Datum: Dnr: /2011 ESV-nr: 2011:8 Copyright: ESV Rapportansvarig: Håkan Jönsson

Transkript

1 Rapport Inkomstliggaren 2011

2 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig PDF och beställas från Word-formatet kan tillhandahållas via Publikationsservice. Datum: Dnr: /2011 ESV-nr: 2011:8 Copyright: ESV Rapportansvarig: Håkan Jönsson

3 FÖRORD Förord På regeringens uppdrag sammanställer Ekonomistyrningsverket (ESV) årligen den så kallade Inkomstliggaren, en dokumentation över de bestämmelser som gäller för varje inkomsttitel. Denna inkomstliggare gäller för budgetåret 2011 och avser förhållandena per den 1 januari Årets utgåva har tagits fram av avdelningarna Analys och prognoser samt Statlig redovisning och finansiering på ESV. Arbetet har letts av Håkan Jönsson, med administrativt stöd av Marie Hellman. Underlag till Inkomstliggaren har huvudsakligen samlats in från de myndigheter som redovisar inkomsterna. ESV vill därför framföra ett varmt tack till alla myndigheter som lämnat underlag till denna publikation. Förslag och synpunkter på Inkomstliggarens innehåll och utformning tas tacksamt emot via e-post till prognos@esv.se. 3

4 INNEHÅLL Innehåll Sammanfattning... 8 Inledning... 9 Skatterna på inkomstsidan i statens budget Periodiserad redovisning av skatter Skattekontosystemet Inkomsthuvudgruppen betalningsdifferenser Statens skatteinkomster Direkta skatter på arbete Inkomstskatter Allmän pensionsavgift Artistskatt Skattereduktioner Indirekta skatter på arbete Arbetsgivaravgifter Egenavgifter Avgifter till premiepensionssystemet Särskild löneskatt Nedsättningar Tjänstegruppliv Skatt på kapital Skatt på kapital, hushåll Skatt på företagsvinster Kupongskatt Avkastningsskatt Fastighetsskatt Stämpelskatt Arvsskatt Skatt på konsumtion och insatsvaror Mervärdesskatt Skatt på alkohol och tobak Skatt på energi och miljö Energiskatt Koldioxidskatt Övriga skatter på energi och miljö Skatt på vägtrafik Övriga skatter Skatt på import Restförda och övriga skatter Restförda skatter Övriga skatter, hushåll

5 INNEHÅLL 1630 Övriga skatter företag Intäkter som förs till fonder Avgående poster, skatter till EU EU-skatter Avgående poster, skatter till andra sektorer Skatter till andra sektorer Periodiseringar Uppbördsförskjutningar Betalningsförskjutningar Anstånd Inkomster av statens verksamhet Rörelseöverskott Affärsverkens inlevererade överskott Övriga myndigheters inlevererade överskott Riksbankens inlevererade överskott Överskott av statens fastighetsförvaltning Överskott av fastighetsförvaltning Ränteinkomster , 2320 Räntor på näringslån Räntor på studielån Övriga ränteinkomster Inkomster av statens aktier Inkomster av statens aktier Offentligrättsliga avgifter Försäljningsinkomster Böter m.m Övriga inkomster av statens verksamhet Inkomster av försåld egendom Inkomster av försålda byggnader och maskiner Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner Övriga inkomster av markförsäljning Övriga inkomster av försåld egendom Återbetalning av lån Återbetalning av näringslån Återbetalning av jordbrukslån Återbetalning av övriga näringslån Återbetalning av studielån Återbetalning av övriga lån Kalkylmässiga inkomster Avskrivningar och amorteringar Avskrivningar på fastigheter Statliga pensionsavgifter Bidrag m.m. från EU Bidrag från EU:s jordbruksfonder

6 INNEHÅLL 6110 Bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket Bidrag från EU till landsbygdsutveckling Bidrag från EU till fiskenäringen Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden Bidrag från Europeiska socialfonden Bidrag till transeuropeiska nätverk Övriga bidrag från EU Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet Tillkommande skatter EU-skatter Kommunala utjämningsavgifter Avräkningar Intäkter som förs till fonder Kompensation för mervärdesskatt Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto Löpande redovisade skatter m.m Skatt på inkomst Fysiska personers inkomstskatt Juridiska personers inkomstskatt Ofördelbara inkomstskatter Övriga inkomstskatter Socialavgifter och löneskatter Skatt på egendom Skatt på fast egendom Förmögenhetsskatt Arvsskatt Övrig skatt på egendom Skatt på varor och tjänster Allmänna försäljningsskatter , 9430 Skatt på specifika varor Skatt på tjänster Skatt på vägtrafik Skatt på import m.m Övriga skatter på varor och tjänster Kompensation för mervärdesskatt Betalningsdifferenser, skattekonto Betalningsdifferenser på grund av anstånd, netto Betalningsdifferenser på grund av restföring Betalningsdifferenser, övriga Betalningsdifferenser, ofördelade, månatliga betalningsdifferenser Nedsättning av skatter Skattetillägg och förseningsavgifter Skattetillägg Förseningsavgifter

7 INNEHÅLL Förändringar av inkomsttitlar Förändringar av inkomsttitlar från och med budgetåret

8 SAMMANFATTNING Sammanfattning Inkomstliggaren innehåller information om författningar och övriga bestämmelser som gäller för respektive inkomsttitel. För varje inkomsttitel anges också vilka myndigheter som tar in och redovisar inkomsterna och vad dessa avser. För större inkomsttitlar beskrivs även uppbördsförfarandet. På ESV:s webbplats finns en separat bilaga som i tabellform redovisar alla inkomsttitlar och undertitlar samt vilka myndigheter som har behörighet att använda dessa. 8

9 INLEDNING Inledning ESV har regeringens uppdrag att årligen ge ut publikationen Inkomstliggaren som beskriver de inkomsttitlar som inkomstsidan av statens budget delas in i. Inkomstliggaren innehåller information om de författningar och övriga bestämmelser som gäller för respektive inkomsttitel. För varje inkomsttitel anges också vilka myndigheter som tar in och redovisar inkomsterna och vad dessa avser. För större inkomsttitlar beskrivs även uppbördsförfarandet. Inkomstliggaren har getts ut sedan Den används som uppslagsverk av många inom Regeringskansliet och på olika myndigheter. Den är tillgänglig via ESV:s webbplats, Budgetens inkomstsida delas in i följande inkomsttyper: Inkomsttyp 1000 Statens skatteinkomster Inkomsttyp 2000 Inkomster av statens verksamhet Inkomsttyp 3000 Inkomster av försåld egendom Inkomsttyp 4000 Återbetalning av lån Inkomsttyp 5000 Kalkylmässiga inkomster Inkomsttyp 6000 Bidrag m.m. från EU Inkomsttyp 7000 Avräkning m.m. i anslutning till skattesystemet Inkomsttyp 8000 Utgifter redovisade som krediteringar på skattekonto Inkomsttyp 9000 Löpande redovisade skatter m.m. Flera av inkomsttyperna avser skatter och första kapitlet ger en översiktlig beskrivning av hur skatterna redovisas på statens budget. Därefter följer ett kapitel för var och en av inkomsttyperna. I slutet av publikationen finns en förteckning över samtliga inkomsttitlar med datum när de infördes eller eventuellt upphörde. Inkomsttyperna underindelas enligt följande exempel: Inkomsttyp 1000 Statens skatteinkomster Inkomsthuvudgrupp 1100 Skatt på inkomst Inkomsttitelgrupp 1110 Övriga inkomstskatter Inkomsttitel 1111 Fysiska personers inkomstskatt Inkomsttitlarna underindelas i undertitlar. På ESV:s webbplats finns en separat bilaga som i tabellform redovisar alla inkomsttitlar och undertitlar samt vilka myndigheter som har behörighet att använda dessa. 9

10 SKATTERNA PÅ INKOMSTSIDAN I STATENS BUDGET Skatterna på inkomstsidan i statens budget Periodiserad redovisning av skatter Sedan 2006 tillämpas periodiserad redovisning av skatterna på statens budget. Det innebär att skatterna redovisas under det inkomstår de avser, dvs. det inkomstår den skattepliktiga händelsen ägde rum. Skillnaderna mellan statens kassamässiga (betalningar) och periodiserade skatter (intäkter) är ofta stora. Av naturliga skäl är periodiseringseffekterna störst för skatter som uppbärs preliminärt och fastställs vid den årliga taxeringen. För skatter där uppbörden sker varje månad är skillnaderna mellan de olika redovisningssätten däremot små. Genom att tillämpa periodiserad redovisning av skatter erhålls en direkt koppling mellan intäkterna, den makroekonomiska utvecklingen och de skatteregler som gäller under ett givet år. En konsekvens av periodiserad redovisning är att utfallet på statens budget på inkomsttitelnivå, dvs. de till det aktuella året slutligt hänförbara skatterna, inte blir definitivt förrän ett och ett halvt år efter budgetårets utgång. Detta gäller främst de årligt fastställda skatterna för fysiska och juridiska personer. Årsutfallet för de månatligt uppburna skatterna (arbetsgivaravgifter och punktskatter) blir i princip definitiva med en månads fördröjning. På totalnivå redovisas dock skatterna kassamässigt på statens budget. Detta är möjligt genom att budgetredovisningen utöver periodiserad redovisning av skatterna också innehåller information om de löpande betalda och redovisade skatterna. Den löpande redovisningen av skatter görs mot inkomsttitlar inom inkomsttyp 9000 Löpande redovisade skatter. Efter det att årets löpande transaktioner avslutas, nollställs hela inkomsttypen 9000 varefter summa skatter överförs till inkomsttyp 1000 Skatter m.m. där skatterna redovisas i periodiserade termer. Skillnaden i beräkningssätt hanteras i form av periodiseringar, t.ex. betalningsdifferenser. För att tydliggöra skillnaden mellan inkomster och intäkter och för att klargöra redovisningen av de utgifter som redovisas på budgetens inkomstsida finns två ytterligare inkomsttyper, 7000 och Under inkomsttypen 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet redovisas tillkommande inkomster och vissa avräkningar. Under 8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekonton redovisas stöd som ges som skattekrediteringar på skattekonto. Skattekontosystemet Varje skattskyldig har enligt skattebetalningslagen (SFS 1997:483) ett så kallat skattekonto, hos Skatteverket. På skattekontot registreras debiterade skatter och avgifter samt de betalningar den skattskyldige gör. Skattekontot stäms av varje månad som det har registrerats något på kontot. De som har transaktioner på kontot varje månad, till exempel arbetsgivare eller enskilda näringsidkare kan kontinuerligt följa ställningen via kontoutdrag. På skattekontot bokförs löpande debiterad F-skatt, 10

11 SKATTERNA PÅ INKOMSTSIDAN I STATENS BUDGET innehållen A-skatt, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och punktskatter som den skattskyldige redovisat. För fysiska personer som endast har anställningsinkomster stäms skattekontot i regel av endast en gång per år, nämligen i samband med att den slutliga skatten bokförs på skattekontot. Då bokförs skillnaden mellan slutlig skatt och preliminär skatt enligt kontrolluppgift. De skatter och avgifter som ingår i skattekontosystemet betalas utan inbördes avräkningsordning, det vill säga de krediteras skattekontot utan att hänföras till en viss skatt eller avgift. I skattekontosystemet går det därför inte att se vilken skatt eller avgift som är betald respektive obetald. Om inbetalda belopp inte täcker summan av de debiterade beloppen uppkommer underskott på kontot. Innehållen A-skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt redovisas i en skattedeklaration. F-skatt redovisas inte i skattedeklarationen. Skattedeklarationen ska lämnas till Skatteverket och betalningen ska finnas på Skatteverkets konto senast på förfallodagen. Det finns två förfallodagar: den 12 och den 26 i månaden utom i januari och augusti då förfallodagen är den 17 i stället för den 12 för de flesta. Se tabellen nedan. Förfallodagar i skattekontosystemet (Vissa undantag gäller i januari och augusti) Underlag mervärdesskatt Mindre än 40 miljoner kronor den 12 i månaden Betalning av: F-skatt Innehållen A-skatt Arbetsgivaravgifter avser månaden före redovisningsmånad Mervärdesskatt avser kvartalet två månader före redovisningsmånad Underlag mervärdesskatt Större än 40 miljoner kronor den 12 i månaden Betalning av: F-skatt Innehållen A-skatt Arbetsgivaravgifter avser månaden före redovisningsmånad den 26 i månaden Betalning av: Mervärdesskatt avser månaden före redovisningsmånad Varje gång skattekontot stäms av får den skattskyldige ett besked om ställningen. Ett överskott återbetalas automatiskt i fråga om överskjutande ingående mervärdesskatt, överskott vid avstämning av slutlig skatt och på grund av omprövningsbeslut samt överskott vid återbetalning av punktskatter. Övriga överskott står kvar på kontot och återbetalas efter begäran av kontoinnehavaren. Visar kontot underskott får kontohavaren möjlighet att betala skulden, innan den lämnas till Kronofogdemyndigheten för indrivning. På överskott respektive underskott beräknas intäktsränta på en nivå och kostnadsränta på tre nivåer. 11

12 SKATTERNA PÅ INKOMSTSIDAN I STATENS BUDGET Inkomsthuvudgruppen betalningsdifferenser Skattekontosystemet påverkar redovisningen av fysiska personers inkomstskatt, juridiska personers inkomstskatt, socialavgifter och allmän pensionsavgift, mervärdesskatt och punktskatter. I skattekontosystemet är det inte möjligt att se vilken skatt eller avgift en viss betalning avser. Det medför att det inte är möjligt att redovisa skatterna kassamässigt på respektive inkomsttitel. I stället redovisas debiterade belopp på de aktuella inkomsttitlarna, det vill säga den preliminärt debiterade F-skatten samt innehållen A- skatt, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och punktskatter enligt skattedeklarationen. Alla betalningar avseende skattekontouppbörden redovisas löpande preliminärt ofördelade mot en speciell inkomsthuvudgrupp 9600 kallad Betalningsdifferenser, skattekonto. Omföring till de riktiga titlarna görs med debiterade belopp. Detta innebär att summan av betalningsdifferenserna visar skillnaden mellan betalda och debiterade skatter under året. Debiteringen av slutlig skatt att betala förs upp på skattekontot den dag då skatten förfaller till betalning. Detta får till följd att det inte redovisas några kontounderskott avseende slutlig skatt under tiden från slutavräkningen till förfallodagen. Under inkomsthuvudgruppen 9600 finns ett antal inkomsttitlar för redovisning av olika betalningsdifferenser. Det kassamässiga utfallet för de inkomsttitlar som redovisas enligt skattekontoprincipen blir lika med debiterade belopp plus saldot på inkomsttitelgruppen betalningsdifferenser. 12

13 1000 STATENS SKATTEINKOMSTER 1000 Statens skatteinkomster Inkomsttypen 1000 avser statens skatteinkomster och kan beskrivas som bestående av två delar. Den första delen redovisar skatteintäkter, dvs. periodiserade skatter. Redovisningen är uppdelad på Direkta skatter på arbete, Indirekta skatter på arbete, Skatt på kapital, Skatt på konsumtion och insatsvaror, Skatt på import samt Restförda och övriga skatter. Summan av dessa skatter utgör de totala skatteintäkterna. Från de totala skatteintäkterna görs avdrag för de skatter som tillhör Europeiska unionen och därmed beräknas Offentliga sektorns skatteintäkter. Den andra delen av inkomsttyp 1000 visar de justeringsposter som behövs för att få skatterna kassamässigt redovisade. Justeringsposterna redovisas under två inkomsthuvudgrupper. Den ena är Avgående poster, skatter till andra sektorer och den andra är Periodiseringar. Inkomsterna under inkomsttyp 1000 redovisas på statens budget endast i samband med budgetårets avslutning. Löpande redovisas skatterna under inkomsttyp 9000, Löpande redovisade skatter m.m. Den följande beskrivningen av varje inkomsttitel eller grupp av titlar har i flertalet fall strukturerats med rubrikerna Skattebas, Skattesats och Periodisering. Under rubriken Skattebas beskrivs vad som beskattas och vem som är skattskyldig. Under rubriken Skattesats beskrivs översiktligt hur skatten beräknas. Under rubriken Periodisering redovisas till vilken tidsrymd skatten är hänförlig samt hur den redovisas löpande. I de fall redovisningen baseras på prognoser, dvs. när det slutliga utfallet för ett visst år inte finns tillgängligt, beskriver vi kortfattat hur prognoserna görs och vilket underlag de bygger på. För mer detaljerad information om ESV:s prognosmetoder, se Direkta skatter på arbete Direkta skatter på arbete består av inkomstskatter, allmän pensionsavgift, särskild inkomstskatt för utomlands bosatta respektive för utomlands bosatta artister m.fl. och skattereduktioner. Inkomsterna i denna inkomsthuvudgrupp redovisas av ESV genom omföring från inkomsttyp 9000, Löpande redovisade skatter m.m., och avser de direkta skatter på arbete som är hänförliga till det aktuella inkomståret. Inkomsthuvudgruppen är kopplad till inkomsthuvudgruppen 9100 där motsvarande skatter redovisas löpande, men beloppen skiljer sig åt p.g.a. periodiseringar i form av betalningsförskjutningar, uppbördsförskjutningar och uppbördsförluster. 13

14 1000 STATENS SKATTEINKOMSTER 1110 Inkomstskatter Skattebas Underlaget för inkomstskatterna är den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Den består av summan av inkomst av tjänst (lön och socialförsäkringsersättningar inklusive pension) och inkomst av näringsverksamhet, minskad med allmänna avdrag, grundavdrag och sjöinkomstavdrag. För inkomståret 2011 är grundavdraget kronor för taxerade förvärvsinkomster upp till kronor. För inkomster mellan kronor och kronor trappas grundavdraget upp med 20 procent av inkomstökningen. Grundavdraget är oförändrat kronor för inkomster mellan och kronor. För inkomster däröver trappas grundavdraget ned med 10 procent av inkomstökningen. För taxerade förvärvsinkomster på kronor eller mer är grundavdraget kronor. Den 1 januari 2009 infördes ett förhöjt grundavdrag för personer över 65 år. Skattelättnaden är störst vid låga inkomster. Periodisering På inkomsttitlarna redovisas den statliga respektive kommunala inkomstskatten som avser ett visst inkomstår. Inkomstskatten uppbärs preliminärt tillsammans med bland annat allmän pensionsavgift och redovisas löpande på inkomsttitel Den slutliga taxeringen är klar i december året efter inkomståret. Först då finns slutligt utfall för inkomsttitlarna. Fram till dess redovisas av ESV prognostiserade värden. De baseras på en modell där nuvarande skatteregler används för att med hjälp av ett representativt urval av befolkningen räkna fram aggregerade resultat Statlig inkomstskatt Skattesatser Statlig inkomstskatt betalas med 20 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en skiktgräns som för inkomståret 2011 uppgår till kronor samt ytterligare 5 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en skiktgräns som för inkomståret 2011 uppgår till kronor. Statlig inkomstskatt Inkomstskattelag (1999:1229). Lag (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229). Lag (2001:1227) om självdeklaration och kontrolluppgifter. Förordning (2001:1244) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Lag (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. Lag (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. 14

15 1000 STATENS SKATTEINKOMSTER Förordning (2010:1132) om prisbasbelopp och förhöjt prisbasbelopp för år Förordning (2010:1134) om inkomstbasbelopp för Kommunal inkomstskatt Skattesatser Kommunal inkomstskatt beräknas på beskattningsbara förvärvsinkomster som uppgår till 100 kronor eller högre och utgår efter en skattesats som varierar mellan olika kommuner. Inkomståret 2011 uppgår skattesatsen (exklusive kyrkoavgiften) till i genomsnitt 31,55 procent. Kommunala skatter Inkomstskattelag (1999:1229). Lag (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt. Lag (2001:1227) om självdeklaration och kontrolluppgifter. Kommunallagen (1991:900). Förordning (2001:1244) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Skattebetalningslagen (1997:483). Lag (2001:181) om behandling av uppgifter i skatteförvaltningens beskattningsverksamhet Skattebetalningsförordning (1997:750). Lag (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229). Förordning (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet Allmän pensionsavgift 1121 Allmän pensionsavgift Skattebas Underlaget för den allmänna pensionsavgiften utgörs av pensionsgrundande ersättningar dvs. löneersättningar, sjukpenning, föräldrapenning, arbetslöshetsersättning samt inkomst av näringsverksamhet. Den allmänna pensionsavgiften delfinansierar ålderspensionen. Skattesats Avgiften är 7 procent av underlaget. Avgiften betalas för inkomster upp till 8,07 inkomstbasbelopp. Årsinkomsten är pensionsgrundande (från första kronan) när den överstiger gränsen för deklarationsskyldighet, som är 42,3 procent av det gällande basbeloppet. 15

16 1000 STATENS SKATTEINKOMSTER Periodisering På inkomsttiteln redovisas den allmänna pensionsavgift som avser ett visst inkomstår. Pensionsavgiften uppbärs preliminärt tillsammans med inkomstskatten och redovisas löpande på inkomsttitel Den slutliga taxeringen är klar i december året efter inkomståret och redovisas då i taxeringsutfallet. Först då finns slutligt utfall för inkomsttitlarna. Fram till dess redovisas av ESV prognostiserade värden. De baseras på en modell där nuvarande skatteregler används för att med hjälp av ett representativt urval av befolkningen räkna fram aggregerade resultat. Lag (1994:1744) om allmän pensionsavgift Förordning (1994:1966) om omföring av allmän pensionsavgift Förordning (2010:1134) om inkomstbasbelopp för år 2011 Förordning (2010:1132) om prisbasbelopp och förhöjt prisbasbelopp för år Artistskatt 1131 Artistskatt Skattebas På denna inkomsttitel redovisas både Artistskatt och pendlarskatt. Utomlands bosatta artister och idrottsmän samt artistföretag och arrangör hemmahörande eller bosatt i utlandet ska erlägga särskild inkomstskatt i Sverige. Skatt ska utgå för skattepliktiga inkomster av artistisk eller idrottslig verksamhet som bedrivs i Sverige eller på svenskt fartyg. Sverige har ingått avtal med Danmark för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst mellan de båda länderna. Avtalets beskattningsregler ska tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga. Nettot av inkomstskatt från och till Danmark redovisas på denna inkomsttitel. Skattesats Artistskatten är 15 procent av den skattepliktiga inkomsten. Periodisering På denna inkomsttitel redovisas dels inkomsterna från artistskatt som redovisas från januari till december på inkomsttitel 9131 Ofördelbara inkomstskatter. Dessutom redovisas på denna inkomsttitel nettot av den inkomstskatt som betalas till eller från Danmark (pendlarskatt) och som redovisas på inkomsttitel 9131, Ofördelbara inkomstskatter mellan januari och december. 16

17 1000 STATENS SKATTEINKOMSTER Lag (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. Lag (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna Skattereduktioner Samtliga skattereduktioner avser ett visst inkomstår. De beslutas i samband med taxeringen och utfall finns därför först i taxeringsutfallet i december året efter inkomståret. Fram till dess redovisas prognoser på inkomsttitlarna. Reduktionen för den allmänna pensionsavgiften ingår i uppbörden och redovisas löpande tillsammans med inkomstskatten på inkomsttitel Allmän pensionsavgift Skattebas Den som betalar allmän pensionsavgift är berättigad till skattereduktion för avgiften. Skattesats Skattereduktion medges för hela avgiften. Periodisering Reduktionen avser ett visst inkomstår. Den redovisas löpande på inkomsttitel 9111 fysiska personers inkomstskatt. Den slutliga taxeringen är klar i december året efter inkomståret. Först då finns slutligt utfall för inkomsttitlarna. Fram till dess redovisas av ESV prognostiserade värden. De baseras på en modell där nuvarande skatteregler används för att med hjälp av ett representativt urval av befolkningen räkna fram aggregerade resultat. Inkomstskattelag (1999:1229) 1144 Fastighetsavgift Skattebas Vissa fastighetsägare är berättigade till skattereduktion för kommunal fastighetsavgift. Skattereduktion tillgodoräknas en fysisk person som under hela året före taxeringsåret varit ägare av en reduktionsfastighet för vilken han eller hon är avgiftsskyldig enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift och som fyllt 65 år vid ingången av året före taxeringsåret, under året före taxeringsåret har fått sjuk- eller aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, eller 17

18 1000 STATENS SKATTEINKOMSTER under året före taxeringsåret har fått ersättning enligt lagstiftning om social trygghet i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om ersättningen betalas ut enligt grunder som är jämförbara med vad som gäller för sjuk- eller aktivitetsersättning. Med reduktionsfastighet avses en småhusenhet eller ett småhus som är inrättat till bostad åt en eller två familjer med tillhörande tomtmark på en lantbruksenhet, där ägaren varit bosatt hela året före taxeringsåret. Skattesats Skattereduktionen medges för den eventuella skillnaden mellan fastighetsavgiften och det s.k. spärrbeloppet. Spärrbeloppet fastställdes 2008 till lägst kronor. Spärrbeloppets lägsta nivå indexeras genom att knytas till prisbasbeloppets förändring. Periodisering Reduktionen redovisas löpande som en del av inkomsterna på 9111 Fysiska personers inkomstskatt under inkomståret. Utfallet på inkomsttitel 1144 fastställs i och med taxeringsutfallet året efter inkomståret. Innan taxeringsutfallet är färdigt är redovisningen på inkomsttiteln baserad på en prognos. Lag (2008:826) om skattereduktion för kommunal fastighetsavgift Sjöinkomst Skattebas Skattereduktion medges för sjöinkomst, dvs. inkomst ombord på svenskt handelsfartyg som av Skatteverket klassificerats till närfart eller fjärrfart eller på ett övrigt EES-handelsfartyg som är sysselsatt i närfart/fjärrfart. Skattesats Den skattskyldige som haft sjöinkomst under hela inkomståret medges reduktion med kronor vid anställning på EES-handelsfartyg som går i fjärrfart och med kronor vid anställning på EES-handelsfartyg som går i närfart. Sjöinkomst under en del av ett år berättigar till skattereduktion med 1/365 av angivna belopp för varje dag sjöinkomst uppburits. Periodisering Reduktionen avser ett visst inkomstår. Den redovisas löpande på inkomsttitel 9111 fysiska personers inkomstskatt. Den slutliga taxeringen är klar i december året efter 18

19 1000 STATENS SKATTEINKOMSTER inkomståret. Först då finns slutligt utfall för inkomsttiteln. Fram till dess redovisas en prognos som främst grundar sig på tidigare års utfall. Inkomstskattelag (1999:1229) 1153 Jobbskatteavdrag Den 1 januari 2007 infördes jobbskatteavdraget för fysiska personer som lämnas för skattepliktiga arbetsinkomster av anställning och aktiv näringsverksamhet. Det förstärktes stegvis den 1 januari 2008, den 1 januari 2009 och den 1 januari Avdraget behandlas som en skattereduktion, vilket innebär en minskning av den inkomstskatt som den skattskyldige ska betala. Reduktionen minskar statens skatteinkomster men påverkar inte de kommunala skatteunderlagen. Skattebas Skattereduktion för arbetsinkomst medges om den skattskyldige har skattepliktiga arbetsinkomster av anställning eller av aktiv näringsverksamhet. Skattereduktion för arbetsinkomster beräknas på överskotten i respektive inkomstslag. Skattesats Skattereduktionen för arbetsinkomster, det så kallade jobbskatteavdraget, uppgår till skillnaden mellan 1,868 prisbasbelopp och grundavdraget multiplicerat med skattesatsen för kommunal inkomstskatt för inkomster som överstiger 7,00 prisbasbelopp. För inkomster mellan 2,72 och 7,00 prisbasbelopp är skattereduktionen skillnaden mellan å ena sidan 1,461 prisbasbelopp och 9,50 procent av arbetsinkomsterna mellan 2,72 och 7,00 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget multiplicerat med den kommunala skattesatsen. För inkomster mellan 0,91 och 2,72 prisbasbelopp beräknas reduktionen som skillnaden mellan å ena sidan 0,91 prisbasbelopp och 30,4 procent av arbetsinkomsten mellan 0,91 och 2,72 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget multiplicerat med den kommunala skattesatsen. För inkomster under 0,91 prisbasbelopp är skattereduktionen skillnaden mellan arbetsinkomsten och grundavdraget multiplicerat med den kommunala skattesatsen. Jobbskatteavdraget för dem som vid beskattningsårets ingång fyllt 65 är frikopplat från grundavdraget. Skattereduktionen för den gruppen beräknas till summan av 20 procent av arbetsinkomster upp till och med kronor och 5 procent av arbetsinkomster mellan kronor och kronor detta för att reduktionen även ska komma pensionärer med låga arbetsinkomster till del. 19

20 1000 STATENS SKATTEINKOMSTER Periodisering Reduktionen avser ett visst inkomstår. Den redovisas löpande på inkomsttitel 9111 Fysiska personers inkomstskatt. Den slutliga taxeringen är klar i december året efter inkomståret. Först då finns slutligt utfall för inkomsttiteln. Fram till dess redovisas av ESV prognostiserade värden. Inkomstskattelag (1999:1229) Hushållsarbete Skattebas För fysiska personer som under kalenderåret har fyllt 18 år medges en reduktion på utgifter för hushållsarbete som sker efter den 1 juli Från och med 8 december 2008 räknas även reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad (ROT-arbete) av småhus, ägarlägenhet och bostadsrätt som hushållsarbete. Skattesats Om den skattskyldige haft utgifter för hushållsarbete medges en reduktion om 50 procent. Reduktionen får inte överstiga kronor per person och beskattningsår. Periodisering Reduktionen avser ett visst inkomstår. Den redovisas löpande på inkomsttitel 9111 fysiska personers inkomstskatt. Den slutliga taxeringen är klar i december året efter inkomståret. Först då finns slutligt utfall för inkomsttiteln. Fram till dess redovisas av ESV prognostiserade värden. Lag (2008:140) om ändring i lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete. Lag om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete (2009:194). Notering: Bestämmelserna om skattereduktion för hushållstjänster har från och med 1 januari 2010 inordnas i ett nytt kapitel, 67 paragraferna 11 19, i inkomstskattelagen (1999:1229) Indirekta skatter på arbete Indirekta skatter på arbete består av arbetsgivaravgifter, egenavgifter och särskild löneskatt. Vissa nedsättningar förekommer i några fall, exempelvis reduceras 20

21 1000 STATENS SKATTEINKOMSTER arbetsgivaravgifterna med 50 procent för anställda under 26 år. Intäkterna redovisas av ESV genom omföring från inkomsttyp 9000, Löpande redovisade skatter m.m., och avser de indirekta skatter på arbete som är hänförliga till det aktuella inkomståret. Inkomsthuvudgruppen 1200 är kopplad till huvudgruppen 9200 där motsvarande skatter och avgifter redovisas löpande, men beloppen skiljer sig åt p.g.a. periodiseringar i form av betalningsförskjutningar och uppbördsförskjutningar Arbetsgivaravgifter Skattebas Arbetsgivaravgifter betalas av den som gett ut ersättning för arbete till anställda m.fl., och beräknas på summan av utgivna löner och förmåner. Avgiftssatser Avgiftssatser för arbetsgivaravgifter framgår av nedanstående tabell Sjukförsäkringsavgift 8,64 8,78 7,71 6,71 5,95 5,02 Föräldraförsäkringsavgift 2,20 2,20 2,20 2,20 2,20 2,20 Arbetsskadeavgift 0,68 0,68 0,68 0,68 0,68 0,68 Ålderspensionsavgift 10,21 10,21 10,21 10,21 10,21 10,21 Efterlevandepensionsavgift 1,70 1,70 1,70 1,70 1,70 1,17 Arbetsmarknadsavgift 4,45 4,45 2,43 2,43 4,65 2,91 Allmän löneavgift 4,40 4,40 7,49 7,49 6,03 9,23 Totalt 32,28 32,42 32,42 31,42 31,42 31,42 Periodisering Inkomsterna från arbetsgivaravgifter beräknas per månad och redovisas i huvudsak på statens budget (9000-gruppen) månaden efter den då den avgiftsgrundande lönen betalas ut. Redovisningen för respektive arbetsgivaravgift grundar sig på Försäkringskassans rapportering till statsredovisningen. De intäkter som redovisas på inkomstgruppen 1210 under ett kalenderår motsvaras av de arbetsgivaravgifter som Försäkringskassan redovisar på 9000-gruppen under perioden februari innevarande kalenderår till januari kalenderåret efter. Uttryckt på annat sätt: De intäkter som för ett visst år t redovisas på inkomstgruppen 1210 motsvaras av det som redovisas på 9000-gruppen under perioden februari år t till januari år t+1. Socialavgiftslag (2000:980) Lag (2000:981) om fördelning av socialavgifter Socialförsäkringsbalken (2010:110) 21

22 1000 STATENS SKATTEINKOMSTER Skattebetalningslag (1997:483) Skattebetalningsförordning (1997:750) Förordning (1984:1127) med bemyndigande för Försäkringskassan att verkställa fördelning av arbetsgivaravgifter mellan olika avgiftsändamål Lag (1994:1920) om allmän löneavgift Förordning (1998:562) med vissa bemyndiganden för Försäkringskassan att meddela föreskrifter Regelbok för socialförsäkringen fastställd av Försäkringskassan 1211 Sjukförsäkringsavgift Sjukförsäkringsavgiften ska främst finansiera kostnader för sjukpenning, graviditetspenning, aktivitets- och sjukersättning och rehabilitering. Den intäkt som för ett visst år redovisas på denna inkomsttitel omfattar de belopp som redovisats på inkomsttitel 9221 Sjukförsäkringsavgift under perioden februari år t till januari åt t+1, med tillägg/avdrag för avgift som beräknas vara hänförlig till perioden men inbetalas vid annan tidpunkt. Lag (1991:1047) om sjuklön Föräldraförsäkringsavgift Föräldraförsäkringsavgiften ska finansiera föräldraförsäkringsförmåner. Den intäkt som för ett visst år redovisas på denna inkomsttitel omfattar de belopp som redovisats på inkomsttitel 9222 Föräldraförsäkringsavgift under perioden februari år t till januari år t+1, med tillägg/avdrag för avgift som beräknas vara hänförlig till perioden men inbetalas vid annan tidpunkt Arbetsskadeavgift Arbetsskadeavgiften ska finansiera ersättningar för arbetsskador. Den intäkt som för ett visst år redovisas på denna inkomsttitel omfattar de belopp som redovisats på inkomsttitel 9253 Arbetsskadeavgift under perioden februari år t till januari åt t+1, med tillägg/avdrag för avgift som beräknas vara hänförlig till perioden men inbetalas vid annan tidpunkt. 22

23 1000 STATENS SKATTEINKOMSTER 1214 Ålderspensionsavgift Ålderspensionsavgiften ska delfinansiera ålderspensionssystemet. Avgiftssatsen framgår av tabellen under inkomsttitelgrupp Regeringen fastställer varje år andelar för fördelning av ålderspensionsavgiften till AP-fonden, Riksgäldskontoret och staten, se särskild förordning. Fördelningen av ålderspensionsavgiften är för 2011 fastställd till: 69,5 % AP-fonderna 19,9 % Riksgäldskontoret 10,6% Staten Den intäkt som för ett visst år redovisas på denna inkomsttitel omfattar de belopp som redovisats på inkomsttitel 9251 Ålderspensionsavgift under perioden februari år t till januari år t+1, med tillägg/avdrag för avgift som beräknas vara hänförlig till perioden men inbetalas vid annan tidpunkt. Förordning (1998:1340) om inkomstgrundad ålderspension Förordning (2010:1168) om fastställande av andelar för fördelning av ålderspensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter under år Efterlevandepensionsavgift Efterlevandepensionsavgiften ska finansiera efterlevandepension och änkepension samt kostnader för administration. Den intäkt som för ett visst år redovisas på denna inkomsttitel omfattar de belopp som redovisats på inkomsttitel 9212 Efterlevandepension under perioden februari år t till januari år t+1, med tillägg/avdrag för avgift som beräknas vara hänförlig till perioden men inbetalas vid annan tidpunkt Arbetsmarknadsavgift Arbetsmarknadsavgiften ska finansiera arbetslöshetsersättning, tillsyn av arbetslöshetskassorna, aktivitetsstöd, lönegaranti och statlig ålderspensionsavgift. Den intäkt som för ett visst år redovisas på denna inkomsttitel omfattar de belopp som redovisats på inkomsttitel 9254 Arbetsmarknadsavgift under perioden februari år t till januari åt t+1, med tillägg/avdrag för avgift som beräknas vara hänförlig till perioden men inbetalas vid annan tidpunkt. Lag (1997:239) om arbetslöshetskassor. Lönegarantilag (1992:497). 23

24 1000 STATENS SKATTEINKOMSTER 1217 Allmän löneavgift Den allmänna löneavgiften är ingen socialavgift enligt socialavgiftslagen utan grundas på särskild lag. Den intäkt som för ett visst år redovisas på denna inkomsttitel omfattar de belopp som redovisats på inkomsttitel 9281 Allmän löneavgift under perioden februari år t till januari åt t+1, med tillägg/avdrag för avgift som beräknas vara hänförlig till perioden men inbetalas vid annan tidpunkt. Lag (1994:1920) om allmän löneavgift Ofördelade avgifter Ofördelade avgifter är en periodiseringspost som utgörs av skillnaden mellan de periodiserade avgifterna för aktuellt år och de summerade inkomsttitlarna som är avgifter avseende flera olika inkomstår Nedsatta avgifter I vissa fall har arbetsgivaren rätt att reducera arbetsgivaravgiften genom att göra ett särskilt avdrag, dvs. arbetsgivaravgiften blir nedsatt. För att ge en uppfattning om de totala avgifterna före nedsättningar, redovisas nedsättningarna separat, både som intäkter och som avdrag. I följande fall har arbetsgivaren rätt att göra avdrag: Arbetsgivare som bedriver sin verksamhet inom stödområde A har rätt att göra ett avdrag på 10 procent av avgiftsunderlaget, dock högst kronor per månad. För personer som vid årets början inte har fyllt 26 år betalar arbetsgivaren ålderspensionsavgiften men bara en fjärdedel av övriga avgifter. Detta innebär att arbetsgivaravgifterna för 2011 blir 15,49 procent. Nedsättningarna av arbetsgivaravgifterna för ett visst år t hämtas från Skatteverkets månatliga sammanställning av arbetsgivaravgifter i februari år t Egenavgifter Skattebas Med egenavgift avses egna företagares avgifter motsvarande arbetsgivaravgifter. Reglerna om skattebas och skattesats skiljer sig i vissa fall från dem som gäller arbetsgivaravgifter, främst beroende på att de förmåner som är kopplade till avgiftsskyldigheten kan skilja mellan anställda och egna företagare. 24

25 1000 STATENS SKATTEINKOMSTER Skattebasen för egenavgifter utgörs av nettointäkten, dvs. överskottet, av aktiv näringsverksamhet, vilket är den näringsverksamhet som utgör grund för socialförsäkringsförmåner. Skattesats Egenavgifterna för egenföretagare anges i 3 kap. 13 socialavgiftslagen. En förteckning över dessa avgiftssatser redovisas i tabellen nedan. Egenföretagare betalar högre sjukförsäkringsavgift med en dags karenstid än arbetsgivare. Däremot betalar de lägre arbetsmarknadsavgift. Egenavgift till sjukförsäkringen utgår efter olika procentsatser beroende på karenstid. På inkomster över 7,5 gånger basbeloppet reduceras inte avgiftsuttaget med hänsyn till karenstiden. Egenavgifterna för de som vid årets ingång inte fyllt 26 år uppgår till 14,88 procent av underlaget (om inte särskild karensdag begärts). Avgiftssatser för egna företagares egenavgifter, procentuellt uttag för inkomståret Egenavgifter (inklusive allmän löneavgift) Efterlevandepensionsavgift 1,70 1,70 1,70 1,70 1,70 1,17 Sjukförsäkringsavgift 9,61 9,61 7,93 6,93 6,78 5,11 Föräldraförsäkringsavgift 2,20 2,20 2,20 2,20 2,20 2,20 Ålderspensionsavgift 10,21 10,21 10,21 10,21 10,21 10,21 Arbetsskadeavgift 0,68 0,68 0,68 0,68 0,68 0,68 Arbetsmarknadsavgift 1,91 1,91 0,50 0,50 2,11 0,37 Allmän löneavgift 4,40 4,40 7,49 7,49 6,03 9,23 Summa egenavgifter 30,71 30,71 30,71 29,71 29,71 28,97 Periodisering Samtliga egenavgifter avser ett visst inkomstår. De uppbärs preliminärt och redovisas löpande på inkomsttitel 9111 fysiska personers inkomstskatt. Den slutliga taxeringen är klar i december året efter inkomståret. Först då finns slutligt utfall för inkomsttitlarna. Fram till dess baseras redovisningen på prognoser som grundar sig på utvecklingen av hushållens förväntade inkomster av näringsverksamhet enligt ESV:s bedömning. Socialavgiftslag (2000:980) Lag (2000:981) om fördelning av socialavgifter Socialförsäkringsbalken (2010:110) 25

26 1000 STATENS SKATTEINKOMSTER Skattebetalningslag (1997:483) Skattebetalningsförordning (1997:750) Förordning (1984:1127) med bemyndigande för Försäkringskassan att verkställa fördelning av arbetsgivaravgifter mellan olika avgiftsändamål Förordning (1994:549) om nedsättning av socialavgifter Förordning (1998:562) med vissa bemyndiganden för Försäkringskassan Lag (2001:1170) om utvidgning av de särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen (2000:980) 1241 Sjukförsäkringsavgift Sjukförsäkringsavgiften ska främst finansiera kostnader för sjukpenning, graviditetspenning, aktivitets- och sjukersättning och rehabilitering. Skattesats För försäkrad med 14 dagars karenstid är avgiften 5,0 procent och för försäkrad med 30 dagars karenstid 4,82 procent 1. Detta gäller för inkomster upp till 7,5 gånger prisbasbeloppet. På inkomster över 7,5 prisbasbelopp är avgiften 5,11 procent Lag (2000:981) om fördelning av socialavgifter. Lag (1991:1047) om sjuklön Föräldraförsäkringsavgift Föräldraförsäkringsavgiften ska finansiera föräldraförsäkringsförmåner. Skattesats Avgiften framgår av tabellen. Socialförsäkringsbalken (2010:110) Lag (2000:981) om fördelning av socialavgifter Arbetsskadeavgift Arbetsskadeavgiften ska finansiera ersättningar för arbetsskador. Skattesats Avgiften framgår av tabellen. 1 Förförsäkrade med 60 dagars karenstid 4,60 procent och för försäkrade med 90 dagars karenstid 4,46 procent. 26

27 1000 STATENS SKATTEINKOMSTER Lag (2000:981) om fördelning av socialavgifter. Socialförsäkringsbalken (2010:110) 1244 Ålderspensionsavgift, netto Ålderspensionsavgiften ska delfinansiera ålderspensionssystemet. Avgiftssatsen framgår av tabellen under inkomsttitelgrupp Regeringen fastställer varje år andelar för fördelning av ålderspensionsavgiften, se särskild förordning. Socialförsäkringsbalken (2010:110) Förordning (1998:1340) om inkomstgrundad ålderspension Förordning (2010:1168) om fastställande av andelar för fördelning av ålderspensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter under år Efterlevandepensionsavgift Efterlevandepensionsavgiften ska finansiera efterlevandepension och änkepension samt kostnader för administration. Skattesats Avgiften framgår av tabellen. Lag (2000:981) om fördelning av socialavgifter. Socialförsäkringsbalken (2010:110) 1246 Arbetsmarknadsavgift Arbetsmarknadsavgiften ska finansiera arbetslöshetsersättning, tillsyn av arbetslöshetskassorna, aktivitetsstöd, lönegaranti och statlig ålderspensionsavgift. Skattesats Avgiften framgår av tabellen. Lag (2000:981) om fördelning av socialavgifter. Lag (1997:239) om arbetslöshetskassor. Lönegarantilag (1992:497). 27

28 1000 STATENS SKATTEINKOMSTER 1247 Allmän löneavgift Den allmänna löneavgiften är ingen socialavgift enligt socialavgiftslagen utan grundas på särskild lag. Skattesats Avgiften framgår av tabellen. Lag (1994:1920) om allmän löneavgift Ofördelade avgifter Denna inkomsttitel används ej för närvarande Nedsatta avgifter Nedsättning av egenavgift får göras för person som vid årets början inte har fyllt 26 år. För att ge en uppfattning om de totala egenavgifterna före nedsättningar, redovisas nedsättningarna separat, både som intäkter och som avdrag Avgifter till premiepensionssystemet 1261 Avgifter till premiepensionssystemet På inkomsttitlarna 1214 och 1244 redovisas intäkter från avgifter som går till premiepensionssystemet. Dessa intäkter ska inte slutligt redovisas på statens budget, utan förs istället över till premiepensionssystemet. Eftersom budgeten totalt sett ska vara kassamässig och de ovannämnda intäkterna inte slutligt ska redovisas på statens budget måste ett motsvarande belopp räknas bort från budgeten. Under denna inkomsttitel redovisas därför premiepensionssystemets andel av inkomsttitlarna 1214 och 1244, fastän med omvänt tecken Särskild löneskatt 1271 Pensionskostnader företag Skattebas Arbetsgivare som utfäst en tjänstepension är skattskyldiga enligt lagen om särskild löneskatt på pensionskostnader. Även enskild person eller dödsbo ska i vissa fall betala särskild löneskatt. Den särskilda löneskatten utgår på ett för varje beskattningsår särskilt framräknat skatteunderlag som består av arbetsgivarens pensionskostnader. 28

29 1000 STATENS SKATTEINKOMSTER Skattesats Den som utfäst en tjänstepension ska till staten betala särskild löneskatt med 24,26 procent på kostnaden för pensionsutfästelsen. Periodisering Särskild löneskatt på pensionskostnader på pensionsmedel redovisas löpande som en del av inkomsterna på inkomsttiteln 9121 Juridiska personers inkomstskatt, under inkomståret och taxeringsåret. Det slutliga utfallet på inkomsttitel 1271 Särskild löneskatt på pensionskostnader, fastställs i och med taxeringsutfallet året efter inkomståret. Fram till dess redovisas prognostiserade värden på inkomsttiteln. Prognosen bygger framför allt på tidigare års utfall och på prognoser för lönesumman. Taxeringslag (1990:324). Skattebetalningslagen (1997:483). Lag (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader Pensionskostnader, staten Skattebas Försäkringskassan fastställer den särskilda löneskatt som staten ska betala enligt lagen om särskild löneskatt på pensionskostnader. Underlaget är statliga tjänstepensioner som betalas ut av Statens pensionsverk med flera. Skattesats Skatten under 2011 är 24,26 procent av underlaget. Periodisering Den särskilda löneskatten på pensionskostnader som staten betalar avser ett visst inkomstår. Den fastställs slutligt senast den 30 april året efter beskattningsåret. Fram till dess redovisas prognostiserade värden på inkomsttiteln. Lag (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader. Förordning (1991:704) om fastställande av särskild löneskatt på statens pensionskostnader. 29

30 1000 STATENS SKATTEINKOMSTER 1273 Förvärvsinkomster Skattebas Särskild löneskatt på förvärvsinkomst tas ut på alla inkomster som inte grundar rätt till socialförsäkringsförmåner. Underlaget för särskild löneskatt är passiv näringsverksamhet och vissa försäkringsersättningar. Arbetsgivare som avsätter en del av vinsten till de anställda i vinstandelsstiftelser ska betala särskild löneskatt på vinstandelar (SFS 1996:1215). I lagen om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster ingår ett moment om vinstandelsstiftelser. Skattesats Särskild löneskatt på passiv näringsverksamhet uppgår till 24,26 procent av underlaget. Skattesatsen ska motsvara skatteinslaget i socialavgifterna, det vill säga svara mot den del av socialavgifterna som inte ger någon motsvarande socialförsäkringsförmån. Periodiseringar På inkomsttiteln redovisas den särskilda löneskatt som avser ett visst inkomstår. Uppbörden av särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster sker i samband med uppbörden av arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Den slutliga taxeringen är klar i december året efter inkomståret. Först då finns slutligt utfall för inkomsttiteln. Fram till dess baseras redovisningen på en prognos som grundar sig på hushållens förväntade inkomster av näringsverksamhet. Lag (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Lag (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader. Förordning (1991:704) om fastställande av särskild löneskatt på statens pensionskostnader Egenföretagare Skattebas Särskild löneskatt tas ut på inkomster som inte utgör grund för socialförsäkringsförmåner. Sådan löneskatt tas ut på inkomster av passiv näringsverksamhet, det vill säga då den skattskyldige inte själv är aktiv i verksamheten. 30

31 1000 STATENS SKATTEINKOMSTER Skattesats Inkomståret 2011 är den särskilda löneskatten 24,26 procent av underlaget (SFS 2007:1250). Från och med januari 2007 ska personer som fyllt 65 år och inkluderas i det reformerade pensionssystemet inte omfattas av den särskilda löneskatten. Periodisering På inkomsttiteln redovisas den särskilda löneskatt som avser ett visst inkomstår. Uppbörden sker i samband med uppbörden av inkomstskatt på inkomsttitel 9111 Fysiska personers inkomstskatt. Den slutliga taxeringen är klar i december året efter inkomståret. Först då finns slutligt utfall för inkomsttiteln. Fram till dess baseras redovisningen på prognoser som grundar sig på hushållens förväntade inkomster av näringsverksamhet. Lag (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Lag (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader Övrigt Denna inkomsttitel används ej för närvarande Nedsättningar 1281 Sjöfartsstöd Nedsättning av arbetsgivaravgifter. Sjöfartsstöd lämnas till fysiska och juridiska personer samt till partrederier som har eller har haft sjömän anställda för arbete ombord på svenskregistrerade fartyg som huvudsakligen används i utrikestrafik av betydelse för den svenska utrikeshandeln eller den svenska tjänsteexporten. Stödet redovisas löpande under inkomsttitel 9714 Nedsättning, stöd till sjöfart. Förordning (2001:770) om sjöfartsstöd. Lag (1999:591) om kreditering på skattekonto av vissa stöd beslutade av arbetsmarknadsmyndighet och Rederinämnden. 31