Statsbudgetens utfall 2005

Transkript

1 Dnr: ESV / :10 Statsbudgetens utfall

2 Ekonomistyrningsverket Statsbudgetens utfall ESV 2006:10 Dnr /2006 Statsbudgetens utfall Denna publikation är utgiven av: Ekonomistyrningsverket Box STOCKHOLM Telefon: Fax: ESV:s webbplats: Frågor kan ställas till avdelningen Statsredovisning vid Ekonomistyrningsverket. ISSN (76)

3 Ekonomistyrningsverket Statsbudgetens utfall Innehåll Statsbudgetens utfall Statsbudgetens saldo Statsbudgeten 2004 och Utgiftstak för staten Skillnadsanalys Makroekonomiska förutsättningar Beslut Övrigt Underliggande saldo Underliggande saldo Engångseffekter Statsbudgetens inkomster Skatter m.m Övriga inkomster Statsbudgetens utgifter Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad Utgiftsområde 14 Arbetsliv Utgiftsområde 15 Studiestöd Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Utgiftsområde 19 Regional utveckling Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Utgiftsområde 21 Energi Utgiftsområde 22 Kommunikationer Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar Utgiftsområde 24 Näringsliv Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen Minskning av anslagsbehållningar Riksgäldskontorets nettoutlåning Kassamässig korrigering Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Tabellförteckning Tabell 1 Statsbudgetens utfall... 6 Tabell 2 Statsbudgetens utfall Tabell 3 Takbegränsade utgifter...8 Tabell 4 Skillnader mellan utfall och statsbudget för (76)

4 Ekonomistyrningsverket Statsbudgetens utfall Tabell 5 Makroekonomiska förutsättningar för Tabell 6 Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo åren Tabell 7 Vissa engångsposters påverkan på statsbudgetens saldo och Tabell 8 Statsbudgetens inkomster Tabell 9 Skatter m.m Tabell 10 Övriga inkomstskatter Tabell 11 Socialavgifter och löneskatter Tabell 12 Skatt på egendom Tabell 13 Skatt på varor och tjänster Tabell 14 Betalningsdifferenser, skattekonto Tabell 15 Nedsättning av skatter Tabell 16 Övriga inkomster, sammanfattning Tabell 17 Inkomster av statens verksamhet, översikt Tabell 18 Rörelseöverskott Tabell 19 Ränteinkomster Tabell 20 Aktieutdelning 2004 och Tabell 21 Inkomster av försåld egendom Tabell 22 Återbetalning av lån Tabell 23 Kalkylmässiga inkomster...32 Tabell 24 Statliga pensionsavgifter Tabell 25 Bidrag m.m. från EU Tabell 26 Statsbudgetens utgifter m.m Tabell 27 Indragningar Tabell 28 Medgivna överskridanden Tabell 29 Statsbudgeten fördelad på politikområden Tabell 30 Realekonomisk fördelning av statsbudgeten Tabell 31 Statsbudgetens utgiftsområden realekonomiskt fördelade Tabell 32 UO 1 Rikets styrelse Tabell 33 UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Tabell 34 UO 3 Skatt, tull och exekution Tabell 35 UO 4 Rättsväsendet Tabell 36 UO 5 Internationell samverkan Tabell 37 UO 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet Tabell 38 UO 7 Internationellt bistånd Tabell 39 UO 8 Invandrare och flyktingar Tabell 40 UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Tabell 41 UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Tabell 42 UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Tabell 43 UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Tabell 44 UO 13 Arbetsmarknad Tabell 45 UO 14 Arbetsliv Tabell 46 UO 15 Studiestöd Tabell 47 UO 16 Utbildning och universitetsforskning Tabell 48 UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Tabell 49 UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Tabell 50 UO 19 Regional utveckling Tabell 51 UO 20 Allmän miljö- och naturvård Tabell 52 UO 21 Energi Tabell 53 UO 22 Kommunikationer Tabell 54 UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar Tabell 55 UO 24 Näringsliv Tabell 56 UO 25 Allmänna bidrag till kommuner Tabell 57 UO 26 Statsskuldsräntor m.m Tabell 58 Räntor på statsskulden Tabell 59 Räntor och valutakurser 2000 årsgenomsnitt Tabell 60 UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen (76)

5 Ekonomistyrningsverket Statsbudgetens utfall Tabell 61 Minskning av anslagsbehållningar 1) Tabell 62 Specifikation av anslag med anslagsbehållning > 1000 miljoner kronor Tabell 63 Riksgäldskontorets nettoutlåning Tabell 64 Kassamässig korrigering...74 Tabell 65 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Bilagor Bilaga 1 Specifikation av statsbudgetens inkomster för budgetåret Bilaga 2 Specifikation av statsbudgetens utgifter för budgetåret Bilaga 3 Månadsfördelade inkomster Bilaga 4 Månadsfördelade utgifter 5 (76)

6 Ekonomistyrningsverket Statsbudgetens utfall 1 Statsbudgetens saldo Statsbudgeten skall omfatta alla inkomster och utgifter, med vissa specificerade undantag, samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov enligt 16 lagen (1996:1059) om statsbudgeten. Statsbudgetens saldo är därmed detsamma som statens lånebehov (med omvänt tecken). Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna. Budgetsaldot uppgick till miljoner kronor. I statsbudgeten beräknades budgetsaldot till miljoner kronor. Med statsbudgeten avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2004, exklusive tilläggsbudget. Skillnaden mellan utfallet och statsbudgeten blev därmed miljoner kronor. Tabell 1 Statsbudgetens utfall Skillnad Stats- Tilläggs- mot statsbudget 1 budget budget Inkomster Skatter m.m Övriga inkomster Utgifter Utgiftsområde 1-25 och Statsskuldsräntor m.m. (UO 26) Riksgäldskontorets nettoutlåning Kassamässig korrigering Budgetsaldo Med statsbudgeten avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2004, exkl. tilläggsbudget. 6 (76)

