Datum: Dnr: /2009 ESV-nr: 2010:5 Copyright: ESV Rapportansvarig: Kristina Lundqvist

Transkript

1 Rapport Inkomstliggaren 2010

2 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig PDF och beställas från Word-formatet kan tillhandahållas via Publikationsservice. Datum: Dnr: /2009 ESV-nr: 2010:5 Copyright: ESV Rapportansvarig: Kristina Lundqvist

3 FÖRORD Förord På regeringens uppdrag sammanställer Ekonomistyrningsverket (ESV) årligen den så kallade Inkomstliggaren, en dokumentation över de bestämmelser som gäller för varje inkomsttitel. Denna inkomstliggare gäller för budgetåret 2010 och avser förhållandena per den 1 januari Årets utgåva har tagits fram av avdelningarna Analys och prognoser samt Statlig redovisning och intern styrning på ESV. Arbetet har letts av Kristina Lundqvist, med administrativt stöd av Marie Hellman. Underlag till Inkomstliggaren har huvudsakligen samlats in från de myndigheter som redovisar inkomsterna. ESV vill därför framföra ett varmt tack till alla myndigheter som lämnat underlag till denna publikation. Förslag och synpunkter på Inkomstliggarens innehåll och utformning samt information om eventuella upptäckta fel tas tacksamt emot via e-post till prognos@esv.se. 3

4 INNEHÅLL Innehåll Sammanfattning... 8 Inledning... 9 Skatterna på statsbudgetens inkomstsida Periodiserad redovisning av skatter Skattekontosystemet Inkomsthuvudgruppen betalningsdifferenser Skatter m.m Direkta skatter på arbete Inkomstskatter Allmän pensionsavgift Artistskatt Skattereduktioner Indirekta skatter på arbete Arbetsgivaravgifter Egenavgifter Avgifter till pensionssystemet Särskild löneskatt Nedsättningar Tjänstegruppliv Skatt på kapital Skatt på kapital, hushåll Skatt på företagsvinster Kupongskatt Avkastningsskatt Fastighetsskatt Stämpelskatt Arvs- och gåvoskatt Skatt på konsumtion och insatsvaror Mervärdesskatt Skatt på alkohol och tobak Skatt på energi och miljö Energiskatt Koldioxidskatt Övriga skatter på energi och miljö Skatt på vägtrafik Fordonsskatt Saluvagnsskatt Övriga skatter Skatt på import Restförda och övriga skatter

5 INNEHÅLL 1610 Restförda skatter Övriga skatter, hushåll Övriga skatter företag Intäkter som förs till fonder Avgående poster, skatter till EU EU-skatter Avgående poster, skatter till andra sektorer Skatter till andra sektorer Periodiseringar Uppbördsförskjutningar Anstånd Inkomster av statens verksamhet Rörelseöverskott Affärsverkens inlevererade överskott Övriga myndigheters inlevererade överskott Riksbankens inlevererade överskott Överskott av statens fastighetsförvaltning Överskott av fastighetsförvaltning Ränteinkomster , 2320 Räntor på näringslån Räntor på studielån Övriga ränteinkomster Inkomster av statens aktier Inkomster av statens aktier Offentligrättsliga avgifter Försäljningsinkomster Böter m.m Övriga inkomster av statens verksamhet Inkomster av försåld egendom Inkomster av försålda byggnader och maskiner Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner Övriga inkomster av markförsäljning Övriga inkomster av försåld egendom Återbetalning av lån Återbetalning av näringslån Återbetalning av jordbrukslån Återbetalning av övriga näringslån Återbetalning av studielån Återbetalning av övriga lån Kalkylmässiga inkomster Avskrivningar och amorteringar Avskrivningar på fastigheter Statliga pensionsavgifter Bidrag m.m. från EU

6 INNEHÅLL 6100 Bidrag från EG:s jordbruksfond Bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion Bidrag från EG:s jordbruksfonds utvecklingssektion Bidrag från EG:s fiskefond Bidrag från EG:s regionalfond Bidrag från EG:s socialfond Bidrag till transeuropeiska nätverk Övriga bidrag från EG Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet Tillkommande skatter EU-skatter Kommunala utjämningsavgifter Avräkningar Intäkter som förs till fonder Kompensation för mervärdesskatt Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto Löpande redovisade skatter m.m Skatt på inkomst Fysiska personers inkomstskatt Juridiska personers inkomstskatt Ofördelbara inkomstskatter Övriga inkomstskatter Socialavgifter och löneskatter Skatt på egendom Skatt på fast egendom Förmögenhetsskatt Arvsskatt och gåvoskatt Övrig skatt på egendom Skatt på varor och tjänster Allmänna försäljningsskatter , 9430 Skatt på specifika varor Skatt på tjänster Skatt på vägtrafik Fordonsskatt Saluvagnsskatt Skatt på import m.m Övriga skatter på varor och tjänster Kompensation för mervärdesskatt Betalningsdifferenser, skattekonto Betalningsdifferenser på grund av anstånd, netto Betalningsdifferenser på grund av restföring Betalningsdifferenser, övriga Betalningsdifferenser, ofördelade, månatliga betalningsdifferenser Nedsättning av skatter

7 INNEHÅLL 9800 Skattetillägg och förseningsavgifter Skattetillägg Förseningsavgifter Förändringar av inkomsttitlar Förändringar av inkomsttitlar från och med budgetåret

8 SAMMANFATTNING Sammanfattning Inkomstliggaren innehåller information om författningar och övriga bestämmelser som gäller för respektive inkomsttitel. För varje inkomsttitel anges också vilka myndigheter som tar in och redovisar inkomsterna och vad dessa avser. För större inkomsttitlar beskrivs även uppbördsförfarandet. På ESV:s webbplats finns en separat bilaga som i tabellform redovisar alla inkomsttitlar och undertitlar samt vilka myndigheter som har behörighet att använda dessa. 8

9 INLEDNING Inledning ESV har regeringens uppdrag att årligen ge ut publikationen Inkomstliggaren som beskriver de inkomsttitlar som statsbudgetens inkomstsida delas in i. Inkomstliggaren innehåller information om de författningar och övriga bestämmelser som gäller för respektive inkomsttitel. För varje inkomsttitel anges också vilka myndigheter som tar in och redovisar inkomsterna och vad dessa avser. För större inkomsttitlar beskrivs även uppbördsförfarandet. Inkomstliggaren har getts ut sedan Den används som uppslagsverk av många inom Regeringskansliet och på olika myndigheter. Den är tillgänglig via ESV:s webbplats, Statsbudgetens inkomstsida delas in i följande inkomsttyper: Inkomsttyp 1000 Skatter m.m. Inkomsttyp 2000 Inkomster av statens verksamhet Inkomsttyp 3000 Inkomster av försåld egendom Inkomsttyp 4000 Återbetalning av lån Inkomsttyp 5000 Kalkylmässiga inkomster Inkomsttyp 6000 Bidrag m.m. från EU Inkomsttyp 7000 Avräkning m.m. i anslutning till skattesystemet Inkomsttyp 8000 Utgifter redovisade som krediteringar på skattekonto Inkomsttyp 9000 Löpande redovisade skatter m.m. Flera av inkomsttyperna avser skatter och första kapitlet ger en översiktlig beskrivning av hur skatterna redovisas på statsbudgeten. Därefter följer ett kapitel för var och en av inkomsttyperna. I slutet av publikationen finns en förteckning över samtliga inkomsttitlar med datum när de infördes eller eventuellt upphörde. Inkomsttyperna underindelas enligt följande exempel: Inkomsttyp 1000 Skatter m.m. Inkomsthuvudgrupp 1100 Skatt på inkomst Inkomsttitelgrupp 1110 Övriga inkomstskatter Inkomsttitel 1111 Fysiska personers inkomstskatt Inkomsttitlarna underindelas i undertitlar. På ESV:s webbplats finns en separat bilaga som i tabellform redovisar alla inkomsttitlar och undertitlar samt vilka myndigheter som har behörighet att använda dessa. 9

10 NY STRUKTUR PÅ STATSBUDGETENS INKOMSTSIDA 2006 OCH 2007 Skatterna på statsbudgetens inkomstsida Periodiserad redovisning av skatter Från 2006 tillämpas periodiserad redovisning av skatterna. Det innebär att skatterna redovisas under det inkomstår de avser, dvs. det inkomstår den skattepliktiga händelsen ägde rum. Skillnaderna mellan statens kassamässiga och periodiserade skatter är ofta stora. Av naturliga skäl är periodiseringseffekterna störst för skatter som uppbärs preliminärt och fastställs vid den årliga taxeringen. För skatter där uppbörden sker varje månad är skillnaderna mellan de olika redovisningssätten däremot små. Genom att tillämpa periodiserad redovisning av skatter erhålls en direkt koppling mellan intäkterna, den makroekonomiska utvecklingen och de skatteregler som gäller under ett givet år. En konsekvens av periodiserad redovisning är att statsbudgetens utfall på inkomsttitelnivå, dvs. de till det aktuella året slutligt hänförbara skatterna, inte blir definitivt förrän ett och ett halvt år efter budgetårets utgång. Detta gäller främst de årligt fastställda skatterna för fysiska och juridiska personer. Årsutfallet för de månatligt uppburna skatterna (arbetsgivaravgifter och punktskatter) blir i princip definitiva med en månads fördröjning. På totalnivå redovisas dock skatterna kassamässigt på statsbudgeten. Detta är möjligt genom att statsbudgetredovisningen utöver periodiserad redovisning av skatterna också innehåller information om de löpande betalda och redovisade skatterna. Den löpande redovisningen av skatter görs mot inkomsttitlar inom inkomsttyp 9000 Löpande redovisade skatter. Efter det att årets löpande transaktioner avslutas, nollställs hela inkomsttypen 9000 varefter summa skatter överförs till inkomsttyp 1000 Skatter m.m. där skatterna redovisas i periodiserade termer. Skillnaden i beräkningssätt hanteras i form av periodiseringar, t.ex. betalningsdifferenser. För att tydliggöra skillnaden mellan inkomster och intäkter och för att klargöra redovisningen av de utgifter som redovisas på budgetens inkomstsida finns två ytterligare inkomsttyper, 7000 och Under inkomsttypen 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet redovisas tillkommande inkomster och vissa avräkningar. Under 8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekonton redovisas stöd som ges som skattekrediteringar på skattekonto. Skattekontosystemet Varje skattskyldig har enligt skattebetalningslagen (SFS 1997:483) ett så kallat skattekonto, hos Skatteverket. På skattekontot registreras debiterade skatter och avgifter samt de betalningar den skattskyldige gör. Skattekontot stäms av varje månad som det har registrerats något på kontot. De som har transaktioner på kontot varje månad, till exempel arbetsgivare eller enskilda näringsidkare kan kontinuerligt följa ställningen via kontoutdrag. På skattekontot bokförs löpande debiterad F-skatt, 10

11 NY STRUKTUR PÅ STATSBUDGETENS INKOMSTSIDA 2006 OCH 2007 innehållen A-skatt, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och punktskatter som den skattskyldige redovisat. För fysiska personer som endast har anställningsinkomster stäms skattekontot i regel av endast en gång per år, nämligen i samband med att den slutliga skatten bokförs på skattekontot. Då bokförs skillnaden mellan slutlig skatt och preliminär skatt enligt kontrolluppgift. De skatter och avgifter som ingår i skattekontosystemet betalas utan inbördes avräkningsordning, det vill säga de krediteras skattekontot utan att hänföras till en viss skatt eller avgift. I skattekontosystemet går det därför inte att se vilken skatt eller avgift som är betald respektive obetald. Om inbetalda belopp inte täcker summan av de debiterade beloppen uppkommer underskott på kontot. Innehållen A-skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt redovisas i en skattedeklaration. F-skatt redovisas inte i skattedeklarationen. Skattedeklarationen ska lämnas till Skatteverket och betalningen ska finnas på Skatteverkets konto senast på förfallodagen. Det finns två förfallodagar: den 12 och den 26 i månaden utom i januari och augusti då förfallodagen är den 17 i stället för den 12 för de flesta. Se tabellen nedan. Förfallodagar i skattekontosystemet (Vissa undantag gäller i januari och augusti) Underlag mervärdesskatt Mindre än 40 miljoner kronor den 12 i månaden Betalning av: F-skatt Innehållen A-skatt Arbetsgivaravgifter avser månaden före redovisningsmånad Mervärdesskatt avser kvartalet två månader före redovisningsmånad Underlag mervärdesskatt Större än 40 miljoner kronor den 12 i månaden Betalning av: F-skatt Innehållen A-skatt Arbetsgivaravgifter avser månaden före redovisningsmånad den 26 i månaden Betalning av: Mervärdesskatt avser månaden före redovisningsmånad Varje gång skattekontot stäms av får den skattskyldige ett besked om ställningen. Ett överskott återbetalas automatiskt i fråga om överskjutande ingående mervärdesskatt, överskott vid avstämning av slutlig skatt och på grund av omprövningsbeslut samt överskott vid återbetalning av punktskatter. Övriga överskott står kvar på kontot och återbetalas efter begäran av kontoinnehavaren. Visar kontot underskott får kontohavaren möjlighet att betala skulden, innan den lämnas till Kronofogdemyndigheten för indrivning. På överskott respektive underskott beräknas intäktsränta på en nivå och kostnadsränta på tre nivåer. 11

12 NY STRUKTUR PÅ STATSBUDGETENS INKOMSTSIDA 2006 OCH 2007 Inkomsthuvudgruppen betalningsdifferenser Skattekontosystemet påverkar redovisningen av fysiska personers inkomstskatt, juridiska personers inkomstskatt, socialavgifter och allmän pensionsavgift, mervärdesskatt och punktskatter. I skattekontosystemet är det inte möjligt att se vilken skatt eller avgift en viss betalning avser. Det medför att det inte är möjligt att redovisa skatterna kassamässigt på respektive inkomsttitel. I stället redovisas debiterade belopp på de aktuella inkomsttitlarna, det vill säga den preliminärt debiterade F-skatten samt innehållen A- skatt, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och punktskatter enligt skattedeklarationen. Alla betalningar avseende skattekontouppbörden redovisas löpande preliminärt ofördelade mot en speciell inkomsthuvudgrupp 9600 kallad Betalningsdifferenser, skattekonto. Omföring till de riktiga titlarna görs med debiterade belopp. Detta innebär att summan av betalningsdifferenserna visar skillnaden mellan betalda och debiterade skatter under året. Debiteringen av slutlig skatt att betala förs upp på skattekontot den dag då skatten förfaller till betalning. Detta får till följd att det inte redovisas några kontounderskott avseende slutlig skatt under tiden från slutavräkningen till förfallodagen. Under inkomsthuvudgruppen 9600 finns ett antal inkomsttitlar för redovisning av olika betalningsdifferenser. Det kassamässiga utfallet för de inkomsttitlar som redovisas enligt skattekontoprincipen blir lika med debiterade belopp plus saldot på inkomsttitelgruppen betalningsdifferenser. 12

13 1000 SKATTER M.M Skatter m.m. Inkomsttypen 1000 avser skatter m.m. och kan beskrivas som bestående av två delar. Den första delen redovisar skatteintäkter, dvs. periodiserade skatter. Redovisningen är uppdelad på Direkta skatter på arbete, Indirekta skatter på arbete, Skatt på konsumtion och insatsvaror, skatt på import samt Restförda och övriga skatter. Summan av dessa skatter utgör de totala skatteintäkterna. Från de totala skatteintäkterna görs avdrag för de skatter som tillhör Europeiska unionen och därmed beräknas Offentliga sektorns skatteintäkter. Den andra delen av inkomsttyp 1000 visar de justeringsposter som behövs för att få skatterna kassamässigt redovisade. Justeringsposterna redovisas under två inkomsthuvudgrupper. Den ena är Avgående poster, skatter till andra sektorer och den andras är Periodiseringar. Inkomsterna under inkomsttyp 1000 redovisas på statsbudgeten endast i samband med budgetårets avslutning. Löpande redovisas skatterna under inkomsttyp 9000, Löpande redovisade skatter m.m. Den följande beskrivningen av varje inkomsttitel eller grupp av titlar har i flertalet fall strukturerats med rubrikerna Skattebas, Skattesats och Periodisering. Under rubriken Skattebas beskrivs vad som beskattas och vem som är skattskyldig. Under rubriken Skattesats beskrivs översiktligt hur skatten beräknas. Under rubriken Periodisering redovisas till vilken tidsrymd skatten är hänförlig samt hur den redovisas löpande. I de fall redovisningen baseras på prognoser, dvs. när det slutliga utfallet för ett visst år inte finns tillgängligt, beskriver vi kortfattat hur prognoserna görs och vilket underlag de bygger på. För mer detaljerad information om ESV:s prognosmetoder, se Direkta skatter på arbete Direkta skatter på arbete består av inkomstskatter, allmän pensionsavgift, artistskatt och skattereduktioner. Inkomsterna i denna inkomsthuvudgrupp redovisas av ESV genom omföring från inkomsttyp 9000, Löpande redovisade skatter m.m., och avser de direkta skatter på arbete som är hänförliga till det aktuella inkomståret. Inkomsthuvudgruppen är kopplad till inkomsthuvudgruppen 9100 där motsvarande skatter redovisas löpande, men beloppen skiljer sig åt p.g.a. periodiseringar i form av betalningsförskjutningar, uppbördsförskjutningar och uppbördsförluster. 13

14 1000 SKATTER M.M Inkomstskatter Skattebas Underlaget för inkomstskatterna är den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Den består av summan av inkomst av tjänst (lön och socialförsäkringsersättningar inklusive pension) och inkomst av näringsverksamhet, minskad med allmänna avdrag, grundavdrag och sjöinkomstavdrag. För inkomståret 2010 är grundavdraget kronor för taxerade förvärvsinkomster upp till kronor. För inkomster mellan kronor och kronor trappas grundavdraget upp med 20 procent av inkomstökningen. Grundavdraget är oförändrat kronor för inkomster mellan och kronor är grundavdraget kronor. För inkomster däröver trappas grundavdraget ned med 10 procent av inkomstökningen. För taxerade förvärvsinkomster som överstiger kronor är grundavdraget kronor. Från den 1 januari 2009 infördes ett förhöjt grundavdrag för personer över 65 år med taxerade förvärvsinkomster upp till kronor. Skattelättnaden är störst vid låga inkomster. Periodisering På inkomsttitlarna redovisas den statliga respektive kommunala inkomstskatten som avser ett visst inkomstår. Inkomstskatten uppbärs preliminärt tillsammans med bland annat allmän pensionsavgift och redovisas löpande på inkomsttitel Den slutliga taxeringen är klar i december året efter inkomståret. Först då finns slutligt utfall för inkomsttitlarna. Fram till dess redovisas av ESV prognostiserade värden. De baseras på en modell där nuvarande skatteregler används för att med hjälp av ett representativt urval av befolkningen räkna fram aggregerade resultat Statlig inkomstskatt Skattesatser Statlig inkomstskatt betalas med 20 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en skiktgräns som för inkomståret 2010 uppgår till kronor samt ytterligare 5 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en skiktgräns som för inkomståret 2010 uppgår till kronor. Statlig inkomstskatt Inkomstskattelag (1999:1229). Lag (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229). Lag (2001:1227) om självdeklaration och kontrolluppgifter. Förordning (2001:1244) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. 14

15 1000 SKATTER M.M. Lag (2003:490) om beräkning av viss inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 2005 års taxering, m.m. Lag (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. Förordning (2008:753) om prisbasbelopp och förhöjt prisbasbelopp för år Förordning (2008:905) om inkomstbasbelopp för Kommunal inkomstskatt Skattesatser Kommunal inkomstskatt beräknas på beskattningsbara förvärvsinkomster som uppgår till 100 kronor eller högre och utgår efter en skattesats som varierar mellan olika kommuner. Inkomståret 2010 uppgår skattesatsen (exklusive kyrkoavgiften) till i genomsnitt 31,56 procent. Kommunala skatter Lag (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt. Lag (2001:1227) om självdeklaration och kontrolluppgifter. Lag (2008:1296) om ändring i kommunallagen (1991:900). Förordning (2001:1244) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Skattebetalningslagen (1997:483). Lag (2001:181) om behandling av uppgifter i skatteförvaltningens beskattningsverksamhet Skattebetalningsförordning (1997:750). Lag (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229). Förordning (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet Allmän pensionsavgift 1121 Allmän pensionsavgift Skattebas Underlaget för den allmänna pensionsavgiften utgörs av pensionsgrundande ersättningar dvs. löneersättningar, sjukpenning, föräldrapenning, arbetslöshetsersättning samt inkomst av näringsverksamhet. Avgift ska inte beräknas på inkomster som överstiger 8,07 gånger det för året gällande inkomstbasbeloppet. Den allmänna pensionsavgiften delfinansierar ålderspensionen. Skattesats Avgiften uppgår till 7,00 procent av underlaget för inkomståret 2010 men högst kronor. 15

16 1000 SKATTER M.M. Periodisering På inkomsttiteln redovisas den allmänna pensionsavgift som avser ett visst inkomstår. Pensionsavgiften uppbärs preliminärt tillsammans med inkomstskatten och redovisas löpande på inkomsttitel Den slutliga taxeringen är klar i december året efter inkomståret och redovisas då i taxeringsutfallet. Först då finns slutligt utfall för inkomsttitlarna. Fram till dess redovisas av ESV prognostiserade värden. De baseras på en modell där nuvarande skatteregler används för att med hjälp av ett representativt urval av befolkningen räkna fram aggregerade resultat. Lag (1994:1744) om allmän pensionsavgift. Förordning (1994:1966) om omföring av allmän pensionsavgift. Förordning (2009:924) om prisbasbelopp och förhöjt prisbasbelopp för år Artistskatt 1131 Artistskatt Skattebas På denna inkomsttitel redovisas både Artistskatt och pendlarskatt. Utomlands bosatta artister och idrottsmän samt artistföretag och arrangör hemmahörande eller bosatt i utlandet ska erlägga särskild inkomstskatt i Sverige. Skatt ska utgå för skattepliktiga inkomster av artistisk eller idrottslig verksamhet som bedrivs i Sverige eller på svenskt fartyg. Sverige har ingått avtal med Danmark för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst mellan de båda länderna. Avtalets beskattningsregler ska tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga. Nettot av inkomstskatt från och till Danmark redovisas på denna inkomsttitel. Skattesats Artistskatten är 15 procent av den skattepliktiga inkomsten. Periodisering På denna inkomsttitel redovisas dels inkomsterna från artistskatt som redovisas från januari till december på inkomsttitel 9131 Ofördelbara inkomstskatter. Dessutom redovisas på denna inkomsttitel nettot av den inkomstskatt som betalas till eller från Danmark (pendlarskatt) och som redovisas på inkomsttitel 9131, Ofördelbara inkomstskatter mellan januari och december. Lag (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. 16

17 1000 SKATTER M.M. Lag (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna Skattereduktioner Samtliga skattereduktioner avser ett visst inkomstår. De beslutas i samband med taxeringen och utfall finns därför först i taxeringsutfallet i december året efter inkomståret. Fram till dess redovisas prognoser på inkomsttitlarna. Reduktionen för den allmänna pensionsavgiften ingår i uppbörden och redovisas löpande tillsammans med inkomstskatten på inkomsttitel Allmän pensionsavgift Skattebas Den som betalar allmän pensionsavgift är berättigad till skattereduktion för avgiften. Skattesats Skattereduktion medges för hela avgiften. Periodisering Reduktionen avser ett visst inkomstår. Den redovisas löpande på inkomsttitel 9111 fysiska personers inkomstskatt. Den slutliga taxeringen är klar i december året efter inkomståret. Först då finns slutligt utfall för inkomsttitlarna. Fram till dess redovisas av ESV prognostiserade värden. De baseras på en modell där nuvarande skatteregler används för att med hjälp av ett representativt urval av befolkningen räkna fram aggregerade resultat. Inkomstskattelag (1999:1229) Fastighetsavgift Skattebas Vissa fastighetsägare är berättigade till skattereduktion för kommunal fastighetsavgift. Skattereduktion tillgodoräknas en fysisk person som under hela året före taxeringsåret varit ägare av en reduktionsfastighet för vilken han eller hon är avgiftsskyldig enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift och som fyllt 65 år vid ingången av året före taxeringsåret, under året före taxeringsåret har fått sjuk- eller aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, eller under året före taxeringsåret har fått ersättning enligt lagstiftning om social trygghet i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om 17

18 1000 SKATTER M.M. ersättningen betalas ut enligt grunder som är jämförbara med vad som gäller för sjuk- eller aktivitetsersättning. Med reduktionsfastighet avses en småhusenhet eller ett småhus som är inrättat till bostad åt en eller två familjer med tillhörande tomtmark på en lantbruksenhet, där ägaren varit bosatt hela året före taxeringsåret. Skattesats Skattereduktionen medges för den eventuella skillnaden mellan fastighetsavgiften och det s.k. spärrbeloppet. Spärrbeloppet fastställdes 2008 till lägst kronor. Spärrbeloppets lägsta nivå indexeras genom att knytas till prisbasbeloppets förändring. Periodisering Reduktionen redovisas löpande som en del av inkomsterna på 9111 Fysiska personers inkomstskatt under inkomståret. Utfallet på inkomsttitel 1144 fastställs i och med taxeringsutfallet året efter inkomståret. Innan taxeringsutfallet är färdigt är redovisningen på inkomsttiteln baserad på en prognos. Lag (2008:826) om skattereduktion för kommunal fastighetsavgift 1151 Sjöinkomst Skattebas Skattereduktion medges för sjöinkomst, dvs. inkomst ombord på svenskt handelsfartyg som av Skatteverket klassificerats till närfart eller fjärrfart. Skattesats Den skattskyldige som haft sjöinkomst under hela inkomståret medges reduktion med kronor vid anställning på EES-handelsfartyg som går i fjärrfart och med kronor vid anställning på svenskt handelsfartyg som går i närfart. Sjöinkomst under en del av ett år berättigar till skattereduktion med 1/365 av angivna belopp för varje dag sjöinkomst uppburits. Periodisering Reduktionen avser ett visst inkomstår. Den redovisas löpande på inkomsttitel 9111 fysiska personers inkomstskatt. Den slutliga taxeringen är klar i december året efter inkomståret. Först då finns slutligt utfall för inkomsttiteln. Fram till dess redovisas en prognos som främst grundar sig på tidigare års utfall. 18

19 1000 SKATTER M.M. Inkomstskattelag (1999:1229) 1153 Jobbskatteavdrag Den 1 januari 2007 infördes jobbskatteavdraget för fysiska personer som lämnas för skattepliktiga arbetsinkomster av anställning och aktiv näringsverksamhet. Det har stegvis förstärkts den 1 januari 2008, den 1 januari 2009 och den 1 januari Avdraget behandlas som en skattereduktion, vilket innebär en minskning av den inkomstskatt som den skattskyldige ska betala. Reduktionen minskar statens skatteinkomster men påverkar inte de kommunala skatteunderlagen. Skattebas Skattereduktion för arbetsinkomst medges om den skattskyldige har skattepliktiga arbetsinkomster av anställning eller av aktiv näringsverksamhet. Skattereduktion för arbetsinkomster beräknas på överskotten i respektive inkomstslag. Skattesats Skattereduktionen för arbetsinkomster, det så kallade jobbskatteavdraget, uppgår till skillnaden mellan 1,868 prisbasbelopp och grundavdraget multiplicerat med skattesatsen för kommunal inkomstskatt för inkomster som överstiger 7,00 prisbasbelopp. För inkomster mellan 2,72 och 7,00 prisbasbelopp är skattereduktionen skillnaden mellan å ena sidan 1,461 prisbasbelopp och 9,50 procent av arbetsinkomsterna mellan 2,72 och 7,00 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget multiplicerat med den kommunala skattesatsen. För inkomster mellan 0,91 och 2,72 prisbasbelopp beräknas reduktionen som skillnaden mellan å ena sidan 0,91 prisbasbelopp och 30,4 procent av arbetsinkomsten mellan 0,91 och 2,72 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget multiplicerat med den kommunala skattesatsen. För inkomster under 0,91 prisbasbelopp är skattereduktionen skillnaden mellan arbetsinkomsten och grundavdraget multiplicerat med den kommunala skattesatsen. Jobbskatteavdraget för dem som vid beskattningsårets ingång fyllt 65 har frikopplats från grundavdraget. Skattereduktionen för den gruppen beräknas till summan av 20 procent av arbetsinkomster upp till och med kronor och 5 procent av arbetsinkomster mellan kronor och kronor detta för att reduktionen även ska komma pensionärer med låga arbetsinkomster till del. Periodisering Reduktionen avser ett visst inkomstår. Den redovisas löpande på inkomsttitel 9111 fysiska personers inkomstskatt. Den slutliga taxeringen är klar i december året efter 19

20 1000 SKATTER M.M. inkomståret. Först då finns slutligt utfall för inkomsttiteln. Fram till dess redovisas av ESV prognostiserade värden. Inkomstskattelag (1999:1229) Hushållsarbete Skattebas För fysiska personer som under kalenderåret har fyllt 18 år medges en reduktion på utgifter för hushållsarbete som sker efter den 1 juli Från och med 8 december 2008 räknas även reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad (ROT-arbete) av småhus, ägarlägenhet och bostadsrätt som hushållsarbete. Skattesats Om den skattskyldige haft utgifter för hushållsarbete medges en reduktion om 50 procent. Reduktionen får inte överstiga kronor per person och beskattningsår. Periodisering Reduktionen avser ett visst inkomstår. Den redovisas löpande på inkomsttitel 9111 fysiska personers inkomstskatt. Den slutliga taxeringen är klar i december året efter inkomståret. Först då finns slutligt utfall för inkomsttiteln. Fram till dess redovisas av ESV prognostiserade värden. Lag (2008:140) om ändring i lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete. Lag om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete (2009:194). Notering: Bestämmelserna om skattereduktion för hushållstjänster inordnas i ett nytt kapitel, 67, i inkomstskattelagen (1999:1229) Indirekta skatter på arbete Indirekta skatter på arbete består av arbetsgivaravgifter, egenavgifter, särskild löneskatt och vissa nedsättningar, dvs. avgifter och vissa skatter vilkas storlek anges i procent av utbetald lön med mera. Inkomsterna redovisas av ESV genom omföring från inkomsttyp 9000, Löpande redovisade skatter m.m., och avser de indirekta skatter på arbete som är hänförliga till det aktuella inkomståret. Inkomsthuvudgruppen är kopplad till inkomsthuvudgruppen 9200 där motsvarande 20

21 1000 SKATTER M.M. skatter och avgifter redovisas löpande, men beloppen skiljer sig åt p.g.a. periodiseringar i form av betalningsförskjutningar och uppbördsförskjutningar Arbetsgivaravgifter Skattebas Arbetsgivaravgifter betalas av den som gett ut ersättning för arbete till anställda m.fl., och beräknas på summan av utgivna löner och förmåner. Avgiftssatser Avgiftssatser för arbetsgivaravgifter framgår av nedanstående tabell Sjukförsäkringsavgift 11,08 10,15 8,64 8,78 7,71 6,71 5,95 Föräldraförsäkringsavgift 2,20 2,20 2,20 2,20 2,20 2,20 2,20 Arbetsskadeavgift 0,68 0,68 0,68 0,68 0,68 0,68 0,68 Ålderspensionsavgift 10,21 10,21 10,21 10,21 10,21 10,21 10,21 Efterlevandepensionsavgift 1,70 1,70 1,70 1,70 1,70 1,70 1,70 Arbetsmarknadsavgift 3,70 4,45 4,45 4,45 2,43 2,43 4,65 Allmän löneavgift 3,13 3,07 4,40 4,40 7,49 7,49 6,03 Totalt 32,7 32,46 32,28 32,42 32,42 31,42 31,42 Ålderspensionsavgiften fördelas för inkomståret 2010 (jämför förklaring under inkomsttitel 9251): 69,8 procent AP-fonderna, 19,8 procent till premiepensionssystemet, 10,4 procent till staten Periodisering Inkomsterna från arbetsgivaravgifter beräknas per månad och redovisas i huvudsak på statsbudgeten (9000-gruppen) månaden efter den då den avgiftsgrundande lönen betalas ut. Redovisningen för respektive arbetsgivaravgift grundar sig på Försäkringskassans rapportering till statsredovisningen. Det intäkter som redovisas på inkomstgruppen 1210 under ett kalenderår motsvaras av de som Försäkringskassan redovisar på 9000-gruppen under perioden februari till januari (kalenderår 2). Uttryckt på annat sätt: Det intäkter som för ett visst år t redovisas på inkomstgruppen 1210 motsvaras av det som redovisas på 9000-gruppen under perioden februari år t till januari år t+1. Socialavgiftslag (2000:980). Lag (2000:981) om fördelning av socialavgifter. Lag (1962:381; omtryckt 1982:120) om allmän försäkring. Skattebetalningslag (1997:483). Skattebetalningsförordning (1997:750). 21

22 1000 SKATTER M.M. Förordning (1984:1127) med bemyndigande för Försäkringskassan att verkställa fördelning av arbetsgivaravgifter mellan olika avgiftsändamål. Lag (1994:1744) om allmän pensionsavgift. Lag (1994:1920) om allmän löneavgift. Förordning (1994:1966) om omföring av allmän pensionsavgift. Förordning (1994:549) om nedsättning av socialavgifter. Förordning (1998:562) med vissa bemyndiganden för Försäkringskassan att meddela föreskrifter. Lag (2001:1170) om utvidgning av de särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen (2000:980). Socialförsäkringslagen (1999:799) Lag (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift Regelbok för socialförsäkringen fastställd av Försäkringskassan Sjukförsäkringsavgift Sjukförsäkringsavgiften ska främst finansiera kostnader för sjukpenning, aktivitetsoch sjukersättning och rehabilitering. Den intäkt som för ett visst år redovisas på denna inkomsttitel omfattar de belopp som redovisats på inkomsttitel 9221 Sjukförsäkringsavgift under perioden februari år t till januari åt t+1, med tillägg/avdrag för avgift som beräknas vara hänförlig till perioden men inbetalas vid annan tidpunkt. Lag (2000:981) om fördelning av socialavgifter. Lag (1991:1047) om sjuklön Föräldraförsäkringsavgift Föräldraförsäkringsavgiften ska finansiera föräldraförsäkringsförmåner. Den intäkt som för ett visst år redovisas på denna inkomsttitel omfattar de belopp som redovisats på inkomsttitel 9222 Föräldraförsäkringsavgift under perioden februari år t till januari åt t+1, med tillägg/avdrag för avgift som beräknas vara hänförlig till perioden men inbetalas vid annan tidpunkt. Lag (2000:981) om fördelning av socialavgifter. Lag (1962:381) om allmän försäkring. 22

23 1000 SKATTER M.M Arbetsskadeavgift Arbetsskadeavgiften ska finansiera ersättningar för arbetsskador. Den intäkt som för ett visst år redovisas på denna inkomsttitel omfattar de belopp som redovisats på inkomsttitel 9253 Arbetsskadeavgift under perioden februari år t till januari åt t+1, med tillägg/avdrag för avgift som beräknas vara hänförlig till perioden men inbetalas vid annan tidpunkt. Lag (2000:981) om fördelning av socialavgifter. Lag (1976:380; omtryckt 1993:357) om arbetsskadeförsäkring Ålderspensionsavgift Ålderspensionsavgiften ska delfinansiera ålderpensionssystemet. Regeringen fastställer varje år andelar för fördelning av ålderspensionsavgiften, se tabell med avgiftssatser. Den intäkt som för ett visst år redovisas på denna inkomsttitel omfattar de belopp som redovisats på inkomsttitel 9251 Ålderspensionsavgift under perioden februari år t till januari åt t+1, med tillägg/avdrag för avgift som beräknas vara hänförlig till perioden men inbetalas vid annan tidpunkt. Lag (2000:194) om införande av ny lagstiftning för allmänna pensionsfonder. Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Lag (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Lag (1998:675) om införande av inkomstgrundad ålderspension. Förordning (1998:1340) om inkomstgrundad ålderspension. Förordning (2009:1019) om fastställande av andelar för fördelning av ålderspensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter under år Lag (1998:710) med vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten Efterlevandepensionsavgift Efterlevandepensionsavgiften ska finansiera efterlevandepension och änkepension samt kostnader för administration. Den intäkt som för ett visst år redovisas på denna inkomsttitel omfattar de belopp som redovisats på inkomsttitel 9212 Efterlevandepension under perioden februari år t till januari åt t+1, med tillägg/avdrag för avgift som beräknas vara hänförlig till perioden men inbetalas vid annan tidpunkt. 23

24 1000 SKATTER M.M. Lag (2000:981) om fördelning av socialavgifter. Lag (1962:381) om allmän försäkring Arbetsmarknadsavgift Arbetsmarknadsavgiften ska finansiera arbetslöshetsersättning, tillsyn av arbetslöshetskassorna, aktivitetsstöd, lönegaranti och statlig ålderspensionsavgift. Den intäkt som för ett visst år redovisas på denna inkomsttitel omfattar de belopp som redovisats på inkomsttitel 9254 Arbetsmarknadsavgift under perioden februari år t till januari åt t+1, med tillägg/avdrag för avgift som beräknas vara hänförlig till perioden men inbetalas vid annan tidpunkt. Lag (2000:981) om fördelning av socialavgifter. Lag (1997:239) om arbetslöshetskassor. Lönegarantilag (1992:497) Allmän löneavgift Den allmänna löneavgiften är ingen socialavgift enligt socialavgiftslagen utan grundas på särskild lag. Den intäkt som för ett visst år redovisas på denna inkomsttitel omfattar de belopp som redovisats på inkomsttitel 9281 Allmän löneavgift under perioden februari år t till januari åt t+1, med tillägg/avdrag för avgift som beräknas vara hänförlig till perioden men inbetalas vid annan tidpunkt. Lag (1994:1920) om allmän löneavgift Ofördelade avgifter Ofördelade avgifter är en periodiseringspost som utgörs av skillnaden mellan de periodiserade avgifterna för aktuellt år och de summerade inkomsttitlarna som är avgifter avseende flera olika inkomstår Nedsatta avgifter För att ge en uppfattning om de totala avgifterna före nedsättningar, redovisas nedsättningarna separat, både som intäkter och som avdrag. 24

25 1000 SKATTER M.M. Arbetsgivare har rätt att minska arbetsgivaravgifter genom att göra ett särskilt avdrag. Utvidgat stöd ger möjlighet till större nedsättning för arbetsgivare som bedriver sin verksamhet inom ett stödområde. Minskningen är 10 procent av avgiftsunderlaget utöver den generella nedsättningen, dock högst kronor per månad. Sänkningen av socialavgifter utökas till att gälla alla som är under 26 år, samtidigt som socialavgifterna sänks ytterligare. Socialavgifterna för unga kommer att bestå av ålderspensionsavgiften samt en fjärdedel av övriga avgifter. Detta innebär att arbetsgivaravgifterna för 2010 blir 15,49 procent och egenavgifterna för 2010 blir 15,06 procent för alla som vid årets början inte har fyllt 26 år. Nedsättningar av arbetsgivaravgifter för ett visst år t hämtas från Skatteverkets månatliga sammanställning av arbetsgivaravgifter i början av augusti år t Egenavgifter Skattebas Med egenavgift avses egna företagares avgifter motsvarande arbetsgivaravgifter. Reglerna om skattebas och skattesats skiljer sig i vissa fall från dem som gäller arbetsgivaravgifter, främst beroende på att de förmåner som är kopplade till avgiftsskyldigheten kan skilja mellan anställda och egna företagare. Skattebasen för egenavgifter utgörs av nettointäkten, dvs. överskottet, av aktiv näringsverksamhet, vilket är den näringsverksamhet som utgör grund för socialförsäkringsförmåner. Skattesats Egenavgifterna för egenföretagare anges i 3 kap. 13 socialavgiftslagen. En förteckning över dessa avgiftssatser redovisas i tabellen nedan. Egenföretagare betalar högre sjukförsäkringsavgift med en dags karenstid än arbetsgivare. Däremot betalar de lägre arbetsmarknadsavgift. Egenavgift till sjukförsäkringen utgår efter olika procentsatser beroende på karenstid. På inkomster över 7,5 gånger basbeloppet reduceras inte avgiftsuttaget med hänsyn till karenstiden. 25

26 1000 SKATTER M.M. Avgiftssatser för egna företagares egenavgifter, procentuellt uttag för inkomståret Egenavgifter (inklusive allmän löneavgift) Efterlevandepensionsavgift 1,70 1,70 1,70 1,70 1,70 1,70 1,70 1,70 Sjukförsäkringsavgift 11,81 11,81 11,12 9,61 9,61 7,93 6,93 6,78 3 dagars karenstid 9,25 9,25 8,92 7,86 7,86 6,67 6,89 6,74 30 dagars karenstid 7,42 7,42 7,72 6,99 6,99 6,00 6,11 5,95 Föräldraförsäkringsavgift 2,20 2,20 2,20 2,20 2,20 2,20 2,20 2,20 10,2 Ålderspensionsavgift 1 10,21 10,21 10,21 10,21 10, ,21 10,21 Arbetsskadeavgift 0,68 0,68 0,68 0,68 0,68 0,68 0,68 0,68 Arbetsmarknadsavgift 1,16 1,16 1,91 1,91 1,91 0,50 0,50 2,11 Allmän löneavgift 3,25 3,13 3,07 4,40 4,40 7,49 7,49 6,03 30,7 Summa egenavgifter 31,01 30,89 30,89 30,71 30, ,71 29,71 1 Tilläggspensionsavgift till och med Från och med inkomståret 2008 ska personer födda 1937 eller tidigare inte längre betala särskild löneskatt och inte heller några socialavgifter. Observera att, om du bedriver passiv näringsverksamhet, betalar du alltid särskild löneskatt som är 24,26 procent av underlaget, även om du är född 1937 eller tidigare. Egenavgifterna för dig som driver enskild firma eller handelsbolag och är född 1984 eller senare (vid årets ingång inte fyllt 26 år) är 15,06 procent av underlaget (om inte särskild karensdag begärts). Bedriver du passiv näringsverksamhet, betalar du istället särskild löneskatt som är 24,26 procent av underlaget. Periodisering Samtliga egenavgifter avser ett visst inkomstår. De uppbärs preliminärt och redovisas löpande på inkomsttitel 9111 fysiska personers inkomstskatt. Den slutliga taxeringen är klar i december året efter inkomståret. Först då finns slutligt utfall för inkomsttitlarna. Fram till dess baseras redovisningen på prognoser som grundar sig på utvecklingen av hushållens förväntade inkomster av näringsverksamhet enligt Konjunkturinstitutet. Socialavgiftslag (2000:980). Lag (2000:981) om fördelning av socialavgifter. 26

27 1000 SKATTER M.M. Lag (1962:381; omtryckt 1982:120) om allmän försäkring. Skattebetalningslag (1997:483). Skattebetalningsförordning (1997:750). Förordning (1984:1127) med bemyndigande för Försäkringskassan att verkställa fördelning av arbetsgivaravgifter mellan olika avgiftsändamål. Lag (1994:1744) om allmän pensionsavgift. Förordning (1994:1966) om omföring av allmän pensionsavgift. Förordning (1994:549) om nedsättning av socialavgifter. Förordning (1998:562) med vissa bemyndiganden för Försäkringskassan. Lag (2001:1170) om utvidgning av de särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen (2000:980). Regelbok för socialförsäkringen fastställd av Försäkringskassan Sjukförsäkringsavgift Sjukförsäkringsavgiften ska främst finansiera kostnader för sjukpenning, aktivitetsoch sjukersättning och rehabilitering. Skattesats För försäkrad med 3 dagars karenstid är avgiften 6,74 procent och för försäkrad med 30 dagars karenstid 5,95 procent. Detta gäller för inkomster upp till 7,5 gånger prisbasbeloppet. På inkomster över 6,93 basbelopp är avgiften 6,78 procent Lag (2000:981) om fördelning av socialavgifter. Lag (1991:1047) om sjuklön Föräldraförsäkringsavgift Föräldraförsäkringsavgiften ska finansiera föräldraförsäkringsförmåner. Skattesats Avgiften framgår av tabellen. Lag (1962:381) om allmän försäkring Lag (2000:981) om fördelning av socialavgifter. 27

28 1000 SKATTER M.M Arbetsskadeavgift Arbetsskadeavgiften ska finansiera ersättningar för arbetsskador. Skattesats Avgiften framgår av tabellen. Lag (2000:981) om fördelning av socialavgifter. Lag (1976:380; omtryckt 1993:357) om arbetsskadeförsäkring Ålderspensionsavgift, netto Ålderspensionsavgiften ska delfinansiera ålderspensionssystemet. Skattesats Avgiften framgår av tabellen. Lag (2000:194) om införande av ny lagstiftning för allmänna pensionsfonder. Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Lag (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Lag (1998:675) om införande av inkomstgrundad ålderspension. Förordning (1998:1340) om inkomstgrundad ålderspension. Förordning (2009:1019) om fastställande av andelar för fördelning av ålderspensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter under år Lag (1998:710) med vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten Efterlevandepensionsavgift Efterlevandepensionsavgiften ska finansiera efterlevandepension och änkepension samt kostnader för administration. Skattesats Avgiften framgår av tabellen. Lag (2000:981) om fördelning av socialavgifter. Lag (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn. 28

29 1000 SKATTER M.M Arbetsmarknadsavgift Arbetsmarknadsavgiften ska finansiera arbetslöshetsersättning, tillsyn av arbetslöshetskassorna, aktivitetsstöd, lönegaranti och statlig ålderspensionsavgift. Skattesats Avgiften framgår av tabellen. Lag (2000:981) om fördelning av socialavgifter. Lag (1997:239) om arbetslöshetskassor. Lönegarantilag (1992:497) Allmän löneavgift Den allmänna löneavgiften är ingen socialavgift enligt socialavgiftslagen utan grundas på särskild lag. Skattesats Avgiften framgår av tabellen. Lag (1994:1920) om allmän löneavgift Ofördelade avgifter Denna inkomsttitel används ej för närvarande Avgifter till pensionssystemet 1261 Avgifter till pensionssystemet På inkomsttitlarna 1214 och 1244 redovisas intäkter från avgifter som går till premiepensionssystemet. Dessa intäkter ska inte slutligt redovisas på statsbudgeten, utan förs istället över till premiepensionssystemet. Eftersom statsbudgeten totalt sett ska vara kassamässig och de ovannämnda intäkterna inte slutligt ska redovisas på statsbudgeten måste ett motsvarande belopp räknas bort från statsbudgeten. Under denna inkomsttitel redovisas därför summan av inkomsttitlarna 1214 och 1244, fastän med omvänt tecken. 29

30 1000 SKATTER M.M Särskild löneskatt 1271 Pensionskostnader företag Skattebas Arbetsgivare som utfäst en tjänstepension är skattskyldiga enligt lagen om särskild löneskatt på pensionskostnader. Även enskild person eller dödsbo ska i vissa fall betala särskild löneskatt. Den särskilda löneskatten utgår på ett för varje beskattningsår särskilt framräknat skatteunderlag som består av arbetsgivarens pensionskostnader. Skattesats Den som utfäst en tjänstepension ska till staten betala särskild löneskatt med 24,26 procent på kostnaden för pensionsutfästelsen. Periodisering Särskild löneskatt på pensionskostnader på pensionsmedel redovisas löpande som en del av inkomsterna på inkomsttiteln 9121 Juridiska personers inkomstskatt, under inkomståret och taxeringsåret. Det slutliga utfallet på inkomsttitel 1271 Särskild löneskatt på pensionskostnader, fastställs i och med taxeringsutfallet året efter inkomståret. Fram till dess redovisas prognostiserade värden på inkomsttiteln. Prognosen bygger framför allt på tidigare års utfall och på prognoser för lönesumman. Taxeringslag (1990:324). Skattebetalningslagen (1997:483). Lag (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader Pensionskostnader, staten Skattebas Försäkringskassan fastställer den särskilda löneskatt som staten ska betala enligt lagen om särskild löneskatt på pensionskostnader. Underlaget är statliga tjänstepensioner som betalas ut av Statens pensionsverk med flera. Skattesats Skatten under 2010 är 24,26 procent av underlaget. Periodisering Den särskilda löneskatten på pensionskostnader som staten betalar avser ett visst inkomstår. Den fastställs slutligt senast den 30 april året efter beskattningsåret. Fram till dess redovisas prognostiserade värden på inkomsttiteln. 30

31 1000 SKATTER M.M. Lag (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader. Förordning (1991:704) om fastställande av särskild löneskatt på statens pensionskostnader Förvärvsinkomster Skattebas Särskild löneskatt på förvärvsinkomst tas ut på alla inkomster som inte grundar rätt till socialförsäkringsförmåner. Underlaget för särskild löneskatt är passiv näringsverksamhet och vissa försäkringsersättningar. Arbetsgivare som avsätter en del av vinsten till de anställda i vinstandelsstiftelser ska betala särskild löneskatt på vinstandelar (SFS 1996:1215). I lagen om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster ingår ett moment om vinstandelsstiftelser. Skattesats Särskild löneskatt på passiv näringsverksamhet uppgår till 24,26 procent av underlaget. Skattesatsen ska motsvara skatteinslaget i socialavgifterna, det vill säga svara mot den del av socialavgifterna som inte ger någon motsvarande socialförsäkringsförmån. Periodiseringar På inkomsttiteln redovisas den särskilda löneskatt som avser ett visst inkomstår. Uppbörden av särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster sker i samband med uppbörden av arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Den slutliga taxeringen är klar i december året efter inkomståret. Först då finns slutligt utfall för inkomsttiteln. Fram till dess baseras redovisningen på en prognos som grundar sig på hushållens förväntade inkomster av näringsverksamhet. Lag (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Lag (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader. Förordning (1991:704) om fastställande av särskild löneskatt på statens pensionskostnader Egenföretagare Skattebas Särskild löneskatt tas ut på inkomster som inte utgör grund för socialförsäkringsförmåner. Sådan löneskatt tas ut på inkomster av passiv 31

32 1000 SKATTER M.M. näringsverksamhet, det vill säga då den skattskyldige inte själv är aktiv i verksamheten. Skattesats Inkomståret 2010 är den särskilda löneskatten 24,26 procent av underlaget (SFS 2007:1250). Från och med januari 2007 ska personer som fyllt 65 år och inkluderas i det reformerade pensionssystemet inte omfattas av den särskilda löneskatten. Periodisering På inkomsttiteln redovisas den särskilda löneskatt som avser ett visst inkomstår. Uppbörden sker i samband med uppbörden av inkomstskatt på inkomsttitel 9111 Fysiska personers inkomstskatt. Den slutliga taxeringen är klar i december året efter inkomståret. Först då finns slutligt utfall för inkomsttiteln. Fram till dess baseras redovisningen på prognoser som grundar sig på hushållens förväntade inkomster av näringsverksamhet. Lag (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Lag (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader Övrigt Denna inkomsttitel används ej för närvarande Nedsättningar 1281 Sjöfartsstöd Nedsättning av arbetsgivaravgifter. Sjöfartsstöd lämnas till fysiska och juridiska personer samt till partrederier som har eller har haft sjömän anställda för arbete ombord på svenskregistrerade fartyg som huvudsakligen används i utrikestrafik av betydelse för den svenska utrikeshandeln eller den svenska tjänsteexporten. Stödet redovisas löpande under inkomsttitel 9714 Nedsättning, stöd till sjöfart. Förordning (2001:770) om sjöfartsstöd. Lag (1999:591) om kreditering på skattekonto av vissa stöd beslutade av arbetsmarknadsmyndighet och Rederinämnden. 32

33 1000 SKATTER M.M Arbetsgivaravgifter Skattebas Arbetsgivare som bedriver verksamhet inom stödområde har rätt till utvidgning av det särskilda avdraget enligt socialavgiftslagen. Stödområdet utgörs främst av delar av norra Sverige. Skattesats För en arbetsgivare med aktiv verksamhet inom ett stödområde får arbetsgivaravgifterna sättas ned med 10 procent av avgiftsunderlaget, dock högst kronor per månad. Periodisering Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna avser ett visst inkomstår. Den görs i samband med uppbörden av arbetsgivaravgifter och redovisas löpande i inkomsttitelgrupp 9210 Arbetsgivaravgift. Uppgift om slutlig nedsättning erhålls från Skatteverkets månatliga sammanställning av arbetsgivaravgift i början av augusti året efter inkomståret. Fram till dess baseras redovisningen på en prognos på inkomsttiteln som framför allt grundas på föregående års utfall. Socialavgiftslagen (2000:980). Lag (2001:1170) om utvidgning av de särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen Egenavgifter, generell nedsättning Skattebas Den som betalar egenavgifter har rätt till generell nedsättning av dessa. Skattesats För en egenföretagare med aktiv näringsverksamhet får egenavgifterna sättas ned med 5 procent av avgiftsunderlaget, dock högst kronor per år. Ansökan är dock frivillig och görs i inkomstdeklarationen för De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2010 och tillämpas på inkomster som uppbärs efter den 31 december Periodisering Nedsättningen av egenavgifterna avser ett visst inkomstår. Den görs i samband med uppbörden av inkomstskatt på inkomsttitel 9111 Fysiska personers inkomstskatt. Den slutliga nedsättningen beslutas i samband med taxeringen och slutligt utfall finns därför först i december året efter inkomståret. Fram till dess baseras redovisningen på en prognos på inkomsttiteln som framför allt grundas på föregående års utfall. 33

34 1000 SKATTER M.M. Socialavgiftslagen (2000:980, senast ändrat 2008:1269) Egenavgifter, regional nedsättning Skattebas Egenföretagare som bedriver verksamhet inom stödområde har, förutom den generella nedsättningen, rätt att göra ett ytterligare avdrag från egenavgifterna. Stödområdet utgörs främst av delar av norra Sverige. Egenavgifter för egenföretagare har dock slopats helt från januari Skattesats För en egenföretagare med aktiv näringsverksamhet inom ett stödområde får egenavgifterna sättas ned med 10 procent av avgiftsunderlaget utöver den dock högst kronor per år. Periodisering Nedsättningen av egenavgifterna avser ett visst inkomstår. Den görs i samband med uppbörden av inkomstskatt på inkomsttitel 9111 Fysiska personers inkomstskatt. Den slutliga nedsättningen beslutas i samband med taxeringen och slutligt utfall finns därför först i december året efter inkomståret. Fram till dess baseras redovisningen på en prognos på inkomsttiteln som framför allt grundas på föregående års utfall. Lag (2001) om utvidgning av de särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen Nystartsjobb Nystartsjobb syftar till att öka möjligheterna att komma tillbaka till arbete för dem som under mer än ett år inte har arbetat. Nystartsjobben innebär en subvention motsvarande dubbla arbetsgivaravgiften, inklusive ålderspensionsavgiften för personer som kvalificerar till ett nystartsjobb. Subventionen ges i form av kreditering av arbetsgivarens skattekonto. Nystartsjobb ska gälla för personer som varit arbetslösa, deltagit i arbetsmarknadspolitiskt program eller uppburit sjukpenning, sjuk- eller aktivitetsersättning på heltid i mer än ett år. Subventionen gäller under lika lång tid som vederbörande varit frånvarande från arbetslivet. 34

35 1000 SKATTER M.M. Lag (2006:1494) om kreditering på skattekonto av stimulans till arbetsgivare för nystartsjobb Förordning (2006:1481) om stöd för nystartsjobb 1290 Tjänstegruppliv 1291 Tjänstegruppliv Skattebas Tjänstegrupplivförsäkring är en kollektivavtalad livförsäkring. Särskild premieskatt för grupplivförsäkring ska betalas på premien. Skatt ska även betalas för ersättning som utbetalas på grund av sådan försäkring. Skattskyldiga är svenska försäkringsföretag, utländska försäkringsföretag för verksamhet som drivs här i landet, arbetsgivare och näringsidkare, samt staten. Skattesats För försäkringsföretag utgör 95 procent av mottagen premie beskattningsunderlag. Skatt uppgår till 45 procent av underlaget. För staten och annan arbetsgivare är beskattningsunderlaget det utbetalda beloppet. Skatt uppgår till 81,83 procent av underlaget. För arbetsgivare och näringsidkare är beskattningsunderlaget 95 procent av betald premie för grupplivförsäkring som meddelats i en utomlands bedriven försäkringsrörelse i den mån betalning av premie på motsvarande försäkring till svenskt försäkringsföretag hade föranlett skatteplikt. Skatten uppgår till 81,83 procent av underlaget. Periodisering På inkomsttiteln redovisas alla inkomster från beskattning av tjänstegruppliv som är hänförliga till ett visst inkomstår. Beskattning av tjänstegruppliv redovisas löpande på statsbudgeten i samband med att beskattningstillfället uppstår, på inkomsttitel 9123 Beskattning av tjänstegruppliv. Inkomsterna från beskattning av tjänstegruppliv redovisas på statsbudgeten med en månads förskjutning. Detta innebär att intäkten som för 2009 redovisas på denna titel består av de belopp som redovisats på inkomsttitel 9123 Beskattning av tjänstegruppliv under perioden februari 2009 till januari Lag (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m. Skattebetalningslag (1997:483). 35

36 1000 SKATTER M.M Skatt på kapital Skatter på kapital består av skatt på kapital för hushåll, skatt på företagsvinster, kupongskatt, avkastningsskatt, fastighetsskatt, stämpelskatt, förmögenhetsskatt samt arvs- och gåvoskatt. Inkomsterna i denna inkomsthuvudgrupp redovisas av ESV genom omföring från inkomsttyp 9000, Löpande redovisade skatter m.m., och avser de skatter på kapital som är hänförliga till det aktuella inkomståret. Inkomsthuvudgruppen är kopplad till flera olika inkomsthuvudgrupper under inkomsttyp 9000 (se respektive inkomsttitel) där motsvarande skatter redovisas löpande, men beloppen skiljer sig åt p.g.a. periodiseringar i form av uppbördsförskjutningar Skatt på kapital, hushåll 1311 Skatt på kapital och 1312 Skattereduktion kapital Skattebas Underlaget för skatt på kapital utgörs både av inkomster och utgifter. Kapitalinkomster består av ränta på fordringar som bankmedel och obligationer, utdelning på aktier, ersättning vid uthyrning av privatbostad, kapitalvinst vid avyttring av fastighet, värdepapper etc. Kapitalutgifter består av utgiftsräntor för skulder och kapitalförlust vid avyttring av fastighet, värdepapper etc. Beskattningen utgår på nettot av inkomster och utgifter. Skatten är statlig. Skattesats Om den skattskyldige får ett överskott av kapital ska skatt betalas på den del som överstiger 100 kronor. Skattesatsen är 30 procent. Skatten redovisas på inkomsttitel 1311 Skatt på kapital. Om den skattskyldige får ett underskott av kapital medges skattereduktion med 30 procent av underskottet till och med kronor. Om underskottet överstiger kronor medges skattereduktion på 21 procent på den överskjutande delen. Skattereduktion medges endast mot kommunal och statlig inkomstskatt samt mot fastighetsskatt. Reduktionen redovisas på inkomsttitel 1312 Skattereduktion på kapital. Periodisering På inkomsttitlarna redovisas den skatt respektive reduktion som avser ett visst inkomstår. Skatt på kapital och skattereduktion på kapital redovisas preliminärt tillsammans med bland annat fastighetsskatt, och allmän pensionsavgift och redovisas löpande på inkomsttitel 9111 fysiska personers inkomstskatt. Den slutliga taxeringen är klar i december året efter inkomståret. Först då finns utfall för inkomsttitlarna. Fram till dess baseras redovisningen på prognoser. Dessa baseras på uppgifter om skatteunderlagets storlek från senast kända taxering som skrivs fram till 36

