ESV 2004:18. Budgetprognos 2004:3. Analys

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ESV 2004:18. Budgetprognos 2004:3. Analys"

Transkript

1 ESV 24:18 Budgetprognos 24:3 Analys

2 Budgetprognos Analys innehåller en övergripande analys som tillhandahålls kostnadsfritt i enstaka exemplar eller genom prenumeration. Detaljerade tabeller finns att tillgå i olika format på ESV:s webbplats. Budgetprognos Analys, tabeller och pressmeddelande finns på Kontaktpersoner Budgetprognoserna produceras av prognosenheten (ISE/P). I redaktionen för denna budgetprognos ingår Anders Wirhed, redaktör (432) och Håkan Carlsson (4465). Redaktionen är i första hand behjälplig med övergripande frågor. Prognoschef Karl Bergstrand (4312) Carl J Nordén (4386) Utgifter Utgiftsområde 9, 1, 11, 15, 16 Alexandra Andersson-Stråberg (4314) Utgiftsområde 1, 13, 14 Josefin Ask-Ankner (4411) Ålderspensionssystemet Håkan Carlsson (4465) Utgiftsområde 3, 4, 21, 23, 27 Tina Hedman (453) Utgiftsområde 2, 19, 26, RGK:s nettoutlåning Svante Hellman (4315) Utgiftsområde 6, 22, Kassamässig korrigering Margareta Nöjd (4453) Utgiftsområde 12, 18, 24, 25 Kristina Olsson (4519) Utgiftsområde 5, 7, 8, 17, 2 Anders Wirhed (432) Realekonomisk fördelning Patrik Andreasson (4456) Inkomster Inkomsttitel 131 Alexandra Andersson-Stråberg (4314) Inkomsttitel 133, 134, 14, 17, 3, 5, 2411 Josefin Ask-Ankner (4411) Inkomsttitel 112, 1322, 2 Anders Bergdahl (4414) Inkomsttitel 1411, 1512 Karl Bergstrand (4312) Inkomsttitel 1111, 1131, 12, 1321, 16 Håkan Carlsson (4465) Inkomsttitel 1511, 1513 Kristina Olsson (4519) Inkomsttitel 4, 6 Tina Hedman (453) Inkomsttitel 114 Anders Wirhed (432) Andra publikationer som belyser statsbudgeten (se Statsbudgetens månadsutfall Inkomstliggaren 24 Statsbudgetens utfall 23 Statens Finanser 23 Tidigare (i Budgetprognoserna) publicerade Temakapitel ESV/ISE/P tel: Drottninggatan 89 fax: Box e-post: fornamn.efternamn@esv.se 14 3 Stockholm prognos@esv.se ESV 24:18 ISSN ISBN

3 Sammanfattning Utgifterna beräknas överstiga utgiftstaket med 3 miljarder kronor i år om inga åtgärder vidtas. Prognosen utgår från nu gällande regelverk och fattade beslut. Underskotten i statsbudgeten är fortsatt stora, även om en viss förbättring har skett sedan föregående bedömning. Trots ett förbättrat konjunkturläge står sig således den statsfinansiella bilden med avsaknad av utrymme för oförutsedda händelser, ofinansierade utgiftsökningar eller skattesänkningar. Sammanfattning Diff. fr. BP 4:2 Diff. fr. VÅP Utfall SB TB VÅP Prognos Totala utgifter 78,1 754,1 5,1 757,2 754,2 774,5-2, -2,3-3, -1,7 Utgiftsområden exklusive räntor 661,3 69,2 5,1 69,6 693,6 722,4-1,1 -,7 3,, Statsskuldsräntor m.m. 42,2 47,7, 52, 48,8 39,3,1-1, -3,2-2,1 Kassamässig korrigering -7,5-3,9, -6,4-6, -1,9,,,4, varav överföring från AP-fonden -13,7-3,9, -3,9-3,9-1,9,,,, Riksgäldskontorets nettoutlåning 12,1 2,2, 21, 17,8 14,8-1, -,6-3,2,4 Totala inkomster 661,7 712,4, 694,9 695,4 744,8 2,3 8,8,5 4,4 Budgetsaldo -46,3-41,7-5,1-62,3-58,8-29,7 4,3 11,1 3,5 6,1 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 157,8 165,6, 165,3 165,5 171,9,,8,2 1,9 Summa takbegränsade utgifter 819,1 855,8 5,1 855,9 859,2 894,3-1,1,1 3,2 1,8 Utgiftstak Marginal till utgiftstaket 2,9,2,1-3,2 -,3 1,1 -,1-3,2-1,8 Totala engångseffekter 18,4 2,8 2,9,4 4,7 Underliggande saldo -64,8-61,6-32,7 3,9 6,4 SB=Statsbudget, TB=Tilläggsbudget, VÅP=Regeringens prognos för 24 och beräkningar för 25 i Vårpropositionen BP 4:2=Budgetprognos 24:2 (ESV:s föregående prognos) Utgiftstaken hotade Om inga utgiftsbegränsande åtgärder vidtas beräknas utgiftstaket överskridas med 3 miljarder kronor i år. Nästa år är utgifterna i nivå med taket. De takbegränsade utgifterna i år beräknas bli något lägre än tidigare väntat. Den främsta anledningen till det är lägre utgifter inom arbetsmarknadsområdet. Även nästa år justeras dessa utgifter ned, vilket motverkas av små ökningar inom ett flertal andra områden. Det är dock viktigt att erinra om att arbetslösheten fortfarande är den enskilt största orsaken till de hotade taken. Förbättrad konjunktur, men fortsatt stora underskott Konjunkturuppgången bidrar till stigande inkomster och ett förbättrat budgetsaldo. Förändringarna är dock tämligen små och budgetunderskotten fortsatt stora, även om konjunkturuppgången ser ut att bli starkare än i tidigare bedömningar. Tillväxtprognosen har reviderats upp betydligt, främst till följd av en stark export. Återhämtningen på arbetsmarknaden dröjer emellertid, vilket innebär att tillväxtens effekt på statsbudgetens inkomster blir måttlig. Den negativa utvecklingen ser trots allt ut att dämpas under senhösten och nästa år ökar sysselsättningen åter. Detta innebär att löne- 3

4 summan kommer att växa snabbare, vilket ger högre inkomster från inkomstskatt och socialavgifter. Budgetsaldot har försvagats stadigt sedan år 2 dels genom bortfall av engångsförstärkningar, dels genom svag utveckling av skattebaser och stigande kostnader för ohälsa och arbetslöshet. Försämringen de senaste fyra åren har alltså varit både strukturell och konjunkturell Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo Faktiskt saldo Underliggande saldo Statens budgetsaldo har försämrats successivt sedan högkonjunkturens topp år 2. Först i år vänds utvecklingen och nästa år minskar underskottet. Budgetöverskottet kring decennieskiftet drevs upp av både engångseffekter och konjunkturen. I grova drag är bilden av det statsfinansiella läget samma som tidigare. Det finns inget utrymme under utgiftstaket varken i år eller nästa för vare sig oförutsedda händelser eller ofinansierade utgiftsökningar. Budgetunderskottet som i år uppgår till över två procent av BNP halveras till 25. Förbättringen sker i huvudsak genom ökade inkomster, medan utgifterna stiger i jämn och stabil takt. Den pågående förbättringen av budgetsaldot kan närmast beskrivas som en normalisering ännu är det ingen uppdriven konjunktur som väntas och skatteintäkterna är inte baserade på tillfälliga eller spekulationsdrivna skattebaser. Utgifterna för både ohälsa och arbetslöshet är fortsatt höga, även om en lindring de närmaste åren är det sannolika. De nu stigande inkomsterna kan inte utan problem användas till ökade utgifter eller sänkta skatter. Även om saldomålet för den offentliga sektorn uppnås med hjälp av överskott i ålderspensionssystemet, finns det goda argument för att begränsa underskotten i staten. För att skapa ett större handlingsutrymme inför de statsfinansiella påfrestningar som följer av en åldrande befolkning kan det kommande decenniet utnyttjas för att begränsa skuldbördan. Att införa ett saldomål för staten är ett sätt att långsiktigt uppnå en önskad nivå på statsskulden som andel av BNP. 4

