter som är hänförliga till ett flertal företags extraordinära upplösningar av periodiseringsfonder när dessa fonder räntebelades. Som en jämförelse redovisas därför även statens finansiella sparande när dessa intäkter exkluderats (14 respektive 10 miljarder kronor åren 2004 och 2005). Tabell 2. Finansiellt sparande i staten Miljarder kronor Utfall Prognos Statsbudgetens saldo -46,6-50,5-4,0-30,1-26,9-9,7 17,1 Periodisering av skatter 22,3 37,8 6,4-13,2 3,2 4,9 7,2 Periodisering av räntor m.m. -2,4 15,7-3,8 4,4-1,6-2,6-2,1 Försäljning av aktier m.m. 0,0-0,1-6,5 0,0 0,0 0,0 0,0 Delar av RGK:s nettoutlåning 5,1 5,7 14,0 8,7 10,0 9,9 9,2 varav CSN studielån 9,1 8,4 7,6 7,7 7,5 7,6 7,6 Amortering av gamla studielån m.m. -2,5-2,4-2,3-2,1-2,0-1,9-1,8 Effekt av överföring från AP-fonden -13,7-4,0-2,0 Periodisering av EU-bidrag -5,2-1,7-0,4 0,1-0,6-0,1 0,0 Övrigt 0,4-12,6-6,5-4,2-4,2 0,4 0,4 Finansiellt sparande i staten -42,6-12,1-5,2-36,5-22,1 0,9 29,9 Procent av BNP -1,7-0,5-0,2-1,3-0,8 0,0 0,9 Finansiellt sparande exkl. extraordinära effekten av upplösta periodiseringsfonder -42,6-26,1-15,2-36,5-22,1 0,9 29,9 Procent av BNP -1,7-1,0-0,6-1,3-0,8 0,0 0,9 Mot bakgrund av det demografiskt betingade tryck som successivt kommer att öka på den offentliga sektorn från 2007 är det positivt att statens finansiella sparande stärks 2008 och beräknas uppvisa överskott år

15 Uppföljning av utgiftstaket Marginalen till årets utgiftstak har ökat betydligt sedan föregående prognos och är nu att betrakta som tillräcklig. Förbättringen beror främst på att utgifterna för ohälsa beräknas bli 1,6 miljarder lägre. Utgifterna under taket har även generellt sett varit något lägre än väntat de senaste månaderna till följd av lägre utfall på myndigheternas förvaltningsanslag. Nästa år är utrymmet till taket oförändrat och beräknas vara i samma storleksordning som årets marginal. ESV bedömer dock att denna marginal inte är tillräcklig för att med säkerhet täcka oförutsedda utgifter. Tabell 3. Uppföljning av utgiftstaket Miljarder kronor Utfall SB Prognos Diff. fr. BP 05:3 Diff. fr. Bprop Utgiftsområden exklusive räntor 688,0 699,2 690,7 720,9 737,8 751,0 765,5-4,5-0,4 5,7 6,4-5,7-4,2-9,8-10,4 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 167,5 170,6 172,0 179,7 191,2 205,5 222,0 0,0 0,3 1,1 1,4 0,0 0,1 1,9 2,8 Summa takbegränsade utgifter 855,5 869,8 862,7 900,6 929,1 956,5 987,5-4,6-0,1 7,0 7,8-5,7-4,1-8,0-7,6 Utgiftstak Marginal till utgiftstak 2,5 0,2 7,3 6,4 19,9 25,5 4,6 0,1 1,0 5,7 4,1 8,0 7,6 Marginal i procent av utgiftstak 0,3 0,0 0,8 0,7 2,1 2,6 0,5 0,0-0,1 0,6 0,5 0,8 0,8 Stöd på inkomstsidan 1 7,7 13,2 14,0 16,9 10,3 6,7 4,7-0,3 3,8 5,9 3,0-1,9-1,6-0,7-0,2 SB=Statsbudget för 2005 exkl. tilläggsbudget om 2,0 miljarder kronor, BP 05:3=Budgetprognos 2005:3 (ESV:s föregående prognos), Bprop.=Regeringens prognos för 2005, förslag för 2006 och beräkningar för 2007 samt 2008 i Budgetpropositionen för Anm: Utgiftstaket för 2008 avser regeringens preliminära beräkning och jämförelsen med föregående prognos avser regeringens preleminära beräkning för Dessa stöd klassas i nationalräkenskaperna som transfereringsutgifter. Marginalen till utgiftstaket är positiv under hela prognosperioden och tillräcklig för att taket ska klaras i år. Nästa år anser dock ESV att utrymmet är för litet för att klara oförutsedda utgifter. För 2008 har regeringen ännu inte föreslagit något utgiftstak, utan endast redovisat en preliminär beräkning. Stöden på inkomstsidan ökar kommande år i form av nya arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Dessa