7 Ekonomistyrningsverket Statsbudgetens utfall 2 Statsbudgeten 2004 och I tabellen nedan redovisas statsbudgetens utfall för 2004 och. Enligt Statsbudgetens utfall 2004 blev statsbudgetens saldo ett underskott på miljoner kronor. I juni justerade Riksgäldskontoret lånebehovet för 2004 till miljoner kronor (Budgetpropositionen för 2006, volym 1 s. 109). Jämfört med det justerade utfallet för 2004 har således statsbudgetens saldo förändrats med miljoner kronor. Statsbudgetens inkomster ökade med miljoner kronor (7,4 procent) mellan 2004 och. Skatter m.m. ökade med miljoner kronor. Av detta belopp avser miljoner kronor Fysiska personer inkomstskatt och miljoner kronor Juridiska personers inkomstskatt. Socialavgifter och löneskatter ökade med miljoner kronor och Mervärdesskatt med miljoner kronor. Inkomsttiteln Utjämningsavgift för kommuner och landsting upphörde vid utgången av et för 2004 uppgick till miljoner kronor. Den tidigare inkomstutjämningen och det generella statsbidraget avskaffades och ett nytt statligt utjämningsbidrag infördes (avsnitt 6.1 Skatter m.m. Utjämningsavgift och kompensation för mervärdesskatt och avsnitt 7.25 Allmänna bidrag till kommuner). Övriga inkomster ökade med miljoner kronor och det beror främst på TeliaSoneras och Nordeas återköp av aktier. Statsbudgetens utgifter minskade med miljoner kronor (1,8 procent) mellan 2004 och. Utgifterna för utgiftsområden exklusive Statsskuldsräntor m.m. ökade med miljoner kronor. Utgifterna för utgiftsområde Jord- och skogsbruk, fiske och anslutande näringar ökade med miljoner kronor. Utgifterna för utgiftsområdena Internationellt bistånd, Arbetsmarknad, och Kommunikationer ökade med över miljoner kronor vardera. Allmänna bidrag till kommuner minskade med bl.a. till följd av den nämnda förändringen av inkomstutjämningen mellan kommunerna. Räntor på statsskulden m.m. minskade med miljoner kronor. Tabell 2 Statsbudgetens utfall Skillnad mot 2004 Inkomster Skatter m.m Övriga inkomster Utgifter Utgiftsområde 1-25 och Statsskuldsräntor m.m. (UO 26) Kassamässig korrigering Riksgäldskontorets nettoutlåning Budgetsaldo (76)

8 Ekonomistyrningsverket Statsbudgetens utfall 3 Utgiftstak för staten Det statliga utgiftstaket för fastställdes i statsbudgeten till miljoner kronor av riksdagen. Samtliga utgiftsområden exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. omfattas av utgiftstaket. I de takbegränsade utgifterna ingår även utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Enligt statsbudgetens utfall uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till miljoner kronor. Det innebär att det statliga utgiftstaket underskreds med miljoner kronor. År 2004 underskreds taket med miljoner kronor. Tabell 3 Takbegränsade utgifter Skillnad 2004 Utgiftsområden exklusive statsskuldsräntor m.m Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Takbegränsade utgifter Marginal till utgiftstaket Utgiftstak för staten (76)

9 Ekonomistyrningsverket Statsbudgetens utfall 4 Skillnadsanalys I detta avsnitt görs en analys av orsakerna till skillnaderna mellan utfallet och statsbudgeten för. Syftet är att särskilja de skillnader som beror på den makroekonomiska utvecklingen och de som beror på beslut (propositioner, regerings- och EU-beslut). Resterande del av skillnaderna beror på andra faktorer, t.ex. företagens vinstutveckling, utvecklingen av antalet sjukdagar m.m. De redovisas under Övrigt. Statsbudgetens saldo visade ett överskott på miljoner kronor. Det är miljoner kronor bättre än det i statsbudgeten beräknade underskottet. Framför allt är det kategorin Övrigt som bidragit till det förbättrade saldot. Av tabellen framgår skillnader för utgifter, inkomster och saldo i förhållande till statsbudgeten. Efter tabellen kommenteras kortfattat kategorierna Makroekonomiska förutsättningar och Beslut. Där framgår bl.a. vilka större utgifts- respektive inkomstposter som ingår i dessa kategorier. Under kategorin Övrigt redovisas slutligen några av de större resterande posterna. Tabell 4 Skillnader mellan utfall och statsbudget för Total varav skillnad Beslut Makroförutsättn. Totalt Prop./ Reg. EUbeslut Övrigt Utgifter Utgiftsområden, exklusive räntor Statsskuldsräntor m.m Myndigheters m.fl. in- och utlåning i RGK Inkomster Budgetsaldo Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket. RGK:s nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost. 9 (76)

10 Ekonomistyrningsverket Statsbudgetens utfall 4.1 Makroekonomiska förutsättningar Förändrade makroekonomiska förutsättningar påverkade statsbudgetens saldo positivt med miljoner kronor. I första hand var det utgifterna för statsskuldsräntor som blev lägre än beräknat till följd av lägre räntenivåer. Tabell 5 Makroekonomiska förutsättningar för Diff. fr Procentuell förändring från föregående år: BNP (fp) 3,0 2,7-0,3 3,7 Utbetald lönesumma (lp), skatteunderlag 4,4 3,9-0,5 2,5 Hushållens konsumtionsutgifter (lp) 4,3 3,5-0,8 3,2 Hushållens konsumtionsutgifter (fp) 2,7 2,4-0,3 1,8 KPI (index) 1,4 0,5-0,9 0,4 Antal sysselsatta 0,8 0,7-0,1-0,5 Nivåer: Öppen arbetslöshet, procent 1 5,5 5,9 0,4 6,0 Arbetsmarknadspolitiska program, procent 2,5 2,7 0,2 2,4 6-mån ränta, procent 3,0 1,8-1,2 2,2 5-års ränta, procent 4,5 2,8-1,7 3,8 TCW-index 124,2 128,3 4,1 126,0 Prisbasbelopp, tkr 39,4 39,4 0,0 39,3 fp=fasta priser, lp=löpande priser, =Statsbudget. 1 Enligt nya AKU. Prognosen i statsbudgeten är omräknad från 5,1 procent. Utgiftsområden exklusive räntor blev 101 miljoner kronor högre till följd av en annan makroekonomisk utveckling än vad som antogs i statsbudgeten. Högre arbetslöshet medförde att utgifterna för arbetslöshetsersättning blev miljoner kronor högre än beräknat. En lägre lönesumma än väntat medförde att utgifterna för sjukpenning blev 267 miljoner kronor lägre än i statsbudgeten. Utgifterna för statsskuldsräntor blev miljoner kronor lägre än i statsbudgeten till följd av en annan utveckling av de ekonomiska förutsättningarna. De genomsnittliga räntenivåerna blev betydligt lägre än beräknat medan en något svagare krona verkade åt motsatt håll. Inkomsterna blev miljoner kronor högre än i statsbudgeten som ett resultat av den makroekonomiska utvecklingen. En starkare ökning av konsumtionen av momsbelagda varor och tjänster tillsammans med en högre förbrukning i företag utan avdragsrätt för moms ledde till miljoner kronor högre inkomster av moms än beräknat. Den momsbelagda konsumtionen steg kraftigare än hushållens totala konsumtionsutgifter. Inkomsterna av socialavgifter och löneskatter samt fysiska personers inkomstskatt blev till följd av lönesummans svagare utveckling i stället lägre än i statsbudgeten ( respektive -750 miljoner kronor). De högre företagsskatteinkomster och realisationsvinster som den ekonomiska utvecklingen fört med sig under hänförs inte till kategorin Makro. Utvecklingen av dessa inkomster kan inte på ett enkelt sätt förklaras av någon enskild makroförutsättning. Därför redovisas skillnaderna i stället under Övrigt. 10 (76)

