ESV 2005:6. Budgetprognos 2005:1. Analys

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ESV 2005:6. Budgetprognos 2005:1. Analys"

Transkript

1 ESV 2005:6 Budgetprognos 2005:1 Analys

2 Budgetprognos Analys innehåller en övergripande analys som tillhandahålls kostnadsfritt i enstaka exemplar eller genom prenumeration. Detaljerade tabeller finns att tillgå i olika format på ESV:s webbplats. Budgetprognos Analys, tabeller och pressmeddelande finns på Kontaktpersoner Budgetprognoserna produceras av prognosenheten (ISE/P). I redaktionen för denna budget prognos ingår Josefin Ask-Ankner, redaktör (4411), Johan Davidson (4542) och Thomas Hagberg (4504). Redaktionen är i första hand behjälplig med övergripande frågor. Prognoschef Karl Bergstrand (4312) Utgifter Utgiftsområde 1, 13, 14 Josefin Ask-Ankner (4411) Utgiftsområde 19, 24 Anders Bergdahl (4414) Utgiftsområde 21, 23, 27 Johan Davidson (4542) Utgiftsområde 5, 7, 8, 15 Thomas Hagberg (4504) Utgiftsområde 3, 4, 9, 10 Tina Hedman (4503) Utgiftsområde 2, 26, RGK:s nettoutlåning Svante Hellman (4315) Utgiftsområde 11, 20, Ålderspensionssystemet Bengt Lewin (4387) Utgiftsområde 6, 22, 25, Kassamässig korrigering Margareta Nöjd (4453) Utgiftsområde 12, 16, 17, 18 Redaktionen Realekonomisk fördelning Christina Granath (4585) Inkomster Inkomsttitel 1700, 3000, 5000 Josefin Ask-Ankner (4411) Inkomsttitel 1120, 1322 Anders Bergdahl (4414) Inkomsttitel 1111, 1131, 1321, 1411, 1512, 1600 Johan Sandberg (4417) nkomsttitel 1400, 6000 Johan Davidson (4542) IInkomsttitel 1300, 2000 (2300, 2500, 2600) Thomas Hagberg (4504) Inkomsttitel 4000 Tina Hedman (4503) Inkomsttitel 1140, 1200, 2000 (2100, 2200, 2400, 2700, 2800) Bengt Lewin (4387) Inkomsttitel 1513 Margareta Nöjd (4453) Andra publikationer som belyser statsbudgeten (se Statsbudgetens månadsutfall Inkomstliggaren 2005 Statsbudgetens utfall 2004 Statens Finanser 2003 Tidigare (i Budgetprognoserna) publicerade Temakapitel ESV/ISE/P tel: Drottninggatan 89 fax: Box e-post: Stockholm Layout: Anda Roos & Marie Hellman Omslag: Thomas Mejstedt Tryck: Edita Norstedts Tryckeri, mars 2005 ESV 2005:6 ISSN ISBN

3 Innehåll Inledning Sammanfattning...6 Övergripande Effekter av utgiftsbegränsningarna...8 Utgifter...12 Realekonomisk fördelning...21 Inkomster...22 Beräkningsförutsättningar...28 Tabellförteckning Tabell 1. Sammanfattning åren Tabell 2. Utgiftsbegränsningarnas effekt på prognosen 2005 per utgiftsområde...9 Tabell 3. Förändring av anslagsbehållningar Tabell 4. Statsbudgetens utgifter Tabell 5. Statsbudgetens utgifter realekonomiskt fördelade Tabell 6. Periodiserade inkomstskatter Tabell 7. Kassamässig redovisning av statsbudgetens inkomster Tabell 8. Makroekonomiska förutsättningar Figurförteckning Figur 1. Större differenser för utgifter och inkomster 2005 i förhållande till föregående prognos, miljarder kronor...4 Figur 2. Större differenser för utgifter och inkomster 2005 i förhållande till statsbudgeten, miljarder kronor...4 Figur 3. Större differenser för utgifter och inkomster 2006 i förhållande till föregående prognos, miljarder kronor...5 Figur 4. Större differenser för utgifter och inkomster 2006 i förhållande till budgetpropositionen, miljader kronor...5 Figur 5. Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo Figur 6. Bistånd och Sida:s förvaltningskostnader Figur 7. Antalet asylsökande per år och genomsnittligt antal inskrivna i mottagningssystemet Figur 8. Antal nettodagar med sjukpenning...16 Figur 9. Statens utgifter för sjukpenning och rehabilitering samt aktivitets- och sjukersättning...17 Figur 10. Räntor på statsskulden Figur 11. Utveckling av företagens skatt och resultat Figur 12. Total energianvändning i bostads- och servicesektorn Förteckning över faktarutor Förändring av anslagsbehållningar...11 Ramanslagets konstruktion...11 Försäkringskassan en myndighet...17 Jordbruket budgetregulator...19 Svag utveckling av energiskattebaserna...26 Appendix Appendix 1. Statsskulden Appendix 2. Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning Appendix 3. Engångsposter m.m. som påverkar statsbudgeten Appendix 4. Budgetsaldo Appendix 5. Förändring av takbegränsade utgifter respektive inkomster Appendix 6. Känslighetsberäkningar 2005, partiella helårseffekter...35 Appendix 7. Känslighetsberäkningar 2005, partiell effekt av en ökning med enheter...35 Appendix 8. Uppräkningsfaktorer inom kommunskattesystemet...36

4 2005 Figur 1. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till föregående prognos, miljarder kronor U T G I F T E R Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd -0,7-1,5-1,8 0,9 Avgiften till Europeiska gemenskapen Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur Räntor på statsskulden -2,1 Försvarsmateriel I N K O M S T E R Juridiska personers inkomstskatt Inkomster av statens aktier Inkomster av försåld egendom Kupongskatt -6,0 4,4 3,5 2,0 1,2 Fysiska personers inkomstskatt Figur 2. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till statsbudgeten, miljarder kronor U T G I F T E R Sjukpenning och rehabilitering m.m. -0,7-0,7-0,9 0,9 Biståndsverksamhet Tandvårdsförmåner m.m. Studiemedel m.m. -2,8 Räntor på statsskulden Juridiska personers inkomstskatt 16,7 I N K O M S T E R -8,5-6,4 Inkomster av statens aktier -1,5 1,5 Nedsättning, sysselsättningsstöd till kommuner och landsting Fysiska personers inkomstskatt Inkomster av försåld egendom

5 2006 Figur 3. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till föregående prognos, miljarder kronor U T G I F T E R Biståndsverksamhet Försvarsmateriel Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 0,7 1,9 2,2 2,2-2,9 Räntor på statsskulden I N K O M S T E R Inkomster av statens aktier Kupongskatt -0,6-0,8-0,8 1,6 1,1 Mervärdesskatt Fysiska personers inkomstskatt Energiskatt Figur 4. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till budgetpropositionen, miljarder kronor U T G I F T E R Försvarsmateriel Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur -1,1-1,6 2,2 1,6 Studiemedel m.m. Biståndsverksamhet -4,8 Räntor på statsskulden Juridiska personers inkomstskatt 7,3 I N K O M S T E R -10,5 Ålderspensionsavgift 1,4-1,1 Alkoholskatt -1,2 Energiskatt Inkomster av försåld egendom