ingår inte under utgiftstaket. Utgifterna skulle således vara högre än taket både i år och nästa år, om åtgärderna redovisats på utgiftssidan. Färre sjukskrivningar är den främsta enskilda anledningen till att de takbegränsade utgifterna bedöms bli lägre än i septemberprognosen. Nedgången av antalet sjukpenningdagar har under hösten varit betydligt större än tidigare beräknat, vilket leder till lägre utgifter för sjukpenningen. Dessutom har utgifterna för EU-avgiften och arbetslöshetsersättning blivit lägre än väntat. En annan bidragande orsak är regeringens beslut om begränsningar i utnyttjandet av anslagssparande och krediter under Denna åtgärd vidtogs för att utgiftstaket skulle klaras och ser nu ut att ha fått större effekt än väntat. Utgifterna för myndigheternas förvaltningsanslag har varit lägre än beräknat, i synnerhet under de senaste månaderna. Begränsningen av myndigheternas möjlighet att utnyttja anslagskrediten gör att myndigheterna bör ha en säkerhetsmarginal i förhållande till disponibla medel. Hur låga utgifterna blir i förhållande till tillgängliga medel är svårt att säga och bedöms från fall till fall, vilket gör prognosen mer osäker än normalt. Utfallet visar att myndigheternas utgifter hittills i år har varit lägre än vad ESV tidigare har räknat med. Det är emellertid svårt att bedöma hur mycket anslagsmedel myndigheterna kommer att ta i anspråk under november och december. När myndigheterna i slutet av året har en överblick över hur mycket anslagsmedel de har kvar, finns en risk att utgifterna blir högre. Både i år och nästa år är marginalen till taket omkring 0,8 procent av utgiftstaket. I år är det en tillräcklig marginal för att taket ska klaras, men på längre sikt är detta ett för litet utrymme för att täcka normal osäkerhet i prognosen. Nästa år räknar ESV med att nedgången av sjukpenningen fortsätter, samtidigt som den öppna arbetslösheten väntas minska. Skulle denna positiva utveckling inte bli verklighet får det en betydande effekt 15

16 på statsbudgetens utgifter. ESV bedömer att marginalen vid ingången av ett budgetår bör vara 1-1,5 procent av utgiftstaket. Det innebär att marginalen inte heller medger ytterligare utgiftsökningar för I höstens budgetproposition har regeringen föreslagit ett tak för Marginalen till taket förbättras väsentligt jämfört med 2006 och beräknas till 2,1 procent av utgiftstaket. ESV anser att denna marginal är tillräcklig för att täcka in osäkerheter på två års sikt. Föregående år angavs inte något tak för 2007 utan i stället en preliminär beräkning som baserades på att utgiftstaket i relation till potentiell BNP skulle vara oförändrat. Skälet till att vänta med ett förslag om utgiftstak var att regeringen avvaktade en kommande analys av den svenska ekonomins potentiella produktionsförmåga samt ett eventuellt införande av en sysselsättningsmarginal. Som ett resultat av Konjunkturinstitutets utredning har regeringen nu reviderat upp sin bedömning av nominell potentiell BNPtillväxt till 4,6 procent för Därmed är utgiftstaket för 2007, som regeringen föreslår i budgetpropositionen, 6 miljarder kronor högre än det beräkningstekniska utgiftstaket i vårpropositionen. Det är för närvarande inte aktuellt att införa en sysselsättningsmarginal Regeringen hänvisar till att de sysselsättningsstimulerande åtgärder, i form av stöd på inkomstsidan, först bör utvärderas. Stöden på inkomstsidan är fortsatt höga och ökar dessutom i omfattning kommande år jämfört med föregående prognos. Höjningen beror på höstbudgetens sysselsättningspaket som främst