11 Ekonomistyrningsverket Statsbudgetens utfall 4.2 Beslut Skillnader till följd av beslut påverkade budgetsaldot negativt med miljoner kronor. Utgiftsområden exklusive statsskuldsräntor blev miljoner kronor högre än beräknat. De högre utgifterna hänför sig främst till området Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar (2 588 miljoner kronor), vilket i huvudsak beror på att vissa utbetalningar av djurbidrag och landsbygdsstöd senarelades från 2004 till januari. Under kategorin Beslut ryms såväl effekterna av års utgiftsbegränsningar som tidigareläggningar av utgifter från I stor utsträckning tog dessa beslut ut varandra. Riksgäldskontorets (RGK) nettoutlåning har till följd av beslut ökat med miljoner kronor och den kassamässiga korrigeringsposten minskat med miljoner kronor. Detta bidrar således till att försvaga budgetsaldot med miljoner kronor. När det gäller nettoutlåningen beror skillnaden främst på att RGK övertagit finansieringen av de s.k. storstadspaketen i Stockholm och Göteborg (6 838 miljoner kronor). Se vidare avsnitt 7.29 Riksgäldskontorets nettoutlåning och 7.30 Kassamässig korrigering. Inkomsterna blev miljoner kronor lägre till följd av beslut. Regeringen räknade i statsbudgeten med att inkomsterna av försåld egendom skulle uppgå till miljoner kronor. I stället uppgick dessa till miljoner kronor. Således överskattades försäljningsinkomsterna med miljoner kronor. Energiskatten blev miljoner högre till följd av att medel från kompetensutvecklingskontot i Riksgäldskontoret fördes tillbaka till inkomsttiteln i april. Övriga inkomster av statens verksamhet blev i stället miljoner kronor lägre beroende på en reglering av den så kallade kommunkontoskulden. Pengarna fördes till Riksgäldskontoret. Dessa båda transaktioner hade dock ingen effekt på budgetsaldot eftersom nettoutlåningen påverkades åt motsatt håll. 4.3 Övrigt Skillnader inom kategorin Övrigt påverkade budgetsaldot positivt med miljoner kronor. Nedan presenteras de största skillnaderna. För detaljerade förklaringar till skillnaderna hänvisas till respektive område. De totala utgifterna blev miljoner kronor lägre än beräknat till följd av faktorer som varken kan hänföras till makroförutsättningar eller beslut. Utgiftsområden exklusive räntor blev miljoner kronor lägre än i statsbudgeten. Den enskilt största förklaringen är att utgifterna för sjukpenning och rehabilitering blivit lägre ( miljoner), vilket beror på en större nedgång av antalet sjukpenningdagar än vad som antagits i statsbudgeten. Dessutom blev RGK:s nettoutlåning miljoner kronor lägre än beräknat. Den främsta förklaringen är lägre utlåning än beräknat för infrastruktur och studielån ( respektive miljoner kronor) samt till vissa andra myndigheter och statliga bolag. Vidare har inlåningen blivit högre bl.a. från Exportkreditnämnden, framför allt till följd av förtida återbetalning av skulder från Polen. Inkomsterna blev miljoner kronor högre än beräknat till följd av faktorer som hänförs till kategorin Övrigt. Juridiska personers inkomstskatt blev miljoner kronor högre än i statsbudgeten. Det beror bl.a. på en ökad upplösning av periodiseringsfonder, som en följd av räntebeläggningen av dessa fonder vid årsskiftet ( miljoner kronor), och en starkare vinstutveckling i företagen än väntat. Ytterligare en stor avvikelse mellan utfallet och statsbudgeten finns på inkomsttitel 1631 Betalningsdifferenser, övriga. et uppgick till miljoner kronor att jämföra med statsbudgetens prognos på 64 miljoner kronor. En förklaring till det höga utfallet kan vara att vissa hushåll gjort stora kompletteringsinbetalningar i slutet av året till följd av höga reavinster. 11 (76)

12 Ekonomistyrningsverket Statsbudgetens utfall Företagsskatter och realisationsvinster påverkas i hög grad av konjunktur- och börsutvecklingen. Utvecklingen av dessa inkomster kan emellertid inte på ett enkelt sätt förklaras av någon enskild makroförutsättning. Därför redovisas skillnaderna i stället under Övrigt. 12 (76)

