ESV 2005:6. Budgetprognos 2005:1. Analys

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ESV 2005:6. Budgetprognos 2005:1. Analys"

Transkript

1 ESV 2005:6 Budgetprognos 2005:1 Analys

2 Budgetprognos Analys innehåller en övergripande analys som tillhandahålls kostnadsfritt i enstaka exemplar eller genom prenumeration. Detaljerade tabeller finns att tillgå i olika format på ESV:s webbplats. Budgetprognos Analys, tabeller och pressmeddelande finns på Kontaktpersoner Budgetprognoserna produceras av prognosenheten (ISE/P). I redaktionen för denna budget prognos ingår Josefin Ask-Ankner, redaktör (4411), Johan Davidson (4542) och Thomas Hagberg (4504). Redaktionen är i första hand behjälplig med övergripande frågor. Prognoschef Karl Bergstrand (4312) Utgifter Utgiftsområde 1, 13, 14 Josefin Ask-Ankner (4411) Utgiftsområde 19, 24 Anders Bergdahl (4414) Utgiftsområde 21, 23, 27 Johan Davidson (4542) Utgiftsområde 5, 7, 8, 15 Thomas Hagberg (4504) Utgiftsområde 3, 4, 9, 10 Tina Hedman (4503) Utgiftsområde 2, 26, RGK:s nettoutlåning Svante Hellman (4315) Utgiftsområde 11, 20, Ålderspensionssystemet Bengt Lewin (4387) Utgiftsområde 6, 22, 25, Kassamässig korrigering Margareta Nöjd (4453) Utgiftsområde 12, 16, 17, 18 Redaktionen Realekonomisk fördelning Christina Granath (4585) Inkomster Inkomsttitel 1700, 3000, 5000 Josefin Ask-Ankner (4411) Inkomsttitel 1120, 1322 Anders Bergdahl (4414) Inkomsttitel 1111, 1131, 1321, 1411, 1512, 1600 Johan Sandberg (4417) nkomsttitel 1400, 6000 Johan Davidson (4542) IInkomsttitel 1300, 2000 (2300, 2500, 2600) Thomas Hagberg (4504) Inkomsttitel 4000 Tina Hedman (4503) Inkomsttitel 1140, 1200, 2000 (2100, 2200, 2400, 2700, 2800) Bengt Lewin (4387) Inkomsttitel 1513 Margareta Nöjd (4453) Andra publikationer som belyser statsbudgeten (se Statsbudgetens månadsutfall Inkomstliggaren 2005 Statsbudgetens utfall 2004 Statens Finanser 2003 Tidigare (i Budgetprognoserna) publicerade Temakapitel ESV/ISE/P tel: Drottninggatan 89 fax: Box e-post: Stockholm Layout: Anda Roos & Marie Hellman Omslag: Thomas Mejstedt Tryck: Edita Norstedts Tryckeri, mars 2005 ESV 2005:6 ISSN ISBN

3 Innehåll Inledning Sammanfattning...6 Övergripande Effekter av utgiftsbegränsningarna...8 Utgifter...12 Realekonomisk fördelning...21 Inkomster...22 Beräkningsförutsättningar...28 Tabellförteckning Tabell 1. Sammanfattning åren Tabell 2. Utgiftsbegränsningarnas effekt på prognosen 2005 per utgiftsområde...9 Tabell 3. Förändring av anslagsbehållningar Tabell 4. Statsbudgetens utgifter Tabell 5. Statsbudgetens utgifter realekonomiskt fördelade Tabell 6. Periodiserade inkomstskatter Tabell 7. Kassamässig redovisning av statsbudgetens inkomster Tabell 8. Makroekonomiska förutsättningar Figurförteckning Figur 1. Större differenser för utgifter och inkomster 2005 i förhållande till föregående prognos, miljarder kronor...4 Figur 2. Större differenser för utgifter och inkomster 2005 i förhållande till statsbudgeten, miljarder kronor...4 Figur 3. Större differenser för utgifter och inkomster 2006 i förhållande till föregående prognos, miljarder kronor...5 Figur 4. Större differenser för utgifter och inkomster 2006 i förhållande till budgetpropositionen, miljader kronor...5 Figur 5. Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo Figur 6. Bistånd och Sida:s förvaltningskostnader Figur 7. Antalet asylsökande per år och genomsnittligt antal inskrivna i mottagningssystemet Figur 8. Antal nettodagar med sjukpenning...16 Figur 9. Statens utgifter för sjukpenning och rehabilitering samt aktivitets- och sjukersättning...17 Figur 10. Räntor på statsskulden Figur 11. Utveckling av företagens skatt och resultat Figur 12. Total energianvändning i bostads- och servicesektorn Förteckning över faktarutor Förändring av anslagsbehållningar...11 Ramanslagets konstruktion...11 Försäkringskassan en myndighet...17 Jordbruket budgetregulator...19 Svag utveckling av energiskattebaserna...26 Appendix Appendix 1. Statsskulden Appendix 2. Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning Appendix 3. Engångsposter m.m. som påverkar statsbudgeten Appendix 4. Budgetsaldo Appendix 5. Förändring av takbegränsade utgifter respektive inkomster Appendix 6. Känslighetsberäkningar 2005, partiella helårseffekter...35 Appendix 7. Känslighetsberäkningar 2005, partiell effekt av en ökning med enheter...35 Appendix 8. Uppräkningsfaktorer inom kommunskattesystemet...36

4 2005 Figur 1. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till föregående prognos, miljarder kronor U T G I F T E R Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd -0,7-1,5-1,8 0,9 Avgiften till Europeiska gemenskapen Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur Räntor på statsskulden -2,1 Försvarsmateriel I N K O M S T E R Juridiska personers inkomstskatt Inkomster av statens aktier Inkomster av försåld egendom Kupongskatt -6,0 4,4 3,5 2,0 1,2 Fysiska personers inkomstskatt Figur 2. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till statsbudgeten, miljarder kronor U T G I F T E R Sjukpenning och rehabilitering m.m. -0,7-0,7-0,9 0,9 Biståndsverksamhet Tandvårdsförmåner m.m. Studiemedel m.m. -2,8 Räntor på statsskulden Juridiska personers inkomstskatt 16,7 I N K O M S T E R -8,5-6,4 Inkomster av statens aktier -1,5 1,5 Nedsättning, sysselsättningsstöd till kommuner och landsting Fysiska personers inkomstskatt Inkomster av försåld egendom

5 2006 Figur 3. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till föregående prognos, miljarder kronor U T G I F T E R Biståndsverksamhet Försvarsmateriel Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 0,7 1,9 2,2 2,2-2,9 Räntor på statsskulden I N K O M S T E R Inkomster av statens aktier Kupongskatt -0,6-0,8-0,8 1,6 1,1 Mervärdesskatt Fysiska personers inkomstskatt Energiskatt Figur 4. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till budgetpropositionen, miljarder kronor U T G I F T E R Försvarsmateriel Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur -1,1-1,6 2,2 1,6 Studiemedel m.m. Biståndsverksamhet -4,8 Räntor på statsskulden Juridiska personers inkomstskatt 7,3 I N K O M S T E R -10,5 Ålderspensionsavgift 1,4-1,1 Alkoholskatt -1,2 Energiskatt Inkomster av försåld egendom