5 Utgifter Statsbudgetens utgifter Diff. fr. Diff. fr. Förändring från Utfall SB TB Prognos BP 4:2 VÅP föregående år Utgiftsområde Rikets styrelse 7,5 7,9, 7,7 7,8 -,1,,3,,2,1 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 9, 9,2, 9,3 9,5,,1,,2,3,2 3 Skatt, tull och exekution 8,3 8,6, 8,6 8,7,,,,,3,1 4 Rättsväsendet 25,5 26,4,2 26,6 27,3 -,1,,6,7 1,1,6 5 Internationell samverkan 1,1 1,3, 1,3 1,3,,,,,2, 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 45,1 44,3, 45,2 45,3,1 -,3 -,1,9,1,1 7 Internationellt bistånd 15,9 19,9, 2, 22,5,,6 -,5,6 4,1 2,5 8 Invandrare och flyktingar 7,7 7,, 7,6 6,9, -,1,2,2 -,2 -,6 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 34,1 37,7, 37,4 38,7 -,1, -,7, 3,3 1,3 1 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 121,5 124,, 122,6 126,8,3,5 2,5 -,2 1,2 4,1 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 52, 5,7, 51,1 5,1,1,2,1,4 -,8-1,1 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 52,2 53,9, 54,3 56,3,1,5,2,5 2, 2, 13 Arbetsmarknad 64,2 62, 7,4 67,7 67,1-1,5-1,4-1,4,2 3,4 -,6 14 Arbetsliv 1,1 1,1, 1,1 1,2,,,,,, 15 Studiestöd 19,9 21,9, 2,9 2,2,,1,2-1, 1, -,7 16 Utbildning och universitetsforskning 42, 44,, 43,7 43,9 -,1, 1,6,1 1,6,2 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 8,4 8,7, 8,7 8,9,,,,,3,2 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjn. o. byggande 8,8 8,8, 8,8 8,9,,1,2 -,2,,1 19 Regional utjämning och utveckling 3,4 3,1, 3,4 3,2 -,1,1,1,2, -,2 2 Allmän miljö- och naturvård 2,8 3,8, 3,2 3,8,,1 -,1 -,2,5,6 21 Energi 1,9 1,7, 1,9 1,8,1,,1 1,3, -,1 22 Kommunikationer 25,3 28,5, 29,6 32,5 -,1,4,3,7 4,3 2,9 23 Jord- o. skogsbruk, fiske med anslutande näringar 9,6 14,3, 12,3 16,4 -,1 -,5,1 1,8 2,7 4,1 24 Näringsliv 3,3 3,5, 3,6 3,7,,,5,,3,1 25 Allmänna bidrag till kommuner 72,4 73,7-2,6 7,1 83,3, -,4-1,1 -,7-2,3 13,2 26 Statsskuldsräntor m.m. 42,2 47,7, 48,8 39,3,1-1, -3,2-2,1 6,6-9,5 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 18,3 24,5, 27, 26,4,2 -,5 -,2 1,4 8,7 -,6 Förändring av anslagsbehållningar,,,,,,,, -6,9,, Summa utgiftsområden 73,5 737,9 5,1 742,4 761,6-1, -1,7 -,2-2,1 38,9 19,2 Summa utgiftsområden exklusive räntor 661,3 69,2 5,1 693,6 722,4-1,1 -,7 3,, 32,3 28,7 Kassamässig korrigering -7,5-3,9, -6, -1,9,,,4, 1,5 4,1 varav överföring från AP-fonden -13,7-3,9, -3,9-1,9,,,, 9,8 2, Riksgäldskontorets nettoutlåning 12,1 2,2, 17,8 14,8-1, -,6-3,2,4 5,7-3,1 Totala utgifter 78,1 754,1 5,1 754,2 774,5-2, -2,3-3, -1,7 46,1 2,3 Totala inkomster 661,7 712,4, 695,4 744,8 2,3 8,8,5 4,4 33,7 49,4 Budgetsaldo -46,3-41,7-5,1-58,8-29,7 4,3 11,1 3,5 6,1-12,5 29,1 SB=Statsbudget, TB=Tilläggsbudget, VÅP=Regeringens prognos för 24 och beräkningar för 25 i Vårpropositionen BP 4:2=Budgetprognos 24:2 (ESV:s föregående prognos) Utökad säkerhet inom kriminalvården De senaste åren har utgifterna ökat på grund av den höga beläggningen på häkten och anstalter. Som exempel kan nämnas att de tillgängliga platserna första halvåret i år utnyttjades till 12 procent. Efter den senaste tidens rymningar från anstalter har åtgärder vidtagits för att höja säkerheten. Tidigare har dock regeringen gett Kriminalvårdstyrelsen i uppdrag att effektivisera sin verksamhet, vilket har lett till rationaliseringar och besparingar inom kriminalvården, varför utgiftsökningen i år blir måttlig trots de nya åtgärderna. Bland 5

6 annat har inpasseringskontroller och mobilstörningsutrustningar införts. Dessutom har regeringen gett Kriminalvårdsstyrelsen i uppdrag att inleda arbetet med att ta fram förslag avseende utformningen av en ny säkerhetsanstalt. Senast den 1 december skall Kriminalvårdsstyrelsen inkomma med förslag avseende anstaltens utformning och lokalisering. Fortsatta övergångar från långtidssjukskrivning till förtidspension Kostnaderna för ohälsan fortsätter att öka, trots att trenden av sjunkande sjukskrivningssiffror håller i sig. Det är framför allt övergångarna från långtidssjukskrivning till aktivitets- och sjukersättning (förtidspension) som ligger bakom detta, även om de korta och medellånga fallen också minskar. Antalet dagar med sjukpenning bedöms nu bli något lägre än i tidigare prognos, vilket dock motverkas av ökade utgifter för rehabiliteringsinsatser. För aktivitets- och sjukersättning väntas högre utgifter i år och nästa år. Det beror på nämnda övergångar, men också på en något högre medelersättning. Arbetslöshet och sjukpenningdagar Tusental arbetslösa Miljoner sjukdagar Miljoner sjukdagar Tusental arbetslösa Historiskt sett har antalet arbetslösa och antalet sjukpenningdagar gått åt motsatt håll. Mönstret ser ut att brytas nästa år. Detta beror till stor del på regeländringar och insatser inom sjukförsäkringsadministrationen som leder till att sjukdagarna fortsätter att minska, trots en sjunkande arbetslöshet. Lägre arbetsmarknadsutgifter såväl 24 som 25 Ökningen av arbetslösheten har dämpats och den säsongsrensade arbetslösheten minskade mellan juni och juli. På helårsbasis ser arbetslösheten därför ut att bli något lägre än tidigare beräknat, såväl i år som nästa år. Dessutom har den genomsnittliga inkomstrelaterade dagersättningen inte ökat i förväntad takt. Sammantaget leder detta till lägre utgifter för arbetslöshetsersättning. Regeringen beslutade vid årsskiftet att avsätta 2 miljarder kronor extra till arbetsmarknadspolitiska åtgärder i år. ESV gjorde då bedömningen att samtliga medel inte skulle förbrukas under året, eftersom åtgärdsvolymerna minskat kraftigt under 23. Utfallet hittills i år bekräftar att det gått trögt att öka volymerna och utgifterna väntas nu bli ännu något lägre än i tidigare bedömning. Även utgifterna för köp av arbetsmarknadsutbildning blir därmed lägre än beräknat. Endast 75 procent av de extra medlen bedöms således bli förbrukade i år. Utgifterna för särskilda insatser för arbetshandikappade har också justerats ned, vilket bidrar till lägre arbetsmarknadsutgifter i år och nästa år. En anledning till detta är betydligt färre personer med lönebidrag än beräknat. Detta skulle kunna förklaras av 6

7 den relativt höga arbetslösheten. Det är alltid lättare att få till stånd lönebidragsanställningar i tider med brist på arbetskraft. Ökade järnvägsinvesteringar Utgifterna inom kommunikationsområdet beräknas stiga med 7 miljarder kronor Förklaringen är till största delen att utgifterna för järnvägsinvesteringar ökar. Detta innebär således att ambitionerna för utbyggnad och underhåll av infrastruktur höjs. För att möjliggöra tidigareläggning av byggstarter för ett antal projekt kommer upplåningen i Riksgäldskontoret för investeringar att öka. Att finansiera investeringar med lån innebär att anslagen i framtiden belastas med räntor och amorteringar. Stigande räntekostnader men ränteutgifterna minskar tillfälligt nästa år Räntekostnaderna nådde sin botten förra året efter att ha minskat i flera år. De ökar från och med i år då statsskulden åter har börjat stiga. Skulden byggs på med nästan 9 miljarder kronor som följd av statsbudgetens underskott i år och nästa år. Ökningen av räntekostnaderna beror också på högre räntor nästa år. Ränteutgifterna, som redovisas mot anslaget, väntas däremot minska 25 främst till följd av stora valutakursvinster. Två stora dollarlån förfaller då till betalning till en väntat låg dollarkurs. Vidare uppstår stora kursförluster 24, bland annat som en följd av en förskjutning av planerade uppköp från 23 till 24. Jämfört med vårpropositionen är ränteutgifterna lägre, särskilt för i år. Det beror främst på lägre korta räntor och ändrade låneplaner. 12 Räntor på statsskulden Räntekostnader Ränteutgifter (anslaget) Räntekostnaderna nådde en botten förra året och har därefter börjat öka till följd av stigande statsskuld och högre räntor från nästa år. Ränteutgifterna minskar tillfälligt nästa år. Första budgetåret med 25 medlemsstater i EU Nästa år blir det första hela budgetåret med tio nya EU-medlemmar. Kommissionen har därför föreslagit en ökning av budgetramen, vilket innebär att Sveriges EU-avgift kommer att öka nästa år. Kommissionen vill genom avgiftshöjningen försäkra sig om att redan fattade beslut kan genomföras som planerat. De senaste åren har kom- 7

8 missionen emellertid räknat med för höga budgetutfall, varför nästa års EU-avgift nu bedöms bli något lägre jämfört med föregående beräkning. Även i år har Sverige fått tillbaka medel från föregående års budget till följd av ett lågt utnyttjande av strukturfonderna. Innevarande års avgift beräknas trots det bli högre än 25 på grund av att förra årets decemberavgift betalades i januari i år. Staten har köpt gamla Posthuset vid Vasagatan Statens Fastighetsverk har för regeringskansliets behov köpt gamla Posthuset vid Vasagatan i Stockholm för en miljard kronor. Detta har nu beaktats, men till följd av mindre utlåning än väntat till andra myndigheter och bolag har Riksgäldskontorets nettoutlåning sänkts. Det gäller bland annat utlåningen till FMV och Botniabanan samt för studielån. Nettoutlåningen är något nedreviderad även för nästa år. Det kan snart bli aktuellt för Green Cargo AB att få kapitaltillskott från staten i enlighet med riksdagsbeslut före sommaren. Extra utdelningar från andra statliga bolag skall finansiera åtgärderna. För närvarande finns dock inte några medel för detta på omstruktureringskontot i Riksgäldskontoret. Eventuella utbetalningar till bolaget innan utdelningar har inkommit får tillfälligt belasta ett nyinrättat anslag inom utgiftsområdet Näringsliv. 8

9 Realekonomisk fördelning Statsbudgetens utgifter realekonomiskt fördelade Förändring från Utfall SB Prognos Diff. fr. BP 4:2 föregående år (procent) Realekonomisk art Transfereringar 485,5 57,2 58,9 533,4-1,3-1,3 4,8 4,8 varav till Hushållssektorn 288,5 291,2 295,4 299,5-1,3 -,5 2,4 1,4 Kommunala sektorn 112,1 114,9 111,3 124, -,4 -,6 -,7 11,4 Företagssektorn 23,7 28,1 26,4 3,4 -,1 -,6 11,1 15,3 Ålderspensionssystemet 25,4 27,5 27,6 3,,1,4 8,8 8,5 Statliga ideella organisationer 2,9 3,1 2,8 2,8 -,1 -,1-2,4,5 Internationell verksamhet 32,8 42,4 45,3 46,7,5,2 38,4 3, varav till EU-institutioner 18,5 24,5 26,9 26,3,1 -,6 45,5-2,1 Konsumtionsutgifter 155,8 16,3 161,9 163,9,3,1 3,9 1,3 varav Löner inklusive sociala avgifter 82,2 85,4 86,9 89,5 1,1 1,7 5,7 3,1 Omkostnader för konsumtion 4,6 41, 4,9 41,2 -,4-1,1,9,7 Lokaler 14,4 14,9 14,8 15,1 -,2 -,3 2,7 2,6 Utgifter för försvarsändamål 11,9 11,3 11,9 11,, -,2 -,2-7,3 Sociala naturaförmåner 6,8 7,7 7,5 7,1 -,1, 9,7-5,3 Investeringsverksamhet 9,2 1,4 1,7 11,5,,3 16,5 7,7 Räntor 48,2 54,5 55,8 46,4,5 -,5 15,9-17, varav Räntor på statsskulden 42, 47,5 48,6 39,1,1-1, 15,7-19,5 Finansiella transaktioner 4,8 5,5 5, 6,3 -,4 -,5 4,4 25, Summa utgiftsområden 73,5 737,9 742,4 761,6-1, -1,7 5,5 2,6 SB=Statsbudget, BP 4:2=Budgetprognos 24:2 (ESV:s föregående prognos) Transfereringarna ökar under perioden något mer än statsbudgetens utgiftsområden. Hushållens andel av transfereringarna minskar och kommunernas andel ökar. Transfereringarnas andel av statsbudgeten når upp till 7 procent vid periodens slut. Utgifterna för konsumtion och räntor blir däremot lägre under samma period. Det sker således en omfördelning från konsumtion och räntor till transfereringar. Det bör observeras att de utgiftsmässiga räntorna på statsbudgeten minskar endast tillfälligt 25. Räntekostnaderna ökar trendmässigt från 23. Endast små förändringar i den realekonomiska fördelningen har skett sedan föregående prognos. Det är främst transfereringarna till hushåll och kommuner som blir något lägre än tidigare prognos. Även ränteutgifterna blir något lägre 25 än tidigare väntat. Den realekonomiska fördelningen grupperar statsbudgeten efter typ av utgifter, i stället för efter anslag och utgiftsområden. En realekonomisk indelning är särskilt användbar vid analys över tiden och vid jämförelser mellan olika länder. * 9

10 Inkomster Konjunkturuppgången beräknas nu bli starkare än i tidigare bedömningar. Tillväxten har reviderats upp betydligt, till följd av en stark export. Detta förbättrar företagens resultat, vilket på sikt leder till högre skatteinkomster för staten. Återhämtningen på arbetsmarknaden går emellertid långsamt. Den negativa utvecklingen ser dock ut att dämpas under senhösten och nästa år ökar sysselsättningen åter. Detta innebär att skattebaserna kommer att växa snabbare nästa år. Periodiserad redovisning av skatter Periodiserade inkomstskatter Utfall Prognos Diff. fr. BP 4:2 Diff. fr. VÅP Hushåll 1 359,5 389,3 48,7 427,8 2, 3,4 5,8 -,2 -,1 5,5 varav: Kommunal skatt 378,5 44,7 424,1 442,3 2,4 2,9 4,2 1,4 3,2 7,8 Statlig skatt 33,1 33,8 35,5 39,3 -,1 -,1,4 1,2 1,8 2,5 Skatt på kapital 6,2 6,7 8,7 1,4 -,3,6 1,6-2,4-4,8-4, Reduktioner m.m. -58,4-55,9-59,5-64,1, -,1 -,4 -,4 -,3 -,8 Kyrko- och begravningsavgift 12,9 13,2 13,7 14,3,1,1,2,,1,3 Företag Inkomstskatt 43,9 49,2 54,4 56,7 2,1 2,4 2,6 2,4 5,7 4,9 Avkastningsskatt 13, 12,7 12, 11,9,2,2 -,4,1 -,1-1,1 Totalt företag 57, 62, 66,5 68,6 2,2 2,6 2,1 2,6 5,7 3,8 BP 4:2=Budgetprognos 24:2 (ESV:s föregående prognos), VÅP=Vårpropositionen Hushållens inkomstskatt är exklusive kyrkoskatt. Hushållen Den beskattningsbara inkomsten för hushållen förra året blev något högre än väntat. Det visar det preliminära taxeringsutfallet avseende 23. Det är framför allt effekterna av pensionsreformen som har underskattats. Den högre inkomstnivån leder till större skatteinkomster för kommunerna än tidigare beräknat. Nivåökningen slår igenom även på kommande år. Effekten förstärks dessutom av att konjunkturuppgången bedöms få genomslag i sysselsättningen nästa år. I kombination med en högre timlön innebär detta att lönesumman kommer att växa betydligt snabbare 25. Kommunalskattehöjningarna nästa år bedöms därför stanna vid 1 öre, vilket är mindre än i föregående prognos. Även inkomsterna från förmögenhetsskatten har justerats upp som en konsekvens av taxeringsutfallet. Företagen Företagens slutliga skatt för 23 kommer endast att skilja sig marginellt jämfört med föregående prognos, visar det preliminära taxeringsutfallet. Företagens inkomstskatt ser dock ut att bli något högre än beräknat och prognosen har justerats för detta. Ökningen kan hänföras till bättre resultat än väntat hos företagen förra året. Detta slår även igenom under efterföljande år i prognosen. Den ljusa bild som målades upp i föregående prognos avseende företagens resultat består. Konjunkturåterhämtningen drivs till stor del av en stark export av bland annat motorfordon och teleprodukter. Generellt sett leder ökad export till förbättringar av företagens resultat och därmed 1

