Inkomstliggaren 2000

Transkript

1 Inkomstliggaren 2000

2 ISBN ISSN Tryck: Graphium, Norstedts Tryckeri, Stockholm 2000

3 Förord På regeringens uppdrag gör ESV årligen den s.k. Inkomstliggaren. Denna innehåller en beskrivning av statsbudgetens inkomster. För varje inkomsttitel anges vilka myndigheter som uppbär och redovisar inkomsterna och vad dessa avser. Vidare anges de författningar och övriga bestämmelser som gäller för respektive inkomsttitel. För större inkomsttitlar beskrivs även uppbördsförfarandet. Denna inkomstliggare gäller inför budgetåret Den innehåller ett övergripande kapitel om skattekonto som infördes inkomståret 1998 enligt skattebetalningslagen. Detta påverkar redovisningen av bl.a. inkomstskatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Den nuvarande strukturen på statsbudgetens inkomstsida infördes budgetåret 1980/81. I slutet av publikationen finns en förteckning över samtliga inkomsttitlar med datum när de infördes eller eventuellt upphörde. Inkomstliggaren har givits ut sedan Årets utgåva har tagits fram av Prognosenheten på Ekonomistyrningsverket under ledning av Jörgen Hansson. Inkomstliggaren utgör en integrerad del i arbetet med prognoser och redovisning av statsbudgetens inkomster. Underlag till Inkomstliggaren har samlats in från de myndigheter som redovisar inkomsterna. Den avser förhållandena per den 1 januari år Ett varmt tack till alla myndigheter som lämnat underlag till denna publikation. Stockholm den 22 februari 2000 Bo Jonsson Generaldirektör

4

5 Innehållsförteckning Skattekonto Skatter m.m Skatt på inkomst Fysiska personers inkomstskatt Fysiska personers inkomstskatt Juridiska personers inkomstskatt Juridiska personers inkomstskatt Beskattning av tjänstegruppliv Ofördelbara inkomstskatter Ofördelbara inkomstskatter Övriga inkomstskatter Kupongskatt Lotteriskatt Socialavgifter och allmän pensionsavgift Folkpensionsavgift Efterlevandepensionsavgift Sjukförsäkringsavgift Föräldraförsäkringsavgift Ålderspensionsavgift, netto Delpensionsavgift, netto Arbetsskadeavgift Arbetsmarknadsavgift Arbetarskyddsavgift Lönegarantiavgift Sjömanspensionsavgift, netto Allmän pensionsavgift, netto Allmän löneavgift Särskild löneskatt Avräkning av socialavgifter Skatt på egendom Skatt på fast egendom Fastighetsskatt Förmögenhetsskatt Fysiska personers förmögenhetsskatt Juridiska personers förmögenhetsskatt Arvsskatt och gåvoskatt Arvsskatt Gåvoskatt Övrig skatt på egendom Stämpelskatt... 36

6 1400 Skatt på varor och tjänster Allmänna försäljningsskatter Mervärdesskatt, netto , 1430 Skatt på specifika varor Försäljningsskatt på motorfordon Tobaksskatt Alkoholskatt Energiskatt Särskild skatt på elektrisk kraft från kärnkraftverk Särskild skatt mot försurning Skatt på avfall Överskott vid försäljning av varor med statsmonopol Systembolaget AB:s inlevererade överskott Skatt på tjänster Skatt på annonser och reklam Skatt på spel Skatt på vägtrafik Fordonsskatt Skatt på import m.m Tullmedel Övriga skatter m.m. på import Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter Övriga skatter på varor och tjänster Övriga skatter på varor och tjänster Utjämningsavgift Utjämningsavgift för kommuner och landsting Betalningsdifferenser, skattekonto Betalningsdifferenser på grund av anstånd, netto Betalningsdifferenser på grund av anstånd, netto Betalningsdifferenser på grund av restföring Uppbördsförluster, netto, fysiska personers inkomstskatt Uppbördsförluster, netto, juridiska personers inkomstskatt Uppbördsförluster, netto, arbetsgivaravgifter Uppbördsförluster, netto, mervärdesskatt Uppbördsförluster, netto, räntor m.m Betalningsdifferenser, övriga Betalningsdifferenser, övriga Betalningsdifferenser, ofördelade Betalningsdifferenser, skattemyndigheterna, netto Indrivna medel, kronofogdemyndigheten, netto... 51

7 2000 Inkomster av statens verksamhet Rörelseöverskott Affärsverkens inlevererade överskott SJ:s inlevererade överskott Luftfartsverkets inlevererade överskott Affärsverket svenska kraftnäts inleverans av utdelning och av motsvarighet till statlig skatt Sjöfartsverkets inlevererade överskott Övriga myndigheters inlevererade överskott Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit Riksbankens inlevererade överskott Riksbankens inlevererade överskott Överskott från spelverksamhet Inlevererat överskott från AB Svenska Spel Överskott av statens fastighetsförvaltning Överskott av fastighetsförvaltning Överskott av Statens fastighetsverks verksamhet Ränteinkomster , 2320 Räntor på näringslån Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen Ränteinkomster på vattenkraftslån Ränteinkomster på skogsväglån Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet Räntor på övriga näringslån, Statens jordbruksverk Ränteinkomster på lokaliseringslån Räntor på studielån Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier och garantilån för studerande Ränteinkomster på allmänna studielån Ränteinkomster på studielån upptagna efter Räntor på medel avsatta till pensioner Räntor på medel avsatta till folkpensionering , 2390 Övriga ränteinkomster Ränteinkomster på statens bosättningslån Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets rationalisering Räntor på intressemedel Övriga ränteinkomster Räntor på särskilda räkningar i Riksbanken Räntor på skattekonton m.m., netto... 57

8 2400 Aktieutdelning Inkomster av statens aktier Inkomster av statens aktier Offentligrättsliga avgifter Expeditions- och ansökningsavgifter Koncessionsavgift på televisionens område Avgifter till Granskningsnämnden Avgifter för granskning av filmer och videogram Avgift för generationsväxling Finansieringsbidrag för arbetspraktik Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor Utjämningsavgift från arbetslöshetskassor Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkningen Avgifter vid bergsstaten Avgifter vid patent- och registreringsväsendet Avgifter för registrering i förenings- m.fl. register Avgifter vid kronofogdemyndigheterna Vägavgifter Avgifter för körkort och motorfordon Avgifter för statliga garantier Lotteriavgifter Miljöskyddsavgift Miljöavgift på bekämpningsmedel och handelsgödsel Täktavgift Avgifter vid Tullverket Patientavgifter vid tandläkarutbildningen Avgifter för Kemikalieinspektionen Avgifter för Alkoholinspektionens verksamhet Lokalradioavgifter Avgifter för Post- och telestyrelsens verksamhet Avgifter för Finansinspektionens verksamhet Avgifter för provning vid riksprovplats Avgifter från kärnkraftverken Övriga offentligrättsliga avgifter Registreringsavgift till Fastighetsmäklarnämnden Avgifter för telekommunikation Kartavgifter för jordbrukets blockdatabas Djurregisteravgifter Försäljningsinkomster Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter Utförsäljning av beredskapslager Offentlig lagring, försäljningsintäkter Böter m.m Dröjsmålsavgifter Bötesmedel Vattenföroreningsavgift m.m Sanktionsavgifter m.m Skattetillägg Förseningsavgifter... 82

9 2800 Övriga inkomster av statens verksamhet Övriga inkomster av statens verksamhet Återbetalning av lönegarantimedel Inkomster av försåld egendom Inkomster av försålda byggnader och maskiner Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter Övriga inkomster av markförsäljning Övriga inkomster av markförsäljning Övriga inkomster av försåld egendom Inkomster av statens gruvegendom Övriga inkomster av försåld egendom Återbetalning av lån Återbetalning av näringslån Återbetalning av jordbrukslån Återbetalning av lån till fiskerinäringen Återbetalning av övriga näringslån Återbetalning av vattenkraftslån Återbetalning av lån avseende såddfinansiering Återbetalning av skogsväglån Återbetalning av övriga näringslån, Kammarkollegiet Återbetalning av övriga näringslån, Statens jordbruksverk Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier Återbetalning av lokaliseringslån Återbetalning av studielån Återbetalning av statens lån för universitetsstudier Återbetalning av allmänna studielån Återbetalning av studiemedel Återbetalning av övriga lån Återbetalning av lån för studentkårslokaler Återbetalning av utgivna startlån och bidrag Återbetalning från Portugalfonden Återbetalning av statens bosättningslån Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor Återbetalning av övriga lån Kalkylmässiga inkomster Avskrivningar och amorteringar... 88

10 5110 Affärsverkens avskrivningar och amorteringar Statens järnvägars avskrivningar Avskrivningar på fastigheter Avskrivningar på fastigheter Uppdragsmyndigheters komplementkostnader Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkostnader Statliga pensionsavgifter, netto Statliga pensionsavgifter Bidrag m.m. från EU Bidrag från EG:s jordbruksfond Bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion Arealbidrag Kompletterande åtgärder Övriga interventioner Exportbidrag Djurbidrag Offentlig lagring Övriga bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion Bidrag från EG:s jordbruksfonds utvecklingssektion EG-finansierade struktur- och regionalstöd till jordbrukssektorn Bidrag från EG:s fiskefond Bidrag från EG:s fiskefond Bidrag från EG:s regionalfond Bidrag från EG:s regionalfond Bidrag från EG:s socialfond Bidrag från EG:s socialfond Bidrag till transeuropeiska nätverk Bidrag till transeuropeiska nätverk Övriga bidrag från EG Övriga bidrag från EG Specifikation av statsbudgetens inkomster budgetåret Förändringar av inkomsttitlar sedan budgetåret 1980/ Register

11 Skattekonto Från och med inkomståret 1998 gäller skattebetalningslagen (SFS 1997:483). Syftet är att göra det enklare för de skattskyldiga att deklarera och betala skatter och avgifter samt att underlätta hanteringen hos skattemyndigheterna. Lagen omfattar inkomstskatt, socialavgifter och mervärdesskatt. Punktskatter samt arvs- och gåvoskatt lämnas tills vidare utanför systemet. Varje skattskyldig får ett s.k. skattekonto, hos skattemyndigheten. På skattekontot registreras debiterade skatter och avgifter samt de betalningar den skattskyldige gör. Skattekontot stäms av varje månad som det har registrerats något på kontot. De som har transaktioner på kontot varje månad, t.ex. arbetsgivare eller enskilda näringsidkare kan kontinuerligt kunna följa ställningen via kontoutdrag. På skattekontot bokförs löpande debiterad F-skatt, innehållen A-skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt som den skattskyldige redovisat. För fysiska personer som endast har anställningsinkomster avstäms skattekontot i regel endast en gång per år i nämligen i samband med att den slutliga skatten bokförs på skattekontot. Då bokförs skillnaden mellan slutlig skatt och preliminär skatt enligt kontrolluppgift. Dessa fysiska personer påverkas alltså i praktiken relativt lite av det nya systemet. De skatter och avgifter som ingår i skattekontosystemet betalas utan inbördes avräkningsordning, dvs. de krediteras skattekontot utan att hänföras till en viss skatt eller avgift. I det gamla systemet avsåg varje inbetalning en viss skatt eller avgift. I det nya systemet går det inte att se vilken skatt eller avgift som är betald respektive obetald. Om inbetalda belopp inte täcker summan av de debiterade beloppen uppkommer underskott på kontot. Innehållen A-skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt redovisas i en skattedeklaration. F-skatt redovisas inte i skattedeklarationen. Skattedeklarationen skall lämnas till skattemyndigheten och betalningen skall finnas på skattemyndighetens konto senast på förfallodagen. Det finns två förfallodagar: den 12 och den 26 i månaden utom i januari och augusti då förfallodagen är den 17 i stället för den 12 för de flesta. Skattskyldiga som endast redovisar innehållen preliminär A-skatt och arbetsgivaravgifter samt de med en mervärdesskattepliktig årsomsättning på högst 40 mkr har förfallodag den 12. Mervärdesskatten förfaller till betalning i andra månaden efter den månad redovisningen avser. Det innebär således att mervärdesskatten på försäljningen i januari månad skall betalas senast den 12 mars. Den 12 betalas även F-skatt, innehållen A-skatt och arbetsgivaravgifter avseende närmast föregående månad. För skattskyldiga med en skattepliktig årsomsättning på lägst 40 mkr gäller den 12 och den 26 i månaden efter redovisningsperioden som förfallodagar. F-skatt, innehållen A-skatt och arbetsgivaravgifter skall betalas den 12. Däremot skall mervärdesskatt betalas redan den 26 avseende föregående månad. Förfallodagar i skattekontosystemet Underlag mervärdesskatt mindre än 40 mkr Underlag mervärdesskatt större än 40 mkr den 12 i månaden den 12 i månaden Betalning av: Betalning av: F-skatt F-skatt Innehållen A-skatt Innehållen A-skatt Arbetsgivaravgifter Arbetsgivaravgifter avser månaden före redovisningsmånad avser månaden före redovisningsmånad Mervärdesskatt den 26 i månaden avser månaden två månader före Betalning av: redovisningsmånad Mervärdesskatt avser månaden före redovisningsmånad Skattedeklaration Skattedeklaration 11

12 Varje gång skattekontot stäms av får den skattskyldige ett besked om ställningen. Ett överskott återbetalas automatiskt i fråga om överskjutande ingående mervärdesskatt, överskott vid avstämning av slutlig skatt och på grund av omprövningsbeslut. Övriga överskott står kvar på kontot och återbetalas efter begäran av kontohavaren. Visar kontot underskott får kontoinnehavaren möjlighet att betala skulden, innan den lämnas till Kronofogdemyndigheten för indrivning. På överskott respektive underskott beräknas intäktsränta på en nivå och kostnadsränta på tre nivåer. Redovisningen på statsbudgeten Skattekontosystemet påverkar redovisningen av fysiska personers inkomstskatt, juridiska personers inkomstskatt, socialavgifter och allmän pensionsavgift samt mervärdesskatt. I det tidigare systemet redovisades dessa inkomsttitlar kassamässigt på statsbudgeten, vilket innebär att det var det faktiska inflödet under en månad som redovisades oberoende av hur mycket som borde betalats, dvs. vad som angivits på respektive deklaration för månaden. I skattekontosystemet är det inte möjligt att se vilken skatt eller avgift en viss betalning avser. Det medför att det inte är möjligt att redovisa skatterna kassamässigt på respektive inkomsttitel. I stället kommer debiterade belopp att redovisas på de aktuella inkomsttitlarna, dvs. den preliminärt debiterade F-skatten samt innehållen A-skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt enligt skattedeklarationen. I likhet med ett enskilt skattekonto kommer det på totalnivå i skattekontosystemet att finnas en differens mellan debiterade belopp och betalningar. Sannolikt kommer varje månad att i grunden ha en negativ betalningsdifferens som reduceras eller övergår i en positiv differens i de fall egna inbetalningar eller fyllnadsinbetalningar görs, eftersom dessa inte debiteras i skattekontosystemet. Betalningsdifferenserna utgör skillnaden mellan betalda skatter och debiterade skatter. Dessa betalningsdifferenser kommer att redovisas på statsbudgeten under inkomsthuvudgruppen 1600 Betalningsdifferenser, skattekonto. Under denna huvudgrupp finns ett antal inkomsttitlar för redovisning av olika betalningsdifferenser. Det debiterade beloppet för var och en av de fyra inkomsttitlarna minskat med respektive betalningsdifferens kommer att vara ett mått på det kassamässiga utfallet för det gångna året. Det är emellertid inte detsamma som det kassamässiga utfallet per inkomsttitel enligt det tidigare systemet vilket beror på att en betalning inte kommer att kunna knytas till en viss skatt eller avgift och att betalningsdifferensen därför kommer att fördelas enligt likafördelningsmetoden. Per inkomsttitel är det således i princip inte möjligt att jämföra utfall för år före skattekontosystemets införande med utfall för år efter skattekontosystemets införande. Däremot är det möjligt att göra motsvarande jämförelse för hela inkomsttypen 1000 Skatter m.m. Skattekontosystemet trädde i kraft inkomståret 1998 vilket innebär att de första skattedeklarationer som registreras på skattekontot är de som inkommit till skattemyndigheten i februari 1998 avseende skatter och avgifter för januari månad. Därmed redovisas fr.o.m. denna tidpunkt debiterade skatter och avgifter på berörda inkomsttitlar samt betalningsdifferens på inkomsthuvudgrupp Detta innebär att de preliminära skatter och avgifter som hör till inkomståret 1998 redovisas på statsbudgeten enligt skattekontosystemet. Samtidigt redovisas influtna skatter och avgifter som avser inkomstår före 1998 enligt tidigare regler. 12

13 1000 Skatter m.m Skatt på inkomst Skatt på inkomst redovisas under denna inkomsthuvudgrupp som upptar alla skatter som baseras på en aktuell eller presumtiv nettoinkomst. Inom inkomsthuvudgruppen redovisas inkomster av de skatter och avgifter som debiteras på de slutliga skattebeskeden var för sig, men uppbärs preliminärt gemensamt. Det belopp som skall redovisas under 1100 utgör statens behållna inkomstskatt för en viss period. Eftersom skatteuppbörden är preliminär görs utbetalningar eller omföringar när den slutliga taxeringen är klar. Under inkomsthuvudgruppen Skatt på inkomst redovisas således både inkomster och utgifter. Mot bakgrund av att beskattningsreglerna är vitt skilda mellan juridiska personer och fysiska personer sker en uppdelning på dessa kategorier i redovisningen. I de undantagsfall när det inte är möjligt att göra en uppdelning av inkomstskatterna på dessa två kategorier redovisas inkomsterna som ofördelbara skatter. Gemensamt för skatterna för de olika kategorierna är emellertid själva betalningssystemet varför detta beskrivs gemensamt för titlarna nedan. Redovisning och betalning av skatteavdrag på inkomst m.m. A- och F-skatt Enligt skattebetalningslagen (4 kap. 1 SBL) skall skattskyldig betala preliminär skatt med belopp som så nära som möjligt kan antas motsvara den slutliga skatten. Den preliminära skatten skall betalas genom skatteavdrag (A-skatt) eller enligt särskild debitering (F-skatt eller särskild A-skatt). F-skatt och särskild A-skatt skall tas ut med ett belopp motsvarande 110 procent av det belopp som enligt senaste taxering påförts som slutlig skatt (6 kap. 1 och 7 kap. 1 SBL). Understiger denna skatt den ursprungligen debiterade preliminära skatten tas F-skatt eller särskild A-skatt ut med 105 procent. F-skatt och särskild A-skatt kan också beräknas med ledning av en preliminär taxering. Den som utger ersättning för utfört arbete till någon som har A-skatt gör skatteavdrag. Detta gäller oavsett om uppdragstagaren är fysisk eller juridisk person och oavsett om ersättningen är huvudsaklig inkomst eller sidoinkomst. Är uppdragstagaren en juridisk person görs avdrag med 30 procent. Avdrag med 30 procent görs även för ersättning till en fysisk person, om ersättningen till denne är att anse som en sidoinkomst. På ersättning till en fysisk person som utgör hans huvudsakliga inkomst av arbete görs skatteavdrag enligt tabell. Allmänna skattetabeller fastställs för varje inkomstår av Riksskatteverket. Allmänna skattetabeller grundas på följande förutsättningar, nämligen att inkomsten är oförändrad under inkomståret, att den skattskyldige endast kommer att taxeras för den inkomst som anges i tabellen, att den skattskyldige inte skall betala annan skatt eller avgift än statlig inkomstskatt, viss inkomstskatt, kommunal inkomstskatt och avgifter enligt lagen om allmän pensionsavgift, att den skattskyldige vid taxeringen inte medges annat avdrag än avdrag för avgifter enligt lagen om allmän pensionsavgift och grundavdrag, att den skattskyldige har rätt till skattereduktion enligt lagen om skattereduktion på förvärvsinkomster, att kommunal inkomstskatt beräknas efter skattesatser i hela krontal, vilka fastställs för varje inkomstår. Den preliminära skatten beräknas på det högsta beloppet i varje intervall. För inkomst av arbete, som inte avser bestämd tidsperiod eller som inte uppbärs vid regelbundet återkommande tillfällen, skall skatteavdrag göras med 30 procent av inkomsten. I vissa fall, som t.ex. vid utbetalning av retroaktiva lönebelopp, ackordsersättningar och dylikt skall skatteavdrag göras enligt grunder som fastställs av Riksskatteverket. Överlämnar arbetstagare inte efter begäran skattsedel på A-skatt till den som utbetalar hans huvudsakliga inkomst av arbete skall denne göra ett förhöjt skatteavdrag (8 kap. 6 och 5 kap. 16 SBL). För enskilda fall får skattemyndighet föreskriva särskild beräkningsgrund, exempelvis att skatten skall beräknas på viss del av inkomsten eller på inkomsten minskad med visst belopp eller att skatten skall utgå med särskilt angiven procent av inkomsten eller att preliminär skatt inte skall betalas för viss ränta eller utdelning (8 kap. 11 och 8 kap. 13 SBL). Skyldighet föreligger att göra skatteavdrag på vissa kapitalinkomster. För fysisk person, som är bosatt i Sverige och svenskt dödsbo skall (5 kap. 8 SBL) skatteavdrag göras med de undantag som föreskrivs i (5 kap. 9 SBL), för sådan ränta och utdelning vilken utgår i pengar och för vilken kon- 13

14 trolluppgift skall lämnas (3 kap. 22, 23 eller 27 lagen 1990:325 om självdeklaration och kontrolluppgifter). För sådan kapitalinkomst skall skatteavdrag göras med 30 procent av inkomsten. Skatteavdrag på ränta och utdelning på utländska värdepapper skall enligt (8 kap. 10 SBL) utgå med så stort belopp att det tillsammans med den skatt som innehållits i utlandet uppgår till 30 procent av räntan eller utdelningen. Skattemyndigheten kan på framställning av den skattskyldige eller på eget initiativ under inkomståret ändra den preliminärskatt som skall betalas, om ändrad beräkning kan förväntas medföra bättre anpassning mellan preliminär och slutlig skatt. Avdragen skatt förfaller till betalning senast den 12 (i januari och augusti den 17) i månaden efter den månad då skatteavdraget gjorts. Skatteavdragen varierar mellan olika redovisningsmånader på grund av att inkomstunderlaget ändras under året. F-skatt och särskild A-skatt betalas som regel med en tolftedel av det debiterade årsbeloppet varje förfallodag. I en skattedeklaration skall arbetsgivaren lämna uppgift om redovisningsperiod, lönesumma m.m. På grund av att uppbörden av skatt numera är samordnad med uppbörden av arbetsgivaravgift och särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster (SLF) avser lönesumman det lönebelopp som utgör underlag för beräkning av arbetsgivaravgift/ SLF. Även arbetsgivaravgiften/slf anges i skattedeklarationen. Kreditering verkställs på grundval av de uppgifter om skatteavdrag som arbetsgivaren lämnar för varje arbetstagare på kontrolluppgifterna. Kontrollen av arbetsgivarnas redovisning effektiviseras genom maskinella avstämningar mellan kontrolluppgifter och redovisade skattebelopp. Kompletteringsbetalning av preliminär skatt Den som inte har betalt tillräckligt med preliminär skatt under inkomståret kan göra en egen inbetalning till skattekontot för att undvika kostnadsränta. Kostnadsränta beräknas på underskott på skattekontot. Inbetalning till skattekontot kan ske när som helst. Underskott på skattekontot som är högst kr kan betalas in (vara bokfört) senast den 3 maj på skattemyndighetens post- eller bankgiro. För underskott som är större än kr gäller att för den del av beloppet som överstiger kr skall inbetalningen vara bokförd senast den 14 februari. Underskott/Kostnadsränta och Överskott/ Intäktsränta enligt 1999 års taxering Sedan den slutliga skatten bestämts skall skattemyndigheten göra en avstämning av skattekontot. Innan avstämning görs skall skattemyndigheten från den slutliga skatten göra avdrag för debiterad F-skatt och särskild A-skatt, avdragen A-skatt, skatt som överförts från annan stat och särskild inkomstskatt (jfr. 11 kap. 14 SBL). Visar den årliga avstämningen av skattekontot enligt 11 kap. 14 att det belopp som den skattskyldige har betalat in eller tillgodoräknats är större än den skatt som skall betalas, skall det överskjutande beloppet (motsvarar den tidigare överskjutande skatten) betalas tillbaka till den skattskyldige, om inte annat följer av 7 eller 7a (18 kap. 1 SBL). Belopp som understiger 100 kr återbetalas inte utan står kvar på kontot. Om skattekontot, vid den årliga avstämningen, visar ett underskott (motsvarar den tidigare kvarstående skatten) skall beloppet betalas senast den förfallodag som infaller närmast efter det att 90 dagar har gått från beslutsdagen. På underskottet skall kostnadsränta betalas och den är inte avdragsgill vid inkomsttaxeringen. På skattekontot beräknas ränta dag för dag. Räntan bokförs på skattekontot en gång i månaden. Intäkts- och kostnadsräntorna knyts till en basränta som följer det allmänna ränteläget. (Basräntan beräknas till genomsnittliga säljräntan på sexmånaders statsskuldväxlar under tiden fr.o.m. den 16 en månad t.o.m. den 15 månaden efter. Basräntan ändras när genomsnittsräntan ändras så att ändringen av basräntan, efter avrundning, blir minst en procentenhet. Riksskatteverket fastställer basräntan). Basräntan var 4 procent i december Kostnadsräntan beräknas efter tre olika nivåer. Låg ränta som är densamma som basräntan, mellanräntan som är 125 procent av basräntan och hög ränta som är lika med basräntan plus 15 procentenheter. Kostnadsränta vid debitering av slutlig skatt På underskott eller del av underskott som uppgår till högst kr beräknas låg ränta. Räntan beräknas fr.o.m. den 4 maj taxeringsåret t.o.m. förfallodagen. På del av underskott som är högre än kr beräknas låg ränta på de första överstigande kr och mellanränta på resten av underskottet. Räntan beräknas fr.o.m. den 13 februari t.o.m. förfallodagen (fr.o.m. den 15 februari taxeringsåret 2000). 14

15 Sker betalning av underskott (del av underskott) blir kostnadsräntan lägre eftersom räntan beräknas dag för dag. Intäktsränta beräknas vid debitering av slutlig skatt på ett överskott som uppkommit vid den årliga avstämningen fr.o.m. den 13 februari taxeringsåret (fr.o.m. den 15 februari taxeringsåret 2000). Intäktsräntan är skattefri. Sjömansskatt Lag (1958:295) om sjömansskatt har upphört att gälla vid utgången av Beskattning av sjömän som är bosatta i Sverige sker enligt reglerna i kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. För att skatteuttaget vid övergången skall motsvara uttaget enligt sjömansskattelagen för sjömännen ett särskilt sjöinkomstavdrag och en särskild skattereduktion. Restantier Restantier är de restförda belopp, som drivs in via kronofogdemyndigheterna och avser skatter från olika år tillbaka. Överskjutande skatt och övriga restitutioner Från titeln utbetalas överskjutande skatt och övriga restitutioner. Beträffande överskjutande skatt se ovan. Övriga restitutioner är återbetalningar som i allmänhet beror på nedsättning i taxering eller ändrad debitering. Utbetalda kommunalskattemedel Den största posten på utgiftssidan är utbetalningarna av kommunalskattemedel. Hela skatteuppbörden tillförs under beskattningsåret primärt staten. Utbetalningen av kommunalskattemedel går till på så sätt att kommuner och landsting under visst år (beskattningsåret) erhåller preliminära kommunalskattemedel. Dessa beräknas med utgångspunkt i kommunernas respektive landstingens skatteunderlag enligt taxeringen året före beskattningsåret. Skatteunderlaget räknas upp med två uppräkningsfaktorer som sammantagna motsvarar den beräknade förändringen av skatteunderlaget i riket till beskattningsårets nivå. Uppräkningsfaktorerna fastställs i september varje år. Den ena faktorn speglar den förändring man kan förvänta i kommunernas skatteunderlag under året före beskattningsåret och den andra faktorn den förändring man kan förvänta under själva beskattningsåret. På så sätt räknas skatteunderlaget upp till en prognostiserad nivå för beskattningsåret. Det är regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, som föreskriver vilka uppräkningsfaktorer som skall användas (SFS 1999:768). De preliminära kommunalskattemedlen erhålls genom att det uppräknade skatteunderlaget multipliceras med den skattesats som kommunen fastställt för beskattningsåret. Den prognostiserade utvecklingen av skatteunderlaget följs upp genom att en slutavräkning görs efter två år, när taxeringen för beskattningsåret är klar. Den totala slutavräkningen fördelas med lika andel kronor per innevånare för alla kommuner respektive landsting. Utbetalningen sker efter avräkning av bl.a. A-skatt och arbetsgivaravgifter den tredje vardagen räknat från den 17 i månaden. Utbetald kyrkoavgift och begravningsavgift Från och med år 2000 ersätts församlingsskatten av kyrkoavgift och begravningsavgift. För dem som tillhör Svenska kyrkan ingår begravningsavgiften i kyrkoavgiften. Övriga betalar en separat begravningsavgift. Huvudmän för begravningsverksamheten är i de flesta fall församlingarna inom Svenska kyrkan. I två kommuner Stockholm och Tranås, är kommunen huvudman. Förskott på avgiftsmedel, grundat på senast kända taxering och beslutad avgiftssats, betalas ut varje kalenderår till Svenska kyrkan (kyrkoavgift inklusive begravningsavgift) och de kyrkliga begravningshuvudmännen (separat begravningsavgift). När taxeringsresultatet föreligger görs en slutavräkning. Utbetalning av det totala årsbeloppet sker med en tolftedel varje månad, vid samma tidpunkter som utbetalningen av skattemedel till kommuner och landsting. Under åren 2000 och 2001 betalas enbart förskott på avgiftsmedel ut. Samtidigt görs slutavräkning av församlingsskattemedel för åren 1998 respektive 1999 enligt tidigare regler. Det som sagts om kommunalskattemedel gäller också för begravningsavgift till kommun som är huvudman för begravningsverksamhet (för närvarande Stockholm och Tranås). Omföringar Vissa skatter och avgifter uppbärs med inkomstskatten och omförs senare till respektive inkomsttitel på statsbudgeten, detta gäller: 1200 Egenavgifter för enskilda näringsidkare (inklusive allmän löneavgift) 1262 Allmän pensionsavgift 15

16 1291 Särskild löneskatt 1312 Fastighetsskatt 1320 Förmögenhetsskatt 1411 Mervärdesskatt (den del som redovisas i självdeklaration) Den allmänna pensionsavgiften och egenavgiften för ålderspension omförs preliminärt under inkomståret med en prognos som underlag. Differensen mellan preliminärt omförda belopp och utfallet enligt den slutliga taxeringen korrigeras i en slutavräkning i januari året efter taxeringsåret. Övriga skatter och egenavgifter omförs endast slutligt, vilket innebär att hela beloppet omförs året efter taxeringsåret enligt den slutliga taxeringen. Egenavgifterna omförs i februari medan särskild löneskatt, fastighetsskatt och förmögenhetsskatt omförs i juni. Mervärdesskatt omförs fr.o.m i december året efter inkomståret. Övrigt Ålderspensionsavgifter för inkomster som överstiger 8,07 förhöjda prisbasbelopp förs till staten. Den andel som beräknas motsvara pensionsrätt för premiepension förs till Riksgäldkontoret för tillfällig förvaltning. Återstoden förs till Allmänna pensionsfonden (4 kap. 3 SAL). Lag (1996:1330) upphävande av lagen (1958:295) om sjömansskatt. Skatteregisterlag ( ; senast ändrad 1999:1248). Skattebetalningslag (1997:483; senast ändrad 1999:1300). Skattebetalningsförordning (1997:750; senast ändrad 1999:1097). Lag (1990:325; senast ändrad 1999:738) om självdeklaration och kontrolluppgifter. Förordning (1998:1925) om statliga myndigheters betalningar och medelsförvaltning. Utsökningsförordning (1981:981; senast ändrad 1999:926). Förordning (1990:1293; senast ändrad 1999:927) med instruktion för skatteförvaltningen. Lag (1965:269; senast ändrad 1999:1238) med särskilda bestämmelser om kommuns och annans menighets utdebitering av skatt m.m. Lag (1998:646) med särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel år Förordning (1998:1270) om uppräkningsfaktorer vid beräkning av preliminära kommunalskattemedel för Taxeringslag (1990:324; senast ändrad 1999:1261). Taxeringsförordningen (1990:1236; senast ändrad 1999:924). Lag (1981:691; senast ändrad 1999:1400) om socialavgifter; se senaste lagedition. Lag (1990:912; senast ändrad 1999:1379) om nedsättning av socialavgifter. Förordning (1994:549; senast ändrad 1998:1732) om nedsättning av socialavgifter. Lag (1994:1744; senast ändrad 1999:1288) om allmän pensionsavgift. Förordning (1994:1966; senast ändrad 1998:1522) om ändring i förordningen (1994:1966) om omföring av allmänna egenavgifter. Lag (1994:1920; senast ändrad 1999:1291) om allmän löneavgift. Lag (1998:1673) med anledning av en ny regionindelning för skatteförvaltningen. Riksskatteverkets föreskrifter: Riksskatteverkets författningssamling (RSFS). Riksskatteverkets Meddelanden Serie RSV S (tidigare Serie RSV Du). Informationsbroschyrer: Källskatt och arbetsgivaravgift. Så fyller du i Skatte- och avgiftsanmälan. Deklarationsupplysningar löntagare Skatteupplysningar näringsverksamhet Skatteuträkningsbroschyren Skattekontobroschyr för löntagare och pensionärer. Skattekontobroschyr för företagare Fysiska personers inkomstskatt 1111 Fysiska personers inkomstskatt Inkomsterna redovisas av skattemyndigheterna. Omföringarna till inkomsthuvudgruppen 1200 Socialavgifter och allmän pensionsavgift redovisas av Riksförsäkringsverket. I enlighet med gällande uppbördsförfarande redovisas som inkomster på titeln preliminär skatt, slutlig skatt, tillkommande skatt, skatt som lämnats för indrivning m.m. Uppbördsförfarandet förutsätter även uppkomsten av s.k. överskottsskatt. Den redovisas som utgift på titeln. Som utgifter redovisas även de återbetalningar som föranleds av taxeringsändringar m.m. Den största utgiftsposten är utbetalningar av kommunalskattemedel. Statlig och kommunal inkomstskatt tas ut på beskattningsbar förvärvsinkomst. Statlig inkomstskatt tas dessutom ut på kapitalinkomster. Beskattningsbar förvärvsinkomst är summan av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet, minskad med allmänna avdrag, allmän pensionsavgift, grundavdrag och sjöinkomstavdrag. 16

17 Grundavdraget knyts till prisbasbeloppet och skall uppgå till lägst 0,24 prisbasbelopp. År 2000 är prisbasbeloppet kr. För taxerade förvärvsinkomster i intervallet 1,86 2,89 prisbasbelopp trappas grundavdraget upp med 25 procent av inkomsten inom detta skikt. För inkomster över 3,04 prisbasbelopp trappas grundavdraget ned med 10 procent av den del av inkomsten som överstiger 3,04 prisbasbelopp tills grundavdraget åter når nivån 0,24 prisbasbelopp. För pensionärer kan i vissa fall grundavdraget ersättas med ett högre s.k. särskilt grundavdrag. Den del av den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster som anges till ett fast belopp om 200 kr skall vid 2001 års taxering utgöra en kommunal inkomstskatt. Statlig inkomstskatt betalas med 20 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en skiktgräns som för inkomståret 2000 uppgår till kr samt ytterligare 5 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en skiktgräns som för inkomståret 2000 uppgår till kr. Kommunal inkomstskatt beräknas på beskattningsbara förvärvsinkomster som uppgår till 100 kr eller högre och utgår efter en skattesats som varierar mellan olika kommuner. Inkomståret 2000 uppgår skattesatsen till i genomsnitt 31,58 procent. Den statliga inkomstskatten på kapitalinkomster uppgår till 30 procent och tas ut på inkomster på 100 kr och däröver. Skattemyndigheten upprättar vidare för varje taxeringsår ett taxeringsregister som innehåller olika uppgifter om beskattningen av de skattskyldiga. Till och med budgetåret 1997 har inbetalda och återbetalda skatter redovisats på inkomsttiteln. Från och med budgetåret 1998 i samband med ikraftträdandet av Skattebetalningslagen ändrades delvis principen för redovisning av de skatter och avgifter som omfattas av skattkontosystemet. I stället för inbetalda/utbetalda belopp redovisas debiterade belopp mot inkomsttitel Eventuell mellanskillnad mellan debiterat belopp och inbetalt belopp redovisas mot inkomsthuvudgrupp 1600 Betalningsdifferenser skattekonto (se även särskilt kapitel om skattekonto). Därutöver redovisas utbetalningar av kommunalskatt samt omföringar av vissa skatter och avgifter som inbetalas och preliminärt redovisas som inkomstskatt, bl.a. fastighetsskatt, förmögenhetsskatt, mervärdesskatt och allmänna egenavgifter. För budgetåret 2000 är titeln indelad i följande delposter: Inbetalningar avseende inkomstår före Preliminär A-skatt Preliminär A-skatt på räntor och utdelningar Preliminär F-skatt Återbetalning på grund av jämkning preliminär F-skatt Fyllnadsinbetalningar Preliminär särskild A-skatt Kvarstående skatt Tillkommande skatt Restantier Sjömansskatt Utbetalningar avseende inkomstår före Överskjutande skatt Ränta på överskjutande skatt Förtidsåterbetalning av överskjutande skatt Restitutioner Debiterad skatt enligt skattekontoprincipen Debiterad preliminär A-skatt Debiterad preliminär F-skatt och särskild A-skatt Slutligt underskott Slutligt överskott Utbetalning av kommunalskattemedel och omföringar Utbetalningar till kommuner Utbetalningar till landsting Utbetalningar av sjömansskatt Utbetalningar till kyrkliga kommuner Ekonomisk reglering, kyrkliga kommuner Kyrkoavgift, Svenska kyrkan Kyrkoavgift, andra samfund Begravningsavgift Avräkning med kyrkofonden Från och med år 2000 består egenavgifterna enligt lagen (1981:691) om socialavgifter av: Sjukförsäkringsavgift Efterlevandepensionsavgift Ålderspensionsavgift Föräldraförsäkringsavgift Arbetsskadeavgift Arbetsmarknadsavgift Särskild löneskatt, förvärvsinkomster Särskild löneskatt, pensionskostnader Arbetarskyddsavgift Allmän löneavgift Delavräkning allmän sjukförsäkring 17

18 Slutavräkning allmän sjukförsäkring Preliminär månadsvis allmän pensionsavgift Delavräkning allmän pensionsavgift Slutavräkning allmän pensionsavgift Omföring, fastighetsskatt Omföring av förmögenhetsskatt Omföring, mervärdesskatt Statlig inkomstskatt Lag (1947:576; upphävd genom 1999:1230) om statlig inkomstskatt; se den genom Riksskatteverkets försorg utgivna Skatte- och taxeringsförfattningarna. Lag (1951:763; upphävd genom 1999:1230) om statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst. Lag (1990:325; senast ändrad 1999:1097) om självdeklaration och kontrolluppgifter. Lag (1999:648) om beräkning av viss inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 2001 år taxering m.m. Lag (1999:963) om skattereduktion på förvärvsinkomster vid 2001 års taxering. Lag (1999:969) om beräkning av viss inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 2002 års taxering m.m. Lag (1991:586; senast ändrad 1999:1271) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. Förordning (1999:725) om prisbasbelopp och förhöjt prisbasbelopp för år Statlig förmögenhetsskatt Lag (1997:323; senast ändrad 1998:1298) om statlig förmögenhetsskatt. Lag (1997:324; senast ändrad 1999:1299) om begränsning av skatter. Kommunala skatter Kommunalskattelag (1928:370; upphävd genom 1999:1230); se den genom Riksskatteverkets försorg utgivna Skatte- och taxeringsförfattningarna. Lag (1951:691; omtryckt 1993:1055; upphävd genom 1998:1591, se 1998:1592) om viss lindring i skattskyldigheten för den som icke tillhör svenska kyrkan. Lag (1965:269; senast ändrad 1999:1238) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt. Lag (1972:78; upphävd genom 1999:1230) om skatt för gemensamt kommunalt ändamål. Lag (1990:325; senast ändrad 1999:1097) om självdeklaration och kontrolluppgifter. Kommunallag (1991:900; senast ändrad 1999:621). Kyrkolag (1992:300; upphävd genom 1998:1591, se 1998:1592). Lag (1971:1072; senast ändrad 1997:1033) om förmånsberättigade skattefordringar. Skatteregisterlag (1980:343; senast ändrad 1999:1248). Skatteregisterförordning (1980:556; senast ändrad 1999:104) Juridiska personers inkomstskatt 1121 Juridiska personers inkomstskatt Inkomsterna redovisas av skattemyndigheterna. De som redovisar sin skatt under denna titel är aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, föreningsbanker, sparbanker, svenska värdepappersfonder, svenska försäkringsanstalter som inte är aktiebolag, utländska juridiska personer, hypoteksföreningar, vissa juridiska personer som förvaltar samfälligheter samt övriga juridiska personer med undantag av svenska dödsbon. Den statliga inkomstskatten utgår för dessa med 28 procent av den beskattningsbara inkomsten. För värdepappersfonderna utgör skattesatsen 30 procent. Dagens skattesystem utmärks i huvudsak av följande: All beskattning av aktiebolag och flertalet andra juridiska personer sker i ett inkomstslag näringsverksamhet. Nuvarande reserveringsmöjlighet periodiseringsfond innebär avdrag med högst 20 procent av inkomsten före avdraget. Avdrag skall återföras till beskattning senast det sjätte beskattningsåret efter det år då avsättningen skedde. Beskattning av avkastningen på pensionsmedel. Skattesatsen är för närvarande 15 procent på skatteunderlaget och 30 procent av nio tiondelar av skatteunderlaget i fråga om annan personförsäkring än pensionsförsäkring. Skatteunderlaget är ett beräknat kapitalunderlag multiplicerat med den genomsnittliga statslåneräntan under kalenderåret närmast före ingången av beskattningsåret. Titeln redovisar preliminär F-skatt som största inkomstpost. Juridiska personer debiteras preliminär F-skatt med ledning av den slutliga skatten året före inkomståret. Preliminär F-skatt skall beräknas med ledning av särskild taxering (preliminär taxering) dels om den skattskyldige inte har debiterats slutlig skatt vid den årliga taxeringen året före inkomståret, dels om det är fråga om en mer betydande skillnad mellan den preliminära skatt som annars skulle ha debiterats och beräknad slutlig skatt för inkomståret, dels om det finns andra särskilda skäl. I annat fall tas preliminär F-skatt ut schablonmässigt med 110 procent av ett belopp motsvarande den skattskyldiges slutliga skatt vid den 18

19 årliga taxeringen året före inkomståret. Om den slutliga skatten understeg den debiterade preliminära skatten tas dock F-skatt ut med 105 procent av den slutliga skatten. F-skatt enligt schablon får inte tas ut med ett lägre belopp än som motsvarar den senast debiterade preliminära skatten. För budgetåret 2000 är titeln indelad i följande delposter: Inbetalningar avseende inkomstår före Preliminär F-skatt Återbetalning på grund av jämkning av preliminär F-skatt Fyllnadsinbetalningar Preliminär särskild A-skatt Avkastningsskatt på individuellt pensionssparande Kvarstående skatt Tillkommande skatt Utbetalningar avseende inkomstår före Överskjutande skatt Ränta på överskjutande skatt Förtidsåterbetalning av överskjutande skatt Restitutioner och restitutionsränta Debiteringar enligt skattekontoprincipen Debiterad preliminär skatt Slutligt underskott Slutligt överskott Omföringar Omföring, särskild löneskatt pensionskostnader Omföring, fastighetsskatt Omföring, förmögenhetsskatt Omföring, mervärdesskatt Den 1 januari år 2000 trädde inkomstskattelagen (1999:1229) i kraft. Samtidigt upphävdes bl.a. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst. De upphävda lagarna tillämpas dock vid taxeringarna även år 2000 och Lag (1947:576; senast ändrad 1999:1150) om statlig inkomstskatt m.fl. författningar; se den genom Riksskatteverkets försorg utgivna Skatte- och taxeringsförfattningarna. Lag (1951:763; senast ändrad 1999:1151) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst. Lag (1984:1052; senast ändrad 1999:1254) om statlig fastighetsskatt. Lag (1990:325; senast ändrad 1999:1097) om självdeklaration och kontrolluppgifter. Lag (1990:661; senast ändrad 1999:1264) om avkastningsskatt på pensionsmedel. Lag (1990:655; upphävd 1999:1262) om återföring av obeskattade reserver. Lag (1991:687; senast ändrad 1999:1273) om särskild löneskatt på pensionskostnad. Lag (1993:1538; senast ändrad 1999:1102) om periodiseringsfonder. Lag (1993:1539; senast ändrad 1998:1616) om avdrag för underskott av näringsverksamhet. Lag (1993:1540; senast ändrad 1998:1617) om återföring av skatteutjämningsreserv. Lag (1996:761; senast ändrad 1999:1294) om inkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrade bestämmelser om aktiekapitalets storlek. Skattebetalningslag (1997:483; senast ändrad 1999:1300). Skattebetalningsförordning (1997:750; senast ändrad 1999:732). Lag (1998:1620; senast ändrad 1999:1303) om beskattning av valutakursreserv Beskattning av tjänstegruppliv Inkomsterna redovisas av skattemyndigheterna, Riksskatteverket (indrivna medel) och Särskilda skattekontoret i Ludvika. Särskild premieskatt för grupplivförsäkring skall betalas på premie för grupplivförsäkring och för utgivet belopp som motsvarar ersättning på grund av sådan försäkring. Skattskyldiga är svenska försäkringsföretag, utländska försäkringsföretag ifråga om verksamhet som drivs här i landet, arbetsgivare och näringsidkare. För försäkringsföretag utgör 95 procent av mottagen premie beskattningsunderlag. Skatt uppgår till 45,00 procent av underlaget. För staten och annan arbetsgivare är beskattningsunderlaget utbetalt belopp. Skatt uppgår till 81,83 procent av underlaget. För arbetsgivare och näringsidkare är beskattningsunderlaget 95 procent av betald premie för grupplivförsäkring som meddelats i en utomlands bedriven försäkringsrörelse i den mån betalning av premie på motsvarande försäkring till svenskt försäkringsföretag hade föranlett skatteplikt. Skatten uppgår till 81,83 procent av underlaget. Skatten redovisas genom att de skattskyldiga lämnar en deklaration för varje redovisningsperiod. Deklarationen skall ha kommit in till Särskilda skattekontoret i Ludvika senast den 25 i månaden efter redovisningsperiodens slut. Skatten skall samtidigt betalas in på Särskilda skattekontorets postgirokonto. 19

20 Lag (1990:1427; senast ändrad 1999:1269) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring m.m. Lag (1984:151; senast ändrad 1999:1326) om punktskatter och regleringsavgifter. Förordning (1998:1727; senast ändrad 1999:1165) om punktskatter och prisregleringsavgifter Ofördelbara inkomstskatter 1131 Ofördelbara inkomstskatter Inkomsterna redovisas av skattemyndigheterna, Riksskatteverket (indrivna medel) och Särskilda skattekontoret i Ludvika. I de fall det inte är möjligt att göra en uppdelning av inkomstskatterna på juridiska respektive fysiska personer redovisas inkomsterna som ofördelbara inkomstskatter. Från den 1 januari 1993 skall utomlands bosatta artister och idrottsmän samt artistföretag och arrangör hemmahörande eller bosatt i utlandet erlägga särskild inkomstskatt i Sverige. Skatt skall utgå för skattepliktiga inkomster av artistisk eller idrottslig verksamhet som bedrivs i Sverige eller på svenskt fartyg. Skatten är 15 procent av den skattepliktiga inkomsten. Redovisning av skatten skall ske senast den 12 (januari den 17) i månaden efter det att den skattepliktiga ersättningen har betalats ut till artisten, idrottsmannen eller artistföretaget och av utländsk arrangör, senast den 12 (januari den 17) i månaden efter den då tillställningen ägt rum. Betalningen skall vara bokförd på Särskilda skattekontorets postgirokonto den 12 (januari den 17). Lag (1991:591; senast ändrad 1998:696) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. Lag (1984:151; senast ändrad 1998:507) om punktskatter och prisregleringsavgifter. Skattebetalningslagen (1997:483; senast ändrad 1998:681) Övriga inkomstskatter 1141 Kupongskatt På denna inkomsttitel redovisas kupongskatt och skatt på ränta på skogsmedel m.m. Kupongskatt Inkomsterna redovisas av Särskilda skattekontoret i Ludvika. Kupongskatt är statlig inkomstskatt för utdelning på aktier i svenska aktiebolag och andelar i svenska aktiefonder. Skatten är en definitiv källskatt och erläggs med 30 procent av utdelningen av i utlandet bosatta och av vissa med dem likställda utdelningsberättigade. Från huvudregeln om 30 procent kupongskatt förekommer undantag. Till följd av ingångna avtal för att undvika dubbelbeskattning nedsätts kupongskatt med varierande skattesatser. Skattskyldighet föreligger inte för en juridisk person i en främmande stat som är medlem i Europeiska gemenskapen eller för ett utländskt bolag i ett land som Sverige har dubbelbeskattningsavtal med, om det utländska bolaget innehar 25 procent eller mer av andelskapitalet i det utdelande bolaget. För att kunna kontrollera att innehållen kupongskatt levereras in till statsverket har i kupongskattelagen (1970:624) byggts in ett redovisningssystem, vilket skall täcka all utdelning som verkställts av svenska aktiebolag. Samtliga utdelande bolag är således skyldiga att redovisa sin utdelning till Riksskatteverket. För avstämningsbolag, dvs. bolag som tillämpar lagen (1970:596) om förenklad aktiehantering, svarar Värdepapperscentralen VPC AB och auktoriserade svenska förvaltare för redovisningen. Genom SFS 1980:76 (prop. 1979/80:60, SkU 21) har reglerna för Värdepapperscentralens inbetalning av kupongskatt ändrats. Den utbetalade utdelningen och innehållna kupongskatten skall redovisas senast fyra månader efter utdelningstillfället, dock senast den 15 januari påföljande år. Samtidigt med redovisningen skall kupongskatt betalas in även för ännu ej lyft utdelning i kupongbolag (bolag på vilka lagen om förenklad aktiehantering ej är tillämplig) eller för de aktier i avstämningsbolag där upplysning om ägare saknas. Lag om skatt på ränta på skogsmedel m.m. Inkomsterna redovisas av Särskilda skattekontoret i Ludvika. Från den 1 januari 1991 utgår skatt med 15 procent av räntan på skogskonto, skogsskadekonto och upphovsmannakonto. Vid varje tillfälle då ränta har gottskrivits ett konto skall banken för kontohavarens räkning innehålla skatt på räntan. Banken skall inom en månad från räntegottskrivningen inkomma med redovisning till Riksskatteverket med uppgift om kontohavare, kontoslag, kontobehållning, gottskriven ränta och innehållen skatt. Banken skall också inom samma tid inbetala skatten på särskilt postgirokonto. 20