6 Sammanfattning Utgiftstaket klaras med drygt 3 miljarder kronor i år. ESV bedömer att de åtgärder regeringen vidtagit leder till 7 miljarder kronor lägre utgifter under utgiftstaket än i föregående beräkning. Åtgärderna innebär en generell begränsning av de disponibla medlen på statsbudgeten. Varken sparade medel från tidigare år eller kredit får nu utnyttjas av myndigheterna utan beslut från regeringen. Dessutom har 0,6 procent av årets anvisade medel på de flesta anslag ställts till regeringens disposition. Sammantaget förklarar detta i stort sett hela förändringen sedan föregående beräkning. De flesta utgiftsområden berörs av begränsningarna. Störst effekt får de på försvarets medel för anskaffning av materiel samt på utbetalningar av stöd till jord- och skogsbruk som flyttas från december i år till januari nästa år. Utgifterna blir drygt 2 miljarder kronor lägre på respektive område. Till stor del medför detta att utgifterna i stället blir högre Dessutom bedöms biståndsutgifterna bli högre nästa år än tidigare beräknat. Begränsningarna verkar således få önskad effekt. Marginalen till utgiftstaket i år och nästa år är emellertid endast 0,4 procent av taket. Det är för lite för att rymma oförutsedda händelser eller en sämre makroekonomisk utveckling. Därmed finns det inget utrymme för utgiftsökningar som inte finansieras med sänkta utgifter på andra områden, varken i år eller nästa år. ESV:s uppfattning är att marginalen till utgiftstaket vid ingången av ett budgetår bör uppgå till minst 1,5 procent av utgiftstaket, vilket motsvarar 13 miljarder kronor. Tabell 1. Sammanfattning åren Utfall SB Prognos Diff. fr. BP 04:4 Diff. fr. SB/Bprop Totala utgifter 747,8 750,7 740,2 784,8 799,5 822,4-10,7 4,9-1,5 1,2-10,5-7,1-12,8 Utgiftsområden exklusive räntor 688,0 699,2 694,7 722,8 735,3 753,8-7,5 7,8 0,1-0,6-4,6-1,5-5,6 Statsskuldsräntor m.m. 52,7 38,8 36,0 47,3 50,5 56,1-1,8-2,9-1,0 1,5-2,8-4,8-5,4 Kassamässig korrigering -3,3-1,9-7,8 0,0 0,0 0,0-5,9 0,0 0,0 0,0-5,9 0,0 0,0 varav överföring från AP-fonden -4,0-1,9-1,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Riksgäldskontorets nettoutlåning 10,3 14,6 17,4 14,8 13,8 12,5 4,6 0,0-0,6 0,3 2,8-0,8-1,8 Totala inkomster 694,4 712,3 717,0 738,0 772,6 795,0 4,3 0,7-1,0-5,5 4,7-2,2-2,5 Budgetsaldo -53,3-38,4-23,2-46,8-26,9-27,4 15,0-4,2 0,5-6,7 15,2 4,9 10,3 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 167,5 170,6 172,0 180,6 193,0 207,5-0,3-2,1-2,8-3,3 1,5-0,8 0,9 Summa takbegränsade utgifter 855,5 869,8 866,7 903,3 928,3 961,3-7,7 5,7-2,7-3,9-3,1-2,3-4,7 Utgiftstak Marginal till utgiftstaket 2,5 0,2 3,3 3,7 14,7 7,7-5,7 2,7 3,1 2,3 4,7 Totala engångseffekter 7,1 8,2 2,3 5,1 1,0 2,6-2,0 0,1-0,3 Underliggande saldo -60,4-31,4-49,1-32,0-28,4 12,4-2,3 0,4-6,4 SB=Statsbudget för 2005, BP 04:4=Budgetprognos 2004:4 (ESV:s föregående prognos). Bprop.=Regeringens beräkning för i Budgetpropositionen för Anm. Utgiftstaket för 2007 avser regeringens preliminära beräkning. 1 För att uppnå jämförbarhet mellan åren bör hänsyn tas till ändrat kommunalt utjämningssystem från och med Jämförbara totala utgifter och inkomster 2004 är 722,0 respektive 668,7 miljarder kronor. 6

7 Förutom lägre utgifter förbättras budgetsaldot i år även till följd av högre inkomster, men saldot uppvisar fortfarande underskott. Trots den starka ekonomiska tillväxten visar budgeten underskott under hela prognosperioden. Sammanlagt ökar detta statskulden med drygt 120 miljarder kronor, vilket leder till 4 miljarder kronor i högre ränteutgifter Skuldkvoten, det vill säga statsskulden i relation till BNP, minskar emellertid för varje år och beräknas uppgå till 44 procent Rensat för engångseffekter, främst i form av ökade försäljningsinkomster, blir saldot något sämre i år. Figur 5. Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo Underliggande saldo Faktiskt saldo Statsbudgetens underskott fortsätter trots den starka ekonomiska tillväxten. BNP växer dock snabbare än statsskulden, vilket medför att skuldkvoten minskar under prognosperioden. Positiva engångseffekter leder till att det underliggande saldot är sämre än det faktiska saldot. Statens utgifter ökar med 14 procent till Det som i stora drag avgör utgiftsutvecklingen är antalet personer med ohälso- och arbetsmarknadsrelaterade ersättningar, stödet till barnfamiljer och biståndet. Ohälsoutgifterna ökar med nästan 20 miljarder kronor till år 2008, medan arbetsmarknadsutgifterna minskar till följd av att arbetslösheten sjunker. Statsbudgetens totala utgifter blir i år betydligt lägre än i föregående prognos. Det beror främst på utgiftsbegränsningarna men även på lägre ränteutgifter. Dessa beräknas bli lägre till följd av låga räntor, en starkare krona och ett mindre budgetunderskott i år. Den goda ekonomiska utvecklingen håller i sig. Växande skattebaser i form av konsumtion och lönesumma ökar inkomsterna från främst socialavgifter och moms under perioden. Dessa inkomster väntas dock bli något lägre än i föregående prognos till följd av en svagare utveckling av lönesumman under 2004 samt en nedrevidering av den starka utvecklingen för den privata konsumtionen. Stora utdelningar från statligt ägda bolag samt försäljningsinkomster förstärker budgeten i år. Under prognosperioden stiger statens inkomster med nära 19 procent. 7

8 Effekter av utgiftsbegränsningarna Budgetpropositionen Som en åtgärd för att klara utgiftstaket i år aviserade regeringen i höstens budgetproposition att anslagsbehållningar inte kommer att få förbrukas Detta gäller på totalnivå, vilket innebär att behållningar kan få utnyttjas i vissa fall så länge den totala nettoförbrukningen inte överstiger noll. Regeringens aviserade åtgärd innebär att myndigheterna som huvudregel inte kan utnyttja vare sig ingående anslagssparande eller anslagskrediter i år. Föregående prognos I avvaktan på regeringsbeslut i frågan beräknade ESV i föregående prognos (december 2004) att vissa anslagsbehållningar skulle komma att utnyttjas. Prognosen utgjorde därmed ett underlag för beslut om utgiftsbegränsande åtgärder för Beräkningen visade ett överskridande av utgiftstaket med 4,4 miljarder kronor och en nettoförbrukning av anslagsbehållningar på 2,7 miljarder kronor. Prognosen visade således att taket skulle överskridas även om nettoförbrukningen skulle nedbringas till noll. Ett område där behållningar utnyttjades var inom jord- och skogsbruk (2,3 miljarder kronor), där djurbidrag, miljöstöd med mera som skulle ha utbetalats i slutet av 2004 senarelades till januari i år. Några ytterligare medel har inte tilldelats anslaget Ett annat område var försvaret som fick stora utgiftsbegränsningar 2004, vilket beräknades leda till ett utnyttjande av behållningar i år (2,6 miljarder kronor). Beslut i regleringsbreven I regleringsbreven har regeringen fattat beslut om de aviserade utgiftsbegränsningarna. Dessa gäller dels utnyttjandet av anslagsbehållningar, dels årets anvisade medel. Vidare har, med några få undantag, inga anslagskrediter beviljats. Det vanligaste sättet att begränsa utnyttjandet av anslagsbehållningar har varit att ställa hela eller en del av anslagsbehållningen till regeringens disposition. Medlen flyttas då till en anslagspost som regeringen disponerar. Totalt har 8,2 miljarder kronor omdisponerats på detta sätt. Ett annat sätt att begränsa användningen av anslagsbehållningar är att i regleringsbrevet, under de finansiella villkoren, ange att eventuell behållning, eller del därav, inte får utnyttjas utan särskilt beslut av regeringen. I dessa fall är anslagssparandet kvar hos myndigheten men kan inte disponeras utan regeringsbeslut. När det gäller årets anvisade medel har 0,6 procent av det anvisade beloppet på de flesta anslag också ställts till regeringens disposition. Dessa 0,6 procent uppskattas till drygt en miljard kronor. Denna prognos I regleringsbreven är således beslut nu fattade om de utgiftsbegränsande åtgärder som aviserades i budgetpropositionen. I enlighet med ESV:s principer baseras prognosen på fattade beslut. Budgetprognosen utgör därmed ett beslutsunderlag för eventuella lättnader (eller skärpningar) av begränsningarna om regeringen bedömer det möjligt/ önskvärt. I den nya prognosen har de takbegränsade utgifterna reviderats ned med 7,5 miljarder kronor jämfört med föregående prognos. Därav beror merparten, 7,1 miljarder kronor, på de utgiftsbegränsande besluten i regleringsbreven. Observera att 8

