Innehåll. Nyckeltal 5

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. Nyckeltal 5"

Transkript

1 Våra pengar

2 Innehåll Nyckeltal 5 Bruttonationalprodukt och försörjningsbalans 5 Inflation 8 Basbelopp 9 Sysselsättning och arbetslöshet 10 Övriga nyckeltal 12 Ränte- och valutakursantaganden 13 Statsbudgeten 15 Statsbudgetens utgifter 15 Utgiftstak för staten 18 Statsbudgetens inkomster 19 Statsbudgetens saldo 20 Statsskulden 22 Skatter 25 Olika typer av skatter 25 Skatt på arbete 26 Så räknar du ut din skatt 27 Skatt på kapital och företag 28 Skatt på varor och tjänster 31 Tobaksskatt 32 Alkoholskatt 33 Våra pengar är en sammanställning över några av nyckeltal en för den svenska ekonomin. Här hittar du siffror över Sveriges BNP, statsskulden, statsbudgeten, utgiftstaket, skatterna och mycket mer. Sammanställningen är gjord av Finansdepartementet. Siffrorna är både gällande siffror och prognoser utifrån Finansdepartementets bedömning av den svenska ekonomins utveckling. Beräkningarna är gjorda i september 2006, i samband med budgetpropositionen för Ytterligare information finns på Finansdepartementets webbplats: Du kan beställa fler exemplar av broschyren från Finansdepartementets informationsavdelning, telefon: eller e-post: info@finance.ministry.se Offentliga finanser 35 Offentliga sektorns skatteintäkter 36 Skattekvot 39 Det här går skatterna till 40 Offentliga utgifter 41 Offentliga sektorns saldo och skuld 42

3 Nyckeltal Bruttonationalprodukt och försörjningsbalans Bruttonationalprodukten (BNP) är värdet av de varor och tjänster som produceras i ett land (både inom privat och offentlig verksamhet) under en viss period, oftast ett år. BNP kan också beräknas genom att addera hushållens konsumtion, offentlig konsumtion, investeringar, lager och export, och sedan dra ifrån import. BNP uppgick till miljarder kronor För 2006 och 2007 beräknas BNP uppgå till respektive miljarder kronor. BNP (miljarder kronor, löpande priser) Utfall Prognos BNP Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. 5

4 Förändringen av BNP, exklusive inflation (allmän prisförändring), används som ett mått på ekonomisk tillväxt. Diagrammet nedan visar hur mycket BNP har ökat under perioden År 2005 ökade BNP med 2,7 procent. För 2006 och 2007 beräknas BNP-ökningen bli 4,0 respektive 3,3 procent. BNP-tillväxt i procent Prognoser Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Försörjningsbalansen visar den totala produktionen av varor och tjänster (BNP) och de olika sätt den används på. Eller enkelt uttryckt, den visar hur ett land kan använda de varor och tjänster det producerar. Enligt försörjningsbalansen är summan av BNP och import lika stor som summan av konsumtion, investeringar och export. Försörjningsbalans Utfall Prognos Miljarder kronor 1 Procentuell volymförändring Hushållens konsumtionsutgifter ,6 4,2 Offentliga konsumtionsutgifter 728 1,4 1,5 Statliga 201 0,5 0,0 Kommunala 527 1,7 2,0 Fasta bruttoinvesteringar 455 7,2 3,3 Näringsliv exkl. bostäder 307 7,4 3,0 Bostäder 75 8,7 2,9 Myndigheter 73 5,0 5,0 Lagerinvesteringar 2 2-0,2 0,1 Export ,3 6,4 Import ,6 7,1 BNP ,0 3,3 1 Löpande priser. 2 Förändring uttryckt i procent av BNP föregående år. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. 6 7

5 Inflation Inflation är en successiv ökning av den allmänna prisnivån. När priserna ökar får man mindre varor för en viss mängd pengar, vilket innebär att pengarna minskar i värde. Konsumentprisindex (KPI) mäter hur priserna utvecklas i genomsnitt av alla de varor och tjänster som konsumenterna köper. Den procentuella förändringen av KPI från ett år till ett annat används som ett mått på inflation. Riksbankens mål är att hålla inflationen på omkring två procent. Inflation (årlig procentuell förändring) Utfall Prognos Inflation (årsgenomsnitt) % 3,0 2,5 2,0 1,5 KPI, årsgenomsnitt 0,5 1,6 2,5 Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. KPI beräknas av Statistiska centralbyrån (SCB). SCB samlar varje månad in priser på ett stort antal representativa varor och tjänster. Vid beräkningen tar man hänsyn till hur stor andel av hushållens totala konsumtion i Sverige som de olika varorna står för. Mer information hittar du på Basbelopp Prisbasbeloppet används bland annat för att se till att t.ex. sjukpenning och studiemedel inte förlorar i värde på grund av att den allmänna prisnivån ökar (inflation). Prisbasbeloppet fastställs av regeringen för ett år i taget. Till exempel uppgår det så kallade taket i sjukförsäkringen (dvs. den maximala lön för vilken sjukpenning utbetalas) till 7,5 prisbasbelopp. Detta motsvarar kronor för Prisbasbelopp (kronor) Prisbasbelopp Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. En del av de funktioner som prisbasbeloppet tidigare hade har ersatts av inkomstindex och inkomstbasbeloppet. För att intjänad pensionsbehållning och pensionsrätt ska följa den allmänna inkomstutvecklingen räknas pensionen upp med den årliga förändringen av inkomstindex. Inkomstindex styr även inkomstbasbeloppet som används för att räkna ut den högsta inkomsten som är pensionsgrundande. För närvarande är taket 7,5 inkomstbasbelopp. Inkomståret 2006 uppgick inkomstbasbeloppet till kronor. 1,0 0,5 0,0-0,5 97 Prognoser Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. 8 9

6 Sysselsättning och arbetslöshet Den öppna arbetslösheten uppgick till 6,0 procent Den reguljära sysselsättningsgraden i åldrarna år uppgick till 77,4 procent. Sysselsättning och arbetslöshet Utfall Prognos Antal sysselsatta Reguljär sysselsättningsgrad 2 77,4 77,7 79,0 Öppen arbetslöshet 3 6,0 5,6 5,8 Arbetsmarknadspolitiska program* 2,7 3,1 1,9 1 Tusental personer. 2 Procent av befolkningen mellan år. 3 Procent av arbetskraften. * De program som inkluderas i denna beteckning är de som Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) redovisar som konjunkturberoende samt deltagare i friåret. Arbetskraft: Summan av antalet sysselsatta och öppet arbetslösa. Antal sysselsatta: Antalet personer i åldern år som har ett arbete. Reguljär sysselsättningsgrad i åldern år: Antalet personer i åldern år som är sysselsatta på den reguljära arbetsmarknaden. Personer som är sysselsatta i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program räknas inte. Anges i procent av befolkningen i den åldersgruppen. Öppet arbetslösa: Personer som inte har ett arbete men som kan arbeta och aktivt söker arbete. Anges i procent av arbetskraften. Arbetsmarknadspolitiska program: Personer i olika typer av insatser för att underlätta matchningen mellan arbetssökande och lediga arbeten. Anges i procent av arbetskraften. Sysselsättning och arbetslöshet Tusental personer % Anm.: Siffror enligt AKU efter statistikomläggningen Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet Sysselsatta, vänster axel Prognoser Öppen arbetslöshet, höger axel Anm.: Öppen arbetslöshet enligt AKU efter statistikomläggningen Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

7 Övriga nyckeltal Utfall Prognos Hushållens disponibla inkomst 1 1,8 3,0 4,2 Hushållens sparkvot 2 4,1 3,6 3,7 Industriproduktion 3 2,6 5,3 4,6 Handelsbalans (miljarder kronor) Bytesbalans (procent av BNP) 6,4 6,8 7,7 1 Årlig procentuell real utveckling. 2 I procent av disponibel inkomst. Sparkvot exklusive sparande i avtalspension. 3 Årlig procentuell volymförändring. 4 Löpande priser. Disponibel inkomst är den inkomst en person eller ett hushåll förfogar över inklusive transfereringar (t.ex. barnbidrag, bostadsbidrag m.m.) och exklusive skatter. Sparkvot är den andel av inkomsten som hushållen väljer att spara istället för att konsumera. Handelsbalans är skillnaden mellan exportinkomster och importutgifter för varor. Ett plussaldo betyder att exporten är större än importen. Bytesbalans visar skillnaden mellan vad vi producerar inom landet och vad vi själva använder. Bytesbalansen är summan av handels- och tjänstebalans, löpande transfereringar till och från utlandet (t.ex. bistånd) samt avkastning på kapital (t.ex. aktieutdelningar). Ränte- och valutakursantaganden Finansdepartementet uppskattar att räntor och valutakurser kommer att utvecklas enligt följande fram till år Ränte- och valutakursantaganden Värde vid respektive års slut Utfall Prognos Reporänta 1,50 3,00 3,75 6-månadersränta 1 1,93 3,20 3,80 5-årsränta 1 3,16 3,70 4,10 10-årsränta 1 3,38 3,80 4,20 10-årsdiff. SEK-DEM 2 0,02 0,05 0,05 EUR refiränta 2,25 3,50 3,50 TCW-index Avser räntan på respektive räntepapper (obligationer, statsskuldsväxlar) med ovan angiven löptid. 2 Skillnaden mellan räntan på en svensk tioårig statsobligation och en tysk tioårig statsobligation. Källor: Sveriges riksbank och FInansdepartementet. Reporäntan är Riksbankens så kallade styrränta och används för att bedriva penningpolitik. Riksbanken har ett inflationsmål som innebär att inflationen ska vara omkring 2 procent på ett till två års sikt. Om inflationen till exempel riskerar att överstiga inflationsmålet kan Riksbanken höja reporäntan och på så sätt kyla av ekonomin för att motverka inflationsökningen. Refiräntan är den Europeiska Centralbankens styrränta (motsvarar reporäntan i Sverige). TCW-index är ett valutaindex som är sammansatt av flera växelkurser mellan kronan och andra valutor. TCW-index är ett handelsviktat index där en valutas vikt i index avgörs av hur omfattande Sveriges handel är med det enskilda landet i förhållande till andra länder. Ett högre värde på TCW-index innebär att kronan blivit svagare

8 Statsbudgeten Regeringen lägger varje år fram ett förslag till statsbudget till riksdagen. Förslaget läggs fram i två steg. Det första steget är den ekonomiska vårpropositionen i april, som innehåller riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Det andra steget är budgetpropositionen, som lämnas till riksdagen i september (något senare när det är valår) och innehåller förslag om hur statens medel ska fördelas till olika ändamål och beräkningar av statsinkomsterna för nästa år. Statsbudgetens utgifter Statsbudgetens utgiftssida är indelad i 27 utgiftsområden. Ett utgiftsområde motsvarar ofta ett specifikt område inom politiken, t.ex. näringsliv. I varje budget beräknas hur mycket pengar varje utgiftsområde ska få. Det är värt att tänka på att till exempel skolan, vården och omsorgen inte bara får pengar från staten utan också en betydande del från kommuner och landsting. Kommunerna och landstingen beslutar om sina egna utgifter. För budgetåret 2006 beräknas statsbudgetens takbegränsade utgifter uppgå till drygt 899 miljarder kronor

9 Statsbudgetens utgifter (miljarder kronor) Fördelning av statsbudgetens utgifter 2005 Utfall Prognos Hälso- och sjukvård 5% Utgiftsområde Försvar 6% 1 Rikets styrelse 7,7 8,2 10,9 Rättsväsende 4% 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 11,0 12,1 11,9 Övrigt 21% 3 Skatt, tull och exekution 8,6 9,0 9,5 Statsskuldsräntor 5% 4 Rättsväsendet 27,0 28,8 30,6 Allmänna bidrag till kommuner 8% 5 Internationell samverkan 1,4 1,5 1,5 Kommunikationer 4% 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 43,6 42,6 46,9 7 Internationellt bistånd 22,3 26,2 26,7 Utbildning och universitetsforskning 6% 8 Migration 6,9 8,9 5,2 Arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd m.m. 10% 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 38,5 42,4 47,0 Barnbidrag, föräldraförsäkring m.m. 8% 10 Ek. trygghet vid sjukdom och handikapp 127,0 126,4 122,4 Garantipension, efterlevandepension m.m. 6% 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 46,1 45,0 44,2 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 55,5 60,6 62,6 Sjukpenning 18% 13 Arbetsmarknad 69,6 70,9 66,8 14 Arbetsliv 1,2 1,2 1,5 15 Studiestöd 19,8 20,6 19,5 16 Utbildning och universitetsforskning 43,7 46,6 44,2 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 9,0 9,5 10,2 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik 8,7 9,0 6,3 19 Regional utveckling 3,3 3,4 3,4 20 Allmän miljö- och naturvård 4,3 4,9 4,4 21 Energi 1,4 1,7 2,8 22 Kommunikationer 31,8 32,1 33,2 23 Jord- och skogsbruk, fiske m.m. 17,4 16,0 17,1 24 Näringsliv 3,8 4,2 4,2 25 Allmänna bidrag till kommuner 57,3 60,3 72,9 26 Statsskuldsräntor m.m. 32,7 51,1 43,2 27 Avgiften till EG-budgeten 25,6 27,6 28,9 Minskning av anslagsbehållningar 0,0 0,0-2,0 Summa utgiftsområden 725,0 770,8 776,0 Summa exklusive statsskuldsräntor 692,3 719,7 732,8 Ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten 172,0 179,5 189,4 Takbegränsade utgifter 864,3 899,2 922,2 Budgeteringsmarginal 5,7 7,8 15,8 Utgiftstak för staten 870,0 907,0 938,

10 Utgiftstak för staten Utgiftstaket är en av riksdagen beslutad maximal nivå för de statliga utgifterna, dvs. en gräns för hur stora utgifter staten får ha under ett år. Utgiftstaket för 2006 är 907 miljarder kronor. Utgiftstaken beslutas normalt tre år i förväg, vilket är ett sätt att få bättre kontroll över budgetprocessen och öka långsiktigheten i den ekonomiska politiken. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2007 att utgiftstaket 2008 ska vara 971 miljarder kronor. Utgiftstak för staten (miljarder kronor) Utfall Prognos Takbegränsade utgifter 864,3 899,2 922,2 Budgeteringsmarginal 5,7 7,8 15,8 Statens utgiftstak ,0 Utgiftstaket i procent av BNP 32,5 32,1 31,2 Statsbudgetens inkomster Statens inkomster består huvudsakligen av statliga skatter och avgifter. Skatterna utgör ca 90 procent av inkomsterna och består till exempel av inkomstskatter, moms och kapitalskatter. Statens inkomster kommer också från utdelningar och försäljning av aktier, bidrag från EU och återbetalningar på lån. Statsbudgetens inkomster (miljarder kronor) Utfall Prognos Skatter m.m. 682,3 731,3 726,3 Inkomster av statens verksamhet 33,2 41,4 53,2 Inkomster av försåld egendom 6,7 0,1 50,0 Återbetalning av lån 2,3 2,2 2,0 Kalkylmässiga inkomster * 8,8 7,6 8,6 Bidrag m.m. från EU 12,6 13,4 13,7 Summa inkomster 745,8 796,0 853,8 * Kalkylmässiga inkomster är avskrivningar (t.ex. på fastigheter), amorteringar och statliga pensionsavgifter. Takbegränsade utgifter: De pengar som faktiskt förbrukas under budgetåret. Utgifterna under taket omfattar statsbudgetens och ålderspensionssystemets utgifter. I utgifterna ingår anslagna medel men också utnyttjande av sparade medel från föregående år. Till exempel kan en myndighet under ett budgetår utnyttja mindre pengar än man fått sig tilldelat, vilket gör att ett sparande uppstår. Utgiftsområde 26 (statsskuldsräntor m.m.) ingår inte i de takbegränsade utgifterna. Budgeteringsmarginal: Marginal för oförutsedda utgifter, dvs. skillnaden mellan det fastställda utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna

11 Statsbudgetens saldo Diagrammet nedan visar statsbudgetens saldo, det vill säga statens inkomster minus utgifter. Statsbudgetens saldo speglar statens lånebehov. Ett budgetöverskott innebär att staten har möjlighet att betala av på statsskulden medan ett underskott innebär att staten måste låna pengar. År 2005 hade staten ett överskott på 14 miljarder kronor. För 2006 beräknas ett underskott på 8 miljarder kronor. För 2007 beräknas ett överskott på 63 miljarder kronor. Statsbudgetens saldo* , miljarder kronor Prognoser *Justerat för Riksgäldskontorets transaktioner

12 Statsskulden Statsskulden är den skuld som uppkommer när staten lånar för att täcka underskott, det vill säga när statens utgifter överstiger inkomsterna. Statsskulden påverkas av valutaförändringar eftersom nästan en tredjedel av skulden är upplånad i utländsk valuta. Statsskulden var miljarder kronor 2005 och förväntas uppgå till miljarder kronor vid 2006 års utgång. Det motsvarar ungefär kronor per invånare. Under år 2006 förväntas statsskulden minska med 26 miljarder kronor. Riksgäldskontoret är den myndighet som sköter statens upplåning och förvaltar statsskulden. Mer information om statsskulden kan du få på Riksgäldskontorets webbplats www. rgk.se. Stapeldiagrammet nedan visar statsskulden i miljarder kronor och linjediagrammet visar statsskuldens andel av BNP åren Statsskulden ökade åren , men den förväntas minska från och med Som andel av BNP minskar statsskulden under hela perioden Statsskulden Miljarder kronor % Statsskulden (miljarder kronor) Utfall Prognos Sveriges statsskuld varav i utländsk valuta Statsskuld i procent av BNP Förändring av statsskulden Ränta på skulden Ränta på skulden i procent av BNP 1,2 1,8 1, Statsskuld miljarder kr, vänster axel Andel av BNP, höger axel Prognoser

13 Skatter Olika typer av skatter Skatteinkomsterna används i huvudsak till att finansiera välfärden, dvs. betala den offentliga sektorns utgifter. Det finns olika typer av skatter. Vanligtvis delas skatterna in på följande sätt: Direkt skatt på arbetsinkomster: skatt som betalas på arbetsinkomster, skatt på inkomster relaterade till arbete såsom sjukersättningar, pensioner och föräldrapenning samt allmän pensionsavgift. Indirekta skatter på arbetsinkomster: sociala avgifter (arbetsgivaravgifter och egenavgifter för enskilda näringsidkare), allmän löneavgift och särskild löneskatt som betalas på vissa typer av ersättningar och förmåner. Skatt på kapitalinkomster: Skatt som betalas på inkomster från kapitaltillgångar såsom ränteinkomster, aktieutdelningar och hyresintäkter, samt skatt på kapitalvinster. Skatt på egendom: Fastighetsskatt och förmögenhetsskatt. Företagsbeskattning: bolagsskatt, dvs. skatt på inkomst av näringsverksamhet. Skatt på varor och tjänster: mervärdesskatt (moms), punktskatt på alkohol och tobak, olja, bensin m.m. På följande sidor hittar du mer detaljerade beskrivningar av de skatter vi betalar på inkomster av arbete, kapital, företag samt varor och tjänster. Reglerna gäller för

14 Skatt på arbete Så här räknar du ut din skatt Skatt på arbete betalas både direkt av inkomsttagaren och indirekt av arbetsgivaren. Det inkomsttagaren betalar direkt är dels kommunal och statlig skatt, dels allmän pensionsavgift. Den kommunala skattesatsen varierar mellan 29 och 34 kronor av varje intjänad hundralapp. Statlig inkomstskatt (20%) får den betala som har en månadslön över kronor. Den som har en månadslön över kronor betalar ytterligare fem procent i statlig inkomstskatt. Den allmänna pensionsavgiftssatsen är sju procent och avgiften tas ut på inkomster upp till en månadslön motsvarande kronor. De indirekta skatter som betalas av arbetsgivaren är arbetsgivaravgifter som tas ut på lön och andra arbetsersättningar som bilförmån, sjuklön m.m. Egenavgifter, som är egenföretagarnas motsvarighet till arbetsgivaravgifter, betalas av egenföretagaren. Nedre gräns motsvarar Direkt skatt - betalas av inkomsttagaren Skattesats Kommunal inkomstskatt 28,89-34,24% månadslön Statlig inkomstskatt brytpunkt 1 20% kr brytpunkt 2 25% kr Allmän pensionsavgift* 7% Indirekt skatt - betalas av arbetsgivaren** Arbetsgivaravgifter 32,42% Egenavgifter 30,71% *Allmän pensionsavgift tas ut på inkomster upp till kr. **Fr.o.m. den 1 juli 2007 betalas lägre arbetsgivar- och egenavgifter på ersättningar till ungdomar mellan 19 och 24 år. Fr.o.m. den 1 januari 2007 slopas den särskilda löneskatten på inkomster för personer över 65 år. Från och med den 1 januari 2007 skiljer sig beskattningen åt för olika typer av inkomster. Arbetsinkomster beskattas lägre än övriga inkomster som tex. sjukpenning och arbetslöshetsersättning. För båda inkomsttyperna gäller att en inkomst som ligger i ett av nedanstående intervall utgår skatter för det lägre beloppet i intervallet med det belopp som finns angivet i kolumn A. För den del av inkomsten som överstiger det lägre beloppet i intervallet utgår skatten med den procentsats som finns angivet i kolumn B. Om du har inkomster från både arbete och t.ex. sjukpenning kan du inte använda tabellerna nedan. Vid den nedre brytpunkten som motsvarar en årsinkomst på kronor börjar man betala statlig inkomstskatt motsvarande 20 procent. Vid den övre brytpunkten som motsvarar en inkomst på kronor betalar man ytterligare fem procent i statlig inkomstskatt. Eftersom den statliga skatten inte skiljer sig åt för de olika inkomsttyperna är brytpunkterna de samma för båda inkomsterna. Den skatt som beräknas för en inkomst i ett intervall kommer endast att vara ungefärlig, eftersom hänsyn inte kan tas till avrundningsregler. Tabell 1 Skatt på arbetsinkomster Inkomstintervall (kronor) A B % % % % 26 27

15 Tabell 2 Skatt på övriga inkomster Inkomstintervall (kronor) A B % % % % % % % Anm.: Tabellen utgår från 30% kommunalskatt. Arbetsinkomster beskattas olika för personer som är under respektive över 65 år. Personer över 65 år har en lägre beskattning av arbetsinkomster än yngre personer. I tabellen redovisas skatten för personer som är 65 år eller yngre. Ex 1. Lön : Skatt = ( ) x 30% = kronor. Övr. ink.: : Skatt = ( ) x 30% = kronor. Ex 2. Lön : Skatt = ( ) x 50% = kronor. Övr. ink.: : Skatt = ( ) x 50% = kronor. Ex 3. Lön : Skatt = ( ) x 55% = kronor. Övr. ink.: : Skatt = ( ) x 55% = kronor. Skatt på kapital och företag Kapitalinkomstskatt tas ut med en proportionell skattesats om 30 procent. Kapitalinkomstbeskattningen kan delas in dels i beskattning av löpande avkastning såsom ränteinkomster, aktieutdelningar och hyresintäkter och dels i beskattning av kapitalvinster. Fastighetsskatt beräknas på en fastighets taxeringsvärde. Taxeringsvärdet ska i princip motsvara 75 procent av marknadsvärdet. Nybyggda bostadshus har skattefrihet de första fem åren och halv skatt de följande fem åren. En begränsningsregel för fastighetsskatten på småhus som används som permanentbostad tillämpas sedan Enligt den begränsas fastighetsskatten till en fastställd procentsats av hushållens inkomster. Från och med den 1 januari 2006 ändrades denna procentsats från 5 till 4 procent. Den reducerade skatten får dock inte bli lägre än kronor per år. Fastigheter som har ett taxeringsvärde över 3 miljoner kronor får inte någon skattereduktion på den del av taxeringsvärdet som överstiger 3 miljoner kronor. En dämpningsregel för fastighetsskatten infördes Den innebär att höjningar av taxeringsvärdet slår igenom successivt på skatteuttaget med en tredjedel per år från det år då taxeringsvärdet fastställs. För åren ska underlaget för fastighetsskatt för småhus och hyreshus (bostadsdelen) som högst vara detsamma som för Frysningen av underlaget för fastighetsskatt träder i kraft den 1 januari För småhus ska fastighetsskatten på markvärdets del av taxeringsvärdet från och med år 2006 begränsas till högst två kronor per kvadratmeter eller maximalt kronor, om det är lägre. Reglerna träder i kraft den 1 januari Från och med år 2007 sänks fastighetsskattesatsen för hyreshus (bostadsdelen) från 0,5 till 0,4 procent. Regeringens avsikt är att därefter avskaffa den statliga fastighetsskatten på småhus och hyreshus (bostadsdelen) och ersätta den med en låg kommunal avgift. Förmögenhetsskatt betalar den som har en förmögenhet över 1,5 miljoner kronor och är ensamstående och de som har en förmögenhet över 3 miljoner kronor och är gifta eller samboende

16 En ny regel för begränsning av förmögenhetsskatten infördes under 2004 och tillämpas från och med inkomståret Företagsskatt, uppgår till 28 procent av ett aktiebolags vinst. Enskild näringsverksamhet och handelsbolag beskattas hos ägaren som inkomst av tjänst. Skattesats Skatt på kapitalinkomster 30% Skattelättnader för ränteavdrag* 30% Förmögenhetsskatt** Fastigheter och bostadsrätter 1,5% Övriga tillgångar 0,75% Fastighetsskatt Småhus 1,0% Hyreshus 0,5% Lokaler 1,0% Industrienheter 0,5% Vattenkraftverk*** 1,7% Bolagsskatt 28% *För ränteutgifter över kronor per år är skattelättnaden endast 21 procent. **Från och med år 2007 sänks förmögenhetsskattesatsen från 1,5 till 0,75 procent för tillgångar exklusive fastigheter och bostadsrätter. Regeringen avser att avveckla förmögenhetsskatten helt under mandatperioden. ***Permanent höjning till 1,2 procent samt temporär höjning med ytterligare 0,5 procent till 1,7 procent för åren Skatt på varor och tjänster Mervärdesskatt (moms) tas ut med en viss procent av en varas pris. Om priset före moms är 100 kronor blir momsen 25 kronor på en vara med normal moms. Priset inklusive moms (butikspriset) blir då 100*1,25=125 kronor. Om du istället utgår från butikspriset, där momsen ingår, utgör momsen 20 procent av priset (vid normal moms). Momsens del av butikspriset beräknas 125*0,20=25 kronor. Mervärdesskatt (moms) Exempel Normal moms 25% Alla varor och tjänster som inte har reducerad skatt eller är undantagna från skatt. Reducerad moms för vissa varugrupper 12% Livsmedel 6% Böcker, tidningar, kollektivtrafik m.m. 0% Receptbelagda läkemedel m.m. Undantag från moms * Sjuk- och hälsovård, bostadshyror m.m. *Skillnaden mellan 0 procent och undantag från mervärdesskatteplikt är att producenter av undantagna varor och tjänster inte har rätt att dra av den moms de betalar då de köper en vara eller tjänst som används i produktionen. De producenter som betalar 0 procent i moms får även tillbaka den moms de betalt på insatsvaror. Inom energibeskattningens område ryms flera olika skatter. Grovt förenklat kan man säga att energiskatt betalas på elektrisk kraft. Energi- och koldioxidskatt tas ut på i princip alla slags fossila bränslen och svavelskatt tas ut på alla fossila bränslen och på torvbränsle

17 Energiskatter Bensin, miljöklass 1 5,06 kr/liter Dieselolja, miljöklass 1 3,721 kr/liter Villaolja 3413 kr/m 3 Elektrisk kraft hushåll och service i norra Sverige 0,204 kr/kwh hushåll och service i övriga landet 0,265 kr/kwh industri, växthusnäring och lantbruk 0,005 kr/kwh Tobaksskatt Cigaretter beskattas med en styckskatt på 27,7 öre per cigarett samt med en värderelaterad skatt motsvarande 39,2 procent av detaljhandelspriset. Den totala punktskatten uppgår därmed till 22,30 kronor per paket. I detaljhandelspriset ingår även moms motsvarande 8,55 kronor per paket. Den totala skatten per paket hamnar alltså på 30,85 kronor. Exempel Butiks- Tobaks- Tobaksslag Tobaksskatt Kvantitet pris, kr* skatt, kr Moms, kr Cigaretter Styckskatt öre/st 27,7 Värderelaterad skatt 39,2% 20 st 40,00 22,30 8,55 Cigarrer, öre/st st 30,00 5,60 6,00 Röktobak, kr/kg g 76,00** 38,50 15,20 Snus, kr/kg g 24,00 6,15 4,80 Tuggtobak, kr/kg g 25,00 1,41 5,00 Alkoholskatt Skattesatser på alkoholdrycker bestäms separat för öl, vin och andra jästa drycker, mellanklassprodukter (exempelvis glögg) och sprit. Exempel Alkoholskatt, Butiks- Alkohol- Alkoholslag kr per liter Kvantitet pris, kr* skatt, kr Moms, kr Maltdrycker med mindre än 2,8% 0 Maltdrycker med mer än 2,8%, per volymprocent 1,47 t.ex. starköl 5,2% 7,64 50 cl 14 3,82 2,80 Vin 8,5 15% 22,08 75 cl 59 16,56 11,80 Vin 15 18% 45,17 75 cl 89 33,88 17,80 Cider 2,25 4,5% 7,58 50 cl 15 3,79 3,00 Sprit per liter ren alkohol 501,41 t.ex. vodka 40% 200,56 70 cl ,39 45,20 * Priset inklusive alkoholskatt och moms. * Priset inklusive tobaksskatt och moms. ** Hela skattehöjningen antas slå igenom på priset

18 Offentliga finanser Offentliga sektorn omfattar staten, kommunerna och landstingen samt pensionssystemet. I den offentliga sektorn produceras tjänster såsom barnomsorg, sjukvård, utbildning och försvar. Dessutom ingår transfereringar till hushåll och företag från staten, till exempel pensioner, barnbidrag, sjukförsäkringar, arbetslöshetsersättning samt räntor på statsskulden. Syftet med transfereringar är att få en jämnare fördelning mellan hushåll och över tid och på så vis stödja till exempel barnfamiljer och pensionärer. Den offentliga sektorns utgifter finansieras genom de skatter vi betalar

19 Offentliga sektorns skatteintäkter De totala skatterna till staten, landstingen och kommunerna, samt till ålderspensionssystemet uppgick till miljarder kronor Av dessa gick 760 miljarder kronor till staten, 437 miljarder kronor till kommuner och landsting samt 171 miljarder kronor till ålderspensionssystemet. För 2006 och 2007 beräknas de totala skatterna uppgå till respektive miljarder kronor. Offentliga sektorns skatteintäkter (miljarder kronor) Prognos Inkomstår Skatt på arbete 850,2 877,7 885,7 Direkta skatter 477,5 491,8 478,4 Kommunal skatt 436,9 454,8 474,0 Statlig skatt 37,9 42,2 45,8 Allmän pensionsavgift 74,1 76,8 79,4 Skattereduktioner m.m. -71,4-82,0-120,9 Artistskatt m.m. 0,1 0,1 0,1 Indirekta skatter 372,7 385,9 407,4 Arbetsgivaravgifter 341,2 355,2 374,1 Egenavgifter 1 9,8 10,3 10,9 Särskild löneskatt 2 29,1 29,0 32,0 Nedsättningar 3-8,5-9,8-10,9 Tjänstegruppliv m.m. 1,1 1,2 1,2 Skatt på kapital 170,9 181,3 170,5 Skatt på kapital, hushåll 26,3 32,1 18,6 Skatt på bolagsvinster 90,9 95,4 97,1 Avkastningsskatt 12,0 10,5 12,5 Fastighetsskatt 25,1 25,0 25,4 Stämpelskatt 4 7,8 9,7 9,2 Förmögenhetsskatt 4,9 5,4 4,5 Övriga skatter 5 2,7 3,1 3,1 Arvs- och gåvoskatt 1,1 0,1 0,0 Offentliga sektorns skatteintäkter Prognos Inkomstår Skatt på konsumtion och insatsvaror 357,9 376,0 397,8 Mervärdesskatt 250,7 264,8 282,8 Tobaksskatt 8,2 8,0 10,1 Skatt på etylalkohol 4,1 4,1 4,1 Skatt på vin m.m. 3,6 3,8 3,8 Skatt på öl 2,6 2,7 2,7 Energiskatt 37,8 38,4 39,0 Koldioxidskatt 25,5 25,6 24,9 Övriga skatter på energi och miljö 5 3,4 5,0 5,2 Skatt på vägtrafik 11,0 12,2 13,5 Skatt på import 4,7 5,3 5,8 Övriga skatter 6 6,3 6,0 5,8 Restförda och övriga skatter -3,4-6,2-6,6 Restförda skatter 7-7,6-8,0-8,4 Övriga skatter 4,2 1,8 1,7 Totala skatteintäkter 1 375, , ,4 EU-skatter 7,8 9,0 7,1 Offentliga sektorns skatteintäkter 1 367, , ,3 Kommunalskatt 436,9 454,8 474,0 Avgifter till pensionssystemet 171,2 182,1 188,0 Statens skatteintäkter 759,8 782,9 778,3 1 Egenföretagare betalar egenavgifter i stället för arbetsgivaravgifter. 2 Särskild löneskatt utgår på bl.a. pensionsavsättningar. 3 Arbetsgivare och egenföretagare får i vissa fall en nedsättning av arbetsgivaravgiften och egenavgiften. 4 Stämpelskatt betalas bl.a. för lagfart vid fastighetsköp och inteckningar. 5 Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer, avfallsskatt, svavelskatt, skatt på bekämpningsmedel och gödsel m.m. 6 Systembolaget AB överskott, inlevererat överskott från AB Svenska spel, lotteriskatt, skatt på annonser och reklam m.m. 7 Restförda skatter är skatter som inte betalas p.g.a. exempelvis konkurser. Forts. på sidan

20 I diagrammet visas hur de totala skatterna fördelar sig på olika typer av skatter. Till exempel utgör skatt på arbete (både direkt och indirekt skatt) ca 62 procent av de totala skatterna. Skattekvot Skattekvoten mäter förhållandet mellan offentliga sektorns skatter och BNP (bruttonationalprodukt). Man kan säga att skattekvoten mäter hur stor andel av våra samlade inkomster som vi betalar i skatt. I ett internationellt perspektiv har Sverige en hög skattekvot. Till en viss del förklaras detta av att man i Sverige beskattar ersättningar vid arbetslöshet, sjukdom samt pensioner. Om man istället övergick till nettoersättningar, dvs. ej skattepliktiga ersättningar, skulle skattekvoten minska med 4 procentenheter. Fördelning av de totala skatteintäkterna 2005 Direkt skatt på arbete (inkomstskatter m.m.) 35% Indirekt skatt på arbete (socialavgifter m.m.) 27% Skatt på kapital 12% Skattekvot Prognos Skattekvot i procent av BNP 51,5 50,5 48,1 Mervärdesskatt 18% Punktskatter 8% Anm.: Prognos

Bilaga 5. Tabellsamling

Bilaga 5. Tabellsamling Bilaga 5 Tabellsamling Utfall för statens budget 2008 2012 Miljarder kronor 2008 2009 2010 2011 2012 Inkomster 901,3 709,5 779,5 872,4 787,6 Statens skatteinkomster 808,7 705,8 779,5 840 792,4 Övriga

Läs mer

Uppdaterad septemberprognos ESV 2013:51

Uppdaterad septemberprognos ESV 2013:51 Uppdaterad septemberprognos 2013-09-25 ESV 2013:51 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande

Läs mer

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 1 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 1 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3.1 Internationell

Läs mer

Statens budget och de offentliga finanserna November 2016

Statens budget och de offentliga finanserna November 2016 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 216 Sammanfattning Stark men avtagande BNP-tillväxt Finansiellt sparande runt nollstrecket trots stark sysselsättningsökning och stora skattehöjningar

Läs mer

Bilaga 3. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 3. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 3 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 3 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5. Internationell

Läs mer

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3.1 Internationell

Läs mer

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 1 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 1 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5.1 Internationell

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 2015 Sammanfattning Kraftigt ökade utgifter för migration och integration BNP över sin potentiella nivå 2017 Utgiftstaket klaras men marginalerna

Läs mer

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6. Internationell

Läs mer

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5. Internationell

Läs mer

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3. Internationell

Läs mer

Bilaga 2. Tabellsamling ekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling ekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5.1 Internationell och

Läs mer

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5.1 Global

Läs mer

Bilaga 1. Tabellsamling den makroekonomiska utvecklingen och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling den makroekonomiska utvecklingen och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling den makroekonomiska utvecklingen och offentliga finanser PROP. 07/8:00 Bilaga Bilaga Tabellsamling den makroekonomiska utvecklingen och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller

Läs mer

Regeringens proposition 1997/98:1

Regeringens proposition 1997/98:1 Regeringens proposition 1997/98:1 Budgetpropositionen för 1998 Förslag till statsbudget för budgetåret 1998, reviderad finansplan, ändrade anslag för budgetåret 1997, vissa skattefrågor, m.m. . Regeringens

Läs mer

Regeringens proposition 1998/99:100

Regeringens proposition 1998/99:100 Regeringens proposition 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårproposition Förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1999, skattefrågor, kommunernas ekonomi

Läs mer

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6. Internationell

Läs mer

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6.1 Internationell

Läs mer

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 1 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 1 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning 1 Tabeller Den makroekonomiska utvecklingen...

Läs mer

Statens budget och de offentliga finanserna April 2017

Statens budget och de offentliga finanserna April 2017 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna April 217 Sammanfattning Tillväxt och arbetsmarknad på högvarv Offentliga finanser starkare än väntat Låg beskattning av förmånsbilar BNP-tillväxt Procent

Läs mer

TYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG

TYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Brigitta Hultblad Tfn: 08-786 54 08 Måns Hector Tfn: 08-786 56 35 PM 2010-10-22 Dnr 2010:1599 TYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG Vi skulle vilja ha en uppdatering

Läs mer

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014 Aktuell analys 23 oktober 2014 Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015 Den nya regeringen presenterade idag sin budget för 2015. Vinnarna är ensamstående med underhållsstöd och pensionärer. Underhållsstödet

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD

SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD SKATTEFRIDAGEN 2013 Skattefridagen är den dag då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att

Läs mer

Pressmeddelande 9 april 2014

Pressmeddelande 9 april 2014 Pressmeddelande 9 april 2014 Plus för löntagare men även pensionärer med Alliansregering Vårpropositionen innehöll inte så många oväntade plånboksfrågor den här gången. Men sedan Alliansregeringen tillträdde

Läs mer

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets

Läs mer

Statens budget och de offentliga finanserna April 2018

Statens budget och de offentliga finanserna April 2018 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna April 218 Sammanfattning Högkonjunkturen toppar i år 1 Finansiellt sparande av BNP 2,5 8 2, Små överskott 218 och 219 6 4 1,5 1, 2,5 I grunden starka

Läs mer

PROP. 2011/12:1. Innehållsförteckning

PROP. 2011/12:1. Innehållsförteckning PROP. 2011/12:1 Innehållsförteckning 7 Inkomster... 555 7.1 Offentliga sektorns skatteintäkter... 555 7.1.1 Skatt på arbete... 556 7.1.2 Skatt på kapital... 560 7.1.3 Skatt på konsumtion och insatsvaror...

Läs mer

Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol

Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol Skattefridagen 18 juli 2016 Skattefridagen är den dag på året då den genom snittliga inkomsttagaren tjänat ihop tillräckligt för att kunna betala

Läs mer

Skattesänkningar och nedskärningar löser inte Sveriges utmaningar

Skattesänkningar och nedskärningar löser inte Sveriges utmaningar Skattesänkningar och nedskärningar löser inte Sveriges utmaningar Granskning av oppositionens politik Magdalena Andersson och Per Bolund 217-1-6 2 Inledning Tydlig skiljelinje: Investeringar mot enorma

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2019 ESV 2019:24

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2019 ESV 2019:24 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 2019 ESV 2019:24 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. Aktuell analys 10 oktober 2014 Effekter av skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala

Läs mer

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. Aktuell analys 10 oktober 2014 Skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala mer i skatt

Läs mer

Statens budget och de offentliga finanserna Januari 2019

Statens budget och de offentliga finanserna Januari 2019 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Januari 219 Sammanfattning Högkonjunkturen har passerat toppen Miljarder kronor 12 1 8 Finansiellt sparande i offentlig sektor av BNP 3, 2,5 2, 6 1,5

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Sakordsregister, begreppsförklaring

Sakordsregister, begreppsförklaring Sakordsregister, begreppsförklaring Assistansersättning 77, 104 Bruttoinvestering 44, 74, 130 Bruttokostnad, (landsting) 110 Bruttonationalinkomst (BNI) 48 Bruttonationalprodukt (BNP) COFOG 13, 15, 66,

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2016

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2016 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna April 216 Sammanfattning Finansiellt sparande väsentligt bättre än i december Statens lånebehov kraftigt nedreviderat 216 Utgiftstaket klaras men utrymmet

Läs mer

TAXNEWS. Budgetpropositionen för 2015 presenterad

TAXNEWS. Budgetpropositionen för 2015 presenterad Budgetpropositionen för 2015 presenterad Redaktion Utgivare Tina Zetterlund tina.zetterlund@kpmg.se Prenumerera på TaxNews För mer information kontakta Den nya regeringen har idag överlämnat sin budgetproposition

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2019:2. 18 juni 2019

Statsupplåning prognos och analys 2019:2. 18 juni 2019 Statsupplåning prognos och analys 2019:2 18 juni 2019 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och finansiering

Läs mer

Direkta effekter av högre räntor på statens inkomster från kapitalskatt

Direkta effekter av högre räntor på statens inkomster från kapitalskatt Konjunkturläget oktober 2018 69 FÖRDJUPNING Direkta effekter av högre räntor på statens inkomster från kapitalskatt Ränteläget är för närvarande mycket lågt men väntas bli högre. Förändringar i ränteläget

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Skattefridagen 2014 16 juli

Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen är den dag på året då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets alla skatter. År

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2016 ESV 2016:57 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2010-10-27 1(5) Analys och prognos Dnr 017108-2010 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för arbetsgivaravgifter,

Läs mer

PROP. 2014/15:1. Innehållsförteckning

PROP. 2014/15:1. Innehållsförteckning PROP. 2014/15:1 Innehållsförteckning 8 9 10 Utgifter... 409 8.1 Utgifterna på statens budget och takbegränsade utgifter... 409 8.1.1 Utgiftsramar för 2015... 410 8.1.2 Utgifter 2014 2018... 412 8.1.3 Utvecklingen

Läs mer

Sommar- och extrajobb Information till skolungdom och studerande

Sommar- och extrajobb Information till skolungdom och studerande 2006 Sommar- och extrajobb Information till skolungdom och studerande Arbetsgivaren måste enligt lag dra skatt från din lön. Skatteavdraget kan bli för stort för dig som bara jobbar extra. Jämka så blir

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2015 ESV 2015:65 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017 Statsupplåning prognos och analys 2017:1 22 februari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Pressmeddelande Stockholm den 16 oktober 2006 Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Vid årsskiftet sänks skatten för löntagarna, medan familjepolitiska förslagen

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 28 juni 2017 Finansdepartementet 1 Sammanfattning Större överskott - hela prognosperioden Sammantaget 85 miljarder kronor högre I linje med överskottsmålet

Läs mer

Sida: 36. Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män har strukits.

Sida: 36. Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män har strukits. Promemoria 2016-09-23 Finansdepartementet Rättelseblad prop. 2016/17:1, volym 1a Avsnitt: 1.5 Fler jobb Sida: 36 Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män

Läs mer

Pressmeddelande. Så påverkas du av regeringens budget. 20 september 2017

Pressmeddelande. Så påverkas du av regeringens budget. 20 september 2017 Pressmeddelande 20 september 2017 Så påverkas du av regeringens budget Idag presenterade regeringen budgetpropositionen för 2017. Hushållen påverkas bland annat genom lägre skatt vid bostadsförsäljning

Läs mer

BNP Kvartal. 30 maj 2018

BNP Kvartal. 30 maj 2018 BNP Kvartal 30 maj 2018 BNP kvartal 1, 2018 Kvartal 1 Säsongrensad 0,7 Kalenderkorrigerad 3,3 Faktisk 2,8 Uppgifterna avser procentuell förändring. Säsongrensad BNPförändring redovisas jämfört med föregående

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016 Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark

Läs mer

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets

Läs mer

Bilaga 2. Effekterna på de offentliga finanserna av regeringens politik så redovisas de i budgetpropositionen

Bilaga 2. Effekterna på de offentliga finanserna av regeringens politik så redovisas de i budgetpropositionen Bilaga 2 Effekterna på de offentliga finanserna av regeringens politik så redovisas de i budgetpropositionen Bilaga 2 Effekterna på de offentliga finanserna av regeringens politik så redovisas de i budgetpropositionen

Läs mer

Ekonomirapporten. oktober 2012

Ekonomirapporten. oktober 2012 oktober 2012 1 BNP i Sverige och på våra viktigaste exportmarknader Årlig procentuell förändring 2 Internationell BNP-tillväxt Procentuell förändring 2010 2011 2012 2013 USA 3,0 1,7 2,2 2,2 Tyskland 3,6

Läs mer

En plan för jämlikhet och grön omställning

En plan för jämlikhet och grön omställning En plan för jämlikhet och grön omställning En ökande ojämlikhet i Sverige Den ekonomiska ojämlikheten har ökat i de flesta västländer under de senaste 25 åren. Men Sverige är det OECD-land där den ekonomiska

Läs mer

I denna värld kan inget sägas vara säkert, utom döden och skatterna. BENJAMIN FRANKLIN

I denna värld kan inget sägas vara säkert, utom döden och skatterna. BENJAMIN FRANKLIN 22 I denna värld kan inget sägas vara säkert, utom döden och skatterna. BENJAMIN FRANKLIN 2. SKATTER OCH SOCIALAVGIFTER I ETT TOTALPERSPEKTIV 23 2 Skatter och socialavgifter i ett totalperspektiv I detta

Läs mer

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag.

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag. Nyheter 2014 Löntagare Det femte jobbskatteavdraget ger några hundralappar (150-340 kronor, beroende på inkomst) mer i plånboken varje månad. Från årsskiftet höjs även brytpunkten för statlig inkomstskatt,

Läs mer

5 Den offentliga sektorns inkomster

5 Den offentliga sektorns inkomster Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns inkomster 5 Den offentliga sektorns inkomster I detta kapitel redovisar vi den offentliga sektorns inkomster. De olika inkomstkällorna presenteras och inkomsterna

Läs mer

BNP Kvartal. 28 februari 2018

BNP Kvartal. 28 februari 2018 BNP Kvartal 28 februari 2018 BNP kvartal 4, 2017 Kvartal 4 Säsongrensad 0,9 Kalenderkorrigerad 3,3 Faktisk 2,8 Uppgifterna avser procentuell förändring. Säsongrensad BNPförändring redovisas jämfört med

Läs mer

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/)

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Lektion 33 SCIC 13/06/2014 TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning A. Olika skatter (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Före: Uttala de markerade

Läs mer

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt.

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt. Pressmeddelande 20 november 2013 Så här blir din ekonomi 2014 Reallöneökningar, skattesänkningar, låg inflation och låga räntor. Det bäddar för att många svenskar kan se fram emot mer pengar nästa år och

Läs mer

Ett Sverige som håller ihop

Ett Sverige som håller ihop Ett Sverige som håller ihop VÅRBUDGETEN FÖR 2015 Vårbudgeten på 5 minuter Foto: Folio Bildbyrå / Maskot, Jyrki Komulainen, David Schreiner Vårbudgeten för 2015 Den 15 april lämnade regeringen sin ekonomiska

Läs mer

FÖRDELNINGSANALYS 2010-2011

FÖRDELNINGSANALYS 2010-2011 UTREDNINGSTJÄNSTEN Tommy Lowén Tfn: 08-786 5661 PM 2010-04-26 Dnr 2010:0752 FÖRDELNINGSANALYS 2010-2011 En analys av fördelningseffekterna av de förslag som enligt Socialdemokraterna kommer att presensteras

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016 Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark

Läs mer

Övergångsregeringens budgetproposition för 2019

Övergångsregeringens budgetproposition för 2019 Övergångsregeringens budgetproposition för 2019 Torsdagen den 15 november Magdalena Andersson Finansdepartementet 1 Agenda Sammanfattning Bestämmelser och riktlinjer Principer för budgetarbetet och budgetpropositionen

Läs mer

Detaljerad innehållsförteckning

Detaljerad innehållsförteckning Detaljerad innehållsförteckning DETAILED TABLE OF CONTENTS 1 Skatter i ett ekonomiskt och historiskt perspektiv 17 1.1 Skattesystemets huvuduppgifter...17 1.1.1 Finansieringen av offentliga utgifter...17

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också

Läs mer

Rapport Utfallet för statens budget. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten 2015 ESV 2016:22

Rapport Utfallet för statens budget. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten 2015 ESV 2016:22 Rapport et för statens budget del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten ESV 2016:22 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2017:3. 25 oktober 2017

Statsupplåning prognos och analys 2017:3. 25 oktober 2017 Statsupplåning prognos och analys 2017:3 25 oktober 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån

Läs mer

BNP Kvartal. 13 september 2018

BNP Kvartal. 13 september 2018 BNP Kvartal 13 september 2018 BNP-kvartal 2, 2018 Kvartal 2 Säsongrensad 0,8 Kalenderkorrigerad 2,5 Faktisk 3,0 Uppgifterna avser procentuell förändring. Säsongrensad BNP-förändring redovisas jämfört med

Läs mer

2 Förslag till riksdagsbeslut

2 Förslag till riksdagsbeslut 2 Förslag till riksdagsbeslut 2 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen såvitt avser den ekonomiska politiken och utgiftstaket 1. godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2009-10-29 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 14056/2009 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för

Läs mer

Tabellbilaga till Lönebildningsrapporten 2016

Tabellbilaga till Lönebildningsrapporten 2016 Lönebildningsrapporten 206 Tabellbilaga till Lönebildningsrapporten 206 På Konjunkturinstitutets webbplats finns fler variabler och längre tidsserier, se www.konj.se/statistik. INNEHÅLL Internationell

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Svensk ekonomi 2010 2015

Svensk ekonomi 2010 2015 Fördjupning i Konjunkturläget mars (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Svensk ekonomi I denna fördjupning presenteras Konjunkturinstitutets bedömning av den ekonomiska utvecklingen i ett

Läs mer

Sakordsregister. C cigaretter 111, 234

Sakordsregister. C cigaretter 111, 234 256 SAKORDSREGISTER Sakordsregister A acceptansundersökningar 170 acciser 98, 215 administrationskostnader, skattesystemet 212 administrativt sanktionssystem 188 aktiebolag 121, 122, 124 aktieinnehav 149

Läs mer

Statens budget och de offentliga finanserna November 2017

Statens budget och de offentliga finanserna November 2017 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 217 Sammanfattning Expansiv finanspolitik driver på konjunkturen Sparandet är lågt givet konjunkturen Expansiv finanspolitik höjer tillväxten

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Denna övning syftar till att öka förståelsen

Läs mer

Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-11-22 Prognos för 2006 Löntagarnas och barnfamiljernas år Barnfamiljens ekonomi förbättras till nästa år. Man får mer över när

Läs mer

Konjunkturrådets rapport 2018

Konjunkturrådets rapport 2018 Konjunkturrådets rapport 2018 Finansminister Magdalena Andersson 17 januari 2018 Finansdepartementet 1 Bra och viktig rapport Den ekonomiska ojämlikheten i Sverige är låg i ett internationellt perspektiv,

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund, 24 augusti 2016 2 Sammanfattning ekonomiska läget Svensk ekonomi går starkt Fler i jobb Stärkta

Läs mer

Rapport Utfallet för statens budget. del av ESV:s underlag till årsredovisning för staten 2018 ESV 2019:18

Rapport Utfallet för statens budget. del av ESV:s underlag till årsredovisning för staten 2018 ESV 2019:18 Rapport et för statens budget del av ESV:s underlag till årsredovisning för staten ESV 2019:18 Publikationen kan laddas ner från ESV:s webbplats esv.se. Datum: 2019-03-15 Dnr: 2019-00219 ESV-nr: 2019:18

Läs mer

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler 2016-03-23 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och

Läs mer

Rapport Utfallet för statens budget. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten :16

Rapport Utfallet för statens budget. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten :16 Rapport et för statens budget del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten 2017:16 Publikationen kan laddas ner eller beställas från ESV:s webbplats esv.se. Datum: 2017-03-15 Dnr: 5.4-290/2017 ESV-nr:

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2018:3. 25 oktober 2018

Statsupplåning prognos och analys 2018:3. 25 oktober 2018 Statsupplåning prognos och analys 218:3 25 oktober 218 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån Finansieringssystemet

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson 16 augusti 2018 Finansdepartementet 1 Sammanfattning God tillväxt, arbetslösheten sjunker, de offentliga

Läs mer

Marknadsekonomins grunder

Marknadsekonomins grunder Marknadsekonomins grunder Föreläsning 2 Makroekonomi och konjunkturläge Mattias Önnegren Agenda Vad är makroekonomi? Viktiga variabler BNP (nationalräkneskaper) Inflation Arbetslöshet Internationell ekonomi

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2008-02-25 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 7859/2008 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för arbetsgivaravgifter,

Läs mer

BNP Kvartal. 13 september 2017

BNP Kvartal. 13 september 2017 BNP Kvartal 13 september 2017 BNP kvartal 2, 2017 Kvartal 2 Säsongrensad 1,3 Kalenderkorrigerad 3,1 Faktisk 1,6 Uppgifterna avser procentuell förändring. Säsongrensad BNPförändring redovisas jämfört med

Läs mer

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/01434/S1 Sänkt skatt för pensionärer Mars 2017 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Lagtext... 4 3 Bakgrund... 7 4 Överväganden och förslag...

Läs mer

BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 28 februari 2017

BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 28 februari 2017 BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande 28 februari 2017 Stegrad BNP-tillväxt kv 4 1,5 114 1,0 112 Procent 0,5 0,0-0,5-1,0 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2009-05-06 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 14056/2009 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för

Läs mer

Rapport Utfallet för statens budget. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten 2014 ESV 2015:24

Rapport Utfallet för statens budget. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten 2014 ESV 2015:24 Rapport et för statens budget del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten ESV 2015:24 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade

Läs mer

Skattenyheter från Visma Spcs

Skattenyheter från Visma Spcs Av Jan-Erik W Persson och Anders Andersson Innehåll 2 000 kr i lönehöjning 2009 men ändå ingen statlig skatt 1 Prisbasbeloppet ökar med 1 800 kr 1 Skiktgränserna för statlig skatt år 2009 höjs med ca 6,4

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2018:2. 19 juni 2018

Statsupplåning prognos och analys 2018:2. 19 juni 2018 Statsupplåning prognos och analys 2018:2 19 juni 2018 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån Finansiell

Läs mer