Datum: Dnr: /2008 ESV-nr: 2009:8 Copyright: ESV Rapportansvarig: Kristina Lundqvist

Transkript

1 Rapport Inkomstliggaren 2009

2 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig PDF och beställas från Word-formatet kan tillhandahållas via Publikationsservice. Datum: Dnr: /2008 ESV-nr: 2009:8 Copyright: ESV Rapportansvarig: Kristina Lundqvist

3 FÖRORD Förord På regeringens uppdrag sammanställer Ekonomistyrningsverket (ESV) årligen den så kallade Inkomstliggaren, en dokumentation över de bestämmelser som gäller för varje inkomsttitel. Denna inkomstliggare gäller för budgetåret 2009 och avser förhållandena per den 1 januari Årets utgåva har tagits fram av avdelningarna Analys och prognoser samt Statsredovisning på ESV. Arbetet har letts av Kristina Lundqvist, med administrativt stöd av Marie Hellman. Underlag till Inkomstliggaren har huvudsakligen samlats in från de myndigheter som redovisar inkomsterna. ESV vill därför framföra ett varmt tack till alla myndigheter som lämnat underlag till denna publikation. Förslag och synpunkter på Inkomstliggarens innehåll och utformning samt information om eventuella upptäckta fel tas tacksamt emot via e-post till prognos@esv.se. 3

4 INNEHÅLL Innehåll Förord...3 Sammanfattning... 8 Inledning... 9 Skatterna på statsbudgetens inkomstsida Periodiserad redovisning av skatter Skattekontosystemet Inkomsthuvudgruppen betalningsdifferenser Skatter m.m Direkta skatter på arbete Inkomstskatter Allmän pensionsavgift Artistskatt Skattereduktioner Indirekta skatter på arbete Arbetsgivaravgifter Egenavgifter Avgifter till pensionssystemet Särskild löneskatt Nedsättningar Tjänstegruppliv Skatt på kapital Skatt på kapital, hushåll Skatt på företagsvinster Kupongskatt Avkastningsskatt Fastighetsskatt Stämpelskatt Arvs- och gåvoskatt Skatt på konsumtion och insatsvaror Mervärdesskatt Skatt på alkohol och tobak Skatt på energi och miljö Energiskatt Koldioxidskatt Övriga skatter på energi och miljö Skatt på vägtrafik Övriga skatter Skatt på import Restförda och övriga skatter Restförda skatter

5 INNEHÅLL 1620 Övriga skatter, hushåll Övriga skatter företag Intäkter som förs till fonder Avgående poster, skatter till EU EU-skatter Avgående poster, skatter till andra sektorer Skatter till andra sektorer Periodiseringar Uppbördsförskjutningar Anstånd Inkomster av statens verksamhet Rörelseöverskott Affärsverkens inlevererade överskott Övriga myndigheters inlevererade överskott Riksbankens inlevererade överskott Överskott av statens fastighetsförvaltning Överskott av fastighetsförvaltning Ränteinkomster , 2320 Räntor på näringslån Räntor på studielån Övriga ränteinkomster Inkomster av statens aktier Inkomster av statens aktier Offentligrättsliga avgifter Försäljningsinkomster Böter m.m Övriga inkomster av statens verksamhet Inkomster av försåld egendom Inkomster av försålda byggnader och maskiner Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner Övriga inkomster av markförsäljning Övriga inkomster av försåld egendom Återbetalning av lån Återbetalning av näringslån Återbetalning av jordbrukslån Återbetalning av övriga näringslån Återbetalning av studielån Återbetalning av övriga lån Kalkylmässiga inkomster Avskrivningar och amorteringar Avskrivningar på fastigheter Uppdragsmyndigheters komplementkostnader Statliga pensionsavgifter Bidrag m.m. från EU

6 INNEHÅLL 6100 Bidrag från EG:s jordbruksfond Bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion Bidrag från EG:s jordbruksfonds utvecklingssektion Bidrag från EG:s fiskefond Bidrag från EG:s regionalfond Bidrag från EG:s socialfond Bidrag till transeuropeiska nätverk Övriga bidrag från EG Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet Tillkommande skatter EU-skatter Kommunala utjämningsavgifter Avräkningar Intäkter som förs till fonder Kompensation för mervärdesskatt Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto Löpande redovisade skatter m.m Skatt på inkomst Fysiska personers inkomstskatt Juridiska personers inkomstskatt Ofördelbara inkomstskatter Övriga inkomstskatter Socialavgifter och löneskatter Skatt på egendom Skatt på fast egendom Förmögenhetsskatt Arvsskatt och gåvoskatt Övrig skatt på egendom Skatt på varor och tjänster Allmänna försäljningsskatter , 9430 Skatt på specifika varor Skatt på tjänster Skatt på vägtrafik Skatt på import m.m Övriga skatter på varor och tjänster Kompensation för mervärdesskatt Betalningsdifferenser, skattekonto Betalningsdifferenser på grund av anstånd, netto Betalningsdifferenser på grund av restföring Betalningsdifferenser, övriga Betalningsdifferenser, ofördelade, månatliga betalningsdifferenser Nedsättning av skatter Skattetillägg och förseningsavgifter Skattetillägg

7 INNEHÅLL 9820 Förseningsavgifter Förändringar av inkomsttitlar Förändringar av inkomsttitlar från och med budgetåret

8 SAMMANFATTNING Sammanfattning Inkomstliggaren innehåller information om författningar och övriga bestämmelser som gäller för respektive inkomsttitel. För varje inkomsttitel anges också vilka myndigheter som tar in och redovisar inkomsterna och vad dessa avser. För större inkomsttitlar beskrivs även uppbördsförfarandet. På ESV:s webbplats finns en separat bilaga som i tabellform redovisar alla inkomsttitlar och undertitlar samt vilka myndigheter som har behörighet att använda dessa. 8

9 INLEDNING Inledning ESV (ESV) har regeringens uppdrag att årligen ge ut publikationen Inkomstliggaren som beskriver de inkomsttitlar som statsbudgetens inkomstsida delas in i. Inkomstliggaren innehåller information om författningar och övriga bestämmelser som gäller för respektive inkomsttitel. För varje inkomsttitel anges också vilka myndigheter som tar in och redovisar inkomsterna och vad dessa avser. För större inkomsttitlar beskrivs även uppbördsförfarandet. Inkomstliggaren har getts ut sedan Den används som uppslagsverk av många inom Regeringskansliet och på olika myndigheter. Den är tillgänglig via ESV:s webbplats, Statsbudgetens inkomstsida delas in i följande inkomsttyper: Inkomsttyp 1000 Skatter m.m. Inkomsttyp 2000 Inkomster av statens verksamhet Inkomsttyp 3000 Inkomster av försåld egendom Inkomsttyp 4000 Återbetalning av lån Inkomsttyp 5000 Kalkylmässiga inkomster Inkomsttyp 6000 Bidrag m.m. från EU Inkomsttyp 7000 Avräkning m.m. i anslutning till skattesystemet Inkomsttyp 8000 Utgifter redovisade som krediteringar på skattekonto Inkomsttyp 9000 Löpande redovisade skatter m.m. Flera av inkomsttyperna avser skatter och i första kapitlet lämnas en översiktlig beskrivning av hur skatterna redovisas på statsbudgeten. Därefter följer ett kapitel för var och en av inkomsttyperna. I slutet av publikationen finns en förteckning över samtliga inkomsttitlar med datum när de infördes eller eventuellt upphörde. Inkomsttyperna underindelas enligt följande exempel: Inkomsttyp 1000 Skatter m.m. Inkomsthuvudgrupp 1100 Skatt på inkomst Inkomsttitelgrupp 1110 Övriga inkomstskatter Inkomsttitel 1111 Fysiska personers inkomstskatt Inkomsttitlarna underindelas i undertitlar. På ESV:s webbplats finns en separat bilaga som i tabellform redovisar alla inkomsttitlar och undertitlar samt vilka myndigheter som har behörighet att använda dessa. 9

10 NY STRUKTUR PÅ STATSBUDGETENS INKOMSTSIDA 2006 OCH 2007 Skatterna på statsbudgetens inkomstsida Periodiserad redovisning av skatter Från 2006 tillämpas periodiserad redovisning av skatterna. Det innebär att skatterna redovisas under det inkomstår de avser, dvs. det inkomstår den skattepliktiga händelsen ägde rum. Skillnaderna mellan statens kassamässiga och periodiserade skatter är ofta stora. Av naturliga skäl är periodiseringseffekterna störst för skatter som uppbärs preliminärt och fastställs vid den årliga taxeringen. För skatter där uppbörden sker varje månad är skillnaderna mellan de olika redovisningssätten däremot små. Genom att tillämpa periodiserad redovisning av skatter erhålls en direkt koppling mellan intäkterna, den makroekonomiska utvecklingen och de skatteregler som gäller under ett givet år. En konsekvens av periodiserad redovisning är att statsbudgetens utfall på inkomsttitelnivå, dvs. de till det aktuella året slutligt hänförbara skatterna, inte blir definitivt förrän ett och ett halvt år efter budgetårets utgång. Detta gäller främst de årligt fastställda skatterna för fysiska och juridiska personer. Årsutfallet för de månatligt uppburna skatterna (arbetsgivaravgifter, moms och punktskatter) blir i princip definitiva med en månads fördröjning. På totalnivå redovisas dock skatterna kassamässigt på statsbudgeten. Detta är möjligt genom att statsbudgetredovisningen utöver periodiserad redovisning av skatterna också innehåller information om de löpande betalda och redovisade skatterna. Den löpande redovisningen av skatter görs mot inkomsttitlar inom inkomsttyp 9000 Löpande redovisade skatter. Efter det att årets löpande transaktioner avslutas, nollställs hela inkomsttypen 9000 varefter summa skatter överförs till inkomsttyp 1000 Skatter m.m. där skatterna redovisas i periodiserade termer. Skillnaden i beräkningssätt hanteras i form av periodiseringar, t.ex. betalningsdifferenser gjordes ytterligare förändring för att tydliggöra skillnaden mellan inkomster och intäkter och för att klargöra redovisningen av de utgifter som redovisas på budgetens inkomstsida. Två nya inkomsttyper infördes; 7000 och Under inkomsttypen 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet redovisas tillkommande inkomster och vissa avräkningar. Under 8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekonton redovisas stöd som ges som skattekrediteringar på skattekonto. Skattekontosystemet Varje skattskyldig har enligt skattebetalningslagen (SFS 1997:483) ett så kallat skattekonto, hos Skatteverket. På skattekontot registreras debiterade skatter och avgifter samt de betalningar den skattskyldige gör. Skattekontot stäms av varje månad som det har registrerats något på kontot. De som har transaktioner på kontot varje månad, till exempel arbetsgivare eller enskilda näringsidkare kan kontinuerligt 10

11 NY STRUKTUR PÅ STATSBUDGETENS INKOMSTSIDA 2006 OCH 2007 följa ställningen via kontoutdrag. På skattekontot bokförs löpande debiterad F-skatt, innehållen A-skatt, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och punktskatter som den skattskyldige redovisat. För fysiska personer som endast har anställningsinkomster stäms skattekontot av i regel endast en gång per år, nämligen i samband med att den slutliga skatten bokförs på skattekontot. Då bokförs skillnaden mellan slutlig skatt och preliminär skatt enligt kontrolluppgift. De skatter och avgifter som ingår i skattekontosystemet betalas utan inbördes avräkningsordning, det vill säga de krediteras skattekontot utan att hänföras till en viss skatt eller avgift. I skattekontosystemet går det därför inte att se vilken skatt eller avgift som är betald respektive obetald. Om inbetalda belopp inte täcker summan av de debiterade beloppen uppkommer underskott på kontot. Innehållen A-skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt redovisas i en skattedeklaration. F-skatt redovisas inte i skattedeklarationen. Skattedeklarationen ska lämnas till Skatteverket och betalningen ska finnas på Skatteverkets konto senast på förfallodagen. Det finns två förfallodagar: den 12 och den 26 i månaden utom i januari och augusti då förfallodagen är den 17 i stället för den 12 för de flesta. Skattskyldiga som endast redovisar innehållen preliminär A- skatt och arbetsgivaravgifter samt de med en mervärdesskattepliktig årsomsättning på högst 40 miljoner kronor har förfallodag den 12. För redovisning av mervärdesskatt är redovisningsperioden dock tre månader och momsen redovisas därför var tredje månad den 12. Detta görs två månader efter redovisningsperiodens slut. Den 12 betalas även F-skatt, innehållen A-skatt och arbetsgivaravgifter avseende närmast föregående månad. För skattskyldiga med en skattepliktig årsomsättning på lägst 40 miljoner kronor gäller den 12 och den 26 i månaden efter redovisningsperioden som förfallodagar. F-skatt, innehållen A-skatt och arbetsgivaravgifter ska betalas den 12. Däremot ska mervärdesskatt betalas den 26 avseende föregående månad. Förfallodagar i skattekontosystemet (Vissa undantag gäller i januari och augusti) Underlag mervärdesskatt Mindre än 40 miljoner kronor den 12 i månaden Betalning av: F-skatt Innehållen A-skatt Arbetsgivaravgifter avser månaden före redovisningsmånad Mervärdesskatt avser kvartalet två månader före redovisningsmånad Underlag mervärdsskatt Större än 40 miljoner kronor den 12 i månaden Betalning av: F-skatt Innehållen A-skatt Arbetsgivaravgifter avser månaden före redovisningsmånad den 26 i månaden Betalning av: Mervärdesskatt avser månaden före redovisningsmånad 11

12 NY STRUKTUR PÅ STATSBUDGETENS INKOMSTSIDA 2006 OCH 2007 Varje gång skattekontot stäms av får den skattskyldige ett besked om ställningen. Ett överskott återbetalas automatiskt i fråga om överskjutande ingående mervärdesskatt, överskott vid avstämning av slutlig skatt och på grund av omprövningsbeslut samt överskott vid återbetalning av punktskatter. Övriga överskott står kvar på kontot och återbetalas efter begäran av kontoinnehavaren. Visar kontot underskott får kontohavaren möjlighet att betala skulden, innan den lämnas till Kronofogdemyndigheten för indrivning. På överskott respektive underskott beräknas intäktsränta på en nivå och kostnadsränta på tre nivåer. Inkomsthuvudgruppen betalningsdifferenser Skattekontosystemet påverkar redovisningen av fysiska personers inkomstskatt, juridiska personers inkomstskatt, socialavgifter och allmän pensionsavgift, mervärdesskatt och punktskatter. I skattekontosystemet är det inte möjligt att se vilken skatt eller avgift en viss betalning avser. Det medför att det inte är möjligt att redovisa skatterna kassamässigt på respektive inkomsttitel. I stället redovisas debiterade belopp på de aktuella inkomsttitlarna, det vill säga den preliminärt debiterade F-skatten samt innehållen A- skatt, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och punktskatter enligt skattedeklarationen. Alla betalningar avseende skattekontouppbörden redovisas löpande preliminärt ofördelade mot en speciell inkomsthuvudgrupp 9600 kallad Betalningsdifferenser, skattekonto. Omföring till de riktiga titlarna görs med debiterade belopp. Detta innebär att summan av betalningsdifferenserna visar skillnaden mellan betalda och debiterade skatter under året. Debiteringen av slutlig skatt att betala förs upp på skattekontot den dag då skatten förfaller till betalning. Detta får till följd att det inte redovisas några kontounderskott avseende slutlig skatt under tiden från slutavräkningen till förfallodagen. Under inkomsthuvudgruppen 9600 finns ett antal inkomsttitlar för redovisning av olika betalningsdifferenser. Det kassamässiga utfallet för de inkomsttitlar som redovisas enligt skattekontoprincipen blir lika med debiterade belopp plus saldot på inkomsttitelgruppen betalningsdifferenser. 12

13 1000 SKATTER M.M Skatter m.m. Inkomsttypen 1000 avser skatter m.m. och kan beskrivas som bestående av två delar. Den första delen redovisar skatteintäkter, dvs. periodiserade skatter. Redovisningen är uppdelad på Direkta skatter på arbete, Indirekta skatter på arbete, Skatt på konsumtion och insatsvaror, skatt på import samt Restförda och övriga skatter. Summan av dessa skatter utgör de totala skatteintäkterna. Från de totala skatteintäkterna görs avdrag för de skatter som tillhör Europeiska unionen och därmed beräknas Offentliga sektorns skatteintäkter. Den andra delen av inkomsttyp 1000 visar de justeringsposter som behövs för att få skatterna kassamässigt redovisade. Justeringsposterna redovisas under två inkomsthuvudgrupper. Den ena är Avgående poster, skatter till andra sektorer och den andras är Periodiseringar. Inkomsterna under inkomsttyp 1000 redovisas på statsbudgeten endast i samband med budgetårets avslutning. Löpande redovisas skatterna under inkomsttyp 9000, Löpande redovisade skatter m.m. Den följande beskrivningen av varje inkomsttitel eller grupp av titlar har strukturerats med rubrikerna Skattebas, Skattesats och Periodisering. Under rubriken Skattebas beskrivs vad som beskattas och vem som är skattskyldig. Under rubriken Skattesats beskrivs översiktligt hur skatten beräknas. Under rubriken Periodisering redovisas till vilken tidsrymd skatten är hänförlig samt hur den redovisas löpande. I de fall redovisningen baseras på prognoser, dvs. när det slutliga utfallet för ett visst år inte finns tillgängligt, beskriver vi kortfattat hur prognoserna görs och vilket underlag de bygger på. För mer detaljerad information om ESV:s prognosmetoder, se Direkta skatter på arbete Direkta skatter på arbete består av inkomstskatter, allmän pensionsavgift, artistskatt och skattereduktioner. Inkomsterna i denna inkomsthuvudgrupp redovisas av ESV genom omföring från inkomsttyp 9000, Löpande redovisade skatter m.m., och avser de direkta skatter på arbete som är hänförliga till det aktuella inkomståret. Inkomsthuvudgruppen är kopplad till inkomsthuvudgruppen 9100 där motsvarande skatter redovisas löpande, men beloppen skiljer sig åt p.g.a. periodiseringar i form av betalningsförskjutningar, uppbördsförskjutningar och uppbördsförluster. 13

14 1000 SKATTER M.M Inkomstskatter Skattebas Underlaget för inkomstskatterna är den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Den består av summan av inkomst av tjänst (lön och socialförsäkringsersättningar inklusive pension) och inkomst av näringsverksamhet, minskad med allmänna avdrag, grundavdrag och sjöinkomstavdrag. För inkomståret 2009 är grundavdraget kronor för taxerade förvärvsinkomster upp till kronor. För inkomster mellan kronor och kronor trappas grundavdraget upp med 20 procent av inkomstökningen. Grundavdraget är oförändrat kronor för inkomster mellan och kronor är grundavdraget kronor. För inkomster däröver trappas grundavdraget ned med 10 procent av inkomstökningen. För taxerade förvärvsinkomster som överstiger kronor är grundavdraget kronor. Från den 1 januari införs ett förhöjt grundavdrag för personer över 65 år med taxerade förvärvsinkomster upp till kronor. Skattelättnaden är störst vid låga inkomster. Periodisering På inkomsttitlarna redovisas den statliga respektive kommunala inkomstskatten som avser ett visst inkomstår. Inkomstskatten uppbärs preliminärt tillsammans med bland annat allmän pensionsavgift och redovisas löpande på inkomsttitel Den slutliga taxeringen är klar i december året efter inkomståret. Först då finns slutligt utfall för inkomsttitlarna. Fram till dess redovisas av ESV prognostiserade värden. De baseras på en modell där nuvarande skatteregler används för att med hjälp av ett representativt urval av befolkningen räkna fram aggregerade resultat Statlig inkomstskatt Skattesatser Statlig inkomstskatt betalas med 20 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en skiktgräns som för inkomståret 2009 uppgår till kronor samt ytterligare 5 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en skiktgräns som för inkomståret 2009 uppgår till kronor. Statlig inkomstskatt Inkomstskattelag (1999:1229; senast ändrad 2008:1351). Lag (1999:1230; senast ändrad 2005:1134) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229). Lag (2001:1227;senast ändrad 2008:1067) om självdeklaration och kontrolluppgifter. 14

15 1000 SKATTER M.M. Förordning (2001:1244; senast ändrad 2008:1045) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Lag (2003:490; senast ändrad 2003:744) om beräkning av viss inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 2005 års taxering, m.m. Lag (1991:586, senast ändrad 2008:137) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. Förordning (2008:753) om prisbasbelopp och förhöjt prisbasbelopp för år Förordning (2008:905) om inkomstbasbelopp för Kommunal inkomstskatt Skattesatser Kommunal inkomstskatt beräknas på beskattningsbara förvärvsinkomster som uppgår till 100 kronor eller högre och utgår efter en skattesats som varierar mellan olika kommuner. Inkomståret 2009 uppgår skattesatsen (exklusive kyrkoavgiften) till i genomsnitt 31,52 procent. Kommunala skatter Lag (1965:269; senast ändrad 2008:343) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt. Lag (2001:1227; senast ändrad 2008:1067) om självdeklaration och kontrolluppgifter. Lag (2008:1296) om ändring i kommunallagen (1991:900). Förordning (2001:1244; senast ändrad 2008:1045) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Skattebetalningslagen (1997:483; senast ändrad 2008:1345). Lag (2001:181; senast ändrad 2008:970) om behandling av uppgifter i skatteförvaltningens beskattningsverksamhet Skattebetalningsförordning (1997:750; senast ändrad 2007:1423). Lag (1999:1230; senast ändrad 2005:1134) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229). Förordning (2001:588; senast ändrad 2008:978) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet Allmän pensionsavgift 1121 Allmän pensionsavgift Skattebas Underlaget för den allmänna pensionsavgiften utgörs av pensionsgrundande ersättningar dvs. löneersättningar, sjukpenning, föräldrapenning, arbetslöshetsersättning samt inkomst av näringsverksamhet. Avgift ska inte beräknas 15

16 1000 SKATTER M.M. på inkomster som överstiger 8,07 gånger det för året gällande inkomstbasbeloppet. Den allmänna pensionsavgiften delfinansierar ålderspensionen. Skattesats Avgiften uppgår till 7,00 procent av underlaget för inkomståret 2009 men högst kronor. Periodisering På inkomsttiteln redovisas den allmänna pensionsavgift som avser ett visst inkomstår. Pensionsavgiften uppbärs preliminärt tillsammans med inkomstskatten och redovisas löpande på inkomsttitel Den slutliga taxeringen är klar i december året efter inkomståret och redovisas då i taxeringsutfallet. Först då finns slutligt utfall för inkomsttitlarna. Fram till dess redovisas av ESV prognostiserade värden. De baseras på en modell där nuvarande skatteregler används för att med hjälp av ett representativt urval av befolkningen räkna fram aggregerade resultat. Lag (1994:1744; senast ändrad 2007:968) om allmän pensionsavgift. Förordning (1994:1966; senast ändrad 2004:938) om omföring av allmän pensionsavgift. Förordning (2008:753) om prisbasbelopp och förhöjt prisbasbelopp för år Artistskatt 1131 Artistskatt Skattebas På denna inkomsttitel redovisas både Artistskatt och pendlarskatt. Utomlands bosatta artister och idrottsmän samt artistföretag och arrangör hemmahörande eller bosatt i utlandet ska erlägga särskild inkomstskatt i Sverige. Skatt ska utgå för skattepliktiga inkomster av artistisk eller idrottslig verksamhet som bedrivs i Sverige eller på svenskt fartyg. Sverige har ingått avtal med Danmark för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst mellan de båda länderna. Avtalets beskattningsregler ska tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga. Nettot av inkomstskatt från och till Danmark redovisas på denna inkomsttitel. Skattesats Artistskatten är 15 procent av den skattepliktiga inkomsten. 16

17 1000 SKATTER M.M. Periodisering På denna inkomsttitel redovisas dels inkomsterna från artistskatt som redovisas från januari till december på inkomsttitel 9131 Ofördelbara inkomstskatter. Dessutom redovisas på denna inkomsttitel nettot av den inkomstskatt som betalas till eller från Danmark (pendlarskatt) och som redovisas på inkomsttitel 9131, Ofördelbara inkomstskatter mellan januari och december. Lag (1991:591; senast ändrad 2007:766) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. Lag (1996:1512; senast ändrad 2008:1415) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna Skattereduktioner Samtliga skattereduktioner avser ett visst inkomstår. De beslutas i samband med taxeringen och utfall finns därför först i taxeringsutfallet i december året efter inkomståret. Fram till dess redovisas prognoser på inkomsttitlarna. Reduktionen för den allmänna pensionsavgiften ingår i uppbörden och redovisas löpande tillsammans med inkomstskatten på inkomsttitel Allmän pensionsavgift Skattebas Den som betalar allmän pensionsavgift är berättigad till skattereduktion för avgiften. Skattesats Skattereduktion medges för hela avgiften. Periodisering Reduktionen avser ett visst inkomstår. Den redovisas löpande på inkomsttitel 9111 fysiska personers inkomstskatt. Den slutliga taxeringen är klar i december året efter inkomståret. Först då finns slutligt utfall för inkomsttitlarna. Fram till dess redovisas av ESV prognostiserade värden. De baseras på en modell där nuvarande skatteregler används för att med hjälp av ett representativt urval av befolkningen räkna fram aggregerade resultat. Inkomstskattelag (1999:1229, senast ändrad 2008:1351). 17

18 1000 SKATTER M.M Sjöinkomst Skattebas Skattereduktion medges för sjöinkomst, dvs. inkomst ombord på svenskt handelsfartyg som av Skatteverket klassificerats till närfart eller fjärrfart. Skattesats Den skattskyldige haft sjöinkomst under hela inkomståret medges reduktion med kronor vid anställning på EES-handelsfartyg som går i fjärrfart och med kronor vid anställning på svenskt handelsfartyg som går i närfart. Sjöinkomst under en del av ett år berättigar till skattereduktion med 1/365 av angivna belopp för varje dag sjöinkomst uppburits. Periodisering Reduktionen avser ett visst inkomstår. Den redovisas löpande på inkomsttitel 9111 fysiska personers inkomstskatt. Den slutliga taxeringen är klar i december året efter inkomståret. Först då finns slutligt utfall för inkomsttiteln. Fram till dess redovisas en prognos som främst grundar sig på tidigare års utfall. Inkomstskattelag (1999:1229, senast ändrad 2008:1351) 1153 Jobbskatteavdrag Den 1 januari 2007 infördes jobbskatteavdraget för fysiska personer som lämnas för skattepliktiga arbetsinkomster av anställning och aktiv näringsverksamhet. Det har stegvis förstärkts den 1 januari 2008 och den 1 januari Avdraget behandlas som en skattereduktion, vilket innebär en minskning av den inkomstskatt som den skattskyldige ska betala. Reduktionen minskar statens skatteinkomster men påverkar inte de kommunala skatteunderlagen. Skattebas Skattereduktion för arbetsinkomst medges om den skattskyldige har skattepliktiga arbetsinkomster av anställning eller av aktiv näringsverksamhet. Skattereduktion för arbetsinkomster beräknas på överskotten i respektive inkomstslag. Skattesats Skattereduktionen för arbetsinkomster, det så kallade jobbskatteavdraget, uppgår till skillnaden mellan 1,642 prisbasbelopp och grundavdraget multiplicerat med skattesatsen för kommunal inkomstskatt för inkomster som överstiger 7,00 prisbasbelopp. För inkomster mellan 2,72 och 7,00 prisbasbelopp är skattereduktionen skillnaden mellan 1,363 prisbasbelopp plus 6,50 procent av arbetsinkomsterna mellan 2,72 och 7,00 prisbasbelopp och grundavdraget 18

19 1000 SKATTER M.M. multiplicerat med den kommunala skattesatsen. För inkomster mellan 0,91 och 2,72 prisbasbelopp beräknas reduktionen som skillnaden mellan 0,91 prisbasbelopp plus 25 procent av arbetsinkomsten mellan 0,91 och 2,72 prisbasbelopp och grundavdraget multiplicerat med den kommunala skattesatsen. För inkomster under 0,91 prisbasbelopp är skattereduktionen skillnaden mellan arbetsinkomsten och grundavdraget multiplicerat med den kommunala skattesatsen. Jobbskatteavdraget för dem som vid beskattningsårets ingång fyllt 65 har frikopplats från grundavdraget. Skattereduktionen för den gruppen beräknas till summan av 20 procent av arbetsinkomster upp till och med kronor och 5 procent av arbetsinkomster mellan kronor och kronor detta för att reduktionen även ska komma pensionärer med låga arbetsinkomster till del. Periodisering Reduktionen avser ett visst inkomstår. Den redovisas löpande på inkomsttitel 9111 fysiska personers inkomstskatt. Den slutliga taxeringen är klar i december året efter inkomståret. Först då finns slutligt utfall för inkomsttiteln. Fram till dess redovisas av ESV prognostiserade värden. Inkomstskattelag (1999:1229, senast ändrad 2008:1351) Hushållstjänster Skattebas För fysiska personer som under kalenderåret har fyllt 18 år medges en reduktion på utgifter för hemtjänster som sker efter den 1 juli Skattesats Om den skattskyldige haft utgifter för hushållstjänster som överstiger kronor medges en reduktion om 50 procent. Reduktionen får inte överstiga kronor per person och beskattningsår. Periodisering Reduktionen avser ett visst inkomstår. Den redovisas löpande på inkomsttitel 9111 fysiska personers inkomstskatt. Den slutliga taxeringen är klar i december året efter inkomståret. Först då finns slutligt utfall för inkomsttiteln. Fram till dess redovisas av ESV prognostiserade värden. Lag (2008:140) om ändring i lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete. 19

20 1000 SKATTER M.M. Notering: Bestämmelserna om skattereduktion för hushållstjänster inordnas i ett nytt kapitel, 67, i inkomstskattelagen (1999:1229) Indirekta skatter på arbete Indirekta skatter på arbete består av arbetsgivaravgifter, egenavgifter, särskild löneskatt och vissa nedsättningar, dvs. avgifter och vissa skatter vilkas storlek anges i procent av utbetald lön med mera. Inkomsterna redovisas av ESV genom omföring från inkomsttyp 9000, Löpande redovisade skatter m.m., och avser de indirekta skatter på arbete som är hänförliga till det aktuella inkomståret. Inkomsthuvudgruppen är kopplad till inkomsthuvudgruppen 9200 där motsvarande skatter och avgifter redovisas löpande, men beloppen skiljer sig åt p.g.a. periodiseringar i form av betalningsförskjutningar och uppbördsförskjutningar Arbetsgivaravgifter Skattebas Arbetsgivaravgifter betalas av den som gett ut ersättning för arbete till anställda m.fl., och beräknas på summan av utgivna löner och förmåner. Avgiftssatser Avgiftssatser för arbetsgivaravgifter framgår av nedanstående tabell Sjukförsäkringsavgift 11,08 10,15 8,64 8,78 7,71 6,71 Föräldraförsäkringsavgift 2,20 2,20 2,20 2,20 2,20 2,20 Arbetsskadeavgift 0,68 0,68 0,68 0,68 0,68 0,68 Ålderspensionsavgift 10,21 10,21 10,21 10,21 10,21 10,21 Efterlevandepensionsavgift 1,70 1,70 1,70 1,70 1,70 1,70 Arbetsmarknadsavgift 3,70 4,45 4,45 4,45 2,43 2,43 Allmän löneavgift 3,13 3,07 4,40 4,40 7,49 7,49 Totalt 32,7 32,46 32,28 32,42 32,42 31,42 Ålderspensionsavgiften fördelas för inkomståret 2009 (jämför förklaring under inkomsttitel 9251): 69,5 procent AP-fonderna, 19,5 procent till premiepensionssystemet, 11,0 procent till staten Periodisering Inkomsterna från arbetsgivaravgifter beräknas per månad och redovisas i huvudsak på statsbudgeten (9000-gruppen) månaden efter den då den avgiftsgrundande lönen betalas ut. Redovisningen för respektive arbetsgivaravgift grundar sig på Försäkringskassans rapportering till statsredovisningen. Det intäkter som redovisas 20