9 detta belopp visar hur ESV förändrat sin prognos till följd av utgiftsbegränsningarna, vilket inte behöver överensstämma med reduktionen av disponibla medel. Prognosjusteringen är i många fall mindre eftersom det disponibla beloppet i föregående prognos inte väntades bli fullt utnyttjat i samtliga fall. Utgifterna har som regel bedömts bli något lägre än begränsningen eftersom det i det flesta fall är omöjligt att i slutändan hamna exakt på denna. Avsaknaden av anslagskrediter gör att myndigheten måste sikta lägre än på de disponibla medlen. Hur långt under en rimlig prognos bör ligga har bedömts från fall till fall beroende på vilken typ av verksamhet anslaget avser. Den nya situationen medför också en risk för högre utgifter i slutet av året än vad som annars varit fallet, då det är osäkert för myndigheterna om de får disponera eventuellt anslagssparande nästa år. Generellt kan sägas att osäkerheten i prognosen har ökat i det läge vi befinner oss i. Begränsningarnas effekt på prognosen framgår av följande tabell: Tabell 2. Utgiftsbegränsningarnas effekt på prognosen 2005 per utgiftsområde. Miljoner kronor Utgiftsområde Effekt 2005 Procent 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet % 23 Jord- och skogsbruk, fiske m. m % 22 Kommunikationer % 13 Arbetsmarknad % 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg % 15 Studiestöd % 20 Allmän miljö- och naturvård % 4 Rättsväsendet % 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning m. m % 21 Energi % Övriga utgiftsområden % Totalt % Nästan alla utgiftsområden berörs av utgiftsbegränsningar 2005 men huvuddelen avser utgiftsområdena Försvar samt Jord- och skogsbruk m. m. Begränsningarna har effekt på i stort sett alla utgiftsområden. Störst effekt har de inom de områden som nämnts ovan, jord- och skogsbruk respektive försvar. Inom jord- och skogsbruk får inte behållningarna utnyttjas alls, vilket innebär att det saknas finansiering av utbetalning av djurbidrag och miljöstöd med mera i slutet av året. Därför har utbetalningen av dessa bidrag i prognosen förskjutits till nästa år. Inom försvarsmakten får endast 0,6 miljarder kronor av anslagsbehållningarna utnyttjas. Även här beräknas utgifterna i stor utsträckning skjutas till nästa år. Betydande effekter finns dock även på andra områden, till exempel inom missbrukarvården (Uo 09) där nya satsningar som aviserades i budgetpropositionen nu inte kan genomföras utan ytterligare regeringsbeslut. Beslut om utbetalningar kan komma senare i år, vilket i så fall medför högre utgifter. Inom utbyggnaden av IT-infrastrukturen (Uo 22) finansieras verksamheten i år helt och hållet med anslagsbehållningar som nu ställts till regeringens disposition. Prognosen är här sänkt med 0,5 miljarder kronor till noll kronor i avvaktan på regeringsbeslut om utbetalning till kommuner, bland annat för redan gjorda investeringar. Marginalen till utgiftstaket beräknas enligt prognosen till 3,3 miljarder kronor. Den effekt som utgiftsbegränsningarna beräknas ge medför att utgiftstaket kommer att klaras. Enligt ESV:s erfarenhet bör marginalen vid ingången av ett budgetår dock uppgå till 9

10 1,5 procent av utgiftstaket, vilket i år motsvarar 13 miljarder kronor. Den nu prognostiserade marginalen är betydligt mindre. Med tanke på normal osäkerhet i prognosen och att vi befinner oss i början av budgetåret finns det enligt ESV:s bedömning för närvarande inte något utrymme för lättnader av begränsningarna totalt sett. Vad händer med utgifterna 2006? I enlighet med regeringens beräkningar utgår ESV från att de utgiftsbegränsningar som gäller innevarande år upphör Det innebär att utgifterna beräknas bli högre nästa år. I prognosen uppgår utnyttjandet av anslagsbehållningar 2006 till 4,2 miljarder kronor. I budgetpropositionen beräknas motsvarande belopp till 6,1 miljarder kronor. ESV har alltså en lägre prognos på de totala utgifterna. I tabellen nedan redovisas sambandet mellan ingående och utgående anslagsbehållningar, det vill säga förändringen av anslagsbehållningar för Tabell 3. Förändring av anslagsbehållningar Miljoner kronor Diff. fr Avser ram- och reservationsanslag Utfall Prognos BP 04:4 Prognos Ingående anslagsbehållningar SB / Bprop Tilläggsbudget Medgivna överskridanden Indragningar Utfall/prognos Indragningar på grund av överstigande av maximalt anslagssparande Utgående anslagsbehållningar Förändring av anslagsbehållningar Förändring av anslagsbehållningar, exkl indragningar BP 04:4=Budgetprognos 2004:4 (ESV:s föregående prognos) Som ett resultat av utgiftsbegränsningarna ökar anslagsbehållningarna i år. Nästa år minskar behållningarna eftersom åtgärderna till stor del innebär högre utgifter 2006 I år beräknas anslagsbehållningarna öka med 4,8 miljarder kronor. Ökningen beror till stor del på 0,6-procentaren och avsaknaden av anslagskrediter. Vid en jämförelse med föregående prognos är det 7,6 miljarder kronor högre, vilket huvudsakligen är ett resultat av de utgiftsbegränsningar som har tillkommit i årets regleringsbrev. En exkludering har gjorts av årets indragningar på 7,0 miljarder kronor, eftersom de till övervägande del avser outnyttjade medel från tidigare år som inte påverkat föregående eller nuvarande prognos, men reducerar de utgående behållningarna. 10

11 Förändring av anslagsbehållningar I statsbudgeten anvisas medel i form av anslag. Där ingår också en särskild post kallad förändring av anslagsbehållningar. Denna post består av ett beräknat netto mellan förbrukningen av kvarstående medel från föregående budgetår och sparande av medel från innevarande år. Summan av de anvisade medlen och posten förändring av anslagsbehållningar utgör prognosen på årets utgifter enligt statsbudgeten. I utfall och prognoser finns ingen separat post Förändring av anslagsbehållningar. Förändringen ingår i redovisningen per anslag. Vid prognostiserandet av varje enskilt anslag tas hänsyn till eventuella ingående behållningar. Detta gäller såväl för årets aktuella anslag som på äldre anslag, det vill säga anslag som inte finns uppförda på årets statsbudget, men som har ingående behållningar som får utnyttjas under året. Den totala förändringen av anslagsbehållningar kan dock räknas fram och ställas mot budgeten. Ramanslagets konstruktion Ramanslaget är konstruerat så att anslaget utgör en ram med möjlighet till överföring från ett budgetår till nästa. Om anslaget underskrids uppkommer ett anslagssparande och om det överskrids uppkommer en anslagskredit. Rätten att få spara outnyttjade medel eller överskrida är dock begränsad. Regeringen har enligt bestämmelserna i budgetlagen rätt att tillfälligt få överskrida ett ramanslag genom att ta i anspråk en anslagskredit motsvarande högst 10 procent av anvisat anslag. Outnyttjade anslagsmedel får regeringen utan begränsningar använda under följande år. Riksdagen kan dock för enstaka anslag meddela begränsningar i regeringens rätt till såväl anslagskredit som anslagssparande. För närvarande gäller att en myndighet får disponera ett överfört anslagssparande upp till 3 procent av anslaget, om inte regeringen meddelat annat. Myndigheternas rätt till anslagskredit har varierat över tiden sedan ramanslaget infördes. För förvaltningsanslag har den legat mellan 1,5 och 3 procent och för övriga ramanslag kring 5 procent. Vid behov kan regeringen utöka myndigheternas rätt till anslagskredit upp till de maximala 10 procent som budgetlagen medger. Anslagstypen ramanslag användes inledningsvis främst för myndigheternas förvaltningskostnader. Nu har i princip samtliga anslag på statsbudgeten ersatts med ramanslag. 11