37 1000 SKATTER M.M. aktuellt inkomstår med hjälp av beräknad utveckling av skatteunderlagets delar, bland annat utifrån Konjunkturinstitutets prognoser om ekonomins utveckling. Slutligen beräknas skatten med de regler som gäller för det aktuella inkomståret. Statlig inkomstskatt Inkomstskattelag (1999:1229) Expansionsfondsskatt Skattebas Näringsidkare har samma möjlighet som aktiebolag att utöka verksamheten med medel som bara beskattas med bolagsskatt. Underlaget för expansionsfondsskatt är det avdrag som görs för expansionsfond vid inkomsttaxeringen. Vid återföring av expansionsfonden i inkomstdeklarationen får den skattskyldige tillgodoräkna sig den tidigare betalda skatten. Skattesats Expansionsfondsskatten uppgår till 26,3 procent. Periodisering Expansionsmedelsskatt avser ett visst inkomstår. Uppbörden sker i samband med uppbörden av bland annat inkomstskatt på inkomsttitel 9111 Fysiska personers inkomstskatt. Skatten beslutas i samband med taxeringen och slutligt utfall finns därför först i december året efter inkomståret. Fram till dess redovisas en prognos på inkomsttiteln som framför allt grundas på föregående års utfall. Inkomstskattelag (1999:1229) Skattereduktion riskkapital Denna inkomsttitel används ej för närvarande. 37

38 1000 SKATTER M.M Skatt på företagsvinster 1321 Skatt på företagsvinster Skattebas De skatter som redovisas under denna titel avser aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, föreningsbanker, sparbanker, svenska investeringsfonder, svenska försäkringsanstalter som inte är aktiebolag, utländska juridiska personer med verksamhet i Sverige, hypoteksföreningar, vissa juridiska personer som förvaltar samfälligheter samt övriga juridiska personer med undantag för svenska dödsbon. Beskattningen av företag i Sverige utgår för flertalet företagsformer från företagets bokföringsmässiga resultat. Skattemässiga justeringar leder fram till företagets skattemässiga resultat eller den beskattningsbara inkomsten på vilket skatt på företagsvinster beräknas. Den slutliga skatten fastställs vid taxeringen som avslutas i december året efter inkomståret. Företagen betalar dock debiterad preliminärskatt, redan innan det skattemässiga resultatet och den slutliga skatten för året är fastställt. Det resultat på vilket företagen åläggs att betala (debiteras) preliminärskatt uppgår vanligtvis schablonmässigt till 110 procent av det senast kända skattemässiga resultatet, dvs. det skattemässiga resultatet från två år tidigare, och redovisas löpande på inkomsttitel En tolftedel av detta belopp ska månadsvis betalas till Skatteverket. Skattesats Den statliga inkomstskatten uppgår till 26,3 procent av den beskattningsbara inkomsten. För investeringsfonderna uppgår skattesatsen till 30 procent. Periodisering På inkomsttiteln redovisas all inkomstskatt som är hänförig till ett visst inkomstår. Denna utgörs av preliminärskatt som inbetalas under det aktuella inkomståret som också avser detsamma, preliminärskatt som inbetalas året efter inkomståret men avser föregående inkomstår samt kompletteringsbetalningar som betalats in både under inkomståret och året därefter som avser inkomståret för att täcka underskott på skattekontot. Den slutliga taxeringen avslutas i december året efter inkomståret. Först då finns ett slutligt utfall på inkomsttiteln. Fram till dess redovisas prognostiserade värden på inkomsttiteln. Prognosen bygger i viss mån på de flöden som redovisats på inkomsttitel 9121, juridiska personers inkomstskatt, men även på beräkningar kopplade till de makroekonomiska förutsättningar som tillhandahålls av Konjunkturinstitutet och på löpande uppföljning av det allmänna konjunkturläget och företagens resultat. 38

39 1000 SKATTER M.M. Inkomstskattelagen (1999:1229). Lag (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Skattebetalningslag (1997:483). Skattebetalningsförordning (1997:750). Lag (1986:468) om avräkning av utländsk skatt Skattereduktioner Skattebas På denna inkomsttitel redovisas skattereduktioner för byggnadsarbeten på bostadshus. Skattereduktionen för byggnadsarbeten ska på vissa villkor kunna ges till fastighetsägare och innehavare av privatbostadsrätter. Med byggnadsarbete avses reparationer och underhåll samt om- och tillbyggnad av bostadshus. Mellan kunde företag även få skattereduktion för bredbandsinstallation, denna möjlighet har upphört. Skattesats Skattereduktionen för byggnadsarbete uppgår till 30 procent av ett underlag som består av utgifter för byggnadsarbete. För hyreshus kan skattereduktion uppgå till det högsta av kronor eller tre gånger fastighetsskatten för bostadsdelen för kalenderåret Periodisering På inkomsttiteln 1322 Skattereduktioner, redovisas alla skattereduktioner för juridiska personer som är hänförliga till ett visst inkomstår. Skattereduktionernas storlek fastställs i och med taxeringen året efter inkomståret. Fram till dess redovisas prognostiserade värden på inkomsttiteln. Prognosen bygger framför allt på tidigare års utfall. Reduktionen för byggnadsarbete ingår i uppbörden och redovisas löpande på inkomsttitel 9121, Juridiska personers inkomstskatt. Lag (2004:752) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus Lag (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation. 39

40 1000 SKATTER M.M Kupongskatt 1331 Kupongskatt På denna inkomsttitel redovisas kupongskatt och skatt på ränta på skogskontomedel m.m. Kupongskatt Skattebas Kupongskatt utgår på utdelning på aktier i svenska aktiebolag och andelar i svenska aktiefonder. Denna skatt betalas av utdelningsberättigad som är bosatt utomlands och som fått utdelning från svenskt aktiebolag. Skattesats Kupongskatt betalas med 30 % på utdelningsbeloppet. En person som bor utomlands måste som regel även betala skatt i sitt hemvistland. Till följd av ingångna avtal med olika länder kan kupongskatten sättas ned med varierande skattesatser för att undvika dubbelbeskattning med hänsyn till beskattning i hemlandet. Skatt på ränta på skogskontomedel m.m. Skattebas Skatt på ränta på skogskontomedel betalas för ränta på skogskonto, skogsskadekonto samt upphovsmannakonto. Skatten på räntan är definitiv och kan inte kvittas mot andra kapitalförluster eller liknande. Skattesats Skattesatsen är 15 procent av den ränta som gottskrivs kontot. Det är kontoförande bank som ska redovisa och betala in skatten. Periodisering Inkomsterna från kupongskatter uppbärs till statsbudgeten med en månad förskjutning. Detta innebär att intäkten som för ett visst år t redovisas på denna titel består av de belopp som redovisats på inkomsttitel 9141 Kupongskatt under perioden februari år t till januari år t+1. Kupongskatt Kupongskattelag (1970:624) m.fl. författningar; se den genom Skatteverkets försorg utgivna Skatte- och taxeringsförfattningarna. Kupongskatteförordningen (1971:49) Skatteverkets skrivelser: 40

41 1000 SKATTER M.M med anvisningar rörande direktnedsättning av kupongskatt med intyg om hemvinst (RSV Dt 1975:8) som tillämpas på utdelning som blivit tillgänglig för lyftning efter utgången av år 1974) Skatt på ränta på skogskontomedel Lag (1990:676) om skatt på ränta på skogsmedel m.m Avkastningsskatt 1341 Avkastningsskatt hushåll Skattebas Avkastningsskatt tas ut på utländska kapital- och pensionsförsäkringar. När det gäller utländska försäkringar är det innehavaren av försäkringen som ska deklarera och betala in skatten. Avkastningsskatten på utländska livförsäkringar är avsedd att motsvara den avkastningsskatt som svenska försäkringsbolag betalar på livförsäkringskapital. Skatteunderlaget avseende beskattningsåret 2010 (2011 års taxering) räknas fram genom att för försäkringar som tecknats åren multiplicera försäkringens värde vid 2010 års ingång med den genomsnittliga statslåneräntan under 2009, som är 3,10 procent. Försäkringar som tecknats och slutbetalats före 1997 ska inte tas upp vid beräkning av avkastningsskatt. Utländsk skatt som försäkringsbolaget betalats och som är hänförlig till försäkringen får räknas av från avkastningsskatten. Skattesats Skatten är 27 procent av skatteunderlaget för kapitalförsäkringar och 15 procent för pensionsförsäkringar. Periodisering Avkastningsskatt avser ett visst inkomstår. Uppbörden sker i samband med uppbörden av bland annat inkomstskatt på inkomsttitel 9111 Fysiska personers inkomstskatt. Skatten beslutas i samband med taxeringen och slutligt utfall finns därför först i december året efter inkomståret. Fram till dess redovisas en prognos på inkomsttiteln som framför allt grundas på föregående års utfall. Lag (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. 41

42 1000 SKATTER M.M Avkastningsskatt företag Skattebas Skattskyldiga till avkastningsskatt är huvudsakligen svenska livförsäkringsföretag och utländska livförsäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse från fast driftställe i Sverige. Skatteunderlaget för avkastningsskatt på pensionsmedel är ett beräknat kapitalunderlag multiplicerat med den genomsnittliga statslåneräntan under kalenderåret närmast före ingången av beskattningsåret. Kapitalunderlaget utgörs av värdet av den skattskyldiges tillgångar vid ingången av beskattningsåret efter avdrag för finansiella skulder vid samma tidpunkt. För begränsat skattskyldig medräknas dock endast sådana tillgångar och skulder som är hänförliga till den i Sverige bedrivna försäkringsrörelsen. Skattesats Skattesatsen är 15 procent på skatteunderlaget avseende pensionsförsäkring och 30 procent av nio tiondelar av skatteunderlaget i fråga om annan personförsäkring (kapitalförsäkring). Periodisering Avkastningsskatt på pensionsmedel redovisas löpande som en del av inkomsterna på inkomsttiteln 9121 Juridiska personers inkomstskatt, under inkomståret och taxeringsåret. Det slutliga utfallet på inkomsttitel 1342 Avkastningsskatt företag, fastställs i och med taxeringsutfallet året efter inkomståret. Fram till dess redovisas prognostiserade värden på inkomsttiteln. Prognosen bygger framför allt på statistik över försäkringsbolagens kapitalplaceringar som sammanställs av Finansinspektionen fyra gånger per år. Även Konjunkturinstitutets ränteprognoser och en beräkning av den genomsnittliga börsutvecklingen under prognosperioden är viktiga delar av prognosen. Lag (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel Individuellt pensionssparande Skattebas Avkastningsskatt ska betalas på individuellt pensionssparande för person som är obegränsat skattskyldig i Sverige. Den som pensionssparar är skattskyldig, men ansvaret för att deklarera och betala in skatten ligger på pensionssparinstituten. Kapitalunderlaget består av värdet av de tillgångar som finns på pensionssparkontot vid kalenderårets början. Skatteunderlaget är kapitalunderlaget vid beskattningsårets 42

43 1000 SKATTER M.M. ingång multiplicerat med den genomsnittliga statslåneräntan under kalenderåret närmast före ingången av beskattningsåret. Skattesats Skatten är 15 procent av skatteunderlaget. Periodisering På denna inkomsttitel redovisas avkastningsskatt på individuellt pensionssparande som avser ett visst inkomstår. Den intäkt som för ett visst år t redovisas på denna inkomsttitel består av en del av de belopp som redovisats på inkomsttitel 9121 Juridiska personers inkomstskatt, under perioden februari år t till januari år t+1. Avkastningsskatt på individuellt pensionssparande redovisas löpande på inkomsttiteln 9121 Juridiska personers inkomstskatt. Lag (1993:931) om individuellt pensionssparande Inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1990:66) om avkastningsskatt på pensionsmedel 1350 Fastighetsskatt 1351 Fastighetsskatt hushåll 1352 Fastighetsskatt företag 1353 Kommunal fastighetsavgift hushåll 1354 Kommunal fastighetsavgift företag Skattebas Skattepliktiga fastigheter är sådana taxeringsenheter, inklusive obebyggd tomtmark, som vid fastighetstaxeringen fått benämningen småhusenhet, ägarlägenhetsenhet, hyreshusenhet, industrienhet inklusive elproduktionsenhet eller lantbruksenhet om det i lantbruksenheten ingår småhus eller tomtmark till småhus. Ett taxeringsvärde bestäms så att det motsvarar 75 procent av fastighetens marknadsvärde. Med marknadsvärde avses det pris enheten sannolikt betingar vid en försäljning på den allmänna marknaden. Marknadsvärdet bestäms med hänsyn till det genomsnittliga prisläget två år före senaste fastighetstaxering för byggnadstypen i fråga. Allmän fastighetstaxering ska äga rum vart sjätte år. Tre år efter en allmän fastighetstaxering sker en förenklad fastighetstaxering för småhus, hyreshus och lantbruk. Från skatteplikt undantas fastighet som året före taxeringsåret inte varit skattepliktig enligt fastighetstaxeringslagen. Skattskyldig till fastighetsskatt, eller kommunal fastighetsavgift, är den som vid ingången av kalenderåret är ägare till fastigheten eller den som ska anses som ägare enligt1 kap. 5 fastighetstaxeringslagen. 43

44 1000 SKATTER M.M. Skattesatser Skatte- och avgiftssatser för inkomståret 2010 är: Värderingsenheter Skatte- och avgiftssatser Småhus, ägarlägenhet (belagda med fastighetsavgift) kronor eller högst 0,75% Småhus (belagda med fastighetsskatt) 1,00% Hyreshus (bostadsdel) (belagda med fastighetsavgift) kr per bostadslägenhet eller högst 0,40% Hyreshus (belagda med fastighetsskatt) 0,40% Hyreshus (lokaler) 1,00% Industrienheter 0,50% Vattenkraftverk 2,20% Vindkraftverk 0,20% Elproduktionsenheter som inte är vattenkraftverk eller 0,50% vindkraftverk För vattenkraftverk är skattesatsen högre än för övriga industrienheter. Skattesatsen är 2,2 procent varav 0,5 procentenheter avser en temporär skattehöjning under perioden Fr.o.m är skattesatsen 1,7 procent. En stor del av den statliga fastighetsskatten på bostäder ersattes år 2008 av en kommunal fastighetsavgift avseende uppförda småhus och uppförda hyreshus (bostadsdelen). För 2009 och senare år uppgår fastighetsavgiften till avgiften för 2008 ökad eller minskad med ett belopp som motsvarar inkomstbasbeloppets förändring mellan 2008 och aktuellt år. Intäkterna av statlig fastighetsskatt redovisas på inkomsttitlarna 1351 Fastighetsskatt hushåll och 1352 Fastighetsskatt företag. Intäkterna av kommunal fastighetsavgift redovisas på inkomsttitlarna 1353 Kommunal fastighetsavgift hushåll och 1354 Kommunal fastighetsavgift företag. Huvuddelen av intäkterna av kommunal fastighetsavgift avräknas i statsbudgeten på inkomsttitel 1811 Kommunala inkomstskatter. Periodisering Fastighetsskatt och fastighetsavgift redovisas löpande som en del av inkomsterna på 9111 Fysiska personers inkomstskatt och 9121 Juridiska personers inkomstskatt under inkomståret. Den statliga fastighetsskatten omförs två år efter inkomståret till inkomsttiteln 9312 Fastighetsskatt. Den kommunala fastighetsavgiften utbetalas till kommunerna som ett schablonbelopp som fastställs av regeringen. De årliga intäktsförändringarna efter 2008 tillgodoförs likvidmässigt kommunerna från och med 2011, dvs. efter att de två första taxeringutfallen som innehåller kommunal fastighetsavgift har blivit klara. Utbetalningarna till kommunerna redovisas löpande på inkomsttitlarna 9111 och

45 1000 SKATTER M.M. Utfallet för inkomsttitlarna under 1350 Fastighetsskatt fastställs enligt taxeringsutfallet året efter inkomståret. Innan taxeringsutfallet är färdigt är redovisningen på inkomsttitlarna baserade på prognoser. Fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Lag (1984:1052) om statlig fastighetsskatt. Lag (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift Taxeringslag (1990:324). Fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199). Skattebetalningslag (1997:483). Lag (2007:1413) om utbetalning till kommuner av fastighetsavgiftsmedel Lag (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. Författningarna finns intagna i de genom Skatteverkets försorg årligen utgivna publikationerna Skatte- och taxeringsförfattningarna, författningar om fastighetstaxering respektive författningar om skattebetalning Stämpelskatt 1361 Stämpelskatt Skattebas Stämpelskatt tas ut enligt lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter och omfattar förvärv av fast egendom och tomträtter samt beviljande av inteckningar. Skattesatser Vid förvärv är skatten 1,5 procent för fysisk person och 3 procent för juridisk person. Skatten beräknas på köpeskillingen om inte taxeringsvärdet, för året närmast före det år då ansökan om lagfart beviljats, överstiger köpeskillingen. Vid inteckning är skatten 2 procent av inteckningsbeloppet för fast egendom och tomträtt, 1 procent för luftfartyg och företagsinteckning samt 0,4 procent för skepp. Inskrivningsmyndigheterna är beskattningsmyndighet. Periodisering Den intäkt som för ett visst år t redovisas på denna inkomsttitel består av de belopp som redovisats på inkomsttitel 9341, Stämpelskatt, under perioden januari till december samma år t. 45

46 1000 SKATTER M.M. Lag (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter. Förordning (1984:406) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter. Förordning (2000:308) om fastighetsregister. Lag (2008:990) om företagshypotek Fartygsregisterförordning (1975:927). Förordning (2005:142) om inskrivning av rätt till luftfartyg. Förordning (2006:1226) om Post- och Inrikes Tidningar Lag (1955:229) I anledning av Sveriges Tillträde till 1948 års konvention rörande Internationellt erkännande av rätt till luftfartyg. Lag (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg Arvs- och gåvoskatt 1381 Arvsskatt Arvsskatt utgår för egendom, som förvärvas genom arv och testamente från person som avlidit före Den intäkt som för ett visst år t redovisas på denna inkomsttitel består av de belopp som redovisats på inkomsttitel 9331, Arvsskatt under perioden januari år t till december år t+1. Lag (2004:1341) om upphävande av lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt Gåvoskatt Gåvoskatt utgår på skattepliktiga gåvor vilka fullbordats senast Den intäkt som för ett visst år t redovisas på denna inkomsttitel består av de belopp som redovisats på inkomsttitel 9332, Gåvoskatt under perioden januari år t till december år t+1. Lag (2004:1341) om upphävande av lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt. 46

47 1000 SKATTER M.M Skatt på konsumtion och insatsvaror Inkomsterna i denna inkomsthuvudgrupp redovisas av ESV genom omföring från inkomsttyp 9000, Löpande redovisade skatter m.m., och avser mervärdesskatt och punktskatter som är hänförliga till det aktuella inkomståret. Inkomsthuvudgruppen är kopplad till flera olika inkomsthuvudgrupper under inkomsttyp 9000 (se respektive inkomsttitel) där motsvarande skatter redovisas löpande, men beloppen skiljer sig åt p.g.a. periodiseringar i form av uppbördsförskjutningar Mervärdesskatt 1411 Mervärdesskatt Skattebas Bestämmelser om mervärdesskatt finns främst i mervärdesskattelagen. Mervärdesskatt utgår på värdet (beskattningsunderlaget) av omsatta och skattepliktiga varor och tjänster. Skattskyldig är den som har att redovisa skatten till staten på grund av skattepliktig omsättning av varor och tjänster, import av skattepliktiga varor samt i vissa fall vid förvärv av varor eller tjänster (omvänd skattskyldighet). Skatt tas ut i varje led, varvid den som är skattskyldig eller den som har rätt till återbetalning har avdragsrätt respektive återbetalningsrätt för den skatt som påförts av eller betalats till leverantör. Detta medför att det endast är mervärdet som beskattas i varje produktions- eller distributionsled. Omsättning av varor och tjänster är, om inte annat särskilt stadgas, skattepliktig. Skattesatser Huvudregeln är att mervärdesskatt utgår med 25 procent av beskattningsunderlaget. Från denna regel gäller följande undantag: 12 procent gäller för livsmedel, hotell och camping, konstnärs försäljning av egna konstverk, import av konstverk, samlarföremål och antikviteter, 6 procent gäller för allmänna nyhetstidningar (dagstidningar) och tidskrifter, personbefordran, entréavgifter till konserter, cirkus-, biograf-, teater-, opera- eller balettföreställningar, djurparker, biblioteks- och museiverksamhet, transport i skidliftar, vissa immateriella rättigheter, idrottslig verksamhet, böcker, broschyrer och liknande samt kartor. Vid beräkning av skatten som en del av totalpriset motsvaras de tre olika skattesatserna av 20 procent, 10,71 procent respektive 5,66 procent. Periodisering Den intäkt som för ett visst år t redovisas på denna inkomsttitel består av de belopp som redovisats på inkomsttitel 9411 Mervärdesskatt netto. För skattskyldiga med ett beskattningsunderlag som överstiger 40 miljoner kronor är redovisningsperioden en månad och momsen redovisas efterföljande månad den 26:e. De belopp som dessa 47

48 1000 SKATTER M.M. redovisat under perioden februari år t till januari år t+1 redovisas därför som intäkt för år t på inkomsttitel För skattskyldiga med ett beskattningsunderlag som uppgår till högst 40 miljoner kronor är redovisningsperioden tre månader och momsen redovisas den 12:e den andra månaden efter redovisningsperiodens slut. De belopp som dessa redovisat under perioden maj ett visst år t till februari år t+1 redovisas därför som intäkt för år t på denna titel. Eftersom Skatteverket efter ansökan eller på grund av särskilda skäl kan besluta att redovisningsperioden ska vara en månad för dem med ett beskattningsunderlag som högst uppgår till 40 miljoner kronor ska dessa, i förekommande fall, redovisa den 12:e den andra månaden efter redovisningsmånaden. I dessa fall är det de belopp som dessa redovisat under perioden mars år t till februari år t+1 som redovisas som intäkt för ett visst år t på denna titel (för mer information se ändring 2007:1377 i skattebetalningslagen 1997:483). Dessutom justeras inkomsttiteln 1411 med den privata sektorns momsinbetalningar hänförliga till perioden år t till och med juni år t+1 samt med betalningar hänförliga till äldre år enligt Skatteverkets GIN-databas. För den med ett beskattningsunderlag som understiger 1 miljon kronor omförs den moms som redovisats löpande på 9111 Fysiska personers inkomstskatt samt 9121 Juridiska personers inkomstskatt i samband med taxeringsutfallet för ett visst år t i slutet av år t+1. Utfallet på inkomsttiteln är därför definitivt först i och med taxeringsutfallet året efter det berörda inkomståret. Fram till dess baseras redovisningen på inkomsttiteln på prognoser. Dessa prognoser bygger på det löpande utfallet på inkomsttiteln 9411, Mervärdesskatt netto samt beräkningar baserade på Ekonomistyrningsverkets och Konjunkturinstitutets prognoser på konsumtion, investeringar och förbrukning. Mervärdesskattelag (1994:200). Mervärdesskatteförordning (1994:223). Förordning (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt. Lag (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. Förordning (1994:224) om återbetalning av mervärdesskatt och vissa punktskatter till hjälporganisationer, utländska beskickningar m.fl. Lag (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting. Omtryckt 2008:909. Förordning (2005:811) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting. Skattebetalningslag (1997:483). Skattebetalningsförordningen (1997:750). Skatteverket: Författningar om mervärdesskatt, del 1 (SKV550) (Fritzes). Författningar om mervärdesskatt, del 2 (SKV 551) (Fritzes). Informationsbroschyr om mervärdesskatten (Momsbroschyren) utgiven av Skatteverket. 48

49 1000 SKATTER M.M. Informationsbroschyr om skattedeklaration (Skattedeklarationsbroschyren, SKV 409) utgiven av Skatteverket. Informationsbroschyr om skattekonto (Skattekontobroschyren, SKV 408) utgiven av Skatteverket Tullverkets författningssamling: Tullverkets föreskrifter (TFS 2002:26) om frihet från mervärdesskatt för varor som efter importen ska omsättas till ett annat EG-land. Ekonomistyrningsverket: Moms. En handledning för statliga myndigheter (2004:23) Skatt på alkohol och tobak 1421 Skatt på tobak Skattebas Tobaksskatt betalas för tobaksvaror som tillverkas i Sverige, som förs in eller tas emot från ett annat EG-land eller som importeras från tredje land. Tobaksskatt utgår för cigaretter, cigarrer, cigariller, röktobak, tuggtobak och snus. Skattesatser Skattesatser på tobaksprodukter 1 januari 2010 Cigaretter Styckskatt 31 öre/styck + skatt på detaljhandelspriset 39,2% Miniminivå, procent av punktskatten i den mest sålda priskategorin 100% Cigarrer och cigariller Röktobak Snus 112 öre/styck kr/kg 336 kr/kg Tuggtobak För 2010 är minimipunktskatten för cigaretter fastställd till 129 öre per cigarett. 402 kr/kg Skatten på cigaretter ska lägst tas ut med en viss procentsats av den sammanlagda skatten på cigaretter i den mest efterfrågade priskategorin. Regeringen fastställer senast den 30 november innevarande år den mest efterfrågade priskategorin för cigaretter och det skattebelopp som ska användas nästkommande år. Periodisering Inkomsterna från tobaksskatten redovisas på statsbudgeten i princip en månad efter det att den skattepliktiga händelsen ägde rum. Den intäkt som för ett visst år t 49

50 1000 SKATTER M.M. redovisas på denna inkomsttitel består därför av de belopp som redovisats på inkomsttitel 9424 Tobaksskatt under perioden februari år t till januari år t+1. Lag (1994:1563) om tobaksskatt. Förordning (1994:1613) om tobaksskatt. Förordning (2009:1491) om fastställande av minimipunktskatt på cigaretter för år 2010 Skattebetalningslag (1997:483). Skattebetalningsförordningen (1997:750). Lag (2004:228) om beskattning av viss privat införsel av tobaksvaror. Förordning (2004:236) om beskattning av viss privatinförsel av tobaksvaror. Lag (1994:1551) om frihet från skatt vid import m.m. Lag (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter. Förordning (1998:518) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter. Lag (1999:445) om exportbutiker. Lag (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg. Förordning (1999:454) om proviantering av fartyg och luftfartyg. Skatteverkets föreskrifter m.m.: RSFS 1996:10, 1996:18, 1997:5, 1999:13, 2003:27, 2003:29 och 2003:45. Tullverkets föreskrifter: Tullverkets föreskrifter (TFS 2004:13) om ändring i Generaltullstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TFS 1999:32) om proviantering av fartyg och luftfartyg. Tullverkets allmänna råd (TFS 2004:9) för utförande av strafföreläggande vid viss privatinförsel av tobaksvaror. Tullverkets föreskrifter och allmänna råd (TFS 2004:8) om beskattning av viss privatinförsel av tobaksvaror Skatt på etylalkohol Skattebas Skatten ska betalas för etylalkohol som tillverkas inom landet, som förs in eller tas emot från annat EG-land eller som importerats från tredje land. Det är mängden ren alkohol som beskattas. 50

51 1000 SKATTER M.M. Skattesats Etylalkoholen beskattas med 501,41 kronor per liter ren alkohol. Volymprocent Skattesats Över 1,2 501,41 kr/liter ren alkohol Räknas: Skattesats x alkoholhalt x liter = skatt. Exempel: 501,41 x 0,4 x 1 liter = 200,564 kronor per liter 40-procentig starksprit. Periodisering Inkomsterna från skatten på etylalkohol redovisas på statsbudgeten i princip en månad efter det att den skattepliktiga händelsen ägde rum. Den intäkt som för ett visst år t redovisas på denna inkomsttitel består av de belopp som redovisats på inkomstundertitel Skatt på etylalkohol under perioden februari år t till januari år t+1. Lag (1994:1564) om alkoholskatt. Förordning (1994:1614) om alkoholskatt. Skattebetalningslag (1997:483). Skattebetalningsförordning (1997:750). Lag (1994:1551) om frihet från skatt vid import m.m. Lag (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter. Förordning (1998:518) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter. Lag (1999:445) om exportbutiker. Lag (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg. Förordning (1999:454) om proviantering av fartyg och luftfartyg. Skatteverkets föreskrifter m.m. RSFS 1996:18, 1997:5, 1999:13, 2003:29, 2003:45, SKVFS 2005:15 och SKVM 2005:24. Tullverkets föreskrifter: Tullverkets föreskrifter (TFS 2004:13) om ändring i Generaltullstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TFS 1999:32) om proviantering av fartyg och luftfartyg Skatt på vin Skattebas Skatten ska betalas för vin och andra jästa drycker än vin och öl som tillverkas inom landet, som förs in eller tas emot från annat EG-land eller som importerats från tredje land. Det är antalet liter av den färdiga produkten som beskattas. 51

52 1000 SKATTER M.M. Skattesatser Vin beskattas i förhållande till sitt alkoholinnehåll. Volymprocent *Över 1,2 högst 2,25 *Över 2,25 högst 4,5 *Över 4,5 högst 7 *Över 7 högst 8,5 *Över 8,5 högst 15 Över 15 högst 18 *Dessa skatteklasser och skattesatser gäller även för andra jästa drycker än vin och öl. Skattesats/liter 0,00 kronor 7,50 kronor 11,20 kronor 15,41kronor 21,58 kronor 45,17 kronor Räknas: Skattesats x liter = skatt. Periodisering Inkomsterna från skatt på vin och andra jästa drycker redovisas på statsbudgeten i princip en månad efter det att den skattepliktiga händelsen ägde rum. Den intäkt som för ett visst år t redovisas på denna inkomsttitel består av de belopp som redovisats på inkomstundertitel Skatt på vin och andra jästa drycker under perioden februari år t till januari år t+1. Se inkomsttitel 1422 Skatt på etylalkohol Skatt på mellanklassprodukter Skattebas Skatt ska betalas för mellanklassprodukter som tillverkas inom landet, som förs in eller tas emot från annat EG-land eller som importerats från tredje land. Det är antalet liter av den färdiga produkten som beskattas. Skattesats Mellanklassprodukterna beskattas i förhållande till sitt alkoholinnehåll. Volymprocent Över 1,2 högst 15 Skattesats/liter 27,20 kronor Över 15 högst 22 45,17 kronor Räknas: Skattesats x liter = skatt. 52

53 1000 SKATTER M.M. Periodisering Inkomsterna från skatten redovisas på statsbudgeten i princip en månad efter det att den skattepliktiga händelsen ägde rum. Den intäkt som för ett visst år t redovisas på denna inkomsttitel består av de belopp som redovisats på inkomstundertitel Skatt på mellanklassprodukter under perioden februari år t till januari år t+1. Se inkomsttitel 1422 Skatt på etylalkohol Skatt på öl Skattebas Skatten ska betalas för öl som tillverkas inom landet, som förs in eller tas emot från annat EG-land eller som importerats från tredje land. Det är antalet liter av den färdiga produkten som beskattas. Skattesatser Öl beskattas i förhållande till sitt alkoholinnehåll Volymprocent Högst 2,8 Skattesats/liter och volymprocent 0 kronor Över 2,8 1,66 kronor Räknas: Skattesats x volymprocent x liter = skatt. Exempel: 1,66 kronor x 5,5 volymprocent x 1 liter = 9,13 kronor. Periodisering Inkomsterna från skatten på öl redovisas på statsbudgeten i princip en månad efter det att den skattepliktiga händelsen ägde rum. Den intäkt som för ett visst år t redovisas på denna inkomsttitel består av de belopp som redovisats på inkomstundertitel Skatt på öl under perioden februari år t till januari år t+1. Se inkomsttitel 1422 Skatt på etylalkohol Privatinförsel av alkohol och tobak Skattebas På inkomsttiteln redovisas vissa skatte- och ränteinkomster samt ränteutgifter. Skatteinkomsterna utgörs av bland annat schablonskatt på privat införsel av vin, sprit och öl enligt lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import med mera. Ränteinkomster och ränteutgifter redovisas enligt tullagen (2000:1281) som 53

54 1000 SKATTER M.M. föreskriver att ränta ska tas ut vid bland annat försenad eller bristfällig tulldeklaration respektive att ränta ska utgå på belopp som återbetalas till tullskyldig. Skattesatser Vara tull skatt Spritdryck 4 kr/liter 253 kr/liter Starkvin 2 kr/liter 67 kr/liter Vin 1 kr/liter 30 kr/liter Starköl 3 kr/liter 16 kr/liter Cigaretter 34 öre/styck 172 öre/styck Cigarrer 86 öre/styck 192 öre/styck Röktobak 428 kr/kg kr/kg Snus 104 kr/kg 614 kr/kg Periodisering Inkomsterna från schablonskatten och räntenettot redovisas på statsbudgeten i princip en månad efter det att den skattepliktiga händelsen ägde rum. Den intäkt som för ett visst år t redovisas på denna inkomsttitel består av de belopp som redovisats på inkomsttitel 9472 Övriga skatter m.m. på import under perioden februari år t till januari år t+1. Lag (1994:1551) om frihet från skatt vid import m.m. Tullag (2000:1281) Tullverkets författningssamling: TFS 2003: Skatt på energi och miljö 1430 Energiskatt Skattebas Energiskatt erläggs för vissa bränslen som kolbränslen, petroleumkoks, bensin, fotogen, motorbrännolja, eldningsolja, råtallolja, naturgas, metan, gasol och vissa andra oljeprodukter, med undantag för smörjoljor och smörjfetter som inte används för energialstring, samt för elektrisk kraft. Energiskatten ska i vissa fall erläggas även för andra produkter om en sådan produkt används som motorbränsle eller för uppvärmning. Olja som används för drift av motordrivna fordon beskattas högre än olja som används för uppvärmning eller drift av stationära motorer. Energiskatten på bensin 54

55 1000 SKATTER M.M. och högbeskattade oljor är differentierad med hänsyn till deras miljöegenskaper. Bensin och oljor är uppdelade i tre olika miljöklasser. Energiskattebefrielse Energiskattebefrielse medges för bränsle och elektrisk kraft som förbrukas för vissa ändamål. Skattebefrielsen kan uppnås genom avdrag i deklaration, ansökan om återbetalning hos Skatteverket eller genom skattefria inköp direkt hos leverantören. Skattebefriade användningsområden framgår av 6 a kap lagen om skatt på energi Skatt på elektrisk kraft Skattesatser Energiskatten på elektrisk kraft utgör: 1) 0,5 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkesmässig växthusodling, 2) 18,5 öre per kilowattimme för annan elektrisk kraft än som avses under 1 och som förbrukas i nedan uppräknade kommuner, 3) 28,0 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i övriga fall. Reducerad skattesats enligt punkt 2 tillämpas för samtliga kommuner i Norrbottens län, Västerbottens län och Jämtlands län samt i kommunerna Sollefteå, Ånge, Örnsköldsvik Ljusdal, Malung-Sälen, Mora, Orsa, Älvdalen och Torsby. Periodisering Inkomsterna från energiskatten redovisas på statsbudgeten i princip en månad efter det att den skattepliktiga händelsen ägde rum. Den intäkt som för ett visst år t redovisas på denna inkomsttitel består av de belopp som redovisats på inkomstundertitel Elektrisk kraft under perioden februari år t till januari år t+1. Gällande energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt Lag (1994:1776) om skatt på energi. Förordning (1994:1784) om skatt på energi. Förordning (1994:224) om återbetalning av mervärdesskatt och vissa punktskatter till hjälporganisationer, utländska beskickningar med flera. Lag (1998:506) om punktskattkontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter. Förordning (1998:518) om punktskattkontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter. Skatteverkets föreskrifter: 55

56 1000 SKATTER M.M. Riksskatteverkets rekommendationer m.m. om energiskatt på elektrisk kraft (RSV Sp 1999:1). Riksskatteverkets allmänna råd om beskattning enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi (RSV 2002:18). Riksskatteverkets information om beskattning av bränslen enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi (RSV 2002:10). RSFS 1996:8, 1996:13, 1996:14, 1996:18, 1997:5, 1999:13, 1999:29, 2003:45 SKVFS (2005:15) 1432 Energiskatt bensin Skattesatser Skattesatser från och med den 1 januari 2010: Bränsleslag Kronor/angiven mängdenhet Bensin (liter) Miljöklass 1 3,06 Alkylatbensin 1,37 Miljöklass 2 3,09 Annan bensin 3,81 Periodisering Inkomsterna från energiskatten redovisas på statsbudgeten i princip en månad efter det att den skattepliktiga händelsen ägde rum. Den intäkt som för ett visst år t redovisas på denna inkomsttitel består av de belopp som redovisats på inkomstundertitel Allmän energiskatt, bensin under perioden februari år t till januari år t+1. Se inkomsttitel 1431 Skatt på elektrisk kraft. 56

57 1000 SKATTER M.M Energiskatt oljeprodukter Skattesatser Skattesatser från och med den 1 januari 2010: Bränsleslag Kronor/angiven mängdenhet Lågbeskattad olja (m 3 ) 791 Högbeskattad olja (m 3 ) Miljöklass Miljöklass Miljöklass Periodisering Inkomsterna från energiskatten redovisas på statsbudgeten i princip en månad efter det att den skattepliktiga händelsen ägde rum. Den intäkt som för ett visst år t redovisas på denna inkomsttitel består av de belopp som redovisats på inkomstundertitel Allmän energiskatt, oljeprodukter m.m. under perioden februari år t till januari år t+1. Se inkomsttitel 1431 Skatt på elektrisk kraft Energiskatt övrigt Skattesatser Skattesatser från och med den 1 januari 2010: Bränsleslag Kronor/angiven mängdenhet Gasol (ton) - Drift av motordrivet fordon, fartyg eller luftfartyg 0 - Annat ändamål 155 Naturgas och metan (1 000 m 3 ) - Drift av motordrivet fordon, fartyg eller luftfartyg 0 - Annat ändamål 256 Kol och petroleumkoks (ton) 336 Fossilt kol i visst hushållsavfall

58 1000 SKATTER M.M. Periodisering Inkomsterna från energiskatten redovisas på statsbudgeten i princip en månad efter det att den skattepliktiga händelsen ägde rum. Den intäkt som för ett visst år t redovisas på denna inkomsttitel består av de belopp som redovisats på inkomstundertitlarna Allmän energiskatt övriga bränslen samt Allmän energiskatt förbränning avfall under perioden februari år t till januari år t+1. Se inkomsttitel 1431 Skatt på elektrisk kraft Koldioxidskatt Skattebas Koldioxidskatt tas, med undantag för råtallolja, ut på bränslen som belastas av energiskatt. Elektrisk kraft är inte koldioxidskattepliktig. Koldioxidskattebefrielse Koldioxidskattebefrielse medges för samma ändamål och genom samma förfarande som energiskattebefrielse enligt föregående avsnitt. Skattebefrielsen för koldioxidskatt begränsas dock i vissa fall, så att endast delvis befrielse medges. Koldioxidskattebelastningen för tillverkningsindustri, inklusive gruvindustriell verksamhet och jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet, inklusive växthusnäringen, är 21 procent av den generella koldioxidskattenivån. Detta gäller även vid förbrukning av bränsle till framställning av värme som levereras till dessa verksamheter Koldioxidskatt bensin Skattesatser Från och med den 1 januari 2010 uppgår koldioxidskattesatsen på bensin till 2,44 kronor per liter för alla typer av bensin. Periodisering Inkomsterna från koldioxidskatten redovisas på statsbudgeten i princip en månad efter det att den skattepliktiga händelsen ägde rum. Den intäkt som för ett visst år t redovisas på denna inkomsttitel består av de belopp som redovisats på inkomstundertitel Koldioxidskatt, bensin under perioden februari år t till januari år t+1. Se inkomsttitel 1431 Skatt på elektrisk kraft. 58

59 1000 SKATTER M.M Koldioxidskatt oljeprodukter Skattesatser Från och med den 1 januari 2010 uppgår koldioxidskattesatsen på oljeprodukter till kronor per kubikmeter för alla typer av olja. Periodisering Inkomsterna från koldioxidskatten redovisas på statsbudgeten i princip en månad efter det att den skattepliktiga händelsen ägde rum. Den intäkt som för ett visst år t redovisas på denna inkomsttitel består av de belopp som redovisats på inkomstundertitel Koldioxidskatt, oljeprodukter m.m. under perioden februari år t till januari år t+1. Se inkomsttitel 1431 Skatt på elektrisk kraft Koldioxidskatt övrigt Skattesatser Skattesatser från och med den 1 januari 2010: Bränsleslag Kronor/angiven mängdenhet Gasol (ton) - Drift av motordrivet fordon, fartyg eller luftfartyg Annat ändamål Naturgas och metan (1 000 m 3 ) - Drift av motordrivet fordon, fartyg eller luftfartyg Annat ändamål Kol och petroleumkoks (ton) Fossilt kol i visst hushållsavfall Periodisering Inkomsterna från koldioxidskatten redovisas på statsbudgeten i princip en månad efter det att den skattepliktiga händelsen ägde rum. Den intäkt som för ett visst år t redovisas på denna inkomsttitel består av de belopp som redovisats på inkomstundertitlarna Koldioxidskatt övriga bränslen samt Koldioxidskatt förbränning avfall under perioden februari år t till januari år t+1. 59

60 1000 SKATTER M.M. Se inkomsttitel 1431 Skatt på elektrisk kraft Övriga skatter på energi och miljö 1451 Svavelskatt Skattebas Skatt ska betalas för svavelinnehållet i: kolbränsle (ur KN-nr 2701, 2702 eller 2704 tulltaxelagen), torvbränsle (ur KN-nr 2703 tulltaxelagen), motorbrännolja och eldningsolja (ur KN-nr 2710 tulltaxelagen) och petroleumkoks (ur KN-nr 2713 tulltaxelagen). Svavelskatt tas inte ut för ett flytande eller gasformigt bränsle om dess svavelinnehåll är högst 0,05 viktprocent. Skattesatser För torvbränsle, kolbränsle, petroleumkoks och andra fasta eller gasformiga produkter tas svavelskatt ut med 30 kronor per kilogram svavel i bränslet. För flytande bränslen tas svavelskatt ut med 27 kronor per kubikmeter för varje tiondels viktprocent svavel i bränslet. Vid bestämning av skatten på grund av svavelinnehållet, mätt som viktprocent svavel i bränslet, ska avrundning göras uppåt till närmaste tiondels viktprocent. Svavelskattebefrielse Svavelskattebefrielse medges för bränsle som förbrukas för vissa ändamål som framgår av 3 kap lagen om skatt på energi (1994:1776). Periodisering Inkomsterna från svavelskatten redovisas på statsbudgeten i princip en månad efter det att den skattepliktiga händelsen ägde rum. Den intäkt som för ett visst år t redovisas på denna inkomsttitel består av de belopp som redovisats på inkomstundertitel Svavelskatt under perioden februari år t till januari år t+1. Se inkomsttitel 1431 Skatt på elektrisk kraft 1452 Skatt på råtallolja Skattebas Energiskatt ska betalas för råtallolja (KN-nr , tulltaxelagen). 60

61 1000 SKATTER M.M. Skattesatser Skatten på råtallolja motsvarar den sammanlagda skatt som tas ut på oljor som försetts med märkämnen. Från och med den 1 januari 2010 uppgår således skatten till kronor per kubikmeter. Om råtallolja förbrukas inom industri, jord-, skogs- och vattenbruk medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar den energiskatt och 79 procent av den koldioxidskatt som tas ut på oljor som försetts med märkämnen. Periodisering Inkomsterna från energiskatten på råtallolja redovisas på statsbudgeten i princip en månad efter det att den skattepliktiga händelsen ägde rum. Den intäkt som för ett visst år t redovisas på denna inkomsttitel består av de belopp som redovisats på inkomstundertitel Råtallolja under perioden februari år t till januari år t+1. Se inkomsttitel 1431 Skatt på elektrisk kraft 1453 Särskild skatt mot försurning Skattebas och skattesats Enligt ett regeringsbeslut överförs en del av inkomsterna av energiskatten till en särskild inkomsttitel. Överföringen motsvarar 9 kronor per kubikmeter olja. Periodisering Inkomsterna från skatten redovisas på statsbudgeten i princip en månad efter det att den skattepliktiga händelsen ägde rum. Den intäkt som för ett visst år t redovisas på denna inkomsttitel består av de belopp som redovisats på inkomsttitel 9435 Särskild skatt mot försurning under perioden februari år t till januari år t+1. Regeringsbeslut Skatt på bekämpningsmedel och gödsel Skattebaser Bekämpningsmedelsskatt ska betalas för ämnen eller beredningar med undantag för bland andra färger, fernissor, träskyddsmedel och ättika som är avsedda att användas till skydd mot egendomsskada eller olägenhet för människors hälsa, förorsakad av växter, djur, bakterier eller virus. 61

62 1000 SKATTER M.M. Skatt på bekämpningsmedel ska erläggas vid omsättning eller ianspråktagande inom landet av bekämpningsmedel. Gödselmedelsskatt ska betalas för gödselmedel. Lagen (1984:408) om skatt på gödselmedel upphörde att gälla vid utgången av Lagen tillämpas fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före den 1 januari Inkomsterna kommer från inom landet yrkesmässiga tillverkare, importörer med yrkesmässig återförsäljning eller annan yrkesmässig användning inom landet samt återförsäljare som i större omfattning yrkesmässigt återförsäljer gödselmedel. Skattesatser Skatten på bekämpningsmedel är 30 kronor för varje helt kilo verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet. Skatten på gödselmedel är 1,80 kronor för varje helt kg kväve, förutsatt att andelen kväve i medlet är minst 2 procent, och 30 kronor för varje helt gram kadmium i gödselmedel, till den del kadmiuminnehållet överstiger fem gram per ton fosfor. Periodisering Inkomsterna från dessa skatter redovisas på statsbudgeten i princip en månad efter det att den skattepliktiga händelsen ägde rum. Den intäkt som för ett visst år t redovisas på denna inkomsttitel består av de belopp som redovisats på inkomsttitel 9437 Skatt på bekämpnings- och gödselmedel under perioden februari år t till januari år t+1. Lag (1984:409) om skatt på gödselmedel. Lag (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel. Skattebetalningslagen (1997:483). Förordning (1978:407; upphävd genom 2002:825) om befrielse från eller nedsättning av viss indirekt skatt m.m. Förordningen ska dock fortfarande tillämpas vid nedsättning, befrielse eller återbetalning enligt 9 kap. 4 lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter. Skattebetalningsförordningen (1997:750). Riksskatteverkets föreskrifter m.m. om avgift på bekämpningsmedel (RSFS 1984:34, RSV IP 1984:19). Lag (2009:1499) om upphävande av lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer Skattebas och skattesats Från och med den 1 juli 2000 gäller lag (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. Skattskyldig är den som har tillstånd att inneha och driva en 62

63 1000 SKATTER M.M. kärnkraftsreaktor. Skatten utgår per megawatt av den högsta tillåtna termiska effekten i kärnkraftsreaktorn. Från och med den 1 januari 2008 uppgår skatten för varje kalendermånad till kronor per megawatt av den högsta tillåtna termiska effekten i kärnkraftsreaktorn. Periodisering Inkomsterna från denna skatt redovisas på statsbudgeten i princip en månad efter det att den skattepliktiga händelsen ägde rum. Den intäkt som för ett visst år t redovisas på denna inkomsttitel består av de belopp som redovisats på inkomsttitel 9431 Särskild skatt på elektrisk kraft från kärnkraftverk under perioden februari år t till januari år t+1. Lag (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer Avfallsskatt Skattebas Avfallsskatten ska betalas för: avfall som förs in till avfallsanläggning, där farligt avfall eller annat avfall till en mängd av mer än 50 ton per år slutligt förvaras (deponeras) eller förvaras under längre tid än tre år, och avfall som uppkommer inom en anläggning där det huvudsakligen bedrivs annan verksamhet än avfallshantering, om farligt avfall eller annat avfall till en mängd av mer än 50 ton per år deponeras inom anläggningen eller förvaras där under längre tid än tre år. Med avfall jämställs annat material som förs in till en avfallsanläggning. Skattesats Skatten tas ut med 435 kronor per ton avfall. Periodisering Inkomsterna från denna skatt redovisas per kalenderkvartal och redovisas på statsbudgeten i princip två månader efter det att den skattepliktiga händelsen ägde rum. Den intäkt som för ett visst år t redovisas på denna inkomsttitel består av de belopp som redovisats på inkomsttitel 9436 Skatt på avfall under perioden mars år t till februari år t+1. Lag (1999:673) om skatt på avfall. Förordning (1999:1218) om skatt på avfall. 63

64 1000 SKATTER M.M. Skattebetalningslagen (1997:483). Skattebetalningsförordningen (1997:750) Avgifter till Kemikalieinspektionen Avgiftsbas Avgift betalas för Kemikalieinspektionens prövning och tillsyn i fråga om kemiska produkter, biotekniska organismer och varor enligt 14 kap. miljöbalken. Kemikalieavgifter tas ut som årsavgift och produktavgift. Avgifterna ska betalas årligen för kalenderår av den som yrkesmässigt tillverkar eller till Sverige för in sammanlagt ett ton eller mer av sådana kemiska produkter som enligt förordningen (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer ska vara anmälda till produktregistret. Om Kemikalieinspektionen enligt förordningen om kemiska produkter och biotekniska organismer har medgett att en handelsagent fullgör anmälningsskyldighet, är handelsagenten avgiftsskyldig. Kemikalieavgiften ska betalas preliminärt och slutligt. Den preliminära avgiften beräknas med ledning av uppgifterna i produktregistret föregående år eller i en preliminärdeklaration från den avgiftsskyldige. Från den slutliga avgiften ska det belopp som har betalats preliminärt räknas av. Avgifter Årsavgiften tas ut för den sammanlagda mängden anmälningspliktiga kemiska produkter enligt följande: Kvantitet i ton Årsavgift i kronor eller mer Produktavgiften ska fastställas till ett genomsnittsvärde som beror på antalet anmälningspliktiga produkter. Avgiften för en produkt beräknas enligt följande formel: 64

65 1000 SKATTER M.M. ((startvärde slutvärde) kn) + slutvärde. Startvärdet är kronor och slutvärdet är 350 kronor, n är antalet anmälningspliktiga produkter, varav produkter som har samma funktion och kemiska sammansättning eller anmäls under en gemensam beteckning räknas som en produkt, k är värdet 1,003. Periodisering Den intäkt som för ett visst år t redovisas på denna inkomsttitel består av de belopp som redovisats på inkomsttitel 9433 Avgifter till Kemikalieinspektionen, under perioden januari till december år t. Förordning (1998:942) om kemikalieavgifter m.m. Miljöbalken (1998:808). Förordning (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer Övriga skatter Skattebaser Under denna inkomsttitel redovisas skatt på naturgrus och diverse inkomster av skatt på varor och tjänster som inte redovisas på annan inkomsttitel. Skatt tas ut för brutet naturgrus om utvinningen av gruset sker för annat ändamål än markinnehavarens husbehov och sker med stöd av tillstånd som lämnats enligt 11 kap. miljöbalken eller vattenlagen (1983:291), eller kräver tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken. Skattskyldighet för naturgrus inträder när grus levereras till köpare eller tas i anspråk på annat sätt. Uppvägd vikt utgör underlag för skatteberäkningen. Skattesats Skatten på naturgrus tas ut med 13 kronor per ton. Periodisering Inkomsterna från denna skatt redovisas på statsbudgeten i princip en månad efter det att den skattepliktiga händelsen ägde rum. Den intäkt som för ett visst år t redovisas på denna inkomsttitel består av de belopp som redovisats på inkomsttitel 9481 Övriga skatter på varor och tjänster under perioden februari år t till januari år t+1. 65

66 1000 SKATTER M.M. Lag (1995:1667) om skatt på naturgrus. Skattebetalningslagen (1997:483). Skattebetalningsförordningen (1997:750) Skatt på vägtrafik 1471 Fordonsskatt Skattebas Under denna titel redovisas vägtrafikskatt dvs. fordonsskatt, saluvagnsskatt och skattetillägg som belöper på sådana skatter. Vägtrafikskatt tas ut i förskott. Fordonsskatt Fordonsskatt tas ut för skattepliktiga motorcyklar, personbilar, lastbilar, bussar, traktorer, tunga terrängvagnar, motorredskap och släpvagnar som är registrerade i vägtrafikregistret. Ett skattepliktigt fordon kan vara befriat från uttag av skatt. Skattens storlek, förutom för nyare personbilar, beror på vilket fordonsslag fordonet tillhör, hur det används och uppgifter som skattevikt, kopplingsanordning samt drivmedel. För tunga fordon påverkas skatteuttaget även av antalet hjulaxlar. För tunga släpvagnar varierar skatteuttaget beroende på dragfordonets drivmedel. För personbilar som uppfyller vissa emissionskrav eller är av fordonsår 2006 eller senare tas däremot skatten ut med ett grundbelopp och ett koldioxidbelopp. Grundbeloppet är 360 kronor för ett skatteår. Koldioxidbeloppet är för ett skatteår 15 kronor/gram koldioxid som personbilen vid blandad körning släpper ut per kilometer utöver 100 gram, förutom för sådana personbilar som är utrustade med teknik för drift helt eller delvis med alkohol eller annan gas än gasol. För de senare är koldioxidbeloppet 10 kronor/gram. Kan personbilen drivas med dieselolja, multipliceras det sammanlagda grundbeloppet och koldioxidbeloppet med en miljö- och bränslefaktor. Faktorn är 3,15 i de fall personbilen tagits i bruk för första gången 2008 eller senare och för övriga 3,3. Skatten tas ut i förskott för ett skatteår, eller om årsskatten är högre än kronor, för skatteperiod. Skatteåret delas in i tre skatteperioder om vardera fyra månader och bestäms av slutsiffran i fordonets registreringsnummer. Skatten tas ut i anslutning till att skatteplikt inträder och då för resterande del av skatteåret eller skatteperioden. Är fordonet skattepliktigt under skatteårets eller skatteperiodens sista månad (betalmånaden) tas skatt ut för närmast påföljande skatteår resp. skatteperiod. Uppgår skatten till minst kronor för ett helt skatteår ska skatt tas ut för varje skattepliktigt dygn och i annat fall för hel kalendermånad oavsett hur många dygn fordonet varit skattepliktigt under den månaden. 66

67 1000 SKATTER M.M. Ytterligare skatt tas ut under skatteåret i de fall skattesatsen höjs p.g.a. ändring i lagstiftningen eller då fordonet eller dess användningssätt ändras som medför ett högre skatteuttag. Upphör skatteplikt under tid för vilken skatt betalats, återbetalas skatten för den tid som återstår av skatteåret eller skatteperioden. Justeras skatten till ett lägre belopp återbetalas mellanskillnaden på motsvarande sätt. Den skattskyldiges eventuella andra vägtrafikskatteskulder räknas av innan återbetalning sker. Saluvagnsskatt Motorcyklar, bilar (personbilar, lastbilar och bussar) samt släpvagnar med skattevikt över 750 kg är skattepliktiga för saluvagnsskatt om de får användas med stöd av saluvagnslicens. För varje fordon (saluvagnsskylt) som samtidigt används med stöd av licensen uppgår skatten för ett helt kalenderår till 125 kronor för motorcyklar, 715 kronor för bilar och 200 kronor för släpvagnar. Saluvagnsskatt tas ut i förskott. Den tas ut första gången i anslutning till att en saluvagnsskylt tilldelas och fr.o.m. den månad tilldelning skett t.o.m. det kalenderårets slut. Därefter tas skatten ut löpande under december månad för närmast påföljande kalenderår. Periodisering Eftersom inkomsterna från skatt uppbärs genom ett i princip rullande uppbördssystem har den intäkt som för ett visst år t redovisas på denna inkomsttitel definierats till att bestå av de belopp som redovisats på inkomsttitel 9461 Fordonsskatt under perioden januari till december år t. Vägtrafikskattelag (2006:227). Lag (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt. Vägtrafikskatteförordning (2006:242) Vägavgifter Skattebas Vägavgift betalas för motorfordon eller ledad motorfordonskombination med totalvikt på minst 12 ton om fordonet är avsett uteslutande för godstransport på väg. Svenskt fordon som enligt uppgift i vägtrafikregistret inte är avställt, betalar för rätten att använda det svenska vägnätet. Även utländska fordon betalar för rätten att använda motorvägar och vissa andra vägar i Sverige. 67

68 1000 SKATTER M.M. För svenskt fordon betalas vägavgift för en period om ett år. För utländskt fordon kan vägavgift betalas kalenderdag, vecka, månad eller år. Betalningen registreras i en central databas. För svenskt fordon är ägaren avgiftsskyldig. Avgiftsplikt gäller inte för fordon som tillhör: Försvarsmakten, Polisväsendet, Civilförsvaret, brandväsendet eller annan räddningstjänst, Väghållningen Avgiftsplikt gäller inte heller om fordonet är av fordonsår som är 30 år eller äldre och som inte används i yrkesmässig trafik. Skattesatser Vägavgiften differentieras beroende på motorns avgasutsläpp. Beloppen anges i euro, men omräknas till svenska kronor för varje kalenderår. För motorfordon eller ledad motorfordonskombination med högst tre axlar tas vägavgiften ut med kronor per år och för fordon med fyra eller flera axlar med kronor per år. För utländska fordon betalas vägavgiften hos vissa bränslestationer och speditörer. Vägavgiften betalas tillbaka om avgiftsplikten upphör, eller om fordonets beskaffenhet ändras så av vägavgift ska tas ut med annat belopp. Periodisering Eftersom inkomsterna från avgiften uppbärs genom ett i princip rullande uppbördssystem har den intäkt som för ett visst år t redovisas på denna inkomsttitel definierats till att bestå av de belopp som redovisats på inkomsttitel 9462 Vägavgifter under perioden januari till december år t. Lag (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon. Förordning (1997:1140) om vägavgift för vissa tunga fordon. Förordning (2008:920) om fastställande av omräknade belopp för vägavgift för år Skatteverkets rekommendationer m.m.: Riksskatteverkets föreskrifter (RSFS 2003:18) om indelning i avgasklasser vid beräkning av vägavgift. Riksskatteverkets information (RSV M 2003:4) om indelning i avgasklasser vid beräkning av vägavgift. Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2005:2) om vägavgiftsplikt enligt lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon. Skatteverkets information (SKV M 2005:1) om vägavgiftsplikt enligt lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon. 68

69 1000 SKATTER M.M Trängselskatt Skattebas Trängselskatt tas ut för svenska personbilar, lastbilar och bussar registrerade i vägtrafikregistret eller som brukas med stöd av saluvagnslicens för färd in i och ut från vissa områden i Stockholm. Trängselskatt togs ut under försöksperioden 3 januari 2006 till 31 juli Från 1 juli 2007 har försöket permanentats, dock med en betalningsfri månad. Det innebär att trängselskatt tas ut från och med den 1 augusti Skattskyldig är ägaren av fordonet. Under denna inkomsttitel redovisas förutom trängselskatt även tilläggsavgift enligt lag (2004:629) om trängselskatt samt indrivna trängselskatter. Undantag från författningen: Diplomatfordon Utryckningsfordon Bil med särskilt parkeringstillstånd för rörelsehindrade personer Bussar med totalvikt om minst 14 ton Bil som drivs med el, etanol eller annan gas än gasol och som införts i trafikregistret före 1 januari 2009 Passage till och från Lidingö inom 30 minuter Skattesatser Skatten differentieras utifrån veckodag och klockslag. Skattebeloppet varierar mellan 10 kronor och 20 kronor per passage men det sammanlagda skattebeloppet kan per dygn högst uppgå till 60 kronor per fordon. Trängselskatt ska betalas senast den sista dagen i andra kalendermånaden efter den månad som beslutet avser. Om trängselskatt inte betalas inom den tid som anges, skall en särskild tilläggsavgift påföras den skattskyldige med 500 kronor. Tilläggsavgift får påföras en skattskyldig högst en gång per månad och bil. Om skatt respektive avgifter trots detta inte betalas lämnas ärendet över till kronofogdemyndigheten för indrivning. Fordringen preskriberas 5 år efter det år den förföll till betalning. Periodisering Den intäkt som för ett visst år t redovisas på denna inkomsttitel består av de belopp som redovisats på inkomsttitel 9463 Trängselskatt under perioden januari till december år t. Lag (2004:629) om trängselskatt. Lag (2004:772) om kommunal medverkan vid statlig trängselskatt. Förordning (2004:987) om trängselskatt. 69