11 deras skattebetalningsförmåga. Det är dock svårt att fastställa det direkta sambandet mellan exportutvecklingen och företagsskatterna. Till följd av konstaterade höga preliminärskatteinbetalningar från företagen, höjdes prognosen för företagens skatter redan tidigare under året. Om dessa höjningar är tillräckliga för att avspegla den ökande exporten är svårt att säga. Möjligheten finns att ytterligare uppjusteringar kan bli aktuella. Det positiva resultatet från inkomstskatten neutraliseras dock till stor del av att inkomsterna från särskild löneskatt på pensionskostnader ser ut att bli lägre enligt det preliminära taxeringsutfallet. Den sammanlagda slutskatten bedöms därför endast avvika marginellt från vad som beräknats tidigare. Statsbudgetens inkomster Statsbudgetens inkomster Diff. fr. Diff. fr. Förändring från Utfall SB Prognos BP 4:2 VÅP föregående år Inkomsttyp / inkomsttitel Skatter m.m. 68,5 646,7 64,2 686,3 2,2 4, 14,4 15,5 31,7 46,2 11 Skatt på inkomst 29,7 54, 47,1 67,4 1,2 2,3 8,7 8,5 17,4 2,3 Fysiska personers inkomstskatt, netto -38,1-19,3-23,8-11,1 1,3-1,7 1, -,5 14,3 12,7 Juridiska personers inkomstskatt, netto 61,7 68,4 65,7 73,4,4 4,2 7,5 8,6 4,1 7,7 Övriga inkomstskatter 6,1 5, 5,2 5,1 -,4 -,1,2,3-1, -,1 12 Socialavgifter och löneskatter 259, 266,8 267,7 276,7,1,8 4,2 5,4 8,6 9, 13 Skatt på egendom 36,1 36,4 36,6 38,5,1,7,4,7,5 1,9 Fastighetsskatt 21,2 23,5 23,5 24,3,,, -,2 2,3,8 14 Skatt på varor och tjänster 298,4 313,3 311,6 325,5 -,6,6 2,8 2, 13,3 13,9 Mervärdesskatt, netto 25,1 214,2 214,7 222,7, 1,4 2,1 1,8 9,7 8, Tobaksskatt 8,2 8,4 8,3 8,3,,1 -,1 -,3,, Alkoholskatt 11, 1,8 1, 9,8 -,7-1,1 -,5 -,8-1, -,2 Energiskatt 58,1 63, 62,6 68,4,, 1,2 1,5 4,5 5,8 Skatt på vägtrafik 8,3 8,5 8,4 8,4,,,,,1,1 Skatt på import m.m. 3,5 3,8 3,4 3,4,2,3 -,2 -,4 -,1,1 Övrig skatt på varor och tjänster 4,2 4,6 4,3 4,4 -,1,,4,3,1,1 15 Utjämningsavgift och kompensation för mervärdesskatt -1,8-6,3-6,7-7,4 1, -,1 -,9 -,6-4,8 -,7 varav: Utjämningsavgifter 26,2 27,9 26,7 26,9, -,4 Kompensation för mervärdesskatt -28, -34,2-33,4-34,2 1,,3 16 Betalningsdifferenser, skattekonto -4,4-7,2-6,6-7,1,3,2 -,8-2, -2,2 -,5 17 Nedsättning av skatter -8,6-1,3-9,6-7,3,1 -,5,1 1,4-1, 2,2 2 Inkomster av statens verksamhet 29,2 29,4 32,6 37,8,1 5,,9 4,7 3,4 5,1 Inkomster av statens aktier 4,5 4,9 7,6 12,2,3 4,8, 4,6 3,1 4,6 3 Inkomster av försåld egendom, 15,,1,,, -14,9-15,,1 -,1 4 Återbetalning av lån 2,5 2,3 2,4 2,4,,,, -,1, 5 Kalkylmässiga inkomster 9,5 8,2 8,4 7,2 -,1 -,2,1,1-1,1-1,2 6 Bidrag m.m. från EU 12, 1,8 11,6 11,1,1, -,1-1, -,4 -,5 Totala inkomster 661,7 712,4 695,4 744,8 2,3 8,8,5 4,4 33,7 49,4 Totala utgifter 78,1 754,1 754,2 774,5-2, -2,3-3, -1,7 46,1 2,3 Budgetsaldo -46,3-41,7-58,8-29,7 4,3 11,1 3,5 6,1-12,5 29,1 SB=Statsbudget, VÅP=Regeringens prognos för 24 och beräkningar för 25 i Vårpropositionen BP 4:2=Budgetprognos 24:2 (ESV:s föregående prognos) 11

12 Större inbetalningar av kvarskatt Fysiska personers inkomstskatt 24 blir högre jämfört med föregående prognos. Detta förklaras till stor del av att den högre slutskatten 23 leder till större inbetalningar av kvarskatt i år. Nästa år leder en högre beskattningsbar förvärvsinkomst till att förskottsutbetalningarna till kommunerna stiger, samtidigt som slutregleringen av kommunalskatterna för 23 blir mindre negativ för kommunerna. Innebörden blir att utbetalningarna från inkomsttiteln växer mer än inkomsterna och att nettoinkomsten därmed blir mer negativ. Bättre resultat för bolagen Företagens förbättrade resultat bidrar till ökade preliminärskattedebiteringar under de kommande åren men syns i budgeten först 25. Inkomsterna blir endast något högre än beräknat för 24. Den högre preliminärskatten balanseras av en periodiseringseffekt. En större andel än väntat av preliminärskatten som inbetalts 24 avser 23, vilket leder till att slutregleringen avseende 23 blir lägre. En större andel av slutskatten avseende 23 har alltså redan debiterats preliminärt. Detta balanserar till största del den högre preliminärskatten och medför att nettot för juridiska personer, efter ett antal mindre justeringar, endast blir något högre än beräknat. Inkomsterna revideras däremot upp för 25, främst på grund av den högre preliminärskatten. Dessutom ökar inkomsterna på grund av lägre omföringar. Högre momsinkomster nästa år Momsinkomsterna under innevarande år stämmer relativt väl med tidigare prognoser. Den viktigaste skattebasen för momsen är hushållens konsumtionsutgifter. Dessa väntas nu bli något lägre i volym än tidigare, men i gengäld väntas priserna bli högre. Nästa år dominerar prisökningarna och momsinkomsterna stiger därmed. Vikande försäljning minskar inkomsterna från alkoholskatt Reglerna om i princip obegränsad införsel av alkohol från andra EU-länder, tillsammans med skattesänkningarna i Finland och Danmark, har lett till att Systembolagets försäljning av i synnerhet sprit minskat kraftigt under året. Exempelvis minskade spritförsäljningen i juli månad med 17 procent jämfört med samma månad föregående år. Statens inkomster från alkoholskatt beräknas därför sjunka med en miljard kronor i år. Nästa år fortsätter sannolikt inkomsterna nedåt, men i betydligt svagare takt. En minskande alkoholförsäljning har funnits med i ESV:s bedömning under en längre tid, men minskningen har blivit kraftigare än väntat. Prognoserna över inkomsterna har därför justerats ned för såväl 24 som

13 11,3 Inkomster av alkoholskatt rullande tolvmånaderstal 11,3 1,8 1,8 1,3 1,3 9,8 dec-99 jun dec- jun dec-1 jun dec-2 jun dec-3 jun dec-4 jun dec-5 9,8 Fram till och med det första kvartalet 22 ökade alkoholskatteinkomsterna stadigt. Den successiva upptrappningen av införselkvoterna, tillsammans med sänkta alkoholskatter i grannländerna, medförde att inkomsterna i stället började sjunka; först relativt svagt och sedan allt kraftigare. Inkomsterna beräknas minska med en miljard kronor mellan 23 och 24. ESV har inte tagit hänsyn till konsekvenserna av en eventuell sänkning av alkoholskatten, eftersom ett beslut om detta ännu saknas. Vid uppskattning av effekten av en skattesänkning måste hänsyn tas till den försäljningsökning som sannolikt följer av det lägre priset. Alkoholinförselutredningen bedömer i sitt betänkande att spritförsäljningen skulle öka med runt 35 procent om skatten sänks med 4 procent. Grovt räknat blir inkomsterna i så fall en halv miljard kronor lägre än prognostiserat. Om den inhemska försäljningen skulle förbli oförändrad, trots den sänkta skatten, skulle inkomsterna i stället bli knappt 1,5 miljarder kronor lägre. Kraftigt ökade aktieinkomster nästa år Inkomsterna av statens aktier beräknas öka kraftigt nästa år till följd av en extra utdelning från TeliaSonera om 4,5 miljarder kronor. Enligt bolagets delårsrapport tillåter starka kassaflöden en återföring om 3 miljarder kronor till aktieägarna under 25 27, utöver den ordinära utdelningen. Eftersom staten äger 45 procent av TeliaSoneras aktier bedöms totalt 13,5 miljarder kronor av den extra utdelningen att tillfalla statskassan. Dock reserverar sig styrelsen för att beloppet kan komma att ändras om attraktiva investeringsmöjligheter uppstår under perioden. 13

14 Beräkningsförutsättningar Beräkningarna är baserade på Konjunkturinstitutets senaste makroekonomiska prognos som publicerades den 26 augusti 24. Makroekonomiska förutsättningar Utfall SB VÅP Prognos Diff. fr. BP4:2 3 Diff. fr. VÅP Nivåer Procentuell förändring från föregående år: BNP (fp) ,6 2, 2,5 3,5 3,,7,3 1,,4 Lönesumma (lp) 1 2 2,5 3,6 2,9 3,3 4,5,1,6,4,9 Arbetade timmar (miljontal) ,1,5 -,4 -,1,8,2,4,3,3 Timlön 3,6 3,5 3,2 3,4 3,7 -,2,2,2,5 Hushållens konsumtionsutgifter (lp) ,5 3,8 3,1 4, 4,6 -,2,5,9,9 Hushållens konsumtionsutgifter (fp) ,9 2,1 2, 2,4 3, -,4,,4,8 KPI 277 1,9 1,3,4,5 1,6 -,1,2,1,2 Antal sysselsatta (tusental) ,3,1 -,6 -,5,3,2 -,1,1 -,2 Nivåer: Öppen arbetslöshet, procent 4,9 4,7 5,5 5,5 5,1 -,1 -,1, -,2 3-mån ränta, procent 2 3, 3,7 2,6 2,1 2,6,, -,5 -,4 5-års ränta, procent 4,1 4,8 4,1 3,9 4,7 -,2 -,1 -,2,2 Prisbasbelopp, tkr 38,6 39,3 39,3 39,3 39,4, -,1,, fp=fasta priser, lp=löpande priser, SB=Statsbudget, BP4:2=Budgetprognos 24:2 (ESV:s föregående prognos) VÅP=Regeringens prognos i 24 års ekonomiska vårproposition 1, 23 2 Regeringens prognos avser 6-månaders ränta. 3 Observera att jämförelse görs mot den uppdatering av KI:s marsprognos som låg till grund för BP4:2, inte mot KI:s juniprognos. 14

15 1 6 Statsskulden Procent av BNP ) Källa: RGK och ESV Okonsoliderad statsskuld Okonsoliderad statsskuld i procent av BNP Konsoliderad statsskuld i procent av BNP Statsskulden ökar till följd av underskotten Skuldnivån vid ingången av 23 har dessutom höjts som följd av ändrat skuldbegrepp. I procent av BNP ökar därför skulden 23. Den fortsätter emellertid att öka något 24 för att vända nedåt Okonsoliderad statsskuld vid ingången av året Okonsoliderad statsskuld vid utgången av året Förändring Budgetsaldo Okonsoliderad statsskuld i procent av BNP 5,4% 5,5% 49,3% Konsoliderad statsskuld i procent av BNP 48,6% 48,8% 47,7% 1 Till följd av ändrat skuldbegrepp från och med 23 är skulden 44 miljarder kronor högre vid ingången av 23 än vid utgången av 22 (motsvarande 1,8 procent av BNP). Anm. Förändringen av statsskulden som andel av BNP (skuldkvoten) påverkas av flera faktorer. De sammanfattas förenklat i den så kallade skuldekvationen, se Budgetprognos 24:2 sid Här redovisas som huvudbegrepp den okonsoliderade statsskulden, det vill säga utan eliminering av statliga myndigheters innehav av statspapper. Detta skuldbegrepp är mest relevant för beräkningen av statsskuldsräntorna. Från och med 22 är den konsoliderade statsskulden, alltså efter det att statliga myndigheters innehav räknats bort, cirka 4 miljarder kronor lägre än den okonsoliderade skulden (motsvarande 1,7 procent av BNP). Det konsoliderade begreppet är lämpligt att använda när skulden sätts i relation till BNP. Före 22 var det statliga innehavet av statspapper relativt marginellt. Under andra halvåret 22 ökade statens innehav då några myndigheter omvandlade inlåning i Riksgäldskontoret till statspapper. Se vidare temaavsnittet i Budgetprognos 23:1 Nya statsskuldsbegrepp 23 samt Underlag till årsredovisning för staten

16 Engångsposter m.m. som påverkar statsbudgeten Poster Anslag: Bidrag till kapitalet i Europeiska investbanken -1,8-1,7 -,9 OM Gruppen AB, aktieköp -,5 Arealersättning, årsförskjutning 3,5-4,, 4, Djurbidrag, miljöers. m.m, årsförskjutning 2,3-2,3 Läkemedelsersättning, månadsförskjutningar -,3,3 Förskott/Senareläggning EU-avgift -1,7-1,5 5,8-2,5 Omvärderingspost statsskuldsräntor -2,3 Inkomsttitlar: Momseffekt på grund av EU-inträdet -8,2 Infasningsrabatt EU 4,5 3,6,7,3 Ändrade redovisningsperioder moms 12,9 Pensionsskatt f.d. affärsverk 3,9 Nordbanken, aktieförsäljning 6,7 8, Nordbanken, extra utdelning 2, Nordbanken, inlösen av aktier 5, Fastighetsförsäljning Akademiska hus 1,8 Stadshypotek, aktieförsäljning 7,6 Securum, utdelning och aktieförsäljning 6,3 3,9 Statens fastighetsverk, inleverans av överskott 1,1,6 Statens fastighetsverk, försäljning av fastigheter,5 Enator, utdelning och aktieförsäljning 1,2 SAQ Kontroll AB, aktieförsäljning,3 Delpensionsfonden m.m. 8,1 Statlig ink.skatt till kommuner ( 2-lappen ) -1,3 Stattum, förhöjd aktieutdelning samt reavinstskatt 12,8 Celsius AB, aktieförsäljning (delbelopp),5 Telia AB, aktieförsäljning 61, Återbetalning Alecta (f.d. SPP), skatteeffekt 1, Extraordinär utdelning från Riksbanken 2, 2, Extraordinär utdelning från TeliaSonera 4,5 Summa anslag och inkomsttitlar 3,2 25,5 22,7 13, -,5 77,5 24,5 16,8 9,8 -,3 2,2 Kassamässig korrigering: Bostadslån 26,9 Överföring från AP-fonden 45, 45, 46,3 8,7 13,7 4, 1,9 Utdelning från Riksbanken, statsobligationer -19,6 Förskott/Senareläggning EU-avgift 1,7 1,5-5,8 2,5 Omvandling av RGK-inlåning till statsobligationer 39,1 Omvärderingspost statsskuldsräntor 2,3 RGK:s nettoutlåning: Premiepensionsmedel, inbetalning 9,1 1,5 12,1 13,7 26,1 24,9 2,3 22, 22,2 21,2 24,8 Premiepensionsmedel, utbetalning -56, -18,2-2,3-21,5-22,2-23, Premiepensionsmynd, köp av statsobligationer -7,9 -,9 Kärnavfallsfonden 19,1 1,3,2 1,9,7,9 2,7-1,1 Bankinsättningsgarantin 1, 2,1 2,1 2,3 2,3,9-2,7 -,4 Försäljning av Retriva 4,1 Återbetalning av Securumlån 1, Venantius lån -2, 14, 6, Sveaskog, överbryggningskredit -12, 12, Omvandling av RGK-inlåning till statsobligationer -39,1 Omstrukturering av statliga bolag, extra utdelningar m.m. 2,3,1 Omstrukturering av statliga bolag, kapitaltillskott -2,1 -,3 Övrigt, netto (främst övriga bolag/affärsverk) 6,6 14, 9,2,6-2,7 1,8-8,1-5,6 2,1-2,2-3, Summa kassamässig korrigering och RGK:s nettoutlåning 22,6 62,7 3,6 17,6 72,6 18,7 12,2 12,6 8,6 3,,7 Totala engångseffekter m.m. 25,8 88,2 53,3 3,6 72, 96,2 36,7 29,4 18,4 2,8 2,9 Utfall Prognos 16

17 Budgetsaldo 2 24 Rullande tolvmånaders tal a- o- 1 a- 1 1 o- 1 2 a- 2 2 o- 2 3 a- 3 3 o- 3 4 a- 4 4 o- 4-1 Budgetsaldot har gradvis försämrats sedan toppnivån sommaren 2. Försämringen beräknas fortsätta återstoden av året, men i slutet av perioden syns en liten förbättring genom att utgifter har förskjutits till nästa år samt en starkare inkomstutveckling. Takbegränsade utgifter och inkomster Procentuell årlig förändring av rullande tolvmånaderstal 4% Takutgifter 4% 1% Inkomster 1% 5% 5% 2% 2% % % -5% -5% % 1 a- 1 1 o- 1 2 a- 2 2 o- 2 3 a- 3 3 o- 3 4 a- 4 4 o- 4 % -1% a- 1 1 o- 1 1 a- 2 2 o- 2 2 a- 3 3 o- 3 3 a- 4 4 o % Ökningstakten i utgiftsnivån är förhållandevis jämn. Den stadiga ökningen leder dock fortfarande till ett överskridande av utgiftstaket mot slutet av 24 om inte ågärder vidtas. Inkomstnivån har stadigt sjunkit sedan sommaren 21 genom bortfall av engånsinkomster och konjunkturell försvagning av skattebaserna. Minskningen bromsades dock upp i slutet av förra året och nu syns ett tydligt trendbrott. 17

18 Uppräkningsfaktorer inom kommunskattesystemet Prognostillfälle Fastställda (avser förskott 21) 1,64 1,512 Budgetprognos 2:4 1,754 1,572 1,485 1,694 Budgetprognos 21:1 1,692 1,552 1,472 Budgetprognos 21:2 1,7 1,547 1,475 1,811 1,39 Budgetprognos 21:3 1,7 1,53 1,44 Fastställda (avser förskott 22) 1,554 1,51 Budgetprognos 21:4 1,747 1,621 1,484 1,545 1,388 1,424 Budgetprognos 22:1 1,747 1,613 1,494 1,658 Budgetprognos 22:2 1,747 1,614 1,537 1,644 1,462 1,438 Budgetprognos 22:3 1,747 1,616 1,587 1,695 Fastställda (avser förskott 23) 1,5 1,61 Budgetprognos 22:4 1,746 1,636 1,569 1,578 1,476 1,468 Budgetprognos 23:1 1,746 1,636 1,578 1,543 1,485 1,458 Budgetprognos 23:2/3 1,746 1,636 1,578 1,47 1,447 Fastställda (avser förskott 24) 1,5 1,35 Budgetprognos 23:4 1,746 1,636 1,578 1,52 1,47 1,49 Budgetprognos 24:1 1,746 1,636 1,528 1,411 1,333 1,358 Budgetprognos 24:2 1,746 1,636 1,528 1,411 1,358 1,369 Budgetprognos 24:3 1,746 1,636 1,528 1,472 1,368 1,428 18

Bilaga 5. Tabellsamling

Bilaga 5. Tabellsamling Bilaga 5 Tabellsamling Utfall för statens budget 2008 2012 Miljarder kronor 2008 2009 2010 2011 2012 Inkomster 901,3 709,5 779,5 872,4 787,6 Statens skatteinkomster 808,7 705,8 779,5 840 792,4 Övriga

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2019 ESV 2019:24

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2019 ESV 2019:24 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 2019 ESV 2019:24 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2016 ESV 2016:57 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2015 ESV 2015:65 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Uppdaterad septemberprognos ESV 2013:51

Uppdaterad septemberprognos ESV 2013:51 Uppdaterad septemberprognos 2013-09-25 ESV 2013:51 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande

Läs mer

Regeringens proposition 1997/98:1

Regeringens proposition 1997/98:1 Regeringens proposition 1997/98:1 Budgetpropositionen för 1998 Förslag till statsbudget för budgetåret 1998, reviderad finansplan, ändrade anslag för budgetåret 1997, vissa skattefrågor, m.m. . Regeringens

Läs mer

Regeringens proposition 1998/99:100

Regeringens proposition 1998/99:100 Regeringens proposition 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårproposition Förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1999, skattefrågor, kommunernas ekonomi

Läs mer

Budgetprognos 2000:2. Analys

Budgetprognos 2000:2. Analys 2000-06-06 Budgetprognos 2000:2 Analys BP 2000:2, Analys Budgetprognoser Budgetprognospublikationen består av två separata delar. Budgetprognos Analys innehåller övergripande och fördjupad analys samt

Läs mer

Budgetprognos 2000:3. Analys & Tabeller

Budgetprognos 2000:3. Analys & Tabeller 2000-09-12 Budgetprognos 2000:3 Analys & Tabeller BP 2000:3, Analys & Tabeller Budgetprognoser Budgetprognospublikationen består denna gång av en gemensam analys- och tabelldel. ESV:s budgetprognoser tillhandahålls

Läs mer

ESV 2005:16. Budgetprognos 2005:3. Analys

ESV 2005:16. Budgetprognos 2005:3. Analys ESV 2005:16 Budgetprognos 2005:3 Analys Budgetprognos Analys tillhandahålls kostnadsfritt i enstaka exemplar eller genom prenumeration. Budgetprognos Analys, tabeller och pressmeddelande finns på www.esv.se.

Läs mer

Budgetprognos 2000:4. Analys

Budgetprognos 2000:4. Analys 2000-12-12 Budgetprognos 2000:4 Analys BP 2000:4, Analys Budgetprognoser Budgetprognospublikationen består av två separata delar. Budgetprognos Analys innehåller övergripande och fördjupad analys samt

Läs mer

Budgetprognos 2000:1. Analys

Budgetprognos 2000:1. Analys 2000-03-30 Budgetprognos 2000:1 Analys BP 2000:1, Analys Budgetprognoser Budgetprognospublikationen består av två separata delar. Budgetprognos Analys innehåller övergripande och fördjupad analys samt

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2018:3. 25 oktober 2018

Statsupplåning prognos och analys 2018:3. 25 oktober 2018 Statsupplåning prognos och analys 218:3 25 oktober 218 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån Finansieringssystemet

Läs mer

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017 Statsupplåning prognos och analys 2017:1 22 februari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån

Läs mer

Budgetprognos 2008:3 Analys ESV 2008:31

Budgetprognos 2008:3 Analys ESV 2008:31 Budgetprognos 28:3 Analys ESV 28:31 Budgetprognosen kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen i olika format.

Läs mer

Statens budget och de offentliga finanserna Januari 2019

Statens budget och de offentliga finanserna Januari 2019 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Januari 219 Sammanfattning Högkonjunkturen har passerat toppen Miljarder kronor 12 1 8 Finansiellt sparande i offentlig sektor av BNP 3, 2,5 2, 6 1,5

Läs mer

Statsbudgetens utfall 2005

Statsbudgetens utfall 2005 2006-03-15 Dnr: ESV 60-214/2006 2006:10 Statsbudgetens utfall Ekonomistyrningsverket Statsbudgetens utfall 2006-03-15 ESV 2006:10 Dnr 64-179/2006 Statsbudgetens utfall Denna publikation är utgiven av:

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2018:2. 19 juni 2018

Statsupplåning prognos och analys 2018:2. 19 juni 2018 Statsupplåning prognos och analys 2018:2 19 juni 2018 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån Finansiell

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2017:3. 25 oktober 2017

Statsupplåning prognos och analys 2017:3. 25 oktober 2017 Statsupplåning prognos och analys 2017:3 25 oktober 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån

Läs mer

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? ESV:s budgetprognoser fungerar som beslutsunderlag för regeringen och beräknas utifrån de regler som gäller vid respektive prognostillfälle. På uppdrag av

Läs mer

Statens budget och de offentliga finanserna November 2016

Statens budget och de offentliga finanserna November 2016 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 216 Sammanfattning Stark men avtagande BNP-tillväxt Finansiellt sparande runt nollstrecket trots stark sysselsättningsökning och stora skattehöjningar

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2019:1. 20 februari 2019

Statsupplåning prognos och analys 2019:1. 20 februari 2019 Statsupplåning prognos och analys 2019:1 20 februari 2019 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017

Statsupplåning prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017 Statsupplåning prognos och analys 2017:1 22 februari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2019:2. 18 juni 2019

Statsupplåning prognos och analys 2019:2. 18 juni 2019 Statsupplåning prognos och analys 2019:2 18 juni 2019 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och finansiering

Läs mer

Budgetprognos 2004:2

Budgetprognos 2004:2 Budgetprognos 2004:2 Tema Statsskulden och befolkningsutvecklingen - då, nu och sedan Statsskulden och befolkningsutvecklingen då, nu och sedan Återblick på statsskulden och befolkningsutvecklingen Statsskuldens

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Budgetprognos 2008:1 Analys ESV 2008:9

Budgetprognos 2008:1 Analys ESV 2008:9 Budgetprognos 28:1 Analys ESV 28:9 Budgetprognos Analys och tabeller kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2018:1. 21 februari 2018

Statsupplåning prognos och analys 2018:1. 21 februari 2018 Statsupplåning prognos och analys 2018:1 21 februari 2018 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2016

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2016 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna April 216 Sammanfattning Finansiellt sparande väsentligt bättre än i december Statens lånebehov kraftigt nedreviderat 216 Utgiftstaket klaras men utrymmet

Läs mer

ESV 2007:2. Budgetprognos 2007:2. Analys

ESV 2007:2. Budgetprognos 2007:2. Analys ESV 2007:2 Budgetprognos 2007:2 Analys Budgetprognos Analys tillhandahålls kostnadsfritt i enstaka exemplar eller genom prenumeration. Budgetprognos Analys, tabeller och pressmeddelande finns på www.esv.se.

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2017:2. 20 juni 2017

Statsupplåning prognos och analys 2017:2. 20 juni 2017 Statsupplåning prognos och analys 2017:2 20 juni 2017 Minskad upplåning när Riksbankens valutareserv antas dras ned Nettolånebehovet 2018 beräknas till -124 miljarder kronor 107 miljarder kronor lägre

Läs mer

Statsbudgetens utfall 2006

Statsbudgetens utfall 2006 2007-03-15 Dnr: ESV 60-214/ 2007:4 Statsbudgetens utfall 2007-03-15 ESV 2007:4 Dnr 56-188/2007 Statsbudgetens utfall Denna publikation är utgiven av: Ekonomistyrningsverket Box 45316 104 30 STOCKHOLM Telefon:

Läs mer

Statens budget och de offentliga finanserna April 2018

Statens budget och de offentliga finanserna April 2018 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna April 218 Sammanfattning Högkonjunkturen toppar i år 1 Finansiellt sparande av BNP 2,5 8 2, Små överskott 218 och 219 6 4 1,5 1, 2,5 I grunden starka

Läs mer

ESV 2005:6. Budgetprognos 2005:1. Analys

ESV 2005:6. Budgetprognos 2005:1. Analys ESV 2005:6 Budgetprognos 2005:1 Analys Budgetprognos Analys innehåller en övergripande analys som tillhandahålls kostnadsfritt i enstaka exemplar eller genom prenumeration. Detaljerade tabeller finns att

Läs mer

ESV 2003:3. Budgetprognos 2003:1. Analys

ESV 2003:3. Budgetprognos 2003:1. Analys ESV 2003:3 Budgetprognos 2003:1 Analys Budgetprognospublikationen består av två separata delar. Budgetprognos Analys innehåller denna gång en övergripande analys och ett temakapitel. Analysdelen tillhandahålls

Läs mer

ESV 2007:0. Budgetprognos 2007:0. Analys

ESV 2007:0. Budgetprognos 2007:0. Analys ESV 2007:0 Budgetprognos 2007:0 Analys Budgetprognos Analys tillhandahålls kostnadsfritt i enstaka exemplar eller genom prenumeration. Budgetprognos Analys, tabeller och pressmeddelande finns på www.esv.se.

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016 Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016 Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark

Läs mer

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 1 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 1 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3.1 Internationell

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

ESV 2003:23. Budgetprognos 2003:2/3. Analys

ESV 2003:23. Budgetprognos 2003:2/3. Analys ESV 2003:23 Budgetprognos 2003:2/3 Analys Budgetprognospublikationen består av två separata delar. Budgetprognos Analys innehåller en övergripande analys och ett temakapitel. Analysdelen tillhandahålls

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 2015 Sammanfattning Kraftigt ökade utgifter för migration och integration BNP över sin potentiella nivå 2017 Utgiftstaket klaras men marginalerna

Läs mer

ESV 2003:27. Budgetprognos 2003:4. Analys

ESV 2003:27. Budgetprognos 2003:4. Analys ESV 2003:27 Budgetprognos 2003:4 Analys Budgetprognos Analys innehåller en övergripande analys som tillhandahålls kostnadsfritt i enstaka exemplar eller genom prenumeration. Detaljerade tabeller finns

Läs mer

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 1 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 1 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5.1 Internationell

Läs mer

Prognosutvärdering 2015 ESV 2016:36

Prognosutvärdering 2015 ESV 2016:36 Prognosutvärdering 20 ESV 2016:36 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig

Läs mer

Prognosutvärdering 2016 ESV 2017:53

Prognosutvärdering 2016 ESV 2017:53 Prognosutvärdering 20 ESV 2017:53 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Augusti 2018 ESV 2018:50

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Augusti 2018 ESV 2018:50 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Augusti 2018 ESV 2018:50 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

2 Förslag till riksdagsbeslut

2 Förslag till riksdagsbeslut 2 Förslag till riksdagsbeslut 2 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen såvitt avser den ekonomiska politiken och utgiftstaket 1. godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska

Läs mer

BILAGA A BESPARING PÅ INVANDRING OCH INTEGRATION

BILAGA A BESPARING PÅ INVANDRING OCH INTEGRATION sid 1 av8 BILAGA A BESPARING PÅ INVANDRING OCH INTEGRATION I denna bilaga redogörs för hur Sverigedemokraterna skapar ett budgetutrymme genom att föra en mer restriktiv invandringspolitik. Den grupp som

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5. Internationell

Läs mer

Statens budget och de offentliga finanserna April 2017

Statens budget och de offentliga finanserna April 2017 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna April 217 Sammanfattning Tillväxt och arbetsmarknad på högvarv Offentliga finanser starkare än väntat Låg beskattning av förmånsbilar BNP-tillväxt Procent

Läs mer

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3. Internationell

Läs mer

ESV 2007:3. Budgetprognos 2007:3. Analys

ESV 2007:3. Budgetprognos 2007:3. Analys ESV 27:3 Budgetprognos 27:3 Analys Budgetprognos Analys tillhandahålls kostnadsfritt i enstaka exemplar eller genom prenumeration. Budgetprognos Analys, tabeller och pressmeddelande finns på www.esv.se.

Läs mer

Bilaga 3. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 3. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 3 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 3 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5. Internationell

Läs mer

ESV 2007:4. Budgetprognos 2007:4. Analys

ESV 2007:4. Budgetprognos 2007:4. Analys ESV 27:4 Budgetprognos 27:4 Analys Budgetprognos Analys tillhandahålls kostnadsfritt i enstaka exemplar eller genom prenumeration. Budgetprognos Analys, tabeller och pressmeddelande finns på www.esv.se.

Läs mer

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6. Internationell

Läs mer

Budgetprognos 2003:4

Budgetprognos 2003:4 Budgetprognos 23:4 Tema Statsbudgetens saldo - det långa perspektivet Statsbudgetens saldo det långa perspektivet Budgetsaldot försvagas nu jämfört med tidigare bedömningar, genom högre utgifter men framför

Läs mer

Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46

Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46 Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig

Läs mer

Rapport Tidsserier för Årsredovisning för staten :35

Rapport Tidsserier för Årsredovisning för staten :35 Rapport Tidsserier för sredovisning för staten 2015 2016:35 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan

Läs mer

Rapport Prognosutvärdering 2018 ESV 2019:33

Rapport Prognosutvärdering 2018 ESV 2019:33 Rapport Prognosutvärdering 20 ESV 20:33 Publikationen kan laddas ner från ESV:s webbplats esv.se. Datum: 20-05-10 Dnr: 20-00386 ESV-nr: 20:33 Copyright: ESV Rapportansvarig: Håkan Carlsson, Patrik Jonasson,

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55 Statens budget och de offentliga finanserna September 2015 ESV 2015:55 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Bilaga 2. Effekterna på de offentliga finanserna av regeringens politik så redovisas de i budgetpropositionen

Bilaga 2. Effekterna på de offentliga finanserna av regeringens politik så redovisas de i budgetpropositionen Bilaga 2 Effekterna på de offentliga finanserna av regeringens politik så redovisas de i budgetpropositionen Bilaga 2 Effekterna på de offentliga finanserna av regeringens politik så redovisas de i budgetpropositionen

Läs mer

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5.1 Global

Läs mer

Rapport Utfallet för statens budget. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten 2015 ESV 2016:22

Rapport Utfallet för statens budget. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten 2015 ESV 2016:22 Rapport et för statens budget del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten ESV 2016:22 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade

Läs mer

Sida: 36. Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män har strukits.

Sida: 36. Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män har strukits. Promemoria 2016-09-23 Finansdepartementet Rättelseblad prop. 2016/17:1, volym 1a Avsnitt: 1.5 Fler jobb Sida: 36 Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män

Läs mer

Rapport Tidsserier för Årsredovisning för staten 2018

Rapport Tidsserier för Årsredovisning för staten 2018 Rapport Tidsserier för sredovisning för staten 2018 Publikationen kan laddas ner från ESV:s webbplats esv.se. Datum: 2019-07-01 Dnr: 2019-00914 ESV-nr: 2019:37 Copyright: ESV Rapportansvarig: Joulia Cerón

Läs mer

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3.1 Internationell

Läs mer

Statens budget och de offentliga finanserna November 2017

Statens budget och de offentliga finanserna November 2017 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 217 Sammanfattning Expansiv finanspolitik driver på konjunkturen Sparandet är lågt givet konjunkturen Expansiv finanspolitik höjer tillväxten

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Finansutskottets betänkande 2012/13:FiU4 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Sammanfattning Finansutskottet behandlar i detta betänkande utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Utskottet tillstyrker

Läs mer

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING 2000-12-11 STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING =Prognosen för 2000 indikerar ett budgetöverskott på 88,1 miljarder kr. Justerat för tillfälliga betalningar beräknas ett överskott på ca 40 miljarder. =Prognosen

Läs mer

ESV 2004:11. Budgetprognos 2004:2. Analys

ESV 2004:11. Budgetprognos 2004:2. Analys ESV 2004:11 Budgetprognos 2004:2 Analys Budgetprognos Analys innehåller en övergripande analys som tillhandahålls kostnadsfritt i enstaka exemplar eller genom prenumeration. Detaljerade tabeller finns

Läs mer

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 1 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 1 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning 1 Tabeller Den makroekonomiska utvecklingen...

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55 Statens budget och de offentliga finanserna September 2015 ESV 2015:55 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna. September 2009 ESV 2009:25

Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna. September 2009 ESV 2009:25 Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna September 29 ESV 29:25 1 Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller till prognosen

Läs mer

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6. Internationell

Läs mer

Övergångsregeringens budgetproposition för 2019

Övergångsregeringens budgetproposition för 2019 Övergångsregeringens budgetproposition för 2019 Torsdagen den 15 november Magdalena Andersson Finansdepartementet 1 Agenda Sammanfattning Bestämmelser och riktlinjer Principer för budgetarbetet och budgetpropositionen

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också

Läs mer

5 Uppföljning av 1999, prognos och tilläggsbudget

5 Uppföljning av 1999, prognos och tilläggsbudget 5 Uppföljning av 1999, prognos och tilläggsbudget för 2000 5 Uppföljning av 1999, prognos och tilläggsbudget för 2000 5.1 Inledning För budgetåret 1999 redovisas ett preliminärt utfall i avsnitt 5.2.

Läs mer

Rapport Utfallet för statens budget. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten 2014 ESV 2015:24

Rapport Utfallet för statens budget. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten 2014 ESV 2015:24 Rapport et för statens budget del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten ESV 2015:24 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade

Läs mer

Tabell 1: Ersättningsnivåer för arbetslöshetsförsäkringen, inget försörjningsansvar

Tabell 1: Ersättningsnivåer för arbetslöshetsförsäkringen, inget försörjningsansvar 2017-06-22 Dnr 2017:852 Rapport från utredningstjänsten NIVÅER OCH VARAKTIGHET FÖR A-KASSAN Vad blir den offentligfinansiella effekten av att höja taket i a-kassan till 1 200 kr per dag under 100 dagar

Läs mer

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6.1 Internationell

Läs mer

Rapport. Tidsserier för Årsredovisning för staten :29

Rapport. Tidsserier för Årsredovisning för staten :29 Rapport Tidsserier för sredovisning för staten 2014 2015:29 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan

Läs mer

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING 2000-11-09 STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING =Riksgäldskontorets prognos för 2000 indikerar ett budgetöverskott på 84,7 miljarder kr. I föregående prognos beräknades överskottet bli 80 90 miljarder. Justerat

Läs mer

Rapport. Tidsserier för Årsredovisning för staten :55

Rapport. Tidsserier för Årsredovisning för staten :55 Rapport Tidsserier för sredovisning för staten 2016 2017:55 Publikationen kan laddas ner från ESV:s webbplats esv.se. Datum: 2017-06-21 Dnr: 5.5-522/2017 ESV-nr: 2017:55 Copyright: ESV Rapportansvarig:

Läs mer

Budgetprognos 2009:2 Analys ESV 2009:21

Budgetprognos 2009:2 Analys ESV 2009:21 Budgetprognos 2009:2 Analys ESV 2009:21 ESV:s budgetprognoser innehåller uppdrag från myndigheter eller egeninitierade utredningar. Budgetprognos Analys och tabeller kan laddas ner som PDF från www.esv.se.

Läs mer

Uppföljning och redovisning inom staten. Eva Engberg och Mikael Marelius

Uppföljning och redovisning inom staten. Eva Engberg och Mikael Marelius Uppföljning och redovisning inom staten Eva Engberg och Mikael Marelius Agenda Rapportering och uppföljning i staten Statens budget Resultat- och balansräkning för staten Nationalräkenskaper Rapportering

Läs mer

Direkta effekter av högre räntor på statens inkomster från kapitalskatt

Direkta effekter av högre räntor på statens inkomster från kapitalskatt Konjunkturläget oktober 2018 69 FÖRDJUPNING Direkta effekter av högre räntor på statens inkomster från kapitalskatt Ränteläget är för närvarande mycket lågt men väntas bli högre. Förändringar i ränteläget

Läs mer

Rapport. Tidsserier för Årsredovisning för staten :37

Rapport. Tidsserier för Årsredovisning för staten :37 Rapport Tidsserier för sredovisning för staten 2013 2014:37 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan

Läs mer

Bilaga 1. Tabellsamling den makroekonomiska utvecklingen och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling den makroekonomiska utvecklingen och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling den makroekonomiska utvecklingen och offentliga finanser PROP. 07/8:00 Bilaga Bilaga Tabellsamling den makroekonomiska utvecklingen och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller

Läs mer

Statsskuldsräntor. 26 m.m.

Statsskuldsräntor. 26 m.m. Statsskuldsräntor 26 m.m. Förslag till statens budget för 2015 Statsskuldsräntor m.m. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 7 2 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.... 9 3 Räntor på

Läs mer

Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet

Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet 2011-05-06 1/8 Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet Inledning Såväl Ekonomistyrningsverket (ESV) som Finansdepartementet gör prognoser för statens budget och det finansiella sparandet

Läs mer

Rapport Prognosutvärdering 2012 2013:31

Rapport Prognosutvärdering 2012 2013:31 Rapport Prognosutvärdering 2012 2013:31 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som pdf-fil

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Budgetpropositionen för 2018

Budgetpropositionen för 2018 Konjunkturläget oktober 2017 73 FÖRDJUPNING Budgetpropositionen för 2018 Åtgärderna i budgetpropositionen för 2018 innebär, enligt Konjunkturinstitutets beräkningar, att de offentliga utgifterna ökar med

Läs mer

Rapport Utfallet på statens budget :13

Rapport Utfallet på statens budget :13 Rapport et på statens budget 2011:13 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som PDF och beställas från www.esv.se.

Läs mer