Innehåll. Nyckeltal 5

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. Nyckeltal 5"

Transkript

1 Våra pengar

2 Innehåll Nyckeltal 5 Bruttonationalprodukt och försörjningsbalans 5 Inflation 8 Basbelopp 9 Sysselsättning och arbetslöshet 10 Övriga nyckeltal 12 Ränte- och valutakursantaganden 13 Statsbudgeten 15 Statsbudgetens utgifter 15 Utgiftstak för staten 18 Statsbudgetens inkomster 19 Statsbudgetens saldo 20 Statsskulden 22 Skatter 25 Olika typer av skatter 25 Skatt på arbete 26 Så räknar du ut din skatt 27 Skatt på kapital och företag 28 Skatt på varor och tjänster 31 Tobaksskatt 32 Alkoholskatt 33 Våra pengar är en sammanställning över några av nyckeltal en för den svenska ekonomin. Här hittar du siffror över Sveriges BNP, statsskulden, statsbudgeten, utgiftstaket, skatterna och mycket mer. Sammanställningen är gjord av Finansdepartementet. Siffrorna är både gällande siffror och prognoser utifrån Finansdepartementets bedömning av den svenska ekonomins utveckling. Beräkningarna är gjorda i september 2006, i samband med budgetpropositionen för Ytterligare information finns på Finansdepartementets webbplats: Du kan beställa fler exemplar av broschyren från Finansdepartementets informationsavdelning, telefon: eller e-post: Offentliga finanser 35 Offentliga sektorns skatteintäkter 36 Skattekvot 39 Det här går skatterna till 40 Offentliga utgifter 41 Offentliga sektorns saldo och skuld 42

3 Nyckeltal Bruttonationalprodukt och försörjningsbalans Bruttonationalprodukten (BNP) är värdet av de varor och tjänster som produceras i ett land (både inom privat och offentlig verksamhet) under en viss period, oftast ett år. BNP kan också beräknas genom att addera hushållens konsumtion, offentlig konsumtion, investeringar, lager och export, och sedan dra ifrån import. BNP uppgick till miljarder kronor För 2006 och 2007 beräknas BNP uppgå till respektive miljarder kronor. BNP (miljarder kronor, löpande priser) Utfall Prognos BNP Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. 5

4 Förändringen av BNP, exklusive inflation (allmän prisförändring), används som ett mått på ekonomisk tillväxt. Diagrammet nedan visar hur mycket BNP har ökat under perioden År 2005 ökade BNP med 2,7 procent. För 2006 och 2007 beräknas BNP-ökningen bli 4,0 respektive 3,3 procent. BNP-tillväxt i procent Prognoser Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Försörjningsbalansen visar den totala produktionen av varor och tjänster (BNP) och de olika sätt den används på. Eller enkelt uttryckt, den visar hur ett land kan använda de varor och tjänster det producerar. Enligt försörjningsbalansen är summan av BNP och import lika stor som summan av konsumtion, investeringar och export. Försörjningsbalans Utfall Prognos Miljarder kronor 1 Procentuell volymförändring Hushållens konsumtionsutgifter ,6 4,2 Offentliga konsumtionsutgifter 728 1,4 1,5 Statliga 201 0,5 0,0 Kommunala 527 1,7 2,0 Fasta bruttoinvesteringar 455 7,2 3,3 Näringsliv exkl. bostäder 307 7,4 3,0 Bostäder 75 8,7 2,9 Myndigheter 73 5,0 5,0 Lagerinvesteringar 2 2-0,2 0,1 Export ,3 6,4 Import ,6 7,1 BNP ,0 3,3 1 Löpande priser. 2 Förändring uttryckt i procent av BNP föregående år. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. 6 7

5 Inflation Inflation är en successiv ökning av den allmänna prisnivån. När priserna ökar får man mindre varor för en viss mängd pengar, vilket innebär att pengarna minskar i värde. Konsumentprisindex (KPI) mäter hur priserna utvecklas i genomsnitt av alla de varor och tjänster som konsumenterna köper. Den procentuella förändringen av KPI från ett år till ett annat används som ett mått på inflation. Riksbankens mål är att hålla inflationen på omkring två procent. Inflation (årlig procentuell förändring) Utfall Prognos Inflation (årsgenomsnitt) % 3,0 2,5 2,0 1,5 KPI, årsgenomsnitt 0,5 1,6 2,5 Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. KPI beräknas av Statistiska centralbyrån (SCB). SCB samlar varje månad in priser på ett stort antal representativa varor och tjänster. Vid beräkningen tar man hänsyn till hur stor andel av hushållens totala konsumtion i Sverige som de olika varorna står för. Mer information hittar du på Basbelopp Prisbasbeloppet används bland annat för att se till att t.ex. sjukpenning och studiemedel inte förlorar i värde på grund av att den allmänna prisnivån ökar (inflation). Prisbasbeloppet fastställs av regeringen för ett år i taget. Till exempel uppgår det så kallade taket i sjukförsäkringen (dvs. den maximala lön för vilken sjukpenning utbetalas) till 7,5 prisbasbelopp. Detta motsvarar kronor för Prisbasbelopp (kronor) Prisbasbelopp Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. En del av de funktioner som prisbasbeloppet tidigare hade har ersatts av inkomstindex och inkomstbasbeloppet. För att intjänad pensionsbehållning och pensionsrätt ska följa den allmänna inkomstutvecklingen räknas pensionen upp med den årliga förändringen av inkomstindex. Inkomstindex styr även inkomstbasbeloppet som används för att räkna ut den högsta inkomsten som är pensionsgrundande. För närvarande är taket 7,5 inkomstbasbelopp. Inkomståret 2006 uppgick inkomstbasbeloppet till kronor. 1,0 0,5 0,0-0,5 97 Prognoser Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. 8 9

6 Sysselsättning och arbetslöshet Den öppna arbetslösheten uppgick till 6,0 procent Den reguljära sysselsättningsgraden i åldrarna år uppgick till 77,4 procent. Sysselsättning och arbetslöshet Utfall Prognos Antal sysselsatta Reguljär sysselsättningsgrad 2 77,4 77,7 79,0 Öppen arbetslöshet 3 6,0 5,6 5,8 Arbetsmarknadspolitiska program* 2,7 3,1 1,9 1 Tusental personer. 2 Procent av befolkningen mellan år. 3 Procent av arbetskraften. * De program som inkluderas i denna beteckning är de som Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) redovisar som konjunkturberoende samt deltagare i friåret. Arbetskraft: Summan av antalet sysselsatta och öppet arbetslösa. Antal sysselsatta: Antalet personer i åldern år som har ett arbete. Reguljär sysselsättningsgrad i åldern år: Antalet personer i åldern år som är sysselsatta på den reguljära arbetsmarknaden. Personer som är sysselsatta i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program räknas inte. Anges i procent av befolkningen i den åldersgruppen. Öppet arbetslösa: Personer som inte har ett arbete men som kan arbeta och aktivt söker arbete. Anges i procent av arbetskraften. Arbetsmarknadspolitiska program: Personer i olika typer av insatser för att underlätta matchningen mellan arbetssökande och lediga arbeten. Anges i procent av arbetskraften. Sysselsättning och arbetslöshet Tusental personer % Anm.: Siffror enligt AKU efter statistikomläggningen Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet Sysselsatta, vänster axel Prognoser Öppen arbetslöshet, höger axel Anm.: Öppen arbetslöshet enligt AKU efter statistikomläggningen Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