70 1000 SKATTER M.M Skatt på trafikförsäkringspremier Skattesatser Skatt på trafikförsäkringspremie ska betalas för försäkring enligt trafikskadelagen (1975:1410), som avser risk belägen inom landet samt på trafikförsäkringsavgift, dvs. på sådan avgift som får tas ut enligt 34 trafikskadelagen. Skatt tas ut med 32 procent av den intjänade premien för trafikförsäkring och med 22 procent av mottagen trafikförsäkringsavgift. Skattskyldig för skatt på trafikförsäkringspremie är de försäkringsgivare som meddelar trafikförsäkring. När det gäller skatt på trafikförsäkringsavgifter är Trafikförsäkringsföreningen skattskyldig. Lagen om skatt på trafikförsäkringspremier gäller från och med den 1 juli Periodisering Inkomsterna från denna skatt redovisas på statsbudgeten i princip en månad efter det att den skattepliktiga händelsen ägde rum. Den intäkt som för ett visst år t redovisas på denna inkomsttitel består av de belopp som redovisats på inkomsttitel 9464 Skatt på trafikförsäkringspremier under perioden februari år t till januari år t+1. Lag (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m. Skattebetalningslagen (1997:483) Övriga skatter 1481 Systembolaget AB:s överskott Intäkterna som redovisas på denna inkomsttitel avser Systembolaget AB:s utdelning som bygger på bolagets resultat. Utdelningen betalas in till staten på inkomsttitel 9442 Systembolagets inlevererade överskott året efter intäktsåret. Alkohollag (1994:1738) Regeringens beslut ( ) om ändrad bolagsordning för Systembolaget AB. Avtal mellan Systembolaget AB och staten ( ) Inlevererat överskott från Svenska Spel AB Intäkterna på denna inkomsttitel avser AB Svenska spels överskott som uppkommer vid anordnandet av lotterier och vadhållning på idrottstävlingar, spel på värdeautomater, kasinospel och poker över internet m.m. i enlighet med gällande tillstånd. 70

71 1000 SKATTER M.M. Överskottet betalas in till staten på inkomsttitel 9456 Inlevererat överskott från Svenska spel AB året efter intäktsåret. Lotterilagen (1994:1000). Tillstånd att ordna lotteri , nr. 26. Regeringsbeslut 30/ Regleringsbrev för aktuellt år avseende Riksgälden Skatt på spel Skattebas Spelskatt utgår på roulettspel, kortspel och tärningsspel, som kräver tillstånd enligt lotterilagen (1994:1000). Spelskatt ska erläggas av den som har tillstånd. Om spelutrustningen upplåts är det emellertid upplåtaren om denne har fast driftställe i landet som är skattskyldig. Skattesatser Skatten på roulettspel, kortspel och tärningsspel är en fast avgift för varje kalendermånad då skattskyldighet föreligger. Från den 1 januari 1995 tas spelskatt ut för varje kalendermånad då skattskyldighet föreligger med: kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på ett spelbord, kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på två spelbord, kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på tre spelbord, kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på fyra spelbord, kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på fem spelbord. Föreligger rätt till flera spelbord än fem utgår skatten för vart och ett av dessa bord med kronor per månad. Periodisering Inkomsterna från denna skatt redovisas på statsbudgeten i princip en månad efter det att den skattepliktiga händelsen ägde rum. Den intäkt som för ett visst år t redovisas på denna inkomsttitel består av de belopp som redovisats på inkomsttitel 9454 Skatt på spel under perioden februari år t till januari år t+1. Lag (1972:820) om skatt på spel. Förordning (1984:249) om spelskatt. Skattebetalningslagen (1997:483). Skattebetalningsförordningen (1997:750). 71

72 1000 SKATTER M.M. Skatteverkets allmänna råd om spelskatt (2004:9). Upphävd genom 2008:776 Skatteverkets föreskrifter: Riksskatteverkets rekommendationer m.m. om spelskatt (RSV Sp 1995:1) Lotteriskatt På denna inkomsttitel redovisas lotteriskatt och skatt på vinstsparande. Lotteriskatt Skattebas Lotteriskatt betalas för svensk lott när vinsten utgörs av pengar. Lotteriskatt ska också i vissa fall betalas för utländskt lotteri som avser vadhållning i samband med hästtävlingar. Lotteriskatt ska inte betalas för sådant lotteri som avses i lag om skatt på spel och skatt på vinstsparande. Skatt ska inte heller betalas för vinstdragning på här i landet utfärdade premieobligationer och inte heller för vinster från lotterier och spel enligt kasinolagen. Penningvinst i lotteri, som anordnas av ideell förening är helt skattefri. Skattesats Skatten tas ut med 35 procent av den behållning som återstår sedan vinsten räknats av från sammanlagda insatserna. För vadhållning i samband med hästtävlingar, där deltagande i vadhållningen efter särskilt tillstånd av regeringen även kan ske via en utländsk trav- eller galopporganisation, ska inte insatser och vinster som hänför sig till det utländska speldeltagandet beaktas vid bestämmandet av behållningen. Redovisning och betalning sker enligt reglerna i skattebetalningslagen. Skatt på vinstsparande Skattebas Skatt ska betalas för penningvinst vid vinstdragning som bank eller sparkassa anordnar i vinstsparande som utgör svenskt lotteri. Detta gäller även för penning vinst i lotteri där pristagare utses i en tävling som har anordnats i tryckt periodisk skrift. Skattesats Skatten är 30 procent av vinstens värde. Vid lotterier i samband med utgivande av periodisk skrift ska skatt inte betalas med högre belopp än att 100 kronor återstår av vinsten. Periodisering Inkomsterna från lotteriskatter redovisas på statsbudgeten i princip en månad efter det att den skattepliktiga händelsen ägde rum. Detta innebär att intäkten som för ett 72

73 1000 SKATTER M.M. visst år t redovisas på denna titel består av de belopp som redovisats på inkomsttitel 9144 Lotteriskatt under perioden februari år t till januari år t+1. Lag (1991:1482) om lotteriskatt. Lotterilag (1994:1000). Lag (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m. Kasinolag (1999:355). Lotteriförordning (1994:1451). Skattebetalningslagen (1997:483). Skattebetalningsförordningen (1997:750) Lotteriavgifter Avgiftsbas Enligt lotteriförordningen ska Lotteriinspektionen och länsstyrelserna ta ut avgifter för att pröva ansökningar enligt lotterilagen. Lotteriinspektionen och länsstyrelserna ska också ta ut avgifter av tillståndshavaren för den tillsyn och kontroll som myndigheten utövar enligt lotterilagen. Enligt automatspelsförordningen ska Lotteriinspektionen ta ut avgifter för att pröva ansökningar enligt lagen om anordnande av visst automatspel. Lotteriinspektionen ska också ta ut avgifter av tillståndshavaren för den tillsyn och kontroll som myndigheten utövar enligt lagen om anordnanden av visst automatspel. Lotteriinspektionen ska ta ut avgifter för tillsyn som myndigheten utövar enligt kasinolagen. Innan en avgift fastställs ska samråd ske med Ekonomistyrningsverket (ESV). I fråga om avgifter som fastställs av länsstyrelsen ska länsstyrelsen samråda även med Lotteriinspektionen. Ansökningsavgifter För ansökningsavgiftens storlek med mera tillämpas avgiftsklasserna i avgiftsförordningen. Avgiftsklass för olika typer av ansökningar fastställs i lotteriförordningen och automatspelsförordningen. Ansökan kan till exempel avse ansökan om tillstånd att anordna rikslotteri, regionala lotterier, bingo, restaurangkasinospel och automatspel. Ansökan kan också avse typgodkännande enligt lotterilagen. Kontrollavgifter Avgiften för kontroll och tillsyn ska sättas så att full kostnadstäckning nås. Principer fastställs årligen efter samråd med ESV. Kontrollavgifter betalas exempelvis för följande spelformer; restaurangkasinospel, lotterier, bingo, automatspel samt för 73

74 1000 SKATTER M.M. spelverksamhet som bedrivs av ATG, Svenska Spel samt Casino Cosmopol. Kontrollavgifter tas också ut för Riksgäldens utlottningar. Periodisering Den intäkt som för ett visst år t redovisas på denna inkomsttitel består av de belopp som redovisats på inkomsttitel 9455 Lotteriavgifter under perioden februari år t till januari år t+1. Lotterilag (1994:1000). Lotteriförordning (1994:1451). Förordning (2007:756) med instruktion för Lotteriinspektionen. Kasinolag (1999:355). Lag (1982:636) om anordnande av visst automatspel. Automatspelsförordning (2004:1062) 1486 Skatt på annonser och reklam Skattebas Enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam ska skatt (reklamskatt) erläggas till staten för annons, som är avsedd att offentliggöras inom landet, och för reklam, som är avsedd att spridas inom landet i annan form än annons. Skattesatser Skatten för annons i periodiska publikationer är 3 procent av beskattningsvärdet och i övrigt 8 procent av beskattningsvärdet. För annons i annonsblad, katalog eller program är skatten 8 procent. För självständig periodisk publikation återbetalar Skatteverket till den skattskyldige en viss del av erlagd skatt. Skatteverket återbetalar så stor del av erlagd skatt för ett kalenderår som svarar mot en skattepliktig omsättning av högst 50 miljoner kronor. Skattskyldig som ger ut annonsblad, katalog eller program är inte berättigad till återbetalning. Periodisering Inkomsterna från denna skatt redovisas på statsbudgeten i princip en månad efter det att den skattepliktiga händelsen ägde rum. Den intäkt som för ett visst år t redovisas på denna inkomsttitel består av de belopp som redovisats på inkomsttitel 9452 Skatt på annonser och reklam under perioden februari år t till januari år t+1. Lag (1972:266; omtryckt 1984:156) om skatt på annonser och reklam. 74

75 1000 SKATTER M.M. Förordning (1978:407; upphävd genom 2002:825) om befrielse från eller nedsättning av viss indirekt skatt m.m. Skattebetalningslag (1997:483). Skattebetalningsförordning (1997:750). Skatteverkets föreskrifter: Riksskatteverkets föreskrifter m.m. om skatt på annonser och reklam (RSFS 1984:35, RSV Ip 1984:20). Riksskatteverkets föreskrifter om skatt på annonser och reklam (RSFS 2002:37). Skatteverkets allmänna råd om skatt på annonser och reklam (RSV 2002:42). Reklamskatt (SKV 500) Lokalradioavgifter Avgiftsbas Radio- och TV-verket prövar enligt radio- och TV-lagen (1996:844) frågor om tillstånd att sända lokalradio. Regler om avgift för lokalradiosändningar finns i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område. Avgifter Avgiften justeras varje år med hänsyn till kvoten mellan konsumentprisindex för oktober månad året före det år som avgiften avser och konsumentprisindex för oktober månad Senast den 31 december ska Radio- och TV-verket fastställa det belopp som ska betalas varje förfallodag under följande kalenderår. Avgiften betalas med lika stora delar senast den första dagen i januari, april, juli och oktober månad. Beträffande tillstånd som meddelats efter den 1 juli 2001 betalas avgiften för kalenderår i förskott senast den 31 januari det år avgiften avser. Avgiften justeras varje år med hänsyn till kvoten mellan konsumentprisindex för oktober månad året före det år som avgiften avser och konsumentprisindex för oktober månad Periodisering Den intäkt som för ett visst år t redovisas på denna inkomsttitel består av de belopp som redovisats på inkomsttitel 9458, Lokalradioavgifter, under perioden januari till december år t. Lag (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område. Lokalradioförordning (1993:126). Radio- och TV-lag (1996:844). 75

76 1000 SKATTER M.M Avgifter till Granskningsnämnden Granskningsnämnden anvisas medelstilldelning från rundradiorörelsens resultatkonto. Medlen betalas ut från rundradiorörelsens resultatkonto i Riksgälden efter rekvisition från Granskningsnämnden. Nämnden ska redovisa medlen på inkomsttitel 9459 Avgift till Granskningsnämnden. Periodisering Den intäkt som för ett visst år t redovisas på denna inkomsttitel består av de belopp som redovisats på inkomsttitel 9459 Avgifter till Granskningsnämnden, under perioden januari till december år t. Radio- och TV-lag (1996:844). Förordning (2007:1183) med instruktion för Granskningsnämnden för radio och TV Avgifter för telekommunikation Avgiftsbas Den som bedriver verksamhet som är anmäld enlig 2 kap. 1 lag (2003:389) om elektronisk kommunikation och vars årsomsättning är lika med eller överstiger 30 miljoner kronor är skyldig att betala en årlig avgift för finansiering av åtgärder mot allvarliga fredstida hot och påfrestningar som gäller elektronisk kommunikation (beredskapsavgift). Avgifter Årsavgiften är för helt år 0,150 procent av årsomsättningen i den verksamhet som anmälan avser. Regeringen fastställer senast den 31 december varje år storleken på det samlade avgiftsuttaget för denna finansiering. Årsavgiften debiteras för kalenderår i regel under avgiftsårets sex första månader. Om årsavgiften överstiger hundra basbelopp kan debiteringen uppdelas på högst fyra tillfällen. Avgiften tas ut enligt lag (2003:389) om elektronisk kommunikation. Periodisering Den intäkt som för ett visst år t redovisas på denna inkomsttitel består av de belopp som redovisats på inkomsttitel 9453 Avgifter för telekommunikation, under perioden januari till december år t. 76

77 1000 SKATTER M.M. Lag (2003:389) om elektronisk kommunikation. Förordning (2003:396) om elektronisk kommunikation Försäljningsskatt på motorfordon Skattebas Försäljningsskatt på motorfordon upphörde i september Ingen ny uppbörd sker, men inleverans kan komma att ske i begränsad omfattning på grund av sena inbetalningar och av restförda belopp som indrivits. Den upphävda lagen gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före den 1 januari Försäljningsskatt ska dock inte tas ut om skattskyldighet inträtt efter den 19 september Periodisering Den intäkt som för ett visst år t redovisas på denna inkomsttitel består av de belopp som redovisats på inkomsttitel 9423 Försäljningsskatt på motorfordon under perioden februari år t till januari år t+1. Lag (1978:69; upphävd genom 2000:1326) om försäljningsskatt på motorfordon. Förordning (1978:86; upphävd genom 2000:1445) om försäljningsskatt på motorfordon Skatt på import Inkomsterna i denna inkomsthuvudgrupp redovisas av ESV genom omföring från inkomsttyp 9000, Löpande redovisade skatter m.m., och avser EU-skatter på import som är hänförliga till det aktuella inkomståret. Inkomsthuvudgruppen kopplas till inkomsttitlarna 9471 Tullmedel, 9473 Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter samt 9474 Avgifter till EU:s omstruktureringsfond för sockersektorn under inkomsttyp 9000 (se respektive inkomsttitel), där motsvarande skatter redovisas löpande, men beloppen skiljer sig åt p.g.a. periodiseringar i form av uppbördsförskjutningar Tullmedel Tull utgör tillsammans med Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter EU:s traditionella egna medel. Det innebär att dessa skatteintäkter bidrar till att finansiera EU-budgeten, även om skatterna uppbärs i varje medlemsland. Medlemsländerna betalar varje månad en tullavgift till EU som motsvarar 75 procent av 77

78 1000 SKATTER M.M. tullinkomsterna. De kvarvarande 25 procenten avses täcka medlemsländernas administrativa kostnader som är förenade med tulluppbörden. Bestämmelser om förfaranden vid import av varor, bland andra tullförfarandet, övergång till fri omsättning samt tulldeklaration, tulltaxering, uppbörd och återbetalning av tull och annan skatt eller avgift finns huvudsakligen i rådets förordning (EEG nr 2913/92 tullkodex), kommissionens förordning (EEG nr 2454/93 tillämpningsföreskrifter), tullagen (2000:1281), tullförordningen (2000:1306) samt Tullverkets föreskrifter och allmänna råd om tullförfaranden m.m. (tullordning) (TFS 2000:20) och Tullverkets föreskrifter om upphävande av Generaltullstyrelsens kungörelse (TFS 1987:42) med föreskrifter m.m. om redovisningsordning för tullverket (redovisningsordning) (TFS 2000:8). Skattebas och skattesatser För varor som importeras från tredje land ska tull utgå enligt tulltaxa, den så kallade kombinerade nomenklaturen enligt rådsförordning (EEG nr 2658/87). Tull enligt tulltaxan utgår i regel som värdetullar. Endast vissa varor är belagda med så kallade specifika tullar, det vill säga sådana som utgår efter kvantitet. Importör som inte har kredit hos Tullverket betalar i allmänhet tull direkt i samband med importen. Periodisering Den intäkt som för ett visst år t redovisas på denna inkomsttitel består av de belopp som redovisats på inkomsttitel 9471 Tullmedel under perioden februari år t till januari år t+1. Förordning (2007:782) med instruktion för Tullverket. Rådets förordning (EEG nr 2913/92) om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (tullkodex). Kommissionens förordning (EEG nr 2454/93) om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG nr 2913/92) om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen. Rådets förordning (EG nr av den 22 oktober 2007) om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter. Kommissionens förordning (EG nr av den 29 juni 2006)om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning EG nr i fråga om förvaltningen av den inre marknaden för socker och kvotsystemet. Lag (1994:1710) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter. Förordning (1999:1148) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter. Rådets förordning (EG nr av den 20 februari 2006) om den gemensamma organisationen av marknaden för socker. 78

79 1000 SKATTER M.M Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter utgör tillsammans med tullmedlen EU:s traditionella egna medel. Det innebär att dessa skatteintäkter bidrar till att finansiera EU-budgeten, även om skatterna uppbärs i varje medlemsland. Medlemsländerna betalar varje månad en tullavgift till EU som motsvarar 75 procent av tullinkomsterna. De kvarvarande 25 procenten avses täcka medlemsländernas administrativa kostnader som är förenade med tulluppbörden. Skattebaser och skattesatser För varor som importeras från tredje land ska tull utgå enligt tulltaxa, den så kallade kombinerade nomenklaturen enligt rådsförordning (EEG nr 2658/87). Tull enligt tulltaxan utgår i regel som värdetullar. Endast vissa varor är belagda med så kallade specifika tullar, det vill säga sådana som utgår efter kvantitet. Importör som inte har kredit hos Tullverket betalar i allmänhet tull direkt i samband med importen. Periodisering Den intäkt som för ett visst år t redovisas på denna inkomsttitel består av de belopp som redovisats på inkomsttitel 9473 Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter under perioden februari år t till januari år t+1. Rådets förordning (EEG nr 2913/92) om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (tullkodex). Kommissionens förordning (EEG nr 2454/93) om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG nr 2913/92) om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen. Lag (1994:1710) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter. Förordning (1999:1148) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter. Kommissionens förordning (EEG nr 1998/7) om tillämpningsföreskrifter för kompensation för lagringskostnader för socker. Kommissionens förordning (EG nr 1667/2001) om framflyttning av datumet för betalning av lagringsavgiften för socker Avgifter till EU:s omstruktureringsfond för sockersektorn Avgifterna avser tillfällig omstruktureringsavgift för sockersektorn enligt Rådets förordning (EG 320/2006). I Sverige betalar sockerindustrin in avgifterna till Statens jordbruksverk som vidareförmedlar dem till EU:s omstruktureringsfond. 79

80 1000 SKATTER M.M. Avgiftssatser De företag i sockerindustrin som har tilldelats en produktionskvot ska varje regleringsår betala en tillfällig omstruktureringsavgift per ton tilldelad kvot. Kvoter som ett företag har avstått från under ett bestämt regleringsår ska inte vara föremål för betalning av den tillfälliga omstruktureringsavgiften för regleringsåret i fråga och påföljande regleringsår. Den tillfälliga omstruktureringsavgiften för socker och inulinsirap ska vara 126,40 EUR per ton kvot för regleringsåret 2006/2007, 173,80 EUR per ton kvot för regleringsåret 2007/2008 och 113,30 EUR per ton kvot för regleringsåret 2008/2009. Den tillfälliga omstruktureringsavgiften per regleringsår för isoglukos ska motsvara 50 procent av beloppen ovan. Periodisering Inkomsterna från de tillfälliga omstruktureringsavgifterna redovisas på statsbudgeten i princip två gånger per år, i mars och november. Den intäkt som för ett visst år t redovisas på denna inkomsttitel består av de belopp som redovisats på inkomsttitel 9474.Avgifter till EU:s omstruktureringsfond för sockersektorn under perioden april år t till mars år t+1. Rådets förordning (EG nr 320/2006) om inrättandet av en tillfällig ordning för omstrukturering av sockersektorn. Kommissionens förordning (EG nr 968/2006) om fastställande av tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG nr 320/2006) om inrättandet av en tillfällig ordning för omstrukturering av sockerindustrin i gemenskapen. Lag (1994:1710) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter. Förordning (1999:1148) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter Restförda och övriga skatter Under denna inkomsthuvudgrupp redovisas flera olika typer av skatter. Dels redovisas här Övriga skatter, dvs. skatter som inte passar in under någon annan inkomsthuvudgrupp, dels redovisas här restförda skatter, dvs. uppbördsförluster med avdrag för de medel som drivits in av kronofogden. Dessutom redovisas här skatter som är hänförliga till äldre år men som inte inbetalts på grund av pågående rättsprocesser. Även anstånd och omprövningar redovisas under denna inkomsthuvudgrupp. Uppgifterna beräknas och redovisas av ESV. 80

81 1000 SKATTER M.M Restförda skatter 1611 Restförda skatter, hushåll Om de skattskyldiga inte betalar debiterade skatter blir skatterna restförda, dvs. överförs till kronofogdemyndigheten för indrivning. På denna inkomsttitel redovisas hushållens restförda inkomstskatter. Skattebetalningslagen (SFS 1997:483, SBL) Restförda skatter, företag Om de skattskyldiga inte betalar debiterade skatter blir skatterna restförda. På denna titel redovisas företagens restförda inkomstskatter, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatter och räntor m.m. Skattebetalningslagen (1997:483) Övriga skatter, hushåll 1621 Omprövningar aktuellt taxeringsår Skattebas De omprövningar som redovisas på denna titel avser fysiska personers inkomstskatt. Initiativ till omprövning kan tas av både den skattskylige och Skatteverket. Det är i första hand Skatteverket som avgör omprövningsärenden. Vid omprövning av beslut rörande aktuellt taxeringsår redovisas omprövningen på denna inkomsttitel. Periodisering På inkomsttiteln redovisas de omprövningsbeslut som löpande redovisas på inkomsttitel 9111, Fysiska personers inkomstskatt, under perioden maj till december taxeringsåret och perioden januari till april året efter taxeringsåret och som avser aktuellt taxeringsår. Slutligt utfall fastställs således på inkomsttiteln 1631 först två år efter inkomståret. Innan det slutliga utfallet finns tillgängligt redovisas prognoser som huvudsakligen grundar sig på tidigare års utfall. Skattebetalningslagen (1997:483). Taxeringslagen (1990:324) 81

82 1000 SKATTER M.M Omprövningar äldre taxeringsår Skattebas De omprövningar som redovisas på denna titel avser fysiska personers inkomstskatt. Initiativ till omprövning kan tas av både den skattskyldige och Skatteverket. Det är i första hand Skatteverket som avgör omprövningsärenden. Vid omprövning av beslut rörande äldre taxeringsår än det aktuella redovisas omprövningen på denna inkomsttitel. Periodisering På denna inkomsttitel redovisas de omprövningsbeslut som löpande redovisas på inkomsttitel 9111, Fysiska personers inkomstskatt, under perioden januari till december men som avser äldre taxeringsår. Skattebetalningslagen (1997:483). Taxeringslagen (1990:324) Anstånd Skattebas Skatteverket får bevilja anstånd med inbetalning av skatt om det kan antas att den skattskyldige kommer att få befrielse helt eller delvis från skatten, om den skattskyldige begärt omprövning av eller överklagat ett beskattningsbeslut och det är tveksamt om den skattskyldige kommer att bli skyldig att betala skatten, eller om den skattskyldige begärt omprövning av ett beskattningsbeslut eller ett sådant beslut överklagats och det skulle medföra betydande skadeverkningar för den skattskyldige eller annars framstå som oskäligt att betala skatten. Periodisering På denna inkomsttitel redovisas anstånden kassamässigt dvs. vid de tillfällen den ekonomiska händelsen uppstår. När en skattskyldig medges anstånd bokförs vid beslutstillfället en debitering på inkomsttiteln. När den skattskyldige betalar krediteras inkomsttiteln. Således bokförs på denna titel nettoanstånd som avser både aktuellt och äldre taxeringsår. Anstånden redovisas löpande på inkomsttitel 9111 Fysiska personers inkomstskatt. Skattebetalningslagen (1997:483) 82

83 1000 SKATTER M.M Övriga skatter Inkomsttiteln 1624 är en diversepost som huvudsakligen innehåller särskild inkomstskatt för utomlands boende (SINK), ofördelbara inkomstskatter samt skatter som uppbärs med stöd av äldre skattelagstiftning. Särskild inkomstskatt för utomlands boende (SINK) betalas av personer som är begränsat skattskyldiga i Sverige (bosatt utomlands och inte stadigvarande vistas i Sverige) och arbetar i Sverige högst sex månader. SINK betalas på inkomster av bland annat: anställning, pension, ersättning från försäkringskassa. Utbetalaren gör avdraget och betalar in till Skatteverket. Skattesatsen är 25 procent utom på sjöinkomst där skattesatsen är 15 procent. Under inkomsttiteln 1624 redovisas den del av de skatter som löpande redovisas på inkomsttitel 9131, Ofördelbara inkomstskatter och som ska hänföras till fysiska personer. Det är omöjligt att fördela intäkterna på inkomsttitel 9131 exakt mellan fysiska och juridiska personer varför en schablonmässig fördelning används. De undertitlar som är gemensamma för fysiska och juridiska personer delas så att 85 procent redovisas på inkomsttitel 1624 Övriga skatter (fysiska personer). Resterande 15 procent redovisas på inkomsttitel 1634, Övriga skatter (juridiska personer). Inkomsterna på inkomsttitel 1624, Övriga skatter, motsvarar inbetalningarna på inkomsttitel 9131 under perioden januari till december. Inkomstskattelag (1999:1229). Lag (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands boende Skattetillägg Skattebas Skattetillägg ska tas ut om en skattskyldig på något annat sätt än muntligen under förfarandet har lämnat en oriktig uppgift till ledning för taxeringen eller beskattningen. Skattesats Beräkning av skattetillägg sker i enlighet med bestämmelserna i 5 kap. 4-7 taxeringslagen samt 15 kap. 4-6 skattebetalningslagen. Periodisering På denna inkomsttitel redovisas skattetilläggen för det år de debiteras. Skattetillägg redovisas löpande på inkomsttitel 9811 skattetillägg. Taxeringslag (1990:324). Skattebetalningslag (1997:483). 83

84 1000 SKATTER M.M. Skatteverkets rekommendationer m.m. om skattetillägg i Skatteverkets meddelanden Förseningsavgifter Skattebas Om den som är skyldig att lämna en självdeklaration inte har kommit in med en sådan inom föreskriven tid, ska en särskild avgift (förseningsavgift) tas ut. Skattesats Beräkning av förseningsavgift sker i enlighet med bestämmelserna i 5 kap taxeringslagen samt 15 kap. 8 skattebetalningslagen. Periodisering På denna inkomsttitel redovisas förseningsavgifterna för det år de debiteras. Skattetillägg redovisas löpande på inkomsttitel 9821 förseningsavgifter. Taxeringslag (1990:324). Skattebetalningslag (1997:483). Fastighetstaxeringslag (1979:1152). Skatteverkets rekommendationer m.m. om skattetillägg och förseningsavgift i Skatteverkets meddelanden Övriga skatter företag 1631 Omprövningar aktuellt taxeringsår Skattebas På denna titel redovisas omprövningar avseende juridiska personers inkomstskatt. Initiativ till omprövning kan tas av både juridisk person och skatteverket. Det är i första hand Skatteverket som avgör omprövningsärenden. Begäran om omprövning på initiativ av den skattskyldige ska normalt ha kommit in till Skatteverket före utgången av det femte året efter taxeringsåret. Omprövning på initiativ av Skatteverket ska normalt ha meddelats den skattskyldige under året efter taxeringsåret eller, bl.a. om oriktiga uppgifter lämnats, senast fem år efter taxeringsåret. Periodisering På inkomsttitel 1631, Omprövningar aktuellt taxeringsår, redovisas de omprövningsbeslut som löpande redovisas på inkomsttitel 9121, Juridiska personers inkomstskatt, under perioden juli till december under taxeringsåret och perioden januari till juni året efter taxeringsåret och som avser aktuellt taxeringsår. Slutligt 84

85 1000 SKATTER M.M. utfall fastställs således på inkomsttiteln 1631 först två år efter inkomståret. Innan det slutliga utfallet finns tillgängligt redovisas prognoser som huvudsakligen grundar sig på tidigare års utfall. Taxeringslagen (1990:324) Omprövningar äldre taxeringsår Skattebas På denna titel redovisas omprövningar avseende juridiska personers inkomstskatt. Initiativ till omprövning kan tas av både juridisk person och Skatteverket. Det är i första hand Skatteverket som avgör omprövningsärenden. Begäran om omprövning på initiativ av den skattskyldige ska normalt ha kommit in till Skatteverket före utgången av det femte året efter taxeringsåret. Omprövning på initiativ av Skatteverket ska normalt ha meddelats den skattskyldige under året efter taxeringsåret, bl.a. om oriktiga uppgifter lämnats, senast fem år efter taxeringsåret. Periodisering På denna inkomsttitel redovisas de omprövningsbeslut som löpande redovisas på inkomsttitel 9121, Juridiska personers inkomstskatt, under perioden januari till december men som avser äldre taxeringsår. Innan det slutliga utfallet finns tillgängligt redovisas prognoser som huvudsakligen grundar sig på tidigare års utfall. Taxeringslagen (1990:324) Anstånd Skattebas Skatteverket får bevilja anstånd med inbetalning av skatt om det kan antas att den skattskyldige kommer att få befrielse helt eller delvis från skatten, om den skattskyldige begärt omprövning av eller överklagat ett beskattningsbeslut och det är tveksamt om den skattskyldige kommer att bli skyldig att betala skatten, eller om den skattskyldige begärt omprövning av ett beskattningsbeslut eller ett sådant beslut överklagats och det skulle medföra betydande skadeverkningar för den skattskyldige eller annars framstå som oskäligt att betala skatten. 85

86 1000 SKATTER M.M. Periodisering När en skattskyldig medges anstånd bokförs vid beslutstillfället en debitering på inkomsttiteln. Om den skattskyldige betalar krediteras inkomsttiteln. Således bokförs på denna titel anstånd som avser både aktuellt och äldre taxeringsår. På denna inkomsttitel redovisas nettot av de anstånd som löpande redovisas på undertitlar till inkomsttitel 9121, Juridiska personers inkomstskatt, under perioden januari till december. Skattebetalningslagen (1997:483) Övriga skatter Skattebas Inkomsttiteln 1634 är en diversepost som huvudsakligen innehåller skatter som uppbärs med stöd av äldre skattelagstiftning. Exempelvis redovisas inkomstskatt som avser tid före 1998 men som på grund av utdragna rättsprocesser inbetalas först nu. På inkomsttiteln 1634 Övriga skatter, redovisas den del av de skatter som löpande redovisas på inkomsttitel 9131 Ofördelbara inkomstskatter och som kan hänföras till juridiska personer. Undantaget är dock Artistskatt och pendlarskatt som redovisas separat på inkomsttitel Det är omöjligt att fördela intäkterna på inkomsttitel 9131 exakt mellan juridiska och fysiska personer varför en schablonmässig fördelning används. De undertitlar som är gemensamma för fysiska och juridiska personer delas så att 15 procent av dessa redovisas på inkomsttitel 1634 Övriga skatter (juridiska personer). Resterande 85 redovisas på inkomsttitel 1624 Övriga skatter (fysiska personer). Inkomsterna på inkomsttitel 1634 Övriga skatter, motsvarar inbetalningarna på inkomsttitel 9131under perioden januari till december. Följande skatter redovisas under 1634 Övriga skatter: Ofördelbara inkomstskatter Ofördelbara indrivna skatter Skatt på vissa premieinbetalningar Ackord och skuldsanering Juridiska personer, tillkommande Äldre skattelagstiftning. Skattebetalningslagen (1997:483). 86

87 1000 SKATTER M.M Skattetillägg Skattebas Om den skattskyldige på något annat sätt än muntligen under förfarandet har lämnat en oriktig uppgift till ledning för taxeringen, ska en särskild avgift (skattetillägg) tas ut. Detsamma gäller om den skattskyldige har lämnat en sådan uppgift i ett mål om taxering och uppgiften inte har godtagits efter prövning i sak. Skattesats Beräkning av skattetillägg sker i enlighet med bestämmelserna i 5 kap. 4-7 taxeringslagen samt 15 kap. 4-6 skattebetalningslagen. Periodisering På denna inkomsttitel redovisas skattetilläggen för det år de debiteras. Skattetillägg redovisas löpande på inkomsttitel 9811 Skattetillägg. Skattebetalningslagen (1997:483) Förseningsavgifter Skattebas Om den som är skyldig att lämna en självdeklaration inte har kommit in med en sådan inom föreskriven tid, ska en särskild avgift (förseningsavgift) tas ut. Skattesats Beräkning av förseningsavgift sker i enlighet med bestämmelserna i 5 kap taxeringslagen samt 15 kap. 8 skattebetalningslagen. Periodisering På denna inkomsttitel redovisas förseningsavgifterna för det år de debiteras. Skattetillägg redovisas löpande på inkomsttitel 9821 Förseningsavgifter. Skattebetalningslagen (1997:483) Intäkter som förs till fonder På inkomsttitlarna 1641 till 1645 redovisas vissa avgiftsintäkter som inte slutligt ska redovisas på statsbudgeten, utan i stället förs direkt till fonder. Anledningen till att dessa intäkter ändå redovisas i statsbudgeten är att de i nationalräkenskaperna klassificeras som skatter. Genom att addera dessa avgiftsintäkter till övriga 87

88 1000 SKATTER M.M. skatteintäkter (inkomsttitlarna 1111 till 1636) och därifrån räkna av EU-skatterna (inkomsttitel 1711) erhålls en viktig delsumma med samma storleksordning och definition som i nationalräkenskaperna; den offentliga sektorns totala skatteintäkter. Eftersom statsbudgeten totalt sett ska vara kassamässig och de ovannämnda intäkterna inte slutligt ska redovisas på densamma måste ett motsvarande intäktsbelopp också räknas bort bland de justeringsposter som följer efter denna inkomsttitelgrupp. Fondintäkterna ingår därför också som en av de avräkningar som redovisas under inkomsthuvudgrupp 7200 Avräkningar Insättningsgarantiavgifter Riksgälden ansvarar sedan 2008 för administrationen av insättningsgarantin och investerarskyddet. Dessa två ersättningssystem finansieras genom avgifter från de institut banker, kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag som omfattas av systemen. Insättningsgarantin gäller endast när en bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett värdepappersbolag har försatts i konkurs. Ersättningen är maximalt kronor per kund och institut. Garantin omfattar de flesta typer av konton och skyddar alltså bl.a. pengar på transaktionskonton, vanliga sparkonton, skatteutjämningskonton och depåkonton. Innehav av värdepapper omfattas i stället av investerarskyddet, som fungerar på ett liknande sätt som insättningsgarantin. Kostnader för administrationen finansieras löpande med Riksgäldens förvaltningsanslag. Utgifterna för förvaltningen, anslagsutfallet, ska täckas genom att motsvarande belopp avskiljs från inbetalda avgifter och betalas in på statens centralkonto samt redovisas mot inkomsttitel. Det som kvarstår av avgifterna placeras på räntebärande konto i Riksgälden eller i skuldförbindelser utfärdade av staten. Se också inkomsttitel Periodisering På denna inkomsttitel redovisas de avgiftsintäkter för insättningsgaranti och investerarskydd som för respektive kalenderår framgår av Riksgäldens årsredovisning. Lag (1995:1571) om insättningsgaranti. Lag (1999:158) om investerarskydd Avgifter till Kärnavfallsfonden Allmänt om Kärnavfallsfonden Utgångspunkten för Kärnavfallsfondens finansieringssystem är att alla kostnader för att ta hand om och slutförvara kärnkraftens avfall, nu och i framtiden, ska betalas av 88

89 1000 SKATTER M.M. dem som utnyttjar kärnkraften. En betydande del av dessa kostnader uppkommer längre fram i tiden, dvs. först efter det att produktionen vid de nuvarande kärnkraftverken har upphört. Det gäller främst kostnaderna för att ta hand om det använda kärnbränslet och för att riva reaktorerna m.m. Avgiftsbas I den s.k. finansieringslagen (SFS 1992:1537) regleras hur kostnaderna för kärnavfallet beräknas och hur de betalas. Finansieringssystemet bygger på att kärnkraftsföretagen måste betala in en avgift till staten för varje kilowattimme el som levereras från kärnkraftverken. Avgiften bakar företagen in i det elpris som konsumenten får betala. Pengarna betalas in till Kärnavfallsfonden där de förvaltas. Avgifter Regeringen beslutar för varje år vilka avgifter som ska betalas för de olika kärnkraftsanläggningarna. Periodisering På denna inkomsttitel redovisas de avgiftsintäkter som för respektive kalenderår framgår av Kärnavfallsfondens årsredovisning. Lag (1992:1537) om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. Lag (1984:3) om kärnteknisk verksamhet Batteriavgifter En producent av slutna nickelkadmiumbatterier ska betala en avgift med 300 kronor per kilogram slutna nickelkadmiumbatterier som producenten släpper ut på marknaden. Avgiften ska täcka samhällets kostnader för insamling, sortering, transport och bortskaffande av sådana batterier. Avgiften ska betalas till Naturvårdsverket. Om det finns särskilda skäl, får Naturvårdsverket i det enskilda fallet besluta att avgiften ska sättas ned eller efterskänkas. Periodisering På denna inkomsttitel redovisas de avgiftsintäkter som för respektive kalenderår framgår av Naturvårdsverkets årsredovisning. Förordning (1997:645; upphävd 2008:834) om batterier. Förordning (2008:834) om producentansvar för batterier. 89

90 1000 SKATTER M.M Kväveoxidavgifter Avgiftsbas Sedan 1992 utgår en avgift på utsläpp av kväveoxider (NOx) från större förbränningsanläggningar i Sverige. Enligt lagen om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion (SFS 1990:613) ska avgift betalas för utsläpp av kväveoxider från pannor, stationära förbränningsmotorer och gasturbiner med en nyttiggjord energiproduktion av minst 25 gigawattimmar (GWh) per år. Ytterligare en förutsättning för avgiftsskyldighet är att den producerade energin används för byggnadsuppvärmning, elproduktion eller i industriella processer. Naturvårdsverket har utfärdat föreskrifter och allmänna råd för hur kväveoxidutsläppen ska mätas. Avgift Avgiften uppgår till 50 kronor per kilo utsläppta kväveoxider, räknade som kvävedioxid. Återbetalning Kväveoxidavgiften ska sedan återbetalas till de avgiftsskyldiga i proportion till varje produktionsenhets andel av den sammanlagda nyttiggjorda energiproduktionen. Systemet innebär alltså att det totala avgiftsbeloppet omfördelas mellan de avgiftsskyldiga. Företag med små utsläpp av kväveoxider per nyttiggjord energimängd får tillbaka ett större belopp än de betalar in, medan företag med stora utsläpp per nyttiggjord energimängd förlorar på systemet. Periodisering På denna inkomsttitel redovisas de avgiftsintäkter som för respektive kalenderår framgår av Naturvårdsverkets årsredovisning. Naturvårdsverket administrerar in- och utbetalningarna. Lag (SFS 1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion. Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2004:6) Avgående poster, skatter till EU Under denna inkomsthuvudgrupp, liksom i de följande 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer och 1900 Periodiseringar, redovisas de ytterligare inkomster, avräkningar eller andra justeringsposter i 1000-gruppen som måste läggas till eller dras ifrån för att statsbudgetens inkomster på total nivå ska vara kassamässiga. Uppgifterna beräknas och redovisas av ESV. 90

91 1000 SKATTER M.M EU-skatter 1711 EU-skatter På denna inkomsttitel redovisas, med omvänt tecken, det som redovisas som en intäkt på inkomsttitel 7110 EU-skatter. Eftersom statsbudgeten totalt sett ska vara kassamässig och de ovannämnda intäkterna inte slutligt ska redovisas på densamma måste ett motsvarande intäktsbelopp räknas bort från statsbudgeten. Därför redovisas summan av intäkterna från EU-skatter med omvänt tecken under denna inkomsttitel Avgående poster, skatter till andra sektorer Under denna inkomsthuvudgrupp redovisas de avgående skatter till andra sektorer som inte ska redovisas på statsbudgeten. Uppgifterna beräknas och redovisas av ESV Skatter till andra sektorer 1811 Kommunala inkomstskatter På inkomsttitel 1811 avräknas intäkterna från 1115 kommunal inkomstskatt och kommunala fastighetsavgifter. Dessa skattemedel uppbärs av staten men förs över till kommunerna och ska därför inte slutligt redovisas på statsbudgeten. Eftersom statsbudgeten totalt sett ska vara kassamässig och de ovannämnda intäkterna inte slutligt ska redovisas på densamma redovisas de med omvänt tecken under denna inkomsttitel Avgifter till AP-fonder På inkomsttitlarna 1121, 1214 och 1244 redovisas intäkter från avgifter som går till AP-fonder. Dessa intäkter ska inte slutligt redovisas på statsbudgeten, utan förs istället direkt till fonder. Eftersom statsbudgeten totalt sett ska vara kassamässig och de ovannämnda intäkterna inte slutligt ska redovisas på densamma måste ett motsvarande intäktsbelopp räknas bort från statsbudgeten. Därför redovisas summan av intäkterna med omvänt tecken under denna inkomsttitel Periodiseringar Under denna inkomsthuvudgrupp redovisas de ytterligare inkomster, avräkningar eller andra justeringsposter i 1000-gruppen som måste läggas till eller dras ifrån för att statsbudgetens inkomster på total nivå ska vara kassamässiga. Periodiseringsposterna beräknas och redovisas av ESV i samband med räkenskapsårets avslutning. 91

92 1000 SKATTER M.M. Prognoser och definitiva utfall Det slutliga utfallet på inkomsttitlarna i denna grupp blir inte klart förrän ett och ett halvt år efter det ursprungliga budgetårets utgång. Det är en följd av att den slutliga taxeringen för vissa skatter inte blir klar förrän i juni det andra året efter budgetåret. I samband med de publiceringar av statsbudgetens utfall som sker innan det definitiva utfallet kan publiceras kommer därför utfallet på inkomsttitlarna i denna huvudgrupp, förutom 1923 och 1931, att utgöras av prognoser. Dessa prognoser beräknas vid varje redovisningstillfälle på samma sätt som vid beräkningen av det definitiva utfallet (se respektive inkomsttitel nedan). Enda skillnaden är att uppbörds- och betalningsförskjutningarna beräknas mot en vid redovisningstillfället aktuell intäktsprognos och inte mot en definitiv intäkt. Det är värt att notera att de successiva revideringar som kommer att göras av vissa intäkter och av inkomsttitlarna i denna inkomsthuvudgrupp inte kommer att påverka statsbudgetens utfall på total nivå. Varje revidering av en intäkt kommer att motsvaras av en lika stor revidering med omvänt tecken bland någon eller några av inkomsttitlarna i denna inkomsthuvudgrupp Uppbördsförskjutningar 1911 Uppbördsförskjutningar Under denna inkomsttitel redovisas skillnaden mellan de under kalenderåret avräknade inkomster som redovisas i den löpande redovisningen (9000 Löpande avräknade skatter m.m.) och den periodiserade intäkten avseende inkomståret. Detta kan också uttryckas som kassamässiga skatteinkomster minus skatteintäkter. Med kassamässiga skatteinkomster avses i detta sammanhang inkomsterna på samtliga inkomstundertitlar exklusive utbetalningar och omföringar i gruppen 9000 Löpande avräknade skatter. Med skatteintäkter avses samtliga intäkter på titlarna 1111 till och med 1636 samt den intäkt som hör till kyrkosamfunden. Den sistnämnda intäkten redovisas inte bland intäkterna i statsbudgeten eftersom kyrkan inte längre tillhör den offentliga sektorn, men motsvarande inkomster ingår alltjämt i den uppbörd av fysiska personers inkomstskatt som löpande avräknas i gruppen. Därför måste kyrkosamfundens intäkt adderas till övriga intäkter när uppbördsförskjutningen beräknas Betalningsförskjutningar Under denna inkomsttitelgrupp redovisas betalningsförskjutningar uppdelat på de fyra sektorerna kommuner och landsting, ålderspensionssystemet, företag och hushåll samt kyrkosamfund. Betalningsförskjutningen gentemot övriga delar av offentlig sektor utgörs av skillnaden mellan intäkterna till de ickestatliga sektorerna och de utbetalningar som sker under kalenderåret till dessa sektorer. Detta kan också 92

93 1000 SKATTER M.M. uttryckas som skatteintäkter minus utbetalda förskott och slutregleringar. Gentemot den privata sektorn (företag och hushåll) utgörs betalningsförskjutningen av skillnaden mellan in- respektive utbetalningar på samtliga skattekonton och debiterade skatter Kommuner och landsting Under denna inkomsttitel redovisas betalningsförskjutningen gentemot kommuner och landsting. Betalningsförskjutningen utgörs av skillnaden mellan de skatteintäkter som hör till kommunsektorn och de utbetalningar av skattemedel som staten gör under kalenderåret till denna sektor. Detta kan också uttryckas som skatteintäkter minus utbetalda förskott och slutregleringar Ålderspensionssystemet Under denna inkomsttitel redovisas betalningsförskjutningen gentemot ålderspensionssystemet. Betalningsförskjutningen utgörs av skillnaden mellan de intäkter av skatter och avgifter som hör till ålderspensionssystemet och de utbetalningar av skatte- och avgiftsmedel som staten gör under kalenderåret till denna sektor. Detta kan också uttryckas som skatteintäkter minus utbetalda förskott och slutregleringar Företag och hushåll Under denna inkomsttitel redovisas betalningsförskjutningen gentemot den privata sektorn, dvs. företag och hushåll. Betalningsförskjutningen utgörs av skillnaden mellan in- respektive utbetalningar på samtliga skattekonton och debiterade skatter Kyrkosamfund Under denna inkomsttitel redovisas betalningsförskjutningen gentemot kyrkosamfunden. Betalningsförskjutningen utgörs av skillnaden mellan de skatteintäkter som hör till kyrkosamfunden och de utbetalningar av skattemedel som staten gör under kalenderåret till denna sektor. Detta kan också uttryckas som skatteintäkter minus utbetalda förskott och slutregleringar EU Under denna inkomsttitel redovisas betalningsförskjutningen gentemot EU. Betalningsförskjutningen utgörs av skillnaden mellan de skatteintäkter som hör till 93

94 1000 SKATTER M.M. EU och de utbetalningar av EU-skatter som staten gör till EU under kalenderåret via utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen Anstånd 1931 Anstånd På inkomsttiteln redovisas sådana anstånd som beviljats på grund av tillfälligt nedsatt betalningsförmåga, till exempel vid värnpliktstjänstgöring. 94

95 2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET 2000 Inkomster av statens verksamhet Under inkomsttypen inkomster av statens verksamhet redovisas bland annat rörelseöverskott, ränteinkomster, offentligrättsliga avgifter samt försäljningsinkomster. Alla inkomsttitlar är indelade i treställiga undertitlar. Undertitlarna är unika för varje myndighet. I vissa fall kan en myndighet ha flera undertitlar under samma inkomsttitel om olika typer av inkomster eller andra skäl motiverar att inkomsterna skiljs åt. I texten beskrivs de olika inkomster som förekommer på respektive inkomsttitel, men undertitlarna anges inte. Dessa förtecknas i stället i bilaga med angivande av behöriga myndigheter Rörelseöverskott 2110 Affärsverkens inlevererade överskott 2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott Inkomsterna redovisas av Luftfartsverket. Luftfartsverket ska enligt statsmakternas allmänna riktlinjer för utdelning från affärsdrivande verksamheter, enligt regleringsbrev för innevarande år, inleverera utdelning beräknad som en tredjedel av resultatet efter skattemotsvarighet (prop. 1997/98:1, utgiftsområde 22, s. 51). Utdelningen för Luftfartsverket kommer att fastställas av regeringen i samband med fastställandet av verkets resultat- och balansräkning. Luftfartsverket ska, utöver utdelning, inleverera ett belopp motsvarande bolagsskatt. Beloppet kommer att fastställas av regeringen i samband med fastställandet av verkets resultat- och balansräkningar. Luftfartslag (1957:297 omtryckt 1986:166). Regleringsbrev för aktuellt år, avseende Luftfartsverket Affärsverket Svenska Kraftnäts inlevererade utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig skatt Inkomsterna redovisas av Svenska Kraftnät. I samband med fastställandet av Affärsverkets årsredovisning beslutar regeringen om vilket utdelningsbelopp som ska inlevereras till staten. Som riktlinje gäller i detta sammanhang regeringsbeslut den 20 augusti 1998 (dnr N 98/850). Det innebär bl.a. att affärsverket ska betala in utdelning motsvarande 65% av affärsverkskoncernens 95

96 2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET resultat. Utdelningen inbetalas senast 30 dagar efter det att utdelningsbeloppet fastställts av regeringen. Regleringsbrev för aktuellt år avseende affärsverket Svenska Kraftnät. Förordning (2007:1119) med instruktion för affärsverket Svenska Kraftnät Sjöfartsverkets inlevererade överskott Inkomsterna redovisas av affärsverket Sjöfartsverket. Till inkomsttiteln ska Sjöfartsverket inleverera dels ett belopp som motsvarar bolagsskatt, dels en utdelning som ska utgöra en tredjedel av resultatet efter skattemotsvarighet. I samband med att regeringen fastställer årsbokslutet kommer man även att fastställa årets skattemotsvarighet och utdelning. Inleverans sker året efter det år överskottet avser. Förordning (2007:1161) med instruktion för Sjöfartsverket. Regleringsbrev för aktuellt år avseende Sjöfartsverket Övriga myndigheters inlevererade överskott 2124 Inlevererat överskott av Riksgäldens garantiverksamhet Inkomsterna redovisas av Riksgälden. Inkomsttiteln används f.n. inte Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit Inkomsterna redovisas av Kammarkollegiet. AB Svensk Exportkredit ska genom systemet för statsstödd exportkreditgivning främja svensk export till lägsta möjliga kostnad och risk för staten. AB Svensk Exportkredit ska för varje kvartal redovisa resultat av den statsstödda verksamheten. Om kreditverksamheten lämnar ett överskott ska nettot levereras in på denna inkomsttitel. Förordning (1981:665) om exportkreditfinansiering med statligt stöd. 96

97 2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET 2130 Riksbankens inlevererade överskott 2131 Riksbankens inlevererade överskott Inkomsterna redovisas av Kammarkollegiet. Fullmäktige i Riksbanken fastställde under 1988 riktlinjer för Riksbankens bokslutsdispositioner och inleverans till statsverket. Enligt riktlinjerna ska det årsresultat som läggs till grund för inleveransen till staten inte påverkas av en eventuell upp- och nedskrivning av kronans värde eller av växelkurseffekter som en följd av växelkursregim med flytande krona. För att uppnå stabilitet i inleveransen till statsverket ska 80 procent av det genomsnittliga resultatet före bokslutsdispositioner (justerat för valutakurseffekter enligt föregående stycke) under den senaste femårsperioden ligga till grund för beräkningen av inleveransen till statsverket. Beloppet avrundas till jämnt 100-tal miljoner kronor. Sedan 2004 läggs dessutom orealiserade priseffektvinster till Riksbankens redovisade resultat eftersom dessa från och med samma år redovisas på värderegleringskonto i balansräkningen. Lag (1988:1385) om Sveriges riksbank Överskott av statens fastighetsförvaltning 2210 Överskott av fastighetsförvaltning 2215 Inlevererat överskott av statens fastighetsförvaltning Inkomsterna redovisas av Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk. Fortifikationsverket Fortifikationsverket ska i sin verksamhet uppnå ett resultat efter finansiella poster motsvarande en avkastning på genomsnittligt myndighetskapital på 6,4 procent. Den 14 maj, den 15 september respektive den 15 november ska Fortifikationsverket betala in en fjärdedel av det budgeterade resultatet, exklusive försäljningsintäkter till följd av till följd av försvarsbeslut 1996, FB 2000 och FB Den fjärde inbetalningen, vilken ska utgöra skillnaden mellan det belopp som motsvarar avkastningskravet för året och gjorda inbetalningar, ska betalas i samband med budgetårets slut och senast när årsredovisningen levererats till regeringen. Statens fastighetsverk Statens fastighetsverk ska under 2010 uppnå ett resultat efter finansiella poster på förvaltningen av utrikes och inrikes hyresfastigheter samt jordbruks- och skogsfastigheter motsvarande en avkastning på genomsnittligt myndighetskapital på 5,9 procent. 97

98 2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET Statens fastighetsverk ska den 14 maj, den 15 september och den 15 november betala in en fjärdedel av det budgeterade resultatet på denna inkomsttitel, efter avdrag för underskottet i donationer. Den fjärde inbetalningen ska utgöra skillnaden mellan det belopp som motsvarar avkastningskravet för året och gjorda inbetalningar och ska betalas senast när årsredovisningen levereras till regeringen. Förordning (2007:757) med instruktion för Statens fastighetsverk. Regleringsbrev för aktuellt år avseende Statens fastighetsverk Regleringsbrev för aktuellt år avseende Fortifikationsverket Fi 2004/2437, Fi 2004/2438 samt Fi 2005/ Ränteinkomster Under denna rubrik redovisas statens ränteinkomster vid statlig utlåning. För vissa inkomsttitlar redovisas ränta (ofta statens utlåningsränta vid fordran och statens avkastningsränta i övriga fall) på kapitalbehållningen för verksamheten utan att någon utlåning ägt rum. Kapitalbehållningen för dessa verksamheter utgörs i många fall av realkapital det vill säga inte fordringar som är fallet vid utlåningsverksamhet. 2310, 2320 Räntor på näringslån 2314 Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen Inkomsterna redovisas av Kammarkollegiet. Fiskerilånen förvaltas av länsstyrelserna, som kan ge upplysning om räntesatsen. Se inkomsttitel 4123 Återbetalning av lån till fiskerinäringen. Regleringsbrev för aktuellt år avseende Fiskeriverket Ränteinkomster på vattenkraftslån Inkomsterna redovisas av Kammarkollegiet. Räntesatsen är varierande. Se inkomsttitel 4131 Återbetalning av vattenkraftslån. Inga lån av denna typ återstår, varför inkomsttiteln f.n. inte används. 98

99 2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET 2322 Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet Inkomsterna redovisas av Kammarkollegiet och länsstyrelserna. För följande lån ska räntor och återbetalningar redovisas under inkomsttitlarna 2322 och Kammarkollegiet Avser investeringslån till bokhandeln. Inkomsterna avser räntor och aviseringsavgifter. Ränta beräknas enligt en räntesats som med 2,0 procentenheter överstiger den vid varje tidpunkt gällande referensräntan och aviseringsavgiften är 15 kronor. Ingen nyutlåning sker. Länsstyrelserna Lån för stöd till kommersiell service i glesbygd och lån för stöd till företag i glesbygder. Inkomsterna avser uppläggningsavgifter, aviseringsavgifter, räntor och amorteringar. På investeringslånen utgår ränta efter räntesats som med 4,25 procentenheter överstiger den vid varje tidpunkt gällande referensräntan. På investerings- och avskrivningslånen utgår dessutom uppläggningsavgift med 200 kronor och aviseringsavgift med 15 kronor per lån. Förordning (2000:283) om regionalt bidrag till företagsutveckling. Förordning (1983:737) om avgift för administration av vissa statliga lån Räntor på övriga näringslån Inkomsterna redovisas av länsstyrelserna. För Lån med uppskjuten ränta enligt äldre bestämmelser ska räntor redovisas under inkomsttitel 2323 och återbetalningar under inkomsttitel Räntan för lån med uppskjuten ränta beräknas efter bottenlåneräntan för bunden fastighetskredit vid utlåningstillfället Ränteinkomster på lokaliseringslån Inkomsterna redovisas av Tillväxtverket. Återbetalning av räntor för lokaliserings- och regionala utvecklingslån ska tillföras denna inkomsttitel. Räntesatsen är referensränta plus 4,25 procent. 99

100 2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET Förordning (2000:279) om regionalt utvecklingsbidrag. Upphävd Förordning (2000:281) om regionalt transportbidrag. Förordning (2009:145) med instruktion för Tillväxtverket Räntor på studielån 2341 Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier och garantilån för studerande Inkomsterna redovisas av Centrala studiestödsnämnden. Inga studielån givna ur statens fond för universitetsstudier finns längre kvar. Dock finns ett akademikerlån kvar. Förordning (1987:283) om överförande av vissa uppgifter från Sveriges riksbank till Centrala studiestödsnämnden Ränteinkomster på allmänna studielån Inkomsterna redovisas av Centrala studiestödsnämnden. Inkomsterna utgörs av räntor på äldre former av studielån givna ur allmänna studielånefonden samt räntor för återkrav. Lånen löper för närvarande med en räntesats av 3,90 (statens utlåningsränta som beslutas av Riksgälden) procent. Räntesatsen för återkrav är utlåningsräntan plus två procentenheter, dvs. 5,90 procent. Se inkomsttitel 4312 Återbetalning av allmänna studielån. För studielån ur allmänna studielånefonden reglerades räntan i 22 studiehjälpsreglementet (1964:402). Där hänvisas till normalräntan för lån från statens utlåningsfonder, som senare (SFS 1981:475)ändrades till statens utlåningsränta. 5 kap 4 studiestödslagen (1999:1395) för de nuvarande annuitetslånen 9 kap 2 i den gamla studiestödslagen (1973:349, i dess lydelse 1983:272) för äldre studielån och återbetalningspliktiga studiemedel Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988 Inkomsterna redovisas av Centrala studiestödsnämnden. Inbetalda räntor på studielån tagna efter 1988 redovisas under denna inkomsttitel. Räntesatsen är fastställd till 2,4 procent under

101 2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET Förordning (2009:1456) om ränta på studielån för Övriga ränteinkomster 2391 Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets rationalisering Inkomsterna redovisas av länsstyrelserna. Jordfonden används bl.a. för att täcka länsstyrelsernas kostnader för fastighetsförvärv i samband med åtgärder för yttre rationalisering på jordbrukets område, enligt beslut av 1948 års riksdag (prop. 149, rskr. 233) Till denna titel överförs uppkomna räntor vid försäljning av jordfondsfastigheter. Lantbruksstyrelsens föreskrifter (dnr 225/75); senast ändrad (dnr 424/78); senast ändrad (nr 7) Räntor på intressemedel Inkomsterna redovisas av Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen redovisar ränteinkomster på näringshjälpslån. Förordning (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten Övriga ränteinkomster Inkomsterna redovisas av Fiskeriverket, Fortifikationsverket, Kammarkollegiet, Karolinska Institutet, Kronofogdemyndigheten, Migrationsverket, Skatteverket, Statens energimyndighet, Statens pensionsverk (SPV), Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), Tillväxtverket, m.fl. För följande lån ska räntor och återbetalningar redovisas under inkomsttiteln 2394 och Fiskeriverket I egenskap av koordinator av EU-medel har Fiskeriverket ett valutakonto. Ränteinkomster på detta konto, vilka inte disponeras av myndigheten, redovisas på inkomsttiteln. 101

102 2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET Fortifikationsverket Ränta på lån äldre som finansierats via anslag. Ränta om 6,4 procent utgår på belopp motsvarande av- och nedskrivningar på invärderat fastighetsbestånd som inte levererats till statskassan under budgetåret från och med den 1 januari 2011 till dess betalning sker. Karolinska Institutet I egenskap av koordinator av EU-medel, har Karolinska Institutet inrättat ett valutakonto. Räntan på detta konto levereras till Riksgälden, direkt efter det den har erhållits, en gång om året. Innan räntan inbetalas till RGK, görs avdrag för godkända bankavgifter. Räntesats är 1,45 procent. Kammarkollegiet Lån till flyktingar för inköp av bostadsrätt. Lånen är räntefria. Ingen nyutlåning sker. Migrationsverket Migrationsverket har ett valutakonto. Räntan på detta levereras in till inkomsttiteln minst en gång per år. Statens energimyndighet Lån till investeringar i effektivisering av produktion, distribution och slutanvändning av energi, företrädesvis baserad på förnybara energikällor för uppvärmning eller elproduktion i Östeuropa men även i utvecklingsländer. Villkorslån utfärdade före 2005: räntesats: från och med den 1 juli 2002 då diskonto avskaffades är räntan bunden mot Riksbankens referensränta. Räntesatsen är 3,75 procent eller 4 procent beroende på lånetyp plus Riksbankens referensränta minus 2 procentenheter. Villkorslån utfärdade efter 2005: räntesats: ränta utgår med 6 procent över Riksbankens referensränta. Baltikumlån räntesats: STIBOR Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) Avser ränteintäkter för biståndskrediter och villkorslån (enligt regleringsbrev ). Återbetalningar av ränteinkomster från organisationer som erhållit bidrag, 102

103 2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET t.ex. multilateraler och enskilda organisationer. Redovisning på inkomsttitel görs i samband med att medlen betalas till Sida. Tillväxtverket Villkorslån: Räntor på Sida-lån som Tillväxtverket handhar. Övriga ränteinkomster på räntekonto Enligt kapitalförsörjningsförordningen ska medel som deponerats hos en myndighet sättas in på myndighetens räntekonto i Riksgälden och räntan tillgodoräknas deponenten. Kapitalförsörjningsförordning (1996:1188) Räntor på skattekonto m.m., netto Inkomsterna redovisas av Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket På överskott och underskott på skattekontot räknas löpande intäkts- respektive kostnadsränta. Överskott kan uppkomma på grund av till exempel inbetalning före förfallodagen, nedsättning av tidigare beslutad skatt genom omprövningsbeslut eller dom, överskjutande ingående moms, överskott som uppstår vid avstämning av slutlig skatt. Intäkts- och kostnadsräntorna knyts till en basränta som följer det allmänna ränteläget och räknas vanligen från och med dagen efter att ett över-/underskott uppkommit på kontot. Basräntan var 2 procent den 1 januari Kostnadsräntan påförs dag för dag och har flera olika nivåer bland annat beroende på underskottets storlek. Lägsta nivå är lika med basräntan, mellannivå är lika med 125 procent av basräntan, dock lägst 1,25 procent, och högsta nivå är lika med basräntan plus 15 procentenheter. Intäktsräntan har en enda nivå, 45 procent av basräntan. Intäkts- och kostnadsränta krediteras respektive debiteras skattekontot en gång i månaden. För fordringar som överlämnats till Kronofogdemyndigheten för indrivning debiterar Kronofogdemyndigheten kostnadsränta från och med restföringen. Tullverket ska debitera dröjsmålsränta vid för sen betalning av tull och annan skatt som tas ut enligt tullagstiftningen. Räntan ska beräknas enligt 19 kap. 8 skattebetalningslagen. Skattebetalningslag (1997:483). Tullag (2000:1281). 103

104 2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET 2400 Inkomster av statens aktier 2410 Inkomster av statens aktier 2411 Inkomster av statens aktier Inkomsterna redovisas fr.o.m av Kammarkollegiet, tidigare av Regeringskansliet. På denna inkomsttitel redovisas utdelning på statens aktier. Redogörelse finns i Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande (senaste utgåva avseende 2008, Regeringens skrivelse 2008/09:120, 2009 års redogörelse för företag med statligt ägande). Staten äger aktier i följande bolag: Akademiska Hus AB ALMI Företagspartner AB Apoteket Omstrukturering AB Arbetslivsresurs AR AB Arlandabanan Infrastructure AB Bostadsgaranti AB Botniabanan AB Dom Shvetsii A/O Fouriertransform AB Green Cargo AB Göta kanalbolag AB Infra nord AB Innovationsbron AB Jernhusen AB Kungliga Dramatiska Teatern AB Kungliga Operan AB Lernia AB Luossavaara Kiirunavaara AB, LKAB Nordiska investbanken NIB Nordea Bank AB Norrland Center AB Posten Norden AB Preaktio AB Samhall AB SBAB (Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag) SIS Miljömärkning AB SJ AB SOS Alarm Sverige AB Specialfastigheter Sverige AB Statens Bostadsomvandlings AB Sveaskog AB Svensk-danska Broförbindelsen SVEDAB AB Svensk Bilprovning AB Svensk Exportkredit AB Svenska Miljöstyrningsrådet AB Svenska Rymdaktiebolaget Svenska Spel AB** Svenskhemmet Voxenåsen A/S Swedfund International AB Svevia AB RISE Research Institutes of Sweden Holding AB Systembolaget AB* Telia Sonera AB Teracom AB Vasallen AB Vattenfall AB Vectura Consulting AB VisitSweden AB SAS AB Zenit Shipping AB Dessutom äger staten aktier i Systembolaget AB för vilka utdelningen redovisas på inkomsttitel 9442 och i Svenska Spel AB för vilka utdelningen redovisas på inkomsttitel

105 2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET 2500 Offentligrättsliga avgifter 2511 Expeditions- och ansökningsavgifter Inkomsterna redovisas av Domstolsverket, Lantmäteriet, länsstyrelserna, Migrationsverket, Polisväsendet, Regeringskansliet, Skatteverket, Statens jordbruksverk, Strålsäkerhetsmyndigheten, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), Transportsstyrelsen, Tullverket, Transportstyrelsen och Vägverket. En myndighet som har behov av behörighet för att rapportera på inkomsttiteln kan kontakta ESV (ESV). I avgiftsförordningen, som gäller för statliga myndigheter under regeringen finns bestämmelser om uttag av ansökningsavgifter för prövning av ärenden. I förordningen upptas tio olika avgiftsklasser. Vilken avgiftsklass som ska tillämpas för olika slags ärenden bestäms i de materiella författningarna. Avgiften för pass är reglerad i passförordningen. Ansökningsavgift ska betalas när ansökan lämnas för varje avgiftsbelagt ärende som en ansökan avser. Beslut om ansökningsavgift får överklagas i den ordning som gäller för det ärende ansökan avser eller, om sådan möjlighet inte finns, till Skatteverket. Bestämmelser om avgifter vid allmän domstol och inskrivningsmyndighet (Lantmäteriet fr.o.m ) enligt 19 kap. 3 jordabalken finns i förordningen om avgifter vid de allmänna domstolarna. Förordningen tillämpas också på de expeditioner som utfärdas av Lantmäteriverket. Expeditionsavgift tas i dessa fall ut med hjälp av datorbaserade redovisnings- och uppbördssystem, som också omfattar stämpelskatt. Lantmäteriet Uppbörden av expeditionsavgifter hos Lantmäteriet gäller dels intecknings- och lagfartsärenden i vilka också stämpelskatt tas ut, dels ärenden som enbart är belagda med expeditionsavgift, främst separat expedierade gravations- och fastighetsbevis. I fråga om de förstnämnda hänvisas till beskrivningen under inkomsttiteln 9341 Stämpelskatt. Domstolsverket Föreskrifter om uppbörd och redovisning av ansökningsavgifter vid de allmänna domstolarna samt kungörandeavgift i konkurs meddelas av Domstolsverket. Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) Under inkomsttiteln redovisas inkomster för avgiftsbelagda tjänster som utlandsmyndigheterna utför inom civilrätt, migration och konsulär verksamhet. Exempel på tjänster som är avgiftsbelagda är intyg, pass, viseringar och konsulärt bistånd. 105

106 2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET De förordningar som styr avgifterna är förordning om avgifter vid utlandsmyndigheterna, förordningen om avgifter för konsulärt bistånd och förordningen om avgift för efterforskning av personer bosatta utomlands. Strålsäkerhetsmyndigheten Verksamheter som kräver tillstånd enligt 20, 21 eller 22 2 st. strålskyddslagen ska enligt förordningen om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten betala avgifter som motsvarar myndighetens kostnader för tillståndsprövning, tillsyn och övriga åtgärder med direkt anknytning till den tillståndspliktiga verksamheten. Avgiften betalas som en årlig avgift för kalenderår från och med det år som följer efter det att beslut om tillstånd lämnats. Migrationsverket och Länsstyrelserna Migrationsverket och Länsstyrelserna redovisar ansökningsavgifter för svenskt medborgarskap i enlighet med medborgarskapsförordningen under denna inkomsttitel. Migrationsverket redovisar dessutom avgifter för främlingspass, uppehållsoch/eller arbetstillstånd och expeditionsavgifter för resedokument enligt utlänningsförordningen. Avgifterna erläggs i samband med ansökan. Ansökningsavgifter/expeditionsavgifter enligt medborgarskapsförordningen och utlänningsförordningen: 106

107 2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET Avgift kronor Svenskt medborgarskap Anmälan enligt 5 9 lagen om svenskt medborgarskap 175 Ansökan om naturalisation för utlänning under 15 år som är adopterad av svensk medborgare 175 för övriga Anmälan enligt 18 och 19 lagen om svenskt medborgarskap 475 Övrigt Ansökan om främlingspass 750 Ansökan om provisoriskt främlingspass 500 Utfärdande av resedokument 400 Förlängning av giltighetstiden för resedokument 150 Ansökan om uppehålls- och/eller arbetstillstånd och ställning som varaktigt bosatt i Sverige för personer som fyllt 18 år Ansökan om uppehålls- och/eller arbetstillstånd och ställning som varaktigt bosatt i Sverige för personer som inte fyllt 18 år Ansökan om uppehållstillstånd för arbete enligt 5 kap. 10 och/eller Arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 första stycket utlänningslagen (2005:716) Förlängningsansökan som avser annan arbetsgivare eller annat slags arbete som ett tidigare tillstånd avser Förlängningsansökan som avser annan arbetsgivare eller samma slag av arbete som ett tidigare tillstånd avser Ansökan om uppehålls- och/eller arbetstillstånd på grund av familjeanknytning enligt 5 kap. 3 eller 3 a utlänningslagen för personer om fyllt 18 år Ansökan om uppehålls- och/eller arbetstillstånd på grund av familje-anknytning enligt 5 kap. 3 eller 3 a utlänningslagen för personer som inte fyllt 18 år Undantag: se angivna förordningar Polisen Polisen tar ut avgifter för handläggning av ansökningar om tillstånd som i huvudsak avser bedömning av ordning, trafik och säkerhet. Som exempel på tillståndsgivning kan nämnas tillstånd till offentlig tillställning, allmän sammankomst, användande av offentlig plats, handel och användning av explosiva varor, förvaring av explosiva varor, vapentillstånd, handel med skjutvapen, m.m. Polisen tar också ut avgift för ansökan om pass och olika förordnanden såsom t.ex. förordnande av ordningsvakter, hamnskyddsvakter, vägtransportledare m.fl. 107

108 2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) Sida redovisar expeditionsavgifter för utfärdande av pass vid av Sida administrerade utlandsmyndigheter. Tullverket Tullverket redovisar under inkomsttiteln bland annat ansökningsavgifter för trafiktillstånd. Länsstyrelserna Länsstyrelserna redovisar avgifter för ärenden 7 kap 1 förordningen om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Avgifterna tas ut för ärenden enligt 7, 11 och 12 kap. miljöbalken samt ärenden enligt 8 kap. miljöbalken samt artskyddsförordningen (1998:179) och avser prövning av ärenden om dispens/tillstånd inom bl.a. naturreservat, nationalparker, djur- och växtskyddsområden, biotopskydd, strandskyddsområden, vattenskyddsområden, tillstånds- och anmälningspliktiga vattenverksamheter, vilthägn samt för vissa verksamheter som kräver tillstånd enligt artskyddsförordningen. För fisket, vattenbruket och fiskerinäringen ska avgift erläggas för tillstånd till visst fiske samt yrkesfiskelicenser. Avgifter för ansökan om tävling på väg, dispens av farligt gods, terrängfordon, reklamskyltar, permanenta skyltar m.m. regleras utifrån förordning om avgifter inom vägtrafikområdet (VAF 2001:652). Anmälan och avgift för tillstånd enligt lagen om allmän kameraövervakning regleras i förordning om allmän kameraövervakning (1998:314) och för avgifter från ansökan av bevakningsföretag/väktare återfinns reglering i förordning om bevakningsföretag (1989:149). Vid ansökan om auktorisation som bilskrotare tas en avgift ut för prövning av ansökan enligt bilskrotningsförordningen (2007:186). I förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken och förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken finns bestämmelser om tillsyn och avgifter. Transportstyrelsen Transportstyrelsen tar ut och redovisar löpande avgifter för saluvagnslicenser enlgit förordningen om avgifter inom vägtrafikområdet (2001:652). Med en saluvagnslicens får fordon som licenshavaren yrkesmässigt tillverkar, transporterar eller handlar med och som inte är registrerade i vägtrafikregistret eller som är avställda brukas för provkörning i samband med tillverkning eller reparation, färdas kortaste lämpliga väg från hamn, järnvägsstation, fabrik, reparationsverkstad, förvaringslokal eller liknande till sådan plats eller lokal eller till garage, 108

109 2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET färdas kortaste lämpliga väg till eller från ett besiktningsorgan, köras i den omfattning som behövs för demonstration eller försäljning. Gällande avgift för saluvagnslicens är 600 kronor och erläggs i samband med ansökan. Transportstyrelsen tar vidare ut ansöknings- och prövningsavgifter inom yrkestrafiken enligt förordningen om avgifter inom vägtrafikområdet. Avgifterna tas ut i förskott och redovisas löpande. Berörda områden och gällande taxa framgår av nedanstående tabell: Beteckning Avgift Yrkestrafiktillstånd Godkännande av trafikansvarig 600 Gemenskapstillstånd för godstransport 500 Gemenskapstillstånd för persontransport 500 Linjetrafik inom EU/EES Nationell linjetrafik över länsgränser Linjetrafik utanför EU/EES Kontrolldokument för interbus utanför EU/EES 220 Kontrolldokument för waybill inom EU/EES 220 CEMT gods/flyttgods för minst 10 månader CEMT gods/flyttgods för mindre än 10 månader 600 Transporttillstånd 220 Förare från tredje land 600 Undantag enligt yrkestrafikförordningen 600 Egen räkning gult certifikat 220 Hamndispens 600 Biluthyrning Provning av lämplighet enligt yrkestrafiklagen 220 Utgivande av tidigare ogiltig taxiförarlegitimation 120 Typgodkännande av färdskrivare Förordning (1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna. Avgiftsförordning (1992:191). ESVs föreskrifter och allmänna råd till avgiftsförordningen. Jordabalken (1970:994) Förordning (1982:29) om avgifter för konsulärt bistånd. Förordning (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten Förordning (1997:691) om avgifter vid utlandsmyndigheterna. Förordning (1978:164) om vissa rörledningar 109

110 2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET Tullag (2000:1281). Tullförordning (2000:1306). Förordning (2001:652) om avgifter inom vägtrafikområdet. Förordning (1989:810) om avgift för efterforskning av personer bosatta utomlands. Utlänningsförordning (2006:97). Lag om svenskt medborgarskap (2001:82). Medborgarskapsförordning (2001:218). Passlag (1978:302) Passförordning (1979:664). Ordningslag (1993:1617) Förordning (1993:1631) om avgifter för vissa ärenden enligt ordningslagen Vapenlag (1996:67) Vapenförordning (1996:70) Lag (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor Förordning (1988:1145) om brandfarliga och explosiva varor Lag (1980:578) om ordningsvakter Ordningsvaktsförordning (1980:589) Förordning (1989:149) om bevakningsföretag m.m. Förordning (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken Trafikförordningen (1998:1276) Förordning (1998:314) om allmän kameraövervakning Förordning (1998:149) om bevakningsföretag Bilskrotningsförordningen (2007:186) Förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen Domstolsverkets författningssamling: Domstolsverkets föreskrifter om redovisning av konkurskostnader och betalning av konkursavgifter m.m., DVFS 2005:3. Domstolsverket: Handbok för redovisning, kap. 23 Domstolsverket: DV:s konkurshandbok, kap Avgifter för granskning av filmer och videogram Inkomsterna redovisas av Statens biografbyrå. Enligt lagen om granskning och kontroll av filmer och videogram ska framställningen i en film eller ett videogram vara granskad och godkänd av Statens biografbyrå, innan den får visas vid allmän sammankomst eller offentlig tillställning. I lagen har föreskrifter meddelats om utgående avgifter för byråns granskning av film. Avgiften för granskning enligt lag tas ut med: grundavgift 200 kronor, 110

111 2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET tidsavgift 17 kronor per spelminut vid normal visningshastighet, dock minst 200 kronor, avgift för varje tillståndskort utöver det första med 975 kronor, Tidsavgift tas inte ut om en film eller ett videogram till väsentlig del är en dokumentär framställning. Om en film eller ett videogram har en speltid under trettio minuter vid normal visningshastighet utgår avgiften för varje tillståndskort utöver det första med 450 kronor, eller om speltiden understiger fem minuter, med 70 kronor. Lag (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram. Förordning (2007:1182) med instruktion för Statens biografbyrå Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor Inkomsterna redovisas av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen med underindelning i Finansieringsavgift, Bidrag från Schweiz, Förhöjd finansieringsavgift samt Arbetslöshetsavgift. Enligt lagen om arbetslöshetskassor (LAK) ska en arbetslöshetskassa till staten för varje kalendermånad betala en finansieringsavgift för finansiering av del av statens kostnader för utbetald ersättning för varje medlem som fanns i kassan den sista dagen i månaden. Finansieringsavgiften ska motsvara 131 procent av den under månaden genomsnittligt utbetalade dagpenningen enligt inkomstbortfallsförsäkringen delat med tolv. En arbetslöshetskassa ska till staten utöver finansieringsavgiften för varje kalendermånad betala en arbetslöshetsavgift. Denna avgift ska motsvara 33 procent av den under månaden utbetalade inkomstrelaterade arbetslöshetsersättningen. När arbetslöshetskassan enligt 41 andra stycket är förhindrad att ta ut medlemsavgifter som täcker kostnaderna för arbetslöshetsavgiften ska denna vara 300 kronor för varje medlem som inte var arbetslös i den mening som avses i 41 a under den månad arbetslöshetsavgiften avser. Finansieringsavgiften och arbetslöshetsavgiften får tillsammans högst motsvara vad kassan betalat ut i dagpenning enligt inkomstbortfallsförsäkringen den månad avgifterna avser. Avgifterna (Finansieringsavgift och arbetslöshetsavgift) faktureras arbetslöshetskassorna månadsvis i efterskott. Från och med den 1 juli 2008 ersattes den förhöjda finansieringsavgiften av arbetslöshetsavgiften. Därefter har korrigeringar av den förhöjda finansieringsavgiften förekommit, men fr.o.m ska inga sådana förekomma. 111

112 2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET Återbetalning från Schweiz avseende avgifter enligt tilläggsprotokoll till bilaga II 1.3 till avtalen om fri rörlighet för personer mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater och Schweiz, redovisas också på denna inkomsttitel. Lag (1997:239) om arbetslöshetskassor. Förordning (1997:836) om arbetslöshetskassor Utjämningsavgift från arbetslöshetskassor Inkomsterna redovisades av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen. Utjämningsavgiften har upphört och inkomsttiteln används därför f.n. inte Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkning Inkomsterna redovisas av Inspektionen för strategiska produkter. Enligt 18 lagen om krigsmateriel ska tillverkning liksom yrkesmässigt tillhandahållande av krigsmateriel stå under tillsyn av Inspektionen för strategiska produkter. Enligt 15 lagen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd ska vidare tillsyn och annan kontroll av efterlevnaden av bestämmelserna i rådets förordning (EG) nr 1334/2000 utövas av Inspektionen för strategiska produkter. Denna förordning har numera ersatts av rådets förordning (EG) nr 428/2009. Avgifterna för inspektionens verksamhet regleras i förordningen om finansiering av verksamheten vid Inspektionen för strategiska produkter, som trädde i kraft den 1 januari Avgifterna ska enligt denna uppgå till belopp som motsvarar inspektionens årliga kostnader för den verksamhet som finansieras med avgifterna. Enligt 6 förordningen ska inspektionen ta ut en årlig avgift av den som enligt lagen om krigsmaterial har tillstånd att tillverka eller tillhandahålla krigsmateriel och enligt 10 förordningen ska inspektionen på motsvarande sätt ta ut en årlig avgift av den som tillverkar eller säljer sådana produkter med dubbla användningsområden som omfattas av inspektionens tillsyn enligt lagen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Enligt 7 förordningen föreligger avgiftsskyldighet om värdet av tillverkarens eller tillhandahållarens sålda, upplåtna, förmedlade eller mot ersättning utbjudna produkter som avses i lagen om krigsmateriel under året överstiger kronor. På motsvarande sätt föreligger avgiftsskyldighet enligt 11 förordningen om värdet av tillverkarens eller säljarens sålda produkter med dubbla användningsområden under året överstiger kronor. Inspektionen bestämmer avgiften efter ett för samtliga i respektive avgiftskollektiv avgiftsskyldiga lika förhållande till det fakturerade värdet av produkterna. 112

113 2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET Den som är avgiftsskyldig enligt 6 eller 10 men som inte omfattas av avgiftsskyldigheten enligt 7 respektive 11 ska betala en årlig avgift på kronor. Vidare ska inspektionen ta ut en årlig avgift av den som har en anläggning som kan vara föremål för inspektionen enligt lagen om inspektioner enligt Förenta nationernas konvention om förbud mot kemiska vapen och som är deklarationsskyldig enligt bestämmelserna i lagen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd eller förordningen om krigsmateriel. De årliga avgifterna ska sammanlagt motsvara de kostnader som inspektionen haft för tillsyn enligt lagen om inspektioner enligt Förenta nationernas konvention om förbud mot kemiska vapen. Inspektionen bestämmer årligen avgiftens storlek, som ska vara lika stor för samtliga avgiftsskyldiga. Den som är avgiftsskyldig enligt 6 och 10 förordningen ska årligen senast den 31 januari lämna en deklaration till inspektionen avseende den verksamhet som faktureras under det föregående kalenderåret. Som underlag för avgiftsberäkningen för inspektioner enligt lagen om inspektioner enligt Förenta nationernas konvention om förbud mot kemiska vapen gäller de regler som avser deklarationsskyldigheten enligt bestämmelser i lagen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd eller förordningen om krigsmateriel. Lag (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Förordning (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Förordning (2008:889) om finansiering av verksamheten vid Inspektionen för strategiska produkter Rådets förordning (EG) nr 428/2009 av dem 5 maj 2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden. Lag (1994:118) om inspektioner enligt Förenta nationernas konvention om förbud mot kemiska vapen Förordning (1997:121) om inspektioner enligt Förenta nationernas konvention om förbud mot kemiska vapen m.m. Lag (1992:1300) om krigsmateriel. Förordning (1992:1303) om krigsmateriel. Förordning (2007:1219) med instruktion för Inspektionen för strategiska produkter. 113

114 2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET 2528 Avgifter vid bergsstaten Inkomsterna redovisas av Sveriges geologiska undersökning och länsstyrelserna. Med stöd av 14 kap. 1 och 2 minerallagen samt 2, 7, 10-11, 19 och 43 mineralförordningen tas genom Bergsstatens försorg ansöknings- och undersökningsavgifter ut. Ansökningsavgiften för undersökningstillstånd är 500 kronor per påbörjat område på 2000 hektar. Undersökningsavgiften varierar med slaget av mineral och med undersökningstiden. För de vanligaste koncessionsmineralen, till exempel malmer, betalas 20 kronor per hektar för de första tre åren. För bearbetningskoncession betalas endast ansökningsavgift. Den är kronor för varje koncessionsområde. Vid markanvisningsförrättning betalas en markanvisningsavgift som normalt är kronor. Enligt lagen om vissa torvfyndigheter handlägger länsstyrelserna ärenden om koncession för undersökning och bearbetning av torv samt tillstånd till förberedande undersökning. Avgift för ansökan om koncession är enligt 6 förordningen om vissa torvfyndigheter kronor för varje koncessionsområde och för tillstånd till förberedande undersökning 20 kronor för varje hektar av det sökta området. Avgiften betalas när ansökningen ges in till länsstyrelsen. Med stöd av punkt 5 i övergångsbestämmelserna till minerallagen samt 59 mineralförordningen uttas en avgift (försvarsavgift) av innehavare av utmål enligt gruvlagen. Avgiften erläggs till bergmästaren (Bergsstaten). Med stöd av punkt 6 i övergångsbestämmelserna till minerallagen samt 60 mineralförordningen uttas en avgift (försvarsavgift) av innehavare av äldre rättighet avseende stenkol. Avgiften erläggs till bergmästaren. Enligt 5 kontinentalsockelförordningen meddelar normalt Sveriges geologiska undersökning tillstånd till sand-, grus- eller stentäkt på kontinentalsockeln. För sådant tillstånd ska avgift utgå. Denna beräknas på utvunnen kvantitet. Avgifterna uppbärs av Sveriges geologiska undersökning. Enligt 7 kap. 7 minerallagen samt 48-49a mineralförordningen ska koncessionshavaren betala en mineralersättning motsvarade två promille av det beräknade värdet av de mineral som omfattas av koncessionen och som har brutits och uppfordrats under året inom koncessionen. Av ersättningen tillfaller tre fjärdedelar fastighetsägare inom koncessionsområdet och en fjärdedel staten. Förordning (2009:1297) med instruktion för Sveriges geologiska undersökning. Lag (1966:314) om kontinentalsockeln. Kontinentalsockelförordning (1966:315). Minerallag (1991:45). Mineralförordning (1992:285). Mätningskungörelse (1974:339). Lag (1985:620) om vissa torvfyndigheter. 114

115 2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET Förordning (1985:626) om vissa torvfyndigheter Avgifter vid Patent- och registreringsväsendet Inkomsterna redovisas av Bolagsverket samt Patent- och registreringsverket (PRV). Bolagsverket Enligt Bolagsverkets instruktion ansvarar verket för registreringsärenden som gäller aktiebolag, filialer, europeiska ekonomiska intressegrupperingar, europeiska grupperingar för territoriellt samarbete, europabolag, europakooperativ och anknutna ombud enligt lagen om värdepappersmarknad och ärenden enligt 1 lagen om inteckningsbrevsregister. Verket är också ansvarigt för handels- och föreningsregisterärenden samt bank- och försäkringsregisterärenden. På inkomsttiteln redovisas förseningsavgifter enligt årsredovisningslagen från aktiebolag som inte har lämnat in sin årsredovisning i tid till Bolagsverket. Enligt regleringsbrevet ska influtna medel med avdrag för administrativa utgifter betalas in till statens centralkonto (tidigare statsverkets checkräkning) senast 15 dagar efter varje månadsskifte. Uppkommet överskott betalas in inklusive ränta. Patent- och registreringsverket Enligt Patent- och registreringsverkets instruktion ansvarar verket för ärenden om patent, varumärken, mönster, efternamn och förnamn. Verket handlägger ärenden om registrering av kommunala vapen och om utgivning av periodisk skrift. Verket är en internationell myndighet enligt konventionen om patentsamarbete. PRV överför en fastställd del av avgiftsintäkterna till inkomsttitel på statsbudgeten. Beloppet motsvarar den del av Patentbesvärsrättens kostnader som PRV ska betala. Patentbesvärsrätten är en egen myndighet Förordning (2007:1110) med instruktion för Bolagsverket. Årsredovisningslag (1995:1554). Förordning (2007:1111) med instruktion för Patent- och registreringsverket. Patentlag (1967:837; omtryckt 1983:433). Patentkungörelse (1967:838; omtryckt 1991:1331). Lag (1991:1559; omtryckt 2002:911) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden. Förordning (1977:1025) om avgifter i vissa tryckfrihetsärenden. Varumärkeslag (1960:644). Varumärkesförordning (1960:648). Mönsterskyddslag (1970:485). 115

116 2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET Mönsterskyddsförordning (1970:486). Förordning (1978:218) om Patent- och registreringsverkets verksamhet som internationell myndighet enligt konventionen om patentsamarbete. Namnlag (1982:670; omtryckt 1982:1134). Namnförordning (1982:1136). Lag (1970:498) om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar. Förordning (1976:100) om vissa officiella beteckningar Avgifter för registrering i förenings- m.fl. register Inkomsterna redovisas av Lantmäteriet. I avgiftsförordningen, som gäller för statliga myndigheter under regeringen, finns bestämmelser om uttag av ansökningsavgifter för prövning av ärenden ( 10 14). I förordningen upptas tio olika avgiftsklasser. Vilken avgiftsklass som ska tillämpas för olika slags ärenden bestäms i de materiella författningarna. Avgiften för nyregistrering och stadgeändringar regleras i förordning om förande av samfällighetsföreningsregister med mera. Denna förordning gäller också vid stadgeändring i samband med fusion och för registrering av en samfällighetsförening som bildats enligt 19 lagen (1973:1151) om införande av anläggningslagen (AL) och lagen om förvaltning av samfälligheter (SFL) så kallad ombildning. I detta fall avses en förening som förvaltar en anläggning som bildats enligt lagen (1966: 700) om vissa gemensamhetsanläggningar (LGA). Vidare får enligt i avgiftsförordningen och 13 i förordningen om förande av samfällighetsföreningsregister avgift tas ut för registerutdrag utan samband med registrering. Slutligen får avgift tas ut för utskrift ur registret enligt avgiftsförordningen och 2 kap. 13 tryckfrihetsförordningen. Ansökningsavgift ska erläggas när ansökan ges in till berörd lantmäterimyndighet och betalas för varje avgiftsbelagt ärende som en ansökan avser. Avgiften betalas till Lantmäteriet som skickar bekräftelse på gjord inbetalning till vederbörande lantmäterimyndighet. Beslut om ansökningsavgift får överklagas i den ordning som gäller för det ärende ansökan avser. Om sådan möjlighet inte finns, överklagas beslutet hos Skatteverket. Vägföreningar och vägsamfälligheter, som bildats enligt lag (1939:608) om enskilda vägar (EVL) anses från och med den 1 januari 1998 som samfällighetsföreningar enligt SFL. Avgift för fastställande av stadgar för påbörjad vägföreningsförrättning som avslutas efter utgången av 1997 tas ut enligt lag (1997:620) om upphävande av lagen (1939:608) om enskilda vägar (3 2 st.) 3 kap st. EVL och förordning (1992:360) om avgifter för vissa ärenden enligt lagen (1939:608) om enskilda vägar. För motsvarande åtgärd beträffande vägsamfällighet tas avgift ut enligt 2 kap st. EVL och nyssnämnda förordning (1992:360). I dessa situationer, som är undantag, är länsstyrelsen fastställande myndighet. 116

117 2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET Avgiftsförordning (1992:191). Förordning (1993:1270) om förande av samfällighetsföreningsregister m.m. Tryckfrihetsförordningen Avgifter vid Kronofogdemyndigheten Inkomsterna redovisas av Kronofogdemyndigheten. Avgifternas storlek fastställs i förordningen om avgifter vid Kronofogdemyndigheten. Avgifter i mål om betalningsföreläggande och handräckning I mål om betalningsföreläggande, betalningsfastställelse ur pant, vanlig handräckning eller särskild handräckning som handläggs enligt lagen om betalningsföreläggande och handräckning tas en ansökningsavgift om 300 kronor ut. Utsökningsavgifter I utsökningsmål och andra mål om verkställighet tas ersättning för förrättningskostnaderna ut i form av grundavgift, förberedelseavgift, försäljningsavgift och särskild avgift (utsökningsavgifter), om inte annat är särskilt föreskrivet. Grundavgift Grundavgift tas ut i varje exekutionstitel om inte annat är föreskrivet. Har sökanden i ett enskilt mål yrkat två eller flera verkställighetsåtgärder, tas en grundavgift ut för varje sådan åtgärd. I allmänt mål är grundavgiften 600 kronor. Vid verkställighet för fordran som avser återbetalning av underhållsstöd tas endast en avgift ut för varje gäldenär och år, räknat från februari ett år till och med januari nästa år. I enskilt mål är grundavgiften 600 kronor för varje år som handläggning pågår. Någon ny avgift tas inte ut om det obetalda beloppet understiger 100 kronor. Vid utmätning för fordran på underhållsbidrag enligt äktenskapsbalken, föräldrabalken eller annan författning tas endast en avgift ut för varje gäldenär och kalenderår. Sådan jämkning av förrättningskostnader som avses i 17 kap. 4 andra stycket utsökningsbalken görs genom att Kronofogdemyndigheten sänker grundavgiften med högst 100 kronor. Grundavgift för verkställighet av sådan intrångsundersökning som avses i 18 kap. 6a utsökningsförordningen är kronor. 117

118 2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET Avgifter vid exekutiv försäljning När kungörelse införs i tidning om försäljning på exekutiv auktion av registrerat skepp, registrerat skeppsbygge, registrerat luftfartyg, intecknade reservdelar till luftfartyg, fastighet eller tomträtt tas förberedelseavgift ut. Förberedelseavgift tas också ut när sådan egendom överlämnats för försäljning under hand. Förberedelseavgiften är 1 procent av taxeringsvärde för egendomen som framgår av det taxerings-/fastighetsbevis som Kronofogdemyndigheten har skaffat fram i målet och i andra fall 1 procent av ett belopp som motsvarar 75 procent av det värde som fastställts för egendomen vid värderingen. När egendom säljs exekutivt tas försäljningsavgift ut. Försäljningsavgift tas dock inte ut, om: försäljningen inte blir bestående, lös egendom säljs genom någon annan än Kronofogdemyndigheten, en fastighet eller tomträtt säljs under hand med anlitande av en fastighetsmäklare eller någon annan som avses i 12 kap. 29 första meningen utsökningsförordningen. Försäljningsavgiften är 4 procent av varje köpeskilling. Vid försäljning av registrerat skepp, registrerat skeppsbygge, registrerat luftfartyg, intecknade reservdelar till luftfartyg, fastighet eller tomträtt, är försäljningsavgiften i stället 2 procent av samma värde som förberedelseavgiften räknas på. Om det vid försäljning av gemensamt intecknade fastigheter har upprättats särskild sakägarförteckning för varje fastighet, ska försäljningsavgiften beräknas särskilt för varje fastighet som säljs, även om försäljningen sker vid gemensamt utrop. Motsvarande gäller vid försäljning av två eller flera luftfartyg eller av luftfartyg och intecknade reservdelar till luftfartyg. Vid försäljning av egendom där förberedelseavgift tas ut ska förberedelseavgiften eller i förekommande fall summan av förberedelseavgift och försäljningsavgift uppgå till lägst 20 procent och högst 150 procent av det basbelopp enligt lagen om allmän försäkring, som gäller när kungörelsen införs eller ärendet lämnat till mäklare. Särskild avgift Särskild avgift tas ut när det uppkommer särskild kostnad för staten för en åtgärd i målet. Avgiften motsvarar kostnaden. Den särskilda avgiften får jämkas av Kronofogdemyndigheten, om kostnaden är större än som var behövligt. Avgift tas inte ut för en åtgärd som var onödig. Som exempel på särskild avgift vid fastighetsförsäljning kan nämnas kostnad för beskrivning och värdering av egendom. Undantag från sökandens ansvar för kostnader Sökanden ska inte betala grundavgift, förberedelseavgift eller försäljningsavgift när det gäller mål om utmätning för vad som tilldömts någon efter talan om enskilt anspråk på grund av brott. 118

119 2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET Sökanden ska inte betala grundavgift i mål om utmätning eller verkställighet av kvarstad för fordran på underhållsbidrag enligt äktenskapsbalken, föräldrabalken eller annan författning eller ersättning enligt 8 kap. 1 andra stycket socialtjänstlagen. Den som har beviljats rättshjälp i en angelägenhet som lett till ett verkställbart avgörande eller i ett mål om verkställighet behöver inte betala utsökningsavgifter. I 19 rättshjälpslagen finns bestämmelser om befrielse från ansvar för grundavgift, förberedelseavgift, försäljningsavgift och särskild avgift. Avgifter i andra fall För protest enligt 88 växellagen eller 66 checklagen och för registrering enligt 1 lagen (1845:50 s. 1) om handel med lösören, som köparen låter i säljares vård kvarbliva tas avgift ut enligt 9 14 avgiftsförordningen,varvid avgiftsklass 2 tillämpas. För bevis som utfärdas av Kronofogdemyndigheten på begäran tas avgift ut enligt avgiftsförordningen, varvid avgiftsklass A tillämpas. För handläggning av ärende enligt lagen om kallelse på okända borgenärer tas avgift ut med 625 kronor. Ränta på utsökningsavgifter Betalas inte utsökningsavgifter inom den av Kronofogdemyndigheten bestämda tiden tas dröjsmålsränta ut enligt räntelagen. Dröjsmålsränta tas ut på ansökningsavgiften i mål om betalningsföreläggande samt på förrättningskostnader som ska tas ut av sökanden. Kronofogdemyndigheten får underlåta att ta ut ränta som inte uppgår till 100 kronor. Befrielse från skyldighet att betala förrättningskostnader Kronofogdemyndigheten får medge befrielse helt eller delvis från skyldigheten att betala förrättningskostnader om det finns särskilda skäl (17 kap. 4 Utsökningsbalken). Förordning (1992:1094) om avgifter vid Kronofogdemyndigheten. Skatteverkets föreskrifter och meddelanden. Lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning. Utsökningsbalk (1981:774). Utsökningsförordning (1981:981; omtryckt 2000:1). Lag (1962:381; omtryckt 1982:120) om allmän försäkring. Socialtjänstlag (2001:453). Rättshjälpslag (1996:1619). Växellag (1932:130). Checklag (1932:131). 119

120 2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET Avgiftsförordning (1992:191). Lag (1981:131) om kallelse på okända borgenärer. Räntelag (1975:635) Avgifter för körkort och motorfordon Inkomsterna redovisas av Transportstyrelsen. Inkomsterna avser dispensavgifter enligt lag om motorfordons avgasrening och motorbränslen. Dispensavgifter enligt bilavgaslagen Avgiften redovisas av Transportstyrelsen. Enligt lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen och förordningen om motorfordons avgasrening ska bilar uppfylla krav på avgasrening för godkännande vid typ- eller registreringsbesiktning. I förordningen om motorfordons avgasrening och i föreskrifter som Naturvårdsverket utfärdar anges bland annat gällande avgaskrav. Transportstyrelsen får medge undantag från kraven i lagen och förordningen. När sådant undantag medges tas avgift ut enligt en fastställd taxa. Kontrollavgift enligt lag om motorfordons avgasrening och motorbränslen Avgiften redovisas av Transportstyrelsen. Enligt lagen och förordningen om motorfordons avgasrening ska en kontrollavgift med 75 kronor tas ut av tillverkaren för varje nyregistrerad personbil och lastfordon. Avgiften ska tas ut för tillsyn och kontroll enligt lagen och föreskrifter som meddelas med stöd av lagen. Med tillsyn och kontroll avses både Transportstyrelsen och Bilprovningens kostnader för godkännandeprövning samt tillsyn och annan kontroll som utövas enligt lagen eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. Övrigt Under denna inkomsttitel redovisas även dispensavgifter som inte avser auktorisation av fordonstillverkare, auktorisation av yrkesförare eller auktorisation av andra förare. Lag (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen. Förordning (2001:1085) om motorfordons avgasrening. Bilaga 1 senast ändrat genom 2008:639. Förordning (2001:17) om förrättningsavgifter för vissa besiktningsorgan på fordonsområdet. 120

121 2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET 2535 Avgifter för statliga garantier Inkomsterna redovisas av Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Avgifter för statliga garantier har upphört då Sidas tidigare garanti löpte ut 2005 och inga avgifter förväntas därför redovisas mot denna titel Miljöskyddsavgifter Inkomsterna redovisas av Domstolsverket, Kammarkollegiet, länsstyrelserna och Naturvårdsverket. Avgift för prövning och tillsyn av miljöfarlig verksamhet Enligt 2 kap. förordningen om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken ska en angiven avgift för prövning och tillsyn av miljöfarlig verksamhet betalas till länsstyrelsen. Avgiften ska betalas av den som utövar viss miljöfarlig verksamhet. Betalningen sker efter beslut av länsstyrelsen. Avgiften tillfaller staten. Miljösanktionsavgift Miljösanktionsavgift ska enligt 30 kap 1 miljöbalken betalas av den som bland annat åsidosätter de föreskrifter, tillstånd eller villkor som anges i förordningen om miljösanktionsavgifter. Avgiften beslutas av tillsynsmyndigheten, bland annat länsstyrelsen. Avgiftens storlek framgår av förordningen om miljösanktionsavgifter. Avgiften tillfaller staten. Avgift för täktverksamhet Redovisas separat under inkomsttitel Ärenden om verksamhet som orsakar miljöskador enligt 10 kap. miljöbalken Enligt 7 kap. 5 förordningen om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken ska den som enligt 10 kap. 2 eller 3 miljöbalken är ansvarig för avhjälpande av en allvarlig miljöskada eller av en föroreningsskada betala länsstyrelsens kostnader för tillsyn med anledning av skadan respektive över de förorenade mark- eller vattenområdena, byggnaderna, anläggningarna eller det förorenade grundvattnet. Avgiften är 800 kronor för varje hel timme handläggningstid. Med handläggningstid avses den sammanlagda tid som varje tjänsteman vid myndigheten har använt för beredning, föredragning och beslut i ärendet. Enligt 7 kap. 6 förordningen om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken ska den som enligt 10 kap. 16 miljöbalken är utredningsskyldig beträffande ett miljöriskområde, svara för kostnaden för länsstyrelsens hantering av ett ärende enligt 10 kap. 15 miljöbalken att förklara ett mark- eller vattenområde som miljöområde. Av 8 kap. 1 andra stycket denna förordning framgår att sökanden är skyldigt att svara för kungörelsekostnader m.m. 121

122 2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET Myndigheters arbete i samband med tillåtlighetsprövning enligt 17 kapitlet miljöbalken Enligt 7 kap. 11 förordningen om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken ska sökanden svara för kostnaderna för myndigheternas arbete i ett ärende som tillåtlighetsprövas av regeringen enligt 17 kap.1, 3 eller 4 miljöbalken. Ersättningen betalas med 800 kronor för varje hel timme handläggningstid. Ärenden om tillträde Den som ansöker om tillträdesrätt enligt 28 kap. 3 och 4 miljöbalken ska svara för kostnaden för länsstyrelsens prövning. Ersättning ska enligt 7 kap 13 om avgift för prövning och tillsyn enligt miljöbalken betalas med kronor efter särskilt beslut av länsstyrelsen. Vattenverksamhet Enligt 3 kap. 11 förordningen om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken ska en avgift för länsstyrelsens tillsyn över vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken (MB) betalas efter särskilt beslut av länsstyrelsen. Avgiften är 800 kronor för varje hel timmes handläggningstid. Avgift ska inte betalas för klagomål som visar sig vara obefogat. Avgift för prövning av ärenden enligt 15 kap. miljöbalken Enligt 7 kap. 8 förordningen om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken ska avgift betalas för länsstyrelsens prövning av ansökningar om tillstånd till transport av farligt avfall enligt avfallsförordningen. För avgiftens storlek gäller bestämmelserna i 10 avgiftsförordningen, varvid avgiftsklass 4 tillämpas för ärendeslaget Tillstånd till transportverksamhet. Avgift enligt 7 kap. 8 a förordningen om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken ska betalas för länsstyrelsens prövning av ansökningar om tillstånd till transport av avfall som inte är farligt avfall enligt avfallsförordningen. För avgiftens storlek gäller bestämmelserna i 10 avgiftsförordningen, varvid avgiftsklass 3 ska tillämpas. Avgift ska betalas även för anmälan enligt 34, 35 och 37 avfallsförordningen, varvid avgiftsklass 1 i 10 avgiftsförordningen ska tillämpas. Enligt 7 kap. 8 d förordningen om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken ska avgift betalas för länsstyrelsens prövning av ansökan om auktorisation enligt 6 bilskrotsförordningen. För avgiftens storlek ska avgiftsklassen 4 i 10 avgiftsförordningen tillämpas. Avgift för länsstyrelsens prövning av ansökan om dispens enligt 13 förordningen om deponering av avfall ska betalas med 800 kronor för varje hel timme handläggningstid (7 kap. 8 b ) förordningen om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. 122

123 2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET Den som driver ett retursystem som godkänts enligt förordningen om retursystem för plastflaskor och metallburkar ska för varje kalenderår betala en avgift till Statens jordbruksverk med kronor för verkets tillsynsverksamhet enligt 7 kap. 8 c förordningen om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Om fler än en sådan näringsidkare som avses i 2 förordningen om retursystem för plastflaskor och metallburkar är anslutna som deltagare i retursystemet, ska den som driver retursystemet, i stället för vad som sägs i första stycket, för varje kalenderår betala en avgift till Statens jordbruksverk med kronor per deltagare. Om samma deltagare hanterar både plastflaskor och metallburkar i samma retursystem räknas den deltagaren som en deltagare. Avgifter för miljödomstolars prövning enligt miljöbalken av vattenverksamheter Inkomsterna redovisas av Domstolsverket. Enligt förordningen om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken ska avgift betalas för miljödomstolars kostnader för prövning enligt miljöbalken och bestämmelser meddelade med stöd av miljöbalken. Avgift betalas för miljödomstols prövning av vattenverksamhet som avses i 11 kap. miljöbalken (MB). Detta regleras i 3 kap förordningen om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Avgiften ska betalas av sökanden efter det att domstolen har fastställt avgiften. Avgiften ska betalas av den som: ansöker enligt 11 kap. 9 första stycket MB om tillstånd till annan vattenverksamhet än markavvattning, ansöker om tillstånd till markavvattning enligt 11 kap. 13 MB, ansöker om laglighetsprövning av en vattenverksamhet eller en vattenanläggning enligt 17 lagen (1998:811) om införande av miljöbalken, ansöker om godkännande av arbeten eller åtgärder enligt 11 kap. 16 eller ansöker om tillstånd enligt 11 kap. 22 MB att ta ur bruk en anläggning för bortledande av grundvatten, ansöker om tillstånd till utrivning enligt 11 kap. 19 MB, ansöker om förlängning av sådan tid som anges i 24 kap. 2 MB eller ansöker enligt 24 kap. 8 MB om upphävande eller ändring av bestämmelser eller villkor i en tillståndsdom eller i ett tillståndsbeslut. Avgiften för prövningen av ansökan enligt 3 kap. 2 1 eller 3 förordningen om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken är uppdelad på grundavgift (3 kap. 4 ) och i förekommande fall tilläggsavgift (3 kap. 5 ). Grundavgiftens storlek bestäms av kostnaden för utförandet av de delar av det ansökta företaget som avser vattenverksamhet och betalas enligt följande tabell: 123

124 2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET Kostnader i kronor Avgiftens storlek i kronor Mindre än eller högre Tilläggsavgift ska betalas om prövningen avser rätt att leda bort grund- eller ytvatten eller ändra grundvattennivån. Tilläggsavgift ska också betalas om ansökan avser rätt till uttag av vattenkraft. Om ansökan avser uttag av vatten eller ändring av grundvattennivån ska tilläggsavgift betalas med 10 öre per kubikmeter vatten beräknat efter det totala uttaget som ansökan avser eller, om ansökan avser ett visst uttag årligen, efter den årliga volym som det begärs tillstånd för. Om ansökan avser rätt till uttag av vattenkraft betalas tilläggsavgift med 0,1 öre per kilowattimme beräknad årlig kraftproduktion under medelår. Tillläggsavgift ska dock endast tas ut om utförandekostnaden (anläggningskostnaden) enligt ovan (3 kap. 4 ) är mindre än kronor. Avgiften ska betalas som en engångsavgift. Om tilläggsavgift ska betalas får grundavgiften enligt 4 och tilläggsavgiften tillsammans uppgå till högst kronor. Om ansökan avser ökat uttag ska avgiften beräknas på det tillkommande uttaget. Avgiften för prövning av ansökan om markavvattning enligt 3 kap. 6 betalas enligt följande. Vid fastställande av avgift tillämpas bestämmelserna i 10 avgiftsförordningen, varvid följande avgiftsklasser tillämpas: Dikeslängd Avgifts klass prövningen avser Kortare än 100 meter meter meter meter eller längre 7 För prövning av fråga som avses i 3 kap. 2 6 eller 7 förordningen om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken och som gäller markavvattning ska avgift betalas enligt avgiftsklass

125 2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET Vid prövning av mål som avses i 3 kap. 2 4 och 5 samt 6 och 7 och som inte gäller markavvattning, ska avgift betalas med kronor. Miljöbalk (1998:808). Förordning (2005:220) om retursystem för plastflaskor och metallburkar. Förordning (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Förordning (1998:950) om miljösanktionsavgift. Avgiftsförordning (1992:191). Avfallsförordning (2001:1063). Lag (1998:811) om införande av miljöbalken. Domstolsverket: Handbok för miljödomstolarna, avsnitt avgifter. Naturvårdsverkets författningssamling: Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2000:8) till förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Naturvårdsverks föreskrifter (NFS 2003:6) om avgifter vid dispenser från förordningen (2002:187) om ämnen som bryter ned ozonskiktet Täktavgift Inkomsterna redovisas av länsstyrelserna. Enligt förordningen om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken ska statens kostnader för prövning och tillsyn täckas genom avgifter. Den täktverksamhet som avses är den för vilken det krävs tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken. 1 Avgift för tillståndspliktig täktverksamhet ska betalas av den som har tillstånd till täkten. 2 Avgift enligt 1 ska om inte annat följer av 3 betalas årligen för tillståndsgiven mängd enligt följande: Tillståndsgiven mängd i ton Årlig avgift i kr mindre än eller mer

126 2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET Har ansvaret för tillsyn överlåtits till kommunen, ska avgift betalas med 70 procent av de i första stycket angivna beloppen. 3 Avgift enligt 1 för torvtäkt ska, oberoende av tillståndsgiven volym, årligen betalas med kronor. 4 Avgiften ska betalas från och med det kalenderår som följer efter det att beslut om tillstånd till täktverksamheten har meddelats. Därefter ska avgift betalas med helt avgiftsbelopp för varje påbörjat kalenderår som tillståndet gäller. Om hela tillståndstiden endast avser en del av ett kalenderår ska avgift betalas för detta kalenderår. Lag (1966:314) om kontinentalsockeln. Lag (1966:319) om rätt till sand-, grus- och stentäkt inom vissa allmänna vattenområden. Förordning (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Miljöbalk (1998:808) Avgifter vid Tullverket Inkomsterna redovisas av Tullverket. På inkomsttiteln redovisas tulltillägg, registreringsavgift för kredithavare och förseningsavgift. Både kontant betalning och fakturering av avgifterna kan förekomma. Tullag (2000:1281). Tullförordning (2000:1306). Lag (2001:558) om vägtrafikregister. Tullverkets författningssamling: Tullverkets föreskrifter och allmänna råd (TFS 2000:20) om tullförfaranden m.m. (tullordning) Patientavgifter vid tandläkarutbildningen Inkomsterna redovisas av Karolinska institutet och Malmö högskola. Inkomsterna avser patientavgifter för den tandvård som bedrivs i anslutning till tandläkarutbildningen. Karolinska institutet tar ut en besöksavgift av patienten om 150:-/besök. För närvarande är patient som behandlas på studentklinik inte ansluten till det statliga tandvårdsstödet. Patienten betalar för sin behandling fortlöpande. Från har Malmö högskola gått över till samma system som Karolinska institutet då det gäller tandvårdsbehandling utförd av studerande. Malmö högskola 126

127 2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET tar således ut en besöksavgift av patienten om 150:-/besök. För närvarande är patient som behandlas på studentklinik inte ansluten till det statliga tandvårdsstödet. Patienten betalar för sin behandling fortlöpande. Förordning (2008:193) om statligt tandvårdsstöd Avgifter vid Folkhälsoinstitutet Inkomsterna redovisas av Statens folkhälsoinstitut. Avgift tas ut för prövning av ansökan för tillstånd avseende: tillverkning av alkoholdrycker tillverkning av sprit inköp av alkoholdrycker som används i teknisk, industriell, medicinsk, vetenskaplig eller liknande verksamhet. En årlig avgift tas ut för tillsyn av tillverkning och inköp enligt ovan. Redovisning och uppbörd av avgifterna Ansökningsavgifterna ska vara inbetalda till Statens folkhälsoinstitut innan ansökan behandlas. Preliminära tillsynsavgifter faktureras när tillståndet givits och därefter två gånger per år. Tillsynsavgifterna är i princip beroende av varuslag och volym. Avgifternas storlek framgår av alkoholförordningen. Återbetalning av tillverkningsavgifter m.m. Genom dom i Länsrätten i Stockholms län den 4 april 2005 (mål nr ) har Statens folkhälsoinstitut (FHI) blivit ålagd att betala tillbaka ansöknings- och tillsynsavgifter för åren till företag som hade tillverkningstillstånd för alkoholdrycker under denna period. FHI överklagade domen till Kammarrätten i Stockholm som avslog överklagandet den 14 juni 2006 (mål nr m.fl.). FHI begärde prövningstillstånd. Regeringsrätten avslog denna begäran den 31 maj 2007 (mål nr 461-6). FHI har bedömt domen från Länsrätten i Stockholm som prejudicerande även för återbetalning av avgifter perioden samt FHI har genom internt beslut beslutat att återbetala avgifter för ansökan och tillsyn av tillverkningstillstånd av alkoholdrycker för åren Från och med den 1 december 2007 begär FHI inte in ansökningsavgift vid ansökan. Tillsynsavgifter debiteras inte heller fr.o.m Ovan nämnda dom omfattar inte frågan om återbetalning av avgifter erlagda för ansökan och tillsyn av inköpstillstånd och inte heller ansökan och tillsyn av tillverkning av sprit. Avgifter för dessa båda tillståndstyper tas ännu ut enligt 12 och 16 alkoholförordningen. FHI har hos regeringen begärt medel även för att kunna 127

128 2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET verkställa återbetalning av avgifter inbetalda för ansökan och tillsyn av inköpstillstånd och tillverkning av sprit under åren FHI gör bedömningen att även dessa avgifter strider med EG-rätten och har genom internt beslut beslutat att inte ansökningsavgifter tas ut fr.o.m. 1 december 2007 samt tillsynsavgifter inte debiteras fr.o.m Detta betyder att Statens folkhälsoinstitut inte kommer att redovisa några avgifter på inkomsttitel 2544 under Enligt vad FHI erfarit arbetar regeringen med ändring i alkoholförordningen med innebörd att avgifter inte ska tas ut. Alkohollag (1994:1738). Alkoholförordning (1994:2046). Förordning (2009:267) med instruktion för Statens folkhälsoinstitut. Handbok Alkohollagen, Statens folkhälsoinstitut Avgifter för Finansinspektionens verksamhet Inkomsterna tas in och redovisas av Finansinspektionen. Finansinspektionen tar ut årliga avgifter enligt förordning om årliga avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet. Avgifterna ska finansiera Finansinspektionens verksamhet, exklusive den verksamhet som finansieras med stöd av avgiftsförordningen, förordning om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen, sådan verksamhet som bedrivs enligt förordning om krisberedskap och höjd beredskap eller sådan avgift som i regleringsbrev för Finansinspektionen explicit undantas. Full kostnadstäckning gäller som mål, totalt och per avgiftsgrupp. För flera av avgiftsgrupperna gäller att Finansinspektionen ska beräkna ett sammanlagt avgiftsbelopp per avgiftsgrupp som baseras på dels gruppens andel av inspektionens kostnader det närmast föregående kalenderåret, dels de kostnader som inspektionen har beräknat för det aktuella kalenderåret. Som huvudregel gäller att varje företag inom en avgiftsgrupp betalar en avgift som står i proportion till dess storlek inom gruppen. Som mått på storleken används balansomslutning eller sammanlagt fondvärde från det närmast föregående räkenskapsåret. För övriga avgiftsgrupper gäller en fast avgift som framgår av förordningen. Finansinspektionen ska senast den 30 november varje år fakturera de avgiftspliktiga företagen, fysiska personerna och myndigheterna. Förordning (2007:1135) om årliga avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet. 128

129 2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET Avgiftsförordning (1992:191). Förordning (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen. Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap Avgifter från kärnkraftverken Inkomsterna redovisas av Strålsäkerhetsmyndigheten. Den som har tillstånd enligt lagen om kärnteknisk verksamhet ska erlägga avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten för att finansiera myndighetens kostnader för: Tillsyn av efterlevanden av lagen om kärnteknisk verksamhet samt strålskyddslagen och annan verksamhet rörande strålsäkerhet inom kärnenergiområdet, kärnsäkerhetsforskning, strålskyddsforskning med anknytning till kärnkraftsproduktionen, särskilda beredskapsåtgärder mot olyckor i kärntekniska anläggningar, tillsyn som följer av Sveriges överenskommelser i syfte att förhindra spridning av kärnvapen. Avgifterna beräknas uppgå till cirka 285 miljoner kronor under budgetåret Uppbörd sker förskottsvis för kalenderkvartal och inlevereras av Strålsäkerhetsmyndigheten till inkomsttiteln. För Strålsäkerhetsmyndighetens tillståndspliktiga verksamhet utanför kärnenergiområdet se inkomsttitel 2511 Expeditions- och ansökningsavgifter. Lag (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. Strålskyddslag (1988:220) Förordning (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter Inkomsterna redovisas av Elsäkerhetsverket, Kammarkollegiet, Läkemedelsverket, länsstyrelserna (Lst), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Myndigheten för yrkeshögskolan, Naturvårdsverket, Radio- och TV-verket, Riksgälden, Socialstyrelsen, Statens energimyndighet och Statens jordbruksverk. Länsstyrelsen Länsstyrelsen redovisar avgifter enligt stiftelseförordningen. I stiftelseförordningen finns bestämmelser om bland annat prövning av och avgifter för vissa ärenden rörande stiftelser samt för tillsyn, registrering och utfärdande av registreringsbevis. 129

130 2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET Ansökningsavgifter enligt avfallsförordningen Avgifter enligt avfallsförordningen ska betalas enligt förordningen om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Avgifter enligt avfallsförordningen, stiftelseförordningen enligt ovan respektive övriga offentligrättsliga avgifter särredovisas av länsstyrelserna på skilda undertitlar. Elsäkerhetsverket Elsäkerhetsverkets verksamhet finansieras med en elsäkerhetsavgift, behörighetsavgift och avgifter i samband med provning av produkter som alla tillförs inkomsttitel Elsäkerhetsavgift Elsäkerhetsavgiften har antalet elabonnenter som bas. Elsäkerhetsavgiftens storlek bestäms i förordningen om vissa avgifter på elområdet. Nätinnehavare ska senast den 1 maj under det kalenderår som avgiften avser betala avgiften till Elsäkerhetsverket. Avgiften är 6 kronor per år för lågspänningsabonnemang och 500 kronor per år för högspänningsabonnemang. Behörighetsavgift Bemyndiganden om att ta ut Behörighetsavgift finns i elinstallatörsförordningen. Elsäkerhetsverket har i föreskriften ELSÄK-FS 2001:1 1-3 fastställt avgiften. För ny eller ändrad behörighet skall den som meddelas behörighet betala 2000 kronor. För en förlängd giltighetstid för en behörighet ska den sökande betala en avgift på 1000 kronor. Avgifter i samband med provning av produkter Bemyndigande att ta ut avgifter i samband med provning av produkter finns i förordning om elektrisk materiel. Elsäkerhetsverket får meddela föreskrifter om ersättning för sådant uttaget prov som anges i 12 kap. 5 andra stycket ellagen och om skyldighet att ersätta verkets kostnader för provning som avses i nämnda bestämmelse. Elsäkerhetsverket har i föreskriften ELSÄK-FS 2000:1 14 fastställt avgiften. Om materielen vid provningen inte uppfyller säkerhetskraven enligt 4 7 förordningen om elektrisk materiel och med stöd av denna förordning föreskrivna säkerhetskrav, ska tillverkare, importör eller den som har tillhandahållit materielen ersätta Elsäkerhetsverket för dess kostnader för inköp av materielen samt kostnaden för provningen. Elberedskapsavgift Svenska kraftnäts verksamhet och åtgärder, enligt elberedskapslagen, finansieras genom en elberedskapsavgift. Elberedskapsavgiftens storlek bestäms i förordningen om vissa avgifter på elområdet. Nätinnehavare ska senast den 1 maj under det 130

