ESV 2003:3. Budgetprognos 2003:1. Analys

Transkript

1 ESV 2003:3 Budgetprognos 2003:1 Analys

2 Budgetprognospublikationen består av två separata delar. Budgetprognos Analys innehåller denna gång en övergripande analys och ett temakapitel. Analysdelen tillhandahålls kostnadsfritt i enstaka exemplar eller genom prenumeration. Budgetprognos Tabeller innehåller detaljerade budgetårstabeller och månadstabeller. Tabelldelen finns att tillgå i olika format på ESV:s webbplats. Budgetprognos Analys, Tabeller och pressmeddelande finns på Kontaktpersoner Budgetprognoserna produceras av prognosenheten (ISE/P). I redaktionen för denna budgetprognos ingår Håkan Carlsson, redaktör (4465), Josefin Ask-Ankner (4411), Catarina Frank-Lundkvist (4247) och Anders Wirhed (4302). Redaktionen är i första hand behjälplig med övergripande frågor. Prognoschef Carl J Nordén (4386) Biträdande prognoschef Karl Bergstrand (4312) Utgifter Utgiftsområde 9, 10, 15, 16 Alexandra Andersson-Stråberg (4314) Utgiftsområde 1, 2, 17, 24 Josefin Ask-Ankner (4411) Utgiftsområde 23 Karl Bergstrand (4312) Utgiftsområde 11, Ålderspensionssystemet Håkan Carlsson (4465) Utgiftsområde 13, 14, 21 Anna-Karin Dahlén (4347) Utgiftsområde 12, 19 Catarina Frank-Lundkvist (4247) Utgiftsområde 3, 4, 18, 27 Tina Hedman (4503) Utgiftsområde 26, RGK:s nettoutlåning Svante Hellman (4215) Utgiftsområde 6, 22, Kassamässig korrigering Margareta Nöjd (4245) Utgiftsområde 5, 7, 8, 20 Anders Wirhed (4302) Utgiftsområde 25 Hwan Willén (4433) Realekonomisk fördelning Patrik Andreasson (4456) Inkomster Inkomsttitel 1400 punktskatter, 2411, 3000, 5000 Josefin Ask-Ankner (4411) Inkomsttitel 1200, 6000 Håkan Carlsson (4465) Inkomsttitel 1121, 1123, 1312, 1322, , Håkan Jönsson (4387) Inkomsttitel 1111, 1131, 1321, 1600, 1700, 4000 Sofia Olsson (4351) Inkomsttitel 1141, 1144, 1331, 1332, 1341, 1411, 1500 Hwan Willén (4433) Prenumerationsärenden Maj-Britt Ros (4237) Andra publikationer som belyser statsbudgeten (se Statsbudgetens månadsutfall Inkomstliggaren 2003 Statsbudgetens utfall 2002 Statens Finanser 2001 Tidigare (i Budgetprognoserna) publicerade Temakapitel ESV/ISE/P tel: Drottninggatan 89 fax: Box e-post: fornamn.efternamn@esv.se Stockholm prognos@esv.se Layout: Maj-Britt Ros Omslag: Thomas Mejstedt Tryck: Edita Norstedts Tryckeri, april 2003 ESV 2003:3 ISSN ISBN

3 Innehåll Inledning Summary... 7 Sammanfattning... 9 Analys Uppföljning av utgiftstaket 2003 och Underliggande saldo Budgetpolitisk indikator Utgifter Inkomster Realekonomisk fördelning Beräkningsförutsättningar Makroekonomiska förutsättningar...37 Aviserade beslut Begränsningar i anslagssparande Temakapitel Tema Nya statsskuldsbegrepp Publicerade temaavsnitt Tabellförteckning Table 1. Summary of forecast for the period Tabell 2. Sammanfattning av prognos avseende perioden Tabell 3. Uppföljning av utgiftstaket 2003 och Tabell 4. Sambandet mellan faktiskt och underliggande saldo Tabell 5. Engångsposter m.m. som påverkar statsbudgeten Tabell 6. Statsbudgetens utgifter åren Tabell 7. Periodiserade inkomstskatter åren Tabell 8. Statsbudgetens inkomster åren Tabell 9. Statsbudgetens utgifter realekonomiskt fördelade Tabell 10. Makroekonomiska förutsättningar Tabell 11. Sambandet mellan Riksgäldskontorets tidigare och nya statsskuldsmått per den 1 januari Figurförteckning Figur 1. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till statsbudgeten, miljarder kronor... 5 Figur 2. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till föregående prognos, miljarder kronor... 5 Figur 3. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till budgetpropositionen, miljarder kronor... 6 Figur 4. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till föregående prognos, miljarder kronor... 6 Figur 5. Utgiftstak, marginaler samt utgifter som omfattas av taket Figur 6. Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo Figur 7. Underliggande inkomster och utgifter i procent av BNP Figur 8. Bidrag till förändring av underliggande saldo Figur 9. Räntor på statsskulden Figur 10. Reavinster

4 Förteckning över faktarutor Utgiftstakets konstruktion Underliggande saldo Budgetpolitisk indikator metod Förklaringar av vissa förekommande begrepp Appendix Appendix 1. Okonsoliderad statsskuld i miljarder kronor och procent av BNP Appendix 2. Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning Appendix 3. Budgetprognoserna avseende Appendix 4. Budgetprognoserna avseende Appendix 5. Differenser från föregående prognos Appendix 6. Differenser från statsbudgeten Appendix 7. Känslighetsberäkningar 2003, partiell effekt av en procentenhets ökning (helårsvis) Appendix 8. Känslighetsberäkningar 2004, partiell effekt av en procentenhets ökning (helårsvis) Appendix 9. Känslighetsberäkningar 2003, partiell effekt av en ökning med enheter (helårseffekt) Appendix 10. Statsbudgetens utgifter fördelade på politikområden perioden Appendix 11. Uppräkningsfaktorer inom kommunskattesystemet Appendix 12. Sammanfattande prognoser för statsbudgetens utgifter m.m. avseende perioden Appendix 13. Sammanfattande prognoser för statsbudgetens inkomster m.m. avseende perioden

5 2003 Figur 1. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till statsbudgeten, miljarder kronor U T G I F T E R Sjukpenning och rehabilitering Arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd Utjämningsbidrag till kommuner EU-avgiften Statsskuldsräntor I N K O M S T E R Utjämningsavgift och kompensation för moms Betalningsdifferenser, skattekonto Fysiska personers inkomstskatt Juridiska personers inkomstskatt Inkomster av försåld egendom Figur 2. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till föregående prognos, miljarder kronor U T G I F T E R Sjukvårdsförmåner Arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd EU-avgiften Sjukpenning och rehabilitering Statsskuldsräntor I N K O M S T E R Utjämningsavgift och kompensation för moms Energiskatt Socialavgifter och löneskatt Betalningsdifferenser, skattekonto Fysiska personers inkomstskatt

6 2004 Figur 3. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till budgetpropositionen, miljarder kronor U T G I F T E R Sjukpenning och rehabilitering Arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd Utjämningsbidrag till kommuner Försvarsmateriel Statsskuldsräntor I N K O M S T E R Utjämningsavgifter och kompensation för moms Socialavgifter och löneskatter Fysiska personers inkomstskatt Juridiska personers inkomstskatt Inkomster av försåld egendom Figur 4. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till föregående prognos, miljarder kronor U T G I F T E R Aktivitets- och sjukersättningar EU-avgiften Sjukvårdsförmåner Sjukpenning och rehabilitering Statsskuldsräntor I N K O M S T E R Betalningsdifferenser, skattekonto Nedsättning av skatter Socialavgifter och löneskatter Juridiska personers inkomstskatt Fysiska personers inkomstskatt

7 Summary The Swedish National Financial Management Authority (ESV) estimates that expenditure exceeds the approved expenditure ceiling for 2003 and 2004 with SEK 8 and 17 billion respectively, if restrictive measures are not taken. The budget balance shows a deficit , despite a cyclical recovery in the economy from 2004 and onwards. ESV has not taken into consideration the agreement between the government and its collaboration parties regarding the budget that has been announced prior to the release of the Spring Budget Bill. Consequently, the proposal of raised income ceilings in the health and parental insurance is included in the calculations. The cost of the raised income ceilings is expected to amount to slightly more than SEK 1 billion 2003 and SEK 2 billion The expenditure restricted by the expenditure ceiling is calculated to be lower than in the previous calculation for the present year despite the downturn in the economy. This is mainly due to a preponement of a part of the contribution to the EU. The number of additional people on sick leave tends to decrease and the expenditure for sickness benefits is reduced. The lower expenditure can probably be explained partly by the unfavourable economic situation there is a connection between employment and the number of sick leave days and partly by the increased attention to this kind of questions. The unemployment related expenditure is expected to be lower. On the contrary, expenditure for dental benefits is expected to increase. Total expenditure 2003 and 2004 is lower compared with the previous forecast mainly because of lower interests on Central Government Debt. The Swedish National Debt Office (RGK) now issues loans at higher coupon interest rates, which yields large revenue of premiums for the present year but higher interest payments in the future. The revision next year depends on lower domestic interests. Table 1. Summary of forecast for the period SEK Billion Outcome CGB GBB Forecast Diff. to 2002:4 Diff. to CGB/GBB Total expenditure Expenditure areas, excl.interests Interest on Central Government debt Cash correction Net lending by National Debt Office Total revenue Budget balance Old Age Pension System outside the Central Government budget Expenditure subject to expenditure ceiling Expenditure ceiling Budgeting margin Total non-recurring effects Underlying balance CGB=Adopted Central Government Budget, GBB=Calculations for 2004 in the Government Budget Bill for :4=Budget Forecast 2002:4 (ESV:s previous forecast) 1 The expenditure ceiling for 2003 and 2004 is adjusted with 1 billion per annum as a result of a resolution passed by the parliment (Riksdagen) after the Budget Bill was released. There are still no expenditure ceilings set for 2005 and The downturn in the economy leads to lower revenue than previously expected. The lowered wage formation brings about reduced revenue from social security fees. The fall in 7

8 the stock market results in lower revenue from capital gains than before, which means that the capital income tax revenue falls considerably 2003 as well as The development of the stock market together with a lower interest rate also entails lower revenue from tax on dividends. Corporate income tax and energy tax contribute on the contrary to higher revenue. The Central Government budget shows a deficit yet again from 2003, after five years of surplus. The surpluses during those years were to a large extent comprised of nonrecurring effects. The underlying balance was positive for three years only and with relatively small margins. The accumulated deficit is calculated to approximately SEK 160 billion, which results in interest payments on Central Government debt that are SEK 7 billion higher than they would have been with a budget in balance during the aforementioned period. The calculations from 2004 and onwards are based on the assumption that the economy is growing with a pace that is consistent with an inflation rate of 2 percent, which indicates neither a boom nor a recession. Despite this, the budget balance improves very slowly. During the last year forecasted, 2006, the deficit is still SEK 34 billion. If the budget balance improves with the same pace after 2006, the central government budget will not be balanced until The public finances will be strained the following decades because of demographic changes. The balance of labour resources will deteriorate as a result of more senior citizens in relation to work force. The development of the budget balance can then be interpreted as a reflection of structural imbalance in the economy. 8

9 Sammanfattning ESV räknar med att utgifterna överstiger utgiftstaken för 2003 och 2004 med 8 respektive 17 miljarder kronor om inga åtgärder vidtas. Budgetsaldot visar underskott perioden , trots en konjunkturell återhämtning från 2004 och framåt. ESV har inte tagit hänsyn till effekterna av den överenskommelse om budgetpolitiken som aviserats mellan regeringen och dess samarbetspartier inför vårpropositionen. I prognosen ingår också, liksom tidigare, förslagen om höjda tak i sjuk- och föräldraförsäkringen. Om denna höjning inte kommer till stånd, minskar utgifterna med drygt en miljard kronor i år och drygt 2 miljarder kronor nästa år. För innevarande år bedöms utgifterna under utgiftstaket bli lägre i denna prognos än i föregående, trots den försämrade konjunkturbilden. Den främsta orsaken är en tidigareläggning av en del av EU-avgiften. Antalet nya sjukskrivningar ser nu ut att minska och utgifterna för sjukpenning har därför sänkts. Detta beror sannolikt dels på den ogynnsamma konjunkturen, det finns ett samband mellan sysselsättning och antal sjukdagar, dels på den ökade uppmärksamheten om dessa frågor. Även utgifterna för aktivitetsstöd beräknas bli lägre. Däremot väntas högre utgifter för tandvårdsersättning. De totala utgifterna innevarande och nästkommande år revideras ned kraftigt jämfört med föregående prognos, till följd av lägre statsskuldsräntor. Riksgäldskontoret ger nu ut lån med högre kupongräntor, vilket ger stora inkomster av överkurser i år, men medför högre ränteutgifter kommande år. Revideringen nästa år beror främst på lägre inhemska räntor. Tabell 2. Sammanfattning av prognos avseende perioden Diff. fr. Diff. fr. Diff. fr. Utfall SB Bprop. 1 Prognos SB Bprop. BP 02: Totala utgifter 729,3 715,2 752,0 717,7 764,1 783,4 806,5 2,5 12,2-11,4-6,3 Utgiftsområden exklusive räntor 658,0 662,1 687,8 669,7 705,5 723,9 740,9 7,5 17,7-5,4-0,7 Statsskuldsräntor m.m. 67,3 54,5 53,6 39,3 47,0 49,9 54,2-15,1-6,5-12,7-5,9 Kassamässig korrigering -46,3-13,4-3,9-0,9-3,9-1,9 0,0 12,5 0,0 7,9 0,0 varav överföring från AP-fonden -8,7-13,4-3,9-13,4-3,9-1,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Riksgäldskontorets nettoutlåning 50,3 12,0 14,5 9,6 15,6 11,5 11,4-2,4 1,0-1,1 0,4 Totala inkomster 730,5 700,9 730,0 684,5 711,0 743,9 772,2-16,5-19,0-4,1-4,8 Budgetsaldo 1,2-14,3-22,0-33,3-53,1-39,6-34,3-19,0-31,1 7,2 1,5 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 153,6 156,0 163,5 157,1 164,6 171,9 181,5 1,2 1,0 0,4 0,2 Summa takbegränsade utgifter 811,6 818,1 851,3 826,8 870,1 895,8 922,4 8,7 18,7-5,0-0,6 Utgiftstak Marginal till utgiftstaket 0,4 0,9 1,7-7,8-17, ,7-18,7 5,0 0,6 Totala engångseffekter 29,4 18,8 5,1 4,2 2,3 0,4-0,2 Underliggande saldo -28,2-52,0-58,2-43,8-36,6 6,8 1,7 SB=Statsbudget inklusive förändringar enligt prop.2002/03:46, Bprop.=Regeringens beräkning för 2004 i Budgetpropositionen för Summa för utgiftsområden i kolumnen Bprop motsvarar förslaget i budgetpropositionen 2002/03:1. Utgiftstaket har i enlighet med riksdagsbeslut uppjusterats med 1 miljard kronor, BP02:4=Budgetprognos 2002:4 (ESV:s senaste prognos) För 2005 och 2006 finns ännu inte några utgiftstak fastställda. Den försämrade konjunkturbilden leder till att inkomsterna revideras ned jämfört med tidigare beräkning. Den svagare ökningstakten för lönesumman sänker inkomsterna från socialavgifter. Vidare medför börsfallet att reavinsterna nu väntas bli betydligt lägre än tidigare, vilket innebär att inkomsterna från kapitalskatt justeras ned avsevärt, såväl i år som 9

10 nästa år. Börsutvecklingen tillsammans med en lägre marknadsränta leder även till lägre inkomster från avkastningsskatt. Inkomstskatten från företagen och energiskatten bidrar däremot till något högre inkomster. Statsbudgeten visar från och med 2003 återigen underskott efter fem år av överskott, vilka till stor del har utgjorts av engångseffekter. Det underliggande saldot, det vill säga det faktiska saldot rensat från dessa engångseffekter, var positivt endast under åren och med relativt små belopp. Det ackumulerade underskottet 2003 till 2006 beräknas till nära 160 miljarder kronor, vilket medför att räntorna på statsskulden blir 7 miljarder kronor högre 2006 än de skulle ha varit med en budget i balans under samma period. Beräkningarna bygger från och med 2004 på att det varken är hög- eller lågkonjunktur, utan ekonomin växer i den takt som är förenlig med en inflation på 2 procent. Trots detta förbättras budgetsaldot endast i långsam takt. Vid slutåret för kalkylerna är underskottet fortfarande 34 miljarder kronor. Om saldoförbättringen fortsätter i samma takt perioden efter 2006 visar statsbudgeten balans först De därpå följande decennierna kommer av demografiska orsaker att innebära betydande påfrestningar på de offentliga finanserna då försörjningskvoten försämras av allt fler pensionärer i relation till arbetskraften. Saldoutvecklingen kan då tolkas som en avspegling av strukturell obalans i ekonomin. 10

11 Uppföljning av utgiftstaket 2003 och 2004 Stora överskridanden av utgiftstaken väntas såväl innevarande som nästa år, givet de beslut och framlagda propositioner som gäller i dag. Överskridandena beräknas till 8 respektive 17 miljarder kronor. Regeringen har vid flera tillfällen markerat vikten av att utgiftstaket respekteras. Den överenskommelse om budgetpolitiken som har aviserats inför vårpropositionen mellan regeringen och dess samarbetspartier innebär utgiftsbegränsande åtgärder. Eftersom ESV:s beräkningar endast omfattar fattade beslut har hänsyn inte tagits till effekterna av de förslag som har avisterats. I beräkningen ingår därför en höjning av taken i sjuk- och föräldraförsäkringen från och med den 1 juli, vilket beräknas öka utgifterna med drygt 1 miljard kronor i år och drygt 2 miljarder kronor nästa år. Om detta inte genomförs beräknas utgifterna således överskrida utgiftstaket med 7 respektive 15 miljarder kronor. För 2005 och 2006 finns ännu inte några utgiftstak fastställda. Tabell 3. Uppföljning av utgiftstaket 2003 och 2004 Utfall SB Prognos Diff. fr. BP 02:4 Diff. fr. SB/ Bprop Utgiftsområden exklusive räntor 658,0 662,1 669,7 705,5-5,4-0,7 7,5 17,7 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 153,6 156,0 157,1 164,6 0,4 0,2 1,2 1,0 Summa takbegränsade utgifter 811,6 818,1 826,8 870,1-5,0-0,6 8,7 18,7 Utgiftstak Marginal till utgiftstak 0,4 0,9-7,8-17,1 5,0 0,6-8,7-18,7 SB=Statsbudget, BP 02:4=Budgetprognos 2002:4 (ESV:s föregående prognos) Utgiftstaken överskrids såväl i år som nästa år. I ESV:s prognos beräknas utgifterna under taket överstiga statsbudgeten och budgetpropositionen med 9 respektive 19 miljarder kronor, motsvarande 1 2 procent av taken. De högre utgifterna jämfört med statsbudgeten gäller främst försvarets materielanskaffning, sjukpenning, arbetslöshetsersättning samt bidrag till kommuner och landsting. Det är också under dessa områden som differensen mot regeringens beräkningar 2004 återfinns. Jämfört med föregående prognos har överskridandet av utgiftstaket för innevarande år dock minskat. Det beror främst på att en del av EU-avgiften (3,2 miljarder kronor) tidigarelades från januari 2003 till december 2002, men även på minskade utgifter för sjukpenning och arbetsmarknadsåtgärder. Viktigt med marginaler Utgiftstaket sätts normalt tre år i förväg och utöver beräknade utgifter ingår även en budgeteringsmarginal som bland annat finns för oförutsedda händelser. Vid ingången till det aktuella budgetåret bör det finnas kvar en tillräcklig marginal eftersom de budgeterade utgiftsnivåerna fortfarande är osäkra, även om osäkerheten är mindre än vid det tillfälle då taket sattes. Marginalen behövs också vid förändringar av det makroekonomiska läget, något som har aktualiserats nyligen till följd av kriget i Irak. Storleken på marginalen vid ingången av året har varierat under de år som utgiftstaket har funnits. När regeringen föreslår utgiftstak för 2005 och 2006 är det viktigt att det lämnas tillräckligt med utrymme under taket för att hantera en utgiftsutveckling som skiljer sig från den i dag beräknade. 11

12 Figur 5. Utgiftstak, marginaler samt utgifter som omfattas av taket Summa takbegränsande utgifter Utgiftstak Källa: ESV Utgiftstaket har hållit samtliga år sedan det infördes Innevarande och nästa år väntas dock utgifterna bli betydligt högre än taket, om inga åtgärder vidtas. När utgiftstaket infördes 1997 underskred utgifterna utgiftstaket med 24 miljarder kronor. Åren 1998 till 2002 var underskridandena väsentligt lägre, mellan 0 och 5 miljarder kronor. Justering av utgiftstaket Riksdagen kan ändra nivån på utgiftstaket genom en så kallad teknisk justering. De senaste åren har bland annat följande justeringar gjorts: Under 2002 justerades utgiftstaket upp med 2,9 miljarder kronor, till följd av att omslutningen i det kommunala utjämningssystemet ökade. Omslutningen beräknas öka med ytterligare 2,5 miljarder kronor i år. Detta medför en ökad omslutning av det offentliga åtagandet, men är saldoneutralt. Nedjustering från och med 2003 orsakad av en förändrad redovisning av kommunkontosystemet. Denna leder till en sänkning av generella bidrag till kommuner och landsting, samtidigt som statsbudgetens inkomster minskar lika mycket. (31,4 miljarder kronor) Uppjustering från och med 2003 till följd av den så kallade gröna skatteväxlingen. Höjda grundavdrag beräknas minska kommunernas skatteinkomster, vilket kompenserats med höjda generella statsbidrag. (2,5 miljarder kronor) Ytterligare uppjustering från och med 2003 beroende på utökad grön skatteväxling av samma slag. Beslutat av riksdagen utan motsvarande förslag i budgetpropositionen. (0,5 miljarder kronor, avrundat uppåt till 1 miljard kronor) Justeringar av taket har även gjorts flera gånger tidigare. När de statliga ålderspensionsavgifterna infördes 1999 justerades taket upp (19 miljarder kronor). Andra orsaker till uppjusteringar av taket har varit att pensionsrätt för studier och totalförsvarsplikt infördes 2001 samt att utgifterna beräknades bli högre till följd av ökade åtgärder finansierade av EU. Taket har även justerats nedåt. Detta inträffade bland annat 2001, då taket justerades ned för åren på grund av en felberäkning av ålderspensionsavgifterna. 12

13 Utgiftstakets konstruktion Riksdagen fattar beslut om en högsta nivå, ett utgiftstak, för statsbudgeten och ålderspensionssystemet. Förslag och beslut om tak kan avse längre tid än ett budgetår. Tanken är att taket skall begränsa samtliga utgifter exklusive räntor. Det statliga utgiftstaket omfattar Alla 27 utgiftsområden utom område 26 Statsskuldsräntor Ålderspensionssystemet Det fastställda utgiftstaket beräknas som summan av anvisade medel på de ingående utgiftsområdena och beräknad förändring av anslagsbehållningar. Vidare ingår ålderspensionssystemet och en så kallad budgeteringsmarginal. För varje utgiftsområde finns en utgiftsram. Utgiftsökningar skall i första hand finansieras via en motsvarande sänkning av andra utgifter inom ramen. Syftet är att undvika en total utgiftsökning och att inte behöva ta budgeteringsmarginalen i anspråk. Högre utgifter kan också finansieras genom att man utnyttjar en anslagskredit som är kopplad till varje ramanslag, det vill säga genom att man lånar från kommande budgetår. I det fallet tas budgeteringsmarginalen i anspråk. 13

14 Underliggande saldo Det underliggande saldot visar underskott hela prognosperioden fram till och med 2006, med svaga tendenser till förstärkning mot slutet av perioden. Försämringen av det faktiska saldot i kombination med fortsatt stora engångseffekter, främst en extraordinär utdelning från Riksbanken, medförde att det underliggande saldot förra året visade underskott för första gången på fyra år. Sänkta skatter, lägre reavinster och ökade bidrag till hushåll och kommuner ligger bakom saldoförsvagningen. I år försämras det underliggande saldot ytterligare, genom både de fortsatt stigande utgifterna för ohälsa och den konjunkturförsvagning som pågår. Engångseffekterna är mindre än förra året och utgörs i år och framöver främst av medel från AP-fondsöverföringen. I relation till BNP uppgår det underliggande underskottet under prognosperioden som mest till 2,3 procent 2004 och avtar sedan successivt. Figur 6. Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo Prognos Underliggande saldo Faktiskt saldo Källa: ESV -300 Det faktiska budgetsaldot är svårt att analysera över tiden på grund av engångseffekter som hittills uppgått till betydande belopp. Det underliggande saldot försämras nu i takt med det faktiska och visar underskott under hela prognosperioden. Underliggande saldo Statsfinanserna påverkas av tillfälliga eller engångsvisa händelser, det vill säga transaktioner av extraordinär karaktär. Sådana transaktioner kan vara positiva eller negativa och de försvårar analysen över tiden. Genom att exkludera dem får man ett bättre mått på den underliggande utvecklingen. Denna rensning görs efter att en justering för ändrade redovisningsprinciper är genomförd. Urvalet av engångseffekter är till viss del subjektiv, vilket ställer krav på en tydlig redovisning av metoden. Alla poster av denna typ specificeras i tabellen i slutet av detta avsnitt. Av naturliga skäl finns inga stora engångseffekter långt framåt i tiden eftersom poster av den här typen normalt sett inte är kända i förväg. Förändringen av det underliggande saldot förklaras också av konjunkturella och strukturella komponenter. En uppdelning på dessa komponenter görs i avsnittet Budgetpolitisk indikator. 14

15 Figur 7. Underliggande inkomster och utgifter i procent av BNP 45 Procent av BNP Procent av BNP Underliggande utgifter totalt Underliggande inkomster totalt Underliggande utgifter under taket Källa: ESV Statsbudgetens inkomster och utgifter kan rensas från engångseffekter för att analysera bruttoflödena. De underliggande takbegränsade utgifterna har i procent av BNP sjunkit under flera år men ökar 2003 till följd av de stigande utgifterna i kombination med den låga tillväxten. De underliggande utgifterna totalt visar en jämnare utveckling eftersom där ingår ränteutgifterna som minskar kraftigt Inkomstkvoten planar ut efter ett antal år av skattesänkningar. Historik För alla år från och med 1994 är engångseffekterna positiva och medför att det faktiska saldot är bättre än det underliggande. Tidigare dominerade de negativa effekterna av bankstödet 1. De positiva engångseffekterna var särskilt omfattande åren 1996, 1999 och 2000 genom stora återbetalningar av lån, särskilda fondöverföringar, omfattande försäljningsinkomster samt betydande effekter av det reformerade ålderspensionssystemet. Det faktiska saldot övergick 1998 till ett överskott vilket ökade kraftigt 1999 och år 2000, bland annat beroende på de stora engångseffekterna dessa år. Därefter har överskottet minskat och var endast marginellt Det underliggande saldot vände till överskott ett år senare än det faktiska och slog om till underskott 2002, ett år tidigare än det faktiska saldot väntas göra. De underliggande överskotten var dock små, i jämförelse både med faktiska överskott och tidigare års underskott. Tabell 4. Sambandet mellan faktiskt och underliggande saldo Utfall Prognos Faktiskt saldo 1-138,6-21,0-6,2 9,7 82,0 101,9 38,7 1,2-33,3-53,1-39,6-34,3 Engångseffekter m.m. 25,8 88,2 53,3 30,6 72,0 96,2 36,7 29,4 18,8 5,1 4,2 2,3 Ändrade redovisningsprinciper -1,0-0,3 0,4 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Underliggande saldo -165,4-109,5-59,1-20,0 9,9 5,7 2,1-28,2-52,0-58,2-43,8-36,6 1 Statsbudgetens saldo är från och med 1997 identiskt med statens lånebehov. Samma saldobegrepp används här även för tidigare år. 1 Se Temakapitlet Underliggande saldo och engångseffekter Finns tillgängligt på under rubriken Statlig ekonomi, Temaskrifter. 15

16 Engångseffekter under prognosperioden Engångseffekterna domineras sedan några år av den påverkan på lånebehovet som uppkommer av överföringarna från AP-fonden. I år utgör denna effekt nästan tre fjärdedelar av engångseffekterna. Effekten minskar successivt och upphör helt Arealersättningen tidigarelades från januari 2003 till december 2002 i likhet med föregående årsskifte. Det uppstod därmed en positiv effekt 2003 medan den negativa effekten 2002 neutraliserades av föregående tidigareläggning. Även en del av EU-avgiften tidigarelades från början av 2003 till december 2002, också i likhet med föregående årsskifte. När det gäller EU-avgiften är dock transaktionerna saldoneutrala. Vid årsskiftet har ett nytt kommunkontosystem införts som innebär att kommunernas kompensation för moms finansieras från statsbudgetens inkomstsida. Första året belastas dock inkomstsidan endast med kompensation avseende elva månader. Resterande utbetalningar under 2003 avseende 2002 beräknas regleras genom en kassamässig korrigering. 16

17 Tabell 5. Engångsposter m.m. som påverkar statsbudgeten Poster Anslag: Bidrag till kapitalet i Europeiska investbanken -1,8-1,7-0,9 OM Gruppen AB, aktieköp -0,5 Arealersättning, årsförskjutning 3,5-4,0 0,0 4,0 Läkemedelsersättning, månadsförskjutningar -0,3 0,3 Förskott EU-avgift -1,7-1,5 3,2 Omvärderingspost statsskuldsräntor -2,3 Inkomsttitlar: Momseffekt på grund av EU-inträdet -8,2 Infasningsrabatt EU 4,5 3,6 0,7 0,3 Ändrade redovisningsperioder moms 12,9 Pensionsskatt f.d. affärsverk 3,9 Nordbanken, aktieförsäljning 6,7 8,0 Nordbanken, extra utdelning 2,0 Nordbanken, inlösen av aktier 5,0 Fastighetsförsäljning Akademiska hus 1,8 Stadshypotek, aktieförsäljning 7,6 Securum, utdelning och aktieförsäljning 6,3 3,9 Statens fastighetsverk, inleverans av överskott 1,1 0,6 Statens fastighetsverk, försäljning av fastigheter 0,5 Enator, utdelning och aktieförsäljning 1,2 SAQ Kontroll AB, aktieförsäljning 0,3 Delpensionsfonden m.m. 8,1 Statlig inkomstskatt till kommuner ( 200-lappen ) -1,3 Stattum, förhöjd aktieutdelning samt reavinstskatt 12,8 Celsius AB, aktieförsäljning (delbelopp) 0,5 Telia AB, aktieförsäljning 61,0 Återbetalning Alecta (f.d. SPP), skatteeffekt 10,0 Extraordinär utdelning från Riksbanken 20,0 20,0 Kompensation för kommunmoms 4,3 Summa anslag och inkomsttitlar 3,2 25,5 22,7 13,0-0,5 77,5 24,5 16,8 11,5 0,0 0,0 0,0 Kassamässig korrigering: Bostadslån 26,9 Överföring från AP-fonden 45,0 45,0 46,3 8,7 13,4 3,9 1,9 0,0 Utdelning från Riksbanken, statsobligationer -19,6 Förskott EU-avgift 1,7 1,5-3,2 Omvandling av RGK-inlåning till statsobligationer 39,1 Omvärderingspost statsskuldsräntor 2,3 Kompensation för kommunmoms -4,3 RGK:s nettoutlåning: Premiepensionsmedel, inbetalningar 9,1 10,5 12,1 13,7 26,1 24,9 20,3 20,5 22,3 23,1 26,0 27,2 Premiepensionsmedel, utbetalningar -56,0-18,2-18,9-21,2-22,0-23,7-24,9 Premiepensionsmynd, köp av statsobligationer -7,9 Kärnavfallsfonden 19,1 1,3 0,2 1,9 0,7 0,9 2,7 Bankinsättningsgarantin 1,0 2,1 2,1 2,3 2,3 0,9-2,7 Försäljning av Retriva 4,1 Återbetalning av Securumlån 1,0 Venantius lån -20,0 14,0 6,0 Sveaskog, överbryggningskredit -12,0 12,0 Omvandling av RGK-inlåning till statsobligationer -39,1 Övrigt, netto (främst övriga bolag/affärsverk) 6,6 14,0 9,2 0,6-2,7 1,8-8,1-5,6 0,2 0,0 0,0 0,0 Summa kassamässig korrigering och RGK:s nettoutlåning 22,6 62,7 30,6 17,6 72,6 18,7 12,2 12,6 7,2 5,1 4,2 2,3 Totala engångseffekter m.m. 25,8 88,2 53,3 30,6 72,0 96,2 36,7 29,4 18,8 5,1 4,2 2,3 Utfall Prognos 17

18 Budgetpolitisk indikator Finanspolitiken fortsätter att vara expansiv och försvagar budgetsaldot innevarande år. Efter de skattesänkningar som gjorts under de senaste åren är det nu de fortsatta ökningarna av ohälsan, särskilt förtidspensionerna, som ytterligare belastar saldot. Trots den pågående konjunkturavmattningen bidrar tillväxten i ekonomin till att stärka saldot genom att skattebaserna växer, om än i långsam takt. Det är främst lägre ränteutgifter som ger ett positivt bidrag till den ekonomiberoende komponenten i år. Den växande statsskulden gör dock att ränteutgifterna efterhand stiger och ekonomins positiva bidrag blir därför mindre under perioden Figur 8. Bidrag till förändring av underliggande saldo Ekonomiberoende Politikberoende Förändring underliggande saldo Källa: ESV Skattesänkningar och utgiftsökningar bidrar till en kraftig försämring av det underliggande saldot åren 2002 och Lägre ränteutgifter 2003 dämpar dock budgetförsvagningen. En stigande statsskuld dämpar därefter den positiva effekten av den ekonomiska utvecklingen genom successivt högre ränteutgifter. Starkare bidrag från den ekonomiska utvecklingen i år Den ekonomiska utvecklingen ger i år ett starkt positivt bidrag till budgetsaldot. Ränteutgifterna minskar kraftigt på grund av att Riksgäldskontoret lagt om sina låneplaner, vilket medför att en del av utgifterna förts från 2003 till åren framöver. Trots lågkonjunkturen växer ändå ekonomin. Inkomsterna från socialavgifter och moms ökar med stigande lönesumma och hushållskonsumtion. Den pågående avmattningen medför dock stigande utgifter för arbetslösheten. I jämförelse med föregående beräkning är påverkan av den ekonomiska utvecklingen klart större 2003, trots en sämre tillväxt. Det är ränteutgifterna som sjunker till följd av Riksgäldskontorets låneplaner. 18

19 Ökad effekt av politiska beslut Det underliggande saldot försvagas under året till följd av stora politikberoende effekter. Efter de senaste årens skattesänkningar är det nu stigande utgifter som har störst betydelse. Höjda ersättningsnivåer inom sjuk- och föräldraförsäkring samt den särskilda satsningen på vård och omsorg ökar utgifterna. Den bosättningsbaserade delen av folkpensionen förs över till statsbudgeten från Ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten. Det påverkar statens utgifter men inte de totala takbegränsade utgifterna. Vidare ökar utgifter för änkepensioner samtidigt som ett äldreförsörjningsstöd införs. Eftersom utgifterna för ohälsa särskilt för förtidspensioner ökar snabbare än ekonomin som helhet, är detta en politikberoende effekt som försvagar saldot. Budgetsaldot försämras också av sänkta reavinster och lägre kassamässiga inkomster från bolagsskatten. Fortsatta försvagningar 2004 Under nästkommande år påverkas budgeten av relativt måttliga bruttoförändringar. Inkomsterna från socialavgifter och moms fortsätter att öka genom att skattebaserna växer stabilt. Ränteutgifterna ökar nästa år, vilket motverkar det positiva bidraget från den ekonomiska tillväxten. För 2004 är det främst utgiftssidan som ger upphov till politikberoende effekter. Utgifterna för ohälsan klassificeras till stor del som politikberoende eftersom de ökar snabbare än ekonomin som helhet. Detsamma gäller för utgifterna under utgiftsområdet Kommunikationer som ökar till följd av ökade investeringar. Endast långsam förbättring på medellång sikt Effekten av såväl den ekonomiska som den politiska utvecklingen på det underliggande saldot avtar under periodens sista år. Även för är det tillväxten i lönesumman och konsumtionen som ökar skattebaserna. Utgifterna har en klart motverkande effekt. Den tilltagande statsskulden och den högre räntenivån leder till att ränteutgifterna successivt ökar. Utgifterna för ohälsan fortsätter att vara höga. Under åren minskar dock utgifterna något som en följd av en sjunkande arbetslöshet. Betydelsen av de politikbestämda förutsättningarna minskar kraftigt under dessa år. 19

20 Budgetpolitisk indikator metod För att analysera politikens respektive den ekonomiska utvecklingens påverkan på budgeten använder vi det underliggande saldot, alltså det faktiska saldot rensat för engångseffekter samt justerat för ändrade redovisningsprinciper. Förändringen i det underliggande saldot mellan två år delas upp i en politikberoende del och en del som beror på tillväxt i skattebaser och utgiftspåverkande faktorer. När de sammanlagda löneinkomsterna ökar, kommer såväl socialavgifter som inkomstskatter per automatik att öka, förutsatt att avgifts- och skattesatser är desamma. Metoden går ut på att definiera hur statsbudgetens inkomster och utgifter borde utvecklas givet den underliggande makroekonomiska utvecklingen. I den mån förändringen i inkomsterna/utgifterna skiljer sig från förändringen i de underliggande variablerna tolkas det som en politikberoende förändring. Denna del mäts således indirekt. All förändring av ränteutgifterna betraktas som ekonomiberoende per definition. Metoden har tidigare presenterats som temaavsnitt, vilket finns tillgängligt på under rubriken Statlig ekonomi, Temaskrifter. Figuren visar vad förändringen i det underliggande saldot linjen i diagrammet ovan beror på. Staplarna visar hur mycket av förändringen som är hänförlig till den ekonomiska utvecklingen respektive vad som är politikberoende. En försämring av saldot framgår i diagrammet av att linjen ligger under nollstrecket. Med linjen ovanför nollstrecket förbättras saldot från föregående år, även om saldonivån fortfarande är negativ. Observera att metoden ger information om förändringen i finanspolitiken och huruvida finanspolitiken är expansiv eller kontraktiv i förhållande till föregående år. Metoden säger ingenting om nivån på det politikberoende saldot eller huruvida finanspolitiken är långsiktigt hållbar. En förändring i saldot från, exempelvis, ett underskott på 10 procent av BNP till ett underskott på 9 procent av BNP tolkas som en kontraktiv finanspolitik, trots att nivån på finanspolitiken i ett sådant läge fortfarande skulle vara expansiv. 20

21 Utgifter Tabell 6. Statsbudgetens utgifter åren Diff. fr. Diff. fr. Diff. fr. Utfall SB Bprop. 1 Prognos SB Bprop. BP 02:4 Utgiftsområde Rikets styrelse 7,3 7,7 7,6 7,7 7,7 7,7 8,1 0,0 0,0 0,3 0,0 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning 8,8 9,1 9,8 9,1 9,8 10,1 10,5 0,0 0,0-0,1-0,1 03 Skatt, tull och exekution 8,0 8,3 8,5 8,3 8,5 8,6 8,8 0,0 0,0 0,0 0,0 04 Rättsväsendet 24,1 24,6 25,5 25,1 25,9 26,6 27,5 0,5 0,3 0,2 0,2 05 Internationell samverkan 1,1 1,3 1,3 1,2 1,2 1,2 1,2-0,1-0,1 0,0 0,0 06 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 44,6 44,7 44,8 45,8 46,2 45,8 47,1 1,1 1,4-0,1 0,8 07 Internationellt bistånd 15,7 17,1 19,5 17,0 19,5 21,7 22,5-0,1-0,1 0,0 0,1 08 Invandrare och flyktingar 6,7 7,1 7,0 7,9 8,3 8,7 9,2 0,7 1,2 0,2 0,0 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 31,0 33,4 35,2 34,1 36,7 38,1 39,9 0,7 1,4 0,5 1,5 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 112,9 119,4 125,4 123,4 132,1 139,6 144,2 4,0 6,7-2,7-3,7 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 33,8 52,5 51,8 52,1 51,4 50,1 49,2-0,4-0,3-0,2-0,3 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 50,2 52,9 55,1 52,8 55,2 56,7 57,8-0,1 0,2-0,2-0,2 13 Arbetsmarknad 61,0 60,3 59,1 63,9 65,3 64,3 63,6 3,6 6,2-1,2-0,3 14 Arbetsliv 1,1 1,1 1,1 1,1 1,1 1,1 1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 15 Studiestöd 20,7 21,3 23,1 20,9 22,7 23,5 24,5-0,4-0,4-0,2-0,3 16 Utbildning och universitetsforskning 40,9 42,4 44,2 41,8 43,9 45,7 47,2-0,5-0,2 0,0 0,0 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 8,1 8,4 8,7 8,3 8,6 8,8 9,0 0,0 0,0 0,0 0,0 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 8,7 9,5 9,2 9,0 8,8 8,9 9,2-0,5-0,4-0,2-0,5 19 Regional utjämning och utveckling 3,4 3,6 3,6 3,6 3,8 3,5 3,2 0,0 0,2 0,0 0,1 20 Allmän miljö- och naturvård 2,9 3,4 4,1 3,0 3,5 3,7 3,7-0,3-0,7 0,0-0,2 21 Energi 2,3 1,7 1,3 1,8 1,4 1,3 1,3 0,1 0,1 0,1 0,0 22 Kommunikationer 24,4 25,9 28,9 25,3 29,7 32,4 33,1-0,6 0,8-0,2 0,8 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 13,9 10,5 14,5 9,7 13,7 13,8 14,0-0,8-0,7 0,0-0,1 24 Näringsliv 3,5 3,5 3,4 3,3 3,5 3,5 3,5-0,2 0,0 0,0 0,1 25 Allmänna bidrag till kommuner 102,3 68,5 70,1 72,2 73,3 73,6 76,0 3,7 3,2 0,3 0,4 26 Statsskuldsräntor m.m. 67,3 54,5 53,6 39,3 47,0 49,9 54,2-15,1-6,5-12,7-5,9 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 20,6 23,7 23,2 21,2 23,7 24,8 25,5-2,5 0,5-2,1 1,0 Förändring av anslagsbehållningar 0,0 0,4 1,7 0,0 0,0 0,0 0,0-0,4-1,7 0,0 0,0 Summa utgiftsområden 725,3 716,6 741,3 709,0 752,5 773,8 795,1-7,6 11,2-18,1-6,7 Summa utgiftsområden exklusive räntor 658,0 662,1 687,8 669,7 705,5 723,9 740,9 7,5 17,7-5,4-0,7 Kassamässig korrigering varav överföring från AP-fonden -46,3-13,4-3,9-0,9-3,9-1,9 0,0 12,5 0,0 7,9 0,0-8,7-13,4-3,9-13,4-3,9-1,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 50,3 12,0 14,5 9,6 15,6 11,5 11,4-2,4 1,0-1,1 0,4 729,3 715,2 752,0 717,7 764,1 783,4 806,5 2,5 12,2-11,4-6,3 730,5 700,9 730,0 684,5 711,0 743,9 772,2-16,5-19,0-4,1-4,8 1,2-14,3-22,0-33,3-53,1-39,6-34,3-19,0-31,1 7,2 1,5 Riksgäldskontorets nettoutlåning Totala utgifter Totala inkomster Budgetsaldo SB=Statsbudget inklusive förändringar enligt prop. 2002/03:46, Bprop.=Regeringens beräkning för 2004 i Budgetpropositionen för 2003 BP 02:4=Budgetprognos 2002:4 (ESV:s föregående prognos) 1 Summa för utgiftsområden i kolumnen Bprop motsvarar förslaget i budgetpropositionen 2002/03:1. Utgiftstaket har i enlighet med riksdagsbeslut uppjusterats med 1 miljard kronor. Utgiftstaket väntas i år överskridas med 8 miljarder kronor, vilket är en förbättring sedan den förra beräkningen. Nästa år beräknas utgifterna överstiga taket med 17 miljarder kronor. Utgifterna för sjukpenning och förtidspension är fortsatt höga även om en avmattning kan skönjas redan i år. Tillsammans med höga utgifter för arbetslöshetsersättning gör detta att utgiftstaken sätts på fortsatt hårda prov. I prognosen ingår en höjning av taken i sjuk- och föräldraförsäkringen från och med den 1 juli i år. Detta beräknas öka utgifterna med drygt 1 miljard kronor i år och drygt 2 miljarder kronor nästa år. 21

22 I år bedöms de takbegränsade utgifterna bli lägre än i föregående prognos. De främsta orsakerna är en tidigareläggning av en del av EU-avgiften samt lägre utgifter för sjukpenning och aktivitetsstöd. Däremot väntas högre utgifter för tandvårdsersättning. Bedömningen av taköverskridandet nästa år står i princip fast sedan föregående prognos, även om revideringar har skett i olika riktningar. Fortfarande är det utgifterna för sjukpenning och förtidspension samt arbetslöshet som markant överstiger regeringens beräkningar. De totala utgifterna innevarande och nästkommande år revideras ned kraftigt jämfört med föregående prognos, främst till följd av lägre statsskuldsräntor. Stora ökningar av de totala utgifterna beräknas åren 2004 till Dessa år beräknas högre utgifter främst för sjukpenning och förtidspensioner, internationellt bistånd samt investeringar i och underhåll av vägar och järnvägar. Högre utgifter för försvarsmateriel Produktionssvårigheter inom såväl Försvarets materielverk som försvarsindustrin har lett till försenade leveranser av främst materiel. Ett anslagssparande har därmed byggts upp, vilket beräknas tas i anspråk innevarande och nästa år. Detta förklarar de högre utgifterna jämfört med anvisat i statsbudgeten 2003 och beräknat för Biståndet ökar Utgifterna för Internationellt bistånd styrs i stor utsträckning av uppsatta biståndsmål uttryckta som en andel av bruttonationalinkomsten (BNI). Beräkningarna till och med 2006 grundar sig på ett antagande om att enprocentsmålet inte kommer att nås inom den perioden. Successiva höjningar av biståndsmålen samt utvecklingen av BNI leder dock till fortsatta ökningar av biståndet under hela perioden. Kapaciteten i asylmottagandet otillräcklig Sedan 1999 har antalet asylsökande årligen ökat med fyrtio procent. Det råder nu mycket stor osäkerhet om den fortsatta utvecklingen. ESV räknar med en stabilisering på 2002 års nivå, vilket skulle kunna ses som en försiktig bedömning. Trots de förstärkningar som har riktats till myndigheter inom mottagandesystemet, bedöms kapaciteten i förhållande till antalet asylsökande i systemet som fortsatt otillräcklig. Detta leder till successivt ökande utgifter för hela perioden till och med Eventuella effekter av det pågående kriget i Irak ingår inte i denna beräkning. Stort intresse för det nya tandvårdsstödet Utgifterna för tandvårdsersättning väntas bli högre i år än beräknat i föregående prognos för att sedan ligga kvar på en högre nivå åren framåt. Detta förklaras av att det nya högkostnadsskyddet för personer över 65 år, som började gälla den 1 juli 2002, har inneburit fler ansökningar än i regeringens bedömning. Ett stort antal av dessa har ännu inte behandlats, men beräknas kunna behandlas i år. Eftersom ansökningarna hittills är fler än väntat, kan detta innebära att utgifterna för reformen har underskattats. Avtagande men fortsatt höga utgifter för sjukpenning Utgifterna för sjukpenning väntas i år bli högre än i statsbudgeten. Nästa år överstiger utgifterna för sjukpenning budgetpropositionens beräkningar i än högre grad. Jämfört 22

23 med föregående prognos har emellertid utgifterna sänkts markant, beroende på en nedjustering av antalet dagar med sjukpenning. Det totala antalet sjukskrivningsdagar väntas minska i år, vilket kan ses som ett trendbrott. Inflödet till systemet har minskat, det vill säga färre nya personer blir sjukskrivna. Däremot ökar antalet långtidssjukskrivna fortfarande, men i en lägre takt än tidigare. Antalet sjukskrivna tenderar att följa sysselsättningsutvecklingen, det vill säga hög sysselsättning ger ofta ett högre antal sjukskrivna och tvärtom. Sysselsättningen har skrivits ned innevarande år och mycket tyder på en nedgång av antalet sjukdagar under 2003 och I beräkningen ingår höjningen av inkomsttaket i sjukförsäkringen. (Se avsnittet Aviserade beslut.) Takhöjningen beräknas påverka både ersättningsnivån och antalet sjukdagar, vilket innebär att utgifterna för sjukpenning ökar. På grund av nedjusteringen av antalet dagar minskar dock utgifterna totalt jämfört med föregående prognos. Utgifterna för aktivitets- och sjukersättning (det som tidigare kallades förtidspension) beräknas vara fortsatt höga då långtidssjukskrivna väntas fortsätta övergå till sjukersättning innevarande och nästa år, delvis till följd av försäkringskassans intensifierade arbete med denna överföring. Därefter väntas en lägre ökningstakt. Regelförändringar höjer utgifterna för föräldraförsäkring Under hela perioden ökar utgifterna för föräldraförsäkring med anledning av totalt fler ersatta dagar. Utgifterna ökar även på grund av regeländringar. Dessa är att rätten till föräldrapenning med sjukpenningnivå förra året förlängdes med 30 dagar för föräldrar till barn födda från och med Till detta kommer att grundnivån i föräldraförsäkringen förra året höjdes från 60 till 120 kronor per dag. I år höjdes nivån till 150 kronor per dag. År 2004 avser regeringen att höja nivån till 180 kronor per dag. Slutligen föreslås inkomsttaket för dagersättning höjas från 7,5 till 10 basbelopp från den 1 juli 2003, vilket har inkluderats i beräkningarna. (Se avsnittet Aviserade beslut.) Arbetslöshetsutgifterna fortsatt höga Högre utgifter väntas för arbetslöshetsersättning både jämfört med statsbudgeten 2003 och regeringens beräkning för Den främsta orsaken är att arbetslösheten nu bedöms till 4,6 procent för 2003 och 4,3 procent för 2004, jämfört med 3,8 procent för respektive år i regeringens beräkningar. Denna skillnad motsvarar 5 respektive 3 miljarder kronor per år. Aktivitetsstödet minskar Det höga utfallet föregående år för aktivitetsstöd innebar att anslagskrediten togs i anspråk. Utrymmet för utgifter innevarande år är därför begränsat, vilket har lett till en nedrevidering av prognosen. Förutsatt att AMS inte minskar kostnaden per utbildningsplats kommer antalet personer i åtgärder att bli mycket lägre än tidigare beräknat. Om dessa personer inte finner ett arbete eller påbörjar en utbildning, finns det en risk för att utgifterna för arbetslöshetsersättningen eller kommunernas utgifter för socialbidrag ökar. I det sistnämnda fallet är det kommunernas budget som belastas. Begränsade utgifter för vägar och spår De totala utgifterna för kommunikationsområdet väntas öka med 30 procent mellan 2003 och Detta avser främst utgifter för väg- och banhållning. Investeringar samt utgifter för räntor och återbetalning av lån beräknas stå för de största ökningarna. Regeringen har för såväl Vägverket som Banverket för 2003 beslutat om begränsningsbelopp för väg- och 23

24 banhållning. Detta innebär att utgifterna på dessa anslag har reviderats ned såväl i förhållande till föregående prognos som anvisat på statsbudgeten. Upplåning för investeringar förväntas göras i Riksgäldskontoret med 6 miljarder kronor sammantaget för 2003 och Lånen beräknas återbetalas under perioden Tidigareläggning av utgifterna för arealersättning Årets utbetalning av arealersättning på 4 miljarder kronor tidigarelades till december 2002, vilket leder till förhållandevis låga utgifter i år. Inga tidigareläggningar avseende arealersättningen 2004 är beslutade och utgifterna på utgiftsområdet återgår därmed till normal nivå. Ökade utjämningsbidrag Bidragen till kommuner och landsting sjunker kraftigt i år. Detta är effekten av att finansieringen av kommunmomsen ändrats Tidigare finansierades kommunernas ersättning för moms med avgifter från kommuner och landsting. I det nya systemet skall uttagen göras över statsbudgetens inkomstsida. Övergången till det nya systemet skall vara kostnadsneutral. Av denna anledning minskas de generella bidragen till kommuner och landsting i motsvarande grad. I förhållande till statsbudgeten beräknas utgifterna bli högre. Det är framför allt beräkningen av omslutningen i utjämningssystemet mellan kommuner och landsting som skiljer sig åt. Inkomstspridningen beräknas fortsätta att öka för hela perioden Av denna anledning är dessa utgifter högre än i budgetpropositionens beräkning även för (Se avsnittet Uppföljning av utgiftstaket.) Analysen av inkomstspridningen ligger också bakom justeringarna för Utgifterna för de särskilda bidragen beräknas också bli högre än i statsbudgeten. Dessa insatser finansieras av anslagsbehållningar och överstiger därför vad som anvisats i statsbudgeten. Reviderade låneplaner medför lägre ränteutgifter i år De utgiftsmässiga räntorna revideras ned kraftigt i år till följd av att Riksgäldskontoret ändrat sina låneplaner och nu ger ut lån med högre kupongräntor. Detta leder i år till stora inkomster av överkurser, men innebär högre ränteutgifter de kommande åren således endast en omfördelning av anlagsbelastning över tiden. Under några år har statsskuldsräntorna minskat relativt kraftigt till följd av minskad statsskuld, genomslag av lägre räntenivåer samt starkare krona. Från och med nästa år ökar räntorna igen när statsskulden åter börjar öka samtidigt som räntenivån stiger. Ränteutgifterna är lägre än i föregående prognos för samtliga år under perioden Nedrevideringen är särskilt kraftig för i år och beror främst på de ändrade låneplanerna. Riksgäldskontoret ger från och med februari i år ut det tioåriga obligationslånet 1041 (med kupongränta på 6,75 procent och förfall i maj 2014) i stället för lån 1046 (5,5 procent, oktober 2012). Eftersom marknadsräntan är lägre innebär det högre inkomster av överkurser än tidigare beräknat, vilket reducerar anslagsutfallet. Inkomsterna i år motsvaras dock av högre ränteutgifter under obligationernas återstående löptid. De kostnadsmässiga räntorna, som inte inkluderar dessa kursdifferenser, påverkas inte av detta (se figur). Prognosen på räntorna är osäkrare än vanligt då det under senare delen av 2003 kan finnas behov av att ge ut ett nytt längre obligationslån med en kupongränta närmare marknadsräntan, som ersättning för lån En del av de beräknade överkurserna skulle då bortfalla. 24