21 1000 SKATTER M.M. på inkomstgruppen 1210 under ett kalenderår motsvaras av de som Försäkringskassan redovisar på 9000-gruppen under perioden februari till januari (kalenderår 2). Uttryckt på annat sätt: Det intäkter som för ett visst år t redovisas på inkomstgruppen 1210 motsvaras av det som redovisas på 9000-gruppen under perioden februari år t till januari år t+1. Socialavgiftslag (2000:980; senast ändrad 2008:1269). Lag (2000:981; senast ändrad 2007:287) om fördelning av socialavgifter. Lag (1962:381; omtryckt 1982:120; senast ändrad 2008:1243) om allmän försäkring. Skattebetalningslag (1997:483; senast ändrad 2008:1345). Skattebetalningsförordning (1997:750; senast ändrad 2007:1423). Förordning (1984:1127; senast ändrad 2004:890) med bemyndigande för Försäkringskassan att verkställa fördelning av arbetsgivaravgifter mellan olika avgiftsändamål. Lag (1994:1744; senast ändrad 2007:968) om allmän pensionsavgift. Lag (1994:1920; senast ändrat 2008:1267) om allmän löneavgift. Förordning (1994:1966; senast ändrad 2004:938) om omföring av allmän pensionsavgift. Förordning (1994:549; senast ändrad 2003:968) om nedsättning av socialavgifter. Förordning (1998:562; senast ändrad 2008:874) med vissa bemyndiganden för Försäkringskassan att meddela föreskrifter. Lag (2001:1170; senast ändrad 2008:1268) om utvidgning av de särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen (2000:980). Socialförsäkringslagen (1999:799, 2008:152) Lag (1998:676, senast ändrad 2004:839) om statlig ålderspensionsavgift Regelbok för socialförsäkringen fastställd av Försäkringskassan Sjukförsäkringsavgift Sjukförsäkringsavgiften ska främst finansiera kostnader för sjukpenning, aktivitetsoch sjukersättning och rehabilitering. Den intäkt som för ett visst år redovisas på denna inkomsttitel omfattar de belopp som redovisats på inkomsttitel 9221 Sjukförsäkringsavgift under perioden februari år t till januari åt t+1, med tillägg/avdrag för avgift som beräknas vara hänförlig till perioden men inbetalas vid annan tidpunkt. Lag (2000:981; senast ändrad 2007:287) om fördelning av socialavgifter. Lag (1991:1047; senast ändrad 2008:1244) om sjuklön. 21

22 1000 SKATTER M.M Föräldraförsäkringsavgift Föräldraförsäkringsavgiften ska finansiera föräldraförsäkringsförmåner. Den intäkt som för ett visst år redovisas på denna inkomsttitel omfattar de belopp som redovisats på inkomsttitel 9222 Föräldraförsäkringsavgift under perioden februari år t till januari åt t+1, med tillägg/avdrag för avgift som beräknas vara hänförlig till perioden men inbetalas vid annan tidpunkt. Lag (2000:981; senast ändrad 2007:287) om fördelning av socialavgifter. Lag (1962:381; senast ändrad 2008:1243) om allmän försäkring Arbetsskadeavgift Arbetsskadeavgiften ska finansiera ersättningar för arbetsskador. Den intäkt som för ett visst år redovisas på denna inkomsttitel omfattar de belopp som redovisats på inkomsttitel 9253 Arbetsskadeavgift under perioden februari år t till januari åt t+1, med tillägg/avdrag för avgift som beräknas vara hänförlig till perioden men inbetalas vid annan tidpunkt. Lag (2000:981; senast ändrad 2007:287) om fördelning av socialavgifter. Lag (1976:380; omtryckt 1993:357; senast ändrad 2008:862) om arbetsskadeförsäkring Ålderspensionsavgift Ålderspensionsavgiften ska delfinansiera ålderpensionssystemet. Regeringen fastställer varje år andelar för fördelning av ålderspensionsavgiften, se tabell med avgiftssatser. Den intäkt som för ett visst år redovisas på denna inkomsttitel omfattar de belopp som redovisats på inkomsttitel 9251 Ålderspensionsavgift under perioden februari år t till januari åt t+1, med tillägg/avdrag för avgift som beräknas vara hänförlig till perioden men inbetalas vid annan tidpunkt. Lag (2000:194; senast ändrad 2000:1100) om införande av ny lagstiftning för allmänna pensionsfonder. Lag (2000:192; senast ändrad 2008:280) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Lag (1998:674; senast ändrad 2008:1429) om inkomstgrundad ålderspension. Lag (1998:675; senast ändrad 2007:1352) om införande av inkomstgrundad ålderspension. Förordning (1998:1340; senast ändrad 2004:904) om inkomstgrundad ålderspension. Förordning (2008:907 om fastställande av andelar för fördelning av ålderspensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter under år

23 1000 SKATTER M.M. Lag (1998:710; senast ändrad 2007:547) med vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten Efterlevandepensionsavgift Efterlevandepensionsavgiften ska finansiera efterlevandepension och änkepension samt kostnader för administration. Den intäkt som för ett visst år redovisas på denna inkomsttitel omfattar de belopp som redovisats på inkomsttitel 9212 Efterlevandepension under perioden februari år t till januari åt t+1, med tillägg/avdrag för avgift som beräknas vara hänförlig till perioden men inbetalas vid annan tidpunkt. Lag (2000:981; senast ändrad 2007:287) om fördelning av socialavgifter. Lag (1962:381; senast ändrad 2008:1243) om allmän försäkring Arbetsmarknadsavgift Arbetsmarknadsavgiften ska finansiera arbetslöshetsersättning, tillsyn av arbetslöshetskassorna, aktivitetsstöd, lönegaranti och statlig ålderspensionsavgift. Den intäkt som för ett visst år redovisas på denna inkomsttitel omfattar de belopp som redovisats på inkomsttitel 9254 Arbetsmarknadsavgift under perioden februari år t till januari åt t+1, med tillägg/avdrag för avgift som beräknas vara hänförlig till perioden men inbetalas vid annan tidpunkt. Lag (2000:981; senast ändrad 2007:287) om fördelning av socialavgifter. Lag (1997:239; senast ändrad 2008:410) om arbetslöshetskassor. Lönegarantilag (1992:497; senast ändrad 2008:995) Allmän löneavgift Den allmänna löneavgiften är ingen socialavgift enligt socialavgiftslagen utan grundas på särskild lag. Den intäkt som för ett visst år redovisas på denna inkomsttitel omfattar de belopp som redovisats på inkomsttitel 9281 Allmän löneavgift under perioden februari år t till januari åt t+1, med tillägg/avdrag för avgift som beräknas vara hänförlig till perioden men inbetalas vid annan tidpunkt. Lag (1994:1920; senast ändrad 2008:1267) om allmän löneavgift. 23

24 1000 SKATTER M.M Ofördelade avgifter Ofördelade avgifter är en periodiseringspost som utgörs av skillnaden mellan de periodiserade avgifterna för aktuellt år och de summerade inkomsttitlarna som är avgifter avseende flera olika inkomstår Nedsatta avgifter För att ge en uppfattning om de totala avgifterna före nedsättningar, redovisas nedsättningarna separat, både som intäkter och som avdrag. Arbetsgivare har rätt att minska arbetsgivaravgifter genom att göra ett särskilt avdrag. Utvidgat stöd ger möjlighet till större nedsättning för arbetsgivare som bedriver sin verksamhet inom ett stödområde. Minskningen är 10 procent av avgiftsunderlaget utöver den generella nedsättningen, dock högst kronor per månad. Sänkningen av socialavgifter utökas 2009 till att gälla alla som är under 26 år, samtidigt som socialavgifterna sänks ytterligare. Socialavgifterna för unga kommer att bestå av ålderspensionsavgiften samt en fjärdedel av övriga avgifter. Detta innebär att arbetsgivaravgifterna för 2009 blir 15,49 procent och egenavgifterna för 2009 blir 15,07 procent för alla som vid årets början inte har fyllt 26 år. Nedsättningar av arbetsgivaravgifter för ett visst år t hämtas från Skatteverkets månatliga sammanställning av arbetsgivaravgifter i början av augusti år t Egenavgifter Skattebas Med egenavgift avses egna företagares avgifter motsvarande arbetsgivaravgifter. Reglerna om skattebas och skattesats skiljer sig i vissa fall från dem som gäller arbetsgivaravgifter, främst beroende på att de förmåner som är kopplade till avgiftsskyldigheten kan skilja mellan anställda och egna företagare. Skattebasen för egenavgifter utgörs av nettointäkten, dvs. överskottet, av aktiv näringsverksamhet, vilket är den näringsverksamhet som utgör grund för socialförsäkringsförmåner. Skattesats Egenavgifterna för egenföretagare anges i 3 kap. 13 socialavgiftslagen. En förteckning över dessa avgiftssatser redovisas i tabellen nedan. Egenföretagare betalar högre sjukförsäkringsavgift med en dags karenstid än arbetsgivare. Däremot betalar de lägre arbetsmarknadsavgift. 24

25 1000 SKATTER M.M. Egenavgift till sjukförsäkringen utgår efter olika procentsatser beroende på karenstid. På inkomster över 7,5 gånger basbeloppet reduceras inte avgiftsuttaget med hänsyn till karenstiden. Avgiftssatser för egna företagares egenavgifter, procentuellt uttag för inkomståret Egenavgifter (inklusive allmän löneavgift) Efterlevandepensionsavgift 1,70 1,70 1,70 1,70 1,70 1,70 1,70 Sjukförsäkringsavgift 11,81 11,81 11,12 9,61 9,61 7,93 6,93 3 dagars karenstid 9,25 9,25 8,92 7,86 7,86 6,67 6,89 30 dagars karenstid 7,42 7,42 7,72 6,99 6,99 6,00 6,11 Föräldraförsäkringsavgift 2,20 2,20 2,20 2,20 2,20 2,20 2,20 Ålderspensionsavgift 1 10,21 10,21 10,21 10,21 10,21 10,21 10,21 Arbetsskadeavgift 0,68 0,68 0,68 0,68 0,68 0,68 0,68 Arbetsmarknadsavgift 1,16 1,16 1,91 1,91 1,91 0,50 0,50 Allmän löneavgift 3,25 3,13 3,07 4,40 4,40 7,49 7,49 Summa egenavgifter 31,01 30,89 30,89 30,71 30,71 30,71 29,71 1 Tilläggspensionsavgift till och med Från och med inkomståret 2008 ska personer födda 1937 eller tidigare inte längre betala särskild löneskatt och inte heller några socialavgifter. Egenavgifterna för den som driver enskild firma eller handelsbolag och är född 1983 eller senare (vid årets ingång inte fyllt 26 år) är 15,07 procent av underlaget (om inte särskild karensdag begärts). Periodisering Samtliga egenavgifter avser ett visst inkomstår. De uppbärs preliminärt och redovisas löpande på inkomsttitel 9111 fysiska personers inkomstskatt. Den slutliga taxeringen är klar i december året efter inkomståret. Först då finns slutligt utfall för inkomsttitlarna. Fram till dess baseras redovisningen på prognoser som grundar sig på utvecklingen av hushållens förväntade inkomster av näringsverksamhet enligt Konjunkturinstitutet. Socialavgiftslag (2000:980; senast ändrad 2008:1269). Lag (2000:981; senast ändrad 2007:287) om fördelning av socialavgifter. Lag (1962:381; omtryckt 1982:120; senast ändrad 2008:1243) om allmän försäkring. Skattebetalningslag (1997:483; senast ändrad 2008:1345). Skattebetalningsförordning (1997:750; senast ändrad 2007:1423). 25

26 1000 SKATTER M.M. Förordning (1984:1127; senast ändrad 2004:890) med bemyndigande för Försäkringskassan att verkställa fördelning av arbetsgivaravgifter mellan olika avgiftsändamål. Lag (1994:1744; senast ändrad 2007:968) om allmän pensionsavgift. Förordning (1994:1966; senast ändrad 2004:938) om omföring av allmän pensionsavgift. Förordning (1994:549; senast ändrad 2003:968) om nedsättning av socialavgifter. Förordning (1998:562; senast ändrad 2008:874) med vissa bemyndiganden för Försäkringskassan. Lag (2001:1170; senast ändrad 2008:1268) om utvidgning av de särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen (2000:980). Regelbok för socialförsäkringen fastställd av Försäkringskassan Sjukförsäkringsavgift Sjukförsäkringsavgiften ska främst finansiera kostnader för sjukpenning, aktivitetsoch sjukersättning och rehabilitering. Skattesats För försäkrad med 3 dagars karenstid är avgiften 6,89 procent och för försäkrad med 30 dagars karenstid 6,11 procent. Detta gäller för inkomster upp till 7,5 gånger prisbasbeloppet. På inkomster över 6,93 basbelopp är avgiften 7,93 procent Lag (2000:981; senast ändrad 2007:287) om fördelning av socialavgifter. Lag (1991:1047; senast ändrad 2008:1244) om sjuklön Föräldraförsäkringsavgift Föräldraförsäkringsavgiften ska finansiera föräldraförsäkringsförmåner. Skattesats Avgiften framgår av tabellen. Lag (1962:381; senast ändrad 2008:1243) om allmän försäkring Lag (2000:981; senast ändrad 2007:287) om fördelning av socialavgifter. 26