131 2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET kalenderår som avgiften avser betala avgiften till Elsäkerhetsverket. Avgiften är 45 kronor per år för lågspänningsabonnemang och kronor per år för högspänningsabonnemang. Nätövervakningsavgift Verksamheten vid nätmyndigheten finansieras genom en nätövervakningsavgift. Nätövervakningsavgiftens storlek bestäms i förordningen om vissa avgifter på elområdet. Nätinnehavare ska senst den 1 maj under det kalenderår som avgiften avser betala avgiften till Elsäkerhetsverket. Avgiften är 3 kronor per år för lågspänningsabonnemang och 600 kronor per år för högspänningsabonnemang. Radio- och TV-verket Enligt 10 kap. 13 radio- och TV-lagen får Radio- och TV-verket ta ut en avgift av den som hos verket ansöker om tillstånd att sända TV-program. Avgiften ska enligt samma paragraf motsvara verkets kostnader för handläggningen av tillståndsärenden enligt första stycket. Radio- och TV-verket har i förordning med bemyndigande för Radio- och TVverket att meddela vissa verkställighetsföreskrifter bemyndigats att meddela verkställighetsföreskrifter om den ovan nämnda ansökningsavgiften. Radio- och TVverket har i författning RTVFS 2008:2 fastställt avgiften till kronor. Avgiften ska betalas in i samband med ansökan. Riksgälden, insättningsgarantin Riksgälden ansvarar sedan 2008 för administrationen av insättningsgarantin och investerarskyddet. Dessa två ersättningssystem finansieras genom avgifter från de institut banker, kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag som omfattas av systemen. Insättningsgarantin gäller endast när en bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett värdepappersbolag har försatts i konkurs. Ersättningen är maximalt kronor per kund och institut. Garantin omfattar de flesta typer av konton och skyddar alltså bl.a. pengar på transaktionskonton, vanliga sparkonton, skatteutjämningskonton och depåkonton. Innehav av värdepapper omfattas i stället av investerarskyddet, som fungerar på ett liknande sätt som insättningsgarantin. Kostnader för administrationen finansieras löpande med Riksgäldens förvaltningsanslag. Utgifterna för förvaltningen, anslagsutfallet, ska täckas genom att motsvarande belopp avskiljs från inbetalda avgifter och betalas in på statens centralkonto samt redovisas mot inkomsttitel. Det som kvarstår av avgifterna placeras på räntebärande konto i Riksgälden eller i skuldförbindelser utfärdade av staten. 131

132 2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET Socialstyrelsen Ansökningsavgifter Socialstyrelsen redovisar ansökningsavgifter för ansökan om legitimation och specialistkompetens inom hälso- och sjukvården med mera, förordningen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Avgifterna bestäms enligt avgiftsförordningens avgiftsklass 2 och 4. Avgift för blodverksamhet Socialstyrelsen beslutar om tillstånd till verksamhet som rör insamling, kontroll, framställning, förvaring och distribution av blod och blodkomponenter avsedda att användas vid transfusion. Socialstyrelsen utövar tillsyn över verksamhet som anges i förra stycket. Den som ansöker om tillstånd till att bedriva blodverksamhet ska betala ansökningsavgift med kronor. Årsavgiften för sådant tillstånd tas ut av tillsynsmyndigheten med kronor enligt förordningen om blodsäkerhet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Myndigheten för samhällsskydd och beredskap redovisar inkomster som tas ut med stöd av lagen om brandfarliga och explosiva varor. Avgifterna tas ut halvårsvis, i efterskott, då även inbetalningen till inkomsttiteln görs. Statens jordbruksverk Statens jordbruksverk handlägger ärenden enligt växtförädlarrättslagen och enligt utsädesförordningen. Verket är även nationellt organ för EG:s växtförädlarrätt och EG:s gemensamma sortlista för lantbruks- och köksväxter. Verksamheten är anslagsfinansierad och intäkterna från avgifter för ansökan om växtförädlarrätt och för intagning i sortlistan samt årsavgifter förs direkt mot inkomsttitel 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter. Naturvårdsverket Enligt 7 kap. 9 förordningen om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken tas avgift ut för handläggning av anmälningar i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 av den 14 juni 2006 om transport av avfall. Avgiften är kronor och betalas till Naturvårdsverket enligt avgiftsklass 7 i 10 avgiftsförordningen. Enligt 7 kap. 10 förordningen om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken ska avgift betalas för prövning ansökan om dispens enligt 15 kap. 33 miljöbalken från förbud att dumpa avfall. Naturvårdsverket prövar dispensansökningarna. För avgiftens storlek gäller bestämmelserna i 10 avgiftsförordningen, varvid avgiftsklass 4 tillämpas. 132

133 2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET Kammarkollegiet Intäkterna avser avgifter vid verksamheterna stiftelserätt samt tolkar och översättare. Statens energimyndighet Kvotplikts- och förseningsavgifter enligt 5 kap. respektive 6 kap. 12 lagen om elcertifikat redovisas mot inkomsttiteln. Den som är kvotpliktig ska betala en kvotpliktsavgift om: han i sin deklaration enligt 4 kap. 9 2 eller 6 kap 7c första stycket angivit ett mindre antal elcertifikat än som omfattas av hans kvotplikt eller i annat fall, det antal elcertifikat som omfattas av kvotplikten enligt en deklaration enligt 4 kap. 9 eller 6 kap 7c första stycket inte kunnat annulleras på hans certifikatkonto. Avgiften beräknas per certifikat som enligt bestämmelserna i första stycket inte annullerats på hans certifikatkonto och uppgår till 150 procent av det volymvägda medelvärdet av certifikatpriset under perioden från och med den 1 april beräkningsåret till och med den 31 mars följande år. De kvotpliktsavgifter som belöper på åren 2004 och 2005 ska inte överstiga 175 respektive 240 kronor per certifikat. Om den som är deklarationsskyldig enligt 4 kap. 9 eller 6 kap 7c första stycket inte lämnar deklaration i rätt tid, ska han betala förseningsavgift med kronor till staten enligt 6 kap. 12. Myndigheten för yrkeshögskolan Myndigheten för yrkeshögskolan redovisar enligt sin instruktion avgifter från utbildningsanordnare som bedriver kvalificerad yrkesutbildning som uppdragsutbildning. Avgiftsnivåerna är: för studiedokumentation och administration med kronor per utbildningsintag. tillsyn och uppföljning avseende uppdragsutbildning som endast i mindre omfattning är integrerad i annan kvalificerad yrkesutbildning med kronor per ärende. Läkemedelsverket Blodverksamhet Ansvarsuppgifterna åläggs i lagen om blodsäkerhet och förordningen om blodsäkerhet (anslag 9:1, anslagspost 1). Läkemedelsverket beslutar om tillstånd till verksamhet som rör insamling och kontroll av blod och blodkomponenter avsedda att användas vid läkemedelstillverkning. Läkemedelsverket utövar tillsyn över verksamhet som anges i första stycket. Den som ansöker om tillstånd för att bedriva 133

134 2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET blodverksamhet ska betala ansökningsavgift med kronor. Årsavgift för sådant tillstånd tas ut av tillståndsmyndigheten med kronor. Vävnads- och cellverksamhet Ansvarsuppgifterna åläggs i lagen om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler (anslag 9:1, anslagspost 1). Läkemedelsverket beslutar om tillstånd till att bedriva verksamhet vid en vävnadsinrättning som rör hantering av mänskliga vävnader eller celler avsedda för tillverkning av läkemedel avsedda för användning på människor. Läkemedelsverket beslutar också om de villkor som i det enskilda fallet ska gälla för sådan verksamhet. Läkemedelsverket utövar tillsyn över verksamhet som anges i första stycket. Den som ansöker om tillstånd att bedriva en vävnadsinrättning enligt lagen om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler ska betala ansökningsavgift med kronor. Årsavgift för sådant tillstånd tas ut av tillståndsmyndigheten med kronor. Förordning (1998:1513) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvården. Lag (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor. Förordning (1995:1296) om vissa avgifter på elområdet. Lag (2003:113) om elcertifikat. Elberedskapslag (1997:288). Ellag (1997:857). Elinstallatörsförordning (1990:806) Förordning (1993:1068) om elektrisk materiel ELSÄK -FS 2001:1 ELSÄK-FS 2000:1 Förordning (2007:383) om gränsöverskridande transporter av avfall Stiftelseförordning (1995:1280). Förordning (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Avgiftsförordning (1992:191). Avfallsförordning (2001:1063). Lag (1995:1571) om insättningsgaranti Lag (1999:158) om investerarskydd. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 av den 14 juni 2006 om transport av avfall. Lag (2006:496) om blodsäkerhet Förordning (2006:497) om blodsäkerhet. Lag (2008:414) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler 134

135 2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET Växtförädlarrättslag (1997:306). Utsädesförordning (2000:1330). Förordning med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan (2009:279). Sprängämnesinspektionens författningssamling: Föreskrift (SÄIFS 1999:4) om avgifter för inspektionens verksamhet. Radio- och TV-lag (1996:844). Förordning (2007:1285) med bemyndigande för Radio- och TV-verket att meddela vissa verkställighetsföreskrifter. Radio- och TV-verkets föreskrifter (RTVFS 2008:2) om avgiften vid ansökan om tillstånd att sända TV-program. Regleringsbrev för aktuellt år avseende Riksgälden Registreringsavgift till Fastighetsmäklarnämnden Inkomsterna redovisas av Fastighetsmäklarnämnden. Fastighetsmäklarnämnden är förvaltningsmyndighet för frågor om registrering, tillsyn och disciplinära åtgärder som rör fastighetsmäklare. Fastighetsmäklarnämnden ska därutöver informera om bl.a. god fastighetsmäklarsed. För prövning av en ansökan om registrering uttas enligt 3 fastighetsmäklarförordningen en avgift enligt 9 14 avgiftsförordningen, varvid avgiftsklass 4 tillämpas (för närvarande kronor). Enligt 4 fastighetsmäklarförordningen ska den som är registrerad som fastighetsmäklare från och med kalenderåret efter registreringsåret betala en årlig avgift med kronor. Ansökningsavgiften ska betalas vid ansökan. Ansökningen avvisas om avgiften inte betalas. Årsavgiften aviseras av Fastighetsmäklarnämnden i början av kalenderåret. Nämnden återkallar registreringen för den mäklare som inte betalar avgiften. Avgifterna betalas in till Fastighetsmäklarnämnden. Fastighetsmäklarlag (1995:400). Fastighetsmäklarförordning (1995:1028). Förordning (2009:606) med instruktion för Fastighetsmäklarnämnden. Avgiftsförordning (1992:191). Kammarkollegiets författningssamling: Fastighetsmäklarnämndens föreskrifter (KAMFS 2008:8) om krav för registrering som fastighetsmäklare. Fastighetsmäklarnämndens föreskrifter (KAMFS 2008:9) om underrättelse om tillfällig verksamhet som fastighetsmäklare. 135

136 2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET Fastighetsmäklarnämndens föreskrifter (KAMFS 2008:10) om den årliga registreringsavgiften. Fastighetsmäklarnämndens föreskrifter (KAMFS 2008:10) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Avgifter vid statens internbank i Riksgälden Inkomsterna redovisas av Riksgälden. Riksgäldens avgifter i statens internbank ska föras till denna inkomsttitel. Regleringsbrev för aktuellt år avseende Riksgäldkontoret Avgifter för årlig revision Inkomsterna redovisas av Riksrevisionen. Riksrevisionen är anslagsfinansierad, men ska ta ut avgifter för årlig revision. Inkomsterna från avgifterna tillförs statens centralkonto i Riksbanken och redovisas mot inkomsttitel på statsbudgeten i enlighet med 16 lagen om revision av statlig verksamhet m.m. Riksrevisionen ska i enlighet med vad som närmare föreskrivs i 3 (med hänvisning till 5 ) nämnda lag granska bland annat årsredovisningen för staten, Regeringskansliet och förvaltningsmyndigheter under regeringen. Följande granskningar är enligt 14 nämnda lag avgiftsbelagda: årlig revision enligt 5 nämnda lag, revision i de fall som avses i 9 kap. 8 tredje stycket aktiebolagslagen och 4 kap. 1 fjärde stycket i stiftelselagen. Riksrevisionen fastställer årligen timtaxornas nivå, inom den i lagrummet angivna ramen, så att kravet på full kostnadstäckning kan uppnås. Lag (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. Lag (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen. Lag (1996:1059) om statsbudgeten. Regeringsformen (1974:152) Aktiebolagslag (2005:551). Stiftelselag (1994:1220). 136

137 2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET 2559 Avgifter för etikprövning av forskning Inkomsterna redovisas av Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala. Avgifter för etikprövning av forskning tas ut enligt bilaga 2 förordning om etikprövning av forskning som avser människor. Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor. Förordning (2003:615) om etikprövning av forskning som avser människor Efterbevaknings- och tillsynsavgifter Inkomsterna redovisas av Domstolsverket. Efterbevakningsavgifter i konkurs definieras i 9 kap. 20 konkurslagen. Avgiftens storlek är 3 procent av prisbasbeloppet enligt lagen om allmän försäkring och betalning görs i förskott, enligt föreskrifter (DVFS 2005:3) om betalning av avgift, till gemensamma plus- och bankgiro för konkursavgifter. Tillsynsavgifter fastställs enligt reglerna i förordningen om tillsynsavgift i konkurs. Avgiften som tas ut i utdelningskonkurser är 5 procent av förvaltararvode upp till kronor och 2 procent på den del som överstiger kronor. Konkursförvaltaren svarar för betalning av tillsynsavgifter till ovannämnda plus- och bankgiro. Betalning görs så snart förvaltararvodet är fastställt och konkursen är avslutad. Under denna inkomsttitel redovisas även kungörande- och kallelseavgifter. Avgift för kungörande i konkurs och företagsrekonstruktion fastställs i förordning om avgifter vid de allmänna domstolarna. Kungörandeavgift i konkursärenden ska betalas av konkursboet. Konkursförvaltaren svarar för betalning av avgiften när konkursen är avslutad. Avgift för kungörande i ärenden om företagsrekonstruktion betalas av gäldenären i förskott, till gemensamma plus- och bankgiro för konkurskostnader och avgifter (DVFS 2005:4). Kallelseavgiften i konkurs fastställs av Domstolsverket (DVFS 2005:3 3) och ska betalas av konkursboet. Konkursförvaltaren svarar för betalning av avgiften till gemensamma plus- och bankgiro för konkurskostnader och avgifter. Konkurslag (1987:672). Förordning (1979:972) om tillsynsavgift i konkurs. Lag (1962:381) om allmän försäkring. Förordning (1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna. Lag (1996:764) om företagsrekonstruktion. 137

138 2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET Domstolsverkets författningssamling: Domstolsverkets föreskrifter om redovisning av konkurskostnader och betalning av konkursavgifter m.m. (DVFS 2005:3). Domstolsverkets föreskrifter om betalning av avgift enligt 3 kap. 11 första stycket 5 lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion (DVFS 2005:4) Försäljningsinkomster 2624 Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter Inkomsterna redovisas av Transportstyrelsen. Felparkeringsavgift tas ut då parkeringsanmärkning enligt lag om felparkeringsavgift utfärdats. Avgiftens storlek är kronor. Betalas inte felparkeringsavgiften efter erinran åläggs fordonsägaren att betala anmärkningen. Härvid höjs avgiften med 150 kronor. Om inte heller den förhöjda avgiften betalas in överlämnas ärendet för indrivning. Redovisning av influtna medel sker två gånger per månad till respektive kommun varvid statsverkets kostnader, 53 kronor per ärende samt tre fjärdedelar av det belopp som svarar mot avgiftshöjningen avdrages. Transportstyrelsen får för sina kostnader avräkna 14 kronor per ärende. Titelns netto utgörs således av influtna felparkeringsavgifter från kommuner utan kommunal trafikövervakning, statsverkets kostnader (53 kronor per ärende) minus Transportstyrelsens avräkning från övriga kommuner samt tre fjärdedelar av det belopp som svarar mot avgiftshöjningen. I Regleringsbrevet för budgetåret 2010 avseende Transportstyrelsen får Transportstyrelsen i år för att täcka sina kostnader för utlandsregistrerade fordon avräkna 140 kronor för varje redovisad felparkeringsavgift. Resterande del av statens intäkter ska kvartalsvis föras till inkomsttitel 2624 Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter. Lag (1976:206;) om felparkeringsavgift. Förordning (1976:1128) om felparkeringsavgift. Trafiksäkerhetsverkets författningssamling: Trafiksäkerhetsverkets regler (1981:32) om betalning av felparkeringsavgift. Rikspolisstyrelsens författningssamling: Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (RPSFS 2000:44, FAP 695-1) om felparkeringsavgift. 138

139 2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET 2627 Offentlig lagring, försäljningsintäkter Inkomsterna redovisas av Statens jordbruksverk. Sverige köper genom Statens jordbruksverk upp, lagrar och säljer jordbruksprodukter såsom spannmål, skummjölksprodukter, nötkött, socker och smör åt EU om vissa förutsättningar är uppfyllda (offentlig lagring). Inkomsterna avser intäkter från försäljning av varor som lagrats offentligt. Lag (1994:1710) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter. Förordning (1999:1148) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter Böter m.m Restavgifter och dröjsmålsavgifter Inkomsterna redovisas av Transportstyrelsen, Kronofogdemyndigheten, Finansinspektionen samt Skatteverket och Tullverket. Dröjsmålsavgiften ersatte i januari 1993 det tidigare systemet med restavgifter. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om skatt, avgift eller ränta som förfallit till betalning före den 1 februari Det är i huvudsak Transportstyrelsen i egenskap av uppbördsmyndighet som redovisar på denna inkomsttitel. Kronofogdemyndigheten och Finansinspektionen redovisar också inkomster på denna titel. Skatteverket och Tullverket redovisar istället numera räntekostnader enligt skattebetalningslagen, se inkomsttitel 2397 Räntor på skattekonton m.m., netto. Enligt lagen om dröjsmålsavgift tas dröjsmålsavgift ut med: två procent på belopp som betalas före utgången av den månad då beloppet skulle ha betalats (förfallomånaden), fyra procent på belopp som betalas under första månaden efter förfallomånaden, sex procent på belopp som betalas under andra månaden efter förfallomånaden, sex procent, med tillägg av en procentenhet för varje påbörjad ytterligare månad, på belopp som betalas efter andra månaden efter förfallomånaden och två procent på belopp som betalas inom tio dagar från den dag då beloppet skulle ha betalats. Dröjsmålsavgiften är minst 100 kronor. Om det ursprungligen obetalda beloppet är mindre än 100 kronor, får dröjsmålsavgift dock endast tas ut med motsvarande belopp. Transportstyrelsen Transportstyrelsen tar enligt 5 kap. 17 vägtrafikskattelagen ut dröjsmålsavgift för varje fordon där vägtrafikskatt inte betalas inom den tid och i den ordning som har 139

140 2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET bestämts enligt denna lag. Dröjsmålsavgift tas också ut om vägavgiften enligt lagen om vägavgift för vissa tunga fordon inte betalas inom den tid och i den ordning som har bestämts enligt denna lag. Kronofogdemyndigheten Kronofogdemyndigheten tar ut dröjsmålsavgifter på bl.a. vägtrafikskatt och vägavgift som lämnats för indrivning. Dessutom tas dröjsmålsavgift ut för skatter t.ex. källskatt, mervärdesskatt och kvarstående skatt som skulle ha betalats innan skattebetalningslagen trädde ikraft. För dessa skatter tillämpas de regler och föreskrifter som gällde vid den aktuella tidpunkten. Finansinspektionen Finansinspektionen beslutar om uttag av särskild avgift enligt lagen om handel med finansiella instrument (i samband med så kallad flaggning) och lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument, vid underlåtelse att göra anmälan inom föreskriven tid. Finansinspektionen fakturerar avgiften efter att beslut har tagits om att avgift ska tas ut och om avgiftens storlek. Finansinspektionen beslutar även om avgift angående försenad inrapportering enligt försäkringsrörelselagen, lagen om investeringsfonder, lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om särskild tillsyn över finansiella konglomerat, lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar och lagen om värdepappersmarknaden. Förseningsavgiften bestäms utifrån bolagets balansomslutning och kan enligt lag uppgå till högst kronor. Avgiften faktureras när beslut vunnit laga kraft. Avgiften tillfaller staten och redovisas på denna inkomsttitel. Skatteverket Skatteverket får medge befrielse helt eller delvis från skyldighet att betala dröjsmålsavgift, om det finns särskilda skäl. För skatter som avser inkomstår 1998 och senare har dröjsmålsavgiften ersatts med räntekostnader enligt skattebetalningslagen. Skatteverket kommer därför att i princip upphöra att redovisa på denna inkomsttitel. Tullverket Från och med den 1 januari 2000 debiterar Tullverket ränta enligt skattebetalningslagen vid försenad betalning av tullräkning. Skattebetalningslag (1997:483). Lag (1997:484) om dröjsmålsavgift. Lag (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter. Vägtrafikskattelag (2006:227). 140

141 2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET Lag (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon. Lag (1972:435) om överlastavgift. Lag (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument. Lag (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. Försäkringsrörelselag (1982:713). Lag (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument. Tullag (2000:1281). Lag (1991:980) om handel med finansiella instrument Lag (2004:46) om investeringsfonder Lag (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat Lag (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar Lag (2007:528) om värdepappersmarknaden Skatteverkets meddelanden: Riksskatteverkets rekommendationer m.m. om dröjsmålsavgift på fordonsskatt, överlastavgift och saluvagnsskatt. Riksskatteverkets rekommendationer m.m. om återbetalning och avräkning av fordonsskatt (RSV Sv 1996:2). Tullverkets författningssamling: Tullverkets föreskrifter och allmänna råd (TFS 2000:20) om tullförfaranden m.m. (tullordning) Bötesmedel Inkomsterna redovisas av Polisorganisationen, Kronofogdemyndigheten, Finansinspektionen, Radio- och TV-verket, Tullverket och Skatteverket. På denna inkomsttitel redovisar främst Polisorganisationen. Kronofogdemyndigheten svarar för indrivningen av de bötesmedel som inte betalas till Polisorganisationen eller någon av de andra myndigheterna under denna titel. De övriga myndigheterna står för en mycket begränsad del av dessa inkomster. Enligt 25 kap. brottsbalken ska böter dömas ut i dagsböter, penningböter eller normerade böter. Dagsböter ska bestämmas till ett antal av minst 30 och högst 150, beroende på hur allvarligt brottet anses vara. Är bötesstraffet gemensamt för flera brott kan det högsta antalet dagsböter uppgå till 200. Varje dagsbot fastställs till ett visst belopp där det lägsta beloppet är 50 kronor och högsta belopp är kronor. Dagsböternas belopp räknas fram på grundval av den dömdes ekonomiska förhållanden. Penningböter döms ut i bestämt belopp, vilket ska ske till lägst 200 kronor och högst kronor. Om penningböter döms ut som gemensam påföljd för flera brott får beloppet bestämmas till högst kronor. 141

142 2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET Normerade böter döms ut i bestämt belopp, som beräknas efter en särskild beräkningsgrund när så är föreskrivet för aktuellt brott. Lägsta bötesbeloppet är 100 kronor. Bestämmelser om böter finns i bötesverkställighetslagen och gäller även viten och sådan särskild rättsverkan av brott som innefattar betalningsskyldighet. Böter, viten och belopp vid särskild rättsverkan tillfaller staten om inte annat är föreskrivet. Böter utdöms av domstol. Vissa mindre allvarliga brott behöver inte behandlas i domstol utan kan behandlas genom förenklat förfarande genom utfärdande av strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot. Strafföreläggande kan utfärdas av allmän åklagare eller tullåklagare och föreläggande av ordningsbot av polisman, tulltjänsteman, åklagare eller tjänsteman vid kustbevakningen. Bestämmelser om strafförelägganden och föreläggande av ordningsbot finns i 48 kap. rättegångsbalken samt i strafföreläggandekungörelsen respektive ordningsbotskungörelsen. Riksåklagaren företar, i samråd med Rikspolisstyrelsen (RPS) urval, av de brott för vilka ordningsbot ska bestämmas och bestämmer de belopp, som ska tas upp som ordningsbot. Bestämmelser om böter, som föreläggs av Tullverket, återfinns i lagen om straff för smuggling, i tullagen samt i tullförordningen. Bestämmelser om böter som föreläggs av Kustbevakningen återfinns i sjötrafikförordningen och i lagen om transport av farligt gods. Polisorganisationen Polisorganisationen är en uppbördsmyndighet. Uppbörd startar så snart Polisorganisationen erhållit information om avgjort mål i domstol, utfärdat strafföreläggandet och utfärdat föreläggande av ordningsbot. Redovisning av böter sker detaljerat för olika bötesslag och till aktuella mottagare. Inkomster, utestående fordringar och skulder med mera redovisas periodvis i Polisorganisationens räkenskaper. Utbetalningar av influtna bötesmedel till andra än staten sker av Polisorganisationen. Inbetalningar av böter överförs löpande till staten. I uppbördsprocessen bevakas varje ärende. Sker inte betalning enligt meddelad tidsfrist sänds en betalningsuppmaning till gäldenären. Bestämmelser om uppbörd finns i bötesverkställighetslagen och i bötesverkställighetsförordningen. Kronofogdemyndigheten Kvarstår betalningsskyldigheten efter förfallodagen lämnas begäran om indrivning till Kronofogdemyndigheten. Begäran om indrivning regleras i lagen om indrivning av statliga fordringar och indrivningsförordningen. Den 1 januari 2010 träder lag om erkännande och verkställlighet av bötesstraff inom Europeiska unionen i kraft. I den nya lagen framgår att Kronofogdemyndigheten kan verkställa bötesstraff som meddelats i en annan medlemsstat inom Europeiska unionen av domstol eller av annan myndighet. 142

143 2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET Kronofogdemyndigheten ska pröva om bötesstraffet ska erkännas och verkställas i Sverige. Enligt 16 ska indrivet belopp tillfalla staten. Finansinspektionen Enligt försäkringsrörelselagen, lagen om investeringsfonder, lagen om bank- och finansieringsrörelse och lagen om värdepappersmarknaden kan Finansinspektionen besluta att ett finansiellt företag som meddelats anmärkning eller varning åläggs betala en straffavgift. Samma sak gäller i samband med erinran mot emittent. I lagstiftningen regleras lägsta och högsta avgift. När avgiften bestäms ska särskild hänsyn tas till hur allvarlig den överträdelse är som föranlett anmärkningen eller varningen och hur länge överträdelsen pågått. Avgiften faktureras när beslut vunnit laga kraft. Avgiften tillfaller staten och redovisas på denna inkomsttitel. Radio- och TV-verket Radio- och TV-verket rapporterar från och med 2003 in avgifter enligt radio- och TV-lagen under denna inkomsttitel. Sedan den 1 februari 2003 gäller två nya bestämmelser i radio- och TV-lagen, 10 kap. 6 a och 6 b. Enligt 6 a ska särskild avgift betalas till Radio- och TV-verket inom trettio dagar efter det att domen vunnit laga kraft och enligt 6 b ska verket lämna obetald avgift för indrivning. Brottsbalk (1962:700). Bötesverkställighetslag (1979:189). Bötesverkställighetsförordning (1979:197). Lag (1994:419) om brottsofferfond. Förordning (1994:426) om brottsofferfond. Rättegångsbalk (1942:740). Strafföreläggandekungörelse (1970:60). Ordningsbotskungörelse (1968:199). Riksåklagarens föreskrifter (1999:178) om ordningsbot för vissa brott. Lag (2000:1225) om straff för smuggling. Tullag (2000:1281). Tullförordning (2000:1306). Sjötrafikförordning (1986:300). Lag (2006:263) om transport av farligt gods. Lag (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Indrivningsförordning (1993:1229). Lag (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. Försäkringsrörelselag (1982:713). Radio- och TV-lag (1996:844). Avgiftsförordning (1992:191). 143

144 2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET Lag (2004:46) om investeringsfonder. Lag (2007:528) om värdepappersmarknaden. Lag (2009:1427) om erkännande och verkställlighet av bötesstraff inom Europeiska unionen. ESV:s föreskrifter och allmänna råd till avgiftsförordningen. Skatteverkets föreskrifter och meddelande Vattenföroreningsavgift m.m. Inkomsterna redovisas av Kustbevakningen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Vattenföroreningsavgift Inkomsterna uppbärs och redovisas av Kustbevakningen. I syfte att motverka otillåtna utsläpp av olja och andra skadliga ämnen från fartyg finns en ekonomisk sanktion, en vattenföroreningsavgift, som ska tas ut när något av utsläppsförbuden överträds. Avgiftens storlek bestäms av Kustbevakningen med hänsyn till utsläppets omfattning och fartygets storlek enligt särskild tabell. Vattenföroreningsavgiften ska påföras den fysiska eller juridiska person som är fartygets ägare eller redare. Oljeskadeersättningar Inkomsterna redovisas av Kustbevakningen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Kustbevakningen redovisar inkomster från oljeskadeersättningar enligt 10 kap. sjölagen. Enligt sjölagen svarar en fartygsägare för den oljeskada som utsläpp av så kallad beständig olja åstadkommer. Staten, oftast företrädd av Kustbevakningen, anses i sjölagens mening som skadelidande för de kostnader myndigheten åsamkats vid insats av fartyg, flyg och personal under en miljöräddningsoperation. Kustbevakningen kräver fartygsägaren, eller hans försäkringsgivare, på ersättning. Bestämmelserna bygger på internationella konventioner som Sverige har anslutit sig till. Även Myndigheten för samhällsskydd och beredskap redovisar inkomster från oljeskadeersättning enligt 10 kap. sjölagen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ersätter kommunen för deras kostnader för oljesanering. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap övertar kommunens krav på skadevållaren. Inbetalningen från skadevållaren redovisas/betalas till inkomsttiteln. Lag (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg. Förordning (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg. Sjölag (1994:1009) 144

145 2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET 2714 Sanktionsavgifter m.m. Inkomsterna redovisas av länsstyrelserna, Fiskeriverket, Konkurrensverket, Kronofogdemyndigheten, Migrationsverket, Naturvårdsverket, Skatteverket, Statens energimyndighet, Socialstyrelsen, Statens jordbruksverk, Transportstyrelsen och Tullverket. Avgift enligt arbetsmiljölagen Inkomsterna redovisas av länsstyrelserna. Arbetsmiljöverket förlägger sanktionsavgifter enligt 8 kap arbetsmiljölagen samt enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS). Sanktionsavgifterna gäller t.ex. rivning av asbest utan tillstånd eller användande av trycksatt anordning som inte genomgått föreskriven besiktning. Arbetsmiljöverkets avgiftsföreläggande lämnas till länsstyrelsen för åtgärder för att få sanktionsavgifterna inbetalda. Konkurrensskadeavgifter Inkomsterna redovisas av Konkurrensverket. Enligt 3 kap. 5 konkurrenslagen får Stockholms tingsrätt på talan av Konkurrensverket besluta att ett företag ska betala en särskild avgift (konkurrensskadeavgift), om företaget eller någon som handlar på företagets vägnar uppsåtligen eller av oaktsamhet har överträtt något av förbuden i lagen. Istället för att väcka talan om konkurrensskadeavgift får Konkurrensverket, enligt 3 kap. 16 konkurrenslagen, förelägga ett företag att betala en sådan avgift. Konkurrensskadeavgift får inte överstiga tio procent av företagets omsättning föregående räkenskapsår. Avgiften tillfaller staten. Enligt 3 kap. 22 konkurrenslagen ska konkurrensskadeavgift betalas till Konkurrensverket inom trettio dagar efter det att domen vunnit laga kraft eller avgiftsföreläggandet godkändes, eller den längre tid som anges i domen eller föreläggandet. Straffavgifter Inkomsterna redovisas av Statens energimyndighet. Utdömda viten med anledning av förelägganden enligt 16 fjärrvärmelagen, lagen om beredskapslagring av olja och kol eller lagen om försörjningsberedskap på naturgasområdet, samt enligt 6 kap. 2, 3, 7, 9, 10 och 10a lagen om elcertifikat samt förseningsavgifter enligt 12 kap. 8 ellagen ska levereras in i anslutning till uppbörd och redovisas på denna inkomsttitel. 145

146 2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET Överlastavgift Inkomsterna redovisas av Transportstyrelsen. Enligt lag om överlastavgift tar Transportstyrelsen ut överlastavgift som löpande redovisas till staten. Överlastavgift tas ut när en lastbil, en buss, en tung terrängvagn, som är konstruerad för en högsta hastighet som överstiger 30 km/tim, eller en släpvagn, som dras av en sådan tung terrängvagn eller av bil, eller av motorredskap klass I, framförs på väg med högre axeltryck, boggitryck, trippelaxeltryck eller bruttovikt än vad som är tillåtet. Har högsta tillåtna axeltryck, boggitryck eller trippelaxeltryck överskridits, avrundas överlasten för varje axel, boggi eller trippelaxel till närmast lägre, hela hundratal kilogram. Vidare dras för varje axel av kilogram. För återstående överlast (avgiftspliktig överlast) tas överlastavgift ut med ett grundbelopp om kronor samt därutöver med ett belopp beräknat för varje axel, boggi eller trippelaxel enligt nedanstående tabell: Del av överlasten Överlastavgift kg 400 kr per 100 kg kg 600 kr per 100 kg kg 800 kr per 100 kg och därutöver kr per 100 kg Kreditering av förverkade säkerheter m.m. Inkomsterna redovisas av Statens jordbruksverk. Säkerheter som förverkas, i enlighet med bestämmelserna i Kommissionens förordning (EEG nr 2220/85) om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med säkerheter för jordbruksprodukter, och inte med automatik ska tillfalla EU, ska inlevereras på inkomsttiteln. Vad gäller krav av felaktigt utbetalda stöd m.m. som regleras i Rådets förordning (EG nr 1290/05) ska 20 procent redovisas på inkomsttitel samt 80 procent redovisas som nettointäkt på berörd anslagspost. Vad gäller tvärvillkor som regleras i Rådets förordning (EG nr 1782/03) ska 25 procent redovisas på inkomsttitel samt 75 procent som nettointäkt på berörd anslagspost. Transporttillägg Inkomsterna redovisas av Tullverket. Från och med den 1 juli 1998 har Tullverket befogenhet att utföra punktskattekontroller av transporter med mera av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter. Transporttillägg ska påföras om det vid dessa punktskattekontroller 146

147 2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET konstateras att säkerhet inte har ställts på föreskrivet sätt, att ledsagardokument eller bevis på ställd säkerhet inte medföljer transporten på föreskrivet sätt eller att anmälningsskyldighet eller skyldighet att ställa säkerhet inte iakttagits. Transporttillägget är 20 procent av de punktskatter som belöper på eller kan antas belöpa på de varor för vilka bestämmelserna gäller. Skatteverket ska besluta om skatt och transporttillägg vid införsel för personligt bruk. Sanktionsavgifter vid överskridande av förbudet mot märkt dieselolja Inkomsterna redovisas av Skatteverket och Kronofogdemyndigheten. En särskild avgift tas ut för motordrivet fordon och båt vars bränsletank innehåller oljeprodukter i strid mot 2 kap. 9 lagen om skatt på energi (LSE). Avgiften är kronor för personbil och båt. För lastbilar, bussar, traktorer och tunga terrängvagnar som är registrerade i vägtrafikregistret varierar avgiften normalt mellan kronor och kronor beroende på fordonets skattevikt, det vill säga den vikt som ligger till grund för beräkning av fordonsskatten. För andra motordrivna fordon är avgiften kronor. Avgiften tas ut vid varje tillfälle som bränsletank påträffas med oljeprodukt i strid mot 2 kap. 9 LSE. Har avgift påförts någon och ska sådan avgift påföras honom för ytterligare tillfälle inom ett år från det tidigare tillfället, tas avgiften ut med en och en halv gånger det belopp som ska påföras. Avgift enligt socialtjänstlagen m.m. Inkomsterna redovisas av Socialstyrelsen. En kommun, som underlåter att utan oskäligt dröjsmål tillhandahålla bistånd enligt 4 kap. 1 som någon är berättigad till enligt en domstols avgörande eller enligt kommunens beslut, ska åläggas att betala en särskild avgift enligt 16 kap. 6 a socialtjänstlagen. En kommun eller ett landsting ska av samma skäl som ovan betala särskild avgift enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (28 a ). Särskild avgift enligt utlänningslagen Inkomsterna redovisas av Migrationsverket. En transportör som inte fullgjort sin kontrollskyldighet ska betala en särskild avgift, om beslut om avvisning meddelats på grund av att utlänningen saknar pass m.m. 147

148 2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET Avgifter enligt lagen om handel med utsläppsrätter Inkomsterna redovisas av Naturvårdsverket. En verksamhetsutövare som inte fullgör sin skyldighet enligt 5 kap 1 lagen om handel med utsläppsrätter (handelslagen) att lämna en verifierad utsläppsrapport ska enligt 8 kap. 5a samma lag till staten betala en avgift på kronor. En verksamhetsutövare som inte fullgör sin skyldighet enligt 6 kap. 1 handelslagen att överlämna utsläppsrätter motsvarande föregående års utsläpp av koldioxid ska under handelsperioden enligt 8 kap. 6 samma lag till staten betala en avgift motsvarande 40 euro per saknad utsläppsrätt. Under handelsperioden är samma avgift höjd till 100 euro per saknad utsläppsrätt. Sanktionsavgifter vid Fiskeriverket Inkomsterna redovisas av Fiskeriverket. Inkomsterna avser avgift som tas ut om den som bedriver yrkesmässigt fiske eller annat fiske i näringsverksamhet bryter mot någon föreskrift eller EG-förordning som avses i 50 a i Fiskelagen och punkt 3 i bilagan till förordning om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Sanktionsavgift tas ut enligt en särskild taxa om lägst och högst kronor. Beslutsfattande myndighet för sanktionsavgifter inom fiskets område är Fiskeriverket. Dessa beslut är överklagningsbara och kan överklagas till länsrätten. Avgiften tillfaller staten och skatt betalas till Kammarkollegiet enligt särskild betalningsuppmaning från dem efter det att beslutet vunnit laga kraft. Fiskeriverket kan i samband med påförande av sanktionsavgift besluta att dra in yrkesfiskelicenser och fartygstillstånd på begränsad tid (från två veckor till sex månader). Detta gäller vid allvarliga överträdelser eller vid minst tre upprepade överträdelser som sanktionerats under loppet av ett par år. Arbetsmiljölag (1977:1160). Ellag (1997:857). Fjärrvärmelag (2008:263). Lag (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol. Lag (1985:635) om försörjningsberedskap på naturgasområdet. SFS 2008:899 upphävd Lag (2003:113) om elcertifikat. Lag (1972:435) om överlastavgift. Kommissionens förordning (EEG) nr 2220/85 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med säkerheter för jordbruksprodukter. Rådets förordning (EG) 1290/05 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 148

149 2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET Rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare. Lag (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter. Förordning (1998:518) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter. Lag (1994:1563) om tobaksskatt. Lag (1994:1564) om alkoholskatt. Lag (1994:1776) om skatt på energi. Socialtjänstlag (2001:453). Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Utlänningslag (2005:716). Plan- och bygglag (1987:10). Lag (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. Fiskelag (1993:787). Förordning (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Regleringsbrev för aktuellt år avseende Fiskeriverket. Skatteverkets föreskrifter och rekommendationer: föreskrifter om inbetalning av överlastavgift (RSFS 1990:7) rekommendationer m.m. om överlastavgift (EKV Sv 1994:5). Skatteverkets föreskrifter (RSFS 1996:14) om inbetalning av särskild avgift enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi Kontrollavgifter vid särskild skattekontroll Inkomsterna redovisas av Skatteverket. Lag (1998:514) om särskild skattekontroll av torg- och marknadshandel m.m. Lag (2006:575) om särskild skattekontroll i vissa branscher Övriga inkomster av statens verksamhet 2811 Övriga inkomster Inkomsterna redovisas av ett femtiotal myndigheter. På denna inkomsttitel redovisas tillfälliga inkomster samt andra inkomster, som ej är hänförliga till annan inkomsttitel i statsbudgeten. Samtliga myndigheter är behöriga att redovisa på denna inkomsttitel med unika undertitlar enligt bilaga. Om det inte särskilt föreskrivs att en viss undertitel ska användas så redovisas inkomsterna på undertitel Övriga inkomster/respektive myndighet. 149

150 2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET Post- och Telestyrelsen (PTS) Auktionsinkomster När det råder konkurrens om spektrumtillstånd är det PTS policy att i första hand använda auktion som tilldelningsmetod. Syftet med auktioner är en effektiv tilldelning genom att den som värderar spektrum högst ska kunna vinna tillstånd. Möjligheten att använda auktion som tilldelningsmetod infördes genom lagen om elektronisk kommunikation 2003, och sedan dess har PTS använt auktioner i alla större tilldelningsärenden. Auktionsinkomster skall redovisas mot inkomsttitel. Övriga inkomster PTS har enligt postlagen i uppdrag att hantera brev som en postoperatör inte kunnat dela ut till adressaten, s.k. obeställbara brev. PTS har i uppgift att öppna obeställbara brev och med ledning av innehållet om möjligt skicka tillbaka det till avsändaren. I vissa fall kan PTS med ledning av uppgifter i försändelsen identifiera adressaten. Öppnade brev som PTS inte lyckas att identifiera avsändaren till, förvaras i två månader (lösenbelagda brev) eller fyra månader (övriga försändelser), varefter de förstörs. För det fall ett öppnat brev innehåller pengar som vid förvaringstidens utgång utfallit staten ska dessa redovisas mot inkomsttitel. Lag (2003:389) om elektronisk kommunikation. Förordning (2003:396) om elektronisk kommunikation. Postlagen (1993:1684). Postförordningen (1993:1709). 150

151 3000 INKOMSTER AV FÖRSÅLD EGENDOM 3000 Inkomster av försåld egendom Med inkomster av försåld egendom menas realkapitalpåverkande inkomster, vilka staten erhåller i utbyte för en motprestation Inkomster av försålda byggnader och maskiner 3120 Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner 3125 Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter Inkomsterna redovisas av Fortifikationsverket. Fortifikationsverket ska leverera in återstående överskott av försäljningar med anledning av försvarsbesluten 1996, 2000 och Som sluttidpunkt för avräkningen mot statsverkets inkomsttitel räknas det datum då det sista objektet är avyttrat. Även eventuella överskott av andra försäljningar ska levereras in på denna inkomsttitel Övriga inkomster av markförsäljning 3211 Övriga inkomster av markförsäljning Skogsstyrelsen har behörighet att redovisa på denna inkomsttitel. Här redovisas, om inte regeringen beslutar annat, amortering av investeringslån i samband med försäljning av mark, skog, insjöar och underjordiska tillgångar Övriga inkomster av försåld egendom 3311 Inkomster av statens gruvegendom Inkomsterna består av delinbetalningar från försålda hel- och delägda statliga gruvrättigheter. Inkomsterna redovisas av Kammarkollegiet. Enligt beslut av regeringen bevakar Kammarkollegiet statens kvarstående avtalsrättigheter avseende statens gruvegendom, vilket i huvudsak innebär att myndigheten ska uppbära köpeskilling för försålda gruvrättigheter. Köpeskilling ska erläggas när och om gruvdrift påbörjas Övriga inkomster av försåld egendom Inkomsterna redovisas av ett flertal myndigheter bland annat Kammarkollegiet, Lantmäteriet och Skogsstyrelsen. 151

152 3000 INKOMSTER AV FÖRSÅLD EGENDOM På denna inkomsttitel redovisas inkomster vid försäljning av övriga tillgångar, till exempel aktier. 152

153 4000 ÅTERBETALNING AV LÅN 4000 Återbetalning av lån Till återbetalning av lån räknas återbetalningar till statliga utlåningsorgan, som erhåller alla sina medel från staten och som inte har någon rätt att ta på sig skulder gentemot andra. Exkluderade är finansiella institutioner som tar emot insättningar eller inlåning. De flesta inkomsttitlar under 4000 återbetalning av lån beskrivs under 2300 Ränteinkomster eftersom såväl ränteinkomsterna som återbetalningarna härrör från samma utlåning. Alla inkomsttitlar är indelade i treställiga undertitlar. Undertitlarna är unika för varje myndighet. I vissa fall kan en myndighet ha flera undertitlar under samma inkomsttitel om olika typer av inkomster eller andra skäl motiverar att inkomsterna skiljs åt. I texten beskrivs de olika inkomster som förekommer på respektive inkomsttitel, men undertitlarna anges inte. Dessa förtecknas i stället i bilaga med angivande av behöriga myndigheter Återbetalning av näringslån 4120 Återbetalning av jordbrukslån 4123 Återbetalning av lån till fiskerinäringen Inkomsterna redovisas av Kammarkollegiet. Fiskerilånen förvaltas av länsstyrelserna, som kan ge upplysning om räntesatsen. Se inkomsttitel 2314 Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen Återbetalning av övriga näringslån 4131 Återbetalning av vattenkraftslån Inkomsterna redovisas av Kammarkollegiet. Se inkomsttitel Inga lån av denna typ finns kvar och inkomsttiteln används därför f.n. inte Återbetalning av lån avseende såddfinansiering Inkomsterna redovisas av Länsstyrelsen i Västerbottens län, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Länsstyrelsen i Jämtlands län och Länsstyrelsen i Västernorrlands län. Förordning (2008:762) om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation Förordning (2000:284) om stöd till kommersiell service 153

154 4000 ÅTERBETALNING AV LÅN 4136 Återbetalning av övriga näringslån, Kammarkollegiet Inkomsterna redovisas av Kammarkollegiet och länsstyrelserna. För följande lån ska räntor och återbetalningar redovisas under inkomsttitlarna 2322 och Kammarkollegiet Investeringslån till bokhandeln. Inkomsterna avser amorteringar. Ingen nyutlåning sker. Länsstyrelserna Lån för stöd till kommersiell service i glesbygd och lån för stöd till företag i glesbygder. Inkomsterna avser uppläggningsavgifter, aviseringsavgifter, räntor och amorteringar. På investeringslånen utgår ränta efter räntesats som med 4,25 procentenheter överstiger det vid varje tidpunkt gällande referensränta. På investerings- och avskrivningslånen utgår dessutom uppläggningsavgift med 200 kronor och aviseringsavgift med 15 kronor per lån. Förordning (1983:737) om avgift för administration av vissa statliga lån. Förordning (2000:283) om regionalt bidrag till företagsutveckling. Regeringsbeslut från Närings- och handelsdepartementet , N98/ Återbetalning av övriga näringslån, Statens jordbruksverk Inkomsterna redovisas av länsstyrelserna. För följande lån ska räntor redovisas under inkomsttitel 2323 och återbetalningar under inkomsttitel Lån med uppskjuten ränta. Räntan för lån med uppskjuten ränta beräknas efter bottenlåneräntan för bunden fastighetskredit vid utlåningstillfället Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier Inkomsterna redovisas av länsstyrelserna. Här redovisas återbetalning efter infriande av statliga garantier utfärdade före 1997 som inte förts till annan inkomsttitel. Hit förs också återvinningar efter infriande av garantier som utfärdats vid senare tidpunkt, men som utfärdats inom garantisystem som införts före 1997 och som ej efter särskild prövning flyttats över till det nya garantisystemet och som inte förs till annan inkomsttitel. Verksamheten har avslutats och inkomsttiteln används för närvarande inte. 154

155 4000 ÅTERBETALNING AV LÅN Garantiförordning (1997:1006). Riksgäldens föreskrifter (1997:1156) för tillämpningen av garantiförordningen (1997:1006). Regeringsbeslut avseende kreditgaranti för banklån till personal inom utrikesförvaltningen m.m., ändrat Regeringsbeslut avseende kreditgaranti för banklån till uppsagda anställda inom utrikesförvaltningen Återbetalning av lokaliseringslån Inkomsterna redovisas av Tillväxtverket. Återbetalning av landsbygdslån, lokaliserings- och regionala utvecklingslån ska tillföras denna inkomsttitel. Referensräntan amorteras fyra gånger per år enligt regeringsbeslut för anslag 19 A 2. Förordning (2000:279) om regionalt utvecklingsbidrag. Upphävd Förordning (2000:281) om regionalt transportbidrag. Förordning (2007:1155) med instruktion för Verket för näringslivsutveckling Återbetalning av studielån 4311 Återbetalning av statens lån för universitetsstudier Inkomsterna redovisas av Centrala studiestödsnämnden. Inga studielån givna ur statens fond för universitetsstudier finns längre kvar. Dock finns ett akademikerlån kvar. Från och med den 1 juli 1987 inbetalas räntor och amorteringar till Centrala studiestödsnämnden på vissa garantilån för studerande enligt förordningen (1987:283) om överförande av vissa uppgifter från Sveriges riksbank till Centrala studiestödsnämnden. Lånen löper med en räntesats som överstiger referensräntan med 0,5 procentenheter. Se inkomsttitel 2341 Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier och garantilån för studerande. Förordning (1987:283) om överförande av vissa uppgifter från Sveriges riksbank till Centrala studiestödsnämnden. 155

156 4000 ÅTERBETALNING AV LÅN 4312 Återbetalning av allmänna studielån Inkomsterna redovisas av Centrala studiestödsnämnden. Inkomsterna utgörs av amorteringar på äldre former av studielån givna ur allmänna studielånefonden. Se inkomsttitel 2342 Ränteinkomster på allmänna studielån Återbetalning av studiemedel Inkomsterna redovisas av Centrala studiestödsnämnden. Under denna titel redovisas inbetalade studiemedelsavgifter. Studiemedelsavgiften är den årliga återbetalningspliktiga delen (amorteringen) av studiemedlen och en omräkning av denna del genom det så kallade regleringstalet, som följer konsumentprisindex. Regleringstalets övre gräns, som fastställs av regeringen är 1,057 från och med år 1991 vilket innebär att den årliga avgiften såväl som skulden ökar med högst 5,7 procent per år. Regleringstalet 2009 var 0,9933, vilket innebär att skuld och avgift minskat. Även inkomster av återkrav av bidrag och återbetalningspliktiga studiemedel ingår. Från och med 1989 finansieras studielånen inte med anslag utan med lån i Riksgälden. Inbetalningarna på studielån av upplånat kapital redovisas därför till Riksgälden i stället för under denna titel. Detsamma gäller de nya studielån som infördes den 1 juli 2001 enligt den nya studiestödslagen. Studiestödsförordningen (2000:655). Studiestödslagen (1999:1395) Återbetalning av övriga lån 4516 Återbetalning av utgivna startlån och bidrag Inkomsterna redovisas av Arbetsförmedlingen. Då villkoren för erhållande av bidrag ej uppfyllts föreligger återbetalningsskyldighet, såvida ej särskilda omständigheter kan åberopas, bland annat inom de arbetsmarknadspolitiska stödformerna flyttningsbidrag och bidrag till näringshjälp. Återbetalning av lån och bidrag enligt äldre bestämmelser ska även tillgodoföras. Förordning (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Regleringsbrev för aktuellt år avseende Arbetsförmedlingen. 156

157 4000 ÅTERBETALNING AV LÅN 4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor Inkomsterna redovisas av Försvarsmakten, Polisorganisationen och Regeringskansliet. Inkomsterna avser ersättning för kostnader för svenska bevakningsstyrkor som ställts till FN:s förfogande. FN inbetalar som regel en gång per år ersättning för kostnader Återbetalning av övriga lån Inkomsterna redovisas av Fortifikationsverket, Kammarkollegiet, Statens energimyndighet, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) och Tillväxtverket. För följande lån ska räntor och återbetalningar redovisas under inkomsttiteln 2394 och Fortifikationsverket Återbetalning av lån som finansierats via anslag, som beviljades av Fortifikationsförvaltningen och övertogs av Fortifikationsverket. Kammarkollegiet Lån till flyktingar för inköp av bostadsrätt. Inkomsterna avser amorteringar. Igen nyutlåning sker. Statens energimyndighet Lån till investeringar i effektivisering av produktion, distribution och slutanvändning av energi, företrädesvis baserad på förnybara energikällor för uppvärmning eller elproduktion i Östeuropa men även i utvecklingsländer. Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) Återbetalning på lån avseende biståndskrediter och villkorskrediter. Övriga ränteinkomster på räntekonto Enligt kapitalförsörjningsförordningen ska medel som deponerats hos en myndighet sättas in på myndighetens räntekonto i Riksgälden och räntan tillgodoräknas deponenten. Kapitalförsörjningsförordning (1996:1188). 157

158 5000 KALKYLMÄSSIGA INKOMSTER 5000 Kalkylmässiga inkomster De kalkylmässiga inkomsterna består av avskrivningar, amorteringar och statliga pensionsavgifter Avskrivningar och amorteringar 5120 Avskrivningar på fastigheter 5121 Amortering på statskapital Inkomsterna redovisas av Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk. Fortifikationsverket Invärderade försvarsfastigheter finansieras med avkastningspliktigt statskapital. Fortifikationsverket ska amortera på statskapitalet med ett belopp som motsvarar avoch nedskrivningar på invärderat fastighetsbestånd. Vid försäljning av invärderade försvarsfastigheter (utöver försvarsbeslut 1996, 2000 och 2004) ska belopp motsvarande tillgångens bokförda värde (nedskrivningen) betalas in till statens centralkonto och redovisas på denna inkomsttitel. Fortifikationsverket ska skriva ned statskapitalet med samma belopp. Statens fastighetsverk Medel motsvarande Statens fastighetsverks avskrivningar ska för respektive år inlevereras till denna inkomsttitel senast när årsredovisningen har levererats till regeringen. Vid försäljning av invärderade fastigheter ska belopp motsvarande tillgångens bokförda värde betalas till statens centralkonto senast när årsredovisningen levereras till regeringen. Statskapitalet skrivs ned med motsvarande belopp. Regleringsbrev för aktuellt år avseende Fortifikationsverket. Regleringsbrev för aktuellt år avseende Statens fastighetsverk. 158

159 5000 KALKYLMÄSSIGA INKOMSTER 5200 Statliga pensionsavgifter 5211 Statliga pensionsavgifter Inkomsterna redovisas av Statens pensionsverk (SPV) efter avdrag för administrationskostnader. SPV har det övergripande ansvaret för att försäkringstekniskt korrekta kostnader beräknas för de åtaganden som myndigheter och andra arbetsgivare som är anslutna till statens avtalsförsäkringar har gentemot de anställda. SPV fastställer premier för respektive arbetsgivare som är ansluten till statens avtalsförsäkringar. Premierna beräknas individuellt för de personer som omfattas av respektive förmån. I premierna ingår en avgift för driftskostnader. Till premierna för statlig tjänstepensionering läggs för myndigheter en avgift motsvarande särskild löneskatt. I premierna för statlig grupplivförsäkring ingår ett belopp motsvarande särskild premieskatt. Inkomsttiteln tillförs även engångspremier för finansiering av vissa förmåner. Förordning (1997:908) om premier för statens avtalsförsäkringar. Förordning (2007:832) med instruktion för Statens pensionsverk. Lag (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader. Lag (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring m.m. 159

160 6000 BIDRAG M.M. FRÅN EU 6000 Bidrag m.m. från EU Sveriges medlemskap i EU innebär bland annat att Sverige mottar vissa stöd och bidrag från EG:s budget. Dessa stöd och bidrag redovisas under denna inkomsttyp. Alla inkomsttitlar är indelade i treställiga undertitlar. Undertitlarna är unika för varje myndighet. I vissa fall kan en myndighet ha flera undertitlar under samma inkomsttitel om olika typer av inkomster eller andra skäl motiverar att inkomsterna skiljs åt. I texten beskrivs de olika inkomster som förekommer på respektive inkomsttitel, men undertitlarna anges inte. Dessa förtecknas i stället i bilaga med angivande av behöriga myndigheter Bidrag från EG:s jordbruksfond 6110 Bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion 6111 Gårdsstöd Inkomsterna redovisas av Statens jordbruksverk. Inkomsterna avser ersättning från Jordbruksfonden för gårdsstöd, stöd till proteingrödor, stöd för kontrakterad stärkelsepotatis, medel avsatta inom det nationella kuvertet, kvalitetscertifiering m.m. och mjölkbidrag som Statens jordbruksverk har betalat ut i förskott. Rekvisitionen av medel sker i euro och ersättning från EU:s garantifond för jordbruk sker i euro. Kursdifferenser på återflöden från EU:s garantifond för jordbruket redovisas dock på inkomsttiteln Kursdifferenser från EU:s jordbruksfonder. Återflödet från Garantifonden till Sverige sker den tredje vardagen i den andra månaden efter utbetalningsmånaden. Till exempel sker ersättning för februari månads utbetalningar den tredje vardagen i april. Gårdsstöd lämnas för jordbruksmark till brukare, som brukar marken, sköter den enligt skötselkraven och redovisar marken i SAM-ansökan. Lag (1994:1710) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter. Förordning (1999:1148) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter. Förordning (2004:760) om EU:s direktstöd för jordbrukare m.m Kompletterande åtgärder perioden Inkomsterna redovisas av Statens jordbruksverk. Inkomsterna avser i huvudsak ersättning från Jordbruksfonden som är relaterade till utbetalningar avseende programperioden Rekvisitionen sker i euro och ersättningen från Jordbruksfonden sker i euro. Återflödet från Jordbruksfonden 160

161 6000 BIDRAG M.M. FRÅN EU till Sverige sker den tredje vardagen i andra månanden efter utbetalningsmånaden. Till exempel ersätts februari månads utbetalningar den tredje vardagen i april. Kursdifferenser på återflöden från EU:s garantifond för jordbruket redovisas dock på inkomsttitel Kursdifferenser från EU:s jordbruksfonder. Fr.o.m kommer inga ersättningar att bokföras på inkomsttitel. Detta på grund av att inga utbetalningar görs. Däremot bokförs felaktiga utbetalningar dvs. återkrav (negativt belopp) på inkomsttitel. Underindelning Kompletterande åtgärder, Garantifonden Förordning (2000:577) om stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder Övrig intervention Inkomsterna redovisas av Statens jordbruksverk. Inkomsterna avser ersättning från Jordbruksfonden för övrig intervention som Statens jordbruksverk har betalat ut i förskott. Rekvisitionen av medel sker i euro och ersättningen från EU:s garantifond för jordbruket sker i euro. Kursdifferenser på återflöden från EU:s garantifond för jordbruket redovisas dock på inkomsttiteln Kursdifferenser från EU:s jordbruksfonder. Återflödet från Garantifonden till Sverige sker den tredje vardagen i den andra månaden efter utbetalningsmånaden. Till exempel sker ersättning för februari månads utbetalningar den tredje vardagen i april. Interventionsåtgärder syftar till att upprätthålla prisnivån i EU trots låga världsmarknadspriser. Med övrig intervention menas stöd till produktions-, konsumtions- och marknadsföringsåtgärder samt privat lagring för olika produkter. Lag (1994:1709) om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken. Lag (1994:1710) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter. Förordning (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Förordning (1999:1148) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter Exportbidrag Inkomsterna redovisas av Statens jordbruksverk. Inkomsterna avser ersättning från Jordbruksfonden för exportbidrag som Statens jordbruksverk har betalat ut i förskott. Rekvisitionen av medel sker i euro och ersättningen från EU:s garantifond för jordbruket sker i euro. Kursdifferenser på 161

162 6000 BIDRAG M.M. FRÅN EU återflöden från EU:s garantifond för jordbruket redovisas dock på inkomsttiteln Kursdifferenser från EU:s jordbruksfonder. Återflödet från Garantifonden till Sverige sker den tredje vardagen i den andra månaden efter utbetalningsmånaden. Till exempel sker ersättning för februari månads utbetalning den tredje vardagen i april. Exportbidrag ska täcka skillnaden mellan gemenskapens pris och världsmarknadspriset och möjliggör därmed export till tredje land. Lag (1994:1710) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter. Förordning (1999:1148) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter Djurbidrag Inkomsterna redovisas av Statens jordbruksverk. Inkomsterna avser ersättning från Jordbruksfonden för handjursbidrag som Statens jordbruksverk har betalat ut i förskott. Rekvisitionen av medel sker i euro och ersättningen från EU:s garantifond för jordbruket sker i euro. Kursdifferenser på återflöden från EU:s garantifond för jordbruket redovisas dock på inkomsttiteln Kursdifferenser från EU:s jordbruksfonder. Återflödet från Jordbruksfonden till Sverige sker den tredje vardagen i den andra månaden efter utbetalningsmånaden. Till exempel sker ersättning för februari månads utbetalningar den tredje vardagen i april. Handjursbidrag lämnas för tjurar och stutar som slaktas i Sverige, säljs till annat EU-land eller exporteras till länder utanför EU. Lag (1994:1710) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter. Förordning (1999:1148) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter. Förordning (2004:760) om EU:s direktstöd för jordbrukare m.m Offentlig lagring Inkomsterna redovisas av Statens jordbruksverk. Sverige köper genom Statens jordbruksverk upp, lagrar och säljer vissa jordbruksprodukter såsom spannmål, skummjölkspulver, nötkött, socker och smör åt EU om vissa förutsättningar är uppfyllda (offentlig lagring). Inkomsterna avser ersättningar från Jordbruksfonden för kostnader som Statens jordbruksverk har förskotterat åt fonden. Ersättningar avser faktiska fraktkostnader till interventionslager och från sådana lager till exporthamn när sådana frakter är aktuella, schablonersättningar för inlagring, lagring och utlastning samt 162

