Budgetprognos 2000:1. Analys

Transkript

1 Budgetprognos 2000:1 Analys

2 BP 2000:1, Analys Budgetprognoser Budgetprognospublikationen består av två separata delar. Budgetprognos Analys innehåller övergripande och fördjupad analys samt detaljkommentarer kring enskilda utgiftsområden och inkomsttitlar. Budgetprognos Tabeller innehåller detaljerade budgetårstabeller, månadstabeller m.m. ESV:s budgetprognoser tillhandahålls kostnadsfritt i enstaka exemplar eller genom prenumeration. Budgetprognos Analys och pressmeddelande finns på ESV:s hemsida på internet, Kontaktpersoner Budgetprognoserna produceras av prognosenheten (ISE/P). I redaktionen för denna budgetprognos ingår Sofia Granqvist (4521), Margareta Nöjd (4245) och Hwan Willén (4433). Redaktionen är i första hand behjälplig med övergripande frågor. Chef för prognosenheten Carl J Nordén (4386) Utgifter: Utgiftsområde 13, 14, 20, 23 Catarina Frank-Lundkvist (4247) Utgiftsområde 5, 6, 7, 24 Sofia Granqvist (4521) Utgiftsområde 3, 4, 9, 10, 11, 12, 25 Birgitta Hallstener (4249) Utgiftsområde 2, 26, RGK:s nettoutlåning Svante Hellman (4215) Utgiftsområde 18, 19, 21, 22 Margareta Nöjd (4245) Utgiftsområde 15, 16, 27 Maria Rydbeck (4362) Utgiftsområde 1, 8, 17 Anders Wirhed (4302) Inkomster: Fysiska personers inkomstskatt Martin Palm (4351) Juridiska personers inkomstskatt, Fastighetsskatt Hwan Willén (4433) Socialavgifter och allmänna egenavgifter Jörgen Hansson (4212) Mervärdesskatt och punktskatter Martin Palm (4351) Övriga inkomsttitlar Jörgen Hansson (4212) och Hwan Willén (4433) Prenumerationsärenden: Maj-Britt Medjaoui (4237) Andra publikationer som belyser statsbudgeten Statsbudgetens månadsutfall Inkomstliggaren 2000 Statsbudgetens utfall 1998 Statens Finanser 1998 Adresser Postadress: Besöksadress: Telefon ESV:s växel: ESV/ISE/P Drottninggatan Box Stockholm Telefax: adress: fornamn.efternamn@esv.se

3 BP 2000:1, Analys Innehåll Sammanfattning... 5 Övergripande analys Inledning... 7 Förutsättningar m.m... 9 Antaganden till denna prognos...9 Övriga beräkningsförutsättningar... 9 Begränsningar i anslagssparande Aviserade beslut Förändringsanalys för år Underliggande saldo Uppföljning av utgiftstaket Känslighetskalkyler år Budgetprognosernas avvikelser under Fördjupning Justering för ändrade redovisningsprinciper Avgifter till och bidrag från EU Realekonomisk fördelning Publicerade temaavsnitt Detaljkommentarer Detaljkommentarer utgifter år Förändring av anslagsbehållningar Kassamässig korrigering Riksgäldskontorets nettoutlåning Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Detaljkommentarer inkomster år 2000 och Tabellförteckning Tabell 1. Prognos för år 2000 i sammandrag... 5 Tabell 2. Sammanfattning av prognos avseende år Tabell 3. Makroekonomiska antaganden, Budgetprognos 2000: Tabell 4. Förändringar från statsbudgeten Tabell 5. Engångsposter m.m. som påverkar statsbudgetens saldo Tabell 6. Statsbudgetens underliggande utgifter, inkomster och saldo Tabell 7. Jämförelse med utgiftstak år Tabell 8. Inkomstprognoserna avseende 1999, avvikelse mellan prognos och utfall Tabell 9. Utgiftsprognoserna avseende 1999, avvikelse mellan prognos och utfall Tabell 10. Justeringar av kalenderåren för jämförbarhet med 1999 och år Tabell 11. Avgifter till och bidrag från EU Tabell 12. Statsbudgetens utgifter realekonomiskt fördelade på huvudarter m.m Tabell 13. Statsbudgetens utgifter 1999 och Tabell 14. Antal ersatta sjukdagar, ersättning per dag Tabell 15. Utgifter för statsskuldsräntor på statsbudgeten Tabell 16. Räntor och valutakurser , årsgenomsnitt Tabell 17. Kostnader för statsskuldsräntor... 56

4 BP 2000:1, Analys Tabell 18. Avgiften till Europeiska gemenskapen Tabell 19. Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning Tabell 20. Statsbudgetens inkomster åren 1999 och Tabell 21. Periodiserade inkomstskatter, fysiska personer Tabell 22. Lönesumma (utbetald), förändring från föregående år (löpande priser) Tabell 23. Arbetsgivaravgifter, avgiftssatser, procent Tabell 24. Hushållens konsumtionsutgifter, löpande priser, förändring från föregående år Tabell 25. Hushållens konsumtionsutgifter, fasta priser, förändring från föregående år Tabell 26. Mervärdesskatt budgetåren Tabell 27. Aktieutdelning Tabell 28. Statsbudgetens inkomster år 2000 och Figurförteckning Figur 1. Större förändringar av utgifter och inkomster... 8 i förhållande till statsbudgeten, mkr... 8 Figur 2. Större förändringar av utgifter och inkomster... 8 i förhållande till föregående prognos, mkr... 8 Figur 3. Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo Figur 4. Avgifter till och bidrag från EU kalenderåren , mkr Förteckning över faktarutor Förändringsanalysens kategorier Statsbudgetens saldo = Statens lånebehov Utgiftstakets konstruktion Realekonomisk redovisning i staten Vuxenstudiestöd m.m Kostnadsmässig redovisning Faktorer som påverkar ränteutgifterna Tilldelade medel, anslagsbehållningar etc Kassamässig korrigering Riksgäldskontorets nettoutlåning Skattekonto Juridiska personers inkomstskatt Socialavgifter och allmän pensionsavgift Mervärdesskatt... 73