6 Sammanfattning Utgiftstaket klaras med drygt 3 miljarder kronor i år. ESV bedömer att de åtgärder regeringen vidtagit leder till 7 miljarder kronor lägre utgifter under utgiftstaket än i föregående beräkning. Åtgärderna innebär en generell begränsning av de disponibla medlen på statsbudgeten. Varken sparade medel från tidigare år eller kredit får nu utnyttjas av myndigheterna utan beslut från regeringen. Dessutom har 0,6 procent av årets anvisade medel på de flesta anslag ställts till regeringens disposition. Sammantaget förklarar detta i stort sett hela förändringen sedan föregående beräkning. De flesta utgiftsområden berörs av begränsningarna. Störst effekt får de på försvarets medel för anskaffning av materiel samt på utbetalningar av stöd till jord- och skogsbruk som flyttas från december i år till januari nästa år. Utgifterna blir drygt 2 miljarder kronor lägre på respektive område. Till stor del medför detta att utgifterna i stället blir högre Dessutom bedöms biståndsutgifterna bli högre nästa år än tidigare beräknat. Begränsningarna verkar således få önskad effekt. Marginalen till utgiftstaket i år och nästa år är emellertid endast 0,4 procent av taket. Det är för lite för att rymma oförutsedda händelser eller en sämre makroekonomisk utveckling. Därmed finns det inget utrymme för utgiftsökningar som inte finansieras med sänkta utgifter på andra områden, varken i år eller nästa år. ESV:s uppfattning är att marginalen till utgiftstaket vid ingången av ett budgetår bör uppgå till minst 1,5 procent av utgiftstaket, vilket motsvarar 13 miljarder kronor. Tabell 1. Sammanfattning åren Utfall SB Prognos Diff. fr. BP 04:4 Diff. fr. SB/Bprop Totala utgifter 747,8 750,7 740,2 784,8 799,5 822,4-10,7 4,9-1,5 1,2-10,5-7,1-12,8 Utgiftsområden exklusive räntor 688,0 699,2 694,7 722,8 735,3 753,8-7,5 7,8 0,1-0,6-4,6-1,5-5,6 Statsskuldsräntor m.m. 52,7 38,8 36,0 47,3 50,5 56,1-1,8-2,9-1,0 1,5-2,8-4,8-5,4 Kassamässig korrigering -3,3-1,9-7,8 0,0 0,0 0,0-5,9 0,0 0,0 0,0-5,9 0,0 0,0 varav överföring från AP-fonden -4,0-1,9-1,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Riksgäldskontorets nettoutlåning 10,3 14,6 17,4 14,8 13,8 12,5 4,6 0,0-0,6 0,3 2,8-0,8-1,8 Totala inkomster 694,4 712,3 717,0 738,0 772,6 795,0 4,3 0,7-1,0-5,5 4,7-2,2-2,5 Budgetsaldo -53,3-38,4-23,2-46,8-26,9-27,4 15,0-4,2 0,5-6,7 15,2 4,9 10,3 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 167,5 170,6 172,0 180,6 193,0 207,5-0,3-2,1-2,8-3,3 1,5-0,8 0,9 Summa takbegränsade utgifter 855,5 869,8 866,7 903,3 928,3 961,3-7,7 5,7-2,7-3,9-3,1-2,3-4,7 Utgiftstak Marginal till utgiftstaket 2,5 0,2 3,3 3,7 14,7 7,7-5,7 2,7 3,1 2,3 4,7 Totala engångseffekter 7,1 8,2 2,3 5,1 1,0 2,6-2,0 0,1-0,3 Underliggande saldo -60,4-31,4-49,1-32,0-28,4 12,4-2,3 0,4-6,4 SB=Statsbudget för 2005, BP 04:4=Budgetprognos 2004:4 (ESV:s föregående prognos). Bprop.=Regeringens beräkning för i Budgetpropositionen för Anm. Utgiftstaket för 2007 avser regeringens preliminära beräkning. 1 För att uppnå jämförbarhet mellan åren bör hänsyn tas till ändrat kommunalt utjämningssystem från och med Jämförbara totala utgifter och inkomster 2004 är 722,0 respektive 668,7 miljarder kronor. 6

7 Förutom lägre utgifter förbättras budgetsaldot i år även till följd av högre inkomster, men saldot uppvisar fortfarande underskott. Trots den starka ekonomiska tillväxten visar budgeten underskott under hela prognosperioden. Sammanlagt ökar detta statskulden med drygt 120 miljarder kronor, vilket leder till 4 miljarder kronor i högre ränteutgifter Skuldkvoten, det vill säga statsskulden i relation till BNP, minskar emellertid för varje år och beräknas uppgå till 44 procent Rensat för engångseffekter, främst i form av ökade försäljningsinkomster, blir saldot något sämre i år. Figur 5. Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo Underliggande saldo Faktiskt saldo Statsbudgetens underskott fortsätter trots den starka ekonomiska tillväxten. BNP växer dock snabbare än statsskulden, vilket medför att skuldkvoten minskar under prognosperioden. Positiva engångseffekter leder till att det underliggande saldot är sämre än det faktiska saldot. Statens utgifter ökar med 14 procent till Det som i stora drag avgör utgiftsutvecklingen är antalet personer med ohälso- och arbetsmarknadsrelaterade ersättningar, stödet till barnfamiljer och biståndet. Ohälsoutgifterna ökar med nästan 20 miljarder kronor till år 2008, medan arbetsmarknadsutgifterna minskar till följd av att arbetslösheten sjunker. Statsbudgetens totala utgifter blir i år betydligt lägre än i föregående prognos. Det beror främst på utgiftsbegränsningarna men även på lägre ränteutgifter. Dessa beräknas bli lägre till följd av låga räntor, en starkare krona och ett mindre budgetunderskott i år. Den goda ekonomiska utvecklingen håller i sig. Växande skattebaser i form av konsumtion och lönesumma ökar inkomsterna från främst socialavgifter och moms under perioden. Dessa inkomster väntas dock bli något lägre än i föregående prognos till följd av en svagare utveckling av lönesumman under 2004 samt en nedrevidering av den starka utvecklingen för den privata konsumtionen. Stora utdelningar från statligt ägda bolag samt försäljningsinkomster förstärker budgeten i år. Under prognosperioden stiger statens inkomster med nära 19 procent. 7

8 Effekter av utgiftsbegränsningarna Budgetpropositionen Som en åtgärd för att klara utgiftstaket i år aviserade regeringen i höstens budgetproposition att anslagsbehållningar inte kommer att få förbrukas Detta gäller på totalnivå, vilket innebär att behållningar kan få utnyttjas i vissa fall så länge den totala nettoförbrukningen inte överstiger noll. Regeringens aviserade åtgärd innebär att myndigheterna som huvudregel inte kan utnyttja vare sig ingående anslagssparande eller anslagskrediter i år. Föregående prognos I avvaktan på regeringsbeslut i frågan beräknade ESV i föregående prognos (december 2004) att vissa anslagsbehållningar skulle komma att utnyttjas. Prognosen utgjorde därmed ett underlag för beslut om utgiftsbegränsande åtgärder för Beräkningen visade ett överskridande av utgiftstaket med 4,4 miljarder kronor och en nettoförbrukning av anslagsbehållningar på 2,7 miljarder kronor. Prognosen visade således att taket skulle överskridas även om nettoförbrukningen skulle nedbringas till noll. Ett område där behållningar utnyttjades var inom jord- och skogsbruk (2,3 miljarder kronor), där djurbidrag, miljöstöd med mera som skulle ha utbetalats i slutet av 2004 senarelades till januari i år. Några ytterligare medel har inte tilldelats anslaget Ett annat område var försvaret som fick stora utgiftsbegränsningar 2004, vilket beräknades leda till ett utnyttjande av behållningar i år (2,6 miljarder kronor). Beslut i regleringsbreven I regleringsbreven har regeringen fattat beslut om de aviserade utgiftsbegränsningarna. Dessa gäller dels utnyttjandet av anslagsbehållningar, dels årets anvisade medel. Vidare har, med några få undantag, inga anslagskrediter beviljats. Det vanligaste sättet att begränsa utnyttjandet av anslagsbehållningar har varit att ställa hela eller en del av anslagsbehållningen till regeringens disposition. Medlen flyttas då till en anslagspost som regeringen disponerar. Totalt har 8,2 miljarder kronor omdisponerats på detta sätt. Ett annat sätt att begränsa användningen av anslagsbehållningar är att i regleringsbrevet, under de finansiella villkoren, ange att eventuell behållning, eller del därav, inte får utnyttjas utan särskilt beslut av regeringen. I dessa fall är anslagssparandet kvar hos myndigheten men kan inte disponeras utan regeringsbeslut. När det gäller årets anvisade medel har 0,6 procent av det anvisade beloppet på de flesta anslag också ställts till regeringens disposition. Dessa 0,6 procent uppskattas till drygt en miljard kronor. Denna prognos I regleringsbreven är således beslut nu fattade om de utgiftsbegränsande åtgärder som aviserades i budgetpropositionen. I enlighet med ESV:s principer baseras prognosen på fattade beslut. Budgetprognosen utgör därmed ett beslutsunderlag för eventuella lättnader (eller skärpningar) av begränsningarna om regeringen bedömer det möjligt/ önskvärt. I den nya prognosen har de takbegränsade utgifterna reviderats ned med 7,5 miljarder kronor jämfört med föregående prognos. Därav beror merparten, 7,1 miljarder kronor, på de utgiftsbegränsande besluten i regleringsbreven. Observera att 8