163 6000 BIDRAG M.M. FRÅN EU räntegottgörelse beräknad på varornas bokförda värde. Dessutom återförs till Sverige nedskrivningar av inköpsvärdet/bokförda värdet. Kursdifferenser på återflöden från EU:s garantifond för jordbruket redovisas dock på inkomsttiteln Kursdifferenser från EU:s jordbruksfonder. Lag (1994:1710) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter. Förordning (1999:1148) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter Miljö- och strukturåtgärder samt regionala åtgärder perioden Inkomsterna redovisas av Statens jordbruksverk. Inkomsterna avser i huvudsak ersättning från Jordbruksfonden som är relaterad till utbetalningarna avseende programperioden Rekvisitionen sker i euro och ersättningen från Garantifonden sker i euro. Återflödet från Garantifonden till Sverige sker den tredje vardagen i den andra månaden efter utbetalningsmånaden. Till exempel ersätts februari månads utbetalningar den tredje vardagen i april. Kursdifferenser på återflöden från EU:s garantifond för jordbruket redovisas på inkomsttiteln Kursdifferenser från EU:s jordbruksfonder. Fr.o.m kommer inga ersättningar att bokföras på inkomsttitel. Detta p.g.a. att inga utbetalningar görs. Däremot bokförs felaktiga utbetalningar d.v.s. återkrav (negativt belopp) på inkomsttitel. Förordning (2000:577) om stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder EU:s landsbygdsfond Inkomsterna redovisas av Statens jordbruksverk. Inkomsterna avser i huvudsak ersättning från Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling enligt Rådets förordning om stöd för landsbygdsutveckling från europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EG 1698/05). Då ett program börjar tillämpas betalar kommissionen ett stående förskott (EG nr 1290/05) uppdelat på de två första räkenskapsåren. Medlemsstaten rekvirerar härutöver 4 gånger per år i efterskott medel för de utgifter som man haft. Rekvisitionen av medel sker i euro och ersättningen från Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling betalas i euro. Stöd enligt stöd för landsbygdsutveckling från europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EG 1698/05) ges till förbättrad konkurrenskraft inom jordoch skogsbruket (axel 1), Förbättrad miljö och landsbygd genom stöd för 163

164 6000 BIDRAG M.M. FRÅN EU markförvaltning (axel 2), Förbättrad livskvalitet och främjad diversifiering (axel3), LEADER (axel 4) samt teknisk stöd. Kursdifferenser på återflöden från EU:s garantifond för jordbruket redovisas dock på inkomsttiteln Kursdifferenser från EU:s jordbruksfonder. Rådets förordning (EG 1698/05) om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Kommissionens förordning (EG 1974/06) om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG 1698/05) om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Kommissionens förordning (EG 1290/05) om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken. Förordning (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder Övriga bidrag från EG:s jordbruksfonder Inkomsterna redovisas av Statens jordbruksverk. Inkomsterna avser ersättning från Jordbruksfonden för övriga bidrag som till exempel stöd till biodling som Statens jordbruksverk har betalat ut i förskott. Även EG-medfinansierade djursjukdomsprogram redovisas på denna inkomsttitel. Rekvisitionen av medel sker i euro och ersättningen från Jordbruksfonden i euro. Återflödet från Jordbruksfonden till Sverige sker den tredje vardagen i den andra månaden efter utbetalningsmånaden. Till exempel sker ersättning för februari månads utbetalning den tredje vardagen i april. Stöd till biodlingen ska förbättra villkoren för produktion och saluföring av honung. För rekvirerade belopp som av Sverige betalas ut i svenska kronor inom EU:s jordbruksfonder (garantifonden för jordbruket och jordbruksfonden för landsbygdsutveckling) bär Sverige kursrisken. Sverige rekvirerar i euro och återflödet sker i euro. Kursdifferenser avseende inkomsttitlarna 6111 Gårdsstöd m.m., 6112 Kompletterande åtgärder perioden , 6113 Övrig intervention, 6114 Exportbidrag, 6115 Djurbidrag, 6116 Offentlig lagring, 6117 Miljö- och strukturåtgärder samt regionala åtgärder , 6118 EG:s landsbygdsfond och Övriga bidrag från EU:s jordbruksfonder redovisas under undertiteln Kursdifferenser från EU:s jordbruksfonder. Underindelning Övriga bidrag från EU:s jordbruksfonder Kursdifferenser från EU:s jordbruksfonder 164

165 6000 BIDRAG M.M. FRÅN EU Lag (1994:1710) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter. Förordning (1999:1148) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter Bidrag från EG:s jordbruksfonds utvecklingssektion 6121 EG-finansierade struktur- och regionalstöd till jordbrukssektorn m.m. perioden Inkomsterna avser ersättning från jordbruksfonden för stöd inom fondens utvecklingssektion. Berörda stöd är kompensationsbidrag för jordbruk i mindre gynnade områden, jordbrukets strukturstöd samt projekt inom strukturfondsområden mål 5b och mål 6. Kommissionen betalar ett förskott och medlemsstaten rekvirerar härutöver, när vissa nivåer på utbetalningarna har uppnåtts. Härutöver avser inkomsterna gemenskapsinitiativet LEADER II i den mån projektet finansieras av jordbruksfonden. Även delar av Interregprogrammen finansieras av jordbruksfonden och rekvisition sker på samma sätt som ovan. Rekvirering sker i euro. Perioden är avslutad varför inga återflöden väntas. Underindelning Interreg: II Nordkalotten (Lst Norrbotten) Interreg: II Kvarken/Mittskandia (Lst Västerbotten) Interreg: II Norden/Gröna bältet (Lst Jämtland) LBU-åtgärder Utvecklingssektionen Mål 1Norra Norrland (SJV) Förordning (1999:1424) om förvaltning av EG:s strukturfonder. Förordning (2000:577) om stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder EG-finansierade struktur- och regionalstöd till jordbrukssektorn m.m. perioden Inkomsterna redovisas av Statens jordbruksverk (SJV) samt länsstyrelserna (Lst) i Jämtland och Norrbotten. Inkomsterna avser i huvudsak ersättning från Jordbruksfonden för stöd enligt LBU-förordning (EG nr 1257/1999) inom mål 1-områden. Då ett program börjar att tillämpas betalar kommissionen ett stående förskott (EG nr 1260/1999). Medlemsstaten rekvirerar härutöver tre gånger om året i efterskott medel för de utgifter man haft. Härutöver avser inkomsterna gemenskapsinitiativet LEADER +. Rekvisitionen av medel sker i euro och ersättningen från Jordbruksfonden betalas i euro. 165

166 6000 BIDRAG M.M. FRÅN EU Stöd enligt LBU-förordningen i mål 1 ges i form av investeringsstöd till jordbruksföretag, startstöd till unga jordbrukare, kompetensutveckling (yrkesutbildning för att förbättra yrkeskunskap och yrkesskicklighet), investeringsstöd för att underlätta en förbättrad bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter, stöd till skogsbruket, som ska bidra till att bevara och utveckla skogens ekonomiska, ekologiska och sociala funktioner på landsbygden, stöd till att främja anpassning och utveckling av landsbygden samt dessutom tekniskt stöd för implementering av stöden. Kursdifferenser på återflöden från EU:s jordbruksfond för landsbygdsutveckling redovisas mot Kursdifferenser från jordbruksfond för landsbygdsutveckling. Underindelning Utvecklingssektionen, Mål 1 Norra Norrland (SJV) Mål 1 Norra Norrland artikel 33 (Lst Norrbotten) Mål 1 Norra Norrland artikel 33 (SJV) Mål 1 Södra skogslänsregionen (SJV) Mål 1 Södra skogslänssregionen artikel 33 (Lst Jämtland) Mål 1 Södra skogslänssregionen artikel 33 (SJV) Leader + (SJV) Kursdifferenser från EU:s jordbruksfond för landsbygdsutveckling (Lst Jämtland) Kursdifferenser från EU:s jordbruksfond för landsbygdsutveckling (Lst Norrbotten) Kursdifferenser från EU:s jordbruksfond för landsbygdsutveckling (SJV) Förordning (1999:1424) om förvaltning av EG:s strukturfonder. Förordning (2000:577) om stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder. 166

167 6000 BIDRAG M.M. FRÅN EU 6200 Bidrag från EG:s fiskefond 6212 Bidrag från EG:s fiskefond perioden Inkomsterna redovisas av Fiskeriverket. Inkomsterna avser bidrag från Strukturfonden för fiskets utveckling (FFU) inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik. Fonden medfinansierar strukturåtgärder på fiskets område. Belopp i kronor överförs från EG direkt till Riksbanken. Fonden för fiskets utveckling har till uppgift att bidra till att uppnå en hållbar balans mellan de vattenlevande resurserna och utnyttjandet av dem samt till att modernisera fiskestrukturerna för att säkra sektorns framtid. Fonden ska även bidra till att bevara en dynamisk och konkurrenskraftig sektor och till att skapa livskraft åt områden som är beroende av fisket samt förbättra försörjningen med och värdet på fiskeriprodukterna. Åtgärder som erhåller medfinansiering från FFU är bland annat avveckling av fiskefartyg i syfte att minska fiskeansträngningen samt modernisering av fiskefartyg för att upprätthålla flottans konkurrenskraft. Stöd från FFU lämnas även till vattenbrukssektorn och för skydd och utveckling av akvatiska resurser. Hamnanläggningar, beredning, saluförande och säljfrämjande åtgärder kan även erhålla finansiering. Regleringsbrev för budgetåret 2010 avseende från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. Förordning (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Förordning (1999:1424) om förvaltning av EG:s strukturfonder. Lag (1994:1709) om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken Bidrag från EG:s fiskefond (EFF) perioden Inkomsterna redovisas av Fiskeriverket. Inkomsterna avser bidrag från Europeiska fiskerifonden (EFF) inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik. Fonden medfinansierar strukturåtgärder på fiskets område. Beloppet i kronor överförs från EG direkt till Riksbanken. EFF är en ny stödmodell för fiskerinäringen med syfte att bättre bemöta förutsättningarna för 2000-talets fiske. Fisket ska vara miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart i enlighet med den strategi som fastställdes vid reformen av den gemensamma fiskeripolitiken Åtgärder som erhåller medfinansiering av EFF är bland annat åtgärder för anpassning av gemenskapens fiskeflotta i syfte att minska fiskeansträngningen. Stöd lämnas också till vattenbruks- och beredningsföretag, pilotprojekt och småskaligt kustfiske. 167

168 6000 BIDRAG M.M. FRÅN EU Regleringsbrev för budgetåret 2010 avseende från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. Lag (1994:1709) om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken. Förordning (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen Bidrag från EG:s regionalfond 6311 Bidrag från EG:s regionalfond perioden Perioden är så gott som slutredovisad. Eventuella kvarvarande inkomster redovisas av Verket för näringslivsutveckling. Inkomsten avser bidrag från EG:s regionalfond som är en av EG:s strukturfonder. Medlen ska vidareförmedlas till olika projekt inom Sverige. Regionalfonden ska bland annat medverka i finansieringen av allmänt näringslivsfrämjande åtgärder och investeringar i ny produktionskapacitet. Tillväxtverket rekvirerar medel från EG efter behov och havda utgifter för bidragsutgivande. Regeringsbeslut från Finansdepartementet Förordning (1995:1325; upphävd genom 1999: 1424) med instruktion för beslutsgrupper som genomför samlade programdokument i målområden för EG:s strukturfonder. Regeringsbeslut från Inrikesdepartementet , In98/2894/LS. Regeringsbeslut från Närings- och handelsdepartementet , N98/3018. Förordning (1999:1424) om förvaltning av EG:s strukturfonder Bidrag från EG:s regionalfond perioden Inkomsten avser bidrag från EG:s regionalfond som är en av EG:s strukturfonder. Medlen ska vidareförmedlas till olika projekt inom Sverige. Regionalfonden ska bland annat medverka i finansieringen av allmänt näringslivsfrämjande åtgärder och investeringar i ny produktionskapacitet. Tillväxtverket och sex länsstyrelser (Lst) rekvirerar medel från EG efter behov och havda utgifter för bidragsutgivande. Underindelning Mål 1 Norra Norrland (Lst Norrbotten) Mål 1 Södra Skogslänsregionen och Interreg IIIA Norge Sverige (Lst Jämtland) Interreg IIIA Kvarken/Mittskandia (Lst Västerbotten) Mål 2 Norra (Lst Gävleborg) Mål 2 Västra och Urban (Lst Örebro) Mål 2 Södra och Öarna (Lst Jönköping) 168

169 6000 BIDRAG M.M. FRÅN EU Interreg IIIA Öresundsregionen (NUTEK) Regeringsbeslut från Finansdepartementet Regeringsbeslut från Inrikesdepartementet , In98/2894/LS. Regeringsbeslut från Närings- och handelsdepartementet , N98/3018. Förordning (1999:1424) om förvaltning av EG:s strukturfonder. Rådets förordning (EG) nr 1260/1999 upphävd 1083/2006 av den 21 juni 1998 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1783/1999 av den 12 juli 1999 om Europeiska regionala utvecklingsfonden. Kommissionens förordning (EG) nr 1685/2000 om närmare bestämmelser för genomförandet av rådets förordning (EG) nr 1260/1999 avseende stödberättigande utgifter i samband med insatser som medfinansieras av strukturfonderna. Kommissionens förordning (EG) nr 438/2001 om genomförandebestämmelser till rådets förordning (EG) nr 1260/1999 beträffande förvaltnings- och kontrollsystemen för stöd som beviljas inom ramen för strukturfonderna. Kommissionens förordning (EG) nr 448/om genomförandebestämmelser till rådets förordning (EG) nr 1260/1999 beträffande förfarandet för finansiella korrigeringar av stöd som beviljas inom ramen för strukturfonderna. Kommissionens förordning (EG) nr 1159/2000 av den 30 maj 2000 om de informations- och offentlighetsåtgärder som medlemsstaterna ska vidta när det gäller stöd till strukturfonderna. Kommissionens förordning (EG) nr 643/2000 av den 28 mars 2000 om eurons användning. Kommissionens förordning (EG) nr 1681/94 av den 11 juli 1994 om oriktigheter och återvinning av belopp som felaktigt har utbetalats i samband med finansieringen av strukturpolitiken och om organisationen av ett informationssystem på detta område med ändringar. Kommissionens förordning (EG) nr 2064/97 av den 15 oktober 1997 om fastställande av närmare bestämmelser för genomförandet av rådets förordning (EEG) nr 4253/88 i fråga om medlemsstaternas finansiella kontroll av verksamhet som samfinansieras av strukturfonderna Bidrag från EG:s regionalfond perioden Inkomsten avser bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden, som är en av EG:s strukturfonder. Medlen ska vidareförmedlas till olika projekt inom Sverige. De åtgärder som delfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden syftar bland annat till att främja innovationer och förnyelse, entreprenörskap och tillgänglighet. Tillväxtverket rekvirerar medel från EG efter behov och havda utgifter för bidragsutgivande (eventuellt kan fler myndigheter bli aktuella för anslaget under 2007). 169

170 6000 BIDRAG M.M. FRÅN EU Förordning (2007:14) om förvaltning av EG:s strukturfonder Bidrag från EG:s socialfond 6411 Bidrag från EG:s socialfond perioden Perioden är slutredovisad. Inkomsterna avser bidrag som bland annat ska användas till åtgärder mot långtidsarbetslöshet, till kompetensutveckling inom företag och för insatser i stödområden. Underindelning Interreg II Nordkalotten (Lst Norrbotten) Interreg II Kvarken Mittskandia (Lst Västerbotten) Interreg II Nordens gröna bälte (Lst Jämtland) Interreg II Inre Skandinavia (Lst Värmland) Interreg II Ett gränslöst samarbete (Lst Västra Götaland) Övriga program (Arbetsförmedlingen) Regeringsbeslut från Finansdepartementet Regeringsbeslut från Närings- och handelsdepartementet , 125 N96/3695. Regeringsbeslut från Arbetsmarknadsdepartementet , A96/4029/RP. Regeringsbeslut från Närings- och handelsdepartementet , I9 N96/3010. Regeringsbeslut från Inrikesdepartementet , In98/2894/LS. Regeringsbeslut , N1999/7840/A. Regeringsbeslut , N1999/11927/BS (delvis). Regeringsbeslut , N1999/12618/BS (delvis); N1999/12868/A. Förordning (2000:1212, upphävd 2007:907) med instruktioner för Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige. Artiklarna i fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen. Kommissionens förordning (EG) nr 1681/94 om oriktigheter och återvinning av belopp som felaktigt har utbetalats i samband med finansieringen av strukturpolitiken och om organisationen av ett informationssystem på detta område. Kommissionens förordning (EG) nr 2064/97 av den 15 oktober 1997 om fastställande av närmare bestämmelser för genomförandet av rådets förordning (EEG) nr 4253/88 i fråga om medlemsstaternas finansiella kontroll av verksamheten som samfinansieras av strukturfonderna. Lag (1994:1708) om EG:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utveckling av landsbygden. Förordning (1999:1424; upphävd 2007:14) om förvaltningen av EG:s strukturfonder. 170

171 6000 BIDRAG M.M. FRÅN EU Förordning (2001:623; upphävd 2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen Bidrag från EG:s socialfond perioden Inkomsterna redovisas av Arbetsförmedlingen och länsstyrelserna (Lst). Inkomsterna avser delfinansiering av strukturfondsmålen 1, 2 och 3 samt gemenskapsinitiativet Equal. Inkomsterna ska användas till åtgärder mot långtidsarbetslöshet, till kompetensutveckling inom företag och för insatser i stödområden. Underindelning Mål 3 och Equal (Arbetsförmedlingen) Mål 1 Region Norra Norrland (Lst Norrbotten) Mål 1 Region Södra skogslänen (Lst Jämtland) Mål 2 Region Norra (Lst Gävleborg) Mål 2 Region Västra (Lst Örebro) Mål 2 Region Södra och Öarna (Lst Jönköping) Regeringsbeslut från Finansdepartementet Regeringsbeslut från Närings- och handelsdepartementet , 125 N96/3695. Regeringsbeslut från Arbetsmarknadsdepartementet , A96/4029/RP. Regeringsbeslut från Närings- och handelsdepartementet , I9 N96/3010. Regeringsbeslut från Inrikesdepartementet , In98/2894/LS. Regeringsbeslut , N1999/7840/A. Regeringsbeslut , N1999/11927/BS (delvis). Regeringsbeslut , N1999/12618/BS (delvis); N1999/12868/A. Förordning (2000:1212; upphävd 2007:907) med instruktioner för Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige. Artiklarna i fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen. Rådets förordning (EG) nr 1083/2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1260/1999. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1081/2006 av den 5 juli 2006 om Europeiska socialfonden och om upphävande av förordning (EG) nr 1784/1999. Kommissionens förordning (EG) nr 1681/94 om oriktigheter och återvinning av belopp som felaktigt har utbetalats i samband med finansieringen av strukturpolitiken och om organisationen av ett informationssystem på detta område. Kommissionens förordning (EG) nr 1159/2000 av den 30 maj 2000 om de informations- och offentlighetsåtgärder som medlemsstaterna ska vidta när det gäller stöd till strukturfonderna. 171

172 6000 BIDRAG M.M. FRÅN EU Kommissionens förordning (EG) nr 643/2000 av den 28 mars 2000 om eurons användning i strukturfondernas budget. Kommissionens beslut 00/2069/EG av den 20 september 2000 senast ändrat genom beslut K2006(1543) av den 4 april 2006, om godkännande av samlat programdokument för gemenskapens strukturåtgärder i regioner som omfattas av mål 3 i Sverige. Kommissionens beslut 01/37/EG av den 9 mars 2001 om godkännande av gemenskapsinitiativprogrammet mot diskriminering och bristande jämlikhet i samband med arbetsmarknaden (EQUAL) i Sverige. Kommissionens förordning (EG) nr 438/2001 om genomförandebestämmelser till rådets förordning (EG) nr 1260/1999 beträffande förvaltnings- och kontrollsystemen för stöd som beviljas inom ramen för strukturfonderna. Kommissionens förordning (EG) nr 448/2001 om genomförandebestämmelser till rådets förordning (EG) nr 1260/99 beträffande förfarandet för finansiella korrigeringar av stöd som beviljas inom ramen för strukturfonderna. Kommissionens förordning (EG) nr 448/2004 av den 10 mars 2004 om ändring av förordning nr 1685/2000 om närmare bestämmelser för genomförandet av rådets förordning (EG) 1260/1999 avseende stödberättigande utgifter i samband med insatser som medfinansieras av strukturfonderna och om upphävande av förordning (EG) nr 1145/2003. Lag (1994:1708) om EG:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utveckling av landsbygden. Förordning (1999:1424; upphävd 2007:14) om förvaltningen av EG:s strukturfonder. Förordning (2001:623; upphävd 2007:1030) med instruktion för Arbetsmarknadsförmedlingen Bidrag från EG:s socialfond perioden Inkomsterna rekvireras och redovisas av Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige. Inkomsterna ska användas till åtgärder mot långtidsarbetslöshet, till kompetensutveckling inom företag och för insatser i stödområden. Förordning om statligt stöd inom det nationella strukturfondsprogrammet för regional konkurrenskraft och sysselsättning. (SFS 2009:982) Förvaltning av EG:s strukturfonder (2007:14) Svenska ESF-rådets instruktion (2007:907) ESF-rådets föreskrifter om stöd från Socialfonden (2007:3) Europaparlamentets och Rådets förordning om socialfonden (1081/2006) Kommissionens tillämpningsföreskrifter för programperioden (1828/2006) 172

173 6000 BIDRAG M.M. FRÅN EU 6500 Bidrag till transeuropeiska nätverk 6511 Bidrag till transeuropeiska nätverk Inkomsterna redovisas av Banverket, Vägverket och Transportstyrelsen samt affärsverket Sjöfartsverket. Inkomsterna avser bidrag från EU för utredning och byggande av den svenska delen av det transeuropeiska nätverket. Bidragen betalas till respektive myndighet och affärsverk som därefter redovisar dessa mot inkomsttitel Motsvarande belopp disponeras på anslaget Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk (utgiftsområde 22). Förordning (1997:686) om ansökan och redovisning av ekonomiskt bidrag från Europeiska gemenskapen till de svenska delarna av de transeuropeiska transportnätverken. Regleringsbrev för aktuellt år avseende Banverket och Vägverket Övriga bidrag från EG 6911 Övriga bidrag från EG Inkomsterna redovisas av, Statens jordbruksverk (SJV), Migrationsverket med flera myndigheter. Under inkomsttiteln redovisas bland annat medel från EG-budgeten avsedda för olika statistikändamål, medel till projekt för skogsskadeövervakning, utbetalningar för projekt som beviljats bidrag från europeiska flyktingfonden samt för stöd som inte omfattas av EU:s jordbruksfonder. Underindelning Bidrag från den europeiska flyktingfonden (Migrationsverket) Jordbruks- och livsmedelsstatistik (SJV) Europeiska flyktingfonden II och III (Migrationsverket) Fonden för yttre gränser (Rikspolisstyrelsen) Europeiska återvändande fonden (Migrationsverket) Europeiska fonden för integration av tredjelands medborgare (Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige) Regeringsbeslut från Jordbruksdepartementet , nr 26. Förordning (2007:996) med instruktion för Migrationsverket. Regleringsbrev för aktuellt år avseende Rikspolisstyrelsen och övriga myndigheter inom polisorganisationen. Förordning (2007:907) med instruktion för Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige. 173

174 6000 BIDRAG M.M. FRÅN EU 6912 Stöd till sockernäringen Inkomsterna redovisas av Statens jordbruksverk. Inkomsterna avser ersättning från omstruktureringsfonden för sockersektorn för stöd enligt Rådets förordning (EG 320/06). Rekvisitionen sker i euro och ersättningen från EU:s garantifond för jordbruket sker i euro. Stöd ges i form av omstruktureringsstöd, diversifieringsstöd och övergångsstöd till vissa medlemsländer. Underindelning Bidrag från EU:s omstruktureringsfond för sockersektorn Kursdifferenser från EU:s jordbruksfonder Rådets förordning (EG nr 320/06) om inrättandet av tillfällig ordning för omstrukturering av sockersektorn. Kommissionens förordning (EG nr 968/06) om fastställande av tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG nr 320/06) om inrättande av tillfällig ordning för omstrukturering av sockerindustrin i gemenskapen. Lag (1994:1710) om EG:s förordning om jordbruksprodukter. Förordning (1999:1148) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter. 174

175 7000 AVRÄKNINGAR M.M. I ANSLUTNING TILL SKATTESYSTEMET 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet Under denna inkomsthuvudgrupp redovisas tillkommande skatter och avräkningar i anslutning till skattesystemet. Beloppen beräknas och redovisas av ESV Tillkommande skatter 7110 EU-skatter 7111 Momsbaserad EU-avgift På denna inkomsttitel redovisas, med positivt tecken, den momsbaserade delen av Sveriges medlemsavgift till EU. Den momsavgift som redovisas på denna titel är den som enligt EU:s budget, inklusive tilläggsbudgetar, för aktuellt kalenderår ska betalas av Sverige. Anledningen till att momsavgiften måste redovisas som en av de tillkommande skatterna är att den efter periodisering räknats bort under inkomsttitel 1711 EU-skatter i syfte att beräkna den offentliga sektorns totala skatteintäkter enligt samma definition som i nationalräkenskaperna dvs. exkl. EU. Skillnaden mellan momsavgiften och avräkningen redovisas under inkomsthuvudgruppen 1900 periodiseringar. Momsavgiften har i praktiken inte reducerat de momsintäkter som redovisas på statsbudgeten inkomstsida, eftersom den betalas från utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen. (Den momsbaserade avgift som Sverige betalar till EU belastar statsbudgetens utgiftssida under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen.) 7112 Tullmedel På denna inkomsttitel redovisas, med positivt tecken, den inkomst av tullmedel som beloppsmässigt motsvarar det som redovisas på inkomsttitel 1511 Tullmedel och under inkomsthuvudgruppen 1900 periodiseringar. Anledningen till att intäkten måste redovisas en andra gång bland tillkommande skatter och periodiseringar är att den räknats bort under inkomsttitel 1711 EU-skatter i syfte att beräkna den offentliga sektorns totala skatteintäkter enligt samma definition som i nationalräkenskaperna. (Den tullavgift som Sverige betalar till EU belastar statsbudgetens utgiftssida under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen.) 7113 Jordbrukstullar och sockeravgifter På denna inkomsttitel redovisas, med positivt tecken, den inkomst av tullmedel som beloppsmässigt motsvarar det som redovisas på inkomsttitel 1512 Jordbrukstullar 175

176 7000 AVRÄKNINGAR M.M. I ANSLUTNING TILL SKATTESYSTEMET och sockeravgifter samt under inkomsthuvudgruppen 1900 periodiseringar. Anledningen till att intäkten måste redovisas en andra gång bland tillkommande skatter och periodiseringar är att den räknats bort under inkomsttitel 1711 EU-skatter i syfte att beräkna den offentliga sektorns totala skatteintäkter enligt samma definition som i nationalräkenskaperna. (den avgift som Sverige betalar till EU belastar statsbudgetens utgiftssida under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen.) 7114 Omstruktureringsavgifter socker På denna inkomsttitel redovisas, med positivt tecken, den inkomst från avgifter från sockerindustrin som motsvarar det som redovisas på inkomsttitel 1513 Avgifter till EU:s omstruktureringsfond för sockersektorn. Anledningen till denna dubbelredovisning är att inkomsten räknats bort under inkomsttitel 1711 EU-skatter i syfte att beräkna den offentliga sektorns totala skatteintäkter enligt samma definition som i nationalräkenskaperna. (Den avgift som Sverige betalar till EU i stället belastar statsbudgetens utgiftssida under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen.) 7120 Kommunala utjämningsavgifter 7121 Utjämningsavgift för LSS-kostnader Skattebas Kommuner ska under vissa förutsättningar betala en utjämningsavgift till staten för kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Skatteverket fastställer i ett preliminärt beslut avgifternas storlek och lämnar senast den 20 januari under avgiftsåret uppgift till varje kommun om detta. Senast den 15 februari får kommunerna påtala brister och oriktiga uppgifter i underlaget för beslutet. Senast den 15 april avgiftsåret fastställer Skatteverket avgifternas storlek och lämnar uppgift till kommunerna om detta. Avgifterna ska betalas genom avräkning i samband med och på motsvarande sätt som vid utbetalningen av kommunalskattemedel enligt 4 lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt med mera. Över- eller underskott i LSS-utjämningen för kommuner regleras genom en s.k. nivåjustering. Nivåjusteringen görs inte i systemet för utjämning av LSS-kostnader utan genom det regleringsbidrag/den regleringsavgift som ingår i systemet för kommunalekonomisk utjämning. Nivåjusteringen görs året efter det år då över- /underskott uppstår. 176

177 7000 AVRÄKNINGAR M.M. I ANSLUTNING TILL SKATTESYSTEMET Periodisering Inkomsterna redovisas löpande under året på inkomsttitel Någon periodisering av utjämningsavgiften sker inte. Lag (2003:886) om utjämningsavgift för kommuner för kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Upphävd genom 2008:42. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lag (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. Lag (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning. Förordning (2004:9) om utjämningsbidrag till och utjämningsavgift för kommuner för kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Upphävd genom 2008: Avräkningar 7210 Intäkter som förs till fonder 7211 Intäkter som förs till fonder På inkomsttitlarna 1641 till 1645 redovisas vissa avgiftsintäkter som inte slutligt ska redovisas på statsbudgeten, utan i stället förs till fonder. Anledningen till att dessa intäkter ändå redovisas i statsbudgeten är att de i nationalräkenskaperna klassificeras som skatter. Genom att addera dessa avgiftsintäkter till övriga skatteintäkter (inkomsttitlarna 1111 till 1636) och därifrån räkna av EU-skatterna (inkomsttitel 1711) erhålls en viktig delsumma med samma storleksordning och definition som i nationalräkenskaperna; den offentliga sektorns totala skatteintäkter. Eftersom statsbudgeten totalt sett ska vara kassamässig och de ovannämnda intäkterna inte slutligt ska redovisas på densamma måste ett motsvarande intäktsbelopp räknas bort från statsbudgeten. Därför redovisas summan av fondintäkterna under inkomsttitlarna 1641 till 1645 med omvänt tecken under denna inkomsttitel Kompensation för mervärdesskatt 7221 Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter Avräkning av ingående mervärdesskatt för statliga myndigheter görs när en myndighet bokför ingående mervärdesskatt. Myndigheten får då rekvirera motsvarande belopp från Skatteverket som i sin tur avräknar myndighetens ingående mervärdesskatt mot inkomstundertitel Avräkning ingående mervärdesskatt i icke-skattepliktig verksamhet, staten, när den betalar ut det rekvirerade beloppet. 177

178 7000 AVRÄKNINGAR M.M. I ANSLUTNING TILL SKATTESYSTEMET Den negativa intäkt som för ett visst år t redovisas på denna inkomsttitel består av de belopp som redovisats på inkomsttitelundertitel Avräkning ingående mervärdesskatt i icke-skattepliktig verksamhet, staten, under perioden februari år t till januari år t+1. Förordning (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt 7222 Kompensation för mervärdesskatt, kommuner På denna inkomsttitel redovisas kompensation till kommuner och landsting för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet. Den mervärdesskatt som kan komma ifråga är sådan som är hänförlig till en kommuns eller ett landstings egen verksamhet, till exempel gaturenhållning. Vidare kan mervärdesskatt hänförlig till myndighetsutövning och till icke skattepliktig verksamhet såsom skola, vård och omsorg komma i fråga. Kommuner och landsting har även rätt att få ersättning för den dolda mervärdesskatt som ligger i priset vid upphandling av skattefri verksamhet inom sjukvård, tandvård, social omsorg och utbildning. Kommunförbud har efter ansökan rätt till ersättning för ingående mervärdsskatt som inte får dras av enligt mervärdesskattelagen. Fördelningen mellan kommuner och landsting görs i förhållande till deras deltagande i kostnaderna för förbundets verksamhet. Den negativa intäkt som för ett visst år t redovisas på denna inkomsttitel består av de belopp som redovisats på inkomsttitel 9512, Kompensation för mervärdesskatt till kommuner och landsting, under perioden februari år t till januari år t+1. Lag (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. Lag (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting. Förordning (2005:811) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting. 178

179 8000 UTGIFTER SOM REDOVISAS SOM KREDITERINGAR PÅ SKATTEKONTO 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto Inom denna inkomsttyp redovisas stöd i form av kreditering på skattekonto som enligt Nationalräkenskaperna är att likställa med utgifter. För att ge riksdagen en ökad möjlighet att kontrollera statsutgifternas utveckling redovisas dessa under en egen inkomsttyp, dvs Utfallet på dessa inkomsttitlar är negativt. Flera av dessa stöd är tidsbegränsade. Tidigare redovisades dessa utgifter under inkomsttitelgruppen 1830 Stöd som ges via krediteringar på skattekonto. Redovisning under inkomsttyp 8000 görs av ESV Anställningsstöd Se inkomsttitlar 9711, 9719 och Jämställdhetsbonus Den 1 juli 2008 infördes en jämställdhetsbonus. Syftet är att förbättra förutsättningarna för jämställdhet vad gäller såväl föräldraledighet som deltagande i arbetslivet. Jämställdhetsbonusen innebär att den förälder som varit hemma längst får en skattekreditering när hon eller han arbetar och den andra föräldern samtidigt tar ut föräldrapenning. Hur stort stödet blir för den enskilde styrs dels av förvärvsinkomsten, dels av i vilken utsträckning föräldrarna delar på föräldrapenningen. Utgifterna redovisas av ESV. De redovisas löpande under inkomsttitel 9729 Nedsättning, jämställdhetsbonus. Lag (2008:313) om jämställdhetsbonus 179

180 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M Löpande redovisade skatter m.m. Under denna inkomsttyp redovisas skatter m.m. löpande av respektive myndighet. I samband med räkenskapsårets avslutning nollställs hela inkomsttyp 9000 av ESV genom omföring till inkomsttyp 1000 och i vissa fall 7000 och Skatt på inkomst Skatt på inkomst redovisas under denna inkomsthuvudgrupp som upptar alla skatter som baseras på en aktuell eller presumtiv nettoinkomst. Inom inkomsthuvudgruppen redovisas inkomster av de skatter och avgifter som debiteras på de slutliga skattebeskeden var för sig, men uppbärs preliminärt gemensamt. Eftersom skatteuppbörden är preliminär görs utbetalningar eller omföringar när den slutliga taxeringen är klar. Under denna inkomsthuvudgrupp redovisas således både inkomster och utgifter. Mot bakgrund av att beskattningsreglerna är vitt skilda mellan juridiska personer och fysiska personer görs en uppdelning på dessa kategorier. I de undantagsfall när det inte är möjligt att göra en uppdelning av inkomstskatterna på dessa två kategorier redovisas inkomsterna som ofördelbara skatter. Gemensamt för skatterna för de olika kategorierna är emellertid själva betalningssystemet varför detta beskrivs gemensamt för titlarna nedan. Redovisning och betalning av skatteavdrag på inkomst m.m. A- och F-skatt Den preliminära skatten ska betalas genom skatteavdrag (A-skatt) eller enligt särskild debitering (F-skatt eller särskild A-skatt). F-skatt och särskild A-skatt ska tas ut med ett belopp motsvarande 110 procent av det belopp som enligt senaste taxering påförts som slutlig skatt (6 kap. 1 och 7 kap. 1 SBL). Understiger denna skatt den ursprungligen debiterade preliminära skatten tas F-skatt eller särskild A-skatt ut med 105 procent. F-skatt och särskild A-skatt kan också beräknas med ledning av en preliminär taxering. Den som ger ersättning för utfört arbete till någon som har A-skatt gör skatteavdrag. Detta gäller oavsett om uppdragstagaren är en fysisk eller juridisk person och oavsett om ersättningen är huvudsaklig inkomst eller sidoinkomst. Är uppdragstagaren en juridisk person görs avdrag med 30 procent. Avdrag med 30 procent görs även för ersättning till en fysisk person, om ersättningen till denne är att anse som en sidoinkomst. På ersättning till en fysisk person som utgör hans huvudsakliga inkomst av arbete görs skatteavdrag enligt tabell. Allmänna skattetabeller fastställs för varje inkomstår av Skatteverket. Den preliminära skatten beräknas på det högsta beloppet i varje intervall. För inkomst av arbete, som inte avser en bestämd tidsperiod eller som inte uppbärs vid 180

181 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M. regelbundet återkommande tillfällen, ska skatteavdrag göras med 30 procent av inkomsten. Om sådan ersättning betalas ut tillsammans med ersättning som utgör mottagarens huvudinkomst, ska skatteavdrag göras enligt grunder som fastställs av Skatteverket, dvs. enligt engångstabell. Överlämnar arbetstagare inte efter begäran skattsedel på A-skatt till den som utbetalar hans huvudsakliga inkomst av arbete ska denne göra ett förhöjt skatteavdrag (8 kap. 6 och 5 kap. 16 SBL). För enskilda fall får Skatteverket föreskriva särskild beräkningsgrund, exempelvis att skatten ska beräknas på viss del av inkomsten eller på inkomsten minskad med visst belopp eller att skatten ska utgå med särskilt angiven procent av inkomsten eller att preliminär skatt inte ska betalas för viss ränta eller utdelning (8 kap. 11 och 8 kap. 13 SBL). Skyldighet föreligger att göra skatteavdrag på vissa kapitalinkomster. För fysisk person, som är bosatt i Sverige och svenskt dödsbo ska (5 kap. 8 SBL) skatteavdrag göras med de undantag som föreskrivs i (5 kap. 9 SBL), för sådan ränta och utdelning vilken utgår i pengar och för vilken kontrolluppgift ska lämnas (8 eller 9 kap. lagen 2001:1227 om självdeklaration och kontrolluppgifter). För sådan kapitalinkomst ska skatteavdrag göras med 30 procent av inkomsten. Skatteavdrag på ränta och utdelning på utländska värdepapper ska enligt (8 kap. 10 SBL) utgå med så stort belopp att det tillsammans med den skatt som innehållits i utlandet uppgår till 30 procent av räntan eller utdelningen. Skatteverket kan på framställning av den skattskyldige eller på eget initiativ under inkomståret ändra den preliminärskatt som ska betalas, om ändrad beräkning kan förväntas medföra bättre anpassning mellan preliminär och slutlig skatt. Avdragen skatt förfaller till betalning senast den 12 (i januari och augusti den 17) i månaden efter den månad då skatteavdraget gjorts. Skatteavdragen varierar mellan olika redovisningsmånader på grund av att inkomstunderlaget ändras under året. F- skatt och särskild A-skatt betalas som regel med en tolftedel av det debiterade årsbeloppet varje förfallodag. I en skattedeklaration ska arbetsgivaren lämna uppgift om redovisningsperiod, lönesumma med mera. På grund av att uppbörden av skatt är samordnad med uppbörden av arbetsgivaravgift och särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster (SLF) avser lönesumman det lönebelopp som utgör underlag för beräkning av arbetsgivaravgift/slf. Även arbetsgivaravgiften/slf anges i skattedeklarationen. Kreditering verkställs på grundval av de uppgifter om skatteavdrag som arbetsgivaren lämnar för varje arbetstagare på kontrolluppgifterna. Kontrollen av arbetsgivarnas redovisning effektiviseras genom maskinella avstämningar mellan kontrolluppgifter och redovisade skattebelopp. 181

182 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M. Kompletteringsbetalning av preliminär skatt Den som inte har betalt tillräckligt med preliminär skatt under inkomståret kan göra en egen inbetalning till skattekontot för att undvika kostnadsränta. Kostnadsränta beräknas på underskott på skattekontot. Inbetalning till skattekontot kan ske när som helst. Underskott på skattekontot som är högst kronor kan betalas in (vara bokfört) senast den 3 maj taxeringsåret på Skatteverkets plus- eller bankgiro. För underskott som är större än kronor gäller att för den del av beloppet som överstiger kronor ska inbetalningen vara bokförd senast den 12 februari taxeringsåret. Avstämning skattekontot och räntejustering Sedan den slutliga skatten bestämts ska Skatteverket göra en avstämning av skattekontot. Belopp som understiger 100 kronor återbetalas inte utan står kvar på kontot. Om skattekontot, vid den årliga avstämningen, visar ett underskott (motsvarar den tidigare kvarstående skatten) ska beloppet betalas senast den förfallodag som infaller närmast efter det att 90 dagar har gått från beslutsdagen. På underskottet ska kostnadsränta betalas och den är inte avdragsgill vid inkomsttaxeringen. På skattekontot beräknas ränta dag för dag. Räntan bokförs på skattekontot en gång i månaden. Intäkts- och kostnadsräntorna knyts till en basränta som följer det allmänna ränteläget. Kostnadsräntan beräknas efter tre olika nivåer. På underskott eller del av underskott som uppgår till högst kronor beräknas låg ränta. Räntan beräknas från och med den 4 maj taxeringsåret till och med förfallodagen. På del av underskott som är högre än kronor beräknas låg ränta på de första överstigande kronor och mellanränta på resten av underskottet. Intäktsränta beräknas vid debitering av slutlig skatt på ett överskott som uppkommit vid den årliga avstämningen från och med den 13 februari taxeringsåret till den dag beloppet används för betalning av skatt eller betalas tillbaka. Utbetalda kommunalskattemedel Den största posten på utgiftssidan är utbetalningarna av kommunalskattemedel. Hela skatteuppbörden tillförs under beskattningsåret primärt staten. Utbetalningen av kommunalskattemedel går till på så sätt att kommuner och landsting under visst år (beskattningsåret) erhåller preliminära kommunalskattemedel. Dessa beräknas med utgångspunkt i kommunernas respektive landstingens skatteunderlag enligt taxeringen året före beskattningsåret. Skatteunderlaget räknas upp med två uppräkningsfaktorer som sammantagna motsvarar den beräknade förändringen av skatteunderlaget i riket till beskattningsårets nivå. 182

183 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M. De preliminära kommunalskattemedlen erhålls genom att det uppräknade skatteunderlaget multipliceras med den skattesats som kommunen fastställt för beskattningsåret. Den prognostiserade utvecklingen av skatteunderlaget följs upp genom att en slutavräkning görs efter två år, när taxeringen för beskattningsåret är klar. Den totala slutavräkningen fördelas med lika andel kronor per innevånare för alla kommuner respektive landsting. Utbetalningen sker efter avräkning av bland annat A-skatt, arbetsgivaravgifter och moms att betala den tredje vardagen räknat från den 17 i månaden. Utbetalda fastighetsavgiftsmedel Från och med år 2008 får kommunerna fastighetsavgiftsmedel från staten. Fastighetsavgiften utbetalas till kommunerna som ett schablonbelopp som fastställs av regeringen. Schablonbeloppet uppgick till 12,06 miljarder kronor ch År 2010 höjdes beloppet till 12,19 miljarder kronor. Schablonbelopp fördelas mellan kommunerna med ett enhetligt belopp per invånare den 1 november De årliga intäktsförändringarna efter 2008 tillgodoförs likvidmässigt kommunerna från och med 2011, dvs. efter att de två första taxeringsutfallen som innehåller kommunala fastighetsavgifter blivit klara. Utbetald kyrkoavgift, begravningsavgift och avgift till trossamfund Svenska kyrkan och andra trossamfund kan få hjälp av staten med att ta in avgifter via skattebetalningssystemet. Förskott på avgiftsmedel, grundat på senast kända taxering och beslutad avgiftssats, betalas ut varje kalenderår till dessa trossamfund. När taxeringsresultatet föreligger görs en slutavräkning. Utbetalning av det totala årsbeloppet sker med en tolftedel varje månad, vid samma tidpunkter som utbetalningen av skattemedel till kommuner och landsting. Omföringar Vissa skatter och avgifter uppbärs med inkomstskatten och omförs senare till respektive inkomsttitel på statsbudgeten, detta gäller: 9200 Egenavgifter för enskilda näringsidkare (inklusive allmän löneavgift) 9262 Allmän pensionsavgift 9291 Särskild löneskatt 9312 Fastighetsskatt 9411 Mervärdesskatt (den del som redovisas i självdeklaration) Den allmänna pensionsavgiften och egenavgiften för ålderspension omförs preliminärt under inkomståret med en prognos som underlag. Differensen mellan 183

184 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M. preliminärt omförda belopp och utfallet enligt den slutliga taxeringen korrigeras i en slutavräkning i januari året efter taxeringsåret. Övriga skatter och egenavgifter omförs endast slutligt, vilket innebär att hela beloppet omförs året efter taxeringsåret enligt den slutliga taxeringen. Egenavgifterna omförs i februari medan särskild löneskatt och fastighetsskatt omförs i juni. Mervärdesskatt omförs i december året efter inkomståret. Dessa omföringar görs för närvarande av ESV. Övrigt Ålderspensionsavgifter för inkomster som överstiger 8,07 inkomstbasbelopp förs till staten. Den andel som beräknas motsvara pensionsrätt för premiepension förs till Riksgälden för tillfällig förvaltning. Återstoden förs till Allmänna pensionsfonden Fysiska personers inkomstskatt 9111 Fysiska personers inkomstskatt Inkomsterna redovisas av Skatteverket. Omföringarna till inkomsthuvudgruppen 9200 Socialavgifter och allmän pensionsavgift redovisas av Försäkringskassan. I enlighet med gällande uppbördsförfarande redovisas som inkomster på titeln preliminär skatt, slutlig skatt, skatt som lämnats för indrivning med mera. Preliminär skatt stäms av mot slutlig skatt och då uppstår ett överskott eller underskott. Överskott innebär att för mycket skatt betalats in preliminärt och därmed måste återbetalas. De återbetalningar som föranleds av taxeringsändringar med mera. redovisas som inkomstminskningar. Den största utgiftsposten är utbetalningar av kommunalskattemedel. Skatteverket upprättar vidare för varje taxeringsår ett taxeringsregister som innehåller olika uppgifter om beskattningen av de skattskyldiga. Sedan budgetåret 1998 gäller enligt skattebetalningslagen att skatter och avgifter som omfattas av skattekontosystemet redovisas med debiterade belopp mot inkomsttitel Eventuell mellanskillnad mellan debiterat belopp och inbetalt belopp redovisas mot inkomsthuvudgrupp 9600 Betalningsdifferenser skattekonto (se även särskilt kapitel om skattekonto). Inbetalningar/återbetalningar av de gamla inkomstskatterna (avseende perioden före 1998) i övrigt redovisas under inkomsttitel Därutöver redovisas utbetalningar av kommunalskatt samt omföringar av vissa skatter och avgifter som inbetalas och preliminärt redovisas som inkomstskatt, bland andra mervärdesskatt och allmänna egenavgifter. Inkomsterna under denna inkomsttitel periodiseras och överförs av ESV i samband med räkenskapsårets avslutning till inkomsttitlarna 1111, 1115, 1121, , , 1274, 1283, 1284, , 1341, 1351, 1353, 1371, och

185 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M. För budgetåret 2009 är titeln indelad i följande delposter: Debiterad skatt enligt skattekontoprincipen (Skatteverket) Preliminär A-skatt Debiterad källskatt att betala, aktuellt år Debiterad källskatt att återfå, aktuellt år Debiterad källskatt att betala, föregående år Debiterad källskatt att återfå, föregående år Debiterad källskatt att betala, äldre år Debiterad källskatt att återfå, äldre år Debiterad preliminär skatt, att betala, aktuellt år Debiterad preliminär skatt, att återfå, aktuellt år Debiterad preliminär skatt, att betala, äldre år Debiterad preliminär skatt, att återfå, äldre år Särskild inkomstskatt till utlandsbosatta, netto Debiterat slutlig skatt, grundbeslut, att betala Debiterad slutlig skatt, grundbeslut, att återfå Debiterad slutlig skatt, omprövningsbeslut, att betala, aktuellt år Debiterad slutlig skatt, omprövningsbeslut, att återfå, aktuellt år Debiterad slutlig skatt, omprövningsbeslut, att betala, äldre taxeringsår Debiterad slutlig skatt, omprövningsbeslut, att återfå, äldre taxeringsår Debiterad slutlig skatt, anstånd medgivet Debiterad slutlig skatt, anstånd upphört Debiterad slutlig skatt, övrigt att betala Debiterad slutlig skatt, övrigt att återfå Utbetalning av kommunalskattemedel (Skatteverket) Utbetalningar till kommuner, förskott Utbetalningar till kommuner, slutreglering Kommunal fastighetsavgift Begravningsavgift Utbetalningar till landsting, förskott Utbetalningar till landsting, slutreglering Kommunal begravningsavgift Kyrkoavgift, Svenska kyrkan Kyrkoavgift, andra samfund Omföringar Sjukförsäkringsavgift (Försäkringskassan) Föräldraförsäkringsavgift (Försäkringskassan) Arbetsskadeavgift (Försäkringskassan) 185

186 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M Ålderspensionsavgift (Försäkringskassan) Efterlevandepensionsavgift (Försäkringskassan) Arbetsmarknadsavgift (Försäkringskassan) Allmän löneavgift (Försäkringskassan) Preliminär månadsvis allmän pensionsavgift (Försäkringskassan) Delavräkning allmän pensionsavgift (Försäkringskassan) Slutavräkning allmän pensionsavgift (Försäkringskassan) Omföring till löneskatt, förvärvsinkomster (Försäkringskassan) Omföring till särskild löneskatt, förvärvsinkomster (ESV) Omföring till särskild löneskatt, pensionskostnader (ESV) Omföring till fastighetsskatt (ESV) Omföring till förmögenhetsskatt (ESV) Omföring till mervärdesskatt (ESV) Statlig inkomstskatt Inkomstskattelag (1999:1229). Lag (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229). Lag (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Förordning (2001:1244) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Lag (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. Förordning (2008:753) om prisbasbelopp och förhöjt prisbasbelopp för år Förordning (2008:905) om inkomstbasbelopp för Kommunala skatter och avgifter Lag (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.. Lag (1991:900) om ändring i kommunallagen. Förordning (2001:1244) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Skattebetalningslagen (1997:483). Lag (2001:181) om behandling av uppgifter i skatteförvaltningens beskattningsverksamhet Skattebetalningsförordning (1997:750). Förordning (2001:588) om behandling av uppgifter i skatteförvaltningens beskattningsverksamhet. Lag (2007:1413) om utbetalning till kommuner av fastighetsavgiftsmedel

187 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M Juridiska personers inkomstskatt 9121 Juridiska personers inkomstskatt Inkomsterna redovisas av Skatteverket. De som redovisar sin skatt under denna titel är aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, föreningsbanker, sparbanker, svenska investeringsfonder, svenska försäkringsanstalter som inte är aktiebolag, utländska juridiska personer, hypoteksföreningar, vissa juridiska personer som förvaltar samfälligheter samt övriga juridiska personer med undantag av svenska dödsbon. Dagens skattesystem utmärks i huvudsak av följande: All beskattning av aktiebolag och flertalet andra juridiska personer sker i ett inkomstslag näringsverksamhet. Nuvarande reserveringsmöjlighet periodiseringsfond innebär avdrag med högst 25 procent av inkomsten före avdraget. Avdrag för avsättningen ska återföras till beskattning senast det sjätte beskattningsåret efter det år då avsättningen skedde. Titeln redovisar debiterad preliminär skatt som största inkomstpost. Juridiska personer debiteras preliminär skatt med ledning av den slutliga skatten året före inkomståret. Preliminär skatt ska beräknas med ledning av särskild taxering (preliminär taxering) dels om den skattskyldige inte har debiterats slutlig skatt vid den årliga taxeringen året före inkomståret, dels om det är fråga om en mer betydande skillnad mellan den preliminära skatt som annars skulle ha debiterats och beräknad slutlig skatt för inkomståret, dels om det finns andra särskilda skäl. I annat fall tas preliminär skatt ut schablonmässigt med 110 procent av ett belopp motsvarande den skattskyldiges slutliga skatt vid den årliga taxeringen året före inkomståret. Om den slutliga skatten understeg den debiterade preliminära skatten tas dock preliminärskatt ut med 105 procent av den slutliga skatten. Preliminärskatt enligt schablon får inte tas ut med ett lägre belopp än som motsvarar den senast debiterade preliminära skatten. Inkomsterna under denna inkomsttitel periodiseras och överförs av ESV i samband med räkenskapsårets avslutning till inkomsttitlarna: 1271 Särskild löneskatt på pensionskostnader 1321 Skatt på företagsvinster 1342 Avkastningsskatt företag (avkastningsskatt på pensionsmedel) 1343 Avkastningsskatt på individuellt pensionssparande 1631 Omprövningar aktuellt taxeringsår 1632 Omprövningar äldre taxeringsår 1633 Anstånd netto 1635 Skattetillägg 1636 Förseningsavgift 187

188 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M. För budgetåret 2009 är titeln indelad i följande delposter: Debiteringar enligt skattekontoprincipen (Skatteverket) Avkastningsskatt på individuellt pensionssparande Debiterad preliminär skatt, att betala, aktuellt år Debiterad preliminär skatt, att återfå, aktuellt år Debiterad preliminär skatt, att betala, äldre år Debiterad preliminär skatt, att återfå, äldre år Debiterad slutlig skatt, grundbeslut, att betala Debiterad slutlig skatt, grundbeslut, att återfå Debiterad slutlig skatt, omprövningsbeslut, att betala, aktuellt taxeringsår Debiterad slutlig skatt, omprövningsbeslut, att återfå, aktuellt taxeringsår Debiterad slutlig skatt, omprövningsbeslut, att betala, äldre taxeringsår Debiterad slutlig skatt, omprövningsbeslut, att återfå, äldre taxeringsår Debiterad slutlig skatt, anstånd medgivet Debiterad slutlig skatt, anstånd upphört Debiterad slutlig skatt, övrigt, att betala Debiterad slutlig skatt, övrigt, att återfå Utbetalning av kommunalskattemedel (Skatteverket) Kommunal fastighetsavgift, förskott Kommunal fastighetsavgift, slutreglering Omföringar (ESV) Omföring, särskild löneskatt pensionskostnader Omföring, fastighetsskatt Omföring, förmögenhetsskatt Omföring, mervärdesskatt Omföringarna görs av ESV. Inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen Lag (1984:1052) om statlig fastighetsskatt. Lag (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Lag (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. Lag (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader. Skattebetalningslag (1997:483). 188

189 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M. Skattebetalningsförordning (1997:750). Lag (1998:1620) om beskattning av valutakursreserv Beskattning av tjänstegruppliv Inkomsterna redovisas månadsvis av Skatteverket. Skattskyldiga är svenska försäkringsföretag, utländska försäkringsföretag för verksamhet som drivs här i landet, arbetsgivare och näringsidkare, samt staten. Redovisningsperioden är en kalendermånad. Redovisning och betalning sker enligt reglerna i skattebetalningslagen. Inkomsterna under denna inkomsttitel periodiseras och överförs av ESV i samband med räkenskapsårets avslutning till inkomsttitel 1291 Tjänstegruppliv. Lag (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring m.m. Skattebetalningslag (1997:483) Ofördelbara inkomstskatter 9131 Ofördelbara inkomstskatter Inkomsterna redovisas av Skatteverket och Kronofogdemyndigheten. Under denna inkomsttitel redovisas även indrivna inkomstskatter och arbetsgivaravgifter avseende inkomståret 1997 och tidigare. I de fall det inte är möjligt att göra en uppdelning av inkomstskatterna på juridiska respektive fysiska personer redovisas inkomsterna som ofördelbara inkomstskatter. Från den 1 januari 1993 ska utomlands bosatta artister och idrottsmän samt artistföretag och arrangör hemmahörande eller bosatt i utlandet ska erlägga särskild inkomstskatt i Sverige. Skatt ska utgå för skattepliktiga inkomster av artistisk eller idrottslig verksamhet som bedrivs i Sverige eller på svenskt fartyg. Skatten är 15 procent av den skattepliktiga inkomsten. Redovisning av skatten ska ske senast den 12:e i varje månad (i januari den 17:e) efter det att den skattepliktiga ersättningen har betalats ut till artisten, idrottsmannen eller artistföretaget och av utländsk arrangör, senast den 12:e i varje månad (i januari den 17:e) efter det att tillställningen ägt rum. Betalningen ska vara bokförd på Skatteverkets särskilda konto den 12 (januari den 17). Inkomsterna under denna inkomsttitel periodiseras och överförs av ESV i samband med räkenskapsårets avslutning till inkomsttitlarna: 1624 Övriga skatter fysiska personer 1634 Övriga skatter juridiska personer Omföringar och inbetalda skatter (Skatteverket) 189

190 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M Ofördelbara inkomstskatter Särskild inkomstskatt utländska artister Ofördelbara indrivna skatter Sjömansskatt Skatt på vissa premieinbetalningar Ackord och skuldsanering Fysiska personer, tillkommande skatt Juridiska personer, tillkommande skatt Inkomstskatt från Danmark, pendlare Inkomstskatt till Danmark, pendlare Lag (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. Skattebetalningslag (1997:483) 9140 Övriga inkomstskatter 9141 Kupongskatt Inkomsterna redovisas av Skatteverket och Kronofogdemyndigheten. På denna inkomsttitel redovisas kupongskatt och skatt på ränta på skogskontomedel m.m. Kupongskatt Kupongskatt är en statlig inkomstskatt på utdelning på aktier i svenska aktiebolag och andelar i svenska aktiefonder. Skatten är en definitiv källskatt och erläggs med 30 procent av utdelningen av i utlandet bosatta och av vissa med dem likställda utdelningsberättigade. Från huvudregeln om 30 procent kupongskatt förekommer undantag. Till följd av ingångna avtal för att undvika dubbelbeskattning nedsätts kupongskatt med varierande skattesatser. Skattskyldighet föreligger inte för en juridisk person i en främmande stat som är medlem i Europeiska gemenskapen om det utländska bolaget innehar 10 procent eller mer av andelskapitalet i det utdelande bolaget och uppfyller villkoren i artikel 2 i moderdotterbolagsdirektivet (90/435/EEG). Skattskyldighet föreligger inte heller för utländskt bolag med flera under vissa förutsättningar enligt inkomstskattelagen (1999:1229). Den utbetalade utdelningen och innehållna kupongskatten ska redovisas senast fyra månader efter utdelningstillfället (dock senast den 15 januari påföljande år beträffande aktiebolag som inte omfattas av det kontobaserade aktiesystemet genom VPC). Inkomsterna under denna inkomsttitel periodiseras och överförs av ESV i samband med räkenskapsårets avslutning till inkomsttitel 1331 Kupongskatt. 190

191 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M. Skatt på ränta på skogskonto, skogsskadekonto och upphovsmannakonto Skatt tas ut med 15 procent av räntan på skogskonto, skogsskadekonto och upphovsmannakonto. Vid varje tillfälle då ränta har gottskrivits ett konto ska banken för kontohavarens räkning innehålla skatt på räntan. Banken ska inom en månad från räntegottskrivningen inkomma med redovisning till Skatteverket med uppgift om kontohavare, kontoslag, kontobehållning, gottskriven ränta och innehållen skatt. Banken ska också inom samma tid inbetala skatten på särskilt plusgirokonto. Den övervägande delen av inkomsterna beräknas ske efter räntegottskrivning vid årsskifte. Inkomsterna under denna inkomsttitel periodiseras och överförs av ESV i samband med räkenskapsårets avslutning till inkomsttitel 1330 Kupongskatt. Kupongskatt Kupongskattelag (1970:624) m.fl. författningar; se den genom Skatteverkets försorg utgivna Skatte- och taxeringsförfattningarna. Kupongskatteförordningen (1971:49). Skatteverkets skrivelser: med anvisningar rörande direktnedsättning av kupongskatt med intyg om hemvist (RSV Dt 1975:8) som tillämpas på utdelning som blivit tillgänglig för lyftning efter utgången av år 1974). Skatt på ränta på skogskontomedel Lag (1990:676) om skatt på ränta på skogsmedel m.m Lotteriskatt Inkomsterna redovisas månadsvis av Skatteverket. På denna inkomsttitel redovisas lotteriskatt och skatt på vinstsparande. Lotteriskatt Redovisningsperioden är en kalendermånad. Redovisning och betalning sker enligt reglerna i skattebetalningslagen. Inkomsterna under denna inkomsttitel periodiseras och överförs av ESV i samband med räkenskapsårets avslutning till inkomsttitel 1484 Lotteriskatt. Lotteriskatt betalas för svensk lott när vinsten utgörs av pengar. Lotteriskatt ska också i vissa fall betalas för utländskt lotteri som avser vadhållning i samband med hästtävlingar. Lotteriskatt ska inte betalas för sådant lotteri som avses i lag om skatt på spel och skatt på vinstsparande. Skatt ska inte heller betalas för vinstdragning på här i landet utfärdade premieobligationer och inte heller för vinster från lotterier och spel enligt kasinolagen. Penningvinst i lotteri, som anordnas av ideell förening är helt skattefri. 191

192 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M. Skatten tas ut med 35 procent av den behållning som återstår sedan vinsten räknats av från sammanlagda insatserna. För vadhållning i samband med hästtävlingar, där deltagande i vadhållningen efter särskilt tillstånd av regeringen även kan ske via en utländsk trav- eller galopporganisation, ska inte insatser och vinster som hänför sig till det utländska speldeltagandet beaktas vid bestämmandet av behållningen. Redovisning och betalning sker enligt reglerna i skattebetalningslagen. Skatt på vinstsparande Skatten redovisas senast 25 dagar efter den skattepliktiga händelsen. Inkomsterna under denna inkomsttitel periodiseras och överförs av ESV i samband med räkenskapsårets avslutning till inkomsttitel 1484 Lotteriskatt. Skatt ska betalas för penningvinst vid vinstdragning som bank eller sparkassa anordnar i vinstsparande som utgör svenskt lotteri. Detta gäller även för penning vinst i lotteri där pristagare utses i en tävling som har anordnats i tryckt periodisk skrift. Skatten är 30 procent av vinstens värde. Vid lotterier i samband med utgivande av periodisk skrift ska skatt inte betalas med högre belopp än att 100 kronor återstår av vinsten. Lag (1991:1482) om lotteriskatt. Lotterilag (1994:1000). Lag (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m. Kasinolag (1999:355). Lotteriförordning (1994:1451). Skattebetalningslagen (1997:483). Skattebetalningsförordningen (1997:750) Socialavgifter och löneskatter Uppbördsförfarandet för arbetsgivaravgifter I det följande beskrivs främst uppbörden av arbetsgivaravgifter. Varje person har ett skattekonto (3 kap. 5 skattebetalningslagen). Till detta betalas inkomstskatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Arbetsgivaravgifterna grundar sig på lön med mera som betalats ut under föregående månad. Skattekonto beskrivs i ett särskilt avsnitt. Skattedeklarationen innehåller uppgift om bruttolön, skattepliktiga förmåner och kostnadsavdrag. Utifrån dessa uppgifter beräknas sammanlagt underlag för arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. socialavgiftslagen (2000:980). Därefter beräknas arbetsgivaravgift då full arbetsgivaravgift ska betalas och motsvarande i de fall då nedsatt avgift ska betalas. Den totala avgiftssatsen är 31,42 procent för

193 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M. Nedsatt avgift betalas i följande fall: Särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster ska betalas i stället för de vanliga arbetsgivaravgifterna. Detta gäller bland annat för anställda som är äldre än 65 år. Utvidgat Företagsstöd, avdrag högst kronor per månad. Nedsatta socialavgifter för personer som fyllt 18 men inte 25 år från den 1 januari 2009 blir kraftfullare och utvidgas till att omfatta dels personer under 18 år, dels personer som vid årets ingång har fyllt 25 men inte 26 år. De nya lägre avgifterna föreslås uppgå till hela ålderspensionsavgiften samt en fjärdedel av de övriga avgifterna. Nedsättning för utsänd personal med flera. Särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster beskrivs närmare under inkomsttitel 9291 Särskild löneskatt. Sedan 2002 gäller lagen (2001:1170) om utvidgning av det särskilda avdraget enligt socialavgiftslagen. Utvidgningen innebär att företag i stödområdet får göra avdrag på ytterligare 10 procent av underlaget, dock maximalt kronor per månad. En motsvarande utvidgning av avdraget gäller också för den som betalar egenavgifter. Avdragen ska i första hand avse allmän löneavgift. Efter dessa nedsättningar och avdrag erhålls de arbetsgivaravgifter som arbetsgivaren ska betala. I skattedeklarationen anges slutligen avdragen skatt på lön och totalsumman för arbetsgivaravgifter och avdragen skatt som arbetsgivaren ska betala. I skattedeklarationen redovisas även mervärdesskatten. Uppgifter om den månatliga uppbörden av arbetsgivaravgifter (inklusive särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster) redovisas av Skatteverket i den så kallade månadsrapporten. Dessa överförs till Försäkringskassan via inkomsttiteln 9299 Avräkning av socialavgifter. Enligt förordningen (1984:1127) ska Försäkringskassan verkställa fördelningen av arbetsgivaravgifterna mellan olika avgiftsändamål (inkomsttitlar, fonder m.m.). Konjunkturinstitutet ska tillhandahålla Försäkringskassan prognoser över avgiftsunderlag för beräkning av de avgiftsmedel som kan väntas bli tillgängliga för fördelning (SFS 1992:103). I samband med förfallodagen den 12 i varje månad gör Försäkringskassan en preliminär fördelning av arbetsgivaravgifterna enligt Konjunkturinstitutets prognos. Försäkringskassan betalar då ut ålderspensionsavgift till AP-fonder och Riksgälden enligt denna fördelning. Varje månad gör Försäkringskassan också en slutlig fördelning av de arbetsgivaravgifter som betalats in under föregående månad. Detta innebär att Försäkringskassan på förfallodagen för arbetsgivaravgifterna betalar ut ålderspensionsavgift enligt prognos till AP-fonder och Riksgälden. Utfallet för till exempel december månad utgörs således av prognos för december och reglering med hänsyn till utfallet i november. 193

194 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M. Egenavgifter från egna företagare och allmän pensionsavgift från enskilda inkomsttagare debiteras på slutskattsedeln och uppbärs av Skatteverket. Arbetsgivaravgifterna betalas in på arbetsgivarens skattekonto enligt skattebetalningslagen (1997:483). Det är debiterade arbetsgivaravgifter som redovisas på inkomsttitlarna under inkomsthuvudgruppen 9200 Socialavgifter och allmän pensionsavgift. Skillnaden mellan betalda avgifter och debiterade avgifter redovisas under inkomsthuvudgruppen 9600 Betalningsdifferenser, skattekonto. Uppbördsförfarandet för egenavgifter Egna företagares socialavgifter (egenavgifter) för näringsverksamhet uppbärs i samband med inkomstskatten och ingår den slutliga skatten för ett visst inkomstår. Försäkringskassan omför egenavgifterna från inkomsttiteln 9111 Fysiska personers inkomstskatt till respektive inkomsttitel under denna inkomsthuvudgrupp enligt 12 lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter. Detta sker, med undantag för ålderspensionsavgiften, först sedan den slutliga avgiften kan fastställas, det vill säga andra året efter inkomståret. Dessa omföringar görs i februari månad. För ålderspensionsavgiften görs varje månad en omföring av ett förskott till inkomsttiteln Efterlevandepensionsavgift Efterlevandepensionsavgiften redovisas av Försäkringskassan. Den infördes inkomståret Efterlevandepensionsavgiften ska finansiera barnpension samt inkomstgrundad änkepension och omställningspension med mera och kostnader för administration enligt 8 lagen om fördelning av socialavgifter. Utgifterna för efterlevandepension redovisas under anslagen Efterlevandepensioner till vuxna och Barnpension och efterlevandestöd till barn. Efterlevandepensionsavgiften är 1,70 procent av underlaget för både arbetsgivare och egenföretagare. Inkomsterna under denna inkomsttitel periodiseras och överförs av ESV i samband med räkenskapsårets avslutning till inkomsttitlarna 1215 och 1245 Efterlevandepensionsavgift. Inkomster Arbetsgivare Egenföretagare Socialavgiftslag (2000:980) Lag (2000:981) om fördelning av socialavgifter. Lag (1962:381) om allmän försäkring. 194

195 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M Sjukförsäkringsavgift Sjukförsäkringsavgiften redovisas av Försäkringskassan. Sjukförsäkringsavgiften ska enligt 3 lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter främst finansiera kostnader för sjukpenning, rehabiliteringsersättningar, närståendepenning och havandeskapspenning samt inkomstgrundad sjuk- och aktivitetsersättning Sjukförsäkringsavgiften, som betalas av arbetsgivare, är 5,95 procent För egenföretagare gäller olika avgiftssatser. Med 3 dagars karenstid är avgiften 6,74 procent och 5,95 procent med 30 dagars karenstid. Detta gäller för inkomster upp till 7,5 gånger prisbasbeloppet. På inkomster över 7,5 basbelopp är avgiften 6,78 procent (Försäkringskassans föreskrifter, FKFS 2009:30). Inkomsterna under denna inkomsttitel periodiseras och överförs av ESV i samband med räkenskapsårets avslutning till inkomsttitlarna 1211 och 1241 Sjukförsäkringsavgift. Inkomster Sjukförsäkringsavgift, arbetsgivare Sjukförsäkringsavgift, egenföretagare Socialavgiftslag (2000:980) Lag (1991:1047) om sjuklön. Försäkringskassans föreskrifter (FKFS 2009:30) om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år Föräldraförsäkringsavgift Föräldraförsäkringsavgiften redovisas av Försäkringskassan. Den ska finansiera föräldraförsäkringsförmåner med mera enligt 4 kap. lagen om allmän försäkring. För 2010 är föräldraförsäkringsavgiften 2,20 procent av underlaget för både arbetsgivare och egenföretagare. Utgifterna för föräldraförsäkringen redovisas under utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Inkomsterna under denna inkomsttitel periodiseras och överförs av ESV i samband med räkenskapsårets avslutning till inkomsttitlar 1212 och 1242 Föräldraförsäkringsavgift. Inkomster Arbetsgivare Egenföretagare 195

196 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M. Socialavgiftslag (2000:980) Lag (2000:981) om fördelning av socialavgifter. Lag (1962:381) om allmän försäkring Ålderspensionsavgift, netto Ålderspensionsavgiften redovisas av Försäkringskassan med undantag för Statlig ålderspensionsavgift som redovisas av Pensionsmyndigheten. För 2010 är ålderspensionsavgiften 10,21 procent av avgiftsunderlaget för både arbetsgivare och egenföretagare. Före 1999 var benämningen på denna inkomsttitel Tilläggspensionsavgift. Avgiften från egenföretagare omförs förskottsvis från inkomsttiteln 9111 Fysiska personers inkomstskatt till denna inkomsttitel enligt 12 lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter. Lagen (1998:674) om försäkring för inkomstgrundad ålderspension innehåller bestämmelser om inkomstpension, tilläggspension och premiepension. Enligt 4 kap. 3 är pensionsrätten för inkomstpension 16 procent av pensionsunderlaget och pensionsrätten för premiepension 2,5 procent av pensionsunderlaget. Ålderspensionsförsäkringen finansieras genom ålderspensionsavgift, allmän pensionsavgift och statlig ålderspensionsavgift samt genom avkastning på avgiftsmedel (1 kap. 2 ). Influtna avgifter fördelas enligt 6 lagen om fördelning av socialavgifter. Regeringen har för 2010 fastställt nedanstående andelar för fördelning av ålderspensionsavgiften (SFS 2009:1010): 68,8 procent till Första Fjärde AP-fonderna 19,8 procent till konto hos Riksgälden 10,4 procent till staten (denna inkomsttitel) Den del av ålderspensionsavgiften som förs till Första Fjärde AP-fonderna, ska förvaltas enligt lagen (2000: 192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Den del av ålderspensionsavgiften som placeras på konto hos Riksgälden för tillfällig förvaltning, beräknas motsvara pensionsrätt för premiepension. När pensionsrätt för premiepension för en pensionssparande har fastställts ska Premiepensionsmyndigheten föra över medel från Riksgälden till förvaltning i de värdepappersfonder som pensionsspararen valt. I tredje avdelningen i lagen om inkomstgrundad ålderspension finns bestämmelser om premiepensionssystemet. Den del av ålderspensionsavgiften som avser inkomster över förmånstaket, förs till denna inkomsttitel. Förmånstaket är 8,07 förhöjda prisbasbelopp. Dessa inkomster är inte pensionsgrundande. Motsvarande avgifter ska därför inte föras till pensionssystemet utan stannar kvar på statsbudgeten. 196

197 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M. Det är debiterade avgifter som redovisas som inkomster. Inbetalade avgifter (influtna) är ofta lägre än de debiterade. Det är influtna avgifter som ska föras till Första Fjärde AP-fonderna och Riksgälden. Detta medför att skillnaden mellan debiterade avgifter och influtna avgifter redovisas på denna inkomsttitel förutom avgift på inkomster över förmånstaket (10,4 procent). Motsvarande belopp (uppbördsförlusten) redovisas under inkomsthuvudgruppen 1600 Betalningsdifferenser, skattekonto. Pensionsmyndigheten rekvirerar varje månad medel från Första Fjärde APfonderna för utbetalning av ålderspension till pensionstagarna enligt 2 kap. 2 lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Statlig ålderspensionsavgift För inkomstersättningar till hushållen som finansieras över statsbudgeten och som är förenade med ålderspensionsrätt ska staten betala ålderspensionsavgift från och med 1999 enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift. Detta gäller till exempel sjukpenning, föräldraförsäkring och arbetslöshetsersättning. Avgifterna betalas från motsvarande anslag på statsbudgetens utgiftssida. De redovisas sedan som inkomst på denna inkomsttitel. De flesta pensionsgrundande inkomstersättningar är belagda med allmän pensionsavgift. Den statliga ålderspensionsavgiften på dessa inkomstersättningar är därför 10,21 procent (2 ). För de så kallade pensionsgrundande beloppen (till exempel för värnpliktiga och småbarnsföräldrar) är den statliga ålderspensionsavgiften 18,5 procent (5 ). Den högre avgiftssatsen beror på att de så kallade pensionsgrundande beloppen inte belastas med allmän pensionsavgift. Den del av den statliga pensionsavgiften som beräknas motsvara pensionsrätt för premiepension förs till Riksgälden för tillfällig förvaltning (8 ). Återstoden förs till Första Fjärde AP-fonderna. För 2010 förs 14,1 procent till Riksgälden och 85,9 procent till Första Fjärde AP-fonderna. Inkomsterna under denna inkomsttitel med undantag för den statliga ålderspensionsavgiften periodiseras och överförs av ESV i samband med räkenskapsårets avslutning till inkomsttitlarna 1214 och 1244 Ålderspensionsavgift. Inkomster Ålderspensionsavgift, arbetsgivare Ålderspensionsavgift, egenföretagare Ålderspensionsavgift, statlig Utgifter Utbetalning till AP-fonder Utbetalning till Riksgäldskontoret Statlig ålderspensionsavgift till AP-fonder 197

198 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M Statlig ålderspensionsavgift till Riksgäldskontoret Socialavgiftslag (2000:980) Lag (2000:194) om införande av ny lagstiftning för allmänna pensionsfonder. Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Lag (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Lag (1998:675) om införande av inkomstgrundad ålderspension. Förordning (1998:1340) om inkomstgrundad ålderspension. Lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift. Förordning (1998:1512) om statliga ålderspensionsavgifter m.m. Förordning (2009:1019) om fastställande av andelar för fördelning av ålderspensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter under år Lag (1998:710) med vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten Arbetsskadeavgift Arbetsskadeavgiften redovisas av Försäkringskassan. Avgiftssatsen är 0,68 procent av avgiftsunderlaget för både arbetsgivare och egenföretagare. Den ska finansiera ersättningar enligt lagen om arbetsskadeförsäkring med m.m. Inkomsterna under denna inkomsttitel periodiseras och överförs av ESV i samband med räkenskapsårets avslutning till inkomsttitlarna 1213 och 1243 Arbetsskadeavgift. Inkomster Arbetsskadeavgift, arbetsgivare Arbetsskadeavgift, egenföretagare Socialavgiftslag (2000:980) Lag (2000:981) om fördelning av socialavgifter. Lag (1976:380; omtryckt 1993:357) om arbetsskadeförsäkring. 198

199 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M Arbetsmarknadsavgift Arbetsmarknadsavgiften redovisas av Försäkringskassan. För arbetsgivare är avgiften 4,65 procent för Sedan inkomståret 1996 ska även egenföretagare betala arbetsmarknadsavgift. Avgiften för 2010 är 2,11 procent. Arbetsmarknadsavgiften används enligt lagen om (2000:981) om fördelning av socialavgifter för finansiering av: arbetslöshetsersättning tillsyn av arbetslöshetskassorna aktivitetsstöd (tidigare benämnt utbildningsbidrag) lönegaranti statlig ålderspensionsavgift. Arbetsmarknadsavgiften ska även finansiera de statliga ålderspensionsavgifter på 10,21 procent som ska betalas på den del av arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd som ger pensionsrätt. Inkomsterna under denna inkomsttitel periodiseras och överförs av ESV i samband med räkenskapsårets avslutning till inkomsttitlarna 1216 och 1246 Arbetsmarknadsavgift. Inkomster Arbetsmarknadsavgift, arbetsgivare Arbetsmarknadsavgift, egenföretagare Socialavgiftslag (2000:980) Lag (2000:981) om fördelning av socialavgifter. Lag (1997:239) om arbetslöshetskassor. Lönegarantilag (1992:497) Allmän pensionsavgift, netto Allmän pensionsavgift redovisas mot denna inkomsttitel av Pensionsmyndigheten. Den uppgår till 7,00 procent för inkomståret 2010 (SFS 1994:1466). Avgiften förs till Första Fjärde AP-fonderna. Inkomsterna under denna inkomsttitel periodiseras och överförs av ESV i samband med räkenskapsårets avslutning till inkomsttitlar 1211 och 1241 Sjukförsäkringsavgift. 199

200 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M. Inkomster Preliminär avgift (Förskott från 9111) Delavräkning Slutavräkning Utgifter Utgifter till AP-fonder Avgiften beräknas på inkomst enligt 2 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Vid beräkningen av avgiften bortses från inkomst som överstiger 7,5 gånger det för intjänandeåret gällande inkomstbasbeloppet. Avgift ska inte betalas om inkomsterna understiger 24 procent av prisbasbeloppet. Den allmänna pensionsavgiften betalas tillsammans med den preliminära A- skatten respektive den preliminära F-skatten och fastställs av skattemyndigheten i samband med den slutliga skatten. Avgiften omförs månadsvis från inkomsttiteln 9111 Fysiska personers inkomstskatt enligt förordningen (1994:1966) om omföring av allmän pensionsavgift. Pensionsmyndigheten gör en delavräkning i januari månad, sista månaden av aktuellt inkomstår. I januari månad ett år senare görs en slutavräkning enligt den slutliga taxeringen. Inkomsterna under denna inkomsttitel periodiseras och överförs av ESV i samband med räkenskapsårets avslutning till inkomsttitel 1121 Allmän pensionsavgift. Lag (1994:1744) om allmän pensionsavgift. Förordning (1994:1966) om omföring av allmän pensionsavgift. Förordning (2009:924) om prisbasbelopp och förhöjt prisbasbelopp för år Allmän löneavgift Allmän löneavgift redovisas av Försäkringskassan. Arbetsgivare och egenföretagare ska betala allmän löneavgift enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift. Allmän löneavgift under 2010 tas ut med 6,03 procent av underlaget och tillfaller staten. Den allmänna löneavgiften är inte en socialavgift enligt socialavgiftslagen (2000:980). Den beräknas emellertid på samma underlag som arbetsgivaravgift och egenavgift till efterlevandepensioneringen enligt socialavgiftslagen. Inkomsterna under denna inkomsttitel periodiseras och överförs av ESV i samband med räkenskapsårets avslutning till inkomsttitlarna 1217 och 1247Allmän löneavgift. 200

201 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M. Inkomster Allmän löneavgift, arbetsgivare Allmän löneavgift, egenföretagare Lag (1994:1920) om allmän löneavgift Särskild löneskatt Särskild löneskatt redovisas av Försäkringskassan. Omföringarna av särskild löneskatt från inkomsttitlarna 9111 Fysiska personers inkomstskatt och 9121 Juridiska personers inkomstskatt görs av ESV. Den särskilda löneskatten utgår dels på vissa förvärvsinkomster, dels på pensionskostnader Arbetsgivare, skattekonto (Försäkringskassan) Statliga myndigheter (pensionskostnader) Försäkringskassan Statliga affärsverk (pensionskostnader) Försäkringskassan KÅPAN (pensionskostnader) Försäkringskassan Egenföretagare, (förvärvsinkomster) Försäkringskassan Egenföretagare (förvärvsinkomster) ESV Arbetsgivare (pensionskostnader) ESV Egenföretagare (pensionskostnader) Försäkringskassan Särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster Uppbörden av särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster sker i samband med uppbörden av inkomstskatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Denna särskilda löneskatt överförs av Skatteverket tillsammans med arbetsgivaravgifterna varje månad till inkomsttiteln 9299 Avräkning socialavgifter. För egna företagare redovisas skatten först på inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt och omförs sedan till denna inkomsttitel. Inkomsterna under denna inkomsttitel periodiseras och överförs av ESV i samband med räkenskapsårets avslutning till inkomsttitlarna 1273 och Särskild löneskatt på pensionskostnader Bestämmelserna i taxeringslagen (1990:324) och skattebetalningslagen (1997:483) gäller för särskild löneskatt på pensionskostnader. Detta innebär att skatten uppbärs i samband med uppbörden av inkomstskatt för fysiska personer (egna företagare) och för juridiska personer. Andra året efter inkomståret omförs den särskilda löneskatten 201

202 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M. från 9111 Fysiska personers inkomstskatt och från 9121 Juridiska personers inkomstskatt till denna inkomsttitel. Inkomsterna under denna inkomsttitel periodiseras och överförs av ESV i samband med räkenskapsårets avslutning till inkomsttitlarna 1271 och Särskild löneskatt på statens pensionskostnader Skatten fastställs dels som preliminär skatt senast den 25 februari under beskattningsåret, dels som slutlig skatt senast den 30 april året efter beskattningsåret. Den preliminära skatten betalas med en sjättedel av skatten den 18 i månaderna mars, maj, juli, september och november under beskattningsåret samt den 18 januari året efter beskattningsåret. Skatten slutregleras i maj månad året efter beskattningsåret. Försäkringskassan fastställer även den särskilda löneskatt som statliga affärsverk ska betala. Denna betalas direkt till Försäkringskassan och redovisas då på denna inkomsttitel. Tidpunkterna för inbetalning av skatten är desamma som för övriga statliga myndigheter. Inkomsterna under denna inkomsttitel periodiseras och överförs av ESV i samband med räkenskapsårets avslutning till inkomsttiteln Särskild löneskatt KÅPAN När det gäller särskild löneskatt på kompletterande ålderspensionsavgifter och individuella ålderspensionsavgifter betalar myndigheterna löneskatten direkt till Försäkringskassan. Uppgiften om vilken skatt som ska betalas redovisas av myndigheten varannan månad genom en särskild skattedeklaration. Skatten betalas den 18 i månaderna mars, maj, juli, september och november under beskattningsåret samt den 18 januari året efter beskattningsåret. Inkomsterna under denna inkomsttitel periodiseras och överförs av ESV i samband med räkenskapsårets avslutning till inkomsttiteln Lag (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Lag (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader. Förordning (1991:704) om fastställande av särskild löneskatt på statens pensionskostnader Särskild sjukförsäkringsavgift Enligt riksdagens beslut föreskrivs att lagen (2004:1237) om särskild sjukförsäkringsavgift ska upphöra att gälla vid utgången av år Särskild sjukförsäkringsavgift ska inte tas ut för sjukpenning som har utgetts till arbetstagare hos arbetsgivare efter den 31 oktober. Den upphävda lagen ska dock fortfarande tillämpas beträffande avgifter och justeringar av avgifter som avser sjukpenning som har utgetts före den 1 november 2006 (SFS 2006:1428). 202

203 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M. Lag (2004:1237) om särskild sjukförsäkringsavgift har upphävts genom SFS 2006: Avräkning av socialavgifter Inkomsterna redovisas av Försäkringskassan och Skatteverket. Försäkringskassan omför arbetsgivaravgifterna till respektive inkomsttitel under inkomsthuvudgruppen 9200 Socialavgifter och löneskatter enligt 11 lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter. Skatteverket redovisar debiterade arbetsgivaravgifter inklusive särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster på undertitlarna Försäkringskassan fördelar sedan detta belopp till respektive inkomsttitel under inkomsthuvudgruppen 9200 Socialavgifter och löneskatter. Inkomster Debiterad arbetsgivaravgift, att betala, aktuellt år (Försäkringskassan) Debiterad arbetsgivaravgift att betala, aktuellt år (Skatteverket) Debiterad arbetsgivaravgift, att återfå, aktuellt år (Skatteverket) Debiterad arbetsgivaravgift, att betala, föregående år (Skatteverket) Debiterad arbetsgivaravgift, att återfå, föregående år (Skatteverket) Debiterad arbetsgivaravgift, att betala, äldre år (Skatteverket) Debiterad arbetsgivaravgift, att återfå, äldre år (Skatteverket) Utgifter Debiterade arbetsgivaravgifter Försäkringskassan Särskild sjukförsäkringsavgift Särskild sjukförsäkringsavgift (Skatteverket) Särskild sjukförsäkringsavgift (Försäkringskassan) utgifter Socialavgiftslag (2000:980). Skattebetalningslag (1997:483). Lag (2000:981) om fördelning av socialavgifter. Förordning (1984:1127) med bemyndigande för Försäkringskassan att verkställa fördelningen av arbetsgivaravgifter mellan olika avgiftsändamål. 203

204 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M Skatt på egendom 9310 Skatt på fast egendom 9312 Fastighetsskatt Inkomsterna uppbärs av Skatteverket. De omförs av ESV från inkomsttitlarna 9111 och 9121 till denna inkomsttitel. För budgetåret 2010 utgör inkomsterna på titeln den fastighetsskatt som debiterades Skattebas Skattepliktiga fastigheter är sådana taxeringsenheter, inklusive obebyggd tomtmark, som vid fastighetstaxeringen fått benämningen småhusenhet, ägarlägenhetsenhet, hyreshusenhet, industrienhet inklusive elproduktionsenhet eller lantbruksenhet om det i lantbruksenheten ingår småhus eller tomtmark till småhus. Ett taxeringsvärde bestäms så att det motsvarar 75 procent av fastighetens marknadsvärde. Med marknadsvärde avses det pris enheten sannolikt betingar vid en försäljning på den allmänna marknaden. Marknadsvärdet bestäms med hänsyn till det genomsnittliga prisläget två år före senaste fastighetstaxering för byggnadstypen i fråga. Allmän fastighetstaxering ska äga rum vart sjätte år. Tre år efter en allmän fastighetstaxering sker en förenklad fastighetstaxering för småhus, hyreshus och lantbruk. Från skatteplikt undantas fastighet som året före taxeringsåret inte varit skattepliktig enligt fastighetstaxeringslagen. Skattskyldig till fastighetsskatt, eller kommunal fastighetsavgift, är den som vid ingången av kalenderåret är ägare till fastigheten eller den som ska anses som ägare enligt1 kap. 5 fastighetstaxeringslagen. Skattesatser Skatte- och avgiftssatser för inkomståret 2010 är: Värderingsenheter Skatte- och avgiftssatser Småhus, ägarlägenhet (belagda med fastighetsavgift) kr eller högst 0,75% Småhus (belagda med fastighetsskatt) 1,00% Hyreshus (bostadsdel) (belagda med fastighetsavgift) kr per bostadslägenhet eller högst 0,40% Hyreshus (belagda med fastighetsskatt) 0,40% Hyreshus (lokaler) 1,00% Industrienheter 0,50% Vattenkraftverk 2,20% Vindkraftverk 0,20% Elproduktionsenheter som inte är vattenkraftverk eller 0,50% vindkraftverk 204

205 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M. För vattenkraftverk är skattesatsen högre än för övriga industrienheter. Skattesatsen är 2,2 procent varav 0,5 procentenheter avser en temporär skattehöjning under perioden Fr.o.m är skattesatsen 1,7 procent. En stor del av den statliga fastighetsskatten på bostäder ersattes år 2008 av en kommunal fastighetsavgift avseende uppförda småhus och uppförda hyreshus (bostadsdelen). För 2009 och senare år uppgår fastighetsavgiften till avgiften för 2008 ökad eller minskad med ett belopp som motsvarar inkomstbasbeloppets förändring mellan 2008 och aktuellt år. Fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Lag (1984:1052) om statlig fastighetsskatt. Lag (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift Taxeringslag (1990:324). Fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199). Skattebetalningslag (1997:483). Lag (2007:1413) om utbetalning till kommuner av fastighetsavgiftsmedel Lag (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m Författningarna finns intagna i de genom Skatteverkets försorg årligen utgivna publikationerna Skatte- och taxeringsförfattningarna, författningar om fastighetstaxering respektive författningar om skattebetalning Förmögenhetsskatt Inkomsttitelgruppen används inte för närvarande Arvsskatt och gåvoskatt 9331 Arvsskatt Inkomsterna redovisas av Skatteverket. Arvsskatt tas ut för egendom, som förvärvas genom arv och testamente från person som avlidit före Lag (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, upphävd genom lag 2004:

206 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M Gåvoskatt Inkomsterna redovisas av Skatteverket. Gåvoskatt utgår på skattepliktiga gåvor vilka fullbordats senast Lag (2004:1341) om upphävande av lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt Övrig skatt på egendom 9341 Stämpelskatt Inkomsterna redovisas av Bolagsverket, Lantmäteriet och Transportstyrelsen. Stämpelskatt vid inskrivningsmyndighet Bolagsverket Bolagsverket uppbär och redovisar stämpelskatt för företagsinteckningar. Stämpelskatten är 1 procent av inteckningsbeloppet och faktureras mot postförskott eller betalas via autogiro. Inbetald skatt redovisas in till statens centralkonto inklusive ränta, senast 15 dagar efter kalendermånadsskifte. Lantmäteriet Lantmäteriet fastställer, uppbär och redovisar stämpelskatt avseende förvärv av samt inteckning i fast egendom och tomträtt för inskrivningsärenden som handläggs enligt 19 kap. 3 jordabalken. Inbetalning av tillkommande skattebelopp enligt 31 andra stycket lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter ska göras till Lantmäteriet. Detsamma gäller om dröjsmålsavgift ska tas ut enligt 34 första stycket samma lag. Ska skatt återbetalas enligt 40 första stycket lagen om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, görs återbetalningen av Lantmäteriet. Skatten betalas genom faktura, betalningsvillkoren är 30 dagar. Kreditinstitut, fastighetsbolag, mäklare, advokatbyråer med flera har möjlighet att betala med autogiro. Betalningen sker då tre bankdagar efter det att expeditionen sänts ut. Inbetald skatt överförs automatiskt dagligen till statsverkets checkräkning. Transportstyrelsen Transportstyrelsen uppbär och redovisar stämpelskatt avseende inteckningar i luftfartyg och skepp. För skepp uppgår skatten till 4 kronor för varje fullt tusental kronor av det belopp som intecknats. Transportmyndigheten är uppbördsmyndighet och inbetalning ska ske inom en månad från den dag då beslut om skatten tillhandahållits sökande. Inkomsterna under denna inkomsttitel periodiseras och överförs av ESV i samband med räkenskapsårets avslutning till inkomsttitel 1361 Stämpelskatt. 206

207 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M. Lag (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter. Förordning (1984:406) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter. Förordning (2000:308) om fastighetsregister. Lag (2008:990) om företagshypotek Fartygsregisterförordning (1975:927). Förordning (2005:142) om inskrivning av rätt till luftfartyg. Förordning (2006:1226) om Post- och Inrikes Tidningar Lag (1955:229) I anledning av Sveriges Tillträde till 1948 års konvention rörande Internationellt erkännande av rätt till luftfartyg. Lag (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg Skatt på varor och tjänster 9410 Allmänna försäljningsskatter 9411 Mervärdesskatt, netto Inkomsterna redovisas av Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket. Skattebas Bestämmelser om mervärdesskatt finns främst i mervärdesskattelagen. Mervärdesskatt utgår på värdet (beskattningsunderlaget) av omsatta och skattepliktiga varor och tjänster. Skattskyldig är den som ska redovisa skatten till staten på grund av skattepliktig omsättning av varor och tjänster, import av skattepliktiga varor samt i vissa fall vid förvärv av varor eller tjänster (omvänd skattskyldighet). Skatt tas ut i varje led, där den som är skattskyldig eller den som har rätt till återbetalning har avdragsrätt respektive återbetalningsrätt för skatten. Detta medför att det endast är mervärdet som beskattas i varje produktions- eller distributionsled. Omsättning av varor och tjänster är, om inte annat särskilt anges, skattepliktig. Skattesatser Huvudregeln är att mervärdesskatt utgår med 25 procent av beskattningsunderlaget. Från denna regel gäller följande undantag: 12 procent gäller för livsmedel, hotell och camping, konstnärs försäljning av egna konstverk, import av konstverk, samlarföremål och antikviteter, 6 procent gäller för allmänna nyhetstidningar (dagstidningar) och tidskrifter, personbefordran, entréavgifter till konserter, cirkus-, biograf-, teater-, opera- eller balettföreställningar, djurparker, biblioteks- och museiverksamhet, transport i skidliftar, vissa immateriella rättigheter, idrottslig verksamhet, böcker, broschyrer och liknande samt kartor. 207

208 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M. Skattens redovisning Alla som bedriver verksamhet som medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning ska vara registrerade till mervärdesskatt. Redovisning av skatt kan ske på två sätt: Skattskyldiga med ett beskattningsunderlag som överstiger en miljon kronor per beskattningsår ska lämna skattedeklaration. Skattskyldiga med ett beskattningsunderlag som uppgår till högst en miljon kronor per beskattningsår och som är skyldiga att lämna självdeklaration får redovisa skatten i denna. För den som redovisar mervärdesskatt i skattedeklaration omfattar redovisningsperioden: en månad om beskattningsunderlaget överstiger 40 miljoner kronor. tre månader om beskattningsunderlaget uppgår till högst 40 miljoner kronor. Skatteverket kan dock efter ansökan eller på grund av särskilda skäl besluta att redovisning ska ske varje månad. helt beskattningsår om beskattningsunderlaget uppgår till högst kronor och företaget drivs som handelsbolag eller inte är skyldigt att lämna självdeklaration. Mervärdesskatt ska redovisas till Skatteverket i en gemensam skattedeklaration för mervärdesskatt, innehållna källskatter, arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt. Inbetalning av samtliga skatter och avgifter som redovisats i skattedeklaration för viss månad ska för flertalet skattskyldiga ske den 12 i andra månaden efter redovisningsperiodens utgång. Skattskyldiga med ett beskattningsunderlag överstigande 40 miljoner kronor ska redovisa mervärdesskatten i månaden efter redovisningsperiodens utgång. Den 26 i månaden efter redovisningsperioden är senaste inbetalningsdag för mervärdesskatten enligt skattedeklarationen. Detaljerad redovisning på undertitlar Mervärdesskatt som redovisas i skattedeklarationen redovisas mot inkomsttiteln med fastställda belopp att betala eller återfå. Mervärdesskatt att betala avser företag som har större utgående än ingående mervärdesskatt. Debiterad mervärdesskatt att återfå avser företag som har lägre utgående än ingående mervärdesskatt. Det senare fallet kan vara aktuellt till exempel vid försäljning av varor och tjänster till andra länder. En särskild beskattningsordning gäller för företag i tredjeland (det vill säga utanför EU) som säljer elektroniska tjänster till icke skattskyldiga personer inom EU. Det innebär att företaget bara behöver registrera sig i ett EU-land även om beskattningen ska ske i flera av länderna. Om företaget väljer Sverige som registreringsland ska en speciell deklaration, omfattande alla sådana försäljningar, lämnas till Skatteverket. Redovisning och betalning görs i euro. Skatteverket vidarebefordrar 208

209 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M. deklarationsupplysningar och betalningar till respektive omsättningsland, det vill säga där den elektroniska tjänsten konsumerats. Tullverket är beskattningsmyndighet för import av vara från tredje land. Skattesatsen vid import är 25, 12 eller 6 procent. Importör som inte har kredit hos Tullverket betalar i regel mervärdesskatt direkt i samband med importen. Den som har kredittillstånd har en genomsnittlig kredittid på 30 dagar räknat från importtillfället. Avräkning av ingående mervärdesskatt för statliga myndigheter görs när en myndighet bokför ingående mervärdesskatt. Myndigheten får då rekvirera motsvarande belopp från Skatteverket som i sin tur avräknar myndighetens ingående mervärdesskatt mot inkomstundertitel när den betalar ut det rekvirerade beloppet. I slutet av budgetåret omför ESV ingående mervärdesskatt i skattepliktig verksamhet vid statliga myndigheter. För skattskyldig som redovisar mervärdesskatten i självdeklaration, det vill säga skattskyldig med ett beskattningsunderlag som uppgår till högst 1 miljon kronor, ingår mervärdesskatten i den slutliga skatten. Den preliminära skatten är beräknad med hänsyn till detta. Om redovisningen visar överskjutande ingående mervärdesskatt, gottskrivs denna vid debiteringen av slutlig skatt. Omföringarna i samband med den slutliga skatten görs till inkomsttiteln Mervärdesskatt (9411) från inkomsttitlarna fysiska personers inkomstskatt (9111) och juridiska personers inkomstskatt (9121). Skatteverket är beskattningsmyndighet för all omsättning av varor och tjänster som omsätts inom landet. I vissa fall ska varor och tjänster från utländska näringsidkare beskattas i Sverige. Skattskyldig är antingen köparen eller den utländska näringsidkaren. Den utländska näringsidkaren måste i vissa fall vara registrerad i Sverige. Den mervärdesskatt som härrör från kommuner och landsting och som avser ingående mervärdesskatt i skattepliktig verksamhet redovisas under respektive inkomstundertitel. Vid sidan av dessa betalningar ersätts kommunerna och landstingen för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet. Ersättningen sker via inkomsttitel 9512 Kompensation för mervärdesskatt till kommuner och landsting. För budgetåret 2010 gäller följande underindelning av mervärdesskatt: Inbetalning av mervärdesskatt till Tullverket (Tullverket) Inbetalning av mervärdesskatt till skattemyndigheterna1 (Skatteverket) Indriven mervärdesskatt2 (Kronofogdemyndigheten) Indriven mervärdesskatt2 (Skatteverket) Debiterad mervärdesskatt att betala, aktuellt år (Skatteverket) Debiterad mervärdesskatt att betala, föregående år (Skatteverket) 209

210 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M Debiterad mervärdesskatt att betala, äldre år (Skatteverket) Återbetalning av mervärdesskatt från skattemyndigheterna3 (Skatteverket) Reglering med utländska beskickningar m.m. (Skatteverket) Återbetalning av mervärdesskatt till utländska företag (Skatteverket) Debiterad mervärdesskatt att återfå, aktuellt år (Skatteverket) Debiterad mervärdesskatt att återfå, föregående år (Skatteverket Debiterad mervärdesskatt att återfå, äldre år (Skatteverket) Elektroniska tjänster (Skatteverket) Avräkning ingående mervärdesskatt i icke-skattepliktig verksamhet, staten (Skatteverket) Avgift på icke-statlig finansiering (Skatteverket) Avräkning ingående mervärdesskatt i skattepliktig verksamhet, staten (ESV) Återbetalning av Öresundsbromoms till utländska företagare (Skatteverket) Ersättning från Danmark för dansk del av återbetald Öresundsbromoms (Skatteverket) Omföring mervärdesskatt, fysiska personer (ESV) Omföring mervärdesskatt, juridiska personer (ESV) Moms avseende 1997 och tidigare + moms på privatimport av bilar. Indriven moms avseende 1997 och tidigare. Avseende moms för 1997 och tidigare. Inkomsterna under denna inkomsttitel periodiseras och överförs av ESV i samband med räkenskapsårets avslutning till inkomsttitel 1411 Mervärdesskatt och 7221 Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter. Mervärdesskattelag (1994:200). Mervärdesskatteförordning (1994:223). Förordning (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt (upphäver 1993:529). Lag (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. Förordning (1994:224) om återbetalning av mervärdesskatt och vissa punktskatter till hjälporganisationer, utländska beskickningar m.fl. Lag (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting. Omtryckt 2008:909. Förordning (2005:811) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting. Skattebetalningslag (1997:483). Skattebetalningsförordningen (1997:750). 210

211 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M. Skatteverket: Författningar om mervärdesskatt, del 1 (SKV550) (Fritzes). Författningar om mervärdesskatt, del 2 (SKV 551) (Fritzes). Informationsbroschyr om mervärdesskatten (Momsbroschyren) utgiven av Skatteverket. Informationsbroschyr om skattedeklaration (Skattedeklarationsbroschyren, SKV 409) utgiven av Skatteverket. Informationsbroschyr om skattekonto (Skattekontobroschyren, SKV 408) utgiven av Skatteverket Tullverkets författningssamling: Tullverkets föreskrifter och allmänna råd (TFS 2002:26) om frihet från mervärdesskatt för varor som efter importen ska omsättas till ett annat EG-land. Ekonomistyrningsverket: Moms. En handledning för statliga myndigheter (2004:23). 9420, 9430 Skatt på specifika varor 9423 Försäljningsskatt på motorfordon Inkomsterna redovisas av Skatteverket och Transportstyrelsen. Försäljningsskatt på motorfordon upphörde i september Ingen ny uppbörd sker, men inleverans kan komma att ske i begränsad omfattning på grund av sena inbetalningar och av restförda belopp som indrivits. Inkomsterna under denna inkomsttitel periodiseras och överförs av ESV i samband med räkenskapsårets avslutning till inkomsttitel 1492 Försäljningsskatt på motorfordon. Lag (1978:69; upphävd genom 2000:1326) om försäljningsskatt på motorfordon. Förordning (1978:86; upphävd genom 2000:1445) om försäljningsskatt på motorfordon Tobaksskatt Inkomsterna redovisas huvudsakligen av Skatteverket. Tullverket redovisar skatt på tobaksvaror som importeras från tredje land av någon som inte är godkänd som upplagshavare eller registrerad som varumottagare. Inkomsterna under denna inkomsttitel periodiseras och överförs av ESV i samband med räkenskapsårets avslutning till inkomsttitel 1421 Skatt på tobak. 211

212 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M. Redovisning och betalning För Skatteverkets uppbörd gäller normalt att redovisningsperioden är kalendermånad. Redovisning och betalning sker enligt reglerna i skattebetalningslagen. Skattesatser Skattesatserna har gällt sedan den 1 januari Skattesatser på tobaksprodukter 1 januari 2009 Cigaretter Styckskatt 31 öre/styck + skatt på detaljhandelspriset 39,2% Miniminivå, procent av punktskatten i den mest sålda priskategorin 100% Cigarrer och cigariller Röktobak Snus 112 öre/styck kr/kg 336 kr/kg Tuggtobak För 2010 är minimipunktskatten för cigaretter fastställd till 129 öre per cigarett. 402 kr/kg Skatten på cigaretter ska lägst tas ut med en viss procentsats av den sammanlagda skatten på cigaretter i den mest efterfrågade priskategorin. Regeringen fastställer senast den 30 november innevarande år den mest efterfrågade priskategorin för cigaretter och det skattebelopp som ska användas nästkommande år. Lag (1994:1563) om tobaksskatt. Förordning (1994:1613) om tobaksskatt. Förordning (2009:1491) om fastställande av minimipunktskatt på cigaretter för år 2010 Skattebetalningslag (1997:483). Skattebetalningsförordningen (1997:750). Lag (2004:228) om beskattning av viss privat införsel av tobaksvaror. Förordning (2004:236) om beskattning av viss privatinförsel av tobaksvaror. Lag (1994:1551) om frihet från skatt vid import m.m. Lag (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter. Förordning (1998:518) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter. Lag (1999:445) om exportbutiker. Lag (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg. Förordning (1999:454) om proviantering av fartyg och luftfartyg. Skatteverkets föreskrifter m.m.: 212

213 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M. RSFS 1996:10, 1996:18, 1997:5, 1999:13, 2003:27, 2003:29 och 2003:45. Tullverkets föreskrifter: Tullverkets föreskrifter (TFS 2004:13) om ändring i Generaltullstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TFS 1999:32) om proviantering av fartyg och luftfartyg. Tullverkets allmänna råd (TFS 2004:9) för utförande av strafföreläggande vid viss privatinförsel av tobaksvaror. Tullverkets föreskrifter och allmänna råd (TFS 2004:8) om beskattning av viss privatinförsel av tobaksvaror Alkoholskatt Inkomsterna redovisas huvudsakligen av Skatteverket. Tullverket redovisar skatt på alkoholvaror som importeras från tredje land av någon som inte är godkänd som upplagshavare eller registrerad som varumottagare. Inkomsterna under denna inkomsttitel periodiseras och överförs av ESV i samband med räkenskapsårets avslutning till inkomsttitlarna Redovisning och betalning För Skatteverkets uppbörd gäller normalt att redovisningsperioden är kalendermånad. Redovisning och betalning sker enligt reglerna i skattebetalningslagen. Etylalkohol Skatten ska betalas för etylalkohol som tillverkas inom landet, som förs in eller tas emot från annat EG-land eller som importerats från tredje land. Det är mängden ren alkohol som beskattas. Etylalkoholen beskattas med 501,41 kronor per liter ren alkohol. Volymprocent Skattesats Över 1,2 501,41 kr/liter ren alkohol Räknas: Skattesats x alkoholhalt x liter = skatt. Exempel: 501,41 x 0,4 x 1 liter = 200,564 kronor per liter 40-procentig starksprit. Vin och andra jästa drycker Skatten ska betalas för vin och andra jästa drycker än vin och öl som tillverkas inom landet, som förs in eller tas emot från annat EG-land eller som importerats från tredje land. Det är antalet liter av den färdiga produkten som beskattas. Vin beskattas i förhållande till sitt alkoholinnehåll. 213

214 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M. Volymprocent *Över 1,2 högst 2,25 *Över 2,25 högst 4,5 *Över 4,5 högst 7 *Över 7 högst 8,5 *Över 8,5 högst 15 Över 15 högst 18 Skattesats/liter 0,00 kronor 7,5 kronor 11,20 kronor 15,41 kronor 21,58 kronor 45,17 kronor *Dessa skatteklasser och skattesatser gäller även för andra jästa drycker än vin och öl. Räknas: Skattesats x liter = skatt. Mellanklassprodukter Skatt ska betalas för mellanklassprodukter som tillverkas inom landet, som förs in eller tas emot från annat EG-land eller som importerats från tredje land. Det är antalet liter av den färdiga produkten som beskattas. Mellanklassprodukterna beskattas i förhållande till sitt alkoholinnehåll. Volymprocent Skattesats/liter Över 15 1,2 högst 27,20 kronor Över högst 45,17 kronor Räknas: Skattesats x liter = skatt. Öl Skatten ska betalas för öl som tillverkas inom landet, som förs in eller tas emot från annat EG-land eller som importerats från tredje land. Öl beskattas proportionellt mot alkoholstyrkan genom att antalet liter multipliceras med antalet volymprocent. Öl beskattas i förhållande till sitt alkoholinnehåll. Volymprocent Högst 2,8 Skattesats/liter och volymprocent 0 kronor Över 2,8 1,66 kronor Räknas: Skattesats x volymprocent x liter = skatt. Exempel: 1,66 kronor x 5,5 volymprocent x 1 liter = 9,13 kronor. Lag (1994:1564) om alkoholskatt. Förordning (1994:1614) om alkoholskatt. Skattebetalningslag (1997:483). Skattebetalningsförordning (1997:750). Lag (1994:1551) om frihet från skatt vid import m.m. 214

215 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M. Lag (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter. Förordning (1998:518) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter. Lag (1999:445) om exportbutiker. Lag (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg. Förordning (1999:454) om proviantering av fartyg och luftfartyg. Skatteverkets föreskrifter m.m. RSFS 1996:18, 1997:5, 1999:13, 2003:29, 2003:45, SKVFS 2005:15 och SKVM 2005:24. Tullverkets föreskrifter: Tullverkets föreskrifter (TFS 2004:13) om ändring i Generaltullstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TFS 1999:32) om proviantering av fartyg och luftfartyg Energiskatt Inkomsterna redovisas huvudsakligen av Skatteverket. När bränsle importeras av någon som inte är upplagshavare eller godkänd lagerhållare ska skatten betalas till Tullverket. Inkomsterna under denna inkomsttitel periodiseras och överförs av ESV i samband med räkenskapsårets avslutning till inkomsttitlarna Tidpunkt för uppbörd För Skatteverkets uppbörd gäller att redovisningsperioden normalt är kalendermånad. Redovisning och betalning sker enligt reglerna i skattebetalningslagen. Skattebas Energiskatt erläggs för vissa bränslen som kolbränslen, petroleumkoks, bensin, fotogen, motorbrännolja, eldningsolja, råtallolja, naturgas, metan, gasol och vissa andra oljeprodukter, med undantag för smörjoljor och smörjfetter som inte används för energialstring, samt för elektrisk kraft. Koldioxidskatt tas, med undantag för råtallolja, ut på bränslen som belastas av energiskatt. Elektrisk kraft är inte koldioxidskattepliktig. Energiskatten ska i vissa fall erläggas även för andra produkter om en sådan produkt används som motorbränsle eller för uppvärmning. Olja som används för drift av motordrivna fordon beskattas högre än olja som används för uppvärmning eller drift av stationära motorer. Energiskatten på bensin och högbeskattade oljor är differentierad med hänsyn till deras miljöegenskaper. Bensin och oljor är uppdelade i tre olika miljöklasser. 215

216 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M. Energiskattebefrielse Energiskattebefrielse medges för bränsle och elektrisk kraft som förbrukas för vissa ändamål. Skattebefrielsen kan uppnås genom avdrag i deklaration, ansökan om återbetalning hos Skatteverket eller genom skattefria inköp direkt hos leverantören. Skattebefriade användningsområden framgår av 6 a kap lagen om skatt på energi. Koldioxidskattebefrielse Koldioxidskattebefrielse medges för samma ändamål och genom samma förfarande som energiskattebefrielse enligt föregående avsnitt. Skattebefrielsen för koldioxidskatt begränsas dock i vissa fall, så att endast delvis befrielse medges. Koldioxidskattebelastningen för tillverkningsindustri, inklusive gruvindustriell verksamhet och jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet, inklusive växthusnäringen, är 21 procent av den generella koldioxidskattenivån. Detta gäller även vid förbrukning av bränsle till framställning av värme som levereras till dessa verksamheter. Skatt på elektrisk kraft Energiskatten på elektrisk kraft utgör: 1) 0,5 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkesmässig växthusodling, 2) 18,5 öre per kilowattimme för annan elektrisk kraft än som avses under 1 och som förbrukas i nedan uppräknade kommuner, 3) 28,0 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i övriga fall. Reducerad skattesats enligt punkt 2 tillämpas för samtliga kommuner i Norrbottens län, Västerbottens län och Jämtlands län samt i kommunerna Sollefteå, Ånge, Örnsköldsvik Ljusdal, Malung-Sälen, Mora, Orsa, Älvdalen och Torsby. 216

217 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M. Energiskatt bensin Skattesatser från och med den 1 januari 2010: Bränsleslag Kronor/angiven mängdenhet Bensin (liter) Miljöklass 1 3,06 Alkylatbensin 1,37 Miljöklass 2 3,09 Annan bensin 3,81 Energiskatt oljeprodukter Skattesatser från och med den 1 januari 2010: Bränsleslag Kronor/angiven mngdenhet Lågbeskattad olja (m 3 ) 791 Högbeskattad olja (m 3 ) Miljöklass Miljöklass Miljöklass Energiskatt övrigt Skattesatser från och med den 1 januari 2010: Bränsleslag Kronor/angiven mängdenhet Gasol (ton) - Drift av motordrivet fordon, fartyg eller luftfartyg 0 - Annat ändamål 155 Naturgas och metan (1 000 m 3 ) - Drift av motordrivet fordon, fartyg eller luftfartyg 0 - Annat ändamål 256 Kol och petroleumkoks (ton) 336 Fossilt kol i visst hushållsavfall

218 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M. Koldioxidskatt bensin Från och med den 1 januari 2010 uppgår koldioxidskattesatsen på bensin till 2,44 kronor per liter för alla typer av bensin. Koldioxidskatt oljeprodukter Från och med den 1 januari 2010 uppgår koldioxidskattesatsen på oljeprodukter till kronor per kubikmeter för alla typer av olja. Koldioxidskatt övrigt Skattesatser från och med den 1 januari 2010: Bränsleslag Kronor/angiven mängdenhet Gasol (ton) - Drift av motordrivet fordon, fartyg eller luftfartyg Annat ändamål Naturgas och metan (1 000 m 3 ) - Drift av motordrivet fordon, fartyg eller luftfartyg Annat ändamål Kol och petroleumkoks (ton) Fossilt kol i visst hushållsavfall Svavelskatt Skatt ska betalas för svavelinnehållet i: kolbränsle (ur KN-nr 2701, 2702 eller 2704 tulltaxelagen), torvbränsle (ur KN-nr 2703 tulltaxelagen), motorbrännolja och eldningsolja (ur KN-nr 2710 tulltaxelagen) och petroleumkoks (ur KN-nr 2713 tulltaxelagen). Svavelskatt tas inte ut för ett flytande eller gasformigt bränsle om dess svavelinnehåll är högst 0,05 viktprocent. För torvbränsle, kolbränsle, petroleumkoks och andra fasta eller gasformiga produkter tas svavelskatt ut med 30 kronor per kilogram svavel i bränslet. För flytande bränslen tas svavelskatt ut med 27 kronor per kubikmeter för varje tiondels viktprocent svavel i bränslet. Vid bestämning av skatten på grund av svavelinnehållet, mätt som viktprocent svavel i bränslet, ska avrundning göras uppåt till närmaste tiondels viktprocent. Svavelskattebefrielse medges för bränsle som förbrukas för vissa ändamål som framgår av 3 kap lagen om skatt på energi (1994:1776). 218

219 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M. Skatt på råtallolja Energiskatt ska betalas för råtallolja (KN-nr , tulltaxelagen). Skatten på råtallolja motsvarar den sammanlagda skatt som tas ut på oljor som försetts med märkämnen. Från och med den 1 januari 2010 uppgår således skatten till kronor per kubikmeter. Om råtallolja förbrukas inom industri, jord-, skogs- och vattenbruk medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar den energiskatt och 79 procent av den koldioxidskatt som tas ut på oljor som försetts med märkämnen. Energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt Lag (1994:1776) om skatt på energi. Förordning (1994:1784) om skatt på energi. Förordning (1994:224) om återbetalning av mervärdesskatt och vissa punktskatter till hjälporganisationer, utländska beskickningar med flera. Lag (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter. Förordning (1998:518) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter. Skatteverkets föreskrifter: Riksskatteverkets rekommendationer m.m. om energiskatt på elektrisk kraft (RSV Sp 1999:1). Riksskatteverkets allmänna råd om beskattning enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi (RSV 2002:18). Riksskatteverkets information om beskattning av bränslen enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi (RSV 2002:10). RSFS 1996:8, 1996:13, 1996:14, 1996:18, 1997:5, 1999:13, 1999:29, 2003:4 SKVFS (2005:15) 9431 Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer Inkomsterna redovisas av Skatteverket. Redovisning och betalning sker enligt reglerna i skattebetalningslagen. Inkomsterna under denna inkomsttitel periodiseras och överförs av ESV i samband med räkenskapsårets avslutning till inkomsttitel 1455 Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. 219

220 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M. Skattebas och skattesats Från och med den 1 juli 2000 gäller lag (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. Skattskyldig är den som har tillstånd att inneha och driva en kärnkraftsreaktor. Skatten utgår per megawatt av den högsta tillåtna termiska effekten i kärnkraftsreaktorn. Från och med den 1 januari 2008 uppgår skatten för varje kalendermånad till kronor per megawatt av den högsta tillåtna termiska effekten i kärnkraftsreaktorn. Lag (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer Avgifter för Kemikalieinspektionen Inkomsterna redovisas av Kemikalieinspektionen. Avgift betalas för Kemikalieinspektionens prövning och tillsyn i fråga om kemiska produkter, biotekniska organismer och varor enligt 14 kap. miljöbalken. Inkomsterna under denna inkomsttitel periodiseras och överförs av ESV i samband med räkenskapsårets avslutning till inkomsttitel 1457 Avgifter till Kemikalieinspektionen. Avgiftsbas Avgift betalas för Kemikalieinspektionens prövning och tillsyn i fråga om kemiska produkter, biotekniska organismer och varor enligt 14 kap. miljöbalken. Kemikalieavgifter tas ut som årsavgift och produktavgift. Avgifterna ska betalas årligen för kalenderår av den som yrkesmässigt tillverkar eller till Sverige för in sammanlagt ett ton eller mer av sådana kemiska produkter som enligt förordningen (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer ska vara anmälda till produktregistret. Om Kemikalieinspektionen enligt förordningen om kemiska produkter och biotekniska organismer har medgett att en handelsagent fullgör anmälningsskyldighet, är handelsagenten avgiftsskyldig. Kemikalieavgiften ska betalas preliminärt och slutligt. Den preliminära avgiften beräknas med ledning av uppgifterna i produktregistret föregående år eller en preliminärdeklaration från den avgiftsskyldige. Från den slutliga avgiften ska det belopp som har betalats preliminärt räknas av. Avgifter Årsavgiften tas ut för den sammanlagda mängden anmälningspliktiga kemiska produkter enligt följande: 220

221 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M. Kvantitet i ton Årsavgift i kronor eller mer Produktavgiften ska fastställas till ett genomsnittsvärde som beror på antalet anmälningspliktiga produkter. Avgiften för en produkt beräknas enligt följande formel: ((startvärde slutvärde) kn) + slutvärde. Startvärdet är kronor och slutvärdet är 350 kronor, n är antalet anmälningspliktiga produkter, varav produkter som har samma funktion och kemiska sammansättning eller anmäls under en gemensam beteckning räknas som en produkt, k är värdet 1,003. Förordning (1998:942) om kemikalieavgifter m.m. Miljöbalken (1998:808). Förordning (1998:941) om kemiska produkter och biotekniska organismer Särskild skatt mot försurning Inkomsterna redovisas av Skatteverket. Inkomsterna under denna inkomsttitel periodiseras och överförs av ESV i samband med räkenskapsårets avslutning till inkomsttitel 1453 Särskild skatt mot försurning. Enligt ett regeringsbeslut överförs en del av inkomsterna av energiskatten till en särskild inkomsttitel. Överföringen motsvarar 9 kronor per kubikmeter olja. 221