5 BP 2000:1, Övergripande analys Sammanfattning Statsbudgeten kommer enligt Ekonomistyrningsverkets (ESV) prognos att uppvisa ett marginellt underskott på 0,1 mdkr för innevarande år. I beloppet ingår inga aviserade försäljningar av statens aktier. Utgiftstaket överskrids enligt prognosen med 1,9 mdkr. Tabell 1. Prognos för år 2000 i sammandrag mdkr Stats- Förändr. Förändr. budget Prognos fr. SB fr. BP 99:4 Utgifter 699,8 712,0 12,2 18,1 Utgiftsområden, exkl. räntor 1) 623,5 3) 626,6 3,1 6,9 Statsskuldsräntor m.m. 81,8 90,1 8,3 9,8 Myndigheters m.fl. in- och utlåning i RGK 2) -5,5-4,7 0,8 1,5 Inkomster 782,3 711,9-70,5 10,7 Budgetsaldo 82,5-0,1-82,6-7,5 SB = Statsbudget, BP 99:4 = Budgetprognos 1999:4 (ESV:s föregående prognos ) 1) Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket. 2) RGK:s nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost. I denna ingår en överföring på 45 mdkr från AP-fonden. 3) Inkl. beräknad minskning av anslagsbehållningar, 6 mdkr. Anm: Beloppen i tabellen är avrundade och summerar inte alltid till totalen. Saldo Statsbudgeten kommer enligt beräkningarna att uppvisa ett marginellt underskott på 0,1 mdkr för innevarande år. Även under år 2000 påverkas statsbudgeten av olika tillfälliga eller engångsvisa händelser. Rensat för sådana framgår att det s.k. underliggande saldot visar ett underskott på 34,2 mdkr, vilket är en kraftig försämring i förhållande till 1999 då det blev ett underliggande överskott på 9,9 mdkr. Försämringen beror främst (28 mdkr) på avgiftsväxlingen till följd av pensionsreformen. Utgifter I föregående prognos ( ) beräknades ett underskridande av utgiftstaket med 5,0 mdkr. Enligt nya beräkningar kommer de utgifter på statsbudgeten som omfattas av utgiftstaket att bli högre både jämfört med föregående prognos och med statsbudgeten. Därtill beräknas utgifterna för ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten, men under taket, bli något högre än budgeterat. Dessa ökningar täcks inte av budgeteringsmarginalen och härmed beräknas utgiftstaket överskridas med 1,9 mdkr. Jämfört med statsbudgeten beräknas de totala utgifterna bli 12,2 mdkr högre. Bland utgifterna som omfattas av utgiftstaket är det främst anslaget Sjukpenning och rehabilitering som nu skrivs upp, med 4,5 mdkr, bl.a. till följd av den fortsatta uppgången i antalet sjukdagar. För internationellt bistånd förväntas en del av de ingående reservationerna utnyttjas och dessa utgifter beräknas därför öka med 1,7 mdkr. Utgifterna för studiestöd och bostäder väntas däremot bli 1,0 respektive 1,7 mdkr lägre. En sjunkande efterfrågan på vuxenstudiestöd, ett lägre antal hushåll med 5

6 BP 2000:1, Övergripande analys bostadsbidrag samt minskade utgifter för BKN:s garantiverksamhet förklarar dessa nedjusteringar av prognosen. Av utgifterna utanför utgiftstaket är det Statsskuldsräntor m.m. som stiger mest, framför allt beroende på höjd räntenivå. Jämfört med föregående prognos är ökningen av utgifterna större än jämfört med statsbudgeten. Utgifterna för sjukpenning och rehabilitering står för den största förändringen, 5,1 mdkr, även i denna jämförelse. Dessutom förväntas utgifterna för arbetslöshetsersättning bli 1,2 mdkr högre, främst till följd av högre arbetslöshet. Ökningen av utgifterna utanför utgiftstaket utgörs främst, som ovan, av stigande utgifter för statsskuldsräntor. Statsbudgetens utgifter kan också fördelas på realekonomiska kategorier efter typ av utgift. Jämfört med föregående år är det framför allt utgifterna för den statliga konsumtionen som bidrar till den relativt måttliga uppgången i utgifterna, men även överföringarna till utlandet (bistånd och bidrag till EU) och till ålderspensionssystemet ökar. Transfereringarna till hushållen är oförändrade i nominella termer, vilket motsvarar en real minskning, medan överföringar till företag och kommuner minskar något. Inkomster Jämfört med statsbudgeten bedöms inkomsterna bli 70,5 mdkr lägre. Därav beror 94,5 mdkr på att det i denna prognos endast ingår beslutade försäljningar av statlig egendom. Inkomsterna av socialavgifter väntas öka 4,3 mdkr främst till följd av högre utvecklingstakt för lönesumman. Denna påverkar även fysiska personers inkomstskatt vilken väntas bli 9,2 mdkr högre, men den främsta förklaringen till denna höjning är högre förväntade realisationsvinster. Inkomsterna av mervärdesskatt väntas bli 6,8 mdkr högre bl.a. till följd av snabbare uppgång i hushållens konsumtionsutgifter än tidigare förväntat. Jämfört med föregående prognos väntas inkomsterna bli 10,7 mdkr högre. Större förväntade realisationsvinster är den största förklaringen till att fysiska personers inkomstskatt skrivs upp med 2,8 mdkr. Den förväntade uppgången i hushållens konsumtionsutgifter beräknas öka inkomsterna av mervärdesskatt med 2,6 mdkr. Inkomsterna av socialavgifter och allmän pensionsavgift justeras upp med 1,2 mdkr beroende på att en större andel av ålderspensionsavgiften förs till statsbudgeten. Betalningsdifferenserna på skattekonto beräknas uppgå till -7,8 mdkr, vilket är en förändring med 2,0 mdkr. För år 2001 beräknas inkomsterna till 713,0 mdkr, vilket innebär en marginell ökning med 1,1 mdkr jämfört med innevarande år. Socialavgifter ökar med 11,6 mdkr och mervärdesskatt med 8,8 mdkr. Dessa inkomster följer i huvudsak utvecklingstakten för lönesumman och hushållens konsumtionsutgifter, vilka nu väntas öka något snabbare än i tidigare bedömningar. Inkomster av statens aktier minskar med 12,2 mdkr eftersom det inte blir någon extra utdelning från Stattum nästa år. Beräkningarna avslutades den 16 mars år