9 detta belopp visar hur ESV förändrat sin prognos till följd av utgiftsbegränsningarna, vilket inte behöver överensstämma med reduktionen av disponibla medel. Prognosjusteringen är i många fall mindre eftersom det disponibla beloppet i föregående prognos inte väntades bli fullt utnyttjat i samtliga fall. Utgifterna har som regel bedömts bli något lägre än begränsningen eftersom det i det flesta fall är omöjligt att i slutändan hamna exakt på denna. Avsaknaden av anslagskrediter gör att myndigheten måste sikta lägre än på de disponibla medlen. Hur långt under en rimlig prognos bör ligga har bedömts från fall till fall beroende på vilken typ av verksamhet anslaget avser. Den nya situationen medför också en risk för högre utgifter i slutet av året än vad som annars varit fallet, då det är osäkert för myndigheterna om de får disponera eventuellt anslagssparande nästa år. Generellt kan sägas att osäkerheten i prognosen har ökat i det läge vi befinner oss i. Begränsningarnas effekt på prognosen framgår av följande tabell: Tabell 2. Utgiftsbegränsningarnas effekt på prognosen 2005 per utgiftsområde. Miljoner kronor Utgiftsområde Effekt 2005 Procent 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet % 23 Jord- och skogsbruk, fiske m. m % 22 Kommunikationer % 13 Arbetsmarknad % 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg % 15 Studiestöd % 20 Allmän miljö- och naturvård % 4 Rättsväsendet % 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning m. m % 21 Energi % Övriga utgiftsområden % Totalt % Nästan alla utgiftsområden berörs av utgiftsbegränsningar 2005 men huvuddelen avser utgiftsområdena Försvar samt Jord- och skogsbruk m. m. Begränsningarna har effekt på i stort sett alla utgiftsområden. Störst effekt har de inom de områden som nämnts ovan, jord- och skogsbruk respektive försvar. Inom jord- och skogsbruk får inte behållningarna utnyttjas alls, vilket innebär att det saknas finansiering av utbetalning av djurbidrag och miljöstöd med mera i slutet av året. Därför har utbetalningen av dessa bidrag i prognosen förskjutits till nästa år. Inom försvarsmakten får endast 0,6 miljarder kronor av anslagsbehållningarna utnyttjas. Även här beräknas utgifterna i stor utsträckning skjutas till nästa år. Betydande effekter finns dock även på andra områden, till exempel inom missbrukarvården (Uo 09) där nya satsningar som aviserades i budgetpropositionen nu inte kan genomföras utan ytterligare regeringsbeslut. Beslut om utbetalningar kan komma senare i år, vilket i så fall medför högre utgifter. Inom utbyggnaden av IT-infrastrukturen (Uo 22) finansieras verksamheten i år helt och hållet med anslagsbehållningar som nu ställts till regeringens disposition. Prognosen är här sänkt med 0,5 miljarder kronor till noll kronor i avvaktan på regeringsbeslut om utbetalning till kommuner, bland annat för redan gjorda investeringar. Marginalen till utgiftstaket beräknas enligt prognosen till 3,3 miljarder kronor. Den effekt som utgiftsbegränsningarna beräknas ge medför att utgiftstaket kommer att klaras. Enligt ESV:s erfarenhet bör marginalen vid ingången av ett budgetår dock uppgå till 9

10 1,5 procent av utgiftstaket, vilket i år motsvarar 13 miljarder kronor. Den nu prognostiserade marginalen är betydligt mindre. Med tanke på normal osäkerhet i prognosen och att vi befinner oss i början av budgetåret finns det enligt ESV:s bedömning för närvarande inte något utrymme för lättnader av begränsningarna totalt sett. Vad händer med utgifterna 2006? I enlighet med regeringens beräkningar utgår ESV från att de utgiftsbegränsningar som gäller innevarande år upphör Det innebär att utgifterna beräknas bli högre nästa år. I prognosen uppgår utnyttjandet av anslagsbehållningar 2006 till 4,2 miljarder kronor. I budgetpropositionen beräknas motsvarande belopp till 6,1 miljarder kronor. ESV har alltså en lägre prognos på de totala utgifterna. I tabellen nedan redovisas sambandet mellan ingående och utgående anslagsbehållningar, det vill säga förändringen av anslagsbehållningar för Tabell 3. Förändring av anslagsbehållningar Miljoner kronor Diff. fr Avser ram- och reservationsanslag Utfall Prognos BP 04:4 Prognos Ingående anslagsbehållningar SB / Bprop Tilläggsbudget Medgivna överskridanden Indragningar Utfall/prognos Indragningar på grund av överstigande av maximalt anslagssparande Utgående anslagsbehållningar Förändring av anslagsbehållningar Förändring av anslagsbehållningar, exkl indragningar BP 04:4=Budgetprognos 2004:4 (ESV:s föregående prognos) Som ett resultat av utgiftsbegränsningarna ökar anslagsbehållningarna i år. Nästa år minskar behållningarna eftersom åtgärderna till stor del innebär högre utgifter 2006 I år beräknas anslagsbehållningarna öka med 4,8 miljarder kronor. Ökningen beror till stor del på 0,6-procentaren och avsaknaden av anslagskrediter. Vid en jämförelse med föregående prognos är det 7,6 miljarder kronor högre, vilket huvudsakligen är ett resultat av de utgiftsbegränsningar som har tillkommit i årets regleringsbrev. En exkludering har gjorts av årets indragningar på 7,0 miljarder kronor, eftersom de till övervägande del avser outnyttjade medel från tidigare år som inte påverkat föregående eller nuvarande prognos, men reducerar de utgående behållningarna. 10

11 Förändring av anslagsbehållningar I statsbudgeten anvisas medel i form av anslag. Där ingår också en särskild post kallad förändring av anslagsbehållningar. Denna post består av ett beräknat netto mellan förbrukningen av kvarstående medel från föregående budgetår och sparande av medel från innevarande år. Summan av de anvisade medlen och posten förändring av anslagsbehållningar utgör prognosen på årets utgifter enligt statsbudgeten. I utfall och prognoser finns ingen separat post Förändring av anslagsbehållningar. Förändringen ingår i redovisningen per anslag. Vid prognostiserandet av varje enskilt anslag tas hänsyn till eventuella ingående behållningar. Detta gäller såväl för årets aktuella anslag som på äldre anslag, det vill säga anslag som inte finns uppförda på årets statsbudget, men som har ingående behållningar som får utnyttjas under året. Den totala förändringen av anslagsbehållningar kan dock räknas fram och ställas mot budgeten. Ramanslagets konstruktion Ramanslaget är konstruerat så att anslaget utgör en ram med möjlighet till överföring från ett budgetår till nästa. Om anslaget underskrids uppkommer ett anslagssparande och om det överskrids uppkommer en anslagskredit. Rätten att få spara outnyttjade medel eller överskrida är dock begränsad. Regeringen har enligt bestämmelserna i budgetlagen rätt att tillfälligt få överskrida ett ramanslag genom att ta i anspråk en anslagskredit motsvarande högst 10 procent av anvisat anslag. Outnyttjade anslagsmedel får regeringen utan begränsningar använda under följande år. Riksdagen kan dock för enstaka anslag meddela begränsningar i regeringens rätt till såväl anslagskredit som anslagssparande. För närvarande gäller att en myndighet får disponera ett överfört anslagssparande upp till 3 procent av anslaget, om inte regeringen meddelat annat. Myndigheternas rätt till anslagskredit har varierat över tiden sedan ramanslaget infördes. För förvaltningsanslag har den legat mellan 1,5 och 3 procent och för övriga ramanslag kring 5 procent. Vid behov kan regeringen utöka myndigheternas rätt till anslagskredit upp till de maximala 10 procent som budgetlagen medger. Anslagstypen ramanslag användes inledningsvis främst för myndigheternas förvaltningskostnader. Nu har i princip samtliga anslag på statsbudgeten ersatts med ramanslag. 11