utgörs av stöd till plusjobb och utbildningsvikariat. Stöden ges i form av en skattenedsättning som innebär att arbetsgivare får en skattelättnad för att anställa någon som ingår i regeringens satsning på sysselsättning. År 2007 minskar nivån på stöden på inkomstsidan kraftigt, eftersom det tidigare beslutade sysselsättningsstödet till kommunerna upphör. I stället höjs det generella statsbidraget till kommunsektorn, vilket ökar de takbegränsade utgifterna. Utgiftstakets konstruktion Riksdagen fattar beslut om en högsta utgiftsnivå, ett utgiftstak, för statsbudgeten och ålderspensionssystemet. Förslag och beslut om tak kan avse längre tid än ett budgetår. Tanken är att taket ska begränsa samtliga utgifter exklusive statsskuldsräntor. Det statliga utgiftstaket omfattar: Alla 27 utgiftsområden utom område 26 Statsskuldsräntor Ålderspensionssystemet Under det fastställda utgiftstaket ingår summan av anvisade medel på de ingående utgiftsområdena och beräknad förändring av anslagsbehållningar. Vidare ingår ålderspensionssystemet och en så kallad budgeteringsmarginal. För varje utgiftsområde finns en utgiftsram. Utgiftsökningar ska i första hand finansieras via en motsvarande sänkning av andra utgifter inom ramen. Syftet är att undvika en total utgiftsökning och att inte behöva ta budgeteringsmarginalen i anspråk. Högre utgifter kan också finansieras genom att man utnyttjar anslagssparande eller en anslagskredit som är kopplad till varje ramanslag, det vill säga genom att man lånar från kommande budgetår. I dessa fall tas budgeteringsmarginalen i anspråk. Riksdagen kan justera nivån på utgiftstaket. De senaste åren har tekniska justeringar gjorts, bland annat till följd av ökad omslutning i det kommunala utjämningssystemet och en förändrad redovisning av kommunkontosystemet (för en detaljerad redovisning, se Appendix). 16

17 Utgiftstak för 2008 och 2009 Sedan utgiftstaket infördes har det varit praxis att regeringen föreslår tak för tre år i förväg. Syftet med detta har varit att få en mer långsiktig inriktning på den ekonomiska politiken, vilket skapar bättre tydlighet och förutsägbarhet i de offentliga finanserna. Dessutom minskar risken för att kortsiktigt driva upp utgiftsnivån till följd av tillfälligt högre inkomster. I år, liksom förra året, har regeringen emellertid kommit med förslag om utgiftstak för två år framåt och endast angivit en preliminär beräkning för taket på tre års sikt. Regeringens preliminära beräkning av 2008 års tak innebär att taket ökar med 3,5 procent. Det är mindre än tillväxten i potentiell BNP och kan ses som en ambition att på längre sikt sänka utgifterna i relation till BNP. Under de kommande åren beräknas utgifterna under taket att sjunka som andel av BNP. Marginalen till det preliminära taket 2008 är därför relativt god. För 2009 kommer det att finnas utrymme att besluta om ännu lägre tak i förhållande till BNP, utan att några egentliga besparingar kommer att behövas. Med tanke på det demografiska tryck som statsfinanserna kommer att utsättas för på längre sikt, skulle en lägre utgiftskvot ge ett större manöverutrymme. Figur 7. Utgifter och utgiftstak Procent Procent Takbegränsade utgifter Utgiftstak 2008 preliminär beräkning, 2009 oförändrat som andel av potentiell BNP 30 De kommande åren beräknas de takbegränsade utgifterna minska något i relation till BNP. För 2008 har regeringen angett en preliminär beräkning för utgiftstaket som innebär en lägre andel av BNP. År 2009 antas utgiftstaket vara konstant i förhållande till potentiell BNP. Anm: Såväl faktiska utgifter som tak