7 BP 2000:1, Övergripande analys Inledning Statsbudgeten kommer, enligt ESV:s beräkningar, att uppvisa ett underskott på 136 mkr för år I prognosen ingår inte några inkomster från utförsäljning av aktier i Telia AB. Inkomsterna beräknas bli mkr lägre än i statsbudgeten. Därav beror mkr på att det i ESV:s prognos endast ingår försäljningsinkomster på 483 mkr jämfört med mkr i statsbudgeten. ESV har som princip att inte ta med utförsäljningsinkomster förrän konkreta beslut om utförsäljning av statlig egendom föreligger. Sedan föregående prognos beräknas dock inkomsterna öka med mkr. Jämfört med statsbudgeten beräknas utgifterna totalt öka med mkr varav mkr avser utgifter som omfattas av utgiftstaket. Sedan föregående prognos ökar de totala utgifterna med mkr. Utgifter som omfattas av utgiftstaket svar för mkr av denna ökning. Detta innebär att budgeteringsmarginalen på mkr inte kommer att räcka. Utgiftstaket beräknas överskridas med mkr. Tabell 2. Sammanfattning av prognos avseende år 2000 mkr Stats- Förändr. Förändr. budget Prognos fr. SB fr. BP 99:4 Totala utgifter Summa utgiftsområden exklusive räntor 1) ) Statsskuldsräntor m.m Kassamässig korrigering varav överföring från AP-fonden Riksgäldskontorets nettoutlåning Totala inkomster Budgetsaldo Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Takbegränsade utgifter inklusive ÅP Utgiftstak Budgeteringsmarginal / prognosmarginal Totala engångseffekter Underliggande saldo SB = Statsbudget, BP 99:4 = Budgetprognos 1999:4 (ESV:s föregående prognos) 1) Omfattas av det statliga utgiftstaket. 2) Inklusive beräknad minskning av anslagsbehållningar, mkr. Anm: Beloppen i tabellen är avrundade och summerar inte alltid till totalen Statsfinanserna beräknas också under år 2000 påverkas av tillfälliga eller engångsvisa händelser, dvs. transaktioner av extraordinär karaktär. Om hänsyn tas till engångseffekter m.m. framgår att det s.k. underliggande saldot beräknas till ett underskott om mkr. Engångseffekterna är främst hänförliga till ålderspensionsreformen och till utdelningsinkomster från Stattum avseende försäljningen av aktier i Pharmacia & Uppjohn. Förändringarna, både mot statsbudgeten och föregående prognos, kommenteras mer utförligt i detaljkommentarerna. Nedanstående figurer visar de största förändringarna av utgifter och inkomster i förhållande till statsbudgeten och föregående prognos. 7

8 BP 2000:1, Övergripande analys Figur 1. Större förändringar av utgifter och inkomster i förhållande till statsbudgeten, mkr U T G I F T E R I N K O M S T E R Räntor på statsskulden Sjukpenning och rehabilitering m.m. Biståndsverksamhet Bidrag för läkemedelsförmånen Fysiska personers inkomstskatt Mervärdesskatt, netto Socialavgifter och allmän pensionsavgift Betalningsdifferenser, skattekonto Vuxenstudiestöd m.m. Bostadsbidrag Riksbankens inlevererade överskott Övriga inkomster av försåld egendom Figur 2. Större förändringar av utgifter och inkomster i förhållande till föregående prognos, mkr U T G I F T E R Räntor på statsskulden Sjukpenning och rehabilitering m.m. Bidrag till arbetslöshetsersättning Bidrag för läkemedelsförmånen Mtrl,anl,forskn,tekn.utveckl (Försvarsmakten) I N K O M S T E R Fysiska personers inkomstskatt Mervärdesskatt, netto Betalningsdifferenser, skattekonto Socialavgifter och allmän pensionsavgift Vuxenstudiestöd m.m. Inkomster av statens aktier Riksbankens inlevererade överskott

9 BP 2000:1, Övergripande analys Förutsättningar m.m. Antaganden till denna prognos Den samhällsekonomiska utvecklingen är av stor betydelse för statsbudgetens inkomster och utgifter. Budgetprognoserna baseras i detta hänseende på Konjunkturinstitutets (KI) makroekonomiska prognoser. Till grund för beräkningarna i denna budgetprognos ligger bl.a. nedanstående prognoser från KI, som publicerades den 29 mars Från och med föregående prognos baseras beräkningarna för räntor på statsskulden på KI:s prognoser på räntor och valutakurser. Tidigare baserades prognoserna på vid beräkningstillfället gällande räntor (stoppräntor) och valutakurser. Tabell 3. Makroekonomiska antaganden, Budgetprognos 2000: Föreg. Föreg. prognos Prognos SB prognos Prognos Prognos BNP (fp) 1) 3,6 3,8 3,0 3,8 3,9 3,3 Lönesumma (lp) 1) 6,5 6,0 4,6 5,8 5,9 5,7 Hushållens konsumtionsutgifter (lp) 1) 4,6 4,9 4,0 4,6 5,1 4,6 Hushållens konsumtionsutgifter (fp) 1) 3,5 4,1 3,0 3,3 4,1 3,3 KPI 1) 0,3 0,3 1,2 1,1 1,3 1,7 Öppen arbetslöshet 2) 5,4 5,6 4,5 4,6 4,7 4,0 3-mån ränta 2) 3,1 3,1 4,1 3) 3,6 4,2 4,7 5-års ränta 2) 4,5 4,5 4,8 5,4 5,8 5,9 Prisbasbelopp (tkr) 36,4 36,4 36,6 36,6 36,6 36,9 fp=fasta priser, lp=löpande priser, SB = Statsbudget 1) Procentuell förändring från föregående år 2) Genomsnittlig procentuell nivå för respektive år 3) 6-månaders ränta Övriga beräkningsförutsättningar I prognoserna tas hänsyn till riksdags- och regeringsbeslut, framlagda propositioner och utskottsbetänkanden samt i vissa fall lagrådsremisser. Budgetprognosen är utifrån dessa förutsättningar en konsekvensberäkning av statsbudgetens inkomster och utgifter. För år 2000 är månadsbeloppen t.o.m. februari utfall. ESV:s beräkningar till denna prognos har slutförts den 16 mars Begränsningar i anslagssparande Enligt förordningen (SFS 1999:112) om ändring i anslagsförordningen (1996:1189) får myndigheter disponera ett ramanslag med högst summan av tilldelat belopp och ett överfört anslagssparande upp till tre procent av anslaget. Efter beslut av regeringen kan dock myndigheten även få disponera hela eller en del av anslagssparandet som överstiger tre procent. 9