7 Övriga nyckeltal Utfall Prognos Hushållens disponibla inkomst 1 1,8 3,0 4,2 Hushållens sparkvot 2 4,1 3,6 3,7 Industriproduktion 3 2,6 5,3 4,6 Handelsbalans (miljarder kronor) Bytesbalans (procent av BNP) 6,4 6,8 7,7 1 Årlig procentuell real utveckling. 2 I procent av disponibel inkomst. Sparkvot exklusive sparande i avtalspension. 3 Årlig procentuell volymförändring. 4 Löpande priser. Disponibel inkomst är den inkomst en person eller ett hushåll förfogar över inklusive transfereringar (t.ex. barnbidrag, bostadsbidrag m.m.) och exklusive skatter. Sparkvot är den andel av inkomsten som hushållen väljer att spara istället för att konsumera. Handelsbalans är skillnaden mellan exportinkomster och importutgifter för varor. Ett plussaldo betyder att exporten är större än importen. Bytesbalans visar skillnaden mellan vad vi producerar inom landet och vad vi själva använder. Bytesbalansen är summan av handels- och tjänstebalans, löpande transfereringar till och från utlandet (t.ex. bistånd) samt avkastning på kapital (t.ex. aktieutdelningar). Ränte- och valutakursantaganden Finansdepartementet uppskattar att räntor och valutakurser kommer att utvecklas enligt följande fram till år Ränte- och valutakursantaganden Värde vid respektive års slut Utfall Prognos Reporänta 1,50 3,00 3,75 6-månadersränta 1 1,93 3,20 3,80 5-årsränta 1 3,16 3,70 4,10 10-årsränta 1 3,38 3,80 4,20 10-årsdiff. SEK-DEM 2 0,02 0,05 0,05 EUR refiränta 2,25 3,50 3,50 TCW-index Avser räntan på respektive räntepapper (obligationer, statsskuldsväxlar) med ovan angiven löptid. 2 Skillnaden mellan räntan på en svensk tioårig statsobligation och en tysk tioårig statsobligation. Källor: Sveriges riksbank och FInansdepartementet. Reporäntan är Riksbankens så kallade styrränta och används för att bedriva penningpolitik. Riksbanken har ett inflationsmål som innebär att inflationen ska vara omkring 2 procent på ett till två års sikt. Om inflationen till exempel riskerar att överstiga inflationsmålet kan Riksbanken höja reporäntan och på så sätt kyla av ekonomin för att motverka inflationsökningen. Refiräntan är den Europeiska Centralbankens styrränta (motsvarar reporäntan i Sverige). TCW-index är ett valutaindex som är sammansatt av flera växelkurser mellan kronan och andra valutor. TCW-index är ett handelsviktat index där en valutas vikt i index avgörs av hur omfattande Sveriges handel är med det enskilda landet i förhållande till andra länder. Ett högre värde på TCW-index innebär att kronan blivit svagare

8 Statsbudgeten Regeringen lägger varje år fram ett förslag till statsbudget till riksdagen. Förslaget läggs fram i två steg. Det första steget är den ekonomiska vårpropositionen i april, som innehåller riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Det andra steget är budgetpropositionen, som lämnas till riksdagen i september (något senare när det är valår) och innehåller förslag om hur statens medel ska fördelas till olika ändamål och beräkningar av statsinkomsterna för nästa år. Statsbudgetens utgifter Statsbudgetens utgiftssida är indelad i 27 utgiftsområden. Ett utgiftsområde motsvarar ofta ett specifikt område inom politiken, t.ex. näringsliv. I varje budget beräknas hur mycket pengar varje utgiftsområde ska få. Det är värt att tänka på att till exempel skolan, vården och omsorgen inte bara får pengar från staten utan också en betydande del från kommuner och landsting. Kommunerna och landstingen beslutar om sina egna utgifter. För budgetåret 2006 beräknas statsbudgetens takbegränsade utgifter uppgå till drygt 899 miljarder kronor

9 Statsbudgetens utgifter (miljarder kronor) Fördelning av statsbudgetens utgifter 2005 Utfall Prognos Hälso- och sjukvård 5% Utgiftsområde Försvar 6% 1 Rikets styrelse 7,7 8,2 10,9 Rättsväsende 4% 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 11,0 12,1 11,9 Övrigt 21% 3 Skatt, tull och exekution 8,6 9,0 9,5 Statsskuldsräntor 5% 4 Rättsväsendet 27,0 28,8 30,6 Allmänna bidrag till kommuner 8% 5 Internationell samverkan 1,4 1,5 1,5 Kommunikationer 4% 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 43,6 42,6 46,9 7 Internationellt bistånd 22,3 26,2 26,7 Utbildning och universitetsforskning 6% 8 Migration 6,9 8,9 5,2 Arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd m.m. 10% 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 38,5 42,4 47,0 Barnbidrag, föräldraförsäkring m.m. 8% 10 Ek. trygghet vid sjukdom och handikapp 127,0 126,4 122,4 Garantipension, efterlevandepension m.m. 6% 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 46,1 45,0 44,2 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 55,5 60,6 62,6 Sjukpenning 18% 13 Arbetsmarknad 69,6 70,9 66,8 14 Arbetsliv 1,2 1,2 1,5 15 Studiestöd 19,8 20,6 19,5 16 Utbildning och universitetsforskning 43,7 46,6 44,2 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 9,0 9,5 10,2 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik 8,7 9,0 6,3 19 Regional utveckling 3,3 3,4 3,4 20 Allmän miljö- och naturvård 4,3 4,9 4,4 21 Energi 1,4 1,7 2,8 22 Kommunikationer 31,8 32,1 33,2 23 Jord- och skogsbruk, fiske m.m. 17,4 16,0 17,1 24 Näringsliv 3,8 4,2 4,2 25 Allmänna bidrag till kommuner 57,3 60,3 72,9 26 Statsskuldsräntor m.m. 32,7 51,1 43,2 27 Avgiften till EG-budgeten 25,6 27,6 28,9 Minskning av anslagsbehållningar 0,0 0,0-2,0 Summa utgiftsområden 725,0 770,8 776,0 Summa exklusive statsskuldsräntor 692,3 719,7 732,8 Ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten 172,0 179,5 189,4 Takbegränsade utgifter 864,3 899,2 922,2 Budgeteringsmarginal 5,7 7,8 15,8 Utgiftstak för staten 870,0 907,0 938,