13 Ekonomistyrningsverket Statsbudgetens utfall 5 Underliggande saldo 5.1 Underliggande saldo 1990 Statsfinanserna påverkas av tillfälliga eller engångsvisa händelser, således transaktioner av extraordinär karaktär. Förekomsten av dessa poster försvårar analysen över tiden. Genom att exkludera dem får man ett mått på den underliggande utvecklingen. I detta avsnitt identifieras större poster av denna typ för åren och (se tabell) och de största engångseffekterna för kommenteras. I diagrammet nedan visas faktiskt och underliggande saldo för perioden Justeringar har även gjorts för vissa ändrade redovisningsprinciper för att få jämförbarhet mellan åren. Miljarder kronor Diagram 1 Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo Miljarder kronor Underliggande saldo Faktiskt saldo Det faktiska saldot vände till överskott till skillnad från det underliggande saldot som fortfarande visade underskott. Det underliggande underskottet har dock minskat betydligt i förhållande till de närmast föregående åren och uppgår till miljoner kronor. Tabell 6 Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo åren Faktiskt saldo Underliggande saldo Faktiskt saldo Underliggande saldo Fr.o.m löper statsbudgeten per kalenderår. Vidare tillämpas ett nytt saldobegrepp som är identiskt med statens lånebehov. För tidigare år redovisas här därför statens lånebehov per kalenderår. Detta har dessutom justerats för åren i enlighet med dess nuvarande definition. 1 Engångsposterna fr.o.m specificeras i et av statsbudgeten 2004, tidsserier. Posterna framgår av ett Temaavsnitt i ESV:s Budgetprognos 1999:3. Se under rubrikerna Statens finanser, Officiell statistik (tab. 27) respektive Arkiv, Temaavsnitt. 13 (76)

14 Ekonomistyrningsverket Statsbudgetens utfall 5.2 Engångseffekter Engångseffekterna beräknas netto påverka saldot positivt med miljoner kronor, vilket innebär att de var större än föregående år men mindre än genomsnittet för de senaste tio åren ( miljoner kronor). Engångseffekterna har varit positiva sedan Större poster under kommenteras i detta avsnitt. Till följd av riksdagens beslut att räntebelägga företagens periodiseringsfonder från har sådana fonder i stor utsträckning upplösts i samband med bokslutet för Skatteeffekten av detta beräknas kassamässigt till miljoner kronor. Två statliga bolag har sedan början på 1990-talet tagit lån på marknaden för infrastruktursatsningar i Stockholm och Göteborg. Avsikten var att avgiftsfinansiera satsningarna men eftersom så inte blev fallet finns inte längre någon anledning att förvalta lånen vid sidan av statens ordinarie upplåning. Riksdagen har därför beslutat att Riksgäldskontoret (RGK) ska överta finansieringen av dessa s.k. storstadspaket. Statens lånebehov ökar därmed under ett antal år i den takt lånen förfaller och ersätts med lån i RGK. Påverkan var som störst under, miljoner kronor. Statsskulden ökade emellertid direkt med hela beloppet, cirka miljoner kronor, eftersom RGK gick in som låntagare och införlivade de återstående lånen i sin ordinarie skuldförvaltning. TeliaSonera har under återköpt aktier vilket inbringade miljoner kronor till staten. Vidare har staten sålt aktier i Nordea AB för miljoner kronor. För att säkerställa att utgiftstaket skulle klaras 2004 senarelade Jordbruksverket utbetalningar av djurbidrag och landsbygdsstöd från slutet av 2004 till början av. Dessutom tidigarelades delar av jordbruksstödet från början av 2006 till december. Därmed belastades med onormalt stora utbetalningar av stöd. Den negativa engångseffekt som uppstod beräknas till miljoner kronor och motsvarar tidigareläggningen till. Ett försök med trängselskatt genomförs i Stockholm från den 3 januari till 31 juli Staten finansierar kostnaderna från ett tillfälligt anslag under Utgiftsområdet Samhällsekonomi och finansförvaltning. Belastningen på detta anslag blev miljoner kronor. Inkomsterna av trängselskatt 2006 redovisas på statsbudgetens inkomstsida. En betydande del av engångseffekterna fr.o.m förklaras av den lånebehovspåverkan som uppkom till följd av överföringen från AP-fonden till staten vilken gjordes som en del i reformeringen av ålderspensionssystemet. Överföringen bestod delvis av bostadsobligationer som förvaltades av Riksgäldskontoret (RGK) tills de förföll (t.o.m. ) och påverkade då lånebehovet. Denna påverkan, som ingår i den kassamässiga korrigeringen, uppgick till miljoner kronor. Utbetalningarna av premiepensionsmedel under uppgick till miljoner kronor, medan inbetalningarna blev miljoner kronor. En positiv nettoeffekt på miljoner kronor uppstod därmed, vilket är naturligt eftersom utbetalningen för insättning på individuella pensionskonton görs först andra året efter inkomståret, när pensionsrätten fastställts. Medlen förvaltas under tiden tillfälligt av RGK. Stockholms stad inbetalade i maj, enligt avtal, i förväg sin del av finansieringen av vägprojektet Norra Länken i Stockholm, cirka miljoner kronor, till Vägverkets konto i RGK. Bidraget kommer att förbrukas under perioden Den totala effekten blev att nettoutlåningen reducerades med miljoner kronor. Den kommer sammanlagt att bli lika mycket högre de följande två åren. 14 (76)