har justerats för ändrade redovisningsprinciper för att uppnå jämförbarhet mellan åren. Förutom det första året med utgiftstak (1997) har de faktiska utgifterna varje år blivit i nivå med taket. Den marginal som funnits då taket beslutades, det vill säga skillnaden mellan de beräknade utgifterna och det föreslagna taket, har således i samtliga fall utnyttjats. Det har skett antingen till följd av den makroekonomiska utvecklingen, andra oförutsedda händelser eller beslut som medfört högre utgifter. Beslutet om utgiftstakets storlek kan därför i realiteten ses som ett beslut om hur stora utgifterna faktiskt kommer att bli det året. 17

18 Utgifter Utgifterna ökar under perioden, men minskar i relation till BNP De totala utgifterna ökar i genomsnitt med 20 miljarder kronor per år under prognosperioden. Som mest ökar de nästa år, med drygt 40 miljarder kronor, vilket medför att budgetsaldot försvagas. Utgifterna 2006 ökar främst till följd av beslut om ökade bidrag till barnfamiljer och kommuner, höjt bistånd, inrättande av fler platser inom högskolan och olika insatser inom hälsovård och socialomsorg. Dessutom blir EU-avgiften högre, bland annat till följd av den svagare kronkursen. Av de totala utgifternas ökning förklaras över 10 miljarder kronor av större utgifter för statsskuldsräntor. De är tillfälligt låga i år till följd av valutakursvinster medan andra kurseffekter gör att de i stället är tillfälligt höga nästa år. De kostnadsmässiga räntorna (som bättre visar utvecklingen över tiden) bottnar i år och ökar från nästa år till följd av att såväl statsskulden som räntenivån väntas stiga. De totala utgifterna ökar relativt jämt övriga år under prognosperioden - utom sista året - med drygt 15 miljarder kronor per år. År 2009 är ökningstakten något lägre, vilket hänger samman med att prognosen i första hand är en konsekvensberäkning som bygger på fattade beslut och beräkningsbara förslag i propositioner. Budgetpropositionen täcker endast perioden till och med Nya utgifter kommer att beaktas i prognosen i takt med att de föreslås. Se vidare avsnittet Beräkningsförutsättningar. De takbegränsade utgifterna ökar mindre än de totala nästa år, eftersom statsskuldsräntorna exkluderas och ålderspensionssystemets utgifter ökar måttligt Från och med 2007 ökar de takbegränsade utgifterna i stället mer, som en följd av att ålderspensionssystemets utgifter växer i allt snabbare takt. Det beror på att antalet pensionärer ökar samtidigt som varje ny årskull har en högre pensionsnivå. Trots att de totala utgifterna ökar nominellt under prognosperioden, minskar de i relation till BNP med drygt 2 procentenheter som följd av den starka BNP-utvecklingen. Även de takbegränsade utgifterna sjunker i procent av BNP, men i något långsammare takt eftersom räntorna - som minskar relativt sett - inte ingår och ålderspensionsutgifterna faktiskt ökar i förhållande till BNP. Tabell 4. Utgifter i procent av BNP, förändring under prognosperioden Utfall 2004 Prognos 2009 Förändring Statsbudgetens totala utgifter 28,3% 26,0% -2,3 p.e. Statsskuldsräntor 2,1% 1,5% -0,6 p.e. Utgiftsområden exklusive räntor 26,0% 24,2% -1,8 p.e. Ålderspensionssystemet 6,6% 7,0% 0,4 p.e. Summa takbegränsade utgifter 32,6% 31,2% -1,4 p.e. Vad har hänt sedan föregående prognos? De totala utgifterna i år väntas bli betydligt lägre än tidigare beräknat. En viktig förklaring är emellertid regleringen av de så kallade kommunkontona (5,6 miljarder kronor), vilket inte påverkar saldot eftersom inkomsterna minskar lika mycket. Utgiftsområdena exklusive räntor, vilka är opåverkade av regleringen, är knappt 5 miljarder kronor lägre. Den enskilt största nedjusteringen avser sjukförsäkringen vars utgifter sjunker snabbare än väntat. Även utgifterna för försvar och arbetsmarknad samt EU-avgiften väntas bli lägre. Vidare tycks de beslutade utgiftsbegränsningarna ha fått en större effekt än vad 18