12 Utgifter Tabell 4. Statsbudgetens utgifter Utfall SB Prognos Diff från BP 04:4 Diff från SB/Bprop. Utgiftsområde Rikets styrelse 7,5 7,8 7,7 8,2 8,0 8,2-0,1 0,0 0,0 0,0-0,1-0,1 0,0 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 9,2 11,4 11,3 10,9 11,3 11,3-0,1 0,0 0,0 0,2-0,1 0,0 0,0 3 Skatt, tull och exekution 8,6 8,8 8,7 8,8 9,0 9,1 0,0 0,1 0,0 0,0-0,1-0,1-0,1 4 Rättsväsendet 26,3 27,3 27,5 28,7 30,0 31,1 0,0 0,1 0,3 0,3 0,2 0,3-0,2 5 Internationell samverkan 1,3 1,2 1,5 1,3 1,4 1,4 0,2 0,1 0,1 0,1 0,2 0,1 0,1 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 42,8 44,1 44,3 46,4 43,3 44,1-2,3 2,3 0,1-0,1 0,1 2,5 0,1 7 Internationellt bistånd 19,9 22,4 21,8 25,2 26,0 27,0 0,3 2,1 1,6 0,6-0,6-1,6-2,0 8 Invandrare och flyktingar 7,5 6,9 6,7 6,0 5,6 5,6-0,2-0,4-0,6-0,5-0,2-0,3 0,0 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 36,8 39,8 38,6 41,0 43,3 45,3-0,5 0,1-0,2-0,1-1,3-0,5-0,7 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 122,9 129,7 130,8 133,2 136,7 142,4 0,3 0,2-0,2 0,7 1,1 1,0-1,1 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 51,2 46,4 46,4 45,5 44,8 44,5 0,0-0,1-0,2-0,3 0,0 0,0 0,1 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 53,9 56,4 56,0 62,1 65,2 67,8-0,4-0,4-0,3-0,8-0,3-0,1-0,1 13 Arbetsmarknad 67,5 69,3 67,9 65,6 63,5 62,4 0,5 0,4 0,1 0,5-1,4-0,9 1,0 14 Arbetsliv 1,1 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 15 Studiestöd 20,8 21,0 20,0 21,1 22,2 23,6-0,2 0,0-0,4-0,5-1,0-0,9-0,9 16 Utbildning och universitetsforskning 44,0 43,9 43,7 44,0 43,7 43,6-0,1 0,5-0,1-0,2-0,2 0,5-0,1 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 8,7 9,0 8,9 9,2 9,4 9,6-0,1 0,0 0,0 0,0-0,1 0,0 0,0 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 8,7 9,1 9,0 9,5 9,6 9,7 0,0 0,3 0,4 0,2-0,1 0,0 0,4 19 Regional utveckling 3,3 3,5 3,3 3,0 2,6 2,2-0,2-0,1-0,1-0,1-0,2 0,0 0,1 20 Allmän miljö- och naturvård 3,3 4,0 4,1 4,6 4,4 4,5-0,2 0,4 0,0 0,0 0,1 0,3 0,2 21 Energi 2,1 1,4 1,6 1,3 1,2 1,0-0,2-0,3-0,1-0,2 0,2-0,1 0,0 22 Kommunikationer 29,1 31,7 31,6 33,1 34,7 35,6-0,8 0,0 0,2-0,2-0,1 1,0-0,3 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 12,2 14,7 14,4 18,0 14,4 15,7-2,5 2,5 0,1 0,1-0,2 2,2-1,4 24 Näringsliv 3,7 3,9 3,9 3,8 3,5 3,6 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 25 Allmänna bidrag till kommuner 69,8 57,5 57,6 63,4 71,6 73,5 0,0 0,1 0,1 0,3 0,2 0,4 0,5 26 Statsskuldsräntor m.m. 52,7 38,8 36,0 47,3 50,5 56,1-1,8-2,9-1,0 1,5-2,8-4,8-5,4 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 25,6 26,8 26,2 27,6 28,7 30,2-0,7-0,3-0,6-0,5-0,6 0,7 1,6 Förändring av anslagsbehållningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-6,1-2,7 Summa utgiftsområden 740,7 738,0 730,6 770,1 785,8 809,9-9,3 4,9-0,9 0,9-7,4-6,3-10,9 Summa utgiftsområden exklusive räntor 688,0 699,2 694,7 722,8 735,3 753,8-7,5 7,8 0,1-0,6-4,6-1,5-5,6 Kassamässig korrigering -3,3-1,9-7,8 0,0 0,0 0,0-5,9 0,0 0,0 0,0-5,9 0,0 0,0 varav överföring från AP-fonden -4,0-1,9-1,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Riksgäldskontorets nettoutlåning 10,3 14,6 17,4 14,8 13,8 12,5 4,6 0,0-0,6 0,3 2,8-0,8-1,8 Totala utgifter 747,8 750,7 740,2 784,8 799,5 822,4-10,7 4,9-1,5 1,2-10,5-7,1-12,8 Totala inkomster 694,4 712,3 717,0 738,0 772,6 795,0 4,3 0,7-1,0-5,5 4,7-2,2-2,5 Budgetsaldo -53,3-38,4-23,2-46,8-26,9-27,4 15,0-4,2 0,5-6,7 15,2 4,9 10,3 SB=Statsbudget för 2005, BP 04:4=Budgetprognos 2004:4 (ESV:s föregående prognos). Bprop.=Regeringens beräkning för i Budgetpropositionen för Utgiftsutvecklingen under prognosperioden styrs främst av antalet personer med ohälso- och arbetsmarknadsrelaterade ersättningar, samt utvecklingen av stödet till barnfamiljer och biståndet. Ohälsoutgifterna ökar med 16 miljarder kronor till år 2008, medan arbetsmarknadsutgifterna minskar med 5 miljarder kronor. Utgifterna för fa- 12

13 miljer och barn ökar med 14 miljarder kronor och biståndsutgifterna med 7 miljarder kronor. Andra utgiftsområden som ökar mycket är infrastruktur, rättsväsende och EU-avgiften. Att de takbegränsade utgifterna i år minskat med 7,5 miljarder kronor sedan föregående prognos beror nästan uteslutande på de utgiftsbegränsningar som regeringen beslutat om i årets regleringsbrev. Osäkerhet kring försöket med trängselskatter i Stockholm De juridiska komplikationerna kring försöket med trängselskatter i Stockholm gör att prognosen för såväl utgifter som inkomster är mycket osäker. Försöket är planerat att genomföras andra halvåret 2005 och de första sju månaderna Kammarrätten har visserligen nyligen förklarat att Vägverkets upphandling inte behöver göras om, men ett avgörande från Regeringsrätten krävs för att försöket ska få klartecken. Detta väntas inom kort. I avvaktan på ett klargörande har Regeringsrätten fattat ett s.k. inhibitionsbeslut, vilket innebär att förberedelserna för trängselskatteförsöket tills vidare stoppas. I avvaktan på ett slutligt avgörande har utgifterna beräknats vara oförändrade sedan föregående prognos. En betydande del av de budgeterade medlen kommer att förbrukas även om försöket inte skulle bli av. Inkomsterna av försöket har reviderats ned något med hänsyn till att starttidpunkten försenats. Försvaret måste omförhandla ingångna avtal Regeringen har för 2005 fattat beslut om begränsningar i utnyttjande av innevarande års medel och anslagssparande. Begränsningarna avser främst Försvarsmaktens anslag för materiel där endast 500 miljoner kronor av anslagsbehållningen får utnyttjas. Utgifterna för 2005 har därför reviderats ned med drygt 2 miljarder kronor. Inköpen väntas emellertid ske under nästa år då utgifterna har reviderats upp i motsvarande grad. För 2007 är prognosen i nivå med beräkningarna i budgetpropositionen. Begränsningen i utnyttjandet av anslagssparandet får till följd att försvaret måste omförhandla redan ingångna avtal. Även anslaget för förbandsverksamhet har reviderats ned till följd av begränsningar i utnyttjande av anslagssparande samt att viss del av innevarande års medel ställts till regeringens disposition. Högre bistånd Ambitionen i det svenska biståndet har höjts markant på senare år. Regeringen räknar med att det 2006 ska uppgå till en procent av BNI. Biståndet är till största delen uppdelat mellan Utrikesdepartementet och Sida. UD står för det så kallade multilaterala biståndet, bland annat Sveriges bidrag till vissa internationella biståndsorgan, medan Sida till största delen handhar det bilaterala biståndet. Sidas andel utgör drygt 60 procent av det totala biståndet. Sidas förvaltningskostnader har historiskt sett växt i takt med biståndsverksamheten. I budgetpropositionen har emellertid Sida inte erhållit ökade resurser i samma utsträckning som biståndet. ESV räknar därför med en lägre tillväxt i det svenska biståndet framöver än vad regeringen har föreslagit. Prognosen för 2006 har emellertid höjts med 2 miljarder kronor då UD förväntas öka bidragen till bland annat globalt utvecklingssamarbete. 13

14 Figur 6. Bistånd och Sida:s förvaltningskostnader Index: 1995=100. Statsbudget ESV Sidas förvaltningsanslag Biståndsverksamhet Sidas förvaltningsanslag Biståndsverksamhet Sedan 1995 har biståndet och Sida:s förvaltningsutgifter vuxit i stort sett i samma takt. Regeringen har aviserat att biståndet 2006 ska uppgå till en procent av BNI, varför biståndsanslaget höjs kraftigt. Givet att Sidas andel av biståndsanslaget hålls oförändrat, bedöms dock inte en så kraftig ökning som sannolik. Effekter av flodvågskatastrofen i Sydostasien Utgifterna för staten i samband med tsunamin, bland annat för att transportera hem svenska medborgare, uppgår till minst 150 miljoner kronor Det är emellertid fortfarande oklart hur stora utgifterna slutligt blir då bland annat förhandlingar med försäkringsbolag ännu inte är klara. Flodvågskatastrofen har dock inte påverkat bedömningen av biståndsutgifterna i år. Det är ännu inte beslutat hur det svenska stödet till de drabbade länderna skall utformas och några extra medel har regeringen inte anslagit. Sannolikt kommer en omfördelning av biståndsverksamheten att ske utan att de sammanlagda utgifterna blir större. Före årsskiftet utgick ett visst bistånd i form av att ett antal biståndsorganisationer i katastrofområdet fick utnyttja resurser de tilldelats under 2004 men inte haft avsättning för. Färre asylsökande leder till lägre kostnader Under 2004 sjönk antalet nya asylsökande med 26 procent jämfört med 2003 och under januari 2005 var antalet det lägsta sedan år Även antalet asylsökande i mottagningssystemet minskar i takt med att inflödet sjunker från dagens till personer år De långa handläggningstiderna väntas också sjunka något. Takten i nedgången har varit starkare än ESV tidigare trodde och utgifterna har reviderats ner för hela perioden. 14

15 Figur 7. Antalet asylsökande per år och genomsnittligt antal inskrivna i mottagningssystemet Nya asylsökande Inskrivna i mottagningssystemet Antalet nya asylsökande sjönk med över 25 procent Nedgången fortsätter i år och beräknas sedan stabiliseras på en nivå strax under personer per år. Detta får konsekvenser även för det genomsnittliga antalet inskrivna i mottagningssystemet samtidigt som Migrationsverkets ansträngningar för att korta väntetiderna får viss effekt. Ny instans- och processordning i utlänningsärenden Riksdagen har beslutat att Utlänningsnämnden skall läggas ned och ersättas av en ny instans- och processordning i utlänningsärenden (NIPU). Syftet är att stärka rättsäkerheten i främst asylärenden. En statlig utredare har i uppgift att lägga fram förslag under våren 2005 så att förändringen kan träda i kraft Eftersom något definitivt beslut ännu inte är fattat har några merkostnader för den nya ordningen inte beaktats i denna prognos. Ett flertal beräkningar över kostnaderna för den utvecklade instansordningen har gjorts av utrikesdepartementet, men flera osäkerhetsfaktorer finns. Lägre utgifter för tandvårdsförmåner År 2002 infördes ett högkostnadsskydd för protetik till personer som är 65 år och äldre. Efterfrågan var mycket stor, vilket medförde en kraftigare utgiftsökning än beräknat för tandvårdsförsäkringen. För att dämpa utvecklingen vidtogs ett flertal åtgärder Den viktigaste innebar att ersättningen till vårdgivarna inte får vara högre än folktandvårdens motsvarande prissättning. Bakgrunden var att sedan den fria prissättningen infördes 1999 hade priserna inom tandvården ökat kraftigt och under högkostnadsskyddets första år ökade priserna mer inom den privata tandvården än hos folktandvården. I samband med prisregleringen begränsades även rätten till ersättning för vissa specifika åtgärder inom protetik. Åtgärderna fick snabb effekt och ledde till att föregående års utgifter blev betydligt lägre än beräknat. Utgifterna för de statliga tandvårdsförmånerna beräknas ha kulminerat 2004, minska något i år och därefter stabiliseras på en något lägre nivå, knappt 3 miljarder kronor, de kommande åren. 15

16 Antalet sjukdagar sjunker långsammare Inflödet av nya sjukfall sjönk föregående år, vilket bidrog till att antalet sjukdagar minskade med 13 procent. Det minskade inflödet är delvis av teknisk karaktär: arbetsgivarnas sjuklöneansvar utökades från två till tre veckor. Utöver det var antalet övergångar från sjukskrivning till aktivitets- och sjukersättning högt. I slutet av året planade emellertid såväl inflödet som antal avslutade sjukskrivningsfall ut, vilket medförde att minskningen av antalet sjukdagar blev något lägre än beräknat. I år börjar nya regler gälla som innebär att arbetsgivarna betalar 15 procent av sjukpenningkostnaderna för heltidssjukskrivna anställda. Detta ska ge incitament till både rehabiliteringsinsatser och en övergång från hel- till deltidssjukskrivning, eftersom arbetsgivarna då slipper medfinansieringen. De ökade kostnaderna för arbetsgivarna ska alltså leda fram till ett färre antal nettosjukdagar och därmed lägre utgifter på statsbudgeten. Samtidigt återgår sjuklöneperioden till två veckor och ersättningsnivån till 80 procent. Det medför högre utgifter och kan även påverka antalet sjukpenningdagar i motsatt riktning. Figur 8. Antal nettodagar med sjukpenning Miljoner nettosjukdagar 110 Miljoner nettosjukdagar Arbetsgivarnas medfinansieringsansvar av sjukpenningkostnaderna gör att antalet nettosjukdagar väntas minska de kommande åren. Minskningen kommer dock att avta till följd av den sjunkande arbetslösheten. Sammantaget räknar ESV med att de nya reglerna leder till en nedgång av antalet sjukdagar i år, dock inte av samma omfattning som föregående år. Även ett ökat fokus på dessa frågor bidrar. Eftersom minskningen av antalet sjukdagar bromsade in i slutet av 2004 är årets utveckling ändå osäker. Sannolikt kommer de ändrade reglerna successivt få en större effekt i takt med att arbetsgivarna hittar rutiner för rehabilitering och deltidsanställningar. På längre sikt kommer dock den sjunkande arbetslösheten att vara en stark motverkande kraft och minskningen av antalet sjukpenningdagar väntas därmed plana ut från och med nästa år. 16

17 Försäkringskassan en myndighet Den nya sammanhållna myndigheten för socialförsäkringarna, Försäkringskassan, är tänkt att leda till snabbare och bredare genomslag för styrsignaler. Nya arbetsmetoder förväntas därmed lättare ge effekt och antalet sjukdagar bör därmed minska. Några viktiga ändringar är: I samband med att ett sjukfall startar ska en prövning göras av rätten till sjukpenning. Utbetalningen börjar först efter att den försäkrade konstaterats ha rätt till sjukpenning. Avstämningsmöten ska hållas där den försäkrade, arbetsgivaren, läkare och försäkringskassan är med och utreder arbetsförmåga och behov av rehabilitering. Inom ett år ska ett ställningstagande göras om den försäkrade har rätt till aktivitetsoch sjukersättning. Samverkan mellan Försäkringskassan, Länsarbetsnämnderna, kommunerna och hälso- och sjukvården ska hjälpa särskilt utsatta grupper av sjukskrivna och öka antalet som får rehabilitering. Nationellt gemensamma arbetsmetoder, ska minska stora regionala skillnader på antalet sjukskrivningsdagar inom landet. Även övergångarna till aktivitets- och sjukersättning påverkas av medfinansieringen och beräknas fortsätta ligga på en hög nivå, dock inte lika hög som föregående år. Den stora övergången från sjukpenning till aktivitets- och sjukersättning minskar visserligen utgifterna för sjukpenningen men inte de totala utgifterna för ohälsan. På grund av regeländringarna och att arbetslösheten väntas minska relativt snabbt, är osäkerheten om hur utgifterna för ohälsan utvecklas mycket stor. Figur 9. Statens utgifter för sjukpenning och rehabilitering samt aktivitets- och sjukersättning Aktivitets- och sjukersättning Sjukpenning och rehabilitering Utgifterna för sjukpenning minskar något de kommande åren, men totalt ökar utgifterna för ohälsan. Det beror delvis på de många övergångarna från sjukpenning till aktivitets- och sjukersättning. Ökningen 2005 för aktivitets- och sjukersättningen beror främst på att ett bostadstillägg flyttats från utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid ålderdom. 17

18 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder ökar i år En svagare efterfrågan på arbetskraft gör att den öppna arbetslösheten bedöms bli något högre (5,0 procent) såväl i år som nästa år jämfört med föregående prognos. Det är den främsta förklaringen till att utgifterna för arbetslöshetsersättning nu blir högre, men även en ökning av det genomsnittliga antalet dagar med inkomstrelaterad ersättning bidrar. Under slutet av 2004 började den öppna arbetslösheten minska som ett resultat av ett ökat antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I år utökas åtgärdsvolymerna enligt budgetpropositionen med ytterligare personer till personer, vilket motsvarar 2,5 procent av arbetskraften. Utgifterna för aktivitetsstöd ökar därför i år. Dessa volymer väntas sedan bestå under prognosperioden. Den främsta anledningen till att arbetslösheten bedöms sjunka i år är ökad offentlig sysselsättning till följd av det utökade sysselsättningsstödet till kommunerna. Detta belastar dock inte statsbudgetens utgifter utan redovisas i stället som ett avdrag på inkomstsidan. Nästa år bedöms sysselsättningen öka ytterligare och arbetslösheten minskar till 4,4 procent. Sysselsättningsökningen 2006 beräknas framför allt ske i näringslivet. Förutom det tillfälliga sysselsättningsstödet till kommuner, som uppgår till 9 miljarder kronor i år, redovisas ytterligare två arbetsmarknadsrelaterade stöd på statsbudgetens inkomstsida: anställningsstöd och stöd till skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA). Dessa tre stöd beräknas i år sammanlagt uppgå till 12,5 miljarder kronor. Anställningsstöd är en form av arbetsmarknadspolitiskt program. Det lämnas till arbetsgivare genom en kreditering av skattekontot för att underlätta anställningar av personer som har svårigheter att få ett reguljärt arbete. Stödet kan också lämnas för anställning av personer som är långtidssjukskrivna. I år beräknas detta stöd öka med över en halv miljard kronor och beräknas uppgå till knappt 3 miljarder kronor. Detta bidrar till att minska trycket på de stödformer som finansieras på statsbudgetens utgiftssida. De extra medel till arbetsmarknadspolitiska åtgärder som Arbetsmarknadsstyrelsen har begärt i sitt budgetunderlag ingår inte i denna prognos. Bönder får vänta på pengar igen Årets utgiftsbegränsningar får stort genomslag för jordbrukssektorn i form av senarelagda utbetalningar. Det nya gårdsstödet som införts i år, som bl.a. ersätter arealstödet, utbetalas först Med nuvarande beslut om utgiftsbegränsningar i regleringsbreven kommer även sammantaget 2 miljarder kronor av årets utbetalningar av landsbygdsstöd och djurbidrag att behöva flyttas till år

19 Jordbruket budgetregulator Utbetalningar av arealersättningar och djurbidrag har flyttats över årsskiften ett flertal gånger under senare år. Ett års arealersättning uppgår till 4 miljarder kronor. Arealersättningen för år 2000 flyttades till Nästa utbetalning, gällande bidragsåret 2001, som först var tänkt att ske januari 2002 återlades till december 2001 så att det detta år blev två utbetalningar av arealersättning. År 2002 gjordes utbetalningen i december, men år 2003 flyttades utbetalningen igen till januari Därmed gjordes ingen utbetalning av arealersättning under I 2004 års ekonomiska vårproposition föreslogs begränsningar som innebar att 0,9 miljarder kronor i djurbidrag som skulle betalas ut i november 2004 försköts till januari Vidare flyttades miljöersättningar för landsbygdens miljö och struktur på totalt 1,4 miljarder kronor från november och december 2004 till januari Eftersom 2003 års arealersättning flyttats till januari 2004 fanns det heller inget utrymme för 2004 års arealersättning, som utbetalades i januari Det nya gårdsstödet, som bl.a. ersätter arealersättningen, införs i år men betalas ut På grund av utgiftsbegränsningar i 2005 års regleringsbrev måste drygt 2 miljarder kronor av årets utbetalningar av landsbygdsstöd och djurbidrag flyttas vidare till De engångseffekter som uppstår till följd av dessa flyttningar beaktas vid beräkning av det underliggande budgetsaldot (se appendix). Stöd till skogsägare med anledning av orkanen Gudrun i södra Sverige Den orkan som i början av året drog fram över södra Sverige orsakade mycket stora materiella skador i form av stormfälld skog. Regeringen presenterade den 4 februari ett antal åtgärder för att bland annat så snabbt som möjligt få ut virket ur skogen. Förslagens mer exakta konstruktion och finansiering är ännu inte kända och har därför inte beaktats i denna prognos. Stöden beräknas sammanlagt komma att uppgå till drygt en miljard kronor under 2005 och Räntekostnaderna stiger långsammare Underskotten i statsbudgeten under prognosperioden uppgår till drygt 120 miljarder kronor. Den större statsskuld som följer av detta och allt högre räntenivåer från 2005 medför att räntekostnaderna ökar från i år, efter att ha minskat under flera år. Tillsammans med underskotten 2003 och 2004, nästan 100 miljarder kronor, medför det en statsskuld 2008 som är drygt 220 miljarder kronor större. Detta leder till 8 miljarder kronor i högre räntor 2008 än med en budget i balans Underskotten under prognosperioden svarar för hälften av detta belopp. 19

20 Figur 10. Räntor på statsskulden Räntekostnader Ränteutgifter (anslaget) 0 Räntekostnaderna var som lägst förra året. Därefter ökar de till följd av den stigande statsskulden och allt högre räntenivåer. Ränteutgifterna minskar tillfälligt i år till följd av stora valutakursvinster på förfallande dollarlån. Såväl utgifter som kostnader för räntor har reviderats ned i förhållande till föregående prognos. Förklaringarna är främst: Lägre räntor: Den långa räntan har reviderats ned med i genomsnitt 0,3 procentenheter under prognosperioden, och den korta med 0,5 procentenheter. Starkare krona: Kronans värde har reviderats upp, främst i förhållande till dollarn. I genomsnitt har dollarkursen sänkts med 45 öre under prognosperioden. Mindre underskott 2005: I år är saldot 15 miljarder kronor bättre. Sammanlagt för perioden är dock skillnaden endast 5 miljarder kronor. Riksgäldskontorets nettoutlåning Ökade lån för infrastruktur nästa år Banverkets lån för infrastrukturinvesteringar revideras ned i år. I stället revideras de upp kommande år och särskilt mycket nästa år, då upplåning för prioriterade projekt ökar. Även Vägverket beräknas låna mer för sådana projekt. Såväl Banverket som Vägverket amorterar i år betydande belopp av tidigare upplåning, den så kallade närtidssatsningen, vilket gör att effekten på nettoutlåningen i år endast är marginell. Kontot för individuellt kompetenssparande skulle enligt budgetpropositionen ha avslutats Detta genomfördes emellertid inte och väntas därför ske i år. De insatta medlen, 6 miljarder kronor, återförs till statskassan. Detta påverkar dock inte statens lånebehov. Eftersom återföringen inte beräknas redovisas på inkomsttitel uppkommer en negativ kassamässig korrigering på samma belopp. Statens fastighetsverk har i år lånat för att överta Försäkringskassornas fastigheter. Detta påverkar dock inte lånebehovet eftersom samma belopp ska inlevereras på inkomsttiteln Amortering av statskapital. Beloppet är emellertid lägre än tidigare bedömning. 20

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? ESV:s budgetprognoser fungerar som beslutsunderlag för regeringen och beräknas utifrån de regler som gäller vid respektive prognostillfälle. På uppdrag av

Läs mer

ESV 2007:0. Budgetprognos 2007:0. Analys

ESV 2007:0. Budgetprognos 2007:0. Analys ESV 2007:0 Budgetprognos 2007:0 Analys Budgetprognos Analys tillhandahålls kostnadsfritt i enstaka exemplar eller genom prenumeration. Budgetprognos Analys, tabeller och pressmeddelande finns på www.esv.se.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Budgetlag; utfärdad den 10 mars 2011. SFS 2011:203 Utkom från trycket den 22 mars 2011 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens tillämpningsområde

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Baskontoplanens uppbyggnad

Baskontoplanens uppbyggnad 1/6 Datum 2009-06-26 ESV-dnr 49-146/2009 Handläggare Baskontoplanens uppbyggnad Baskontoplanen är avsedd för externredovisning hos myndigheter, dvs. registrering av transaktioner mellan myndigheten och

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2015 ESV 2015:51

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2015 ESV 2015:51 Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2015 ESV 2015:51 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser.

Läs mer

Rapport Prognosutvärdering 2008 2009:19

Rapport Prognosutvärdering 2008 2009:19 Rapport Prognosutvärdering 2008 2009:19 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig

Läs mer

Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46

Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46 Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig

Läs mer

Utfallet av statsbudgeten, tidsserier 2005

Utfallet av statsbudgeten, tidsserier 2005 Utfallet av statsbudgeten, tidsserier 2005 OE0801 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Offentlig ekonomi A.2 Statistikområde Statsbudgetens utfall A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik

Läs mer

Rapport Utfallet för statens budget. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten 2014 ESV 2015:24

Rapport Utfallet för statens budget. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten 2014 ESV 2015:24 Rapport et för statens budget del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten ESV 2015:24 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade

Läs mer

Tidsserier, statens budget 2014

Tidsserier, statens budget 2014 Tidsserier, statens budget 2014 OE0801 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Offentlig ekonomi A.2 Statistikområde Utfall på statens budget A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55 Statens budget och de offentliga finanserna September 2015 ESV 2015:55 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

BUDGETUNDERLAG 2010 2012

BUDGETUNDERLAG 2010 2012 : 29-2-27 Dnr 21-163-29 BUDGETUNDERLAG 21 212 Nedan presenteras budgetunderlag upprättat enligt föreskrifterna till Förordning (2:65) om årsredovisning och budgetunderlag. VERKSAMHETENS FINANSIERING (tkr)

Läs mer

HUR OCH VARFÖR RIKSGÄLDS- KONTORET GÖR PROGNOSER ÖVER STATENS LÅNEBEHOV

HUR OCH VARFÖR RIKSGÄLDS- KONTORET GÖR PROGNOSER ÖVER STATENS LÅNEBEHOV HUR OCH VARFÖR RIKSGÄLDS- KONTORET GÖR PROGNOSER ÖVER STATENS LÅNEBEHOV Riksgäldskontorets lånebehovsprognoser ligger till grund för vår låneplanering. Årsprognoserna styr i första hand upplåningen på

Läs mer

Budgetprognos 2008:4 Analys ESV 2008:32

Budgetprognos 2008:4 Analys ESV 2008:32 Budgetprognos 2008:4 Analys ESV 2008:32 Budgetprognosen kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen i olika

Läs mer

Rapport. Regeringsuppdrag. Förslag till utvecklad finansiell styrning ESV 2009:39

Rapport. Regeringsuppdrag. Förslag till utvecklad finansiell styrning ESV 2009:39 Regeringsuppdrag Rapport Förslag till utvecklad finansiell styrning ESV 2009:39 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan

Läs mer

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015 1/6 Remissvar Datum Ert datum Finansdepartementet 2014-10-13 2014-10-06 ESV Dnr Er beteckning 3.4-969/2014 Fi2014/3347 Handläggare Lalaina Hirvonen 103 33 Stockholm Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Rapport Tidsserier för Årsredovisning för staten

Rapport Tidsserier för Årsredovisning för staten Rapport Tidsserier för sredovisning för staten ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Nya principer för utformning av statsbudgeten

Nya principer för utformning av statsbudgeten Nya principer för utformning av statsbudgeten Konsekvenser för budgetlagen en no REGERINGSKANSLIET Finansdepartementet Sammanfattning 11 1 Lagtext 21 1.1 Förslag till budgetlag 21 1.2 Förslag till lag

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen; SFS 2006:999 Utkom från trycket den 4 juli 2006 utfärdad den

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2015 ESV 2015:26

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2015 ESV 2015:26 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 2015 ESV 2015:26 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Beslutade

Läs mer

Rapport projekt GRUS

Rapport projekt GRUS 1 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Rapport projekt GRUS Karlskoga/Degerfors Samordningsförbund 2008-10-27 Projekt Grus har en payoff-tid för samhället på 27 månader. Den långsiktiga lönsamheten

Läs mer

Hantering av ränteavdraget

Hantering av ränteavdraget ES/PR Peter Nilsson PM till Nämnden för KPI 2014-10-16 1(10) Hantering av ränteavdraget För diskussion Syftet med denna PM är att utgöra underlag för en diskussion om, och i så fall hur, avdragsrätten

Läs mer

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING 2000-12-11 STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING =Prognosen för 2000 indikerar ett budgetöverskott på 88,1 miljarder kr. Justerat för tillfälliga betalningar beräknas ett överskott på ca 40 miljarder. =Prognosen

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Försvarsexportmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Försvarsexportmyndigheten Regeringsbeslut 20 Försvarsdepartementet 2013-12-19 Fö2013/123/ESL (delvis) Fö2013/489/MFU Fö2013/1773/MFU m.fl. Se bilaga 1 Försvarsexportmyndigheten Box 56081 10217 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret

Läs mer

Tema: Trygghetssystemen i staten

Tema: Trygghetssystemen i staten Tema: Trygghetssystemen i staten Andelen individer i så kallat utanförskap har minskat det senaste tre åren även om andelen fortfarande är hög, motsvarande drygt 25 procent av befolkningen mellan 2 och

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2009-10-29 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 14056/2009 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Januari 2015 ESV 2015:2

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Januari 2015 ESV 2015:2 Statens budget och de offentliga finanserna Januari 2015 ESV 2015:2 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser.

Läs mer

Delårsrapport för januari juni 2014

Delårsrapport för januari juni 2014 Stockholm, 2014-08-15 Delårsrapport för januari juni 2014 Ekonomiskt resultat och prognos 2013 uppvisade KTH ett betydligt lägre resultat än de fem föregående årens stora positiva resultat, kapitalförändringen

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2014 ESV 2014:47

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2014 ESV 2014:47 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna September 2014 ESV 2014:47 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter för rapportering av ekonomisk information till statsredovisningen (S-koder) beslutade den 25

Läs mer

FÖRDELNINGSANALYS 2010-2011

FÖRDELNINGSANALYS 2010-2011 UTREDNINGSTJÄNSTEN Tommy Lowén Tfn: 08-786 5661 PM 2010-04-26 Dnr 2010:0752 FÖRDELNINGSANALYS 2010-2011 En analys av fördelningseffekterna av de förslag som enligt Socialdemokraterna kommer att presensteras

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Kapitalförsörjningsförordning; utfärdad den 10 mars 2011. SFS 2011:210 Utkom från trycket den 22 mars 2011 Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 I

Läs mer

Länsstyrelsens i Stockholms läns delårsrapport 1 januari 30 juni 2015

Länsstyrelsens i Stockholms läns delårsrapport 1 januari 30 juni 2015 Delårsrapport 1 januari - 30 juni 2015 BESLUT Datum 2015-08-14 Beteckning 111-25939-2015 Regeringen Finansdepartementet 103 33 Stockholm Länsstyrelsens i Stockholms läns delårsrapport 1 januari 30 juni

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Lunds universitet

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Lunds universitet Regeringsbeslut I:25 Utbildningsdepartementet 2013-12-19 U2013/4248/UH U2013/6131/UH U2013/6543/UH U2013/7793/UH U2013/7484/SAM(delvis) Lunds universitet Box 117 22100Lund Regleringsbrev för budgetåret

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten

Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten Statens finanser påverkas ständigt av olika faktorer som gör att det finansiella sparandet i någon mening utvecklas onormalt. Det kan exempelvis handla

Läs mer

Delårsrapport 30 juni 2014

Delårsrapport 30 juni 2014 DNR: SLU ua 2014.1.1.1-3063 Exp. den: Dubbelklicka här för att redigera Styrelsen 2014-08-13 Regeringen Landsbygdsdepartementet Delårsrapport 30 juni 2014 Ekonomiskt utfall SLU redovisar ett underskott

Läs mer

Sakordsregister, begreppsförklaring

Sakordsregister, begreppsförklaring Sakordsregister, begreppsförklaring Assistansersättning 77, 104 Bruttoinvestering 44, 74, 130 Bruttokostnad, (landsting) 110 Bruttonationalinkomst (BNI) 48 Bruttonationalprodukt (BNP) COFOG 13, 15, 66,

Läs mer

2014-01-01 -- 2014-08-31. Delårsrapport

2014-01-01 -- 2014-08-31. Delårsrapport 2014-01-01 -- 2014-08-31 Delårsrapport Innehåll 1 Inledning 5 2 Resultaträkning med prognos för 2014 6 3 Kommentarer till resultaträkning 7 4 Balansräkning 8 5 Kommentarer till balansräkning 10 6 Anslagsredovisning

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2009-05-06 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 14056/2009 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för

Läs mer

Vänsterpartiets nota. Centerpartiets kostnadsgranskning av Vänsterpartiets valplattform 2006. centerpartiet.se

Vänsterpartiets nota. Centerpartiets kostnadsgranskning av Vänsterpartiets valplattform 2006. centerpartiet.se Vänsterpartiets nota Centerpartiets kostnadsgranskning av Vänsterpartiets valplattform 2006 centerpartiet.se 1 Sammanfattning Vänsterpartiets kongress den 5-8 januari 2006 fastslog bland annat partiets

Läs mer

Utgifter inom socialförsäkringen m.m. 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Utgifter inom socialförsäkringen m.m. 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Antagandebild Lönesummeökning (inkl. reformer) 3,0 5,5 4,7 4,5 4,8 4,4 Timlöneökning 0,3 3,7 4,0 3,3 3,5 3,6 Sysselsatta, timmar 1) (procentuell förändring) 2,7 1,7 0,6 1,2 1,3 0,7 Sysselsatta, personer

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Inspektionen för strategiska produkter

Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Inspektionen för strategiska produkter Regeringsbeslut II:18 Utrikesdepartementet 2008-12-18 UD2008/14588/PLAN (delvis) Inspektionen för strategiska produkter Box 70252 107 22 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret avseende Inspektionen för

Läs mer

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell Månadsrapport Februari För beslut i landstingsstyrelsen -05-05 2 (8) Perioden januari februari i korthet Resultatet för perioden uppgår till 407 miljoner

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Kronofogdemyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Kronofogdemyndigheten Regeringsbeslut I 8 2014-12-18 Fi2014/4482 (delvis) Finansdepartementet Kronofogdemyndigheten Box 1050 17221 Sundbyberg Regleringsbrev för budgetåret avseende Kronofogdemyndigheten Riksdagen har beslutat

Läs mer

Vårpropositionen 2015 - Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget

Vårpropositionen 2015 - Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget Vårpropositionen 2015 - Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget 15 April, 2015 Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget. Den nu presenterade ekonomiska vårpropositionen är dels

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

4 Statsbudgeten och de offentliga

4 Statsbudgeten och de offentliga Offentlig ekonomi 2009 Statsbudgeten och de offentliga finanserna 4 Statsbudgeten och de offentliga finanserna I kapitlet ger vi en översiktlig beskrivning av statsbudgeten och de offentliga finanserna.

Läs mer

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING 2000-11-09 STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING =Riksgäldskontorets prognos för 2000 indikerar ett budgetöverskott på 84,7 miljarder kr. I föregående prognos beräknades överskottet bli 80 90 miljarder. Justerat

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Statens musikverk

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Statens musikverk Regeringsbeslut 35 Kulturdepartementet 2012-12-13 Ku2012/1317/KO, Ku2012/1898/RFS (delvis) Statens musikverk Box 16326 10326 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret avseende Statens musikverk Riksdagen

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 2013-11-29 Sida: 2 av 15 Sida: 3 av 15 Dnr: Af-2012/445712 Datum: 2013-11-29 Redovisning av vidtagna och planerade åtgärder för att säkerställa den ekonomiska

Läs mer

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

Tema: Hur regel- och konjunkturförändringar kan påverka sjukfrånvaron

Tema: Hur regel- och konjunkturförändringar kan påverka sjukfrånvaron Budgetprognos 25:4 Tema: Hur regel- och konjunkturförändringar kan påverka sjukfrånvaron Sjukfrånvaron i Sverige har varierat kraftigt under de senaste femton åren. I många internationella jämförelser

Läs mer

Redovisning rörande ekonomi Delfaktorer i försvarsprisindex. Prognos 2006-2009. Osäkerheter och omstrukturerings- /avvecklingskostnader

Redovisning rörande ekonomi Delfaktorer i försvarsprisindex. Prognos 2006-2009. Osäkerheter och omstrukturerings- /avvecklingskostnader Sida 1 (12) Redovisning rörande ekonomi Delfaktorer i försvarsprisindex. Prognos 2006-2009. Osäkerheter och omstrukturerings- /avvecklingskostnader (SR 53 FPI och SR 52 Prognos i BU 07 och prognosdatum

Läs mer

Statens museer för världskultur Box 5306 402 27 Göteborg

Statens museer för världskultur Box 5306 402 27 Göteborg Koncept Regeringsbeslut Kulturdepartementet Sofia Granqvist sofia.granqvist@regeringskansliet.se 08-4052253 Statens museer för världskultur Box 5306 402 27 Göteborg Regleringsbrev för budgetåret avseende

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i riksdagsordningen; SFS 2009:1332 Utkom från trycket den 11 december 2009 utfärdad den 26 november 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om riksdagsordningen

Läs mer

Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) 2004-12-16. Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM

Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) 2004-12-16. Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM Justitiedepartementet Regeringsbeslut 38 2004-12-16 Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) Regleringsbrev för budgetåret 2005 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Statens finanser 2009 Med jobbskatteavdraget som fördjupning ESV 2010:21

Statens finanser 2009 Med jobbskatteavdraget som fördjupning ESV 2010:21 Statens finanser 2009 Med jobbskatteavdraget som fördjupning ESV 2010:21 Innehåll Den offentliga sektorns finansiella sparande 3 2009 Vad hände då? 4 Statens finansiella sparande 5 Statens inkomster 6

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nummer 13/2015 2015-08-17. Dnr SKL 15/3862 Mona Fridell m.fl. 08-452 79 10

Ekonomi Nytt. Nummer 13/2015 2015-08-17. Dnr SKL 15/3862 Mona Fridell m.fl. 08-452 79 10 Ekonomi Nytt Nummer 13/2015 2015-08-17 Dnr SKL 15/3862 Mona Fridell m.fl. 08-452 79 10 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetdirektörer Lt Redovisningsdirektörer Lt Finansdirektörer Lt Landstingsekonomer

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Statens beredning för medicinsk utvärdering

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Statens beredning för medicinsk utvärdering Regeringsbeslut I:14 2011-12-20 S2011/11229/VS(delvis) Socialdepartementet Statens beredning för medicinsk utvärdering Box 5650 114 86 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Statens beredning

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet. Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi

Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet. Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi Agenda Det ekonomiska läget Rapporten: Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet

Läs mer

2013-09-02. 2,5 miljarder till pensionärerna

2013-09-02. 2,5 miljarder till pensionärerna 2 2013-09-02 2,5 miljarder till pensionärerna 3 2,5 miljarder till pensionärerna Regeringen kan i dag presentera att vi avser att genomföra en skattelättnad för landets pensionärer på 2,5 miljarder kronor.

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22 RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 15-9-22 15-9-22 KONTAKTPERSONER WSP Patrick Joyce, tfn 722 19, e-post: patrick.joyce@wspgroup.se Rickard Hammarberg, tfn

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Budgetunderlag 2013-2015

Budgetunderlag 2013-2015 BESLUT 1 (1) 2012-03-01 Dnr 111-1197-12 Länsstyrelsen i Uppsala län Hamnesplanaden 3 751 86 Uppsala Regeringen Finansdepartementet 103 33 Stockholm Budgetunderlag Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen i

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Bolagsverket inom utgiftsområde 24 Näringsliv

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Bolagsverket inom utgiftsområde 24 Näringsliv Regeringsbeslut I 9 Näringsdepartementet 2012-12-20 N2012/6241/KLS (slutligt) N2012/6073/ENT N2012/302/ENT m.fl. Se bilaga 1 Bolagsverket Stuvarvägen 21 85181 SUNDSVALL Regleringsbrev för budgetåret avseende

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi 2015. 19 december 2014

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi 2015. 19 december 2014 Pressmeddelande 19 december 2014 Så blir din ekonomi 2015 Det är fortfarande osäkert hur hushållens ekonomi blir under 2015. Med ett nyval och eventuell tilläggsbudget kan förutsättningarna ändras under

Läs mer

2015-09-10 Dnr 2015:1392

2015-09-10 Dnr 2015:1392 2015-09-10 Dnr 2015:1392 Vad är den offentligfinansiella effekten av att både avskaffa uppskovsräntan på kapitalvinstskatten, samt maxgränsen för uppskov vid försäljning av privatbostäder? Anta att förändringen

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Forum för levande historia

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Forum för levande historia Regeringsbeslut I:32 2014-12-22 Ku2014/2121/RFS(delvis) Kulturdepartementet Forum för levande historia Stora Nygatan 10-12 103 13 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Forum för levande

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Myndigheten för internationella adoptionsfrågor

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Myndigheten för internationella adoptionsfrågor Regeringsbeslut II:10 2014-12-18 S2014/8929/SAM (delvis) Socialdepartementet Myndigheten för internationella adoptionsfrågor Box 308 10126 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Myndigheten

Läs mer

Rapport Överlåtelse av försvarsfastigheter och fastställande av avkastningskrav. underlag till Försvarsfastighetsutredningen 2013:33

Rapport Överlåtelse av försvarsfastigheter och fastställande av avkastningskrav. underlag till Försvarsfastighetsutredningen 2013:33 Rapport Överlåtelse av försvarsfastigheter och fastställande av avkastningskrav underlag till Försvarsfastighetsutredningen 2013:33 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2015:1)

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2015:1) REGERINGSRAPPORT 1 (4) Hanteringsklass: Öppen 2015-03-13 Dnr 2015/215 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Tabell 1 Statsbudgetens inkomster, utgifter och saldo samt statens lånebehov och statsskuld 1957/58 2005. Miljarder kronor

Tabell 1 Statsbudgetens inkomster, utgifter och saldo samt statens lånebehov och statsskuld 1957/58 2005. Miljarder kronor Tabell 1 Statsbudgetens inkomster, utgifter och saldo samt statens lånebehov och statsskuld 1957/58 2005. Miljarder kronor Revenue, expenditure, budget balance, and national debt of the Central Government

Läs mer

Budgetunderlag för åren 2016-2018

Budgetunderlag för åren 2016-2018 Dnr: 11 2009:637 Budgetunderlag för åren 2016-2018 Budgetunderlag Dnr 11-2013:1106 Budgetunderlag Dnr: 11-2015:1340 Innehåll Innehåll... 2 1 Statens skolinspektions förslag... 3 2 Statens skolinspektion

Läs mer

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum Karlskoga - Degefors samordningsförbund 25/10-2008 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Ekonomisk

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Innehåll budgetunderlag 2016 2018

Innehåll budgetunderlag 2016 2018 Fortifikationsverket 2015-02-16 Sida 1 (6) Innehåll budgetunderlag 2016 2018 1. Inledning... 2 2. Förslag till finansiering för åren 2016--2018... 3 3. Kredit på räntekonto i Riksgälden... 4 4. Lån i Riksgälden...

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till kapitalförsörjningsförordningen (10) ESV beslutade den 30 mars 2011.

Läs mer