10 BP 2000:1, Övergripande analys Regeringen kommer under våren att fatta beslut om hur anslagssparande över tre procent skall disponeras. På vissa anslag har regeringen redan i regleringsbrevet beslutat om att anslagssparande överstigande tre procent får disponeras. I denna prognos har inte någon indragning av anslagsmedel till följd av förordningen gjorts. På bl.a. anslagen för EU:s socialfond, EU:s regionalfond, räntebidrag och bidrag till vissa åtgärder inom energiområdet har i prognosen antagits att anslagssparande överstigande tre procent kommer att få disponeras. På vissa anslag har anvisade belopp i statsbudgeten beräknats med avsikt att utnyttja anslagsbehållningar från föregående budgetår. Myndigheterna har även fattat beslut, med stöd av totalt tilldelade medel, om utbetalning av bidrag. Aviserade beslut Utgångspunkten för prognoserna är riksdags- och regeringsbeslut samt framlagda propositioner och utskottsbetänkanden. Hänsyn har inte tagits till de propositioner, däribland IT-propositionen, som tidigare beräknades läggas fram den 22 mars men som nu har skjutits upp. Följande aviserade beslut har inte tagits hänsyn till i prognosen. Försäljning av egendom ESV har som princip att inte göra prognoser på aviserad men icke beslutad försäljning av egendom. Först när regeringen fattat beslut om försäljning av ett objekt tas försäljningsinkomsterna med i prognosen. Dessutom måste inkomsterna från försäljningen av objektet kunna beräknas. I prognosen ingår således inga inkomster från planerad försäljning av aktier i Telia AB. 10

11 BP 2000:1, Övergripande analys Förändringsanalys för år 2000 Beräkningarna avseende statsbudgetens utgifter och inkomster baseras på Konjunkturinstitutets senast publicerade prognos för den makroekonomiska utvecklingen medan statsbudgeten baseras på regeringens motsvarande prognos i september Vidare bygger prognosen på vid beräkningstillfället gällande riksdags- och regeringsbeslut. Hänsyn tas också till framlagda propositioner. Med dessa förutsättningar görs prognoser på de olika posterna på statsbudgeten, bl.a. med hjälp av uppgifter från ett 50-tal myndigheter, egna modeller främst vad gäller skatteinkomsterna samt månadsvis utfall från statsredovisningen. I detta avsnitt görs en samlad analys av orsakerna till förändringarna för år 2000 mellan statsbudgeten och denna prognos. Syftet är att urskilja två kategorier av förändringar, nämligen de som beror på skilda makroförutsättningar (Antaganden) och de som beror på nya beslut (Propositioner, Regerings- och EU-beslut). Resterande del av förändringarna beror på ett antal olika faktorer och redovisas under Övrigt. Förändringskategorierna beskrivs närmare i följande faktaruta. Förändringsanalysens kategorier Antaganden inrymmer de förändringar som följer av skillnaden mellan den makroekonomiska utvecklingen som statsbudgeten baseras på och motsvarande antaganden i denna prognos (dvs. Konjunkturinstitutets marsrapport). Till Beslut hänförs förändringar som beror på propositioner, regeringsbeslut och beslut från EU-kommissionen. Propositioner omfattar förändrade beräkningar till följd av regeringsförslag till riksdagen. Effekterna av varje proposition kan särskiljas. Även eventuella förändringar vid riksdagsbehandlingen eller till följd av nya beräkningar av tidigare framlagda propositioner hänförs hit. Till Övrigt hänförs förändringar som inte beror på någon av ovanstående orsaker, exempelvis antaganden som inte är av makroekonomisk karaktär (t.ex. demografiska), myndighetsbeslut, domstolsutslag etc. Ändrade prognoser till följd av nytt utfall hänförs hit om de inte kan hänföras till någon av ovanstående kategorier. Förändringar av statsskuldsräntorna till följd av ändrade valutakursförutsättningar hänförs också hit. 11

12 BP 2000:1, Övergripande analys I statsbudgeten beräknas ett överskott på mkr. I denna prognos beräknas däremot ett underskott på 136 mkr, dvs. en skillnad på mkr i förhållande till statsbudgeten. Av denna skillnad förklaras dock mkr av att ESV har som princip att inte ta med utförsäljningsinkomster förrän konkreta beslut om utförsäljning av statlig egendom föreligger. Rensat för denna skillnad uppvisar prognosen således ett förbättrat saldo med mkr i förhållande till statsbudgeten. Detta beror bl.a. på högre inkomster till följd av höjda antaganden om den makroekonomiska utvecklingen. I förhållande till föregående prognos har budgetsaldot försämrats med mkr. Förändringar i kategorin Beslut bidrar till en förbättring av saldot, medan förändringar under Antaganden och Övrigt är negativa och överväger. I tabellen nedan redovisas förändringsanalysen i förhållande till statsbudgeten. Av tabellen framgår förändringar av utgifter, inkomster och saldo. Utgifterna är dessutom underindelade så att de takbegränsade utgifterna skiljs ut (Utgiftsområden, exklusive räntor). Efter tabellen kommenteras de två förändringskategorierna Antaganden och Beslut. Här framgår bl.a. vilka större utgifts- respektive inkomstposter som ingår under de två förändringskategorierna. Under kategorin Övrigt redovisas endast kortfattat vissa mycket stora poster. Närmare beskrivningar återfinns i detaljkommentarerna. I Budgetprognosens tabelldel redovisas utgiftsförändringar i förhållande till statsbudgeten och föregående prognos efter de olika kategoriernas bruttoeffekter. Propositionseffekter specificeras per proposition. Tabell 4. Förändringar från statsbudgeten 2000 Beslut Propo- Regerings- EU- Totalt Antaganden Totalt sitioner beslut beslut Övrigt Utgifter Utgiftsområden, exkl. räntor 1 ) Statsskuldsräntor m.m Myndigheters m.fl. in- och utlåning i RGK 2 ) Inkomster Budgetsaldo ) Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket. 2) RGK:s nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost. Anm. Beloppen i tabellen är avrundade och summerar inte alltid till totalen. mkr Antaganden De olika bedömningarna om den ekonomiska utvecklingen förklarar en skillnad i budgetsaldot om mkr. Utgifterna beräknas bli mkr högre till följd av förändrade antaganden. De utgifter som omfattas av utgiftstaket beräknas öka med mkr till följd av förändrade antaganden. Härav förklaras mkr av högre arbetslöshet jämfört med beräkningen i statsbudgeten för anslaget Bidrag 12