19 som tidigare antagits. Det har medfört smärre nedjusteringar på många områden. Osäkerheten angående årets anslagsförbrukning är dock ovanligt stor inför de två sista månaderna. Nästa år blir utgiftsområdena exklusive räntor också något lägre än tidigare beräkning. Det gäller bland annat utgifterna inom sjuk- och föräldraförsäkringen. Vidare väntas utgifter inom försvar och jordbruksområdet flyttas från 2006 till 2007, främst till följd av utgiftsbegränsningar nästa år. Detta bidrar tillsammans med satsningar i budgetpropositionen till högre utgifter Även 2008 blir utgifterna högre än tidigare beräknat, framför allt bidragen till kommunerna. Tabell 5. Statsbudgetens utgifter m.m och 2005 (2005 års struktur) Miljarder kronor Bprop. Diff. fr. Diff. fr. Utgiftsområde Utfall SB TB prognos Prognos BP 05:3 Bprop. 1 Rikets styrelse 7,5 7,8-0,1 7,8 7,7 0,0-0,1 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 9,2 11,4-0,2 11,3 11,2-0,3-0,1 3 Skatt, tull och exekution 8,6 8,8 0,0 8,7 8,6 0,0-0,1 4 Rättsväsendet 26,3 27,3 0,7 27,7 27,3-0,4-0,4 5 Internationell samverkan 1,3 1,2 0,1 1,5 1,4 0,0 0,0 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 42,8 44,1-0,1 43,6 43,2-0,7-0,4 7 Internationellt bistånd 19,9 22,4-0,2 22,4 22,0 0,0-0,4 8 Invandrare och flyktingar 7,5 6,9 0,4 7,1 7,0 0,1-0,1 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 36,8 39,8 0,1 39,2 38,8 0,1-0,4 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 122,9 129,7 0,1 128,6 127,0-1,6-1,7 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 51,2 46,4 0,0 46,2 46,2 0,0 0,0 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 53,9 56,4 0,8 56,5 55,7 0,3-0,8 13 Arbetsmarknad 67,5 69,3-0,2 69,8 69,9-0,7 0,0 14 Arbetsliv 1,1 1,2 0,0 1,2 1,2 0,0 0,0 15 Studiestöd 20,8 21,0-0,1 19,9 19,8-0,1-0,1 16 Utbildning och universitetsforskning 44,0 43,9 0,1 43,4 43,3 0,1-0,1 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 8,7 9,0 0,1 9,0 9,0 0,1 0,0 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 8,7 9,1 0,0 9,0 8,9 0,0-0,1 19 Regional utveckling 3,3 3,5 0,2 3,5 3,4 0,0-0,1 20 Allmän miljö- och naturvård 3,3 4,0 0,0 4,4 4,0-0,1-0,4 21 Energi 2,1 1,4 0,0 1,6 1,5-0,1-0,2 22 Kommunikationer 29,1 31,7 0,0 31,2 31,0-0,2-0,2 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 12,2 14,7 0,2 15,6 15,5 0,2-0,1 24 Näringsliv 3,7 3,9 0,0 3,9 4,4-0,1 0,5 25 Allmänna bidrag till kommuner 69,8 57,5 0,0 57,3 57,4-0,1 0,0 26 Statsskuldsräntor m.m. 52,7 38,8 0,0 35,1 33,3-1,6-1,8 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 25,6 26,8 0,0 26,0 25,6-0,8-0,3 Förändring av anslagsbehållningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa utgiftsområden 740,7 738,0 2,0 731,3 724,0-6,2-7,3 Summa utgiftsområden exklusive räntor 688,0 699,2 696,2 690,7-4,5-5,5 Kassamässig korrigering -6,1-1,9-1,9-2,0-0,2-0,2 varav överföring från AP-fonden -4,0-1,9-2,0-0,2-0,2 Riksgäldskontorets nettoutlåning 10,3 14,6 16,7 13,5-7,6-3,2 Totala utgifter 744,9 750,7 746,1 735,4-13,9-10,9 Totala inkomster 694,4 712,3 717,9 731,4 4,0 13,5 Budgetsaldo -50,5-38,4-28,3-4,0 17,9 24,4 SB=Statsbudget, TB=Tilläggsbudget, Bprop. prognos=regeringens prognos för 2005 i Budgetpropositionen för BP 05:3=Budgetprognos 2005:3 (ESV:s föregående prognos) 19