10 Utgiftstak för staten Utgiftstaket är en av riksdagen beslutad maximal nivå för de statliga utgifterna, dvs. en gräns för hur stora utgifter staten får ha under ett år. Utgiftstaket för 2006 är 907 miljarder kronor. Utgiftstaken beslutas normalt tre år i förväg, vilket är ett sätt att få bättre kontroll över budgetprocessen och öka långsiktigheten i den ekonomiska politiken. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2007 att utgiftstaket 2008 ska vara 971 miljarder kronor. Utgiftstak för staten (miljarder kronor) Utfall Prognos Takbegränsade utgifter 864,3 899,2 922,2 Budgeteringsmarginal 5,7 7,8 15,8 Statens utgiftstak ,0 Utgiftstaket i procent av BNP 32,5 32,1 31,2 Statsbudgetens inkomster Statens inkomster består huvudsakligen av statliga skatter och avgifter. Skatterna utgör ca 90 procent av inkomsterna och består till exempel av inkomstskatter, moms och kapitalskatter. Statens inkomster kommer också från utdelningar och försäljning av aktier, bidrag från EU och återbetalningar på lån. Statsbudgetens inkomster (miljarder kronor) Utfall Prognos Skatter m.m. 682,3 731,3 726,3 Inkomster av statens verksamhet 33,2 41,4 53,2 Inkomster av försåld egendom 6,7 0,1 50,0 Återbetalning av lån 2,3 2,2 2,0 Kalkylmässiga inkomster * 8,8 7,6 8,6 Bidrag m.m. från EU 12,6 13,4 13,7 Summa inkomster 745,8 796,0 853,8 * Kalkylmässiga inkomster är avskrivningar (t.ex. på fastigheter), amorteringar och statliga pensionsavgifter. Takbegränsade utgifter: De pengar som faktiskt förbrukas under budgetåret. Utgifterna under taket omfattar statsbudgetens och ålderspensionssystemets utgifter. I utgifterna ingår anslagna medel men också utnyttjande av sparade medel från föregående år. Till exempel kan en myndighet under ett budgetår utnyttja mindre pengar än man fått sig tilldelat, vilket gör att ett sparande uppstår. Utgiftsområde 26 (statsskuldsräntor m.m.) ingår inte i de takbegränsade utgifterna. Budgeteringsmarginal: Marginal för oförutsedda utgifter, dvs. skillnaden mellan det fastställda utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna

11 Statsbudgetens saldo Diagrammet nedan visar statsbudgetens saldo, det vill säga statens inkomster minus utgifter. Statsbudgetens saldo speglar statens lånebehov. Ett budgetöverskott innebär att staten har möjlighet att betala av på statsskulden medan ett underskott innebär att staten måste låna pengar. År 2005 hade staten ett överskott på 14 miljarder kronor. För 2006 beräknas ett underskott på 8 miljarder kronor. För 2007 beräknas ett överskott på 63 miljarder kronor. Statsbudgetens saldo* , miljarder kronor Prognoser *Justerat för Riksgäldskontorets transaktioner

12 Statsskulden Statsskulden är den skuld som uppkommer när staten lånar för att täcka underskott, det vill säga när statens utgifter överstiger inkomsterna. Statsskulden påverkas av valutaförändringar eftersom nästan en tredjedel av skulden är upplånad i utländsk valuta. Statsskulden var miljarder kronor 2005 och förväntas uppgå till miljarder kronor vid 2006 års utgång. Det motsvarar ungefär kronor per invånare. Under år 2006 förväntas statsskulden minska med 26 miljarder kronor. Riksgäldskontoret är den myndighet som sköter statens upplåning och förvaltar statsskulden. Mer information om statsskulden kan du få på Riksgäldskontorets webbplats www. rgk.se. Stapeldiagrammet nedan visar statsskulden i miljarder kronor och linjediagrammet visar statsskuldens andel av BNP åren Statsskulden ökade åren , men den förväntas minska från och med Som andel av BNP minskar statsskulden under hela perioden Statsskulden Miljarder kronor % Statsskulden (miljarder kronor) Utfall Prognos Sveriges statsskuld varav i utländsk valuta Statsskuld i procent av BNP Förändring av statsskulden Ränta på skulden Ränta på skulden i procent av BNP 1,2 1,8 1, Statsskuld miljarder kr, vänster axel Andel av BNP, höger axel Prognoser

13 Skatter Olika typer av skatter Skatteinkomsterna används i huvudsak till att finansiera välfärden, dvs. betala den offentliga sektorns utgifter. Det finns olika typer av skatter. Vanligtvis delas skatterna in på följande sätt: Direkt skatt på arbetsinkomster: skatt som betalas på arbetsinkomster, skatt på inkomster relaterade till arbete såsom sjukersättningar, pensioner och föräldrapenning samt allmän pensionsavgift. Indirekta skatter på arbetsinkomster: sociala avgifter (arbetsgivaravgifter och egenavgifter för enskilda näringsidkare), allmän löneavgift och särskild löneskatt som betalas på vissa typer av ersättningar och förmåner. Skatt på kapitalinkomster: Skatt som betalas på inkomster från kapitaltillgångar såsom ränteinkomster, aktieutdelningar och hyresintäkter, samt skatt på kapitalvinster. Skatt på egendom: Fastighetsskatt och förmögenhetsskatt. Företagsbeskattning: bolagsskatt, dvs. skatt på inkomst av näringsverksamhet. Skatt på varor och tjänster: mervärdesskatt (moms), punktskatt på alkohol och tobak, olja, bensin m.m. På följande sidor hittar du mer detaljerade beskrivningar av de skatter vi betalar på inkomster av arbete, kapital, företag samt varor och tjänster. Reglerna gäller för