13 BP 2000:1, Övergripande analys till arbetslöshetsersättning. (Andra faktorer som påverkar utgifterna för arbetslöshetsersättning redovisas under Övrigt.) Vidare ökar utgifterna för räntebidrag med ca 300 mkr till följd av högre subventionsränta. De utgifter som inte omfattas av taket beräknas öka med mkr. Beloppet avser i sin helhet statsskuldsräntorna och beror på en högre nivå på den långa räntan jämfört med statsbudgeten. Prognosen baseras på en genomsnittlig femårsränta på 5,8 procent vilket är en procentenhet högre än statsbudgeten. Härutöver påverkas statsskuldsräntorna av andra faktorer (bl.a. valutakurseffekter), vilka klassificeras under Övrigt. Inkomsterna beräknas bli mkr högre än i statsbudgeten till följd av förändrade antaganden. Högre utvecklingstakt för lönesumman ökar de beräknade inkomsterna av socialavgifter med ca mkr, medan inkomsterna från mervärdesskatt beräknas öka med ca mkr till följd av stigande utgifter för hushållens konsumtion. Beslut Förändringar till följd av beslut förbättrar budgetsaldot med mkr. De utgifter som omfattas av taket beräknas till följd av beslut minska med 147 mkr i förhållande till statsbudgeten. Detta är en nettoeffekt av förändringar åt båda hållen. EU-avgiften väntas bli närmare 800 mkr lägre än den beräknades i statsbudgeten år 2000 till följd av att en retroaktiv utfallskorrigering, avseende BNI-avgiften för , beslutades betalas redan under 1999, i stället för som beräknat under år Vidare minskar avgiften med knappt 200 mkr till följd av att EU-kommissionens beslutade budget för år 2000 är något lägre än det preliminära budgetförslaget vilket statsbudgeten baseras på. Regeringen har beslutat ( ) om en höjd anslagskredit med ca 900 mkr för anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Av andra orsaker är prognosen dock sänkt i förhållande till statsbudgeten med ca mkr. Dessa ingår under kategorin Övrigt. Anslagets nettoförändring uppgår således till ca -500 mkr. Det har gjorts en nedjustering av anslagsbehovet vad gäller statliga avtalsförsäkringar. Till följd av detta har regeringen beslutat om indragning av anslagsmedel med sammanlagt drygt 500 mkr i regleringsbreven för år De prognostiserade utgifterna har justerats ned med samma belopp. Regeringen har lagt fram en proposition om ersättning i samband med stängning av Barsebäcksverken m.m. (prop.1999/2000:63). Utgifterna för år 2000 ökar till följd av sådana ersättningar med 430 mkr. Vattenfall AB ersätts genom nedsättning av kraven på aktieutdelning till staten med 660 mkr. Vidare sker ett bortfall av särskild skatt på kärnkraft beräknat till 112 mkr. Sammanlagt försvagas således statsbudgeten under år 2000 med mkr, varav 772 mkr avser minskade inkomster. 13

14 BP 2000:1, Övergripande analys Medräknat inkomstförändringarna i samband med stängningen av Barsebäcksverken beräknas inkomsterna trots detta öka med mkr till följd av beslut. Höjningen förklaras främst av att regeringen i december 1999 fastställde att en större andel av ålderspensionsavgifterna skall föras till statsbudgeten under år Andelen har höjts från 7,0 till 9,0 procent, vilket beräknas öka inkomsterna med ca mkr. Vidare ökar inkomsterna med 483 mkr till följd av propositionen om försäljning av aktierna i Celsius AB (prop. 1999/2000:29). Övrigt Förändringarna inom kategorin Övrigt försämrar budgetsaldot med mkr. Huvudförklaringen till detta är att ESV endast tar hänsyn till utförsäljningar när konkreta beslut föreligger i det enskilda fallet. I statsbudgeten tas övriga inkomster av försåld egendom upp med mkr, medan det i denna prognos endast ingår inkomster av den ovan nämnda beslutade utförsäljningen av aktier i Celsius AB. De takbegränsade utgifterna under Övrigt ökar med ca mkr för anslaget Sjukpenning och rehabilitering. Inkomstskatten beräknas öka med ca mkr till följd av högre realisationsvinster. För ytterligare information om dessa och övriga förändringar hänvisas till detaljkommentarerna. 14

15 BP 2000:1, Övergripande analys Underliggande saldo Statsfinanserna påverkas av tillfälliga eller engångsvisa händelser, dvs. transaktioner av extraordinär karaktär. I detta avsnitt identifieras större poster av denna typ för åren och deras effekter på den statsfinansiella utvecklingen åskådliggörs. Perioden analyseras i ett särskilt temaavsnitt i Budgetprognos 1999:3. Resultatet ingår i figuren som visar faktiskt saldo och underliggande saldo (dvs. faktiskt saldo exklusive engångseffekter m.m.) för perioden mkr Figur 3. Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo Faktiskt saldo -136 mkr Underliggande saldo Faktiskt saldo Prognos Engångseffekterna m.m. är positiva, dvs. bidrar till att det faktiska saldot är mer positivt än det underliggande, för alla år fr.o.m De är särskilt omfattande 1996 och förklarar en stor del av det minskade faktiska underskottet mellan 1995 och Det faktiska saldot övergick 1998 till ett överskott vilket ökade relativt kraftigt 1999 (ca mkr) bl.a. till följd av stora engångseffekter detta år. Det underliggande saldot var dock också positivt 1999, för första gången under denna period. År 2000 beräknas återigen ett underskott, i såväl det faktiska som det underliggande saldot. Det faktiska underskottet är dock marginellt (-136 mkr). I följande avsnitt analyseras utvecklingen av det underliggande saldot närmare. Engångseffekterna m.m var mer än dubbelt så stora som för 1998 och består framför allt av några stora poster som förklaras av ålderspensionsreformen som till stor del genomfördes fr.o.m (se tabell). Inbetalningen till RGK av premiepensionsmedel ökade till drygt mkr medan den första utbetalningen av sådana medel till Premiepensionsmyndigheten (PPM), vilken var planerad att göras med ca mkr under 1999, försenades ett år. Vidare överfördes mkr från AP-fonden till staten under Engångseffekterna m.m. år 2000 beräknas netto uppgå till drygt mkr, dvs. betydligt lägre än för Denna prognos är på totalnivå i stort sett oförändrad jämfört med föregående gång. Även i år 15