12 Utgifter Tabell 4. Statsbudgetens utgifter Utfall SB Prognos Diff från BP 04:4 Diff från SB/Bprop. Utgiftsområde Rikets styrelse 7,5 7,8 7,7 8,2 8,0 8,2-0,1 0,0 0,0 0,0-0,1-0,1 0,0 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 9,2 11,4 11,3 10,9 11,3 11,3-0,1 0,0 0,0 0,2-0,1 0,0 0,0 3 Skatt, tull och exekution 8,6 8,8 8,7 8,8 9,0 9,1 0,0 0,1 0,0 0,0-0,1-0,1-0,1 4 Rättsväsendet 26,3 27,3 27,5 28,7 30,0 31,1 0,0 0,1 0,3 0,3 0,2 0,3-0,2 5 Internationell samverkan 1,3 1,2 1,5 1,3 1,4 1,4 0,2 0,1 0,1 0,1 0,2 0,1 0,1 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 42,8 44,1 44,3 46,4 43,3 44,1-2,3 2,3 0,1-0,1 0,1 2,5 0,1 7 Internationellt bistånd 19,9 22,4 21,8 25,2 26,0 27,0 0,3 2,1 1,6 0,6-0,6-1,6-2,0 8 Invandrare och flyktingar 7,5 6,9 6,7 6,0 5,6 5,6-0,2-0,4-0,6-0,5-0,2-0,3 0,0 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 36,8 39,8 38,6 41,0 43,3 45,3-0,5 0,1-0,2-0,1-1,3-0,5-0,7 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 122,9 129,7 130,8 133,2 136,7 142,4 0,3 0,2-0,2 0,7 1,1 1,0-1,1 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 51,2 46,4 46,4 45,5 44,8 44,5 0,0-0,1-0,2-0,3 0,0 0,0 0,1 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 53,9 56,4 56,0 62,1 65,2 67,8-0,4-0,4-0,3-0,8-0,3-0,1-0,1 13 Arbetsmarknad 67,5 69,3 67,9 65,6 63,5 62,4 0,5 0,4 0,1 0,5-1,4-0,9 1,0 14 Arbetsliv 1,1 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 15 Studiestöd 20,8 21,0 20,0 21,1 22,2 23,6-0,2 0,0-0,4-0,5-1,0-0,9-0,9 16 Utbildning och universitetsforskning 44,0 43,9 43,7 44,0 43,7 43,6-0,1 0,5-0,1-0,2-0,2 0,5-0,1 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 8,7 9,0 8,9 9,2 9,4 9,6-0,1 0,0 0,0 0,0-0,1 0,0 0,0 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 8,7 9,1 9,0 9,5 9,6 9,7 0,0 0,3 0,4 0,2-0,1 0,0 0,4 19 Regional utveckling 3,3 3,5 3,3 3,0 2,6 2,2-0,2-0,1-0,1-0,1-0,2 0,0 0,1 20 Allmän miljö- och naturvård 3,3 4,0 4,1 4,6 4,4 4,5-0,2 0,4 0,0 0,0 0,1 0,3 0,2 21 Energi 2,1 1,4 1,6 1,3 1,2 1,0-0,2-0,3-0,1-0,2 0,2-0,1 0,0 22 Kommunikationer 29,1 31,7 31,6 33,1 34,7 35,6-0,8 0,0 0,2-0,2-0,1 1,0-0,3 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 12,2 14,7 14,4 18,0 14,4 15,7-2,5 2,5 0,1 0,1-0,2 2,2-1,4 24 Näringsliv 3,7 3,9 3,9 3,8 3,5 3,6 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 25 Allmänna bidrag till kommuner 69,8 57,5 57,6 63,4 71,6 73,5 0,0 0,1 0,1 0,3 0,2 0,4 0,5 26 Statsskuldsräntor m.m. 52,7 38,8 36,0 47,3 50,5 56,1-1,8-2,9-1,0 1,5-2,8-4,8-5,4 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 25,6 26,8 26,2 27,6 28,7 30,2-0,7-0,3-0,6-0,5-0,6 0,7 1,6 Förändring av anslagsbehållningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-6,1-2,7 Summa utgiftsområden 740,7 738,0 730,6 770,1 785,8 809,9-9,3 4,9-0,9 0,9-7,4-6,3-10,9 Summa utgiftsområden exklusive räntor 688,0 699,2 694,7 722,8 735,3 753,8-7,5 7,8 0,1-0,6-4,6-1,5-5,6 Kassamässig korrigering -3,3-1,9-7,8 0,0 0,0 0,0-5,9 0,0 0,0 0,0-5,9 0,0 0,0 varav överföring från AP-fonden -4,0-1,9-1,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Riksgäldskontorets nettoutlåning 10,3 14,6 17,4 14,8 13,8 12,5 4,6 0,0-0,6 0,3 2,8-0,8-1,8 Totala utgifter 747,8 750,7 740,2 784,8 799,5 822,4-10,7 4,9-1,5 1,2-10,5-7,1-12,8 Totala inkomster 694,4 712,3 717,0 738,0 772,6 795,0 4,3 0,7-1,0-5,5 4,7-2,2-2,5 Budgetsaldo -53,3-38,4-23,2-46,8-26,9-27,4 15,0-4,2 0,5-6,7 15,2 4,9 10,3 SB=Statsbudget för 2005, BP 04:4=Budgetprognos 2004:4 (ESV:s föregående prognos). Bprop.=Regeringens beräkning för i Budgetpropositionen för Utgiftsutvecklingen under prognosperioden styrs främst av antalet personer med ohälso- och arbetsmarknadsrelaterade ersättningar, samt utvecklingen av stödet till barnfamiljer och biståndet. Ohälsoutgifterna ökar med 16 miljarder kronor till år 2008, medan arbetsmarknadsutgifterna minskar med 5 miljarder kronor. Utgifterna för fa- 12

13 miljer och barn ökar med 14 miljarder kronor och biståndsutgifterna med 7 miljarder kronor. Andra utgiftsområden som ökar mycket är infrastruktur, rättsväsende och EU-avgiften. Att de takbegränsade utgifterna i år minskat med 7,5 miljarder kronor sedan föregående prognos beror nästan uteslutande på de utgiftsbegränsningar som regeringen beslutat om i årets regleringsbrev. Osäkerhet kring försöket med trängselskatter i Stockholm De juridiska komplikationerna kring försöket med trängselskatter i Stockholm gör att prognosen för såväl utgifter som inkomster är mycket osäker. Försöket är planerat att genomföras andra halvåret 2005 och de första sju månaderna Kammarrätten har visserligen nyligen förklarat att Vägverkets upphandling inte behöver göras om, men ett avgörande från Regeringsrätten krävs för att försöket ska få klartecken. Detta väntas inom kort. I avvaktan på ett klargörande har Regeringsrätten fattat ett s.k. inhibitionsbeslut, vilket innebär att förberedelserna för trängselskatteförsöket tills vidare stoppas. I avvaktan på ett slutligt avgörande har utgifterna beräknats vara oförändrade sedan föregående prognos. En betydande del av de budgeterade medlen kommer att förbrukas även om försöket inte skulle bli av. Inkomsterna av försöket har reviderats ned något med hänsyn till att starttidpunkten försenats. Försvaret måste omförhandla ingångna avtal Regeringen har för 2005 fattat beslut om begränsningar i utnyttjande av innevarande års medel och anslagssparande. Begränsningarna avser främst Försvarsmaktens anslag för materiel där endast 500 miljoner kronor av anslagsbehållningen får utnyttjas. Utgifterna för 2005 har därför reviderats ned med drygt 2 miljarder kronor. Inköpen väntas emellertid ske under nästa år då utgifterna har reviderats upp i motsvarande grad. För 2007 är prognosen i nivå med beräkningarna i budgetpropositionen. Begränsningen i utnyttjandet av anslagssparandet får till följd att försvaret måste omförhandla redan ingångna avtal. Även anslaget för förbandsverksamhet har reviderats ned till följd av begränsningar i utnyttjande av anslagssparande samt att viss del av innevarande års medel ställts till regeringens disposition. Högre bistånd Ambitionen i det svenska biståndet har höjts markant på senare år. Regeringen räknar med att det 2006 ska uppgå till en procent av BNI. Biståndet är till största delen uppdelat mellan Utrikesdepartementet och Sida. UD står för det så kallade multilaterala biståndet, bland annat Sveriges bidrag till vissa internationella biståndsorgan, medan Sida till största delen handhar det bilaterala biståndet. Sidas andel utgör drygt 60 procent av det totala biståndet. Sidas förvaltningskostnader har historiskt sett växt i takt med biståndsverksamheten. I budgetpropositionen har emellertid Sida inte erhållit ökade resurser i samma utsträckning som biståndet. ESV räknar därför med en lägre tillväxt i det svenska biståndet framöver än vad regeringen har föreslagit. Prognosen för 2006 har emellertid höjts med 2 miljarder kronor då UD förväntas öka bidragen till bland annat globalt utvecklingssamarbete. 13

14 Figur 6. Bistånd och Sida:s förvaltningskostnader Index: 1995=100. Statsbudget ESV Sidas förvaltningsanslag Biståndsverksamhet Sidas förvaltningsanslag Biståndsverksamhet Sedan 1995 har biståndet och Sida:s förvaltningsutgifter vuxit i stort sett i samma takt. Regeringen har aviserat att biståndet 2006 ska uppgå till en procent av BNI, varför biståndsanslaget höjs kraftigt. Givet att Sidas andel av biståndsanslaget hålls oförändrat, bedöms dock inte en så kraftig ökning som sannolik. Effekter av flodvågskatastrofen i Sydostasien Utgifterna för staten i samband med tsunamin, bland annat för att transportera hem svenska medborgare, uppgår till minst 150 miljoner kronor Det är emellertid fortfarande oklart hur stora utgifterna slutligt blir då bland annat förhandlingar med försäkringsbolag ännu inte är klara. Flodvågskatastrofen har dock inte påverkat bedömningen av biståndsutgifterna i år. Det är ännu inte beslutat hur det svenska stödet till de drabbade länderna skall utformas och några extra medel har regeringen inte anslagit. Sannolikt kommer en omfördelning av biståndsverksamheten att ske utan att de sammanlagda utgifterna blir större. Före årsskiftet utgick ett visst bistånd i form av att ett antal biståndsorganisationer i katastrofområdet fick utnyttja resurser de tilldelats under 2004 men inte haft avsättning för. Färre asylsökande leder till lägre kostnader Under 2004 sjönk antalet nya asylsökande med 26 procent jämfört med 2003 och under januari 2005 var antalet det lägsta sedan år Även antalet asylsökande i mottagningssystemet minskar i takt med att inflödet sjunker från dagens till personer år De långa handläggningstiderna väntas också sjunka något. Takten i nedgången har varit starkare än ESV tidigare trodde och utgifterna har reviderats ner för hela perioden. 14

15 Figur 7. Antalet asylsökande per år och genomsnittligt antal inskrivna i mottagningssystemet Nya asylsökande Inskrivna i mottagningssystemet Antalet nya asylsökande sjönk med över 25 procent Nedgången fortsätter i år och beräknas sedan stabiliseras på en nivå strax under personer per år. Detta får konsekvenser även för det genomsnittliga antalet inskrivna i mottagningssystemet samtidigt som Migrationsverkets ansträngningar för att korta väntetiderna får viss effekt. Ny instans- och processordning i utlänningsärenden Riksdagen har beslutat att Utlänningsnämnden skall läggas ned och ersättas av en ny instans- och processordning i utlänningsärenden (NIPU). Syftet är att stärka rättsäkerheten i främst asylärenden. En statlig utredare har i uppgift att lägga fram förslag under våren 2005 så att förändringen kan träda i kraft Eftersom något definitivt beslut ännu inte är fattat har några merkostnader för den nya ordningen inte beaktats i denna prognos. Ett flertal beräkningar över kostnaderna för den utvecklade instansordningen har gjorts av utrikesdepartementet, men flera osäkerhetsfaktorer finns. Lägre utgifter för tandvårdsförmåner År 2002 infördes ett högkostnadsskydd för protetik till personer som är 65 år och äldre. Efterfrågan var mycket stor, vilket medförde en kraftigare utgiftsökning än beräknat för tandvårdsförsäkringen. För att dämpa utvecklingen vidtogs ett flertal åtgärder Den viktigaste innebar att ersättningen till vårdgivarna inte får vara högre än folktandvårdens motsvarande prissättning. Bakgrunden var att sedan den fria prissättningen infördes 1999 hade priserna inom tandvården ökat kraftigt och under högkostnadsskyddets första år ökade priserna mer inom den privata tandvården än hos folktandvården. I samband med prisregleringen begränsades även rätten till ersättning för vissa specifika åtgärder inom protetik. Åtgärderna fick snabb effekt och ledde till att föregående års utgifter blev betydligt lägre än beräknat. Utgifterna för de statliga tandvårdsförmånerna beräknas ha kulminerat 2004, minska något i år och därefter stabiliseras på en något lägre nivå, knappt 3 miljarder kronor, de kommande åren. 15

16 Antalet sjukdagar sjunker långsammare Inflödet av nya sjukfall sjönk föregående år, vilket bidrog till att antalet sjukdagar minskade med 13 procent. Det minskade inflödet är delvis av teknisk karaktär: arbetsgivarnas sjuklöneansvar utökades från två till tre veckor. Utöver det var antalet övergångar från sjukskrivning till aktivitets- och sjukersättning högt. I slutet av året planade emellertid såväl inflödet som antal avslutade sjukskrivningsfall ut, vilket medförde att minskningen av antalet sjukdagar blev något lägre än beräknat. I år börjar nya regler gälla som innebär att arbetsgivarna betalar 15 procent av sjukpenningkostnaderna för heltidssjukskrivna anställda. Detta ska ge incitament till både rehabiliteringsinsatser och en övergång från hel- till deltidssjukskrivning, eftersom arbetsgivarna då slipper medfinansieringen. De ökade kostnaderna för arbetsgivarna ska alltså leda fram till ett färre antal nettosjukdagar och därmed lägre utgifter på statsbudgeten. Samtidigt återgår sjuklöneperioden till två veckor och ersättningsnivån till 80 procent. Det medför högre utgifter och kan även påverka antalet sjukpenningdagar i motsatt riktning. Figur 8. Antal nettodagar med sjukpenning Miljoner nettosjukdagar 110 Miljoner nettosjukdagar Arbetsgivarnas medfinansieringsansvar av sjukpenningkostnaderna gör att antalet nettosjukdagar väntas minska de kommande åren. Minskningen kommer dock att avta till följd av den sjunkande arbetslösheten. Sammantaget räknar ESV med att de nya reglerna leder till en nedgång av antalet sjukdagar i år, dock inte av samma omfattning som föregående år. Även ett ökat fokus på dessa frågor bidrar. Eftersom minskningen av antalet sjukdagar bromsade in i slutet av 2004 är årets utveckling ändå osäker. Sannolikt kommer de ändrade reglerna successivt få en större effekt i takt med att arbetsgivarna hittar rutiner för rehabilitering och deltidsanställningar. På längre sikt kommer dock den sjunkande arbetslösheten att vara en stark motverkande kraft och minskningen av antalet sjukpenningdagar väntas därmed plana ut från och med nästa år. 16

17 Försäkringskassan en myndighet Den nya sammanhållna myndigheten för socialförsäkringarna, Försäkringskassan, är tänkt att leda till snabbare och bredare genomslag för styrsignaler. Nya arbetsmetoder förväntas därmed lättare ge effekt och antalet sjukdagar bör därmed minska. Några viktiga ändringar är: I samband med att ett sjukfall startar ska en prövning göras av rätten till sjukpenning. Utbetalningen börjar först efter att den försäkrade konstaterats ha rätt till sjukpenning. Avstämningsmöten ska hållas där den försäkrade, arbetsgivaren, läkare och försäkringskassan är med och utreder arbetsförmåga och behov av rehabilitering. Inom ett år ska ett ställningstagande göras om den försäkrade har rätt till aktivitetsoch sjukersättning. Samverkan mellan Försäkringskassan, Länsarbetsnämnderna, kommunerna och hälso- och sjukvården ska hjälpa särskilt utsatta grupper av sjukskrivna och öka antalet som får rehabilitering. Nationellt gemensamma arbetsmetoder, ska minska stora regionala skillnader på antalet sjukskrivningsdagar inom landet. Även övergångarna till aktivitets- och sjukersättning påverkas av medfinansieringen och beräknas fortsätta ligga på en hög nivå, dock inte lika hög som föregående år. Den stora övergången från sjukpenning till aktivitets- och sjukersättning minskar visserligen utgifterna för sjukpenningen men inte de totala utgifterna för ohälsan. På grund av regeländringarna och att arbetslösheten väntas minska relativt snabbt, är osäkerheten om hur utgifterna för ohälsan utvecklas mycket stor. Figur 9. Statens utgifter för sjukpenning och rehabilitering samt aktivitets- och sjukersättning Aktivitets- och sjukersättning Sjukpenning och rehabilitering Utgifterna för sjukpenning minskar något de kommande åren, men totalt ökar utgifterna för ohälsan. Det beror delvis på de många övergångarna från sjukpenning till aktivitets- och sjukersättning. Ökningen 2005 för aktivitets- och sjukersättningen beror främst på att ett bostadstillägg flyttats från utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid ålderdom. 17

18 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder ökar i år En svagare efterfrågan på arbetskraft gör att den öppna arbetslösheten bedöms bli något högre (5,0 procent) såväl i år som nästa år jämfört med föregående prognos. Det är den främsta förklaringen till att utgifterna för arbetslöshetsersättning nu blir högre, men även en ökning av det genomsnittliga antalet dagar med inkomstrelaterad ersättning bidrar. Under slutet av 2004 började den öppna arbetslösheten minska som ett resultat av ett ökat antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I år utökas åtgärdsvolymerna enligt budgetpropositionen med ytterligare personer till personer, vilket motsvarar 2,5 procent av arbetskraften. Utgifterna för aktivitetsstöd ökar därför i år. Dessa volymer väntas sedan bestå under prognosperioden. Den främsta anledningen till att arbetslösheten bedöms sjunka i år är ökad offentlig sysselsättning till följd av det utökade sysselsättningsstödet till kommunerna. Detta belastar dock inte statsbudgetens utgifter utan redovisas i stället som ett avdrag på inkomstsidan. Nästa år bedöms sysselsättningen öka ytterligare och arbetslösheten minskar till 4,4 procent. Sysselsättningsökningen 2006 beräknas framför allt ske i näringslivet. Förutom det tillfälliga sysselsättningsstödet till kommuner, som uppgår till 9 miljarder kronor i år, redovisas ytterligare två arbetsmarknadsrelaterade stöd på statsbudgetens inkomstsida: anställningsstöd och stöd till skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA). Dessa tre stöd beräknas i år sammanlagt uppgå till 12,5 miljarder kronor. Anställningsstöd är en form av arbetsmarknadspolitiskt program. Det lämnas till arbetsgivare genom en kreditering av skattekontot för att underlätta anställningar av personer som har svårigheter att få ett reguljärt arbete. Stödet kan också lämnas för anställning av personer som är långtidssjukskrivna. I år beräknas detta stöd öka med över en halv miljard kronor och beräknas uppgå till knappt 3 miljarder kronor. Detta bidrar till att minska trycket på de stödformer som finansieras på statsbudgetens utgiftssida. De extra medel till arbetsmarknadspolitiska åtgärder som Arbetsmarknadsstyrelsen har begärt i sitt budgetunderlag ingår inte i denna prognos. Bönder får vänta på pengar igen Årets utgiftsbegränsningar får stort genomslag för jordbrukssektorn i form av senarelagda utbetalningar. Det nya gårdsstödet som införts i år, som bl.a. ersätter arealstödet, utbetalas först Med nuvarande beslut om utgiftsbegränsningar i regleringsbreven kommer även sammantaget 2 miljarder kronor av årets utbetalningar av landsbygdsstöd och djurbidrag att behöva flyttas till år

19 Jordbruket budgetregulator Utbetalningar av arealersättningar och djurbidrag har flyttats över årsskiften ett flertal gånger under senare år. Ett års arealersättning uppgår till 4 miljarder kronor. Arealersättningen för år 2000 flyttades till Nästa utbetalning, gällande bidragsåret 2001, som först var tänkt att ske januari 2002 återlades till december 2001 så att det detta år blev två utbetalningar av arealersättning. År 2002 gjordes utbetalningen i december, men år 2003 flyttades utbetalningen igen till januari Därmed gjordes ingen utbetalning av arealersättning under I 2004 års ekonomiska vårproposition föreslogs begränsningar som innebar att 0,9 miljarder kronor i djurbidrag som skulle betalas ut i november 2004 försköts till januari Vidare flyttades miljöersättningar för landsbygdens miljö och struktur på totalt 1,4 miljarder kronor från november och december 2004 till januari Eftersom 2003 års arealersättning flyttats till januari 2004 fanns det heller inget utrymme för 2004 års arealersättning, som utbetalades i januari Det nya gårdsstödet, som bl.a. ersätter arealersättningen, införs i år men betalas ut På grund av utgiftsbegränsningar i 2005 års regleringsbrev måste drygt 2 miljarder kronor av årets utbetalningar av landsbygdsstöd och djurbidrag flyttas vidare till De engångseffekter som uppstår till följd av dessa flyttningar beaktas vid beräkning av det underliggande budgetsaldot (se appendix). Stöd till skogsägare med anledning av orkanen Gudrun i södra Sverige Den orkan som i början av året drog fram över södra Sverige orsakade mycket stora materiella skador i form av stormfälld skog. Regeringen presenterade den 4 februari ett antal åtgärder för att bland annat så snabbt som möjligt få ut virket ur skogen. Förslagens mer exakta konstruktion och finansiering är ännu inte kända och har därför inte beaktats i denna prognos. Stöden beräknas sammanlagt komma att uppgå till drygt en miljard kronor under 2005 och Räntekostnaderna stiger långsammare Underskotten i statsbudgeten under prognosperioden uppgår till drygt 120 miljarder kronor. Den större statsskuld som följer av detta och allt högre räntenivåer från 2005 medför att räntekostnaderna ökar från i år, efter att ha minskat under flera år. Tillsammans med underskotten 2003 och 2004, nästan 100 miljarder kronor, medför det en statsskuld 2008 som är drygt 220 miljarder kronor större. Detta leder till 8 miljarder kronor i högre räntor 2008 än med en budget i balans Underskotten under prognosperioden svarar för hälften av detta belopp. 19

20 Figur 10. Räntor på statsskulden Räntekostnader Ränteutgifter (anslaget) 0 Räntekostnaderna var som lägst förra året. Därefter ökar de till följd av den stigande statsskulden och allt högre räntenivåer. Ränteutgifterna minskar tillfälligt i år till följd av stora valutakursvinster på förfallande dollarlån. Såväl utgifter som kostnader för räntor har reviderats ned i förhållande till föregående prognos. Förklaringarna är främst: Lägre räntor: Den långa räntan har reviderats ned med i genomsnitt 0,3 procentenheter under prognosperioden, och den korta med 0,5 procentenheter. Starkare krona: Kronans värde har reviderats upp, främst i förhållande till dollarn. I genomsnitt har dollarkursen sänkts med 45 öre under prognosperioden. Mindre underskott 2005: I år är saldot 15 miljarder kronor bättre. Sammanlagt för perioden är dock skillnaden endast 5 miljarder kronor. Riksgäldskontorets nettoutlåning Ökade lån för infrastruktur nästa år Banverkets lån för infrastrukturinvesteringar revideras ned i år. I stället revideras de upp kommande år och särskilt mycket nästa år, då upplåning för prioriterade projekt ökar. Även Vägverket beräknas låna mer för sådana projekt. Såväl Banverket som Vägverket amorterar i år betydande belopp av tidigare upplåning, den så kallade närtidssatsningen, vilket gör att effekten på nettoutlåningen i år endast är marginell. Kontot för individuellt kompetenssparande skulle enligt budgetpropositionen ha avslutats Detta genomfördes emellertid inte och väntas därför ske i år. De insatta medlen, 6 miljarder kronor, återförs till statskassan. Detta påverkar dock inte statens lånebehov. Eftersom återföringen inte beräknas redovisas på inkomsttitel uppkommer en negativ kassamässig korrigering på samma belopp. Statens fastighetsverk har i år lånat för att överta Försäkringskassornas fastigheter. Detta påverkar dock inte lånebehovet eftersom samma belopp ska inlevereras på inkomsttiteln Amortering av statskapital. Beloppet är emellertid lägre än tidigare bedömning. 20

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? ESV:s budgetprognoser fungerar som beslutsunderlag för regeringen och beräknas utifrån de regler som gäller vid respektive prognostillfälle. På uppdrag av

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2015 ESV 2015:65 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2016 ESV 2016:57 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Uppdaterad septemberprognos ESV 2013:51

Uppdaterad septemberprognos ESV 2013:51 Uppdaterad septemberprognos 2013-09-25 ESV 2013:51 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande

Läs mer

Regeringens proposition 1997/98:1

Regeringens proposition 1997/98:1 Regeringens proposition 1997/98:1 Budgetpropositionen för 1998 Förslag till statsbudget för budgetåret 1998, reviderad finansplan, ändrade anslag för budgetåret 1997, vissa skattefrågor, m.m. . Regeringens

Läs mer

ESV 2007:0. Budgetprognos 2007:0. Analys

ESV 2007:0. Budgetprognos 2007:0. Analys ESV 2007:0 Budgetprognos 2007:0 Analys Budgetprognos Analys tillhandahålls kostnadsfritt i enstaka exemplar eller genom prenumeration. Budgetprognos Analys, tabeller och pressmeddelande finns på www.esv.se.