14 Skatt på arbete Så här räknar du ut din skatt Skatt på arbete betalas både direkt av inkomsttagaren och indirekt av arbetsgivaren. Det inkomsttagaren betalar direkt är dels kommunal och statlig skatt, dels allmän pensionsavgift. Den kommunala skattesatsen varierar mellan 29 och 34 kronor av varje intjänad hundralapp. Statlig inkomstskatt (20%) får den betala som har en månadslön över kronor. Den som har en månadslön över kronor betalar ytterligare fem procent i statlig inkomstskatt. Den allmänna pensionsavgiftssatsen är sju procent och avgiften tas ut på inkomster upp till en månadslön motsvarande kronor. De indirekta skatter som betalas av arbetsgivaren är arbetsgivaravgifter som tas ut på lön och andra arbetsersättningar som bilförmån, sjuklön m.m. Egenavgifter, som är egenföretagarnas motsvarighet till arbetsgivaravgifter, betalas av egenföretagaren. Nedre gräns motsvarar Direkt skatt - betalas av inkomsttagaren Skattesats Kommunal inkomstskatt 28,89-34,24% månadslön Statlig inkomstskatt brytpunkt 1 20% kr brytpunkt 2 25% kr Allmän pensionsavgift* 7% Indirekt skatt - betalas av arbetsgivaren** Arbetsgivaravgifter 32,42% Egenavgifter 30,71% *Allmän pensionsavgift tas ut på inkomster upp till kr. **Fr.o.m. den 1 juli 2007 betalas lägre arbetsgivar- och egenavgifter på ersättningar till ungdomar mellan 19 och 24 år. Fr.o.m. den 1 januari 2007 slopas den särskilda löneskatten på inkomster för personer över 65 år. Från och med den 1 januari 2007 skiljer sig beskattningen åt för olika typer av inkomster. Arbetsinkomster beskattas lägre än övriga inkomster som tex. sjukpenning och arbetslöshetsersättning. För båda inkomsttyperna gäller att en inkomst som ligger i ett av nedanstående intervall utgår skatter för det lägre beloppet i intervallet med det belopp som finns angivet i kolumn A. För den del av inkomsten som överstiger det lägre beloppet i intervallet utgår skatten med den procentsats som finns angivet i kolumn B. Om du har inkomster från både arbete och t.ex. sjukpenning kan du inte använda tabellerna nedan. Vid den nedre brytpunkten som motsvarar en årsinkomst på kronor börjar man betala statlig inkomstskatt motsvarande 20 procent. Vid den övre brytpunkten som motsvarar en inkomst på kronor betalar man ytterligare fem procent i statlig inkomstskatt. Eftersom den statliga skatten inte skiljer sig åt för de olika inkomsttyperna är brytpunkterna de samma för båda inkomsterna. Den skatt som beräknas för en inkomst i ett intervall kommer endast att vara ungefärlig, eftersom hänsyn inte kan tas till avrundningsregler. Tabell 1 Skatt på arbetsinkomster Inkomstintervall (kronor) A B % % % % 26 27

15 Tabell 2 Skatt på övriga inkomster Inkomstintervall (kronor) A B % % % % % % % Anm.: Tabellen utgår från 30% kommunalskatt. Arbetsinkomster beskattas olika för personer som är under respektive över 65 år. Personer över 65 år har en lägre beskattning av arbetsinkomster än yngre personer. I tabellen redovisas skatten för personer som är 65 år eller yngre. Ex 1. Lön : Skatt = ( ) x 30% = kronor. Övr. ink.: : Skatt = ( ) x 30% = kronor. Ex 2. Lön : Skatt = ( ) x 50% = kronor. Övr. ink.: : Skatt = ( ) x 50% = kronor. Ex 3. Lön : Skatt = ( ) x 55% = kronor. Övr. ink.: : Skatt = ( ) x 55% = kronor. Skatt på kapital och företag Kapitalinkomstskatt tas ut med en proportionell skattesats om 30 procent. Kapitalinkomstbeskattningen kan delas in dels i beskattning av löpande avkastning såsom ränteinkomster, aktieutdelningar och hyresintäkter och dels i beskattning av kapitalvinster. Fastighetsskatt beräknas på en fastighets taxeringsvärde. Taxeringsvärdet ska i princip motsvara 75 procent av marknadsvärdet. Nybyggda bostadshus har skattefrihet de första fem åren och halv skatt de följande fem åren. En begränsningsregel för fastighetsskatten på småhus som används som permanentbostad tillämpas sedan Enligt den begränsas fastighetsskatten till en fastställd procentsats av hushållens inkomster. Från och med den 1 januari 2006 ändrades denna procentsats från 5 till 4 procent. Den reducerade skatten får dock inte bli lägre än kronor per år. Fastigheter som har ett taxeringsvärde över 3 miljoner kronor får inte någon skattereduktion på den del av taxeringsvärdet som överstiger 3 miljoner kronor. En dämpningsregel för fastighetsskatten infördes Den innebär att höjningar av taxeringsvärdet slår igenom successivt på skatteuttaget med en tredjedel per år från det år då taxeringsvärdet fastställs. För åren ska underlaget för fastighetsskatt för småhus och hyreshus (bostadsdelen) som högst vara detsamma som för Frysningen av underlaget för fastighetsskatt träder i kraft den 1 januari För småhus ska fastighetsskatten på markvärdets del av taxeringsvärdet från och med år 2006 begränsas till högst två kronor per kvadratmeter eller maximalt kronor, om det är lägre. Reglerna träder i kraft den 1 januari Från och med år 2007 sänks fastighetsskattesatsen för hyreshus (bostadsdelen) från 0,5 till 0,4 procent. Regeringens avsikt är att därefter avskaffa den statliga fastighetsskatten på småhus och hyreshus (bostadsdelen) och ersätta den med en låg kommunal avgift. Förmögenhetsskatt betalar den som har en förmögenhet över 1,5 miljoner kronor och är ensamstående och de som har en förmögenhet över 3 miljoner kronor och är gifta eller samboende

16 En ny regel för begränsning av förmögenhetsskatten infördes under 2004 och tillämpas från och med inkomståret Företagsskatt, uppgår till 28 procent av ett aktiebolags vinst. Enskild näringsverksamhet och handelsbolag beskattas hos ägaren som inkomst av tjänst. Skattesats Skatt på kapitalinkomster 30% Skattelättnader för ränteavdrag* 30% Förmögenhetsskatt** Fastigheter och bostadsrätter 1,5% Övriga tillgångar 0,75% Fastighetsskatt Småhus 1,0% Hyreshus 0,5% Lokaler 1,0% Industrienheter 0,5% Vattenkraftverk*** 1,7% Bolagsskatt 28% *För ränteutgifter över kronor per år är skattelättnaden endast 21 procent. **Från och med år 2007 sänks förmögenhetsskattesatsen från 1,5 till 0,75 procent för tillgångar exklusive fastigheter och bostadsrätter. Regeringen avser att avveckla förmögenhetsskatten helt under mandatperioden. ***Permanent höjning till 1,2 procent samt temporär höjning med ytterligare 0,5 procent till 1,7 procent för åren Skatt på varor och tjänster Mervärdesskatt (moms) tas ut med en viss procent av en varas pris. Om priset före moms är 100 kronor blir momsen 25 kronor på en vara med normal moms. Priset inklusive moms (butikspriset) blir då 100*1,25=125 kronor. Om du istället utgår från butikspriset, där momsen ingår, utgör momsen 20 procent av priset (vid normal moms). Momsens del av butikspriset beräknas 125*0,20=25 kronor. Mervärdesskatt (moms) Exempel Normal moms 25% Alla varor och tjänster som inte har reducerad skatt eller är undantagna från skatt. Reducerad moms för vissa varugrupper 12% Livsmedel 6% Böcker, tidningar, kollektivtrafik m.m. 0% Receptbelagda läkemedel m.m. Undantag från moms * Sjuk- och hälsovård, bostadshyror m.m. *Skillnaden mellan 0 procent och undantag från mervärdesskatteplikt är att producenter av undantagna varor och tjänster inte har rätt att dra av den moms de betalar då de köper en vara eller tjänst som används i produktionen. De producenter som betalar 0 procent i moms får även tillbaka den moms de betalt på insatsvaror. Inom energibeskattningens område ryms flera olika skatter. Grovt förenklat kan man säga att energiskatt betalas på elektrisk kraft. Energi- och koldioxidskatt tas ut på i princip alla slags fossila bränslen och svavelskatt tas ut på alla fossila bränslen och på torvbränsle

17 Energiskatter Bensin, miljöklass 1 5,06 kr/liter Dieselolja, miljöklass 1 3,721 kr/liter Villaolja 3413 kr/m 3 Elektrisk kraft hushåll och service i norra Sverige 0,204 kr/kwh hushåll och service i övriga landet 0,265 kr/kwh industri, växthusnäring och lantbruk 0,005 kr/kwh Tobaksskatt Cigaretter beskattas med en styckskatt på 27,7 öre per cigarett samt med en värderelaterad skatt motsvarande 39,2 procent av detaljhandelspriset. Den totala punktskatten uppgår därmed till 22,30 kronor per paket. I detaljhandelspriset ingår även moms motsvarande 8,55 kronor per paket. Den totala skatten per paket hamnar alltså på 30,85 kronor. Exempel Butiks- Tobaks- Tobaksslag Tobaksskatt Kvantitet pris, kr* skatt, kr Moms, kr Cigaretter Styckskatt öre/st 27,7 Värderelaterad skatt 39,2% 20 st 40,00 22,30 8,55 Cigarrer, öre/st st 30,00 5,60 6,00 Röktobak, kr/kg g 76,00** 38,50 15,20 Snus, kr/kg g 24,00 6,15 4,80 Tuggtobak, kr/kg g 25,00 1,41 5,00 Alkoholskatt Skattesatser på alkoholdrycker bestäms separat för öl, vin och andra jästa drycker, mellanklassprodukter (exempelvis glögg) och sprit. Exempel Alkoholskatt, Butiks- Alkohol- Alkoholslag kr per liter Kvantitet pris, kr* skatt, kr Moms, kr Maltdrycker med mindre än 2,8% 0 Maltdrycker med mer än 2,8%, per volymprocent 1,47 t.ex. starköl 5,2% 7,64 50 cl 14 3,82 2,80 Vin 8,5 15% 22,08 75 cl 59 16,56 11,80 Vin 15 18% 45,17 75 cl 89 33,88 17,80 Cider 2,25 4,5% 7,58 50 cl 15 3,79 3,00 Sprit per liter ren alkohol 501,41 t.ex. vodka 40% 200,56 70 cl ,39 45,20 * Priset inklusive alkoholskatt och moms. * Priset inklusive tobaksskatt och moms. ** Hela skattehöjningen antas slå igenom på priset

18 Offentliga finanser Offentliga sektorn omfattar staten, kommunerna och landstingen samt pensionssystemet. I den offentliga sektorn produceras tjänster såsom barnomsorg, sjukvård, utbildning och försvar. Dessutom ingår transfereringar till hushåll och företag från staten, till exempel pensioner, barnbidrag, sjukförsäkringar, arbetslöshetsersättning samt räntor på statsskulden. Syftet med transfereringar är att få en jämnare fördelning mellan hushåll och över tid och på så vis stödja till exempel barnfamiljer och pensionärer. Den offentliga sektorns utgifter finansieras genom de skatter vi betalar

19 Offentliga sektorns skatteintäkter De totala skatterna till staten, landstingen och kommunerna, samt till ålderspensionssystemet uppgick till miljarder kronor Av dessa gick 760 miljarder kronor till staten, 437 miljarder kronor till kommuner och landsting samt 171 miljarder kronor till ålderspensionssystemet. För 2006 och 2007 beräknas de totala skatterna uppgå till respektive miljarder kronor. Offentliga sektorns skatteintäkter (miljarder kronor) Prognos Inkomstår Skatt på arbete 850,2 877,7 885,7 Direkta skatter 477,5 491,8 478,4 Kommunal skatt 436,9 454,8 474,0 Statlig skatt 37,9 42,2 45,8 Allmän pensionsavgift 74,1 76,8 79,4 Skattereduktioner m.m. -71,4-82,0-120,9 Artistskatt m.m. 0,1 0,1 0,1 Indirekta skatter 372,7 385,9 407,4 Arbetsgivaravgifter 341,2 355,2 374,1 Egenavgifter 1 9,8 10,3 10,9 Särskild löneskatt 2 29,1 29,0 32,0 Nedsättningar 3-8,5-9,8-10,9 Tjänstegruppliv m.m. 1,1 1,2 1,2 Skatt på kapital 170,9 181,3 170,5 Skatt på kapital, hushåll 26,3 32,1 18,6 Skatt på bolagsvinster 90,9 95,4 97,1 Avkastningsskatt 12,0 10,5 12,5 Fastighetsskatt 25,1 25,0 25,4 Stämpelskatt 4 7,8 9,7 9,2 Förmögenhetsskatt 4,9 5,4 4,5 Övriga skatter 5 2,7 3,1 3,1 Arvs- och gåvoskatt 1,1 0,1 0,0 Offentliga sektorns skatteintäkter Prognos Inkomstår Skatt på konsumtion och insatsvaror 357,9 376,0 397,8 Mervärdesskatt 250,7 264,8 282,8 Tobaksskatt 8,2 8,0 10,1 Skatt på etylalkohol 4,1 4,1 4,1 Skatt på vin m.m. 3,6 3,8 3,8 Skatt på öl 2,6 2,7 2,7 Energiskatt 37,8 38,4 39,0 Koldioxidskatt 25,5 25,6 24,9 Övriga skatter på energi och miljö 5 3,4 5,0 5,2 Skatt på vägtrafik 11,0 12,2 13,5 Skatt på import 4,7 5,3 5,8 Övriga skatter 6 6,3 6,0 5,8 Restförda och övriga skatter -3,4-6,2-6,6 Restförda skatter 7-7,6-8,0-8,4 Övriga skatter 4,2 1,8 1,7 Totala skatteintäkter 1 375, , ,4 EU-skatter 7,8 9,0 7,1 Offentliga sektorns skatteintäkter 1 367, , ,3 Kommunalskatt 436,9 454,8 474,0 Avgifter till pensionssystemet 171,2 182,1 188,0 Statens skatteintäkter 759,8 782,9 778,3 1 Egenföretagare betalar egenavgifter i stället för arbetsgivaravgifter. 2 Särskild löneskatt utgår på bl.a. pensionsavsättningar. 3 Arbetsgivare och egenföretagare får i vissa fall en nedsättning av arbetsgivaravgiften och egenavgiften. 4 Stämpelskatt betalas bl.a. för lagfart vid fastighetsköp och inteckningar. 5 Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer, avfallsskatt, svavelskatt, skatt på bekämpningsmedel och gödsel m.m. 6 Systembolaget AB överskott, inlevererat överskott från AB Svenska spel, lotteriskatt, skatt på annonser och reklam m.m. 7 Restförda skatter är skatter som inte betalas p.g.a. exempelvis konkurser. Forts. på sidan

20 I diagrammet visas hur de totala skatterna fördelar sig på olika typer av skatter. Till exempel utgör skatt på arbete (både direkt och indirekt skatt) ca 62 procent av de totala skatterna. Skattekvot Skattekvoten mäter förhållandet mellan offentliga sektorns skatter och BNP (bruttonationalprodukt). Man kan säga att skattekvoten mäter hur stor andel av våra samlade inkomster som vi betalar i skatt. I ett internationellt perspektiv har Sverige en hög skattekvot. Till en viss del förklaras detta av att man i Sverige beskattar ersättningar vid arbetslöshet, sjukdom samt pensioner. Om man istället övergick till nettoersättningar, dvs. ej skattepliktiga ersättningar, skulle skattekvoten minska med 4 procentenheter. Fördelning av de totala skatteintäkterna 2005 Direkt skatt på arbete (inkomstskatter m.m.) 35% Indirekt skatt på arbete (socialavgifter m.m.) 27% Skatt på kapital 12% Skattekvot Prognos Skattekvot i procent av BNP 51,5 50,5 48,1 Mervärdesskatt 18% Punktskatter 8% Anm.: Prognos

Uppdaterad septemberprognos ESV 2013:51

Uppdaterad septemberprognos ESV 2013:51 Uppdaterad septemberprognos 2013-09-25 ESV 2013:51 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande

Läs mer

Statens budget och de offentliga finanserna November 2016

Statens budget och de offentliga finanserna November 2016 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 216 Sammanfattning Stark men avtagande BNP-tillväxt Finansiellt sparande runt nollstrecket trots stark sysselsättningsökning och stora skattehöjningar

Läs mer

Bilaga 3. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 3. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 3 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 3 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5. Internationell

Läs mer

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3.1 Internationell

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 2015 Sammanfattning Kraftigt ökade utgifter för migration och integration BNP över sin potentiella nivå 2017 Utgiftstaket klaras men marginalerna

Läs mer

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5. Internationell

Läs mer

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3. Internationell

Läs mer

Regeringens proposition 1997/98:1

Regeringens proposition 1997/98:1 Regeringens proposition 1997/98:1 Budgetpropositionen för 1998 Förslag till statsbudget för budgetåret 1998, reviderad finansplan, ändrade anslag för budgetåret 1997, vissa skattefrågor, m.m. . Regeringens

Läs mer

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6.1 Internationell

Läs mer

Statens budget och de offentliga finanserna April 2017

Statens budget och de offentliga finanserna April 2017 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna April 217 Sammanfattning Tillväxt och arbetsmarknad på högvarv Offentliga finanser starkare än väntat Låg beskattning av förmånsbilar BNP-tillväxt Procent

Läs mer

TYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG

TYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Brigitta Hultblad Tfn: 08-786 54 08 Måns Hector Tfn: 08-786 56 35 PM 2010-10-22 Dnr 2010:1599 TYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG Vi skulle vilja ha en uppdatering

Läs mer

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014 Aktuell analys 23 oktober 2014 Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015 Den nya regeringen presenterade idag sin budget för 2015. Vinnarna är ensamstående med underhållsstöd och pensionärer. Underhållsstödet

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD

SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD SKATTEFRIDAGEN 2013 Skattefridagen är den dag då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att

Läs mer

Pressmeddelande 9 april 2014

Pressmeddelande 9 april 2014 Pressmeddelande 9 april 2014 Plus för löntagare men även pensionärer med Alliansregering Vårpropositionen innehöll inte så många oväntade plånboksfrågor den här gången. Men sedan Alliansregeringen tillträdde

Läs mer

PROP. 2011/12:1. Innehållsförteckning

PROP. 2011/12:1. Innehållsförteckning PROP. 2011/12:1 Innehållsförteckning 7 Inkomster... 555 7.1 Offentliga sektorns skatteintäkter... 555 7.1.1 Skatt på arbete... 556 7.1.2 Skatt på kapital... 560 7.1.3 Skatt på konsumtion och insatsvaror...

Läs mer

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2016

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2016 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna April 216 Sammanfattning Finansiellt sparande väsentligt bättre än i december Statens lånebehov kraftigt nedreviderat 216 Utgiftstaket klaras men utrymmet

Läs mer

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. Aktuell analys 10 oktober 2014 Effekter av skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala

Läs mer

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. Aktuell analys 10 oktober 2014 Skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala mer i skatt

Läs mer

Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol

Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol Skattefridagen 18 juli 2016 Skattefridagen är den dag på året då den genom snittliga inkomsttagaren tjänat ihop tillräckligt för att kunna betala

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2016 ESV 2016:57 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Sakordsregister, begreppsförklaring

Sakordsregister, begreppsförklaring Sakordsregister, begreppsförklaring Assistansersättning 77, 104 Bruttoinvestering 44, 74, 130 Bruttokostnad, (landsting) 110 Bruttonationalinkomst (BNI) 48 Bruttonationalprodukt (BNP) COFOG 13, 15, 66,

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2015 ESV 2015:65 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

PROP. 2014/15:1. Innehållsförteckning

PROP. 2014/15:1. Innehållsförteckning PROP. 2014/15:1 Innehållsförteckning 8 9 10 Utgifter... 409 8.1 Utgifterna på statens budget och takbegränsade utgifter... 409 8.1.1 Utgiftsramar för 2015... 410 8.1.2 Utgifter 2014 2018... 412 8.1.3 Utvecklingen

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

TAXNEWS. Budgetpropositionen för 2015 presenterad

TAXNEWS. Budgetpropositionen för 2015 presenterad Budgetpropositionen för 2015 presenterad Redaktion Utgivare Tina Zetterlund tina.zetterlund@kpmg.se Prenumerera på TaxNews För mer information kontakta Den nya regeringen har idag överlämnat sin budgetproposition

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2010-10-27 1(5) Analys och prognos Dnr 017108-2010 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för arbetsgivaravgifter,

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

5 Den offentliga sektorns inkomster

5 Den offentliga sektorns inkomster Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns inkomster 5 Den offentliga sektorns inkomster I detta kapitel redovisar vi den offentliga sektorns inkomster. De olika inkomstkällorna presenteras och inkomsterna

Läs mer

Sommar- och extrajobb Information till skolungdom och studerande

Sommar- och extrajobb Information till skolungdom och studerande 2006 Sommar- och extrajobb Information till skolungdom och studerande Arbetsgivaren måste enligt lag dra skatt från din lön. Skatteavdraget kan bli för stort för dig som bara jobbar extra. Jämka så blir

Läs mer

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Pressmeddelande Stockholm den 16 oktober 2006 Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Vid årsskiftet sänks skatten för löntagarna, medan familjepolitiska förslagen

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/)

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Lektion 33 SCIC 13/06/2014 TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning A. Olika skatter (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Före: Uttala de markerade

Läs mer

Sida: 36. Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män har strukits.

Sida: 36. Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män har strukits. Promemoria 2016-09-23 Finansdepartementet Rättelseblad prop. 2016/17:1, volym 1a Avsnitt: 1.5 Fler jobb Sida: 36 Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män

Läs mer

Skattefridagen 2014 16 juli

Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen är den dag på året då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets alla skatter. År

Läs mer

Ekonomirapporten. oktober 2012

Ekonomirapporten. oktober 2012 oktober 2012 1 BNP i Sverige och på våra viktigaste exportmarknader Årlig procentuell förändring 2 Internationell BNP-tillväxt Procentuell förändring 2010 2011 2012 2013 USA 3,0 1,7 2,2 2,2 Tyskland 3,6

Läs mer

I denna värld kan inget sägas vara säkert, utom döden och skatterna. BENJAMIN FRANKLIN

I denna värld kan inget sägas vara säkert, utom döden och skatterna. BENJAMIN FRANKLIN 22 I denna värld kan inget sägas vara säkert, utom döden och skatterna. BENJAMIN FRANKLIN 2. SKATTER OCH SOCIALAVGIFTER I ETT TOTALPERSPEKTIV 23 2 Skatter och socialavgifter i ett totalperspektiv I detta

Läs mer

Detaljerad innehållsförteckning

Detaljerad innehållsförteckning Detaljerad innehållsförteckning DETAILED TABLE OF CONTENTS 1 Skatter i ett ekonomiskt och historiskt perspektiv 17 1.1 Skattesystemets huvuduppgifter...17 1.1.1 Finansieringen av offentliga utgifter...17

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016 Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark

Läs mer

Pressmeddelande. Så påverkas du av regeringens budget. 20 september 2017

Pressmeddelande. Så påverkas du av regeringens budget. 20 september 2017 Pressmeddelande 20 september 2017 Så påverkas du av regeringens budget Idag presenterade regeringen budgetpropositionen för 2017. Hushållen påverkas bland annat genom lägre skatt vid bostadsförsäljning

Läs mer

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016 Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark

Läs mer

FÖRDELNINGSANALYS 2010-2011

FÖRDELNINGSANALYS 2010-2011 UTREDNINGSTJÄNSTEN Tommy Lowén Tfn: 08-786 5661 PM 2010-04-26 Dnr 2010:0752 FÖRDELNINGSANALYS 2010-2011 En analys av fördelningseffekterna av de förslag som enligt Socialdemokraterna kommer att presensteras

Läs mer

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag.

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag. Nyheter 2014 Löntagare Det femte jobbskatteavdraget ger några hundralappar (150-340 kronor, beroende på inkomst) mer i plånboken varje månad. Från årsskiftet höjs även brytpunkten för statlig inkomstskatt,

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2009-10-29 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 14056/2009 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för

Läs mer

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt.

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt. Pressmeddelande 20 november 2013 Så här blir din ekonomi 2014 Reallöneökningar, skattesänkningar, låg inflation och låga räntor. Det bäddar för att många svenskar kan se fram emot mer pengar nästa år och

Läs mer

Sakordsregister. C cigaretter 111, 234

Sakordsregister. C cigaretter 111, 234 256 SAKORDSREGISTER Sakordsregister A acceptansundersökningar 170 acciser 98, 215 administrationskostnader, skattesystemet 212 administrativt sanktionssystem 188 aktiebolag 121, 122, 124 aktieinnehav 149

Läs mer

Svensk ekonomi 2010 2015

Svensk ekonomi 2010 2015 Fördjupning i Konjunkturläget mars (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Svensk ekonomi I denna fördjupning presenteras Konjunkturinstitutets bedömning av den ekonomiska utvecklingen i ett

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också

Läs mer

Regeringens proposition 2005/06:100

Regeringens proposition 2005/06:100 Regeringens proposition 2005/06:100 2006 års ekonomiska vårproposition Förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt tilläggsbudget m.m. Regeringens proposition 2005/06:100

Läs mer

Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-11-22 Prognos för 2006 Löntagarnas och barnfamiljernas år Barnfamiljens ekonomi förbättras till nästa år. Man får mer över när

Läs mer

Rapport Utfallet för statens budget. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten 2015 ESV 2016:22

Rapport Utfallet för statens budget. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten 2015 ESV 2016:22 Rapport et för statens budget del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten ESV 2016:22 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Ett Sverige som håller ihop

Ett Sverige som håller ihop Ett Sverige som håller ihop VÅRBUDGETEN FÖR 2015 Vårbudgeten på 5 minuter Foto: Folio Bildbyrå / Maskot, Jyrki Komulainen, David Schreiner Vårbudgeten för 2015 Den 15 april lämnade regeringen sin ekonomiska

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Denna övning syftar till att öka förståelsen

Läs mer

Tabellbilaga till Lönebildningsrapporten 2016

Tabellbilaga till Lönebildningsrapporten 2016 Lönebildningsrapporten 206 Tabellbilaga till Lönebildningsrapporten 206 På Konjunkturinstitutets webbplats finns fler variabler och längre tidsserier, se www.konj.se/statistik. INNEHÅLL Internationell

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2008-02-25 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 7859/2008 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för arbetsgivaravgifter,

Läs mer

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler 2016-03-23 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2009-05-06 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 14056/2009 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för

Läs mer

Rapport Utfallet för statens budget. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten 2014 ESV 2015:24

Rapport Utfallet för statens budget. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten 2014 ESV 2015:24 Rapport et för statens budget del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten ESV 2015:24 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade

Läs mer

Höjning av alkoholskatten

Höjning av alkoholskatten Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Höjning av alkoholskatten April 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att punktskatterna på öl, vin, andra jästa drycker än vin

Läs mer

Skattenyheter från Visma Spcs

Skattenyheter från Visma Spcs Av Jan-Erik W Persson och Anders Andersson Innehåll 2 000 kr i lönehöjning 2009 men ändå ingen statlig skatt 1 Prisbasbeloppet ökar med 1 800 kr 1 Skiktgränserna för statlig skatt år 2009 höjs med ca 6,4

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017

Statsupplåning prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017 Statsupplåning prognos och analys 2017:1 22 februari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån

Läs mer

Rapport Utfallet för statens budget. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten :16

Rapport Utfallet för statens budget. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten :16 Rapport et för statens budget del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten 2017:16 Publikationen kan laddas ner eller beställas från ESV:s webbplats esv.se. Datum: 2017-03-15 Dnr: 5.4-290/2017 ESV-nr:

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund, 24 augusti 2016 2 Sammanfattning ekonomiska läget Svensk ekonomi går starkt Fler i jobb Stärkta

Läs mer

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/01434/S1 Sänkt skatt för pensionärer Mars 2017 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Lagtext... 4 3 Bakgrund... 7 4 Överväganden och förslag...

Läs mer

Marknadsekonomins grunder

Marknadsekonomins grunder Marknadsekonomins grunder Föreläsning 2 Makroekonomi och konjunkturläge Mattias Önnegren Agenda Vad är makroekonomi? Viktiga variabler BNP (nationalräkneskaper) Inflation Arbetslöshet Internationell ekonomi

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55 Statens budget och de offentliga finanserna September 2015 ESV 2015:55 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Så här tjänar du in till din pension

Så här tjänar du in till din pension Så här tjänar du in till din pension för dig som är född 1938 eller senare Varje år som du arbetar tjänar du in pengar till din framtida pension. Men pensionssystemet tar också hänsyn till att livet består

Läs mer

Budgetpropositionen, KPI-konsekvenser

Budgetpropositionen, KPI-konsekvenser STATSTSKA CENTRALBYRÅN Pm 1(6) Budgetpropositionen, KP-konsekvenser Denna Pm redogör för hur de skatteförslag som presenterades i budgetpropositionen för 2007 (PROP. /07:1) kan komma att påverka KP. Fryst

Läs mer

5 Inkomster. 5.1 Den offentliga sektorns skatteintäkter 61

5 Inkomster. 5.1 Den offentliga sektorns skatteintäkter 61 5 Inkomster 5 Inkomster Sammanfattning Sverige befinner sig i en gradvis konjunkturåterhämtning där den ekonomiska aktiviteten i omvärlden tilltar och tillförsikten hos svenska företag och hushåll stiger.

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Regeringens skrivelse 2009/10:101. Årsredovisning för staten 2009

Regeringens skrivelse 2009/10:101. Årsredovisning för staten 2009 Regeringens skrivelse /10:101 Årsredovisning för staten Regeringens skrivelse /10:101 Årsredovisning för staten Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 8 april 2010 Mats Odell

Läs mer

Ansökan Ändrad beräkning skatteavdrag

Ansökan Ändrad beräkning skatteavdrag Ansökan Ändrad beräkning skatteavdrag År (inkomstår) Person-/Organisationsnummer Namn och adress Ange beloppen i hela kronor. Inkomster - Tjänst 1 Inkomster hittills under året 4 Avdrag - Tjänst Lön och

Läs mer

Privat införsel av alkoholvaror och tobaksvaror

Privat införsel av alkoholvaror och tobaksvaror SKV 0 utgåva Privat införsel av alkoholvaror och tobaksvaror Alkoholskatt Tobaksskatt Den här broschyren riktar sig till dig som ska föra in alkohol- eller tobaksvaror för personligt bruk från ett annat

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 20 december 2016 2 Sammanfattning Överskott i de offentliga finanserna även i år Svensk ekonomi går starkt Tillväxten stabiliseras på goda nivåer

Läs mer

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler 2016-06-22 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och

Läs mer

Se till att du får pension. Information till företagare

Se till att du får pension. Information till företagare Se till att du får pension Information till företagare Se till att du får pension Som företagare måste du själv ansvara för att du tjänar in till din pension, till skillnad mot en vanlig löntagare. I den

Läs mer

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015 1/6 Remissvar Datum Ert datum Finansdepartementet 2014-10-13 2014-10-06 ESV Dnr Er beteckning 3.4-969/2014 Fi2014/3347 Handläggare Lalaina Hirvonen 103 33 Stockholm Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor

Läs mer

5 Inkomster. 5.1 Den offentliga sektorns skatteintäkter

5 Inkomster. 5.1 Den offentliga sektorns skatteintäkter 5 Inkomster Sammanfattning Den utdragna lågkonjunkturen i Sverige leder till en måttlig ökning av skatteintäkterna på 3 procent 2013. En högre lönesummetillväxt och en starkare utveckling av hushållens

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt Viktor Mejman Kristin Ekblad Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För

Läs mer

2015-09-10 Dnr 2015:1392

2015-09-10 Dnr 2015:1392 2015-09-10 Dnr 2015:1392 Vad är den offentligfinansiella effekten av att både avskaffa uppskovsräntan på kapitalvinstskatten, samt maxgränsen för uppskov vid försäljning av privatbostäder? Anta att förändringen

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Folkbokföring och skatter

Folkbokföring och skatter Folkbokföring och skatter Innehåll Folkbokföring Id-kort Våra skatter Börja arbeta vad behöver du tänka på? Konsekvenserna av svartarbete Vad arbetar Skatteverket med? Folkbokföring Skatt Service Information

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Tekniskt appendix. Pensioner. Konsumtionsskatter. Uträkning av statsfinansiell effekt

Tekniskt appendix. Pensioner. Konsumtionsskatter. Uträkning av statsfinansiell effekt Tekniskt appendix Pensioner I Sverige tjänar man in till den allmänna pensionen på inkomster upp till 40 000 kr i månaden. Avsättningen är 17,21 procent av inkomsten. Eftersom brytpunkten för statlig skatt

Läs mer

Bilaga 4. Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män

Bilaga 4. Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Bilaga 4 Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Bilaga 4 Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Innehållsförteckning Sammanfattning... 7 1 Ekonomiska resurser för

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet

Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet 2011-05-06 1/8 Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet Inledning Såväl Ekonomistyrningsverket (ESV) som Finansdepartementet gör prognoser för statens budget och det finansiella sparandet

Läs mer

Sysselsättning och pensionssystemet

Sysselsättning och pensionssystemet 1 (5) PM -06-13 Pensionsutvecklingsavdelningen Tommy Lowen 010-454 20 50 Sysselsättning och pensionssystemet Hur påverkas inkomstpensionssystemet av att sysselsättningsgraden ökar? Sysselsättningsgraden

Läs mer

Statistiska centralbyrån 1

Statistiska centralbyrån 1 Detta är en anpassad version av sammanfattningen i Offentlig sektor 2006 avsedd att användas som underlag för tipsfrågor i klassrummet Svaren på samtliga 13 frågor finns i denna sammanfattning. Syftet

Läs mer

Regeringens proposition 2006/07:100

Regeringens proposition 2006/07:100 Regeringens proposition 2006/07:100 2007 års ekonomiska vårproposition Förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt tilläggsbudget m.m. Regeringens proposition 2006/07:100

Läs mer

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar 2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch

Läs mer

Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna

Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna Fördjupning i Konjunkturläget mars 2 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget mars 2 121 FÖRDJUPNING Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna Enligt Konjunkturinstitutets bedömning finns för

Läs mer

s. 201, diagram Rättelse av diagram. Promemoria. Finansdepartementet. Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100

s. 201, diagram Rättelse av diagram. Promemoria. Finansdepartementet. Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100 Promemoria 2016-04-13 Finansdepartementet Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100 Avsnitt 9.4 Internationell utblick s. 201, diagram 9.18 Rättelse av diagram. PROP. 2015/16:100 Diagram 9.18 Sysselsättningsgrad

Läs mer