15 Ekonomistyrningsverket Statsbudgetens utfall Polen förtidsinlöste hela sin utestående skuld till Exportkreditnämnden. Till myndighetens konto i RGK inbetalades då miljoner kronor. I december gjordes en reglering av underskotten på de s.k. kommunkontona på miljoner kronor. Medel fördes från statsbudgetens inkomstsida (inkomsttitel 2811) till Skatteverkets konton för kommunmoms i RGK. Transaktionen påverkar inte budgetsaldot, men statsbudgetens inkomster och utgifter reduceras med samma belopp. I posten Övrigt, netto ingår förändrad nettoutlåning till övriga myndigheter, bolag och affärsverk. Under ingår främst minskade lån i RGK för FMV, PPM (exklusive premiepensionsmedlen), Jernhusen AB och Luftfartsverket. Tabell 7 Vissa engångsposters påverkan på statsbudgetens saldo och 2004 Poster 2004 Anslag: Djurbidrag och landsbygdsstöd EU-avgift, senareläggning Försök med trängselskatt i Stockholm Inkomsttitlar: Statens fastighetsverk, inleverans av statskapital 710 Exportkreditnämnden, återbetalning av räntekompensation Retroaktiv justering ålderspensionssystemet TeliaSonera, kapitalåterföring Nordea, aktieförsäljning Upplösning periodiseringsfonder, skatteeffekt Reglering av underskott på kommunkontona Summa anslag och inkomsttitlar Kassamässig korrigering: Överföring från AP-fonden EU-avgift, senareläggning RGK:s nettoutlåning: Premiepensionsmedel, inbetalning Premiepensionsmedel, utbetalning PPM, ändrat statsobligationsinnehav Kärnavfallsfonden Bankinsättningsgarantin Omstrukturering av statliga bolag, extra utdelningar m m Omstrukturering av statliga bolag, kapitaltillskott Statens fastighetsverk, lån för Försäkringskassans fastigheter -814 Omfinansiering av infrastrukturlån Stockholm/Göteborg Bidrag till Vägverket för Norra Länken, Stockholm Exportkreditnämnden, förtidsåterbetalning från Polen Reglering av underskott på kommunkontona Övrigt, netto (främst övriga bolag/affärsverk) Summa kassamässig korrigering och RGK:s nettoutlåning Totala engångseffekter m.m (76)

16 Ekonomistyrningsverket Statsbudgetens utfall 6 Statsbudgetens inkomster Tabell 8 Statsbudgetens inkomster Statsbudget Nettoinkomst/ Skillnad mot Inkomster Inkomster Utgifter nettoutgift statsbudget 1000 Skatter m.m Skatt på inkomst Fysiska personers inkomstskatt, netto Juridiska personers inkomstskatt, netto Beskattning av tjänstegruppliv Socialavgifter och löneskatter Skatt på egendom Skatt på varor och tjänster Mervärdesskatt, netto Tobaksskatt Alkoholskatt Energiskatt Fordonsskatt Tullmedel Utjämningsavgift och kompensation för mervärdesskatt Betalningsdifferenser, skattekonto Nedsättning av skatter Inkomster av statens verksamhet Riksbankens inlevererade överskott Inlevererat överskott från AB Svenska Spel Aktieutdelning Offentligrättsliga avgifter Inkomster av försåld egendom Återbetalning av lån Kalkylmässiga inkomster Statliga pensionsavgifter Bidrag m.m. från EU Bidrag från EG:s jordbruksfond Summa inkomster Statsbudgetens inkomster uppgick till miljoner kronor och blev därmed miljoner kronor (4,7 procent) högre än beräkningen i den ursprungliga statsbudgeten. Skatt på inkomst uppgick till miljoner kronor, vilket är miljoner kronor högre än beräkningen i statsbudgeten. Det är främst Juridiska personers inkomstskatt som ökade. Nettoutfallet uppgick till miljoner kronor, vilket är miljoner kronor högre än beräkningen i statsbudgeten. Det beror dels på företagens ökade vinster, dels på införandet av räntebeläggning av periodiseringsfonder. Fysiska personers inkomstskatt, netto blev miljoner kronor, vilket är miljoner kronor lägre än i statsbudgeten. Denna minskning beror delvis på lägre ökningstakt av lönesumman än vad som förutsattes vid beräkningen till statsbudgeten. Socialavgifter och löneskatter uppgick till miljoner kronor. Det är miljoner kronor lägre än i statsbudgeten och beror delvis på lägre ökningstakt av lönesumman. et för Skatt på varor och tjänster blev miljoner kronor under, vilket är miljoner kronor högre än beräkningen i statsbudgeten. Mervärdesskatten och 16 (76)

17 Ekonomistyrningsverket Statsbudgetens utfall Energiskatten blev miljoner kronor respektive miljoner kronor högre än beräkningen i statsbudgeten. Under återfördes miljoner kronor, som varit avsatta för individuell kompetensutveckling, från Riksgäldskontoret till inkomsttiteln Energiskatt. et för Betalningsdifferenser, skattekonto uppgick till 335 miljoner kronor. I statsbudgeten togs Betalningsdifferens, skattekonto upp med miljoner kronor. et blev således miljoner kronor högre än beräkningen i statsbudgeten. Det avser bl.a. kompletteringsbetalningar av skatt i slutet av (positiv differens) och underskott i samband med slutskatteberäkningen i månadsskiftet november/december, som inte betalats vid årsskiftet (negativ differens). Inkomster i statens verksamhet uppgick till miljoner kronor under. Det är miljoner kronor lägre än beräkningen i statsbudgeten. Det beror främst på regleringen av kommunkontoskulden ( miljoner kronor). Riksgäldskontorets nettoutlåning på statsbudgetens utgiftssida påverkades med samma belopp. et för Aktieutdelning blev miljoner kronor, vilket är miljoner kronor högre än beräknat. Det avser utdelning på statens aktier för verksamhetsåret Inkomster av försåld egendom uppgick till miljoner kronor. I statsbudgeten ingick schablonmässigt miljoner kronor som försäljningsinkomst. Av utfallet avser miljoner kronor inkomster till staten till följd av TeliaSoneras och Nordeas återköp av aktier. 6.1 Skatter m.m Skatter m.m. Inkomsttypen Skatter m.m. utgörs främst av skatter och socialavgifter. Skattekontosystemet infördes inkomståret Den 1 juli 2001 infogades arvs- och gåvoskatt i detta system. Från och med 2003 ingår även punktskatterna. Det medför att debiterade belopp, inte inbetalda belopp, redovisas på följande inkomsttitlar: 1111 Fysiska personers inkomstskatt 1121 Juridiska personers inkomstskatt 1200 Socialavgifter och löneskatter 1331 Arvsskatt 1332 Gåvoskatt 1400 Skatt på varor och tjänster (Mervärdesskatt och punktskatter) Skillnaden mellan inbetalda och debiterade belopp för dessa skatter redovisas löpande under inkomsttiteln 1691 Betalningsdifferenser, skattemyndigheterna, netto. I det följande kommenteras endast de inkomsttitlar som har större skillnader mellan utfall och statsbudget. En fullständig redovisning av statsbudgetens samtliga inkomsttitlar finns i bilaga (76)