Läs mer

Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet

Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet 2011-05-06 1/8 Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet Inledning Såväl Ekonomistyrningsverket (ESV) som Finansdepartementet gör prognoser för statens budget och det finansiella sparandet

Läs mer

Budgetprognos 2008:1 Analys ESV 2008:9

Budgetprognos 2008:1 Analys ESV 2008:9 Budgetprognos 28:1 Analys ESV 28:9 Budgetprognos Analys och tabeller kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 2015 Sammanfattning Kraftigt ökade utgifter för migration och integration BNP över sin potentiella nivå 2017 Utgiftstaket klaras men marginalerna

Läs mer

PROP. 2014/15:1. Innehållsförteckning

PROP. 2014/15:1. Innehållsförteckning PROP. 2014/15:1 Innehållsförteckning 8 9 10 Utgifter... 409 8.1 Utgifterna på statens budget och takbegränsade utgifter... 409 8.1.1 Utgiftsramar för 2015... 410 8.1.2 Utgifter 2014 2018... 412 8.1.3 Utvecklingen

Läs mer

Avgiften till. 27 Europeiska unionen

Avgiften till. 27 Europeiska unionen Avgiften till 27 Europeiska unionen Förslag till statens budget för 2012 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen)

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) 1 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Vid årsskiftet

Läs mer

Statens budget och de offentliga finanserna November 2016

Statens budget och de offentliga finanserna November 2016 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 216 Sammanfattning Stark men avtagande BNP-tillväxt Finansiellt sparande runt nollstrecket trots stark sysselsättningsökning och stora skattehöjningar

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Rapport Utfallet för statens budget. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten 2015 ESV 2016:22

Rapport Utfallet för statens budget. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten 2015 ESV 2016:22 Rapport et för statens budget del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten ESV 2016:22 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016 Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Statens budget och de offentliga finanserna April 2017

Statens budget och de offentliga finanserna April 2017 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna April 217 Sammanfattning Tillväxt och arbetsmarknad på högvarv Offentliga finanser starkare än väntat Låg beskattning av förmånsbilar BNP-tillväxt Procent

Läs mer

BILAGA A BESPARING PÅ INVANDRING OCH INTEGRATION

BILAGA A BESPARING PÅ INVANDRING OCH INTEGRATION sid 1 av8 BILAGA A BESPARING PÅ INVANDRING OCH INTEGRATION I denna bilaga redogörs för hur Sverigedemokraterna skapar ett budgetutrymme genom att föra en mer restriktiv invandringspolitik. Den grupp som

Läs mer

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017 Statsupplåning prognos och analys 2017:1 22 februari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2016

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2016 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna April 216 Sammanfattning Finansiellt sparande väsentligt bättre än i december Statens lånebehov kraftigt nedreviderat 216 Utgiftstaket klaras men utrymmet

Läs mer

Avgiften till. Europeiska unionen

Avgiften till. Europeiska unionen Avgiften till 27 Europeiska unionen Förslag till statens budget för 2013 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2018

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2018 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2018 Innehåll Inledning... 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m.

Läs mer

Sida: 36. Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män har strukits.

Sida: 36. Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män har strukits. Promemoria 2016-09-23 Finansdepartementet Rättelseblad prop. 2016/17:1, volym 1a Avsnitt: 1.5 Fler jobb Sida: 36 Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män

Läs mer

s. 201, diagram Rättelse av diagram. Promemoria. Finansdepartementet. Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100

s. 201, diagram Rättelse av diagram. Promemoria. Finansdepartementet. Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100 Promemoria 2016-04-13 Finansdepartementet Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100 Avsnitt 9.4 Internationell utblick s. 201, diagram 9.18 Rättelse av diagram. PROP. 2015/16:100 Diagram 9.18 Sysselsättningsgrad

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Budgetprognos 2008:3 Analys ESV 2008:31

Budgetprognos 2008:3 Analys ESV 2008:31 Budgetprognos 28:3 Analys ESV 28:31 Budgetprognosen kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen i olika format.

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016 Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark

Läs mer

Avgiften till. 27 Europeiska unionen

Avgiften till. 27 Europeiska unionen Avgiften till 27 Europeiska unionen PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMR ÅDE 27 Förslag till statens budget för 2016 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Utgiftsområde

Läs mer

Rapport Prognosutvärdering 2012 2013:31

Rapport Prognosutvärdering 2012 2013:31 Rapport Prognosutvärdering 2012 2013:31 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som pdf-fil

Läs mer

Statsskuldsräntor. 26 m.m.

Statsskuldsräntor. 26 m.m. Statsskuldsräntor 26 m.m. Förslag till statens budget för 2015 Statsskuldsräntor m.m. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 7 2 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.... 9 3 Räntor på

Läs mer

Budgetprognos 2007:2. Tema

Budgetprognos 2007:2. Tema ESV 2007:2 Budgetprognos 2007:2 Tema Fördjupad analys av systematiska överskattningar Tema: Fördjupad analys av systematiska överskattningar Den största tillgången vid prognosarbete är kunskap och erfarenhet.

Läs mer

BUDGETUNDERLAG 2010 2012

BUDGETUNDERLAG 2010 2012 : 29-2-27 Dnr 21-163-29 BUDGETUNDERLAG 21 212 Nedan presenteras budgetunderlag upprättat enligt föreskrifterna till Förordning (2:65) om årsredovisning och budgetunderlag. VERKSAMHETENS FINANSIERING (tkr)

Läs mer

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Finansutskottets betänkande 2012/13:FiU4 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Sammanfattning Finansutskottet behandlar i detta betänkande utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Utskottet tillstyrker

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Budgetlag; utfärdad den 10 mars 2011. SFS 2011:203 Utkom från trycket den 22 mars 2011 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens tillämpningsområde

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55 Statens budget och de offentliga finanserna September 2015 ESV 2015:55 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Baskontoplanens uppbyggnad

Baskontoplanens uppbyggnad 1/6 Datum 2009-06-26 ESV-dnr 49-146/2009 Handläggare Baskontoplanens uppbyggnad Baskontoplanen är avsedd för externredovisning hos myndigheter, dvs. registrering av transaktioner mellan myndigheten och

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 1(5) Universitetsstyrelsen Planeringschef Ingemar Larsson 1998-02-20 Doss 112 Dnr 2596/97

STOCKHOLMS UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 1(5) Universitetsstyrelsen Planeringschef Ingemar Larsson 1998-02-20 Doss 112 Dnr 2596/97 STOCKHOLMS UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 1(5) Universitetsstyrelsen Planeringschef Ingemar Larsson Regeringen Utbildningsdepartementet Förslag till finansiering av verksamheten budgetåren 1999-2001 1 Intäkter

Läs mer

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Innehåll Inledning... 2 :6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning... 7 :.6 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning... 8 :.7

Läs mer

Budgetprognos 2000:4. Analys

Budgetprognos 2000:4. Analys 2000-12-12 Budgetprognos 2000:4 Analys BP 2000:4, Analys Budgetprognoser Budgetprognospublikationen består av två separata delar. Budgetprognos Analys innehåller övergripande och fördjupad analys samt

Läs mer

6 Utgifter. 6.1 Utgifterna på statens budget och takbegränsade utgifter

6 Utgifter. 6.1 Utgifterna på statens budget och takbegränsade utgifter 6 Utgifter 6 Utgifter Sammanfattning De takbegränsade utgifterna ökar med ca 130 miljarder kronor mellan 2013 och 2018. Som andel av BNP faller dock utgifterna från 29,4 procent till 26,3 procent under

Läs mer

Rapport Utfallet för statens budget. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten 2014 ESV 2015:24

Rapport Utfallet för statens budget. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten 2014 ESV 2015:24 Rapport et för statens budget del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten ESV 2015:24 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade

Läs mer

Sammanfattning. Den offentliga sektorn omfattar, enligt nationalräkenskaperna: staten (riksdagen, Regeringskansliet och de statliga myndigheterna)

Sammanfattning. Den offentliga sektorn omfattar, enligt nationalräkenskaperna: staten (riksdagen, Regeringskansliet och de statliga myndigheterna) Offentlig ekonomi 2009 Syftet med denna årsbok är att ge en samlad bild av den offentliga sektorns utveckling ur ett makroekonomiskt perspektiv. Vilken avgränsning som används vid beräkningen av den offentliga

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2015 ESV 2015:51

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2015 ESV 2015:51 Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2015 ESV 2015:51 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser.

Läs mer

PROP. 2011/12:1. Innehållsförteckning

PROP. 2011/12:1. Innehållsförteckning PROP. 2011/12:1 Innehållsförteckning 7 Inkomster... 555 7.1 Offentliga sektorns skatteintäkter... 555 7.1.1 Skatt på arbete... 556 7.1.2 Skatt på kapital... 560 7.1.3 Skatt på konsumtion och insatsvaror...