27 1000 SKATTER M.M Arbetsskadeavgift Arbetsskadeavgiften ska finansiera ersättningar för arbetsskador. Skattesats Avgiften framgår av tabellen. Lag (2000:981; senast ändrad 2007:287) om fördelning av socialavgifter. Lag (1976:380; omtryckt 1993:357; senast ändrad 2008:862) om arbetsskadeförsäkring Ålderspensionsavgift, netto Ålderspensionsavgiften ska delfinansiera ålderspensionssystemet. Skattesats Avgiften framgår av tabellen. Lag (2000:194; senast ändrad 2000:1100) om införande av ny lagstiftning för allmänna pensionsfonder. Lag (2000:192; senast ändrad 2008:280) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Lag (1998:674; senast ändrad 2008:1429) om inkomstgrundad ålderspension. Lag (1998:675; senast ändrad 2007:1352) om införande av inkomstgrundad ålderspension. Förordning (1998:1340; senast ändrad 2004:904) om inkomstgrundad ålderspension. Förordning (2008:907) om fastställande av andelar för fördelning av ålderspensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter under år Lag (1998:710; senast ändrad 2007:547) med vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten Efterlevandepensionsavgift Efterlevandepensionsavgiften ska finansiera efterlevandepension och änkepension samt kostnader för administration. Skattesats Avgiften framgår av tabellen. Lag (2000:981; senast ändrad 2007:287) om fördelning av socialavgifter. Lag (2000:461; senast ändrad 2007:1014) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn. 27

28 1000 SKATTER M.M Arbetsmarknadsavgift Arbetsmarknadsavgiften ska finansiera arbetslöshetsersättning, tillsyn av arbetslöshetskassorna, aktivitetsstöd, lönegaranti och statlig ålderspensionsavgift. Skattesats Avgiften framgår av tabellen. Lag (2000:981; senast ändrad 2007:287) om fördelning av socialavgifter. Lag (1997:239; senast ändrad 2008:410) om arbetslöshetskassor. Lönegarantilag (1992:497; senast ändrad 2008:995) Allmän löneavgift Den allmänna löneavgiften är ingen socialavgift enligt socialavgiftslagen utan grundas på särskild lag. Skattesats Avgiften framgår av tabellen. Lag (1994:1920; senast ändrad 2008:1267) om allmän löneavgift Ofördelade avgifter Denna inkomsttitel används ej för närvarande Avgifter till pensionssystemet 1261 Avgifter till pensionssystemet På inkomsttitlarna 1214 och 1244 redovisas intäkter från avgifter som går till premiepensionssystemet. Dessa intäkter ska inte slutligt redovisas på statsbudgeten, utan förs istället över till premiepensionssystemet. Eftersom statsbudgeten totalt sett ska vara kassamässig och de ovannämnda intäkterna inte slutligt ska redovisas på statsbudgeten måste ett motsvarande belopp räknas bort från statsbudgeten. Under denna inkomsttitel redovisas därför summan av inkomsttitlarna 1214 och 1244, fastän med omvänt tecken. 28

29 1000 SKATTER M.M Särskild löneskatt 1271 Pensionskostnader företag Skattebas Arbetsgivare som utfäst en tjänstepension är skattskyldiga enligt lagen om särskild löneskatt på pensionskostnader. Även enskild person eller dödsbo ska i vissa fall betala särskild löneskatt. Den särskilda löneskatten utgår på ett för varje beskattningsår särskilt framräknat skatteunderlag som består av arbetsgivarens pensionskostnader. Skattesats Den som utfäst en tjänstepension ska till staten betala särskild löneskatt med 24,26 procent på kostnaden för pensionsutfästelsen. Periodisering Särskild löneskatt på pensionskostnader på pensionsmedel redovisas löpande som en del av inkomsterna på inkomsttiteln 9121 Juridiska personers inkomstskatt, under inkomståret och taxeringsåret. Det slutliga utfallet på inkomsttitel 1271 Särskild löneskatt på pensionskostnader, fastställs i och med taxeringsutfallet året efter inkomståret. Fram till dess redovisas prognostiserade värden på inkomsttiteln. Prognosen bygger framför allt på tidigare års utfall och på prognoser för lönesumman. Taxeringslag (1990:324; senast ändrad 2008:371). Skattebetalningslagen (1997:483; senast ändrad 2008:1345). Lag (1991:687; senast ändrad 2005:1173) om särskild löneskatt på pensionskostnader Pensionskostnader, staten Skattebas Försäkringskassan fastställer den särskilda löneskatt som staten ska betala enligt lagen om särskild löneskatt på pensionskostnader. Underlaget är statliga tjänstepensioner som betalas ut av Statens pensionsverk med flera. Skattesats Skatten under 2009 är 24,26 procent av underlaget. Periodisering Den särskilda löneskatten på pensionskostnader som staten betalar avser ett visst inkomstår. Den fastställs slutligt senast den 30 april året efter beskattningsåret. Fram till dess redovisas prognostiserade värden på inkomsttiteln. 29

30 1000 SKATTER M.M. Lag (1991:687; senast ändrad 2005:1173) om särskild löneskatt på pensionskostnader. Förordning (1991:704; senast ändrad 2006:1100) om fastställande av särskild löneskatt på statens pensionskostnader Förvärvsinkomster Skattebas Särskild löneskatt ska motsvara skattedelen av socialavgifterna och ska tas ut på förvärvsinkomster som inte till någon del grundar rätt till socialförsäkringsförmåner. Underlaget för den särskilda löneskatten är sådan näringsverksamhet där den skattskyldige inte själv är aktiv eller är äldre än 65 år. Även för lön och annan arbetsersättning till personer som är äldre än 65 år samt för vissa försäkringsersättningar utgår särskild löneskatt. Arbetsgivare som avsätter en del av vinsten till de anställda i vinstandelsstiftelser ska betala särskild löneskatt på vinstandelar (SFS 1996:1215). I lagen om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster ingår ett moment om vinstandelsstiftelser. Skattesats Två olika skattesatser gäller för den särskilda löneskatten. Inkomståret 2008 är den särskilda löneskatten 16,16 för personer som är 65 år eller äldre. I övrigt är skattesatsen 24,26 procent av underlaget (SFS 1999:967). Periodiseringar På inkomsttiteln redovisas den särskilda löneskatt som avser ett visst inkomstår. Uppbörden av särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster sker i samband med uppbörden av arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Den slutliga taxeringen är klar i december året efter inkomståret. Först då finns slutligt utfall för inkomsttiteln. Fram till dess baseras redovisningen på en prognos som grundar sig på hushållens förväntade inkomster av näringsverksamhet. Lag (1990:659; senast ändrad 2007:1250) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Lag (1991:687; senast ändrad 2005:1173) om särskild löneskatt på pensionskostnader. Förordning (1991:704; senast ändrad 2006:1100) om fastställande av särskild löneskatt på statens pensionskostnader. 30