18 Ekonomistyrningsverket Statsbudgetens utfall Tabell 9 Skatter m.m Skatt på inkomst Fysiska personers inkomstskatt, netto Juridiska personers inkomstskatt, netto Socialavgifter och löneskatter Skatt på egendom Skatt på varor och tjänster Mervärdesskatt, netto Utjämningsavgift för kommuner och landsting Kompensation för mervärdesskatt till kommuner och landsting Betalningsdifferenser, skattekonto Nedsättning av skatter Skatter m.m Skatt på inkomst Skatt på inkomst utgörs till största delen av fysiska och juridiska personers inkomstskatt. Dessutom redovisas kupongskatt och lotteriskatt under denna inkomsthuvudgrupp Fysiska personers inkomstskatt Fysiska personers inkomstskatt utgörs av statlig inkomstskatt på beskattningsbar förvärvsinkomst och på kapitalinkomst. Kommunal inkomstskatt uppbärs av staten och betalas sedan ut till kommunerna från denna inkomsttitel. Även uppbörden av andra skatter och avgifter redovisas på denna inkomsttitel. Det gäller bl.a. fastighetsskatt, förmögenhetsskatt och allmän pensionsavgift. Dessa omförs sedan till respektive inkomsttitel på statsbudgeten. Fysiska personers inkomstskatt beror i hög grad på löner, pensioner och andra transfereringar, ränteinkomster och ränteutgifter samt realisationsvinster. I statsbudgeten beräknades Fysiska personers inkomstskatt, netto uppgå till miljoner kronor. Skattereduktion och avdrag för den allmänna pensionsavgiften medför att nettoinkomsten på inkomsttiteln blir negativ. Nettoinkomsterna uppgick till miljoner kronor under. Det innebär därmed en minskning med miljoner kronor jämfört med statsbudgeten. Denna minskning beror delvis på lägre ökningstakt av lönesumman. I statsbudgeten beräknades lönesumman öka 4,4 procent mellan 2004 och. Preliminärt beräknas ökningen av lönesumman ha varit 3,9 procent. Bruttoinkomsterna på inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt uppgick till miljoner kronor. Utgifterna på inkomsttiteln uppgick till miljoner kronor varav miljoner kronor betalades ut till kommuner och landsting. et för Fysiska personers inkomstskatt, netto blev miljoner kronor (36,2 procent) högre än Det beror främst på slutregleringarna av utbetalningar till kommunerna i januari respektive år. Slutregleringen (inkomståret 2003) var miljoner kronor, vilket innebär återbetalning av förskott. För 2004 var slutregleringen (inkomståret 2002) miljoner kronor, vilket innebär att förskotten varit för låga Juridiska personers inkomstskatt Juridiska personers inkomstskatt utgörs av statlig inkomstskatt som betalas av aktiebolag och andra juridiska personer. På inkomsttiteln redovisas även avkastningsskatt på pensions- 18 (76)

19 Ekonomistyrningsverket Statsbudgetens utfall medel. Juridiska personers inkomstskatt beror i hög grad på företagens vinster. Storleken på skatten påverkas också av företagens bokslutsdispositioner. Juridiska personers inkomstskatt, netto uppgick till miljoner kronor och var därmed miljoner kronor (45,2 procent) högre än beräkningen i statsbudgeten. Det beror dels på företagens ökade vinster, dels på införandet av räntebeläggning av periodiseringsfonder. Enligt inkomstskattelagen (1999:1229) 30 kap. 6 a skall juridisk person som har gjort avdrag för avsättning till en periodiseringsfond ta upp en schablonintäkt. Denna skall beräknas till 72 procent av statslåneräntan. Till följd därav har en del företag löst upp sina periodiseringsfonder, vilket medförde ökade skatteinkomster i samband med upplösningen. Den preliminära skatten för äldre år uppgick till miljoner kronor i mars, varav huvuddelen avser skatt till följd av upplösning av periodiseringsfonder. För bedöms miljoner kronor vara hänförliga till upplösta periodiseringsfonder. Nettoinkomsterna under blev miljoner kronor (42,7 procent) högre än utfallet för Ökningen beror på ökade vinster och upplösta periodiseringsfonder. 19 (76)

20 Ekonomistyrningsverket Statsbudgetens utfall Övriga inkomstskatter Under inkomsthuvudgruppen Skatt på inkomst redovisas också några mindre inkomsttitlar. et för Ofördelbara inkomstskatter uppgick till miljoner kronor, vilket är miljoner kronor högre än beräkningen i statsbudgeten. Av utfallet avser miljoner kronor tillkommande skatt för juridiska personer före et för Kupongskatt blev miljoner kronor. Det är 757 miljoner kronor högre än beräkningen i statsbudgeten och beror på ökad utdelning på aktier till i utlandet bosatta. Tabell 10 Övriga inkomstskatter Beskattning av tjänstegruppliv Ofördelbara inkomstskatter Kupongskatt Lotteriskatt Socialavgifter och löneskatter Socialavgifterna utgörs av arbetsgivaravgifter och egenavgifter som betalas av egenföretagare. I inkomsthuvudgruppen ingår även allmän pensionsavgift samt särskild löneskatt på förvärvsinkomster och på pensionskostnader. År tillkom den särskilda sjukförsäkringsavgiften. Ålderspensionsavgiften och den allmänna pensionsavgiften nettoredovisas på statsbudgeten. Avgifterna betalas till Skatteverket men redovisas på statsbudgeten av Försäkringskassan. Nettoinkomsterna under inkomsthuvudgruppen Socialavgifter och löneskatter blev miljoner kronor och var därmed miljoner kronor (1,8 procent) lägre än beräkningen i statsbudgeten. Underlaget för arbetsgivaravgifterna är främst utbetalda löner. Den totala avgiftssatsen var 32,46 procent av underlaget. Lönesumman för beräknas ha ökat med 4,1 procent jämfört med Det är 0,5 procentenheter lägre än vad som förutsattes i statsbudgeten. Detta medförde att arbetsgivaravgifterna minskade i förhållande till statsbudgeten. et för Ålderspensionsavgift, netto blev miljoner kronor, vilket är 192 miljoner kronor lägre än beräkningen i statsbudgeten. Ålderspensionsavgiften fördelas procentuellt mellan AP-fonderna, premiepensionssystemet och statsbudgeten. Den andel, som förs till statsbudgeten, skall motsvara den del av ålderspensionsavgiften som inte är pensionsgrundande och som därför betraktas som en skatt. Denna andel var 11,4 procent för. Till AP-fonderna fördes miljoner kronor och till Riksgäldskontoret fördes miljoner kronor inkl. statlig ålderspensionsavgift. Fördelning av ålderspensionsavgift (procent): AP-fonderna 72,5 71,3 70,4 70,7 70,6 70,0 Riksgäldskontoret (premiepension) 18,5 18,6 19,2 18,2 18,4 18,6 Statsbudgeten 9,0 10,1 10,4 11,1 11,0 11,4 Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 20 (76)

21 Ekonomistyrningsverket Statsbudgetens utfall Den Särskilda löneskatten uppgick till miljoner kronor under. Det är 816 miljoner kronor lägre än beräkningen i statsbudgeten. Särskild löneskatt på pensionskostnader uppgick till miljoner kronor och Särskild löneskatt på förvärvsinkomster uppgick till miljoner kronor. Den särskilda löneskatten uppbärs till största delen i samband med fysiska och juridiska personers inkomstskatt och omförs andra året efter inkomståret till inkomsttiteln Särskild löneskatt. et för den Särskilda sjukförsäkringsavgiften blev miljoner kronor, vilket är 921 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i statsbudgeten. Avgiftsunderlaget är utbetalningar av hel sjukpenning med vissa begränsningar. Under blev nettoinkomsterna av Socialavgifter och löneskatter miljoner kronor (2,0 procent) högre än Det beror främst på ökningen av lönesumman. Slutregleringarna av fördelningen av Ålderspensionsavgiften begränsar ökningen av nettoinkomsterna mellan åren. Regleringen 2004 var 879 miljoner kronor och -997 miljoner kronor. Tabell 11 Socialavgifter och löneskatter Efterlevandepensionsavgift Sjukförsäkringsavgift Föräldraförsäkringsavgift Ålderspensionsavgift, netto Arbetsskadeavgift Arbetsmarknadsavgift Allmän löneavgift Särskild löneskatt Särskild sjukförsäkringsavgift Avräkning socialavgifter Socialavgifter och löneskatter (76)

22 Ekonomistyrningsverket Statsbudgetens utfall 1300 Skatt på egendom Under inkomsthuvudgruppen redovisas fastighetsskatt, förmögenhetsskatt, arvs- och gåvoskatt samt stämpelskatt. Fastighetsskatt och förmögenhetsskatt omförs från fysiska och juridiska personers inkomstskatt och redovisas på respektive inkomsttitel två år efter inkomståret. Inkomsterna under denna inkomsthuvudgrupp blev miljoner kronor och var därmed 108 miljoner kronor högre än beräkningen i statsbudgeten. Fastighetsskatten uppgick till miljoner kronor, vilket är 629 miljoner kronor lägre än beräknat. Det är fastighetsskatten för inkomståret 2003 som under omfördes till denna inkomsttitel. Inkomsterna från Stämpelskatt blev miljoner kronor, vilket är 493 miljoner kronor högre än beräknat. Det förklaras av högre pris på fastigheter. Under har inkomsterna för denna inkomsthuvudgrupp ökat med 654 miljoner kronor (1,8 procent). Arvs- och gåvoskatt upphörde den 1 januari. Arvsskatten minskade från miljoner kronor till 870 miljoner kronor och gåvoskatten minskade från 478 miljoner kronor till 223 miljoner kronor mellan 2004 och. Fysiska personers förmögenhetsskatt uppgick till miljoner kronor, vilket är en ökning med 948 miljoner kronor (24,8 procent). Tabell 12 Skatt på egendom Fastighetsskatt Fysiska personers förmögenhetsskatt Juridiska personers förmögenhetsskatt Arvsskatt Gåvoskatt Stämpelskatt Skatt på egendom (76)

23 Ekonomistyrningsverket Statsbudgetens utfall 1400 Skatt på varor och tjänster Under inkomsthuvudgruppen redovisas mervärdesskatt och andra skatter på varor och tjänster, bl.a. tobaksskatt, alkoholskatt, energiskatt, fordonsskatt och tullmedel. Nettoinkomsterna av Skatt på varor och tjänster blev miljoner kronor och var därmed miljoner kronor (3,0 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Av skillnaden hänför sig miljoner kronor till Mervärdesskatt, miljoner kronor till Energiskatt och 905 miljoner kronor till Fordonskatt. Tabell 13 Skatt på varor och tjänster Mervärdesskatt, netto Försäljningsskatt på motorfordon Tobaksskatt Alkoholskatt Energiskatt Särskild skatt på elektrisk kraft från kärnkraftverk Särskild skatt mot försurning Skatt på avfall Skatt på bekämpnings- och gödselmedel Skatt på annonser och reklam Skatt på spel Fordonsskatt Vägavgifter Tullmedel Övriga skatter m.m. på import Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter Övriga skatter på varor och tjänster Skatt på varor och tjänster Mervärdesskatt På inkomsttiteln Mervärdesskatt redovisas ett netto av inkomster och utgifter. Inkomsterna består till största delen av debiterad mervärdesskatt för företag, för vilka den utgående mervärdesskatten överstiger den ingående. Utgifterna består främst av debiterad mervärdesskatt att återbetala till företag där den ingående mervärdesskatten överstiger den utgående. Det senare är aktuellt t.ex. vid export, eftersom mervärdesskatt inte tas ut vid försäljning av varor till andra länder. Inkomsterna av Mervärdesskatt uppgick till miljoner kronor och var därmed miljoner kronor (2,5 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Hushållens konsumtionsutgifter i löpande priser beräknas ha ökat med 3,5 procent mellan 2004 och, vilket är 0,8 procentenheter lägre än vad som förutsattes vid beräkningen till statsbudgeten. Konsumtionen av varor belagda med mervärdesskatt och förbrukningen av varor i företag utan avdragsrätt för mervärdesskatt ökade emellertid mer än vad som förutsattes vid beräkningen till statsbudgeten. Under ökade nettoinkomsterna av mervärdesskatt med miljoner kronor (7,1 procent) jämfört med (76)

24 Ekonomistyrningsverket Statsbudgetens utfall 1424 Tobaksskatt Inkomsterna på inkomsttiteln Tobaksskatt blev miljoner kronor och var därmed 363 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Jämfört med 2004 har inkomsterna för denna titel minskat med 125 miljoner kronor (1,5 procent) Alkoholskatt Under inkomsttiteln Alkoholskatt redovisas skatt på etylalkohol, vin och andra jästa drycker, mellanklassprodukter och öl. et uppgick till miljoner kronor och var därmed 771 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Under minskade inkomsterna med 183 miljoner kronor (1,8 procent) Energiskatt Inkomsterna på inkomsttiteln Energiskatt uppgick till miljoner kronor och var därmed miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Under återfördes miljoner kronor, som varit avsatta för individuell kompetensutveckling, från Riksgäldskontoret till inkomsttiteln Energiskatt (regeringsbeslut ). Under har inkomsterna Energiskatt ökat med miljoner kronor (14,9 procent) jämfört med Fordonsskatt Inkomsterna på inkomsttiteln Fordonsskatt uppgick till miljoner kronor och var därmed 905 miljoner kronor (9,6 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Under ökade inkomsterna med miljoner kronor (27,7 procent) jämfört med Tullmedel Inkomsterna på inkomsttiteln Tullmedel uppgick till miljoner kronor och var därmed 538 miljoner kronor (14,3 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Ökningen beror dels på att tredjelandshandeln har ökat, dels på att importen av varor med högre tullsats har ökat. Under ökade inkomsterna med 803 miljoner kronor (22,9 procent) jämfört med Utjämningsavgift och kompensation för mervärdesskatt Under denna inkomsthuvudgrupp redovisas kompensation för mervärdesskatt till kommuner och landsting och utjämningsavgift för LSS-kostnader. Kompensation för mervärdesskatt skall kompensera för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet och utjämningsavgift för LSS-kostnader skall bidra till att stöd och service till vissa funktionshindrade utjämnas mellan kommunerna. Kompensation för mervärdesskatt till kommuner och landsting blev miljoner kronor. et för blev miljoner kronor (5,3 procent) lägre än Utjämningsavgift för LSS-kostnader blev miljoner kronor, vilket är 67 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. et för blev 550 miljoner kronor (56,0 procent) högre än Inkomsttiteln Utjämningsavgift för kommuner och landsting upphörde vid utgången av et för 2004 uppgick till miljoner kronor. Den tidigare inkomstutjämningen och det generella statsbidraget avskaffades och ett nytt statligt utjämningsbidrag infördes (se även avsnitt 7.25 Allmänna bidrag till kommuner). 24 (76)

25 Ekonomistyrningsverket Statsbudgetens utfall 1600 Betalningsdifferenser, skattekonto I denna inkomsthuvudgrupp redovisas bl.a. skillnaden mellan inbetalningar på skattekontot och debiteringar enligt skattedeklarationerna, som främst avser mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter och avdragen skatt m.m. Uppbördsförluster medför en negativ betalningsdifferens. Kompletteringsbetalningar medför en positiv betalningsdifferens vid betalningstillfället. Vid debiteringen av den slutliga skatten uppstår en motsvarande negativ betalningsdifferens. Om det uppstår underskott vid den slutliga beräkningen av skatten medför detta en negativ betalningsdifferens tills betalning sker. et för Betalningsdifferenser, skattekonto uppgick till 335 miljoner kronor. Det innebär således att inbetalningarna till skattekontot översteg debiterade belopp. et avser bl.a. kompletteringsbetalningar av skatt i slutet av och underskott, som ännu inte betalats, i samband med slutskatteberäkningen i månadsskiftet november/december. I statsbudgeten togs Betalningsdifferens, skattekonto upp med miljoner kronor. et blev således miljoner kronor högre än beräkningen i statsbudgeten. Löpande redovisas ingen uppdelning av betalningsdifferenserna på uppbördsförluster och övriga betalningsdifferenser. I bokslutet gör Skatteverket en sådan uppdelning. För blev utfallet för uppbördsförluster miljoner kronor, vilket är en ökning av förlusterna med miljoner kronor jämfört med statsbudgeten. I förhållande till 2004 ökade uppbördsförlusterna med miljoner kronor. et för inkomsttiteln Betalningsdifferenser, övriga blev miljoner kronor. Det är miljoner kronor högre än beloppet i statsbudgeten. Det beror främst på kompletteringsbetalningar i slutet av. Dessa avser främst skatt på kapitalvinster, fastighetsskatt och förmögenhetsskatt avseende inkomståret. För blev utfallet för inkomsthuvudgruppen Betalningsdifferenser, skattekonto 335 miljoner kronor. För 2004 blev utfallet miljoner kronor. Tabell 14 Betalningsdifferenser, skattekonto Betalningsdifferenser, anstånd, netto Uppbördsförluster, netto, fysiska personers inkomstskatt Uppbördsförluster, netto, juridiska personers inkomstskatt Uppbördsförluster, netto, arbetsgivaravgifter Uppbördsförluster, netto, mervärdesskatt Uppbördsförluster, netto, räntor m.m Betalningsdifferenser, övriga Betalningsdifferenser, skattemyndigheterna, netto Indrivna medel, kronofogdemyndigheterna, netto Betalningsdifferenser, skattekonto Nedsättning av skatter Inkomsthuvudgruppen Nedsättning av skatter infördes Under inkomsthuvudgruppen redovisas nedsättning för anställningsstöd, bredbandsinstallation, sjöfart År 2003 tillkom nedsättning för sysselsättningsstöd till kommuner och landsting samt skattelättnad för vissa byggtjänster. År 2004 infördes nedsättning för stöd till anställning av långtidssjukskrivna och stöd till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare. År upphörde nedsättning för kompetensutveckling och nedsättning för investeringar i källsorteringslokaler tillkom 25 (76)