16 BP 2000:1, Övergripande analys dominerar poster med anknytning till pensionsreformen. Det försenade första fondvalet kommer att ske hösten år 2000, vilket innebär en utbetalning från RGK på drygt mkr till PPM avseende inbetalda premiepensionsmedel för Vidare skall en överföring på mkr göras från AP-fonden till staten även under år Dessutom beräknas Stattum göra en förhöjd aktieutdelning med mkr, från inkomster vid tidigare avyttring av aktier i Pharmacia & Upjohn. Därtill inbetalas realisationsvinstskatt på mkr. Sedan föregående prognos har även tillkommit inkomster vid utförsäljning av aktier i Celsius AB på 483 mkr. Tabell 5. Engångsposter m.m. som påverkar statsbudgetens saldo mkr Poster Utfall Utfall Utfall Utfall Prel. utfall Prognos Anslag: Bidrag till kapitalet i Europeiska investbanken OM Gruppen AB, aktieköp -450 Förskjutning av arealersättning Inkomsttitlar: Momseffekt på grund av EU-inträdet Infasningsrabatt EU Ändrade redovisningsperioder moms Pensionsskatt f.d. affärsverk Nordbanken, aktieförsäljning Nordbanken, extra utdelning Nordbanken, inlösen av aktier Fastighetsförsäljning Akademiska hus Stadshypotek, aktieförsäljning Securum, utdelning och aktieförsäljning Statens fastighetsverk, inleverans av överskott Statens fastighetsverk, försäljning av fastigheter 492 Enator, utdelning och aktieförsäljning SAQ Kontroll AB, aktieförsäljning 273 Delpensionsfonden m.m Statlig ink.skatt till kommuner ( 200-lappen ) Stattum, förhöjd aktieutdelning samt reavinstskatt Celsius AB, aktieförsäljning (delbelopp) 483 Summa Kassamässig korrigering: Bostadslån 1) Överföring från AP-fonden RGK:s nettoutlåning: Kärnavfallsfondens behållning Försäljning av Retriva Summa Rena engångsposter totalt Speciella in- och utlåningsposter RGK: Premiepensionsmedel, inbet Premiepensionsmedel, utbet Avgifter till Kärnavfallsfonden, netto Avgifter till bankinsättningsgarantin, netto Återbetalning av Securumlån Venantius lån 1) Övrigt, netto (främst övriga bolag/affärsverk) Speciella poster RGK totalt Totala engångseffekter m.m ) Se Budgetprognos 1997:3 avsnitt Fördjupning, Tema Omläggningen av den statliga bostadslånefinansieringen 16

17 BP 2000:1, Övergripande analys Underliggande utgifter, inkomster och saldo I nedanstående tabell redovisas den underliggande statsfinansiella utvecklingen åren , dvs. statsbudgetens utgifter, inkomster och saldo exklusive de engångsposter m.m. som tidigare presenterats. Utgifterna är grupperade i två poster, inom respektive utanför det statliga utgiftstaket. För att skapa jämförbarhet över tiden har justering för ändrade redovisningsprinciper gjorts. (Se avsnitt Fördjupning, Justering för ändrade redovisningsprinciper.) I den följande texten kommenteras innehållet i tabellen kortfattat. Tabell 6. Statsbudgetens underliggande utgifter, inkomster och saldo mkr Utfall Förändr. Utfall Förändr. Utfall Förändr. Utfall Förändr. Prel. utfall Förändr. Prognos Underliggande utgifter: inom taket ) utanför taket Summa ) Underliggande inkomster ) Underliggande saldo ) ) 1) Inkl. effekter av det reformerade ålderspensionssystemet som innebär höjd utgiftsnivå med ca mkr. Se vidare text nedan. 2) Inkl. effekter av det reformerade ålderspensionssystemet som innebär sänkt inkomstnivå med ca mkr. Se vidare text nedan. Anm. Förändringstal anges mellan årskolumnerna. Samtliga belopp är avrundade till hela hundratals mkr. Det underliggande saldot förbättrades åren 1996 och 1997 med drygt mkr per år. Förbättringarna förklaras främst av ökade inkomster. År 1998 medförde utgiftsutvecklingen att saldoförbättringen avtog till mkr, trots att inkomsterna ökade mer än tidigare. Efter att ha uppvisat minskningar under två år ökade i stället utgifterna Under 1999 förbättrades det underliggande saldot med mkr och övergick till ett överskott (9 900 mkr). Utgifterna minskade med mkr medan inkomsterna ökade med mkr. Utgiftsnivån höjdes med ca mkr detta år till följd av ålderspensionsreformen. Exkluderas denna nivåökning skulle det underligande saldot ha förbättrats med ca mkr, dvs. en bättre utveckling än året innan. Jämfört med Budgetprognos 1999:4 har det underliggande saldot förbättrats relativt kraftigt till följd av en högre underliggande inkomstutveckling än tidigare beräknat ( mkr i stället för beräknat mkr). År 2000 beräknas, efter en sexårig period av förbättringar i det underliggande saldot, en försämring på mkr ske i förhållande till året innan. Försämringen beror på ökade utgifter ( mkr) och minskade inkomster ( mkr). Inkomstnivån minskar emellertid detta år med ca mkr som en följd av ålderspensionsreformen och ändrade socialavgifter mellan år 1999 och Ålderspensionsavgiften vilken främst tillförs AP-fonden har höjts, medan den allmänna löneavgiften vilken tillförs statsbudgeten har sänkts. Exklusive denna nivåförändring skulle det underliggande saldot således försämras med mkr. Beloppet avspeglar ungefär de skattesänkningar som genomförts fr.o.m. år Jämfört med föregående prognos har utgiftsutvecklingen reviderats upp med ca mkr, därav avser ca mkr statsskuldsräntorna. 17

18 BP 2000:1, Övergripande analys Underliggande takbegränsade utgifter Den underliggande utgiftsutvecklingen kan analyseras närmare genom att skilja ut de utgifter som omfattas av det statliga utgiftstaket. Utgifterna inom utgiftstaket minskade med drygt mkr såväl 1996 som Under 1998 har de däremot ökat med nästan lika mycket ( mkr). Ökningen under 1999 uppgick till mkr, men därav berodde mkr på pensionsreformen. Rensat för effekterna av reformen ökade således utgifterna inom utgiftstaket med mkr under 1999, dvs. en lägre ökningstakt än under Jämfört med Budgetprognos 1999:4 har denna ökningstakt reviderats upp marginellt. De underliggande utgifterna ökar år 2000 med mkr, dvs. i något högre takt än 1999, rensat för effekterna av pensionsreformen. Jämfört med föregående prognos har ökningstakten reviderats upp med nära mkr. Därav avser ca mkr anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. Underliggande övriga utgifter Under år 1999 minskade statsskuldsräntorna kraftigt vilket förklarar minskningen av de utgifter som ej omfattas av utgiftstaket. De i statsbudgeten redovisade utgiftsmässiga statsskuldsräntorna kan variera kraftigt mellan olika år som en följd av RGK:s val av upplåningsinstrument och påverkan av olika faktorer av teknisk art. Utvecklingen av statsskuldsräntorna beskrivs därför bättre med en kostnadsmässig redovisning. (Se avsnitt Detaljkommentarer, utgifter.) Vidare omfattas inte heller de båda speciella utgiftsposterna Kassamässig korrigering och RGK:s nettoutlåning av utgiftstaket. En stor del av posterna inom RGK:s nettoutlåning ingår emellertid inte i de underliggande utgifterna eftersom de är av engångskaraktär. Statsbudgetens saldo = Statens lånebehov Statsbudgeten omfattar enligt budgetlagen, som gäller fr.o.m. 1997, alla inkomster, utgifter och betalningar som påverkar statens lånebehov. Detta innebär att saldobegreppet är detsamma som statens lånebehov. Som en följd därav redovisas en kassamässig korrigeringspost och Riksgäldskontorets nettoutlåning på statsbudgeten. Posterna ingår på utgiftssidan efter de traditionella utgifterna som är grupperade i 27 utgiftsområden. Detta saldobegrepp (statens lånebehov) används i detta avsnitt även för tidigare år. 18

19 BP 2000:1, Övergripande analys Uppföljning av utgiftstaket Tabell 7. Jämförelse med utgiftstak år 2000 mkr Statsbudget Prognos Jämförelse Statsbudgetens totala utgifter Utgifter på statsbudgeten som inte omfattas av utgiftstaket Statsskuldsräntor m.m Myndigheters m.fl. in- och utlåning i RGK, netto 1) Utgifter på statsbudgeten som omfattas av utgiftstaket ) Ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten Budgeteringsmarginal Utgiftstak för staten jämfört med prognos ) RGK:s nettoutlåning och kassamässig korrigering (inkl. överföring från AP-fonden, mkr). 2) Inkl. beräknad minskning av anslagsbehållningar, mkr. I prognosen för år 2000 beräknas de statsbudgetutgifter som omfattas av utgiftstaket uppgå till mkr, dvs mkr mer än beräknat i statsbudgeten. Prognosen för ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten men under utgiftstaket (se faktaruta) uppgår till mkr vilket är något mer än budgeterat. Eftersom dessa ökningar, sammanlagt mkr, inte ryms inom budgeteringsmarginalen på mkr beräknas utgiftstaket ( mkr) för år 2000 att överskridas. Överskridandet beräknas enligt denna prognos uppgå till mkr. De totala utgifterna beräknas bli mkr högre än i statsbudgeten. Myndigheters m.fl. in- och utlåning i RGK, netto, vilka inte omfattas av det statliga utgiftstaket ökar med 790 mkr. Statsskuldsräntor m.m., vilka inte heller omfattas av taket, beräknas bli mkr högre än i statsbudgeten. Jämfört med föregående budgetprognos har de utgifter i statsbudgeten som omfattas av utgiftstaket reviderats upp med mkr. Det är främst utgifterna för sjukpenning och rehabilitering, läkemedelsförmånen samt arbetslöshetsersättning som har reviderats upp. Samtidigt har utgifterna för vuxenstudiestöd och Bostadskreditnämndens garantiverksamhet reviderats ned. Fördelningen på utgiftsområden framgår av tabellen som inleder avsnittet Detaljkommentarer utgifter. Samtliga utgiftsområden kommenteras därefter. Utgifterna för ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten, vilka ESV gör prognos på med underlag från Riksförsäkringsverket, beräknas vara oförändrade jämfört med föregående prognos. Det bör noteras att det under 1999 vidtogs ett antal åtgärder för att undvika ett överskridande av utgiftstaket för Dessa åtgärder berörde främst det internationella biståndet, energiforskningen, kommunikationer samt bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting. Åtgärderna rörde i vissa fall förskjutningar av utgifter över budgetårsgränsen vilket lett till en motsvarande ökning av utgifterna år Se vidare tabell och kommentarer i avsnittet Detaljkommentarer utgifter. 19

20 BP 2000:1, Övergripande analys Utgiftstakets konstruktion En ny budgetprocess har införts fr.o.m Den innebär att ett tak sätts för de offentliga utgifterna, dvs. för statsbudgeten, ålderspensionssystemet och kommunerna. Riksdagen fattar beslut om utgiftstaket för statsbudgeten och ålderspensionssystemet. Vad gäller kommunerna har taket givits en annan innebörd än det statliga utgiftstaket eftersom staten endast indirekt kan styra den kommunala sektorns utgifter. Riksdagen godkänner i stället en beräkning av den förväntade utgiftsnivån. Det statliga taket omfattar alla 27 utgiftsområden utom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Räntorna är undantagna eftersom de på kort sikt inte kan påverkas. Till utgiftsområde 26 hänförs också anslaget Oförutsedda utgifter och fr.o.m även RGK:s provisionskostnader i samband med upplåning på de internationella kapitalmarknaderna vilket innebär att dessa utgifter inte heller omfattas av taket. Det fastställda utgiftstaket beräknas som summan av anvisade medel på de 26 ingående utgiftsområdena samt beräknad förändring av anslagsbehållningar (se Detaljkommentarer utgifter). Dessutom ingår ålderspensionssystemet och en s.k. budgeteringsmarginal. Denna marginal är inte avsedd att skapa utrymme för ofinansierade utgiftsökningar, utan skall ge flexibilitet och därmed minska risken för revidering av utgiftstaket. Flexibiliteten behövs vid icke förutsedda utgiftsökningar. Dessa kan vara en följd av en förändrad makroekonomisk utveckling jämfört med vad som antagits eller av andra ekonomiska konsekvenser än beräknat av redan fattade beslut. För varje utgiftsområde har en utgiftsram fastställts. Utgiftsökningar skall i första hand finansieras via en motsvarande sänkning av andra utgifter inom ramen. Detta för att undvika en total utgiftsökning och ianspråktagande av budgeteringsmarginalen. Ett överskridande kan även finansieras genom utnyttjande av en anslagskredit som är kopplad till varje ramanslag, dvs. genom lån från kommande budgetår, eller via regeländringar på statsbudgetens inkomstsida. I dessa fall tas budgeteringsmarginalen i anspråk. Socialförsäkringarna utanför statsbudgeten omfattar fr.o.m endast ålderspensionerna enligt det reformerade ålderspensionssystemet varför begreppet ändrats till Ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten. Delpensionen och arbetsskadeförsäkringen, vilka t.o.m redovisades utanför statsbudgeten, bruttoredovisas därefter på statsbudgeten. (Se fördjupningsavsnittet Justering för ändrade redovisningsprinciper.) För att kunna jämföras med utgiftstaket kompletteras ESV:s prognoser på statsbudgeten med en prognos på utgifterna för ålderspensionssystemet, vilken baseras på uppgifter från Riksförsäkringsverket. 20

21 BP 2000:1, Övergripande analys Känslighetskalkyler år 2000 För att illustrera hur förändrade makroekonomiska förutsättningar påverkar vissa av statsbudgetens viktigare poster har effektberäkningar gjorts utifrån följande förändringar. Räntenivån och arbetslösheten samt lönesumman och den privata konsumtionen har i förhållande till förutsättningarna i denna prognos förändrats med en procentenhet för år Vidare har vissa effekter av en förändrad kronkurs beskrivits. Observera att beräkningarna är partiella, vilket innebär att det inte går att dra slutsatser om totala budgeteffekter enbart utifrån de belopp som redovisas här. Syftet med känslighetskalkylerna är att peka på vissa större enskilda effekter och kvantifiera dessa. Förändringar av räntenivån påverkar indirekt och framför allt på sikt stora delar av statsbudgeten. Här redovisas två betydande direkta effekter på utgiftssidan dels på statsskuldsräntorna, dels på räntebidragen. När det gäller statsskuldsräntorna leder en förändring av den inhemska räntenivån med en procentenhet fr.o.m. den 1 februari 2000 till förändrade ränteutgifter på ca mkr, men också till förändrade kursdifferenser med ca mkr åt motsatt håll. Nettoeffekten för anslaget Statsskuldsräntor är således mkr. (Se vidare avsnittet Detaljkommentarer, Utgifter.) En procentenhets förändring av de utländska räntorna påverkar utgifterna med ca mkr. En förändring av kronkursen med en procent i förhållande till samtliga valutor medför en förändring av de realiserade valutakursdifferenserna med ca 200 mkr. En höjning av subventionsräntan med en procentenhet ökar utgifterna för räntebidrag med 111 mkr. Motsvarande sänkning medför att anslagsbelastningen sjunker med 184 mkr. Asymmetrin beror på att om räntan stiger är andelen ärenden som är kvar i räntebidragssystemet större än motsvarande bortfall vid en räntesänkning. Arbetslösheten har även den stor betydelse för ett flertal av statsbudgetens inkomster och utgifter. Den direkta effekten av en procentenhets förändring av den genomsnittliga arbetslöshetsnivån under år 2000 påverkar dessa utgifter med ca mkr. Lönesumman påverkar direkt inkomsterna av arbetsgivaravgifter och inkomstskatt från fysiska personer. En procentenhets förändring av lönesummans årsutvecklingstakt beräknas påverka inkomsterna av arbetsgivaravgifter med ca mkr. Effekten på inkomstskatten från fysiska personer uppskattas till ca mkr. Slutregleringen två år senare av kommunalskatteutbetalningarna ökar med ca mkr. Effekten för staten av en ökning av lönesumman med en procentenhet blir således ca 400 mkr efter det att kommunerna fått sin del av inkomstökningen. Den privata konsumtionen utgör större delen av underlaget för mervärdesskatten. En förändring av den privata konsumtionens årsutvecklingstakt med en procentenhet beräknas påverka inkomsterna av mervärdesskatt med ca mkr. 21

22 BP 2000:1, Övergripande analys Budgetprognosernas avvikelser under 1999 I detta avsnitt redovisas de avvikelser som finns mellan prognoserna och det preliminära utfallet för Dessutom redovisas mått (MAPE) på en genomsnittlig procentuell avvikelse för de fyra prognoserna i förhållande till det preliminära utfallet. För att tecknen på avvikelserna inte skall ta ut varandra har absolutbelopp använts. Hänsyn har tagits till hur stor andel respektive inkomsttyp/utgiftsområde (aggregerad nivå) har av den totala avvikelsen från statsbudgeten. Inom respektive utgiftsområde finns avvikelser per anslag som tar ut varandra beroende på motsatt tecken. Tabell 8. Inkomstprognoserna avseende 1999, avvikelse mellan prognos och utfall mkr respektive procent Bidrag till total Prognos Prognos Prognos Prognos MAPE avvikelse 1999:1 1999:2 1999:3 1999:4 Prel. Genom- procent- Inkomsttyp SB (990330) (990520) (990909) (991217) Utfall snitt enheter 1000 Skatter m.m ,5% 9,4% Fysiska personers inkomstskatt, netto ,4% 4,5% Juridiska personers inkomstskatt, netto ,2% 1,6% Soc.avg. och allmänna egenavg ,4% 0,5% Mervärdesskatt, netto ,3% 2,2% Övrigt ,7% 4,4% 2000 Inkomster av statens verksamhet ,8% 0,1% 3000 Inkomster av försåld egendom ,0% 0,2% 4000 Återbetalning av lån ,4% 0,1% 5000 Kalkylmässiga inkomster ,7% 0,0% 6000 Bidrag m.m. från EU ,4% 0,5% 7000 Extraordinära medel från EU Totalt Summerad absolutavvikelse, totala inkomster ,1% 14,1% I ett första led återges endast de faktiska avvikelserna mellan prognoserna och utfallet. Avvikelserna mellan prognoser och utfall måste bedömas utifrån förutsättningarna i det enskilda fallet. Flera faktorer påverkar prognosavvikelserna. ESV har t.ex. som princip att inte ta med inkomster från försäljning av statens egendom förrän beslut fattats och försäljningsbelopp kan beräknas. Vidare görs prognoserna med utgångspunkt från de beslut som gäller vid varje prognostillfälle. ESV försöker alltså inte förutse beslut av statsmakterna, och prognoserna har i detta avseende karaktären av konsekvenskalkyler. Slutligen kan en god prognos fungera som beslutsunderlag och därmed ge upphov till avvikelser. Den stora avvikelsen i tabellen för inkomster av försåld egendom beror exempelvis på principen att invänta beslut om försäljning. Bidraget till total avvikelse visar i vilken utsträckning de olika felen bidragit till den samlade genomsnittliga avvikelsen under årets prognoser. Inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt, netto har en stor avvikelse. Detta beror bl.a. på att både uppbörd av statlig- och kommunalskatt samt utbetalning av kommunalskatt redovisas på denna inkomsttitel. På så sätt 22