222 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M. Regeringsbeslut Skatt på avfall Inkomsterna redovisas av Skatteverket. Inkomsterna under denna inkomsttitel periodiseras och överförs av ESV i samband med räkenskapsårets avslutning till inkomsttitel 1456 Avfallsskatt. Förfarande Den som är skattskyldig ska redovisa skatten till beskattningsmyndigheten genom att lämna deklaration. Skatteredovisningen i deklarationen ska avse bestämda tidsperioder. Kalenderkvartal är i regel redovisningsperiod för avfallsskatten. Skattebas Avfallsskatten ska betalas för: avfall som förs in till avfallsanläggning, där farligt avfall eller annat avfall till en mängd av mer än 50 ton per år slutligt förvaras (deponeras) eller förvaras under längre tid än tre år, och avfall som uppkommer inom en anläggning där det huvudsakligen bedrivs annan verksamhet än avfallshantering, om farligt avfall eller annat avfall till en mängd av mer än 50 ton per år deponeras inom anläggningen eller förvaras där under längre tid än tre år. Med avfall jämställs annat material som förs in till en avfallsanläggning. Skattesats Skatten tas ut med 435 kronor per ton avfall. Lag (1999:673) om skatt på avfall. Förordning (1999:1218) om skatt på avfall. Skattebetalningslagen (1997:483). Skattebetalningsförordningen (1997:750) Skatt på bekämpningsmedel och gödsel Inkomsterna redovisas av Kemikalieinspektionen och Skatteverket. Inkomsterna under denna inkomsttitel periodiseras och överförs av ESV i samband med räkenskapsårets avslutning till inkomsttitel 1454 Skatt på bekämpningsmedel och gödsel. 222

223 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M. Redovisningsperiod för skatt på gödselmedel och bekämpningsmedel är normalt kalendermånad. Redovisning och betalning sker enligt reglerna i skattebetalningslagen. Lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel upphör att gälla vid utgången av Lagen tillämpas fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före den 1 januari Skattebaser Bekämpningsmedelsskatt ska betalas för ämnen eller beredningar med undantag för bland andra färger, fernissor, träskyddsmedel och ättika som är avsedda att användas till skydd mot egendomsskada eller olägenhet för människors hälsa, förorsakad av växter, djur, bakterier eller virus. Skatt på bekämpningsmedel ska erläggas vid omsättning eller ianspråktagande inom landet av bekämpningsmedel. Gödselmedelsskatt ska betalas för gödselmedel. Med gödselmedel avses ammoniak med KN-nr 2814, kalium- och kalciumnitrat med KN-nr 2834 samt varor med KN-nr 3102, 3103 och Definitioner av olika varor baseras på EG:s gemensamma tulltaxa, som i Sverige kallas den Kombinerade Nomenklaturen (KN). Inkomsterna kommer från inom landet yrkesmässiga tillverkare, importörer med yrkesmässig återförsäljning eller annan yrkesmässig användning inom landet samt återförsäljare som i större omfattning yrkesmässigt återförsäljer gödselmedel. Skattskyldig för gödselmedel kan antingen vara godkänd lagerhållare eller händelseskattskyldig. Skattesatser Skatten på bekämpningsmedel är 30 kronor för varje helt kilo verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet. Skatten på gödselmedel är 1,80 kronor för varje helt kg kväve, förutsatt att andelen kväve i medlet är minst 2 procent, och 30 kronor för varje helt gram kadmium i gödselmedel, till den del kadmiuminnehållet överstiger fem gram per ton fosfor. Lag (1984:409) om skatt på gödselmedel. Lag (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel. Skattebetalningslagen (1997:483). Förordning (1978:407) om befrielse från eller nedsättning av viss indirekt skatt m.m. Förordningen ska dock fortfarande tillämpas vid nedsättning, befrielse eller återbetalning enligt 9 kap. 4 lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter. Skattebetalningsförordningen (1997:750). Riksskatteverkets föreskrifter m.m. om avgift på bekämpningsmedel (RSFS 1984:34, RSV IP 1984:19). 223

224 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M. Lag (2009:1499) om upphävande av lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel 9442 Systembolagets inlevererade överskott Inkomsterna redovisas av Kammarkollegiet. Systembolaget AB:s utdelning redovisas på denna inkomsttitel. Inkomsterna periodiseras och överförs av ESV i samband med räkenskapsårets avslut till inkomsttitel Alkohollag (1994:1738) Tillkännagivande (2008:39) av avtal mellan Systembolaget AB och staten Skatt på tjänster 9452 Skatt på annonser och reklam Inkomsterna redovisas av Skatteverket och, vid import från tredje land, Tullverket. Redovisningsperiodernas längd är i regel en eller två månader beroende på omsättningens storlek. Redovisning och inbetalning sker enligt reglerna i skattebetalningslagen. För Tullverkets uppbörd gäller att importör som inte har kredit hos Tullverket betalar reklamskatt direkt i samband med importen. Kredithavare erlägger skatten senast 11 dagar efter det att den upptagits på tullräkning. Inkomsterna under denna inkomsttitel periodiseras och överförs av ESV i samband med räkenskapsårets avslutning till inkomsttitel 1486 Skatt på annonser och reklam. Skattebas Enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam ska skatt (reklamskatt) erläggas till staten för annons, som är avsedd att offentliggöras inom landet, och för reklam, som är avsedd att spridas inom landet i annan form än annons. Skattesatser Skatten för annons i periodiska publikationer är 3 procent av beskattningsvärdet och i övrigt 8 procent av beskattningsvärdet. För annons i annonsblad, katalog eller program är skatten 8 procent. För självständig periodisk publikation återbetalar Skatteverket till den skattskyldige en viss del av erlagd skatt. Skatteverket återbetalar så stor del av erlagd skatt för ett kalenderår som svarar mot en skattepliktig omsättning av högst 50 miljoner kronor. Skattskyldig som ger ut annonsblad, katalog eller program är inte berättigad till återbetalning. 224

225 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M. Lag (1972:266; omtryckt 1984:156) om skatt på annonser och reklam. Förordning (1978:407; upphävd genom 2002:825) om befrielse från eller nedsättning av viss indirekt skatt m.m. Skattebetalningslag (1997:483). Skattebetalningsförordning (1997:750). Skatteverkets föreskrifter: Riksskatteverkets föreskrifter m.m. om skatt på annonser och reklam (RSFS 1984:35, RSV Ip 1984:20). Riksskatteverkets föreskrifter om skatt på annonser och reklam (RSFS 2002:37). Skatteverkets allmänna råd om skatt på annonser och reklam (RSV 2002:42). Reklamskatt (SKV 500) Avgifter för telekommunikation Inkomsterna redovisas av Post- och telestyrelsen. Den som bedriver verksamhet som är anmäld enligt 2 kap. 1 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation ska betala årsavgift för finansiering av åtgärder mot allvarliga fredstida hot och påfrestningar som gäller elektroniska kommunikationer (beredskapsavgift). Den årliga avgiften ska finansiera åtgärder mot allvarliga fredstida hot och påfrestningar som gäller elektronisk kommunikation. Årsavgiften är för helt år 0,150 procent av årsomsättningen i den verksamhet som anmälan avser. Regeringen fastställer senast den 31 december året innan avgiftsåret storleken på det samlade avgiftsuttaget för denna finansiering. Årsavgiften beräknas utifrån årsomsättningen i den verksamhet som anmälan avser och debiteras för kalenderår i regel under avgiftsårets sex första månader. Om årsavgiften överstiger hundra basbelopp kan debitering uppdelas på högst fyra tillfällen. Avgiften tas ut enligt lag (2003:389) om elektronisk kommunikation. Inkomsterna under denna inkomsttitel periodiseras och överförs av ESV i samband med räkenskapsårets avslutning till inkomsttitel 1491 Avgifter för telekommunikation. Lag (2003:389) om elektronisk kommunikation. Förordning (2003:396) om elektronisk kommunikation. 225

226 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M Skatt på spel Inkomsterna uppbärs och redovisas av Skatteverket. Redovisningsperioden är en kalendermånad. Inkomsterna under denna inkomsttitel periodiseras och överförs av ESV i samband med räkenskapsårets avslutning till inkomsttitel 1483 Skatt på spel. Skattebas Spelskatt utgår på roulettspel, kortspel och tärningsspel, som kräver tillstånd enligt lotterilagen (1994:1000). Spelskatt ska erläggas av den som har tillstånd. Om spelutrustningen upplåts är det emellertid upplåtaren om denne har fast driftställe i landet som är skattskyldig. Skattesatser Skatten på roulettspel, kortspel och tärningsspel är en fast avgift för varje kalendermånad då skattskyldighet föreligger. Från den 1 januari 1995 tas spelskatt ut för varje kalendermånad då skattskyldighet föreligger med: kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på ett spelbord, kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på två spelbord, kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på tre spelbord, kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på fyra spelbord, kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på fem spelbord. Föreligger rätt till flera spelbord än fem utgår skatten för vart och ett av dessa bord med kronor per månad. Lag (1972:820) om skatt på spel. Förordning (1984:249) om spelskatt. Skattebetalningslagen (1997:483). Skattebetalningsförordningen (1997:750). Skatteverkets allmänna råd om spelskatt (2004:9). Upphävd genom 2008:776 Skatteverkets föreskrifter: Riksskatteverkets rekommendationer m.m. om spelskatt (RSV Sp 1995:1) Lotteriavgifter Inkomsterna redovisas av Lotteriinspektionen och länsstyrelserna. Avgifterna faktureras månadsvis i efterskott. Inkomsterna under denna inkomsttitel periodiseras och överförs av ESV i samband med räkenskapsårets avslutning till inkomsttitel 1485 Lotteriavgifter. Avgiftsbas 226

227 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M. Enligt lotteriförordningen ska Lotteriinspektionen och länsstyrelserna ta ut avgifter för att pröva ansökningar enligt lotterilagen. Lotteriinspektionen och länsstyrelserna ska också ta ut avgifter av tillståndshavaren för den tillsyn och kontroll som myndigheten utövar enligt lotterilagen. Enligt automatspelsförordningen ska Lotteriinspektionen ta ut avgifter för att pröva ansökningar enligt lagen om anordnande av visst automatspel. Lotteriinspektionen ska också ta ut avgifter av tillståndshavaren för den tillsyn och kontroll som myndigheten utövar enligt lagen om anordnanden av visst automatspel. Lotteriinspektionen ska ta ut avgifter för tillsyn som myndigheten utövar enligt kasinolagen. Innan en avgift fastställs ska samråd ske med ESV. I fråga om avgifter som fastställs av länsstyrelsen ska länsstyrelsen samråda även med Lotteriinspektionen. Ansökningsavgifter För ansökningsavgiftens storlek med mera tillämpas avgiftsklasserna i avgiftsförordningen. Avgiftsklass för olika typer av ansökningar fastställs i lotteriförordningen och automatspelsförordningen. Ansökan kan till exempel avse ansökan om tillstånd att anordna rikslotteri, regionala lotterier, bingo, restaurangkasinospel och automatspel. Ansökan kan också avse typgodkännande enligt lotterilagen. Kontrollavgifter Avgiften för kontroll och tillsyn ska sättas så att full kostnadstäckning nås. Principer fastställs årligen efter samråd med ESV. Kontrollavgifter betalas exempelvis för följande spelformer; restaurangkasinospel, lotterier, bingo, automatspel samt för spelverksamhet som bedrivs av ATG, Svenska Spel samt Casino Cosmopol. Kontrollavgifter tas också ut för Riksgäldens utlottningar. Lotterilag (1994:1000). Lotteriförordning (1994:1451). Förordning (2007:756) med instruktion för Lotteriinspektionen. Kasinolag (1999:355)). Lag (1982:636) om anordnande av visst automatspel. Automatspelsförordning (2004:1062) 227

228 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M Inlevererat överskott från AB Svenska Spel Inkomsterna redovisas av Kammarkollegiet. Det överskott, som AB Svenska Spel betalar in till svenska staten ska redovisas på denna inkomsttitel. Inkomsterna avser överskott som uppkommer vid anordnandet av vadhållning på idrottstävlingar, spel på värdeautomater, kasinospel och poker över Internet m.m. i enlighet med gällande tillstånd. Inkomsterna under denna inkomsttitel periodiseras och överförs av ESV i samband med räkenskapsårets avslut till inkomsttitel Lotterilagen (1994:1000). Tillstånd att ordna lotteri , nr Lokalradioavgifter Inkomsterna redovisas av Radio- och TV-verket. Avgiften justeras varje år med hänsyn till kvoten mellan konsumentprisindex för oktober månad året före det år som avgiften avser och konsumentprisindex för oktober månad Senast den 31 december ska Radio- och TV-verket fastställa det belopp som ska betalas varje förfallodag under följande kalenderår. Avgiften betalas med lika stora delar senast den första dagen i januari, april, juli och oktober månad. Beträffande tillstånd som meddelats efter den 1 juli 2001 betalas avgiften för kalenderår i förskott senast den 31 januari det år avgiften avser. Avgiften justeras varje år med hänsyn till kvoten mellan konsumentprisindex för oktober månad året före det år som avgiften avser och konsumentprisindex för oktober månad Inkomsterna under denna inkomsttitel periodiseras och överförs av ESV i samband med räkenskapsårets avslutning till inkomsttitel 1488 Lokalradioavgifter. Lag (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område. Lokalradioförordning (1993:126). Radio- och TV-lag (1996:844) Avgifter till Granskningsnämnden Inkomsterna redovisas av Granskningsnämnden för radio och TV. Granskningsnämnden anvisas en medelstilldelning från rundradiorörelsens resultatkonto. Medlen betalas ut från rundradiorörelsens resultatkonto i Riksgälden efter rekvisition från Granskningsnämnden och redovisas på denna inkomsttitel. 228

229 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M. Inkomsterna under denna inkomsttitel periodiseras och överförs av ESV i samband med räkenskapsårets avslutning till inkomsttitel 1489 Avgifter till Granskningsnämnden. Radio- och TV-lag (1996:844). Förordning (2007:1183) med instruktion för Granskningsnämnden för radio och TV Skatt på vägtrafik 9461 Fordonsskatt Inkomsterna redovisas av Transportstyrelsen och Kronofogdemyndigheten. Under denna titel redovisas vägtrafikskatt dvs. fordonsskatt, saluvagnsskatt och skattetillägg som belöper på sådana skatter. Transportstyrelsen verkställer debitering, återbetalning och begär indrivning av vägtrafikskatt för Skatteverkets räkning. Vägtrafikskatt tas ut i förskott. Inkomsterna redovisas löpande av Transportstyrelsen och Kronofogden och överförs av ESV i samband med räkenskapsårets slut till inkomsttiteln 1471 Vägtrafikskatt. Fordonsskatt Fordonsskatt tas ut för skattepliktiga motorcyklar, personbilar, lastbilar, bussar, traktorer, tunga terrängvagnar, motorredskap och släpvagnar som är registrerade i vägtrafikregistret. Ett skattepliktigt fordon kan vara befriat från uttag av skatt. Skattens storlek, förutom för nyare personbilar, beror på vilket fordonsslag fordonet tillhör, hur det används och uppgifter som skattevikt, kopplingsanordning samt drivmedel. För tunga fordon påverkas skatteuttaget även av antalet hjulaxlar. För tunga släpvagnar varierar skatteuttaget beroende på dragfordonets drivmedel. För personbilar som uppfyller vissa emissionskrav eller är av fordonsår 2006 eller senare tas däremot skatten ut med ett grundbelopp och ett koldioxidbelopp. Grundbeloppet är 360 kronor för ett skatteår. Koldioxidbeloppet är för ett skatteår 15 kronor/gram koldioxid som personbilen vid blandad körning släpper ut per kilometer utöver 100 gram, förutom för sådana personbilar som är utrustade med teknik för drift helt eller delvis med alkohol eller annan gas än gasol. För de senare är koldioxidbeloppet 10 kronor/gram. Kan personbilen drivas med dieselolja, multipliceras det sammanlagda grundbeloppet och koldioxidbeloppet med en miljö- och bränslefaktor. Faktorn är 3,15 i de fall personbilen tagits i bruk för första gången 2008 eller senare och för övriga 3,3. Skatten tas ut i förskott för ett skatteår, eller om årsskatten är högre än kronor, för skatteperiod. Skatteåret delas in i tre skatteperioder om vardera fyra månader och bestäms av slutsiffran i fordonets registreringsnummer. 229

230 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M. Skatten tas ut i anslutning till att skatteplikt inträder och då för resterande del av skatteåret eller skatteperioden. Är fordonet skattepliktigt under skatteårets eller skatteperiodens sista månad (betalmånaden) tas skatt ut för närmast påföljande skatteår resp. skatteperiod. Uppgår skatten till minst kronor för ett helt skatteår ska skatt tas ut för varje skattepliktigt dygn och i annat fall för hel kalendermånad oavsett hur många dygn fordonet varit skattepliktigt under den månaden. Ytterligare skatt tas ut under skatteåret i de fall skattesatsen höjs p.g.a. ändring i lagstiftningen eller då fordonet eller dess användningssätt ändras som medför ett högre skatteuttag. Upphör skatteplikt under tid för vilken skatt betalats, återbetalas skatten för den tid som återstår av skatteåret eller skatteperioden. Justeras skatten till ett lägre belopp återbetalas mellanskillnaden på motsvarande sätt. Den skattskyldiges eventuella andra vägtrafikskatteskulder räknas av innan återbetalning sker. Saluvagnsskatt Motorcyklar, bilar (personbilar, lastbilar och bussar) samt släpvagnar med skattevikt över 750 kg är skattepliktiga för saluvagnsskatt om de får användas med stöd av saluvagnslicens. För varje fordon (saluvagnsskylt) som samtidigt används med stöd av licensen uppgår skatten för ett helt kalenderår till 125 kronor för motorcyklar, 715 kronor för bilar och 200 kronor för släpvagnar. Saluvagnsskatt tas ut i förskott. Den tas ut första gången i anslutning till att en saluvagnsskylt tilldelas och fr.o.m. den månad tilldelning skett t.o.m. det kalenderårets slut. Därefter tas skatten ut löpande under december månad för närmast påföljande kalenderår. Vägtrafikskattelag (2006:227). Lag (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt. Vägtrafikskatteförordning (2006:242) Vägavgifter Inkomsterna redovisas av Transportstyrelsen, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten. Skattebas Vägavgift betalas för motorfordon eller ledad motorfordonskombination med totalvikt på minst 12 ton om fordonet är avsett uteslutande för godstransport på väg. Svenskt fordon som enligt uppgift i vägtrafikregistret inte är avställt, betalar för 230

231 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M. rätten att använda det svenska vägnätet. Även utländska fordon betalar för rätten att använda motorvägar och vissa andra vägar i Sverige. För svenskt fordon betalas vägavgift för en period om ett år. För utländskt fordon kan vägavgift betalas kalenderdag, vecka, månad eller år. Betalningen registreras i en central databas. För svenskt fordon är ägaren avgiftsskyldig. Avgiftsplikt gäller inte för fordon som tillhör: Försvarsmakten, Polisväsendet, Civilförsvaret, brandväsendet eller annan räddningstjänst, Väghållningen Avgiftsplikt gäller inte heller om fordonet är av fordonsår som är 30 år eller äldre och som inte används i yrkesmässig trafik. Skattesatser Vägavgiften differentieras beroende på motorns avgasutsläpp. Beloppen anges i euro, men omräknas till svenska kronor för varje kalenderår. För motorfordon eller ledad motorfordonskombination med högst tre axlar tas vägavgiften ut med kronor per år och för fordon med fyra eller flera axlar med kronor per år. För utländska fordon betalas vägavgiften hos vissa bränslestationer och speditörer. Vägavgiften betalas tillbaka om avgiftsplikten upphör, eller om fordonets beskaffenhet ändras så av vägavgift ska tas ut med annat belopp. Inkomsterna under denna inkomsttitel överförs av ESV i samband med räkenskapsårets avslutning till inkomsttitel 1472 Vägavgifter. Lag (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon. Förordning (1997:1140) om vägavgift för vissa tunga fordon. Förordning (2008:920) om fastställande av omräknade belopp för vägavgift för år Skatteverkets rekommendationer m.m.: Riksskatteverkets föreskrifter (RSFS 2003:18) om indelning i avgasklasser vid beräkning av vägavgift. Riksskatteverkets information (RSV M 2003:4) om indelning i avgasklasser vid beräkning av vägavgift. Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2005:2) om vägavgiftsplikt enligt lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon. Skatteverkets information (SKV M 2005:1) om vägavgiftsplikt enligt lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon. 231

232 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M Trängselskatt Inkomsterna redovisas av Transportstyrelsen och Kronofogdemyndigheten. Skattebas Trängselskatt tas ut för svenska personbilar, lastbilar och bussar registrerade i vägtrafikregistret eller som brukas med stöd av saluvagnslicens för färd in i och ut från vissa områden i Stockholm. Trängselskatt har tagits ut under försöksperioden 3 januari 2006 till 31 juli Från 1 juli 2007 har försöket permanentats, dock med en betalningsfri månad. Det vill säga trängselskatt tas ut från och med 1 augusti Skattskyldig är ägaren av fordonet. Under denna inkomsttitel redovisas förutom trängselskatt även tilläggsavgift enligt lag (2004:629) om trängselskatt samt indrivna trängselskatter. Undantag från författningen: Diplomatfordon Utryckningsfordon Bil med särskilt parkeringstillstånd för rörelsehindrade personer Bussar med totalvikt om minst 14 ton Bil som drivs med el, etanol eller annan gas än gasol och som införts i trafikregistret före 1 januari 2009 Passage till och från Lidingö inom 30 minuter Skattesatser Skatten differentieras utifrån veckodag och klockslag. Skattebeloppet varierar mellan 10 kronor och 20 kronor per passage men det sammanlagda skattebeloppet kan per dygn högst uppgå till 60 kronor per fordon. Om trängselskatt inte betalas inom den tid som anges, skall särskild tilläggsavgift påföras den skattskyldige med 500 kronor. Tilläggsavgift får påföras en skattskyldig en gång per bil och månad. Om skatt respektive avgifter trots detta inte betalas lämnas ärendet över till kronofogdemyndigheten för indrivning. Fodringen preskriberas 5 år efter det år den förföll till betalning. Inkomsterna under denna inkomsttitel överförs av ESV i samband med räkenskapsårets avslutning till inkomsttitel 1473 Trängselskatt. Lag (2004:629) om trängselskatt. Lag (2004:772) om kommunal medverkan vid statlig trängselskatt. Förordning (2004:987) om trängselskatt. 232

233 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M Skatt på trafikförsäkringspremier m.m. Inkomsterna redovisas av Skatteverket. Skattesatser Skatt på trafikförsäkringspremie ska betalas på premie för trafikförsäkring, dvs. för försäkring enligt trafikskadelagen (1975:1410), som avser risk belägen inom landet samt på trafikförsäkringsavgift, dvs. på sådan avgift som får tas ut enligt 34 trafikskadelagen. Skatt tas ut med 32 procent av den intjänade premien för trafikförsäkring och med 22 procent av mottagen trafikförsäkringsavgift. Skattskyldig för skatt på trafikförsäkringspremie är de försäkringsgivare som meddelar trafikförsäkring. När det gäller skatt på trafikförsäkringsavgifter är Trafikförsäkringsföreningen skattskyldig. Lagen om skatt på trafikförsäkringspremier gäller från och med den 1 juli Inkomsterna under denna inkomsttitel periodiseras och överförs av ESV i samband med räkenskapsårets avslutning till inkomsttitel 1474 Skatt på trafikförsäkringspremier. Lag (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m. Skattebetalningslagen (1997:483) Skatt på import m.m Tullmedel Inkomsterna redovisas av Tullverket. Importör som inte har kredit hos Tullverket betalar i allmänhet tull direkt i samband med importen. Inkomsterna under denna inkomsttitel periodiseras och överförs av ESV i samband med räkenskapsårets avslutning till inkomsttitel 1511 Tullmedel. Förordning (2007:782) med instruktion för Tullverket. Rådets förordning (EEG nr 2913/92) om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (tullkodex). Kommissionens förordning (EEG nr 2454/93) om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG nr 2913/92) om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen. Rådets förordning (EEG nr 2658/87) om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan. Rådets förordning (EG nr 384/96) om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen. 233

234 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M. Rådets förordning (EG 2026/97) om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen. Tullag (2000:1281). Lag (1994:1710) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter. Förordning (1999:1148) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter. Tullförordning (2000:1306). Lag (1994:1547) om tullfrihet m.m. Förordning (1994:1605) om tullfrihet m.m. Lag (1994:1551) om frihet från skatt vid import m.m. Förordning (1985:315) om frihandel i varuutbytet med Grönland. Tullverkets författningssamling: Tullverkets föreskrifter och allmänna råd (TFS 2000:20) om tullförfaranden m.m. (tullordning). Tullverkets föreskrifter och allmänna råd (TFS 1994:57) om tullfrihet m.m Övriga skatter m.m. på import Inkomsterna redovisas huvudsakligen av Tullverket. Inkomsterna under denna inkomsttitel periodiseras och överförs av ESV i samband med räkenskapsårets avslutning till inkomsttitel 1426 Privatinförsel av alkohol och tobak. Skattebas På inkomsttiteln redovisas vissa skatte- och ränteinkomster samt ränteutgifter. Skatteinkomsterna utgörs av bland annat schablonskatt på privat införsel av vin, sprit och öl enligt lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import med mera. Ränteinkomster och ränteutgifter redovisas enligt tullagen (2000:1281) som föreskriver att ränta ska tas ut vid bland annat försenad eller bristfällig tulldeklaration respektive att ränta ska utgå på belopp som återbetalas till tullskyldig. Skattesatser Vara tull skatt Spritdryck 4 kr/liter 253 kr/liter Starkvin 2 kr/liter 67 kr/liter Vin 1 kr/liter 30 kr/liter Starköl 3 kr/liter 16 kr/liter Cigaretter 34 öre/styck 172 öre/styck Cigarrer 86 öre/styck 192 öre/styck Röktobak 428 kr/kg kr/kg Snus 104 kr/kg 614 kr/kg 234

235 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M. Lag (1994:1551) om frihet från skatt vid import m.m. Tullag (2000:1281) Tullverkets författningssamling: TFS 2003: Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter Inkomster för produktionsavgifter för socker redovisas av Statens jordbruksverk. Inkomsterna för jordbruksavgifter redovisas av Tullverket avseende jordbruksprodukter som importeras från tredje land. Inkomsterna under denna inkomsttitel periodiseras och överförs av ESV i samband med räkenskapsårets avslutning till inkomsttitel 1512 Jordbrukstullar och sockeravgifter. Underindelning Produktionsavgift socker (SJV) Jordbruksavgifter (Tullverket) Rådets förordning (EEG nr 2913/92 av den 12 oktober 1992) om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (tullkodex). Kommissionens förordning (EEG nr 2454/93) om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG nr 2913/92) om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen. Rådets förordning (EG nr av den 22 oktober 2007) om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter. Kommissionens förordning (EG nr av den 29 juni 2006)om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning EG nr i fråga om förvaltningen av den inre marknaden för socker och kvotsystemet. Lag (1994:1710) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter. Förordning (1999:1148) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter. Rådets förordning (EG nr av den 20 februari 2006) om den gemensamma organisationen av marknaden för socker. 235

236 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M Avgifter till EU:s omstruktureringsfond för sockersektorn Inkomsterna redovisas av Statens jordbruksverk. Inkomsterna avser tillfällig omstruktureringsavgift för sockersektorn enligt Rådets förordning (EG 320/2006). Rådets förordning (EG nr 320/2006) om inrättandet av en tillfällig ordning för omstrukturering av sockersektorn. Kommissionens förordning (EG nr 968/2006) om fastställande av tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG nr 320/2006) om inrättandet av en tillfällig ordning för omstrukturering av sockerindustrin i gemenskapen. Lag (1994:1710) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter. Förordning (1999:1148) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter Övriga skatter på varor och tjänster 9481 Övriga skatter på varor och tjänster Under denna inkomsttitel redovisas inkomst av skatt på naturgrus och varor och tjänster som inte redovisas under egen inkomsttitel. Inkomsterna redovisas av Skatteverket och Kronofogdemyndigheten. Inkomsterna under denna inkomsttitel periodiseras och överförs av ESV i samband med räkenskapsårets avslutning till inkomsttitel 1458 Övriga skatter. Skattebaser Under denna inkomsttitel redovisas skatt på naturgrus och diverse inkomster av skatt på varor och tjänster som inte redovisas på annan inkomsttitel. Skatt tas ut för brutet naturgrus om utvinningen av gruset sker för annat ändamål än markinnehavarens husbehov och sker med stöd av tillstånd som lämnats enligt 11 kap. miljöbalken eller vattenlagen (1983:291), eller kräver tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken. Skattskyldighet för naturgrus inträder när grus levereras till köpare eller tas i anspråk på annat sätt. Uppvägd vikt utgör underlag för skatteberäkningen. Skattesats Skatten på naturgrus tas ut med 13 kronor per ton fr.o.m. den 1 januari

237 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M. Lag (1995:1667) om skatt på naturgrus. Skattebetalningslagen (1997:483). Skattebetalningsförordningen (1997:750) Kompensation för mervärdesskatt 9512 Kompensation för mervärdesskatt till kommuner och landsting Redovisningen görs av Skatteverket. På denna inkomsttitel redovisas kompensation till kommuner, landsting och kommunalförbund för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet. Den mervärdesskatt som kan komma ifråga är sådan som är hänförlig till en kommuns eller ett landstings egen verksamhet, till exempel gaturenhållning. Vidare kan mervärdesskatt hänförlig till myndighetsutövning och till icke skattepliktig verksamhet såsom skola, vård och omsorg komma i fråga. Kommuner, lansting och kommunalförbund har även rätt att få ersättning för den dolda mervärdesskatt som ligger i priset vid upphandling av skattefri verksamhet inom sjukvård, tandvård, social omsorg och utbildning. Detta gäller även när bidrag lämnas till näringsidkare för dennes verksamhet inom de nämnda områdena. Kommunförbud har efter ansökan rätt till ersättning för ingående mervärdesskatt som inte får dras av enligt mervärdesskattelagen. Fördelningen mellan kommuner och landsting görs i förhållande till deras deltagande i kostnaderna för förbundets verksamhet. Kompensationerna under denna inkomsttitel periodiseras och överförs av ESV i samband med räkenskapsårets avslutning till inkomsttitel 7222 Kompensation för mervärdesskatt till kommuner och landsting. Lag (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. Lag (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting. Förordning (2005:811) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting Utjämningsavgift för LSS-kostnader Inkomsterna redovisas av Skatteverket. Kommuner ska under vissa förutsättningar betala en utjämningsavgift till staten för kostnader enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Skatteverket fastställer i ett preliminärt beslut avgifternas storlek och lämnar senast den 20 januari under avgiftsåret uppgift till varje kommun om detta. Senast den 15 februari får kommunerna påtala brister och oriktiga uppgifter i underlaget för 237

238 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M. beslutet. Senast den 15 april avgiftsåret fastställer Skatteverket avgifternas storlek och lämnar uppgift till kommunerna om detta. Avgifterna ska betalas genom avräkning i samband med och på motsvarande sätt som vid utbetalningen av kommunalskattemedel enligt 4 lagen med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt med mera. Över- eller underskott i LSS-utjämningen för kommuner regleras genom en s.k. nivåjustering. Nivåjusteringen görs inte i systemet för utjämning av LSS-kostnader utan genom det regleringsbidrag/den regleringsavgift som ingår i systemet för kommunalekonomisk utjämning. Nivåjusteringen görs året efter det år då över- /underskott uppstår, dvs. nivåjusteringen för LSS-utjämningen ett visst år t görs via regleringsposten i den kommunalekonomiska utjämningen år t+1. Inkomsterna under denna inkomsttitel överförs av ESV i samband med räkenskapsårets avslutning till inkomsttitel 7121 Utjämningsavgift för LSSkostnader. Lag (2003:886) om utjämningsavgift för kommuner för kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Upphävd genom 2008:42. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lag (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. Lag (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning. Förordning (2004:9) om utjämningsbidrag till och utjämningsavgift för kommuner för kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Upphävd genom 2008: Betalningsdifferenser, skattekonto Belopp som inbetalas avseende skatter och avgifter redovisade i en gemensam skattedeklaration kan enligt skattebetalningslagen inte hänföras specifikt till någon av de olika typerna av skatter/avgifter. Redovisning på inkomsttitel sker därför med ledning av debiterade belopp. Detta gäller skatter och avgifter som hänför sig till inkomståret 1998 eller senare inkomstår. För att tillgodose kravet på kassamässig redovisning har speciella inkomsttitlar i gruppen tillkommit. Skillnaden mellan betalda belopp och debiterade belopp redovisas på dessa inkomsttitlar. Exempelvis leder utbetalningar i samband med reglering av debiterad mervärdesskatt att återfå eller vid reglering av avräkning av slutlig skatt när taxeringsutfallet är klart till betalningsdifferenser. Mot gruppen 9600 redovisas även indrivna belopp av fordringar som restförts hos kronofogdemyndigheten. Gruppen Betalningsdifferenser indelas i följande titlar: 238

239 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M Betalningsdifferenser på grund av anstånd, netto På titeln 9611 redovisas de betalningsförskjutningar som uppkommer i förhållande till debiterade skatter/avgifter i samband med att anstånd ges med betalning av debiterade belopp samt när betalningsanståndet upphör. Omfördelning till inkomsttitlar i gruppen 9610 sker i samband med bokslut Betalningsdifferenser på grund av anstånd, netto Inkomstminskningarna redovisas av Skatteverket Betalningsdifferenser på grund av restföring På inkomsttitlarna under 1620 redovisas de betalningsdifferenser som har samband med att de skattskyldiga inte betalar debiterade skatter utan blir restförda. Dessa differenser redovisas netto för de medel som drivs in av kronofogdemyndigheten. De beräknade uppbördsförlusterna fördelas på inkomsttitlarna i förhållande till debiterade belopp att betala för de skattskyldiga som orsakat förlusterna. Omfördelning till inkomsttitlar i gruppen 9620 sker i samband med bokslut Uppbördsförluster, netto, fysiska personers inkomstskatt Inkomstminskningarna redovisas av Skatteverket Uppbördsförluster, netto, juridiska personers inkomstskatt Inkomstminskningarna redovisas av Skatteverket Uppbördsförluster, netto, arbetsgivaravgifter Inkomstminskningarna redovisas av Skatteverket Uppbördsförluster, netto, mervärdesskatt Inkomstminskningarna redovisas av Skatteverket. 239

240 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M Uppbördsförluster, netto, räntor m.m. Inkomstminskningarna redovisas av Skatteverket. Räntor m.m. omfattar räntor, förseningsavgifter, skattetillägg och från och med 2003 även punktskatter, det vill säga alla skatteslag som inte är fysiska och juridiska personers inkomstskatt, arbetsgivaravgifter och moms Betalningsdifferenser, övriga På inkomsttiteln 9631 bokförs samtliga övriga differenser, det vill säga de differenser som återstår sedan effekten av anstånden förts om till 9610 och beräknade uppbördsförluster förts om till Omfördelning till inkomsttiteln 9631 sker i samband med bokslut Betalningsdifferenser, övriga Inkomsterna redovisas av Skatteverket Betalningsdifferenser, ofördelade, månatliga betalningsdifferenser Inkomsttitlarna i gruppen 9690 är avsedda för löpande redovisning. Omfördelning till inkomsttitlar i grupperna 9610, 9620 och 9630 sker i samband med bokslut Betalningsdifferenser, skattemyndigheterna Samtliga inkomster redovisas av Skatteverket. Titeln är fr.o.m indelad i följande undertitlar Debiterat skattekonto Inbetalningar skattekonto Omföring av inbetalning från kommunerna m.m Utbetalningar skattekonto Omföringar till andra system Förtida utbetalning av slutlig skatt På 9691 redovisas mellanskillnaden mellan debiterade skatter och avgifter att betala eller återfå och faktiskt inbetalda, återbetalda eller omförda (kvittade) belopp exklusive indrivna medel och medel som tillgodoförs skattekonton i form av stöd. De senare redovisas på 9692 respektive

241 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M Indrivna medel, kronofogdemyndigheterna Inkomsterna redovisas av Skatteverket. Betalningar och omföringar Indrivna medel kronofogdemyndigheterna Ackord och skuldsanering 9693 Stöd, krediteringar på skattekonto Inkomsterna redovisas av Skatteverket. På denna titel redovisas inbetalningarna av olika stöd som finansieras från statsbudgetens inkomstsida och som tillgodoförs skattskyldiga direkt på deras skattekonton. Utbetalningarna av dessa stöd redovisas i gruppen 9700 Nedsättning av skatter Omföring till I samband med bokslut omförs saldot av de betalningsdifferenser som löpande redovisas ofördelade på inkomsttitlarna till inkomsttitlarna i grupperna 9611, och Anslagsförordningen (1996:1189). Skattebetalningslagen (1997:483) Nedsättning av skatter Inom inkomsthuvudgruppen redovisas nedsättningar av skatter. Nedsättning görs genom kreditering av den skattskyldiges skattekonto. Det innebär att utfallet på dessa inkomsttitlar är negativt, dvs. en utgift. Flera av nedsättningarna är tidsbegränsade Nedsättning, anställningsstöd Rättelser i form av återkrav för beslut om anställningsstöd i form av skattekreditering redovisas av Arbetsförmedlingen mot denna inkomsttitel. Inkomsterna överförs av ESV vid räkenskapsårets slut till inkomsttitel 8111 Anställningsstöd. Regleringsbrev för aktuellt år avseende Arbetsförmedlingen. 241

242 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M Nedsättning, stöd till sjöfart Redovisas av Skatteverket. Nedsättning av arbetsgivaravgift. Sjöfartsstöd lämnas till fysiska och juridiska personer samt till partrederier som har eller har haft sjömän anställda för arbete ombord på svenskregistrerade fartyg som huvudsakligen används i utrikestrafik av betydelse för den svenska utrikeshandeln eller den svenska tjänsteexporten. Fartygen får inte vara registrerade i något annat register än det svenska. Sjöfartsstöd lämnas endast till den som ställer utbildningsplatser ombord till förfogande enligt Sjöfartsverkets anvisningar och som har tillräckliga försäkringar för fartyget och dess drift. En arbetsgivare som önskar sjöfartsstöd under ett år ska senast den 1 november året dessförinnan komma in med en ansökan till Rederinämnden. Om det finns särskilda skäl, får en ansökan ges in vid en senare tidpunkt. Beslut meddelas av Rederinämnden och krediteras arbetsgivarens skattekonto. Inkomsterna överförs av ESV vid räkenskapsårets slut till inkomsttitel 1281 Sjöfartsstöd. Förordning (2001:770) om sjöfartsstöd. Lag (1999:591) om kreditering på skattekonto av vissa stöd beslutade av arbetsmarknadsmyndighet och Rederinämnden Nedsättning, stöd till skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Under 2010 kan behov av rättelser uppkomma. Dessa redovisas mot denna inkomsttitel av Arbetsförmedlingen. Eventuella inkomster överförs av ESV vid räkenskapsårets slut till inkomsttitel 8111 Anställningsstöd. Regleringsbrev för aktuellt år avseende Arbetsförmedlingen Nedsättning, stöd till utbildningsvikariat Rättelser i form av återkrav för beslut om utbildningsvikariat i form av skattekreditering redovisas mot denna inkomsttitel av Arbetsförmedlingen. Eventuella inkomster överförs av ESV vid räkenskapsårets slut till inkomsttitel 8111 Anställningsstöd. Regleringsbrev för aktuellt år avseende Arbetsförmedlingen. 242

243 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M Nystartsjobb Redovisas av Skatteverket. Rättelser i form av återkrav för beslut om stöd för nystartsjobb i form av skattenedsättningar redovisas mot denna inkomsttitel av Arbetsförmedlingen. Syftet med nystartsjobb är att stimulera arbetsgivare att anställa personer som har varit utan arbete en längre tid. Stöd lämnas till privata och offentliga arbetsgivare. Stödet beslutas av Arbetsförmedlingen och tillgodoförs arbetsgivaren genom kreditering av dennes skattekonto. En arbetsgivare som anställer personer som under lång tid stått utanför arbetsmarknaden på grund av arbetslöshet eller sjukdom kan få beslut från Arbetsförmedlingen om att återfå dubbla arbetsgivaravgiften på lönerna till sådana anställda. Detsamma gäller för arbetsgivare som anställer arbetslösa asylsökande som beviljats uppehållsstillstånd. Stödet för nystartsjobb lämnas i regel under lika lång tid som den anställde stått utanför arbetsmarknaden. Andra tider gäller om de som anställs är under 25 eller över 55 år samt för asylsökande. Inkomsterna överförs av ESV vid räkenskapsårets slut till inkomsttitel 1285 Nystartsjobb. Lag (2006:1494) om kreditering på skattekonto av stimulans till arbetsgivare för nystartsjobb. Förordning (2006:1481) om stöd för nystartsjobb. Regleringsbrev för aktuellt år avseende Arbetsförmedlingen Nedsättning, jämställdhetsbonus Redovisas av Skatteverket. Den 1 juli 2008 infördes en jämställdhetsbonus. Syftet är att förbättra förutsättningarna för jämställdhet vad gäller såväl föräldraledighet som deltagande i arbetslivet. Jämställdhetsbonusen innebär att den förälder som varit hemma längst får en skattekreditering när hon eller han arbetar och den andra föräldern samtidigt tar ut föräldrapenning. Hur stort stödet blir för den enskilde styrs dels av förvärvsinkomsten, dels av i vilken utsträckning föräldrarna delar på föräldrapenningen. Inkomsterna överförs av ESV vid räkenskapsårets slut till inkomsttitel 8123 Jämställdhetsbonus. Lag (2008:313) om jämställdhetsbonus 243

244 9000 LÖPANDE REDOVISADE SKATTER M.M Skattetillägg och förseningsavgifter 9810 Skattetillägg 9811 Skattetillägg Skattetillägg tas ut enligt taxeringslagen och skattebetalningslagen. Inkomsterna redovisas av Skatteverket. Inkomsterna under denna inkomsttitel överförs av ESV i samband med räkenskapsårets avslutning till inkomsttitlarna 1625 skattetillägg, hushåll och 1635 skattetillägg, företag. Taxeringslag (1990:324). Skattebetalningslag (1997:483) Förseningsavgifter 9821 Förseningsavgifter Förseningsavgift tas ut enligt taxeringslagen, skattebetalningslagen och fastighetstaxeringslagen. Inkomsterna redovisas av Skatteverket. Inkomsterna under denna inkomsttitel överförs av ESV i samband med räkenskapsårets avslutning till inkomsttitlarna 1626 förseningsavgift, hushåll och 1636 förseningsavgift, företag. Taxeringslag (1990:324). Skattebetalningslag (1997:483). Fastighetstaxeringslag (1979:1152). 244

245 FÖRÄNDRINGAR AV INKOMSTTITLAR Förändringar av inkomsttitlar Budgetåret 1980/81 infördes en enhetlig statsbudget. Uppdelningen i en driftbudget och en kapitalbudget upphörde. Även statsbudgetens inkomstsida omstrukturerades. Detta beskrivs i RRV:s inkomstberäkning för budgetåret 1980/81 (prop. 1979/80:100, bilaga 2.1). Då infördes den nuvarande nomenklaturen. Varje inkomsttitel fick ett nummer med fyra siffror. Nedanstående summeringsnivåer infördes: Inkomsttyp till exempel 1000 Skatter m.m. Inkomsthuvudgrupp till exempel 1100 Skatt på inkomst Inkomsttitelgrupp till exempel 1110 Övriga inkomstskatter Inkomsttitel till exempel 1111 Fysiska personers inkomstskatt I Inkomstliggaren för 2008 och i årgångar dessförinnan finns tabell med information om förändrade inkomsttitlar mellan åren 1980 och 2005, dvs. information om när olika inkomsttitlar införts eller upphört. Nedanstående tabell tar sin utgångspunkt i den nya struktur som infördes budgetåret Tabellen visar när inkomsttitlar införs respektive upphör. Förändringar av inkomsttitlar från och med budgetåret 2006 I följande tabell återges den nya strukturen i sin helhet med datum när inkomsttiteln infördes. Nya titlar för 2010 och titlar som upphört 2010 är överstrukna med grått. Inkomsttitlar Datum 1100 Direkta skatter på arbete Infördes Inkomstskatter Infördes Statlig inkomstskatt Infördes Kommunal inkomstskatt Infördes Allmän pensionsavgift Infördes Allmän pensionsavgift Infördes Artistskatt Infördes Artistskatt Infördes Skattereduktioner Infördes Allmän pensionsavgift Infördes Fackföreningsavgift Upphörde Arbetslöshetskassa Upphörde Fastighetsskatt Upphörde Fastighetsavgift Infördes Förmögenhetsskatt Upphörde Miljöåtgärder Upphörde Reparation och ombyggnad Upphörde

246 FÖRÄNDRINGAR AV INKOMSTTITLAR 1148 Glesbygd Infördes Bredband Infördes Sjöinkomst Infördes Stormskador Infördes Jobbavdrag Infördes Hushållstjänster Infördes Indirekta skatter på arbete Infördes Arbetsgivaravgifter Infördes Sjukförsäkringsavgift Infördes Föräldraförsäkringsavgift Infördes Arbetsskadeavgift Infördes Ålderspensionsavgift Infördes varav AP-fonderna Infördes varav premiepensionssystemet Infördes varav staten Infördes Efterlevandepensionsavgift Infördes Arbetsmarknadsavgift Infördes Allmän löneavgift Infördes Ofördelade avgifter Infördes Nedsatta avgifter Infördes Särskild sjukförsäkringsavgift Upphörde Egenavgifter Infördes Sjukförsäkringsavgift Infördes Föräldraförsäkringsavgift Infördes Arbetsskadeavgift Infördes Ålderspensionsavgift, netto Infördes varav AP-fonderna Infördes varav premiepensionssystemet Infördes varav staten Infördes Efterlevandepensionsavgift Infördes Arbetsmarknadsavgift Infördes Allmän löneavgift Infördes Ofördelade avgifter Infördes Särskild löneskatt Infördes Pensionskostnader, företag Infördes Pensionskostnader, staten Infördes Förvärvsinkomster Infördes Egenföretagare Infördes Övrigt Infördes Nedsättningar Infördes Sjöfartsstöd Infördes

247 FÖRÄNDRINGAR AV INKOMSTTITLAR 1282 Arbetsgivaravgifter Infördes Egenavgifter, generell nedsättning Infördes Egenavgifter, regional nedsättning Infördes Nystartsjobb Infördes Tjänstegruppliv Infördes Tjänstegruppliv Infördes Skatt på kapital Infördes Skatt på kapital, hushåll Infördes Skatt på kapital Infördes Skattereduktion kapital Infördes Expansionsmedelsskatt Infördes Skattereduktion riskkapital Infördes Skatt på företagsvinster Infördes Skatt på företagsvinster Infördes Skattereduktioner Infördes Kupongskatt Infördes Kupongskatt Infördes Avkastningsskatt Infördes Avkastningsskatt hushåll Infördes Avkastningsskatt företag Infördes Individuellt pensionssparande Infördes Fastighetsskatt Infördes Fastighetsskatt hushåll Infördes Fastighetsskatt företag Infördes Kommunal fastighetsavgift, hushåll Infördes Kommunal fastighetsavgift, företag Infördes Stämpelskatt Infördes Stämpelskatt Infördes Förmögenhetsskatt Infördes Förmögenhetsskatt hushåll Upphörde Förmögenhetsskatt företag Upphörde Arvs- och gåvoskatt Infördes Arvsskatt Infördes Gåvoskatt Infördes Skatt på konsumtion och insatsvaror Infördes Mervärdesskatt Infördes Mervärdesskatt Infördes Skattelättnad för vissa byggtjänster Infördes Skatt på alkohol och tobak Infördes Skatt på tobak Infördes Skatt på etylalkohol Infördes

248 FÖRÄNDRINGAR AV INKOMSTTITLAR 1423 Skatt på vin Infördes Skatt på mellanklassprodukter Infördes Skatt på öl Infördes Privatinförsel av alkohol och tobak Infördes Skatt på energi och miljö Infördes Energiskatt Infördes Skatt på elektrisk kraft Infördes Energiskatt bensin Infördes Energiskatt oljeprodukter Infördes Energiskatt övrigt Infördes Koldioxidskatt Infördes Koldioxidskatt bensin Infördes Koldioxidskatt oljeprodukter Infördes Koldioxidskatt övrigt Infördes Övriga skatter på energi och miljö Infördes Svavelskatt Infördes Skatt på råtallolja Infördes Särskild skatt mot försurning Infördes Skatt på bekämpningsmedel och gödsel Infördes Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer Infördes Avfallsskatt Infördes Avgifter till Kemikalieinspektionen Infördes Övriga skatter Infördes Skatt på vägtrafik Infördes Fordonsskatt Infördes Vägavgifter Infördes Trängselskatt Infördes Skatt på trafikförsäkringspremier Infördes Övriga skatter Infördes Systembolaget AB:s överskott Infördes Inlevererat överskott från AB Svenska Spel Infördes Skatt på spel Infördes Lotteriskatt Infördes Lotteriavgifter Infördes Skatt på annonser och reklam Infördes Koncessionsavgifter på televisionens område Infördes Lokalradioavgifter Infördes Avgifter till Granskningsnämnden Infördes Avgifter för telekommunikation Infördes Försäljningsskatt på motorfordon Infördes Skatt på import Infördes

249 FÖRÄNDRINGAR AV INKOMSTTITLAR 1511 Tullmedel Infördes Jordbrukstullar och sockeravgifter Infördes Avgifter till EU:s omstruktureringsfond för sockersektorn Infördes Restförda och övriga skatter Infördes Restförda skatter Infördes Restförda skatter, hushåll Infördes Restförda skatter, företag Infördes Övriga skatter, hushåll Infördes Omprövningar aktuellt taxeringsår Infördes Omprövningar äldre taxeringsår Infördes Anstånd Infördes Övriga skatter Infördes Skattetillägg Infördes Förseningsavgifter Infördes Övriga skatter företag Infördes Omprövningar aktuellt taxeringsår Infördes Omprövningar äldre taxeringsår Infördes Anstånd Infördes Övriga skatter Infördes Skattetillägg Infördes Förseningsavgifter Infördes Intäkter som förs till fonder Infördes Insättningsgarantiavgifter Infördes Avgifter till Kärnavfallsfonden Infördes Bilskrotningsavgifter Infördes Batteriavgifter Infördes Kväveoxidavgifter Infördes Avgår EU-skatter Upphörde EU-skatter Upphörde Avgår skatter till andra sektorer Upphörde Kommunala inkomstskatter Upphörde Avgifter till AP-fonder Upphörde Avgifter till premiepensionssystemet Upphörde Tillkommande inkomster Infördes EU-skatter Infördes EU skatter Infördes Tullmedel Upphörde Jordbrukstullar och sockeravgifter Upphörde Kommunala utjämningsavgifter Upphörde Utjämningsavgift för LSS-kostnader Upphörde

250 FÖRÄNDRINGAR AV INKOMSTTITLAR 1730 Särskild sjukförsäkringsavgift Upphörde Särskild sjukförsäkringsavgift Upphörde Avräkningar Upphörde Intäkter som förs till fonder Upphörde Intäkter som förs till fonder Upphörde Kompensation för mervärdesskatt Upphörde Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter Upphörde Kompensation för mervärdesskatt, kommuner Upphörde Stöd som ges via krediteringar på skattekonto Upphörde Anställningsstöd Upphörde Stöd till utbildningsvikariat Upphörde Stöd till investeringar i källsorteringslokaler Upphörde Stöd till bredbandsinstallation Upphörde Stöd till reparation och ombyggnad offentliga lokaler Upphörde Sysselsättningsstöd till kommuner och landsting Upphörde Stöd till anställning av långtidssjukskrivna Upphörde Stöd till skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Upphörde Stöd till utbildning av personal i vård och äldreomsorg Upphörde Stöd för konvertering från direktverkande el Upphörde Stöd för konvertering från oljeuppvärmning Upphörde Periodiseringar Infördes Uppbördsförskjutningar Infördes Uppbördsförskjutningar Infördes Betalningsförskjutningar Infördes Kommuner och landsting Infördes Ålderspensionssystemet Infördes Företag och hushåll Infördes Kyrkosamfund Infördes Anstånd Infördes Anstånd Infördes Rörelseöverskott: Infördes Affärsverkens inlevererade överskott: Infördes Luftfartsverkets inlevererade överskott Infördes Affärsverket Svenska Kraftnäts inlevererade utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig skatt Infördes Sjöfartsverkets inlevererade överskott Infördes Övriga myndigheters inlevererade överskott: Infördes Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets Infördes

251 FÖRÄNDRINGAR AV INKOMSTTITLAR garantiverksamhet 2126 Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit Infördes Riksbankens inlevererade överskott: Infördes Riksbankens inlevererade överskott Infördes Överskott av statens fastighetsförvaltning: Infördes Överskott av fastighetsförvaltning: Infördes Inlevererat överskott av statens fastighetsförvaltning Infördes Ränteinkomster: Infördes Räntor på näringslån: Infördes Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen Infördes Ränteinkomster på vattenkraftslån Infördes Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet Infördes Räntor på övriga näringslån Infördes Ränteinkomster på lokaliseringslån Infördes Räntor på studielån: Infördes Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier och garantilån för studerande Infördes Ränteinkomster på allmänna studielån Infördes Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988 Infördes Övriga ränteinkomster: Infördes Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets rationalisering Infördes Räntor på intressemedel Infördes Övriga ränteinkomster Infördes Räntor på skattekonto m.m., netto Infördes Inkomster av statens aktier Infördes Inkomster av statens aktier: Infördes Inkomster av statens aktier Infördes Offentligrättsliga avgifter: Infördes Expeditions- och ansökningsavgifter Infördes Avgifter för granskning av filmer och videogram Infördes Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor Infördes Utjämningsavgift från arbetslöshetskassor Infördes Avgifter för statskontroll av krigsmateriel-tillverkning Infördes Avgifter vid bergsstaten Infördes Avgifter vid patent- och registreringsväsendet Infördes Avgifter för registrering i förenings- m.fl. register Infördes Avgifter vid kronofogdemyndigheterna Infördes Avgifter för körkort och motorfordon Infördes Avgifter för statliga garantier Infördes

252 FÖRÄNDRINGAR AV INKOMSTTITLAR 2537 Miljöskyddsavgifter Infördes Täktavgift Infördes Avgifter vid Tullverket Infördes Patientavgifter vid tandläkarutbildningen Infördes Avgifter vid Folkhälsoinstitutet Infördes Avgifter för Finansinspektionens verksamhet Infördes Avgifter från kärnkraftverken Infördes Övriga offentligrättsliga avgifter Infördes Registreringsavgift till Fastighetsmäklarnämnden Infördes Avgifter vid statens internbank i riksgäldskontoret Infördes Avgifter för årlig revision Infördes Avgifter för etikprövning av forskning Infördes Efterbevaknings- och tillsynsavgifter Infördes Försäljningsinkomster: Infördes Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter Infördes Utförsäljning av beredskapslager Infördes Offentlig lagring, försäljningsintäkter Infördes Böter m.m.: Infördes Restavgifter och dröjsmålsavgifter Infördes Bötesmedel Infördes Vattenföroreningsavgift m.m. Infördes Sanktionsavgifter m.m. Infördes Kontrollavgifter vid särskild skattekontroll Infördes Övriga inkomster av statens verksamhet: Infördes Övriga inkomster av statens verksamhet Infördes Inkomster av statens verksamhet: Infördes Inkomster av försålda byggnader och maskiner: Infördes Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner: Infördes Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter Infördes Övriga inkomster av markförsäljning: Infördes Övriga inkomster av markförsäljning Infördes Övriga inkomster av försåld egendom: Infördes Inkomster av statens gruvegendom Infördes Övriga inkomster av försåld egendom Infördes Inkomster av försåld egendom: Infördes Återbetalning av näringslån: Infördes Återbetalning av jordbrukslån: Infördes Återbetalning av lån till fiskerinäringen Infördes Återbetalning av övriga näringslån: Infördes Återbetalning av vattenkraftslån Infördes Återbetalning av lån avseende såddfinansiering Infördes

253 FÖRÄNDRINGAR AV INKOMSTTITLAR 4135 Återbetalning av skogsväglån Upphörde Återbetalning av övriga näringslån, Kammarkollegiet Infördes Återbetalning av övriga näringslån, Statens jordbruksverk Infördes Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier Infördes Återbetalning av lokaliseringslån Infördes Återbetalning av studielån: Infördes Återbetalning av statens lån för universitetsstudier Infördes Återbetalning av allmänna studielån Infördes Återbetalning av studiemedel Infördes Återbetalning av övriga lån: Infördes Återbetalning av utgivna startlån och bidrag Infördes Återbetalning från Portugalfonden Upphörde Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor Infördes Återbetalning av övriga lån Infördes Återbetalning av lån: Infördes Avskrivningar och amorteringar: Infördes Affärsverkens avskrivningar och amorteringar: Upphörde Avskrivningar på fastigheter: Infördes Amortering på statskapital Infördes Uppdragsmyndigheters komplementkostnader: Infördes Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkostnader Infördes Statliga pensionsavgifter: Infördes Statliga pensionsavgifter Infördes Kalkylmässiga inkomster: Infördes Bidrag från EG:s jordbruksfond: Infördes Bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion: Infördes Gårdsstöd Infördes Kompletterande åtgärder perioden Infördes Övriga interventioner Infördes Exportbidrag Infördes Djurbidrag Infördes Offentlig lagring Infördes Miljö-, struktur- och regionala åtgärder perioden Infördes EU:s landsbygdsfond Infördes Övriga bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion Infördes Bidrag från EG:s jordbruksfonds utvecklingssektion: Infördes

254 FÖRÄNDRINGAR AV INKOMSTTITLAR 6121 EG-finansierade struktur- och regionalstöd till jordbrukssektorn m.m. perioden Infördes EG-finansierade struktur- och regionalstöd till jordbrukssektorn m.m. perioden Infördes Bidrag från EG:s fiskefond: Infördes Bidrag från EG:s fiskefond perioden Infördes Bidrag från EG:s fiskefond perioden Infördes Bidrag från EG:s fiskefond perioden Infördes Bidrag från EG:s regionalfond: Infördes Bidrag från EG:s regionalfond perioden Infördes Bidrag från EG:s regionalfond perioden Infördes Bidrag från EG:s regionalfond perioden Infördes Bidrag från EG:s socialfond: Infördes Bidrag från EG:s socialfond perioden Infördes Bidrag från EG:s socialfond perioden Infördes Bidrag från EG:s socialfond perioden Infördes Bidrag till transeuropeiska nätverk: Infördes Bidrag till transeuropeiska nätverk Infördes Övriga bidrag från EG: Infördes Övriga bidrag från EG Infördes Bidrag från EU:s omstruktureringsfond för sockersektorn Infördes Bidrag m.m. från EU: Infördes Tillkommande skatter Infördes EU-skatter Infördes Momsbaserad EU-avgift Infördes Tullmedel Infördes Jordbrukstullar och sockeravgifter Infördes Avgifter till EU:s omstruktureringsfond för sockersektorn Infördes Kommunala utjämningsavgifter Infördes Utjämningsavgift för LSS-kostnader Infördes Avräkningar Infördes Intäkter som förs till fonder Infördes Intäkter som förs till fonder Infördes Kompensation för mervärdesskatt Infördes Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter Infördes Kompensation för mervärdesskatt, kommuner Infördes Avräkningar m. m. i anslutning till skattesystemet Infördes Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto Infördes Anställningsstöd Infördes

255 FÖRÄNDRINGAR AV INKOMSTTITLAR 8112 Stöd till utbildningsvikariat Upphörde Stöd till investeringar i källsorteringslokaler Upphörde Stöd till bredbandsinstallation Infördes Stöd till reparation och ombyggnad offentliga lokaler Upphörde Sysselsättningsstöd till kommuner och landsting Upphörde Stöd till anställning av långtidssjukskrivna Upphörde Stöd till skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Upphörde Stöd till utbildning av personal i vård och äldreomsorg Upphörde Stöd för konvertering från direktverkande el Upphörde Stöd för konvertering från oljeuppvärmning Upphörde Jämställdhetsbonus Infördes Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto Infördes Löpande redovisade skatter m.m. Infördes

256 ESV ansvarar för en ändamålsenlig ekonomisk styrning av staten. Vi utvecklar och förvaltar en effektiv ekonomisk styrning av statlig verksamhet. Vi tar fram bra besluts- och diskussionsunderlag för den ekonomiska politiken. Vi bidrar till en korrekt hantering av Sveriges EU-medel. ESV har bred och djup kompetens och arbetar i nära samverkan med Regeringskansliet och myndigheterna.