Läs mer

Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46

Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46 Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig

Läs mer

Rapport Utfallet för statens budget. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten :16

Rapport Utfallet för statens budget. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten :16 Rapport et för statens budget del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten 2017:16 Publikationen kan laddas ner eller beställas från ESV:s webbplats esv.se. Datum: 2017-03-15 Dnr: 5.4-290/2017 ESV-nr:

Läs mer

Rapport Tidsserier för Årsredovisning för staten

Rapport Tidsserier för Årsredovisning för staten Rapport Tidsserier för sredovisning för staten ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler 2016-06-22 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och

Läs mer

Delårsrapport

Delårsrapport aåê=mrjqvmnjnmm Delårsrapport 2005-06-30 2005-08-11 = 2 av 6 Väsentlig information Inom ramen för Finansinspektionens kompetensväxlingsprogram ersätts succesivt de som lämnat myndigheten och genom nyrekryteringen

Läs mer

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Innehåll Inledning... 2 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning... 7 1:1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning...

Läs mer

Delårsrapport 2015. Linköpings universitet

Delårsrapport 2015. Linköpings universitet Delårsrapport 2015 Linköpings universitet 2015-08-10 DNR LIU-2015-00873 BESLUT 1(7) Delårsrapport för räkenskapsåret 2015 per den 30 juni 2015 Bakgrund Vissa myndigheter ska enligt Förordning (2000:605)

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017

Statsupplåning prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017 Statsupplåning prognos och analys 2017:1 22 februari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2010-10-27 1(5) Analys och prognos Dnr 017108-2010 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för arbetsgivaravgifter,

Läs mer

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3.1 Internationell

Läs mer

Budgetprognos 2004:4

Budgetprognos 2004:4 Budgetprognos 2004:4 Tema Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Statsbudgeten beräknas uppvisa stora underskott i år och de närmaste fyra åren. Det

Läs mer

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5. Internationell

Läs mer

Regeringens skrivelse 2015/16:101. Årsredovisning för staten 2015

Regeringens skrivelse 2015/16:101. Årsredovisning för staten 2015 Regeringens skrivelse /16:101 Årsredovisning för staten Regeringens skrivelse /16:101 Årsredovisning för staten Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 7 april 2016 Stefan

Läs mer

Rapport. Tidsserier för Årsredovisning för staten :29

Rapport. Tidsserier för Årsredovisning för staten :29 Rapport Tidsserier för sredovisning för staten 2014 2015:29 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan

Läs mer

Budgetunderlag 2014 2016

Budgetunderlag 2014 2016 Årsplan 2007 maj juni juli augusti september oktober november december v.27 v.36 v.45 v.40 1 l v.14 2 o 3 t 3 s 4 m v.23 4 o 5 t 5 s 6 m v.32 6 t 7 f 7 s 8 m v.41 8 t 9 f 4 f 5 t 6 7 8 5 l 6 7 v.37 v.46

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2009-10-29 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 14056/2009 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för

Läs mer

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler 2016-03-23 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen; SFS 2006:999 Utkom från trycket den 4 juli 2006 utfärdad den

Läs mer

Rapport Prognosutvärdering 2008 2009:19

Rapport Prognosutvärdering 2008 2009:19 Rapport Prognosutvärdering 2008 2009:19 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig

Läs mer

Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet

Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet Konjunkturläget mars 2013 35 FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet Konjunkturinstitutet definierar reformutrymmet som utrymmet för permanenta ofinansierade åtgärder i statsbudgeten

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Regeringens skrivelse 2009/10:101. Årsredovisning för staten 2009

Regeringens skrivelse 2009/10:101. Årsredovisning för staten 2009 Regeringens skrivelse /10:101 Årsredovisning för staten Regeringens skrivelse /10:101 Årsredovisning för staten Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 8 april 2010 Mats Odell

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2008-02-25 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 7859/2008 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för arbetsgivaravgifter,

Läs mer

Utfallet av statsbudgeten, tidsserier 2005

Utfallet av statsbudgeten, tidsserier 2005 Utfallet av statsbudgeten, tidsserier 2005 OE0801 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Offentlig ekonomi A.2 Statistikområde Statsbudgetens utfall A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik

Läs mer

Statens finanser 2008 Ohälsan och arbetslösheten vilka utgifter har staten? ESV 2009:20

Statens finanser 2008 Ohälsan och arbetslösheten vilka utgifter har staten? ESV 2009:20 Statens finanser 28 Ohälsan och arbetslösheten vilka utgifter har staten? ESV 29:2 Innehåll Den offentliga sektorns finansiella sparande 3 28 Vad hände då? 4 Statens finansiella sparande och budgetsaldo

Läs mer

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING 2000-12-11 STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING =Prognosen för 2000 indikerar ett budgetöverskott på 88,1 miljarder kr. Justerat för tillfälliga betalningar beräknas ett överskott på ca 40 miljarder. =Prognosen

Läs mer

5 De budgetpolitiska målen

5 De budgetpolitiska målen 5 De budgetpolitiska målen 5 De budgetpolitiska målen Sammanfattning Syftet med de budgetpolitiska målen är att skapa förutsättningar för att finanspolitikens övergripande mål ska kunna nås på ett sätt

Läs mer

Budgetprognos 2000:1. Analys

Budgetprognos 2000:1. Analys 2000-03-30 Budgetprognos 2000:1 Analys BP 2000:1, Analys Budgetprognoser Budgetprognospublikationen består av två separata delar. Budgetprognos Analys innehåller övergripande och fördjupad analys samt

Läs mer

Budgetunderlag 2016 2018

Budgetunderlag 2016 2018 Budgetunderlag 2016 2018 Del 2 Försäkringsförmåner Försäkringsförmånerna budgetförslag och långtidsbedömning Inledning 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 17 1:4 Tandvårdsförmåner Anslagspost

Läs mer

Tidsserier, statens budget 2014

Tidsserier, statens budget 2014 Tidsserier, statens budget 2014 OE0801 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Offentlig ekonomi A.2 Statistikområde Utfall på statens budget A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik

Läs mer

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3. Internationell

Läs mer

Bilaga 3. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 3. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 3 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 3 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5. Internationell

Läs mer

Nya principer för utformning av statsbudgeten

Nya principer för utformning av statsbudgeten Nya principer för utformning av statsbudgeten Konsekvenser för budgetlagen en no REGERINGSKANSLIET Finansdepartementet Sammanfattning 11 1 Lagtext 21 1.1 Förslag till budgetlag 21 1.2 Förslag till lag

Läs mer

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6. Internationell

Läs mer

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. (prop. 2006/07:1)

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. (prop. 2006/07:1) Finansutskottets betänkande 2006/07:FiU4 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. (prop. 2006/07:1) Sammanfattning I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag till fördelning av anslag inom

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

HUR OCH VARFÖR RIKSGÄLDS- KONTORET GÖR PROGNOSER ÖVER STATENS LÅNEBEHOV

HUR OCH VARFÖR RIKSGÄLDS- KONTORET GÖR PROGNOSER ÖVER STATENS LÅNEBEHOV HUR OCH VARFÖR RIKSGÄLDS- KONTORET GÖR PROGNOSER ÖVER STATENS LÅNEBEHOV Riksgäldskontorets lånebehovsprognoser ligger till grund för vår låneplanering. Årsprognoserna styr i första hand upplåningen på

Läs mer

Prognosutvärdering 2013 ESV 2014:38

Prognosutvärdering 2013 ESV 2014:38 Prognosutvärdering 2013 ESV 2014:38 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nr 12/ Dnr SKL 16/04152 Mona Fridell

Ekonomi Nytt. Nr 12/ Dnr SKL 16/04152 Mona Fridell Ekonomi Nytt Nr 12/2016 2016-08-15 Dnr SKL 16/04152 Mona Fridell 08-452 79 10 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetdirektörer Lt Redovisningsdirektörer Lt Finansdirektörer Lt Landstingsekonomer

Läs mer

5 Den offentliga sektorns inkomster

5 Den offentliga sektorns inkomster Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns inkomster 5 Den offentliga sektorns inkomster I detta kapitel redovisar vi den offentliga sektorns inkomster. De olika inkomstkällorna presenteras och inkomsterna

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6.1 Internationell

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Beslutade

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige Regeringsbeslut 13 Arbetsmarknadsdepartementet 216-12-2 A216/2465/A A216/2422/SV (delvis) Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige Box47141 174 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 217 avseende Rådet

Läs mer

Regeringens skrivelse 2005/06:101. Årsredovisning för staten 2005

Regeringens skrivelse 2005/06:101. Årsredovisning för staten 2005 Regeringens skrivelse /06:101 Årsredovisning för staten Regeringens skrivelse /06:101 Årsredovisning för staten Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 6 april 2006 Göran Persson

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer