ESV 2007:14. Inkomstliggaren ISSN ISBN

Transkript

1 ESV 2007:14 Inkomstliggaren 2007 ISSN ISBN

2 Inkomstliggaren 2007 På regeringens uppdrag gör ESV årligen den så kallade Inkomstliggaren. Det är en dokumentation över de bestämmelser som gäller för varje inkomsttitel. För varje inkomsttitel anges vilka myndigheter som uppbär och redovisar inkomsterna och vad dessa avser. Om en inkomsttitel har undertitlar anges vilka myndigheter som redovisar inkomster på dessa. Vidare anges de författningar och övriga bestämmelser som gäller för respektive inkomsttitel. För större inkomsttitlar beskrivs även uppbördsförfarandet. Från och med 2006 tillämpas en ny struktur och ändrad redovisning för statsbudgetens inkomster. Bland annat redovisas skatter både periodiserat och kassamässigt. För att ytterligare klargöra skillnaden mellan intäkter och inkomster samt för att tydliggöra redovisningen av de utgifter som redovisas på budgetens inkomstsida har två nya inkomsttyper införts 2007: inkomsttyp 7000 Avräkningar mm. i anslutning till skattesystemet och inkomsttyp 8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekonto. Inkomstliggaren inleds med en kort beskrivning av den nya strukturen som i två steg införts 2006 och 2007, följt av en beskrivning av skattekontosystemet. Därefter presenteras inkomsttitlar och undertitlar i ordningsföljd. I slutet av publikationen finns en förteckning över samtliga inkomsttitlar med datum när de infördes eller eventuellt upphörde. Denna inkomstliggare gäller för budgetåret 2007 och avser förhållandena per den 1 januari Inkomstliggaren uppdateras i början av respektive år. I informationssystemet Hermes under Statsredovisning, Konverteringstabeller, Anslag/inkomsttitlar uppdateras behörighet att redovisa på inkomsttitel/undertitel löpande. Inkomstliggaren har givits ut sedan Årets utgåva har tagits fram av avdelningarna Analys och prognoser och Statsredovisning på Ekonomistyrningsverket under ledning av Hanna Armelius. Inkomstliggaren utgör en integrerad del i arbetet med prognoser och redovisning av statsbudgetens inkomster. Underlag till Inkomstliggaren har huvudsakligen samlats in från de myndigheter som redovisar inkomsterna. Ett varmt tack till alla myndigheter som lämnat underlag till denna publikation. Förslag och synpunkter på Inkomstliggarens innehåll och utformning samt information om eventuella upptäckta fel tas tacksamt emot via e-post till prognos@esv.se. Stockholm den 22 februari 2007 Yvonne Gustafsson Generaldirektör

3 Innehåll Innehåll... 2 Ny struktur på statsbudgetens inkomstsida 2006 och Skattekontosystemet Skatter m.m Direkta skatter på arbete Inkomstskatter Statlig inkomstskatt Kommunal inkomstskatt Allmän pensionsavgift Allmän pensionsavgift Artistskatt Artistskatt Skattereduktioner Allmän pensionsavgift Fackföreningsavgift Arbetslöshetskassa Fastighetsskatt Förmögenhetsskatt Miljöåtgärder Reparation och ombyggnad Bredband Sjöinkomst Stormskador Jobbavdrag Hushållstjänster Indirekta skatter på arbete Arbetsgivaravgifter Sjukförsäkringsavgift Föräldraförsäkringsavgift Arbetsskadeavgift Ålderspensionsavgift Efterlevandepensionsavgift Arbetsmarknadsavgift Allmän löneavgift Ofördelade avgifter Nedsatta avgifter Egenavgifter Sjukförsäkringsavgift Föräldraförsäkringsavgift Arbetsskadeavgift Ålderspensionsavgift, netto Efterlevandepensionsavgift Arbetsmarknadsavgift Allmän löneavgift Ofördelade avgifter Särskild löneskatt Pensionskostnader företag Pensionskostnader, staten Förvärvsinkomster Egenföretagare Övrigt Nedsättningar Sjöfartsstöd Arbetsgivaravgifter Egenavgifter, generell nedsättning Egenavgifter, regional nedsättning Nystartsjobb Tjänstegruppliv Tjänstegruppliv Skatt på kapital Skatt på kapital, hushåll Skatt på kapital och 1312 Skattereduktion kapital Expansionsmedelsskatt Skattereduktion riskkapital Skatt på företagsvinster

4 1321 Skatt på företagsvinster Skattereduktioner Kupongskatt Kupongskatt Avkastningsskatt Avkastningsskatt hushåll Avkastningsskatt företag Individuellt pensionssparande Fastighetsskatt Fastighetsskatt hushåll och 1352 Fastighetsskatt företag Stämpelskatt Stämpelskatt Förmögenhetsskatt Förmögenhetsskatt hushåll Förmögenhetsskatt företag Arvs- och gåvoskatt Arvsskatt Gåvoskatt Skatt på konsumtion och insatsvaror Mervärdesskatt Mervärdesskatt Skattelättnad för vissa byggtjänster Skatt på alkohol och tobak Skatt på tobak Skatt på etylalkohol Skatt på vin Skatt på mellanklassprodukter Skatt på öl Privatinförsel av alkohol och tobak Skatt på energi och miljö Energiskatt Skatt på elektrisk kraft Energiskatt bensin Energiskatt oljeprodukter Energiskatt övrigt Koldioxidskatt Koldioxidskatt bensin Koldioxidskatt oljeprodukter Koldioxidskatt övrigt Övriga skatter på energi och miljö Svavelskatt Skatt på råtallolja Särskild skatt mot försurning Skatt på bekämpningsmedel och gödsel Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer Avfallsskatt Avgifter till Kemikalieinspektionen Övriga skatter Skatt på vägtrafik Fordonsskatt Vägavgifter Trängselskatt Skatt på trafikförsäkringspremier Övriga skatter Systembolaget AB:s överskott Inlevererat överskott från Svenska Spel AB Skatt på spel Lotteriskatt Lotteriavgifter Skatt på annonser och reklam Koncessionsavgifter på televisionens område Lokalradioavgifter Avgifter till Granskningsnämnden Avgifter för telekommunikation Försäljningsskatt på motorfordon Skatt på import Tullmedel

5 1512 Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter Avgifter till EU:s omstruktureringsfond för sockersektorn Restförda och övriga skatter Restförda skatter Restförda skatter, hushåll Restförda skatter, företag Övriga skatter, hushåll Omprövningar aktuellt taxeringsår Omprövningar äldre taxeringsår Anstånd Övriga skatter Skattetillägg Förseningsavgifter Övriga skatter företag Omprövningar aktuellt taxeringsår Omprövningar äldre taxeringsår Anstånd Övriga skatter Skattetillägg Förseningsavgifter Intäkter som förs till fonder Insättningsgarantiavgifter Avgifter till Kärnavfallsfonden Bilskrotningsavgifter Batteriavgifter Kväveoxidavgifter Avgående poster, skatter till EU EU-skatter EU-skatter Avgående poster, skatter till andra sektorer Skatter till andra sektorer Kommunala inkomstskatter Avgifter till AP-fonder Avgifter till premiepensionssystemet Periodiseringar Uppbördsförskjutningar Uppbördsförskjutningar Betalningsförskjutningar Kommuner och landsting Ålderspensionssystemet Företag och hushåll Kyrkosamfund Anstånd Anstånd Inkomster av statens verksamhet Rörelseöverskott Affärsverkens inlevererade överskott Luftfartsverkets inlevererade överskott Affärsverket Svenska Kraftnäts inlevererade utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig skatt Sjöfartsverkets inlevererade överskott Övriga myndigheters inlevererade överskott Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit Riksbankens inlevererade överskott Riksbankens inlevererade överskott Överskott av statens fastighetsförvaltning Överskott av fastighetsförvaltning Inlevererat överskott av statens fastighetsförvaltning Ränteinkomster , 2320 Räntor på näringslån Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen Ränteinkomster på vattenkraftslån Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet Räntor på övriga näringslån Ränteinkomster på lokaliseringslån Räntor på studielån

6 2341 Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier och garantilån för studerande Ränteinkomster på allmänna studielån Ränteinkomster på studielån upptagna efter Övriga ränteinkomster Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets rationalisering Räntor på intressemedel Övriga ränteinkomster Räntor på skattekonton m.m., netto Inkomster av statens aktier Inkomster av statens aktier Inkomster av statens aktier Offentligrättsliga avgifter Expeditions- och ansökningsavgifter Avgifter för granskning av filmer och videogram Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor Utjämningsavgift från arbetslöshetskassor Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkning Avgifter vid Bergsstaten Avgifter vid Patent- och registreringsväsendet Avgifter för registrering i förenings- m.fl. register Avgifter vid Kronofogdemyndigheten Avgifter för körkort och motorfordon Avgifter för statliga garantier Miljöskyddsavgifter Täktavgift Avgifter vid Tullverket Patientavgifter vid tandläkarutbildningen Avgifter vid Folkhälsoinstitutet Avgifter för Finansinspektionens verksamhet Avgifter från kärnkraftverken Övriga offentligrättsliga avgifter Registreringsavgift till Fastighetsmäklarnämnden Avgifter vid statens internbank i Riksgäldskontoret Avgifter för årlig revision Avgifter för etikprövning av forskning Efterbevaknings- och tillsynsavgifter Försäljningsinkomster Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter Utförsäljning av beredskapslager Offentlig lagring, försäljningsintäkter Böter m.m Restavgifter och dröjsmålsavgifter Bötesmedel Vattenföroreningsavgift m.m Sanktionsavgifter m.m Kontrollavgifter vid särskild skattekontroll Övriga inkomster av statens verksamhet Övriga inkomster av statens verksamhet Inkomster av försåld egendom Inkomster av försålda byggnader och maskiner Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter Övriga inkomster av markförsäljning Övriga inkomster av markförsäljning Övriga inkomster av försåld egendom Inkomster av statens gruvegendom Övriga inkomster av försåld egendom Återbetalning av lån Återbetalning av näringslån Återbetalning av jordbrukslån Återbetalning av lån till fiskerinäringen Återbetalning av övriga näringslån Återbetalning av vattenkraftslån Återbetalning av lån avseende såddfinansiering Återbetalning av skogsväglån Återbetalning av övriga näringslån, Kammarkollegiet Återbetalning av övriga näringslån, Statens jordbruksverk

7 4138 Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier Återbetalning av lokaliseringslån Återbetalning av studielån Återbetalning av statens lån för universitetsstudier Återbetalning av allmänna studielån Återbetalning av studiemedel Återbetalning av övriga lån Återbetalning av utgivna startlån och bidrag Återbetalning från Portugalfonden Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor Återbetalning av övriga lån Kalkylmässiga inkomster Avskrivningar och amorteringar Affärsverkens avskrivningar och amorteringar Avskrivningar på fastigheter Amortering på statskapital Uppdragsmyndigheters komplementkostnader Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkostnader Bidrag m.m. från EU Bidrag från EG:s jordbruksfond Bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion Gårdsstöd Kompletterande åtgärder perioden Övrig intervention Exportbidrag Djurbidrag Offentlig lagring Miljö- och strukturåtgärder samt regionala åtgärder perioden EG:s landsbygdsfond Övriga bidrag från EG:s jordbruksfonder Bidrag från EG:s jordbruksfonds utvecklingssektion EG-finansierade struktur- och regionalstöd till jordbrukssektorn m.m. perioden EG-finansierade struktur- och regionalstöd till jordbrukssektorn m.m. perioden Bidrag från EG:s fiskefond Bidrag från EG:s fiskefond perioden Bidrag från EG:s fiskefond (EFF) perioden Bidrag från EG:s regionalfond Bidrag från EG:s regionalfond perioden Bidrag från EG:s regionalfond perioden Bidrag från EG:s regionalfond perioden Bidrag från EG:s socialfond Bidrag från EG:s socialfond perioden Bidrag från EG:s socialfond perioden Bidrag från EG:s socialfond perioden Bidrag till transeuropeiska nätverk Bidrag till transeuropeiska nätverk Övriga bidrag från EG Övriga bidrag från EG Bidrag från EG:s omstruktureringsfond för sockersektorn Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet Tillkommande inkomster EU-skatter Momsbaserad EU-avgift Tullmedel Jordbrukstullar och sockeravgifter Omstruktureringsavgifter socker Kommunala utjämningsavgifter Utjämningsavgift för LSS-kostnader Avräkningar Intäkter som förs till fonder Intäkter som förs till fonder Kompensation för mervärdesskatt Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter Kompensation för mervärdesskatt, kommuner Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto

8 8111 Anställningsstöd Stöd till utbildningsvikariat Stöd till investeringar i källsorteringslokaler Stöd till bredbandsinstallation Stöd till reparation och ombyggnad offentliga lokaler Sysselsättningsstöd till kommuner och landsting Stöd till anställning av långtidssjukskrivna Stöd till skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Stöd till utbildning av personal i vård och äldreomsorg Stöd för konvertering från direktverkande el Stöd för konvertering från oljeuppvärmning Löpande redovisade skatter m.m Skatt på inkomst Fysiska personers inkomstskatt Fysiska personers inkomstskatt Juridiska personers inkomstskatt Juridiska personers inkomstskatt Beskattning av tjänstegruppliv Ofördelbara inkomstskatter Ofördelbara inkomstskatter Övriga inkomstskatter Kupongskatt Lotteriskatt Socialavgifter och löneskatter Efterlevandepensionsavgift Sjukförsäkringsavgift Föräldraförsäkringsavgift Ålderspensionsavgift, netto Arbetsskadeavgift Arbetsmarknadsavgift Allmän pensionsavgift, netto Allmän löneavgift Skatt på egendom Skatt på fast egendom Fastighetsskatt Förmögenhetsskatt Fysiska personers förmögenhetsskatt Juridiska personers förmögenhetsskatt Arvsskatt och gåvoskatt Arvsskatt Gåvoskatt Övrig skatt på egendom Stämpelskatt Särskild löneskatt Särskild sjukförsäkringsavgift Avräkning av socialavgifter Skatt på varor och tjänster Allmänna försäljningsskatter Mervärdesskatt, netto , 9430 Skatt på specifika varor Försäljningsskatt på motorfordon Tobaksskatt Alkoholskatt Energiskatt Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer Avgifter för Kemikalieinspektionen Särskild skatt mot försurning Skatt på avfall Skatt på bekämpnings- och gödselmedel Systembolagets inlevererade överskott Skatt på tjänster Skatt på annonser och reklam Avgifter för telekommunikation Skatt på spel Lotteriavgifter Inlevererat överskott från AB Svenska Spel Koncessionsavgift på televisionens område

9 9458 Lokalradioavgifter Avgifter till Granskningsnämnden Skatt på vägtrafik Fordonsskatt Vägavgifter Trängselskatt Skatt på trafikförsäkringspremier Skatt på import m.m Tullmedel Övriga skatter m.m. på import Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter Avgifter till EU:s omstruktureringsfond för sockersektorn Övriga skatter på varor och tjänster Övriga skatter på varor och tjänster Kompensation för mervärdesskatt Kompensation för mervärdesskatt till kommuner och landsting Utjämningsavgift för LSS-kostnader Betalningsdifferenser, skattekonto Betalningsdifferenser på grund av anstånd, netto Betalningsdifferenser på grund av anstånd, netto Betalningsdifferenser på grund av restföring Uppbördsförluster, netto, fysiska personers inkomstskatt Uppbördsförluster, netto, juridiska personers inkomstskatt Uppbördsförluster, netto, arbetsgivaravgifter Uppbördsförluster, netto, mervärdesskatt Uppbördsförluster, netto, räntor m.m Betalningsdifferenser, övriga Betalningsdifferenser, övriga Betalningsdifferenser, ofördelade, månatliga betalningsdifferenser Betalningsdifferenser, skattemyndigheterna Indrivna medel, kronofogdemyndigheterna Stöd, krediteringar på skattekonto Omföring till Nedsättning av skatter Nedsättning, anställningsstöd Nedsättning, investeringar i källsorteringslokaler Nedsättning, bredbandsinstallation Nedsättning, stöd till sjöfart Nedsättning, reparation och ombyggnad offentliga lokaler Nedsättning, sysselsättningsstöd till kommuner och landsting Nedsättning, skattelättnad för vissa byggtjänster Nedsättning, stöd till anställning av långtidssjukskrivna Nedsättning, stöd till skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Nedsättning, stöd till utbildning av personal i vård och äldreomsorg Nedsättning, stöd till utbildningsvikariat Nedsättning, stöd för konvertering från direktverkande el Nedsättning, stöd för konvertering från oljeuppvärmning Nystartsjobb Skattetillägg och förseningsavgifter Skattetillägg Skattetillägg Förseningsavgifter Förseningsavgifter Specifikation av statsbudgetens inkomster Förändringar av inkomsttitlar Förändringar av inkomsttitlar från och med budgetåret Förändringar av inkomsttitlar mellan budgetåren 1980/81 till

10 Ny struktur på statsbudgetens inkomstsida 2006 och 2007 Fram till 2005 redovisades statsbudgetens inkomster i huvudsak kassamässigt, vilket för skatter innebar att inkomsterna redovisades vid det tillfälle de debiterades. Dessa redovisningsprinciper hade dock vissa nackdelar. I och med att inkomsterna inte kopplades till rätt inkomstår, det vill säga det år inkomsterna genererats, bestod årets skatteinkomster delvis av skatter som var hänförliga till andra inkomstår. Detta gjorde att inkomstutvecklingen var svår att analysera. I den nya strukturen, som infördes 2006, tillämpas periodiserad redovisning av skatterna. Det innebär att skatterna redovisas under det inkomstår de avser, dvs. det inkomstår den skattepliktiga händelsen ägde rum. Skillnaderna mellan statens kassamässiga och periodiserade skatter är ofta stora. Av naturliga skäl är periodiseringseffekterna störst för skatter som uppbärs preliminärt och fastställs vid den årliga taxeringen. För skatter där uppbörden sker varje månad är skillnaderna mellan de olika redovisningssätten däremot små. Genom att tillämpa periodiserad redovisning av skatter erhålls en direkt koppling mellan intäkterna, den makroekonomiska utvecklingen och de skatteregler som gäller under ett givet år. En konsekvens av förändringen är att statsbudgetens utfall på inkomsttitelnivå, dvs. de till det aktuella året slutligt hänförbara skatterna, inte blir definitivt förrän ett och ett halvt år efter budgetårets utgång. Detta gäller främst de årligt fastställda skatterna för fysiska och juridiska personer. Årsutfallet för de månatligt uppburna skatterna (arbetsgivaravgifter, moms och punktskatter) blir i princip kända en månad senare än med nuvarande redovisning. På total nivå kan dock statsbudgetens inkomster fastställas kassamässigt vid samma tidpunkt som före förändringen. Förändringen 2006 innebar bl. a. Att inkomsttyp 1000 Skatter mm. används för redovisning av intäktsmässiga skatter. Den löpande redovisningen av skatter görs mot inkomsttitlar inom inkomsttyp 9000 Löpande redovisade skatter. Förändringen 2007 görs för att ytterligare tydliggöra skillnaden mellan inkomster och intäkter och för att klargöra redovisningen av de utgifter som redovisas på budgetens inkomstsida. Två nya inkomsttyper införs; 7000 och Under inkomsttypen 7000 Avräkningar m. m. i anslutning till skattesystemet redovisas det som tidigare låg under 1700 Tillkommande inkomster och delar av det som tidigare var 1800 Avräkningar. Under 8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekonton redovisas det som hittills varit inkomsttitelgruppen 1830 Stöd som ges som skattekrediteringar på skattekonto. 9

11 Skattekontosystemet Från och med inkomståret 1998 gäller skattebetalningslagen (SFS 1997:483). Syftet med införandet av skattekontosystemet var att göra det enklare och enhetligare framför allt för arbetsgivare och företagare att betala skatter och avgifter samt att också underlätta hanteringen hos skattemyndigheterna. Lagen omfattade från början inkomstskatt, socialavgifter och mervärdesskatt. Arvs- och gåvoskatt inlemmades i systemet från och med hösten Punktskatter inlemmades från och med Fr.o.m. april 2005 debiteras också särskild sjukförsäkringsavgift på skattekontot. Varje skattskyldig får ett så kallat skattekonto, hos Skatteverket. På skattekontot registreras debiterade skatter och avgifter samt de betalningar den skattskyldige gör. Skattekontot stäms av varje månad som det har registrerats något på kontot. De som har transaktioner på kontot varje månad, till exempel arbetsgivare eller enskilda näringsidkare kan kontinuerligt följa ställningen via kontoutdrag. På skattekontot bokförs löpande debiterad F-skatt, innehållen A-skatt, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och punktskatter som den skattskyldige redovisat. För fysiska personer som endast har anställningsinkomster avstäms skattekontot i regel endast en gång per år, nämligen i samband med att den slutliga skatten bokförs på skattekontot. Då bokförs skillnaden mellan slutlig skatt och preliminär skatt enligt kontrolluppgift. De skatter och avgifter som ingår i skattekontosystemet betalas utan inbördes avräkningsordning, det vill säga de krediteras skattekontot utan att hänföras till en viss skatt eller avgift. I det gamla systemet avsåg varje inbetalning en viss skatt eller avgift. I det nya systemet går det inte att se vilken skatt eller avgift som är betald respektive obetald. Om inbetalda belopp inte täcker summan av de debiterade beloppen uppkommer underskott på kontot. Innehållen A-skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt redovisas i en skattedeklaration. F-skatt redovisas inte i skattedeklarationen. Skattedeklarationen skall lämnas till Skatteverket och betalningen skall finnas på Skatteverkets konto senast på förfallodagen. Det finns två förfallodagar: den 12 och den 26 i månaden utom i januari och augusti då förfallodagen är den 17 i stället för den 12 för de flesta. Skattskyldiga som endast redovisar innehållen preliminär A-skatt och arbetsgivaravgifter samt de med en mervärdesskattepliktig årsomsättning på högst 40 miljoner kronor har förfallodag den 12. Mervärdesskatten förfaller till betalning andra månaden efter den månad redovisningen avser. Det innebär således att mervärdesskatten på försäljningen i januari månad skall betalas senast den 12 mars. Den 12 betalas även F-skatt, innehållen A-skatt och arbetsgivaravgifter avseende närmast föregående månad. För skattskyldiga med en skattepliktig årsomsättning på lägst 40 miljoner kronor gäller den 12 och den 26 i månaden efter redovisningsperioden som förfallodagar. F-skatt, innehållen A-skatt och arbetsgivaravgifter skall betalas den 12. Däremot skall mervärdesskatt betalas redan den 26 avseende föregående månad. Förfallodagar i skattekontosystemet (Vissa undantag gäller i januari och augusti) Underlag mervärdesskatt mindre än 40 miljoner kronor den 12 i månaden Underlag mervärdesskatt större än 40 miljoner kronor den 12 i månaden Betalning av: Betalning av: F-skatt F-skatt Innehållen A-skatt Innehållen A-skatt Arbetsgivaravgifter Arbetsgivaravgifter avser månaden före redovisningsmånad avser månaden före redovisningsmånad Mervärdesskatt den 26 i månaden Betalning av: avser månaden två månader före Mervärdesskatt redovisningsmånad avser månaden före redovisningsmånad Skattedeklaration Skattedeklaration 10

12 Varje gång skattekontot stäms av får den skattskyldige ett besked om ställningen. Ett överskott återbetalas automatiskt i fråga om överskjutande ingående mervärdesskatt, överskott vid avstämning av slutlig skatt och på grund av omprövningsbeslut samt från och med 2003 också överskott vid återbetalning av punktskatter. Övriga överskott står kvar på kontot och återbetalas efter begäran av kontoinnehavaren. Visar kontot underskott får kontohavaren möjlighet att betala skulden, innan den lämnas till Kronofogdemyndigheten för indrivning. På överskott respektive underskott beräknas intäktsränta på en nivå och kostnadsränta på tre nivåer. Redovisningen på statsbudgeten Skattekontosystemet påverkar redovisningen av fysiska personers inkomstskatt, juridiska personers inkomstskatt, socialavgifter och allmän pensionsavgift, mervärdesskatt och punktskatter. I systemet före 1998 redovisades dessa inkomsttitlar kassamässigt på statsbudgeten, vilket innebär att det var det faktiska inflödet under en månad som redovisades oberoende av hur mycket som borde betalats, det vill säga vad som angivits på respektive deklaration för månaden. I skattekontosystemet är det inte möjligt att se vilken skatt eller avgift en viss betalning avser. Det medför att det inte är möjligt att redovisa skatterna kassamässigt på respektive inkomsttitel. I stället redovisas debiterade belopp på de aktuella inkomsttitlarna, det vill säga den preliminärt debiterade F- skatten samt innehållen A-skatt, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och punktskatter enligt skattedeklarationen. Eftersom alla betalningar avseende skattekontouppbörden löpande redovisas eftersom man inte kan avgöra vad de avser preliminärt ofördelade mot statsbudgeten mot en speciell inkomsthuvudgrupp 9600 kallad Betalningsdifferenser, skattekonto och omföring till de riktiga titlarna görs med debiterade belopp, kommer summan av betalningsdifferenserna att visa skillnaden mellan betalda och debiterade skatter under året. Från och med taxeringsåret 2004 förs debiteringen av slutlig skatt att betala upp på skattekontot först den dag då skatten förfaller till betalning. Detta får till följd att det inte längre redovisas några kontounderskott avseende slutlig skatt under tiden från slutavräkningen till förfallodagen. Under denna huvudgrupp finns ett antal inkomsttitlar för redovisning av olika betalningsdifferenser. Det kassamässiga utfallet för de inkomsttitlar som redovisas enligt skattekontoprincipen blir lika med debiterade belopp plus saldot på inkomsttitelgruppen betalningsdifferenser. Det är emellertid inte detsamma som det kassamässiga utfallet per inkomsttitel enligt det tidigare systemet, vilket beror på att en betalning inte kan knytas till en viss skatt eller avgift. Per inkomsttitel är det således i princip inte möjligt att jämföra utfall för år före skattekontosystemets införande med utfall för år efter skattekontosystemets införande. Däremot är det möjligt att göra motsvarande jämförelse för hela inkomsttypen 9000 löpande redovisade skatter m.m. Under inkomsthuvudgruppen 9600 finns ett antal inkomsttitlar för fördelning av betalningsdifferenserna på olika slag av differenser. Löpande under året redovisas differenserna under gruppen 9690 varifrån de sedan i samband med räkenskapsårets avslutning fördelas på följande tre rubriker: Anstånd gällande anstånd på bokslutsdagen. Uppbördsförlust restförda belopp minskat med redovisade betalningar genom kronofogdemyndigheten (KFM). Uppbördsförluster beräknas per skattskyldig och fördelas proportionellt i förhållande till debiterade belopp per skatteslag fördelade på följande undertitlar: fysiska personers inkomstskatt, juridiska personers inkomstskatt, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och räntor m.m. Övriga betalningsdifferenser består dels av kontoöverskott, antingen på grund av att belopp att återfå inte hunnit betalas ut eller på grund av så kallade kompletteringsbetalningar, dels av ännu ej restförda kontounderskott. Under första halvåret och fram till de tidpunkter då slutlig skatt avräknas i augusti och september överväger vanligen kontoöverskotten på grund av kompletteringsinbetalningar. Efter den sista avräkningen av slutlig skatt i december månad kan kontounderskotten överväga eftersom förfallodagen för slutlig skatt att betala infaller först kommande år. 11

13 Skattekontosystemet trädde i kraft inkomståret 1998 vilket innebär att de första skattedeklarationer som registreras på skattekontot är de som inkommit till skattemyndigheten i februari 1998 avseende skatter och avgifter för januari månad. Därmed redovisas från och med denna tidpunkt debiterade skatter och avgifter på berörda inkomsttitlar samt betalningsdifferens på inkomsthuvudgrupp Detta innebär att de preliminära skatter och avgifter som hör till inkomståret 1998 redovisas på statsbudgeten enligt skattekontosystemet. Samtidigt redovisas influtna skatter och avgifter som avser inkomstår före 1998 enligt tidigare regler. Skattekontosystemet visar ackumulerad ställning, medan statsbudgeten visar årets förändring av betalningsdifferensen. Efter det att årets löpande transaktioner avslutas, nollställs, från och med 2006, hela inkomsttypen 9000 varefter summa skatter överförs till inkomsttyp 1000 Skatter m.m. där skatterna redovisas hänförda till det inkomstår den skattepliktiga händelsen ägde rum dvs. i periodiserade termer. 12

14 1000 Skatter m.m. Inkomsterna under denna inkomsttyp avser för respektive titel periodiserade skatteinkomster, dvs. skatter hänförda till det år de avser. Genom justeringsposterna i inkomstgruppen 1900 erhålls för hela inkomsttyp 1000 betalda skatter i enlighet med budgetlagens bestämmelser om att skatteinkomsterna skall avräknas mot inkomsttitlar det år då betalningen erhålls. Inkomsterna under inkomsttyp 1000 redovisas på statsbudgeten endast i samband med budgetårets avslutning. Löpande redovisas skatterna under inkomsttyp 9000, Löpande redovisade skatter m.m. Under varje inkomsttitel eller grupp av titlar har beskrivningar strukturerats huvudsakligen med rubrikerna Skattebas, Skattesats och Periodisering. Under rubriken Skattebas beskrivs vad som beskattas och vem som är skattskyldig. Under rubriken Skattesats beskrivs översiktligt hur skatten beräknas. Under rubriken Periodisering redovisas till vilken tidsrymd skatten är hänförlig samt hur den redovisas löpande. I de fall prognoser redovisas på inkomsttitlar, dvs. innan det slutliga utfallet för ett visst år finns tillgängligt, beskrivs kortfattat hur dessa görs och vilket underlag de bygger på. För mer detaljerad information om ESV:s prognosmetoder, se Direkta skatter på arbete Inkomsterna i denna inkomsthuvudgrupp redovisas av Ekonomistyrningsverket genom omföring från inkomsttyp 9000, Löpande redovisade skatter m.m., och avser de direkta skatter på arbete som är hänförliga till det aktuella inkomståret. Inkomsthuvudgruppen kopplas till inkomsthuvudgruppen 9100 där motsvarande skatter redovisas löpande, men beloppen skiljer sig åt p.g.a. periodiseringar i form av betalningsförskjutningar, uppbördsförskjutningar och uppbördsförluster. Direkta skatter på arbete består av inkomstskatter, allmän pensionsavgift, artistskatt och skattereduktioner Inkomstskatter Skattebas Underlaget för inkomstskatterna är den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Den består av summan av inkomst av tjänst (lön och socialförsäkringsersättningar inklusive pension) och inkomst av näringsverksamhet, minskad med allmänna avdrag, grundavdrag och sjöinkomstavdrag. För inkomståret 2007 är grundavdraget kronor för taxerade förvärvsinkomster upp till kronor. För inkomster mellan kronor och kronor trappas grundavdraget upp med 20 procent av inkomstökningen. För inkomster mellan och kronor är grundavdraget kronor. För inkomster däröver trappas grundavdraget ned med 10 procent av inkomstökningen. För taxerade förvärvsinkomster som överstiger kronor är grundavdraget kronor. Periodisering På inkomsttitlarna redovisas den statliga respektive kommunala inkomstskatt som avser ett visst inkomstår. Inkomstskatten uppbärs preliminärt tillsammans med bland annat fastighetsskatt, förmögenhetsskatt och allmän pensionsavgift och redovisas löpande på inkomsttitel Den slutliga taxeringen är klar i december året efter inkomståret. Först då finns slutligt utfall för inkomsttitlarna. Fram till dess redovisas av ESV prognostiserade värden. De baseras på en modell där nuvarande skatteregler används för att med hjälp av ett representativt urval av befolkningen räkna fram aggregerade resultat. Analysen bygger på Konjunkturinstitutets prognoser om ekonomins utveckling. För en mer detaljerad beskrivning av ESV:s prognosmetoder, se 13

15 1111 Statlig inkomstskatt Skattesatser Statlig inkomstskatt betalas med 20 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en skiktgräns som för inkomståret 2007 uppgår till kronor samt ytterligare 5 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en skiktgräns som för inkomståret 2007 uppgår till kronor. Statlig inkomstskatt Inkomstskattelag (1999:1229; senast ändrad 2006:1520). Förordning (2003:881) om skiktgränser vid statlig inkomstskatt vid 2005 års taxering i vissa fall. Förordning (2004:1058) om skiktgränser vid statlig inkomstskatt vid 2006 års taxering i vissa fall. Förordning (2005:831) om skiktgränser vid statlig inkomstskatt vid 2007 års taxering i vissa fall. Förordning (2006:1219) om skiktgränser vid statlig inkomstskatt vid 2008 års taxering i vissa fall. Lag (1999:1230; senast ändrad 2005:1134) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229). Lag (2001:1227;senast ändrad 2006:1521) om självdeklaration och kontrolluppgifter. Förordning (2001:1244; senast ändrad 2006:1412) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Lag (2003:490; senast ändrad 2003:744) om beräkning av viss inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 2005 års taxering, m.m. Lag (1991:586, senast ändrad 2005:827) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. Förordning (2006:1086) om prisbasbelopp och förhöjt prisbasbelopp för år Förordning (2006:1264) om inkomstbasbelopp för Kommunal inkomstskatt Skattesatser Kommunal inkomstskatt beräknas på beskattningsbara förvärvsinkomster som uppgår till 100 kronor eller högre och utgår efter en skattesats som varierar mellan olika kommuner. Inkomståret 2007 uppgår skattesatsen (exklusive kyrkoavgiften) till i genomsnitt 31,55 procent. Kommunala skatter Lag (1965:269; senast ändrad 2004:774) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt. Lag (2001:1227; senast ändrad 2006:1521) om självdeklaration och kontrolluppgifter. Lag (2006:632) om ändring i kommunallagen (1991:900). Förordning (2001:1244; senast ändrad 2006:1412) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Skattebetalningslagen (1997:483; senast ändrad 2006:1513). Lag (2001:181; senast ändrad 2006:732) om behandling av uppgifter i skatteförvaltningens beskattningsverksamhet Skattebetalningsförordning (1997:750; senast ändrad 2006:779). Lag (1999:1230; senast ändrad 2005:1134) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229). Förordning (2001:588; senast ändrad 2006:1454) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. 14

16 1120 Allmän pensionsavgift 1121 Allmän pensionsavgift Skattebas Underlaget för den allmänna pensionsavgiften utgörs av pensionsgrundade ersättningar d.v.s. löneersättningar, sjukpenning, föräldrapenning, arbetslöshetsersättning samt inkomst av näringsverksamhet. Avgift ska inte beräknas på inkomster som överstiger 8,07 gånger det för året gällande inkomstbasbeloppet. Den allmänna pensionsavgiften delfinansierar ålderspensionen. Skattesats Avgiften uppgår till 7,00 procent av underlaget för inkomståret Periodisering På inkomsttiteln redovisas den allmänna pensionsavgift som avser ett visst inkomstår. Pensionsavgiften uppbärs preliminärt tillsammans med inkomstskatten och redovisas löpande på inkomsttitel Den slutliga taxeringen är klar i december året efter inkomståret och redovisas då i taxeringsutfallet. Först då finns slutligt utfall för inkomsttitlarna. Fram till dess redovisas av ESV prognostiserade värden. De baseras på en modell där nuvarande skatteregler används för att med hjälp av ett representativt urval av befolkningen räkna fram aggregerade resultat. Analysen bygger på Konjunkturinstitutets prognoser om ekonomins utveckling. För en mer detaljerad beskrivning av ESV:s prognosmetoder, se Lag (1994:1744; senast ändrad 2003:712) om allmän pensionsavgift. Förordning (1994:1966; senast ändrad 2004:938) om omföring av allmän pensionsavgift. Förordning (2006:1086) om prisbasbelopp och förhöjt prisbasbelopp för år Artistskatt 1131 Artistskatt Skattebas På denna inkomsttitel redovisas både Artistskatt och pendlarskatt. Från den 1 januari 1993 skall utomlands bosatta artister och idrottsmän samt artistföretag och arrangör hemmahörande eller bosatt i utlandet erlägga särskild inkomstskatt i Sverige. Skatt skall utgå för skattepliktiga inkomster av artistisk eller idrottslig verksamhet som bedrivs i Sverige eller på svenskt fartyg. Sverige har ingått avtal med Danmark för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet mellan de båda länderna. Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga. Nettot av inkomstskatt från och till Danmark redovisas på denna inkomsttitel. Skattesats Artistskatten är 15 procent av den skattepliktiga inkomsten. Periodisering På denna inkomsttitel redovisas dels inkomsterna från artistskatt som redovisas från januari till december på inkomsttitel 9131 Ofördelbara inkomstskatter. Dessutom redovisas på denna inkomsttitel nettot av den inkomstskatt som betalas till eller från Danmark (pendlarskatt) och som redovisas på inkomsttitel 9131, Ofördelbara inkomstskatter mellan januari och december. 15

17 Lag (1991:591; senast ändrat 2004:1141) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. Lag (1996:1512; senast ändrat 2006:1331) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna Skattereduktioner Samtliga skattereduktioner avser ett visst inkomstår. De beslutas i samband med taxeringen och utfall finns därför först i taxeringsutfallet i december året efter inkomståret. Fram till dess redovisas prognoser på inkomsttitlarna. För en beskrivning av ESV:s prognosmetoder, se Reduktionen för den allmänna pensionsavgiften ingår i uppbörden och redovisas löpande tillsammans med inkomstskatten på inkomsttitel Allmän pensionsavgift Skattebas Den som betalar allmän pensionsavgift är berättigad till skattereduktion för avgiften. Skattesats Skattereduktion medges för hela avgiften. Periodisering Reduktionen avser ett visst inkomstår. Den redovisas löpande på inkomsttitel 9111 fysiska personers inkomstskatt. Den slutliga taxeringen är klar i december året efter inkomståret. Först då finns slutligt utfall för inkomsttitlarna. Fram till dess redovisas av ESV prognostiserade värden. De baseras på en modell där nuvarande skatteregler används för att med hjälp av ett representativt urval av befolkningen räkna fram aggregerade resultat. Analysen bygger på Konjunkturinstitutets prognoser om ekonomins utveckling. För en mer detaljerad beskrivning av ESV:s prognosmetoder, se Inkomstskattelag (1999:1229, senast ändrad 2006:1520) Fackföreningsavgift Denna inkomsttitel används ej för närvarande Arbetslöshetskassa Denna inkomsttitel används ej för närvarande Fastighetsskatt Skattebas Skattereduktion mot inkomst medges fysisk person som betalar fastighetsskatt. Den så kallade begränsningsregeln syftar till att hushåll med låga eller normala inkomster inte ska behöva betala mer än en viss andel av hushållsinkomsten i fastighetsskatt för permanentbostaden. Skattereduktionen görs för hushåll med inkomster upp till kronor. Inkomstunderlaget utgörs av hushållets förvärvsinkomster, hushållets kapitalinkomster samt 15 procent av hushållets beskattningsbara 16

18 förmögenhet minskad med den del av taxeringsvärdet som inte överstiger 3 miljoner kr. Bara den som ägt och varit bosatt i fastigheten hela året före taxeringsåret kan få skattereduktion. Reduktionen beräknas som skillnaden mellan fastighetsskatten och inkomsten multiplicerad med en viss procentsats införs ytterligare en begränsning av fastighetsskatten på tomtmark för småhus och småhus på lantbruksenhet. Begränsningen uppgår till högst två kronor per kvadratmeter, eller max 5000 kronor. Skattesats För inkomståret 2007 är procentsatsen 4 procent. Reduktion medges ej för den del av taxeringsvärdet som överstiger 3 miljoner kr, vilket motsvarar en fastighetsskatt på kronor. Fastighetsskatten kan bli lägst 2800 kr. Periodisering Reduktionen avser ett visst inkomstår. Den redovisas löpande på inkomsttitel 9111 fysiska personers inkomstskatt. Den slutliga taxeringen är klar i december året efter inkomståret. Först då finns slutligt utfall för inkomsttiteln. Fram till dess redovisas en prognos som främst grundar sig på tidigare års utfall. För ytterligare information om ESV:s prognosmetoder, se Lag (2001:906, senast ändrad 2006:4 ) om skattereduktion för fastighetsskatt Förmögenhetsskatt Skattebas Skattereduktion för förmögenhetsskatt medges om den skattskyldige får skattereduktion för fastighetsskatt eller sambeskattas för förmögenhet med någon som får skattereduktion för fastighetsskatt. Dessa fastighetsägare kan få skattereduktion för den del av förmögenhetsskatten som hör till bostadsfastigheten. Detta gäller även för fastighetsägare som på grund av frysning av underlaget för fastighetsskatt inte längre har rätt till skattereduktion för fastighetsskatt. Dämpningsregeln som gäller för uttag av fastighetsskatt skall även påverka underlaget för förmögenhetsskatt. Skattesats Skattereduktion för förmögenhetsskatt ges i förhållande till den skattereduktion som ges för fastighetsskatten. Reduktionen beräknas som fastighetens del av förmögenhetsskatten multiplicerad med fastighetsskattereduktionens andel av fastighetsskatten. Periodisering Reduktionen avser ett visst inkomstår. Den redovisas löpande på inkomsttitel 9111 fysiska personers inkomstskatt. Den slutliga taxeringen är klar i december året efter inkomståret. Först då finns slutligt utfall för inkomsttiteln, vilket redovisas i taxeringsutfallet. Fram till dess redovisas av ESV prognostiserade värden. De baseras på en modell där nuvarande skatteregler används för att med hjälp av ett representativt urval av befolkningen räkna fram aggregerade resultat. Analysen bygger på Konjunkturinstitutets prognoser om ekonomins utveckling. För en mer detaljerad beskrivning av ESV:s prognosmetoder, se Lag (2004:126; senast ändrat 2006:1350) om skattereduktion för förmögenhetsskatt. 17

19 1146 Miljöåtgärder Denna inkomsttitel används ej för närvarande Reparation och ombyggnad Denna inkomsttitel används ej för närvarande Bredband Skattebas Skattereduktion medges fastighetsägare och näringsidkare (fysiska personer) för installation av bredband i småhus eller hyreshus. Underlaget omfattar utgifter för material och arbete som utförts av någon som innehar F-skattsedel. Installationen skall ha tagits i bruk under perioden den 1 januari 2001 till och med den 31 december 2007 för att skattereduktion ska medges. Skattesats För den del av underlaget som överstiger kronor medges skattereduktion om 50 procent. Skattereduktionen får uppgå till högst kronor. I fråga om hyreshus gäller beloppen per bostad eller lokal som anslutits. Lag (2000:1380; senast ändrat 2006:1347) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation Sjöinkomst Skattebas Skattereduktion medges för sjöinkomst, dvs. inkomst ombord på svenskt handelsfartyg som av Skatteverket klassificerats till närfart eller fjärrfart. Skattesats Den skattskyldige haft sjöinkomst under hela inkomståret medges reduktion med kronor vid anställning på svenskt handelsfartyg som går i fjärrfart och med kronor vid anställning på svenskt handelsfartyg som går i inre fart och närfart. Sjöinkomst under en del av ett år berättigar till skattereduktion med 1/365 av angivna belopp för varje dag sjöinkomst uppburits. Periodisering Reduktionen avser ett visst inkomstår. Den redovisas löpande på inkomsttitel 9111 fysiska personers inkomstskatt. Den slutliga taxeringen är klar i december året efter inkomståret. Först då finns slutligt utfall för inkomsttiteln. Fram till dess redovisas en prognos som främst grundar sig på tidigare års utfall. Inkomstskattelag (1999:1229, senast ändrad 2006:1520). 18

20 1152 Stormskador Skattebas Den som äger en lantbruksenhet med stormskog kan få skattereduktion för stormfällt virke. Underlaget för skattereduktionen är den mängd stormvirke som under perioden 8 januari 2005 till och med 31 december 2006 avyttras, forslas ut ur stormskog på lantbruksenheten och mäts vid virkesmätning. Skattesats Skattereduktionen på tillåtet underlag uppgår till 50 kronor per kubikmeter fast mått under bark. Periodisering Reduktionen avser ett visst inkomstår. Den redovisas löpande på inkomsttitel 9111 fysiska personers inkomstskatt. Den slutliga taxeringen är klar i december året efter inkomståret. Först då finns slutligt utfall för inkomsttiteln. Fram till dess redovisas en prognos som främst grundar sig på tidigare års utfall. Lag (2005:1137; senast ändrat 2005:1140) om skattereduktion för virke från stormfälld skog vid års taxeringar Jobbavdrag Den 1 januari 2007 infördes en skattelättnad för fysiska personer. Skattelättnaden lämnas för skattepliktiga arbetsinkomster av anställning och aktiv näringsverksamhet. Avdraget behandlas som en skattereduktion, vilket innebär en minskning av den inkomstskatt som den skattskyldige skall betala. Reduktionen minskar statens skatteinkomster men påverkar inte de kommunala skatteunderlagen. Skattebas Skattereduktion för arbetsinkomst medges om den skattskyldige har skattepliktiga arbetsinkomster av anställning eller av aktiv näringsverksamhet. Skattereduktion för arbetsinkomster justeras med hänsyn till eventuella avdrag. Skattesats Skattereduktionen för arbetsinkomster, det så kallade jobbavdraget, uppgår till skillnaden mellan 1,176 prisbasbelopp och summan av grund- och sjöinkomstavdraget multiplicerat med skattesatsen för kommunal inkomstskatt för inkomster som överstiger 2,72 prisbasbelopp. För inkomster mellan 0,79 och 2,72 prisbasbelopp beräknas reduktionen på ett underlag bestående av 0,79 prisbasbelopp med tillägg för 20 procent av arbetsinkomsten som överstiger detta belopp minskat med summan av grundoch sjöinkomstavdraget. Detta underlag multipliceras med den kommunala inkomstskattesatsen för att erhålla skattereduktionen. För inkomster under 0,79 prisbasbelopp uppgår skattereduktionen till den kommunala skatten i sin helhet om den sammanlagda inkomsten enbart består av arbetsinkomst. De som vid beskattningsårets ingång fyllt 65 får dock en högre skattereduktion. Gränser för underlagen är samma som ovan men beräknas som skillnaden för skattereduktion mot 1,59 prisbasbelopp. Reduktionen uppgår till mellan och kronor för inkomster som överstiger 2,72 prisbasbelopp. Periodisering Reduktionen avser ett visst inkomstår. Den redovisas löpande på inkomsttitel 9111 fysiska personers inkomstskatt. Den slutliga taxeringen är klar i december året efter inkomståret. Först då finns slutligt utfall för inkomsttiteln. Fram till dess redovisas av ESV prognostiserade värden. 19