Innehåll. Nyckeltal 5

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. Nyckeltal 5"

Transkript

1 Våra pengar

2 Innehåll Nyckeltal 5 Bruttonationalprodukt och försörjningsbalans 5 Inflation 8 Basbelopp 9 Sysselsättning och arbetslöshet 10 Övriga nyckeltal 12 Ränte- och valutakursantaganden 13 Statsbudgeten 15 Statsbudgetens utgifter 15 Utgiftstak för staten 18 Statsbudgetens inkomster 19 Statsbudgetens saldo 20 Statsskulden 22 Skatter 25 Olika typer av skatter 25 Skatt på arbete 26 Så räknar du ut din skatt 27 Skatt på kapital och företag 28 Skatt på varor och tjänster 31 Tobaksskatt 32 Alkoholskatt 33 Våra pengar är en sammanställning över några av nyckeltal en för den svenska ekonomin. Här hittar du siffror över Sveriges BNP, statsskulden, statsbudgeten, utgiftstaket, skatterna och mycket mer. Sammanställningen är gjord av Finansdepartementet. Siffrorna är både gällande siffror och prognoser utifrån Finansdepartementets bedömning av den svenska ekonomins utveckling. Beräkningarna är gjorda i september 2006, i samband med budgetpropositionen för Ytterligare information finns på Finansdepartementets webbplats: Du kan beställa fler exemplar av broschyren från Finansdepartementets informationsavdelning, telefon: eller e-post: Offentliga finanser 35 Offentliga sektorns skatteintäkter 36 Skattekvot 39 Det här går skatterna till 40 Offentliga utgifter 41 Offentliga sektorns saldo och skuld 42

3 Nyckeltal Bruttonationalprodukt och försörjningsbalans Bruttonationalprodukten (BNP) är värdet av de varor och tjänster som produceras i ett land (både inom privat och offentlig verksamhet) under en viss period, oftast ett år. BNP kan också beräknas genom att addera hushållens konsumtion, offentlig konsumtion, investeringar, lager och export, och sedan dra ifrån import. BNP uppgick till miljarder kronor För 2006 och 2007 beräknas BNP uppgå till respektive miljarder kronor. BNP (miljarder kronor, löpande priser) Utfall Prognos BNP Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. 5

4 Förändringen av BNP, exklusive inflation (allmän prisförändring), används som ett mått på ekonomisk tillväxt. Diagrammet nedan visar hur mycket BNP har ökat under perioden År 2005 ökade BNP med 2,7 procent. För 2006 och 2007 beräknas BNP-ökningen bli 4,0 respektive 3,3 procent. BNP-tillväxt i procent Prognoser Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Försörjningsbalansen visar den totala produktionen av varor och tjänster (BNP) och de olika sätt den används på. Eller enkelt uttryckt, den visar hur ett land kan använda de varor och tjänster det producerar. Enligt försörjningsbalansen är summan av BNP och import lika stor som summan av konsumtion, investeringar och export. Försörjningsbalans Utfall Prognos Miljarder kronor 1 Procentuell volymförändring Hushållens konsumtionsutgifter ,6 4,2 Offentliga konsumtionsutgifter 728 1,4 1,5 Statliga 201 0,5 0,0 Kommunala 527 1,7 2,0 Fasta bruttoinvesteringar 455 7,2 3,3 Näringsliv exkl. bostäder 307 7,4 3,0 Bostäder 75 8,7 2,9 Myndigheter 73 5,0 5,0 Lagerinvesteringar 2 2-0,2 0,1 Export ,3 6,4 Import ,6 7,1 BNP ,0 3,3 1 Löpande priser. 2 Förändring uttryckt i procent av BNP föregående år. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. 6 7

5 Inflation Inflation är en successiv ökning av den allmänna prisnivån. När priserna ökar får man mindre varor för en viss mängd pengar, vilket innebär att pengarna minskar i värde. Konsumentprisindex (KPI) mäter hur priserna utvecklas i genomsnitt av alla de varor och tjänster som konsumenterna köper. Den procentuella förändringen av KPI från ett år till ett annat används som ett mått på inflation. Riksbankens mål är att hålla inflationen på omkring två procent. Inflation (årlig procentuell förändring) Utfall Prognos Inflation (årsgenomsnitt) % 3,0 2,5 2,0 1,5 KPI, årsgenomsnitt 0,5 1,6 2,5 Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. KPI beräknas av Statistiska centralbyrån (SCB). SCB samlar varje månad in priser på ett stort antal representativa varor och tjänster. Vid beräkningen tar man hänsyn till hur stor andel av hushållens totala konsumtion i Sverige som de olika varorna står för. Mer information hittar du på Basbelopp Prisbasbeloppet används bland annat för att se till att t.ex. sjukpenning och studiemedel inte förlorar i värde på grund av att den allmänna prisnivån ökar (inflation). Prisbasbeloppet fastställs av regeringen för ett år i taget. Till exempel uppgår det så kallade taket i sjukförsäkringen (dvs. den maximala lön för vilken sjukpenning utbetalas) till 7,5 prisbasbelopp. Detta motsvarar kronor för Prisbasbelopp (kronor) Prisbasbelopp Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. En del av de funktioner som prisbasbeloppet tidigare hade har ersatts av inkomstindex och inkomstbasbeloppet. För att intjänad pensionsbehållning och pensionsrätt ska följa den allmänna inkomstutvecklingen räknas pensionen upp med den årliga förändringen av inkomstindex. Inkomstindex styr även inkomstbasbeloppet som används för att räkna ut den högsta inkomsten som är pensionsgrundande. För närvarande är taket 7,5 inkomstbasbelopp. Inkomståret 2006 uppgick inkomstbasbeloppet till kronor. 1,0 0,5 0,0-0,5 97 Prognoser Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. 8 9

6 Sysselsättning och arbetslöshet Den öppna arbetslösheten uppgick till 6,0 procent Den reguljära sysselsättningsgraden i åldrarna år uppgick till 77,4 procent. Sysselsättning och arbetslöshet Utfall Prognos Antal sysselsatta Reguljär sysselsättningsgrad 2 77,4 77,7 79,0 Öppen arbetslöshet 3 6,0 5,6 5,8 Arbetsmarknadspolitiska program* 2,7 3,1 1,9 1 Tusental personer. 2 Procent av befolkningen mellan år. 3 Procent av arbetskraften. * De program som inkluderas i denna beteckning är de som Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) redovisar som konjunkturberoende samt deltagare i friåret. Arbetskraft: Summan av antalet sysselsatta och öppet arbetslösa. Antal sysselsatta: Antalet personer i åldern år som har ett arbete. Reguljär sysselsättningsgrad i åldern år: Antalet personer i åldern år som är sysselsatta på den reguljära arbetsmarknaden. Personer som är sysselsatta i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program räknas inte. Anges i procent av befolkningen i den åldersgruppen. Öppet arbetslösa: Personer som inte har ett arbete men som kan arbeta och aktivt söker arbete. Anges i procent av arbetskraften. Arbetsmarknadspolitiska program: Personer i olika typer av insatser för att underlätta matchningen mellan arbetssökande och lediga arbeten. Anges i procent av arbetskraften. Sysselsättning och arbetslöshet Tusental personer % Anm.: Siffror enligt AKU efter statistikomläggningen Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet Sysselsatta, vänster axel Prognoser Öppen arbetslöshet, höger axel Anm.: Öppen arbetslöshet enligt AKU efter statistikomläggningen Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

7 Övriga nyckeltal Utfall Prognos Hushållens disponibla inkomst 1 1,8 3,0 4,2 Hushållens sparkvot 2 4,1 3,6 3,7 Industriproduktion 3 2,6 5,3 4,6 Handelsbalans (miljarder kronor) Bytesbalans (procent av BNP) 6,4 6,8 7,7 1 Årlig procentuell real utveckling. 2 I procent av disponibel inkomst. Sparkvot exklusive sparande i avtalspension. 3 Årlig procentuell volymförändring. 4 Löpande priser. Disponibel inkomst är den inkomst en person eller ett hushåll förfogar över inklusive transfereringar (t.ex. barnbidrag, bostadsbidrag m.m.) och exklusive skatter. Sparkvot är den andel av inkomsten som hushållen väljer att spara istället för att konsumera. Handelsbalans är skillnaden mellan exportinkomster och importutgifter för varor. Ett plussaldo betyder att exporten är större än importen. Bytesbalans visar skillnaden mellan vad vi producerar inom landet och vad vi själva använder. Bytesbalansen är summan av handels- och tjänstebalans, löpande transfereringar till och från utlandet (t.ex. bistånd) samt avkastning på kapital (t.ex. aktieutdelningar). Ränte- och valutakursantaganden Finansdepartementet uppskattar att räntor och valutakurser kommer att utvecklas enligt följande fram till år Ränte- och valutakursantaganden Värde vid respektive års slut Utfall Prognos Reporänta 1,50 3,00 3,75 6-månadersränta 1 1,93 3,20 3,80 5-årsränta 1 3,16 3,70 4,10 10-årsränta 1 3,38 3,80 4,20 10-årsdiff. SEK-DEM 2 0,02 0,05 0,05 EUR refiränta 2,25 3,50 3,50 TCW-index Avser räntan på respektive räntepapper (obligationer, statsskuldsväxlar) med ovan angiven löptid. 2 Skillnaden mellan räntan på en svensk tioårig statsobligation och en tysk tioårig statsobligation. Källor: Sveriges riksbank och FInansdepartementet. Reporäntan är Riksbankens så kallade styrränta och används för att bedriva penningpolitik. Riksbanken har ett inflationsmål som innebär att inflationen ska vara omkring 2 procent på ett till två års sikt. Om inflationen till exempel riskerar att överstiga inflationsmålet kan Riksbanken höja reporäntan och på så sätt kyla av ekonomin för att motverka inflationsökningen. Refiräntan är den Europeiska Centralbankens styrränta (motsvarar reporäntan i Sverige). TCW-index är ett valutaindex som är sammansatt av flera växelkurser mellan kronan och andra valutor. TCW-index är ett handelsviktat index där en valutas vikt i index avgörs av hur omfattande Sveriges handel är med det enskilda landet i förhållande till andra länder. Ett högre värde på TCW-index innebär att kronan blivit svagare

8 Statsbudgeten Regeringen lägger varje år fram ett förslag till statsbudget till riksdagen. Förslaget läggs fram i två steg. Det första steget är den ekonomiska vårpropositionen i april, som innehåller riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Det andra steget är budgetpropositionen, som lämnas till riksdagen i september (något senare när det är valår) och innehåller förslag om hur statens medel ska fördelas till olika ändamål och beräkningar av statsinkomsterna för nästa år. Statsbudgetens utgifter Statsbudgetens utgiftssida är indelad i 27 utgiftsområden. Ett utgiftsområde motsvarar ofta ett specifikt område inom politiken, t.ex. näringsliv. I varje budget beräknas hur mycket pengar varje utgiftsområde ska få. Det är värt att tänka på att till exempel skolan, vården och omsorgen inte bara får pengar från staten utan också en betydande del från kommuner och landsting. Kommunerna och landstingen beslutar om sina egna utgifter. För budgetåret 2006 beräknas statsbudgetens takbegränsade utgifter uppgå till drygt 899 miljarder kronor

9 Statsbudgetens utgifter (miljarder kronor) Fördelning av statsbudgetens utgifter 2005 Utfall Prognos Hälso- och sjukvård 5% Utgiftsområde Försvar 6% 1 Rikets styrelse 7,7 8,2 10,9 Rättsväsende 4% 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 11,0 12,1 11,9 Övrigt 21% 3 Skatt, tull och exekution 8,6 9,0 9,5 Statsskuldsräntor 5% 4 Rättsväsendet 27,0 28,8 30,6 Allmänna bidrag till kommuner 8% 5 Internationell samverkan 1,4 1,5 1,5 Kommunikationer 4% 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 43,6 42,6 46,9 7 Internationellt bistånd 22,3 26,2 26,7 Utbildning och universitetsforskning 6% 8 Migration 6,9 8,9 5,2 Arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd m.m. 10% 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 38,5 42,4 47,0 Barnbidrag, föräldraförsäkring m.m. 8% 10 Ek. trygghet vid sjukdom och handikapp 127,0 126,4 122,4 Garantipension, efterlevandepension m.m. 6% 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 46,1 45,0 44,2 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 55,5 60,6 62,6 Sjukpenning 18% 13 Arbetsmarknad 69,6 70,9 66,8 14 Arbetsliv 1,2 1,2 1,5 15 Studiestöd 19,8 20,6 19,5 16 Utbildning och universitetsforskning 43,7 46,6 44,2 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 9,0 9,5 10,2 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik 8,7 9,0 6,3 19 Regional utveckling 3,3 3,4 3,4 20 Allmän miljö- och naturvård 4,3 4,9 4,4 21 Energi 1,4 1,7 2,8 22 Kommunikationer 31,8 32,1 33,2 23 Jord- och skogsbruk, fiske m.m. 17,4 16,0 17,1 24 Näringsliv 3,8 4,2 4,2 25 Allmänna bidrag till kommuner 57,3 60,3 72,9 26 Statsskuldsräntor m.m. 32,7 51,1 43,2 27 Avgiften till EG-budgeten 25,6 27,6 28,9 Minskning av anslagsbehållningar 0,0 0,0-2,0 Summa utgiftsområden 725,0 770,8 776,0 Summa exklusive statsskuldsräntor 692,3 719,7 732,8 Ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten 172,0 179,5 189,4 Takbegränsade utgifter 864,3 899,2 922,2 Budgeteringsmarginal 5,7 7,8 15,8 Utgiftstak för staten 870,0 907,0 938,

10 Utgiftstak för staten Utgiftstaket är en av riksdagen beslutad maximal nivå för de statliga utgifterna, dvs. en gräns för hur stora utgifter staten får ha under ett år. Utgiftstaket för 2006 är 907 miljarder kronor. Utgiftstaken beslutas normalt tre år i förväg, vilket är ett sätt att få bättre kontroll över budgetprocessen och öka långsiktigheten i den ekonomiska politiken. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2007 att utgiftstaket 2008 ska vara 971 miljarder kronor. Utgiftstak för staten (miljarder kronor) Utfall Prognos Takbegränsade utgifter 864,3 899,2 922,2 Budgeteringsmarginal 5,7 7,8 15,8 Statens utgiftstak ,0 Utgiftstaket i procent av BNP 32,5 32,1 31,2 Statsbudgetens inkomster Statens inkomster består huvudsakligen av statliga skatter och avgifter. Skatterna utgör ca 90 procent av inkomsterna och består till exempel av inkomstskatter, moms och kapitalskatter. Statens inkomster kommer också från utdelningar och försäljning av aktier, bidrag från EU och återbetalningar på lån. Statsbudgetens inkomster (miljarder kronor) Utfall Prognos Skatter m.m. 682,3 731,3 726,3 Inkomster av statens verksamhet 33,2 41,4 53,2 Inkomster av försåld egendom 6,7 0,1 50,0 Återbetalning av lån 2,3 2,2 2,0 Kalkylmässiga inkomster * 8,8 7,6 8,6 Bidrag m.m. från EU 12,6 13,4 13,7 Summa inkomster 745,8 796,0 853,8 * Kalkylmässiga inkomster är avskrivningar (t.ex. på fastigheter), amorteringar och statliga pensionsavgifter. Takbegränsade utgifter: De pengar som faktiskt förbrukas under budgetåret. Utgifterna under taket omfattar statsbudgetens och ålderspensionssystemets utgifter. I utgifterna ingår anslagna medel men också utnyttjande av sparade medel från föregående år. Till exempel kan en myndighet under ett budgetår utnyttja mindre pengar än man fått sig tilldelat, vilket gör att ett sparande uppstår. Utgiftsområde 26 (statsskuldsräntor m.m.) ingår inte i de takbegränsade utgifterna. Budgeteringsmarginal: Marginal för oförutsedda utgifter, dvs. skillnaden mellan det fastställda utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna

11 Statsbudgetens saldo Diagrammet nedan visar statsbudgetens saldo, det vill säga statens inkomster minus utgifter. Statsbudgetens saldo speglar statens lånebehov. Ett budgetöverskott innebär att staten har möjlighet att betala av på statsskulden medan ett underskott innebär att staten måste låna pengar. År 2005 hade staten ett överskott på 14 miljarder kronor. För 2006 beräknas ett underskott på 8 miljarder kronor. För 2007 beräknas ett överskott på 63 miljarder kronor. Statsbudgetens saldo* , miljarder kronor Prognoser *Justerat för Riksgäldskontorets transaktioner

12 Statsskulden Statsskulden är den skuld som uppkommer när staten lånar för att täcka underskott, det vill säga när statens utgifter överstiger inkomsterna. Statsskulden påverkas av valutaförändringar eftersom nästan en tredjedel av skulden är upplånad i utländsk valuta. Statsskulden var miljarder kronor 2005 och förväntas uppgå till miljarder kronor vid 2006 års utgång. Det motsvarar ungefär kronor per invånare. Under år 2006 förväntas statsskulden minska med 26 miljarder kronor. Riksgäldskontoret är den myndighet som sköter statens upplåning och förvaltar statsskulden. Mer information om statsskulden kan du få på Riksgäldskontorets webbplats www. rgk.se. Stapeldiagrammet nedan visar statsskulden i miljarder kronor och linjediagrammet visar statsskuldens andel av BNP åren Statsskulden ökade åren , men den förväntas minska från och med Som andel av BNP minskar statsskulden under hela perioden Statsskulden Miljarder kronor % Statsskulden (miljarder kronor) Utfall Prognos Sveriges statsskuld varav i utländsk valuta Statsskuld i procent av BNP Förändring av statsskulden Ränta på skulden Ränta på skulden i procent av BNP 1,2 1,8 1, Statsskuld miljarder kr, vänster axel Andel av BNP, höger axel Prognoser

13 Skatter Olika typer av skatter Skatteinkomsterna används i huvudsak till att finansiera välfärden, dvs. betala den offentliga sektorns utgifter. Det finns olika typer av skatter. Vanligtvis delas skatterna in på följande sätt: Direkt skatt på arbetsinkomster: skatt som betalas på arbetsinkomster, skatt på inkomster relaterade till arbete såsom sjukersättningar, pensioner och föräldrapenning samt allmän pensionsavgift. Indirekta skatter på arbetsinkomster: sociala avgifter (arbetsgivaravgifter och egenavgifter för enskilda näringsidkare), allmän löneavgift och särskild löneskatt som betalas på vissa typer av ersättningar och förmåner. Skatt på kapitalinkomster: Skatt som betalas på inkomster från kapitaltillgångar såsom ränteinkomster, aktieutdelningar och hyresintäkter, samt skatt på kapitalvinster. Skatt på egendom: Fastighetsskatt och förmögenhetsskatt. Företagsbeskattning: bolagsskatt, dvs. skatt på inkomst av näringsverksamhet. Skatt på varor och tjänster: mervärdesskatt (moms), punktskatt på alkohol och tobak, olja, bensin m.m. På följande sidor hittar du mer detaljerade beskrivningar av de skatter vi betalar på inkomster av arbete, kapital, företag samt varor och tjänster. Reglerna gäller för

14 Skatt på arbete Så här räknar du ut din skatt Skatt på arbete betalas både direkt av inkomsttagaren och indirekt av arbetsgivaren. Det inkomsttagaren betalar direkt är dels kommunal och statlig skatt, dels allmän pensionsavgift. Den kommunala skattesatsen varierar mellan 29 och 34 kronor av varje intjänad hundralapp. Statlig inkomstskatt (20%) får den betala som har en månadslön över kronor. Den som har en månadslön över kronor betalar ytterligare fem procent i statlig inkomstskatt. Den allmänna pensionsavgiftssatsen är sju procent och avgiften tas ut på inkomster upp till en månadslön motsvarande kronor. De indirekta skatter som betalas av arbetsgivaren är arbetsgivaravgifter som tas ut på lön och andra arbetsersättningar som bilförmån, sjuklön m.m. Egenavgifter, som är egenföretagarnas motsvarighet till arbetsgivaravgifter, betalas av egenföretagaren. Nedre gräns motsvarar Direkt skatt - betalas av inkomsttagaren Skattesats Kommunal inkomstskatt 28,89-34,24% månadslön Statlig inkomstskatt brytpunkt 1 20% kr brytpunkt 2 25% kr Allmän pensionsavgift* 7% Indirekt skatt - betalas av arbetsgivaren** Arbetsgivaravgifter 32,42% Egenavgifter 30,71% *Allmän pensionsavgift tas ut på inkomster upp till kr. **Fr.o.m. den 1 juli 2007 betalas lägre arbetsgivar- och egenavgifter på ersättningar till ungdomar mellan 19 och 24 år. Fr.o.m. den 1 januari 2007 slopas den särskilda löneskatten på inkomster för personer över 65 år. Från och med den 1 januari 2007 skiljer sig beskattningen åt för olika typer av inkomster. Arbetsinkomster beskattas lägre än övriga inkomster som tex. sjukpenning och arbetslöshetsersättning. För båda inkomsttyperna gäller att en inkomst som ligger i ett av nedanstående intervall utgår skatter för det lägre beloppet i intervallet med det belopp som finns angivet i kolumn A. För den del av inkomsten som överstiger det lägre beloppet i intervallet utgår skatten med den procentsats som finns angivet i kolumn B. Om du har inkomster från både arbete och t.ex. sjukpenning kan du inte använda tabellerna nedan. Vid den nedre brytpunkten som motsvarar en årsinkomst på kronor börjar man betala statlig inkomstskatt motsvarande 20 procent. Vid den övre brytpunkten som motsvarar en inkomst på kronor betalar man ytterligare fem procent i statlig inkomstskatt. Eftersom den statliga skatten inte skiljer sig åt för de olika inkomsttyperna är brytpunkterna de samma för båda inkomsterna. Den skatt som beräknas för en inkomst i ett intervall kommer endast att vara ungefärlig, eftersom hänsyn inte kan tas till avrundningsregler. Tabell 1 Skatt på arbetsinkomster Inkomstintervall (kronor) A B % % % % 26 27

15 Tabell 2 Skatt på övriga inkomster Inkomstintervall (kronor) A B % % % % % % % Anm.: Tabellen utgår från 30% kommunalskatt. Arbetsinkomster beskattas olika för personer som är under respektive över 65 år. Personer över 65 år har en lägre beskattning av arbetsinkomster än yngre personer. I tabellen redovisas skatten för personer som är 65 år eller yngre. Ex 1. Lön : Skatt = ( ) x 30% = kronor. Övr. ink.: : Skatt = ( ) x 30% = kronor. Ex 2. Lön : Skatt = ( ) x 50% = kronor. Övr. ink.: : Skatt = ( ) x 50% = kronor. Ex 3. Lön : Skatt = ( ) x 55% = kronor. Övr. ink.: : Skatt = ( ) x 55% = kronor. Skatt på kapital och företag Kapitalinkomstskatt tas ut med en proportionell skattesats om 30 procent. Kapitalinkomstbeskattningen kan delas in dels i beskattning av löpande avkastning såsom ränteinkomster, aktieutdelningar och hyresintäkter och dels i beskattning av kapitalvinster. Fastighetsskatt beräknas på en fastighets taxeringsvärde. Taxeringsvärdet ska i princip motsvara 75 procent av marknadsvärdet. Nybyggda bostadshus har skattefrihet de första fem åren och halv skatt de följande fem åren. En begränsningsregel för fastighetsskatten på småhus som används som permanentbostad tillämpas sedan Enligt den begränsas fastighetsskatten till en fastställd procentsats av hushållens inkomster. Från och med den 1 januari 2006 ändrades denna procentsats från 5 till 4 procent. Den reducerade skatten får dock inte bli lägre än kronor per år. Fastigheter som har ett taxeringsvärde över 3 miljoner kronor får inte någon skattereduktion på den del av taxeringsvärdet som överstiger 3 miljoner kronor. En dämpningsregel för fastighetsskatten infördes Den innebär att höjningar av taxeringsvärdet slår igenom successivt på skatteuttaget med en tredjedel per år från det år då taxeringsvärdet fastställs. För åren ska underlaget för fastighetsskatt för småhus och hyreshus (bostadsdelen) som högst vara detsamma som för Frysningen av underlaget för fastighetsskatt träder i kraft den 1 januari För småhus ska fastighetsskatten på markvärdets del av taxeringsvärdet från och med år 2006 begränsas till högst två kronor per kvadratmeter eller maximalt kronor, om det är lägre. Reglerna träder i kraft den 1 januari Från och med år 2007 sänks fastighetsskattesatsen för hyreshus (bostadsdelen) från 0,5 till 0,4 procent. Regeringens avsikt är att därefter avskaffa den statliga fastighetsskatten på småhus och hyreshus (bostadsdelen) och ersätta den med en låg kommunal avgift. Förmögenhetsskatt betalar den som har en förmögenhet över 1,5 miljoner kronor och är ensamstående och de som har en förmögenhet över 3 miljoner kronor och är gifta eller samboende

16 En ny regel för begränsning av förmögenhetsskatten infördes under 2004 och tillämpas från och med inkomståret Företagsskatt, uppgår till 28 procent av ett aktiebolags vinst. Enskild näringsverksamhet och handelsbolag beskattas hos ägaren som inkomst av tjänst. Skattesats Skatt på kapitalinkomster 30% Skattelättnader för ränteavdrag* 30% Förmögenhetsskatt** Fastigheter och bostadsrätter 1,5% Övriga tillgångar 0,75% Fastighetsskatt Småhus 1,0% Hyreshus 0,5% Lokaler 1,0% Industrienheter 0,5% Vattenkraftverk*** 1,7% Bolagsskatt 28% *För ränteutgifter över kronor per år är skattelättnaden endast 21 procent. **Från och med år 2007 sänks förmögenhetsskattesatsen från 1,5 till 0,75 procent för tillgångar exklusive fastigheter och bostadsrätter. Regeringen avser att avveckla förmögenhetsskatten helt under mandatperioden. ***Permanent höjning till 1,2 procent samt temporär höjning med ytterligare 0,5 procent till 1,7 procent för åren Skatt på varor och tjänster Mervärdesskatt (moms) tas ut med en viss procent av en varas pris. Om priset före moms är 100 kronor blir momsen 25 kronor på en vara med normal moms. Priset inklusive moms (butikspriset) blir då 100*1,25=125 kronor. Om du istället utgår från butikspriset, där momsen ingår, utgör momsen 20 procent av priset (vid normal moms). Momsens del av butikspriset beräknas 125*0,20=25 kronor. Mervärdesskatt (moms) Exempel Normal moms 25% Alla varor och tjänster som inte har reducerad skatt eller är undantagna från skatt. Reducerad moms för vissa varugrupper 12% Livsmedel 6% Böcker, tidningar, kollektivtrafik m.m. 0% Receptbelagda läkemedel m.m. Undantag från moms * Sjuk- och hälsovård, bostadshyror m.m. *Skillnaden mellan 0 procent och undantag från mervärdesskatteplikt är att producenter av undantagna varor och tjänster inte har rätt att dra av den moms de betalar då de köper en vara eller tjänst som används i produktionen. De producenter som betalar 0 procent i moms får även tillbaka den moms de betalt på insatsvaror. Inom energibeskattningens område ryms flera olika skatter. Grovt förenklat kan man säga att energiskatt betalas på elektrisk kraft. Energi- och koldioxidskatt tas ut på i princip alla slags fossila bränslen och svavelskatt tas ut på alla fossila bränslen och på torvbränsle

17 Energiskatter Bensin, miljöklass 1 5,06 kr/liter Dieselolja, miljöklass 1 3,721 kr/liter Villaolja 3413 kr/m 3 Elektrisk kraft hushåll och service i norra Sverige 0,204 kr/kwh hushåll och service i övriga landet 0,265 kr/kwh industri, växthusnäring och lantbruk 0,005 kr/kwh Tobaksskatt Cigaretter beskattas med en styckskatt på 27,7 öre per cigarett samt med en värderelaterad skatt motsvarande 39,2 procent av detaljhandelspriset. Den totala punktskatten uppgår därmed till 22,30 kronor per paket. I detaljhandelspriset ingår även moms motsvarande 8,55 kronor per paket. Den totala skatten per paket hamnar alltså på 30,85 kronor. Exempel Butiks- Tobaks- Tobaksslag Tobaksskatt Kvantitet pris, kr* skatt, kr Moms, kr Cigaretter Styckskatt öre/st 27,7 Värderelaterad skatt 39,2% 20 st 40,00 22,30 8,55 Cigarrer, öre/st st 30,00 5,60 6,00 Röktobak, kr/kg g 76,00** 38,50 15,20 Snus, kr/kg g 24,00 6,15 4,80 Tuggtobak, kr/kg g 25,00 1,41 5,00 Alkoholskatt Skattesatser på alkoholdrycker bestäms separat för öl, vin och andra jästa drycker, mellanklassprodukter (exempelvis glögg) och sprit. Exempel Alkoholskatt, Butiks- Alkohol- Alkoholslag kr per liter Kvantitet pris, kr* skatt, kr Moms, kr Maltdrycker med mindre än 2,8% 0 Maltdrycker med mer än 2,8%, per volymprocent 1,47 t.ex. starköl 5,2% 7,64 50 cl 14 3,82 2,80 Vin 8,5 15% 22,08 75 cl 59 16,56 11,80 Vin 15 18% 45,17 75 cl 89 33,88 17,80 Cider 2,25 4,5% 7,58 50 cl 15 3,79 3,00 Sprit per liter ren alkohol 501,41 t.ex. vodka 40% 200,56 70 cl ,39 45,20 * Priset inklusive alkoholskatt och moms. * Priset inklusive tobaksskatt och moms. ** Hela skattehöjningen antas slå igenom på priset

18 Offentliga finanser Offentliga sektorn omfattar staten, kommunerna och landstingen samt pensionssystemet. I den offentliga sektorn produceras tjänster såsom barnomsorg, sjukvård, utbildning och försvar. Dessutom ingår transfereringar till hushåll och företag från staten, till exempel pensioner, barnbidrag, sjukförsäkringar, arbetslöshetsersättning samt räntor på statsskulden. Syftet med transfereringar är att få en jämnare fördelning mellan hushåll och över tid och på så vis stödja till exempel barnfamiljer och pensionärer. Den offentliga sektorns utgifter finansieras genom de skatter vi betalar

19 Offentliga sektorns skatteintäkter De totala skatterna till staten, landstingen och kommunerna, samt till ålderspensionssystemet uppgick till miljarder kronor Av dessa gick 760 miljarder kronor till staten, 437 miljarder kronor till kommuner och landsting samt 171 miljarder kronor till ålderspensionssystemet. För 2006 och 2007 beräknas de totala skatterna uppgå till respektive miljarder kronor. Offentliga sektorns skatteintäkter (miljarder kronor) Prognos Inkomstår Skatt på arbete 850,2 877,7 885,7 Direkta skatter 477,5 491,8 478,4 Kommunal skatt 436,9 454,8 474,0 Statlig skatt 37,9 42,2 45,8 Allmän pensionsavgift 74,1 76,8 79,4 Skattereduktioner m.m. -71,4-82,0-120,9 Artistskatt m.m. 0,1 0,1 0,1 Indirekta skatter 372,7 385,9 407,4 Arbetsgivaravgifter 341,2 355,2 374,1 Egenavgifter 1 9,8 10,3 10,9 Särskild löneskatt 2 29,1 29,0 32,0 Nedsättningar 3-8,5-9,8-10,9 Tjänstegruppliv m.m. 1,1 1,2 1,2 Skatt på kapital 170,9 181,3 170,5 Skatt på kapital, hushåll 26,3 32,1 18,6 Skatt på bolagsvinster 90,9 95,4 97,1 Avkastningsskatt 12,0 10,5 12,5 Fastighetsskatt 25,1 25,0 25,4 Stämpelskatt 4 7,8 9,7 9,2 Förmögenhetsskatt 4,9 5,4 4,5 Övriga skatter 5 2,7 3,1 3,1 Arvs- och gåvoskatt 1,1 0,1 0,0 Offentliga sektorns skatteintäkter Prognos Inkomstår Skatt på konsumtion och insatsvaror 357,9 376,0 397,8 Mervärdesskatt 250,7 264,8 282,8 Tobaksskatt 8,2 8,0 10,1 Skatt på etylalkohol 4,1 4,1 4,1 Skatt på vin m.m. 3,6 3,8 3,8 Skatt på öl 2,6 2,7 2,7 Energiskatt 37,8 38,4 39,0 Koldioxidskatt 25,5 25,6 24,9 Övriga skatter på energi och miljö 5 3,4 5,0 5,2 Skatt på vägtrafik 11,0 12,2 13,5 Skatt på import 4,7 5,3 5,8 Övriga skatter 6 6,3 6,0 5,8 Restförda och övriga skatter -3,4-6,2-6,6 Restförda skatter 7-7,6-8,0-8,4 Övriga skatter 4,2 1,8 1,7 Totala skatteintäkter 1 375, , ,4 EU-skatter 7,8 9,0 7,1 Offentliga sektorns skatteintäkter 1 367, , ,3 Kommunalskatt 436,9 454,8 474,0 Avgifter till pensionssystemet 171,2 182,1 188,0 Statens skatteintäkter 759,8 782,9 778,3 1 Egenföretagare betalar egenavgifter i stället för arbetsgivaravgifter. 2 Särskild löneskatt utgår på bl.a. pensionsavsättningar. 3 Arbetsgivare och egenföretagare får i vissa fall en nedsättning av arbetsgivaravgiften och egenavgiften. 4 Stämpelskatt betalas bl.a. för lagfart vid fastighetsköp och inteckningar. 5 Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer, avfallsskatt, svavelskatt, skatt på bekämpningsmedel och gödsel m.m. 6 Systembolaget AB överskott, inlevererat överskott från AB Svenska spel, lotteriskatt, skatt på annonser och reklam m.m. 7 Restförda skatter är skatter som inte betalas p.g.a. exempelvis konkurser. Forts. på sidan

20 I diagrammet visas hur de totala skatterna fördelar sig på olika typer av skatter. Till exempel utgör skatt på arbete (både direkt och indirekt skatt) ca 62 procent av de totala skatterna. Skattekvot Skattekvoten mäter förhållandet mellan offentliga sektorns skatter och BNP (bruttonationalprodukt). Man kan säga att skattekvoten mäter hur stor andel av våra samlade inkomster som vi betalar i skatt. I ett internationellt perspektiv har Sverige en hög skattekvot. Till en viss del förklaras detta av att man i Sverige beskattar ersättningar vid arbetslöshet, sjukdom samt pensioner. Om man istället övergick till nettoersättningar, dvs. ej skattepliktiga ersättningar, skulle skattekvoten minska med 4 procentenheter. Fördelning av de totala skatteintäkterna 2005 Direkt skatt på arbete (inkomstskatter m.m.) 35% Indirekt skatt på arbete (socialavgifter m.m.) 27% Skatt på kapital 12% Skattekvot Prognos Skattekvot i procent av BNP 51,5 50,5 48,1 Mervärdesskatt 18% Punktskatter 8% Anm.: Prognos

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014 Aktuell analys 23 oktober 2014 Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015 Den nya regeringen presenterade idag sin budget för 2015. Vinnarna är ensamstående med underhållsstöd och pensionärer. Underhållsstödet

Läs mer

Sakordsregister, begreppsförklaring

Sakordsregister, begreppsförklaring Sakordsregister, begreppsförklaring Assistansersättning 77, 104 Bruttoinvestering 44, 74, 130 Bruttokostnad, (landsting) 110 Bruttonationalinkomst (BNI) 48 Bruttonationalprodukt (BNP) COFOG 13, 15, 66,

Läs mer

Pressmeddelande 9 april 2014

Pressmeddelande 9 april 2014 Pressmeddelande 9 april 2014 Plus för löntagare men även pensionärer med Alliansregering Vårpropositionen innehöll inte så många oväntade plånboksfrågor den här gången. Men sedan Alliansregeringen tillträdde

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. Aktuell analys 10 oktober 2014 Effekter av skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala

Läs mer

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. Aktuell analys 10 oktober 2014 Skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala mer i skatt

Läs mer

TAXNEWS. Budgetpropositionen för 2015 presenterad

TAXNEWS. Budgetpropositionen för 2015 presenterad Budgetpropositionen för 2015 presenterad Redaktion Utgivare Tina Zetterlund tina.zetterlund@kpmg.se Prenumerera på TaxNews För mer information kontakta Den nya regeringen har idag överlämnat sin budgetproposition

Läs mer

Skattefridagen 2014 16 juli

Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen är den dag på året då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets alla skatter. År

Läs mer

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Pressmeddelande Stockholm den 16 oktober 2006 Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Vid årsskiftet sänks skatten för löntagarna, medan familjepolitiska förslagen

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Sommar- och extrajobb Information till skolungdom och studerande

Sommar- och extrajobb Information till skolungdom och studerande 2006 Sommar- och extrajobb Information till skolungdom och studerande Arbetsgivaren måste enligt lag dra skatt från din lön. Skatteavdraget kan bli för stort för dig som bara jobbar extra. Jämka så blir

Läs mer

FÖRDELNINGSANALYS 2010-2011

FÖRDELNINGSANALYS 2010-2011 UTREDNINGSTJÄNSTEN Tommy Lowén Tfn: 08-786 5661 PM 2010-04-26 Dnr 2010:0752 FÖRDELNINGSANALYS 2010-2011 En analys av fördelningseffekterna av de förslag som enligt Socialdemokraterna kommer att presensteras

Läs mer

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/)

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Lektion 33 SCIC 13/06/2014 TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning A. Olika skatter (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Före: Uttala de markerade

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2009-10-29 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 14056/2009 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för

Läs mer

Rapport Utfallet för statens budget. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten 2014 ESV 2015:24

Rapport Utfallet för statens budget. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten 2014 ESV 2015:24 Rapport et för statens budget del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten ESV 2015:24 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade

Läs mer

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag.

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag. Nyheter 2014 Löntagare Det femte jobbskatteavdraget ger några hundralappar (150-340 kronor, beroende på inkomst) mer i plånboken varje månad. Från årsskiftet höjs även brytpunkten för statlig inkomstskatt,

Läs mer

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt.

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt. Pressmeddelande 20 november 2013 Så här blir din ekonomi 2014 Reallöneökningar, skattesänkningar, låg inflation och låga räntor. Det bäddar för att många svenskar kan se fram emot mer pengar nästa år och

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Budgetpropositionen, KPI-konsekvenser

Budgetpropositionen, KPI-konsekvenser STATSTSKA CENTRALBYRÅN Pm 1(6) Budgetpropositionen, KP-konsekvenser Denna Pm redogör för hur de skatteförslag som presenterades i budgetpropositionen för 2007 (PROP. /07:1) kan komma att påverka KP. Fryst

Läs mer

Privat införsel av alkoholvaror och tobaksvaror

Privat införsel av alkoholvaror och tobaksvaror SKV 0 utgåva Privat införsel av alkoholvaror och tobaksvaror Alkoholskatt Tobaksskatt Den här broschyren riktar sig till dig som ska föra in alkohol- eller tobaksvaror för personligt bruk från ett annat

Läs mer

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015 1/6 Remissvar Datum Ert datum Finansdepartementet 2014-10-13 2014-10-06 ESV Dnr Er beteckning 3.4-969/2014 Fi2014/3347 Handläggare Lalaina Hirvonen 103 33 Stockholm Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2009-05-06 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 14056/2009 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Deklaration och skatter i Sverige

Deklaration och skatter i Sverige Deklaration och skatter i Sverige I den här broschyren får du en översiktlig bild av det svenska skattesystemet och Skatteverket. Du får även kort information om hur du deklarerar dina inkomster och betalar

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2014 ESV 2014:47

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2014 ESV 2014:47 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna September 2014 ESV 2014:47 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55 Statens budget och de offentliga finanserna September 2015 ESV 2015:55 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2015 ESV 2015:51

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2015 ESV 2015:51 Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2015 ESV 2015:51 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser.

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Sommar- och extrajobb

Sommar- och extrajobb 2007 Sommar- och extrajobb Information till skolungdom och studerande Arbetsgivaren måste enligt lag dra skatt från din lön. Du betalar skatt om du tjänar 17 100 kr eller mer. Skatteavdraget kan bli för

Läs mer

Sommar- och extrajobb Information till skolungdom och studerande

Sommar- och extrajobb Information till skolungdom och studerande 2009 Sommar- och extrajobb Information till skolungdom och studerande Arbetsgivaren måste enligt lag dra skatt från din lön. Du betalar skatt om du tjänar 18 200 kr eller mer under år 2009. Skatteavdraget

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

2015-09-10 Dnr 2015:1392

2015-09-10 Dnr 2015:1392 2015-09-10 Dnr 2015:1392 Vad är den offentligfinansiella effekten av att både avskaffa uppskovsräntan på kapitalvinstskatten, samt maxgränsen för uppskov vid försäljning av privatbostäder? Anta att förändringen

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2015 ESV 2015:26

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2015 ESV 2015:26 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 2015 ESV 2015:26 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Makroekonomi Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Ekonomi Ekonomi hur man allokerar knappa resurser Mikroekonomi studerar individer och företag (enskilda individer) Makroekonomi studerar aggregerade variabler

Läs mer

4 Statsbudgeten och de offentliga

4 Statsbudgeten och de offentliga Offentlig ekonomi 2009 Statsbudgeten och de offentliga finanserna 4 Statsbudgeten och de offentliga finanserna I kapitlet ger vi en översiktlig beskrivning av statsbudgeten och de offentliga finanserna.

Läs mer

Skattenyheter från Visma Spcs

Skattenyheter från Visma Spcs Av Jan-Erik W Persson och Anders Andersson Innehåll 2 000 kr i lönehöjning 2009 men ändå ingen statlig skatt 1 Prisbasbeloppet ökar med 1 800 kr 1 Skiktgränserna för statlig skatt år 2009 höjs med ca 6,4

Läs mer

Se till att du får pension. Information till företagare

Se till att du får pension. Information till företagare Se till att du får pension Information till företagare Se till att du får pension Som företagare måste du själv ansvara för att du tjänar in till din pension, till skillnad mot en vanlig löntagare. I den

Läs mer

Parametrar och gränsvärden för att beräkna avgifter och skatt inom kapital. Tabellen uppdateras vid behov och allteftersom skattesystemetet förändras.

Parametrar och gränsvärden för att beräkna avgifter och skatt inom kapital. Tabellen uppdateras vid behov och allteftersom skattesystemetet förändras. Parametrar och gränsvärden för att beräkna avgifter och skatt inom kapital. Tabellen uppdateras vid behov och allteftersom skattesystemetet förändras. Arvs- och gåvoskatt 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Läs mer

Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige

Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige En jämförelse av taxeringsvärden och hur de speglar marknadsvärdet för småhus och bostadsrätter i Sverige 2000-2009. På uppdrag av Villaägarna WSP

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket december 2006 Titel: Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Läs mer

Vårpropositionen 2015 - Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget

Vårpropositionen 2015 - Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget Vårpropositionen 2015 - Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget 15 April, 2015 Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget. Den nu presenterade ekonomiska vårpropositionen är dels

Läs mer

Hantering av ränteavdraget

Hantering av ränteavdraget ES/PR Peter Nilsson PM till Nämnden för KPI 2014-10-16 1(10) Hantering av ränteavdraget För diskussion Syftet med denna PM är att utgöra underlag för en diskussion om, och i så fall hur, avdragsrätten

Läs mer

För dig som är född 1954 eller senare

För dig som är född 1954 eller senare Så funkar det din ålderspension För dig som är född 1954 eller senare + = Din samlade pension + broschyr_janne.indd 1 privat sparande Allmän pension Vi vill ge dig en bild av hur pensionssystemet fungerar.

Läs mer

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter Skattejämförelse småhus och bostadsrätter En jämförelse av skatter och avgifter vid köp, under boendetiden och vid försäljning av småhus/äganderätter och lägenheter/bostadsrätter i Sverige Villaägarnas

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24 Pressmeddelande Stockholm 2009-11-24 Så blir din ekonomi i januari 2010 Har du jobb och dessutom bostadslån med rörlig ränta? Då tillhör du vinnarna. Är du däremot pensionär i hyresrätt går du på minus.

Läs mer

Vänsterpartiets nota. Centerpartiets kostnadsgranskning av Vänsterpartiets valplattform 2006. centerpartiet.se

Vänsterpartiets nota. Centerpartiets kostnadsgranskning av Vänsterpartiets valplattform 2006. centerpartiet.se Vänsterpartiets nota Centerpartiets kostnadsgranskning av Vänsterpartiets valplattform 2006 centerpartiet.se 1 Sammanfattning Vänsterpartiets kongress den 5-8 januari 2006 fastslog bland annat partiets

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Frida Wahlström, Tfn 021-39 13 55 StatistikInfo

Läs mer

Inkomstdeklaration 1 2015 Inkomståret 2014

Inkomstdeklaration 1 2015 Inkomståret 2014 Inkomstdeklaration 1 2015 Inkomståret 2014 Senast den 4 maj 2015 ska deklarationen finnas hos Skatteverket. Namn och adress är keramiker och hälftenägare till en keramisk verkstad som drivs i handelsbolagsform.

Läs mer

Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet. Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi

Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet. Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi Agenda Det ekonomiska läget Rapporten: Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden

Utmaningar på arbetsmarknaden Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Tips inför årsskiftet 2011/2012 och bra att känna till 2012

Tips inför årsskiftet 2011/2012 och bra att känna till 2012 Pressmeddelande Stockholm den 16 november 2011 Tips inför årsskiftet 2011/2012 och bra att känna till 2012 Det sker en hel del ekonomiska regelförändringar till nästa år. De flesta individer påverkas på

Läs mer

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om

Läs mer

Familjens ekonomi. Skatter Det finns många olika slags skatter. Huvudsakligen kan man dela in dem i Varuskatter och Inkomstskatter.

Familjens ekonomi. Skatter Det finns många olika slags skatter. Huvudsakligen kan man dela in dem i Varuskatter och Inkomstskatter. Bilaga 3 1. Ur Samhällskunskap A Familjens ekonomi Olika familjer Det finns många olika sorters familjer. Man kan leva i en s k kärnfamilj, med mamma, pappa och barn. Man kan leva som ensamstående. Det

Läs mer

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning?

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning? IEI NEK1 Ekonomisk Politik Grupparbete VT12 Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning? Bernt Eklund, Mårten Ambjönsson, William Nilsonne, Fredrik Hellner, Anton Eriksson, Max

Läs mer

Den offentliga sektorns utgifter efter ändamål

Den offentliga sektorns utgifter efter ändamål Offentlig ekonomi 2013 Den offentliga sektorns utgifter efter ändamål De offentliga utgifternas förhållande till bruttonationalprodukten sjönk år (översikten har lagts till 20.3.2013) År var den offentliga

Läs mer

Preliminär självdeklaration 1 Enskild näringsidkare och delägare i handelsbolag m.fl. Inkomstår

Preliminär självdeklaration 1 Enskild näringsidkare och delägare i handelsbolag m.fl. Inkomstår Preliminär självdeklaration Enskild näringsidkare och delägare i handelsbolag m.fl. Inkomstår Denna blankett används för ändrad beräkning av debiterad preliminär skatt, dvs. F-skatt och särskild A-skatt.

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard Hushållens ekonomiska standard Sta Hushållens ekonomiska standard Innehåll Innehåll Hushållens ekonomiska standard... 5 De totala beloppen för olika inkomstslag... 6 Inkomstspridning... 7 Ekonomisk standard

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard 2013

Hushållens ekonomiska standard 2013 Hushållens ekonomiska standard 2013 SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(16) Hushållens ekonomiska standard 2013 Uppgifterna i denna sammanställning

Läs mer

Sannolikt kommer antalet sjukskrivna att öka i kommuner med sämre möjligheter på arbetsmarknaden.

Sannolikt kommer antalet sjukskrivna att öka i kommuner med sämre möjligheter på arbetsmarknaden. AB Skatter och socialförsäkringsersättningar 2016 Decemberöverenskommelsen (DÖ) mellan Allianspartierna och SMP-regeringen innebär att det budgetalternativ som har störst majoritet i riksdagens ska gå

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Ansökan Ändrad beräkning skatteavdrag År (inkomstår)

Ansökan Ändrad beräkning skatteavdrag År (inkomstår) Ansökan Ändrad beräkning skatteavdrag År (inkomstår) Person-/Organisationsnummer Namn och adress Civilstånd 66 Ensamstående (ogift **) Gift * Ogift ** sammanboende som har eller har haft gemensamt barn

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Fakta för skattebetalare 2014

Fakta för skattebetalare 2014 Fakta för skattebetalare Skattebetalarnas översikt om skatter och offentliga utgifter. En liten uppslagsbok med 37 intressanta tabeller. Vi arbetar för lägre skatter och bättre användning av dina skattepengar.

Läs mer

PM Dok.bet. PID124950 2015-01-19

PM Dok.bet. PID124950 2015-01-19 1 (13) PM Pensionsutvecklingsavdelningen Stefan Granbom Gunilla Larsson Skatt före och från och med 66-årsåret Kunskaperna om de ekonomiska konsekvenserna i valet mellan att fortsätta att arbeta eller

Läs mer

Statens finanser 2009 Med jobbskatteavdraget som fördjupning ESV 2010:21

Statens finanser 2009 Med jobbskatteavdraget som fördjupning ESV 2010:21 Statens finanser 2009 Med jobbskatteavdraget som fördjupning ESV 2010:21 Innehåll Den offentliga sektorns finansiella sparande 3 2009 Vad hände då? 4 Statens finansiella sparande 5 Statens inkomster 6

Läs mer

PM Dok.bet. PID124950 2013-11-19

PM Dok.bet. PID124950 2013-11-19 1 (12) PM Pensionsutvecklingsavdelningen Stefan Granbom Gunilla Larsson Skatt före och från och med 66-årsåret Kunskaperna om de ekonomiska konsekvenserna i valet mellan att fortsätta att arbeta eller

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Sara, 32 år informatör. Adam, 41 år undersköterska. Louise, 52 år avdelningschef

Sara, 32 år informatör. Adam, 41 år undersköterska. Louise, 52 år avdelningschef Sara, 32 år informatör Adam, 41 år undersköterska Louise, 52 år avdelningschef Fotograf: Mehrdad Modiri. Vi tackar Thomas och Annika (Adam, Louise) för medverkan på bild i arbetet med broschyren Om du

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

Deklaration inkomst av tjänst med royaltyersättning

Deklaration inkomst av tjänst med royaltyersättning Deklaration inkomst av tjänst med royaltyersättning Lisa Bergström är författare och har inkomst av tjänst som författare, dramaturg, regissör, översättare och lärare. Utöver dessa inkomster har hon royaltyersättningar

Läs mer

2013-09-02. 2,5 miljarder till pensionärerna

2013-09-02. 2,5 miljarder till pensionärerna 2 2013-09-02 2,5 miljarder till pensionärerna 3 2,5 miljarder till pensionärerna Regeringen kan i dag presentera att vi avser att genomföra en skattelättnad för landets pensionärer på 2,5 miljarder kronor.

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Budgetpropositionen för 2016 Privatekonomi

Budgetpropositionen för 2016 Privatekonomi Budgetpropositionen för 2016 Privatekonomi September 2015 Så påverkas hushållens plånböcker av regeringens höstbudget Regeringen presenterade idag höstens budgetproposition. Det är först nu som regeringen

Läs mer

Bästa företagsformen. nya skatteregler 2016? Ulf Bokelund Svensson

Bästa företagsformen. nya skatteregler 2016? Ulf Bokelund Svensson Bästa företagsformen nya skatteregler 2016? Ulf Bokelund Svensson Vanligaste företagsformerna Enskild näringsverksamhet Aktiebolag Handelsbolag Kommanditbolag Ekonomisk förening Bostadsrättsförening Samarbetsform

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

1979-01- 01 1979-01- 1979-01- 01

1979-01- 01 1979-01- 1979-01- 01 25-07-27 Parametrar och gränsvärden för att beräkna avgifter och skatt inom tjänst. Tabellen uppdateras vid behov och allteftersom kollektivavtals-, socialförsäkrings- och skattesystemetet förändras. ITP1

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Statssekreterare Hans Lindblad Det ekonomiska läget Fortsatt bekymmersamt läge i Europa ECB tillför likviditet Frånvaro av tydliga långsiktiga lösningar

Läs mer

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år): Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande

Läs mer

Preliminär inkomstdeklaration och debiterad preliminärskatt. Preliminär inkomstdeklaration 1 Enskild näringsidkare och delägare i handelsbolag m.fl.

Preliminär inkomstdeklaration och debiterad preliminärskatt. Preliminär inkomstdeklaration 1 Enskild näringsidkare och delägare i handelsbolag m.fl. SKV 0 utgåva F- och SA-skatt Preliminär inkomstdeklaration och debiterad preliminärskatt Preliminär inkomstdeklaration Enskild näringsidkare och delägare i handelsbolag m.fl. Beskattningsår Person-/Organisationsnummer

Läs mer

Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46

Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46 Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig

Läs mer

Fakta för skattebetalare 2015

Fakta för skattebetalare 2015 Vi arbetar för lägre skatter och bättre användning av dina skattepengar. Fakta för skattebetalare 2015 Statistik om skatter och offentliga utgifter med internationella jämförelser Skattebetalarnas Förening

Läs mer

VART TAR VÅRA SKATTEPENGAR VÄGEN? II

VART TAR VÅRA SKATTEPENGAR VÄGEN? II VART TAR VÅRA SKATTEPENGAR VÄGEN? II Rapport Vart tar våra skattepengar vägen? II Institutet för Privatekonomi Erika Pahne December 2003 Institutet för Privatekonomi, FöreningsSparbanken 2 (26) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

Pensionärernas köpkraft halkar efter

Pensionärernas köpkraft halkar efter Pensionärernas köpkraft halkar efter Innehåll Sammanfattning......................................................... 3 Pensionärerna har tappat en femtedel i köpkraft gentemot löntagarna... 5 Utveckling

Läs mer

Bostadsbidrag. information om bostadskostnad och inkomst. Bostadskostnad och bostadsyta. Den bidragsgrundade bostadskostnaden kan minskas

Bostadsbidrag. information om bostadskostnad och inkomst. Bostadskostnad och bostadsyta. Den bidragsgrundade bostadskostnaden kan minskas Bostadsbidrag information om bostadskostnad och inkomst Bostadskostnad och bostadsyta Bidragsgrundande bostadskostnad Du söker bostadsbidrag utifrån din bidragsgrundande Den bidragsgrundande bostadskostnaden

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Dir. 2015:63. Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015

Kommittédirektiv. Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Dir. 2015:63. Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015 Kommittédirektiv Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande Dir. 2015:63 Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt kommitté ges

Läs mer

SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN. Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna.

SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN. Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna. SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna. SAMMANFATTNING Särskilt Socialdemokraterna har sedan hösten 29 drivit kampanj

Läs mer

Utgifter inom socialförsäkringen m.m. 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Utgifter inom socialförsäkringen m.m. 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Antagandebild Lönesummeökning (inkl. reformer) 3,0 5,5 4,7 4,5 4,8 4,4 Timlöneökning 0,3 3,7 4,0 3,3 3,5 3,6 Sysselsatta, timmar 1) (procentuell förändring) 2,7 1,7 0,6 1,2 1,3 0,7 Sysselsatta, personer

Läs mer

Större köpkraft för de Förenklat kan vi säga att 2008 blir ett bra år för din plånbok. Inte så bra som 2007 men troligen bättre än 2009.

Större köpkraft för de Förenklat kan vi säga att 2008 blir ett bra år för din plånbok. Inte så bra som 2007 men troligen bättre än 2009. DIN EKONOMI 2008 Större köpkraft för de Förenklat kan vi säga att 2008 blir ett bra år för din plånbok. Inte så bra som 2007 men troligen bättre än 2009. AV ANNIKA CREUTZER På plussidan hittar Privata

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer