ESV 2007:3. Budgetprognos 2007:3. Analys

Transkript

1 ESV 27:3 Budgetprognos 27:3 Analys

2 Budgetprognos Analys tillhandahålls kostnadsfritt i enstaka exemplar eller genom prenumeration. Budgetprognos Analys, tabeller och pressmeddelande finns på Detaljerade tabeller till denna och tidigare prognoser finns där att tillgå i olika format. Kontaktpersoner Budgetprognoserna produceras av Avdelningen Analys och prognoser. I redaktionen för denna budgetprognos ingår Josefin Ehrengren, redaktör, , Kristina Olsson, bitr. redaktör, , Johan Jerresand, och Sofia Nilsson, Redaktionen är i första hand behjälplig med övergripande frågor. Prognosansvarig Karl Bergstrand Utgifter Utgiftsområde 2 Patrik Andreasson Utgiftsområde 9, 1, 11, Ålderspensionssystemet Marijana Carlsten Utgiftsområde 3, 4, 18, 25 Tina Granath Utgiftsområde 2, 26, RGK:s nettoutlåning Svante Hellman Utgiftsområde 1, 13, 14 Krister Jensevik Utgiftsområde 15, 16 Johan Jerresand Utgiftsområde 21, 27 Bengt Lewin Utgiftsområde 8, 12 Sofia Nilsson Utgiftsområde 5, 6, 7, 22, Kassamässig korrigering Margareta Nöjd Utgiftsområde 23 Kristina Olsson Utgiftsområde 17, 19, 24 Elisabeth Stasiewicz Inkomster Inkomsttyp 2, Punktskatter Patrik Andreasson Indirekta skatter på arbete Marijana Carlsten Kommunala utjämningsavgifter Tina Granath Skattenedsättningar, inkomsttyp 3, 5 Krister Jensevik Företagsskatter, Inkomsttyp 4 Johan Jerresand Energiskatter, tullmedel Bengt Lewin Mervärdesskatt Sofia Nilsson Inkomsttyp 6 Kristina Olsson Direkta skatter på arbete, kapitalskatter Martina Stoller Direkta skatter på arbete, kapitalskatter Robert Boström Andra publikationer som belyser statsbudgeten (se Statsbudgetens månadsutfall Inkomstliggaren Statsbudgetens utfall Tidsserier Statsbudgeten Statens Finanser OBS! nyutkommen Tidigare (i Budgetprognoserna) publicerade Temakapitel ESV/AP tel: Drottninggatan 89 fax: Box e-post: fornamn.efternamn@esv.se 14 3 Stockholm prognos@esv.se Layout: Marie Hellman Omslag: Thomas Mejstedt Tryck: Edita Norstedts Tryckeri, augusti 27 ESV 27:25 ISSN ISBN

3 Innehåll Sammanfattning...6 Utgifter...9 Oförändrad utgiftsnivå realt men omfördelning från räntor till transfereringar...19 Intäkter och inkomster...22 Beräkningsförutsättningar...32 Aviserade beslut...33 Appendix...34 Förteckning över faktarutor Vad blir effekten om aktieförsäljningarna uppgår till 2 miljarder kronor?...17 Volymjämförelse över tiden i realekonomiska grupper...21 Finansieringsavgift från a-kassor...31 Olika statsskuldsbegrepp...36 Engångseffekter...41 Förändring av anslagsbehållningar...48 Tabellförteckning Tabell 1. Sammanfattning Tabell 2. Statsbudgetens utgifter m.m Tabell 3. Prognosjusteringar för arbetslöshetsförsäkringen Tabell 4. Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster (27 års struktur) 22 Tabell 5. Utdelningar av engångskaraktär Tabell 6. Beräkningsförutsättningar Figurförteckning Figur 1. Större differenser för utgifter och intäkter 27 i förhållande till vårpropositionen...4 Figur 2. Större differenser för utgifter och intäkter 27 i förhållande till Bp 27:2...4 Figur 3. Större differenser för utgifter och intäkter 28 i förhållande till vårpropositionen...5 Figur 4. Större differenser för utgifter och intäkter 28 i förhållande till Bp 27:2...5 Figur 5. Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo Figur 6. Förändringen av antalet sjukpenningdagar Figur 7. Försörjda inom sjukförsäkringssystemet Figur 8. Utgifter för ohälsa Figur 9. Utgifter för den totala arbetslösheten Figur 1. Antalet ersättningstagare i relation till öppet arbetslösa Figur 11. Den genomsnittliga ersättningsnivån per dag Figur 12. Räntor på statsskulden Figur 13. Statsbudgetens utgifter realekonomiskt fördelade , fasta priser...19 Figur 14. Statsbudgetens transfereringar , fasta priser...2 Figur 15. Direkta skatter på arbete Figur 16. Hushållens kapitalvinster Figur 17. Jämkningar av preliminär bolagsskatt , rullande 12-mån...27 Figur 18. Tillväxt i momsintäkter och privat konsumtion Figur 19. Elanvändning i bostads- och servicesektorn Figur 2. Inkomster av statens aktier Appendix Appendix 1. Statsskuld i miljarder kronor och procent av BNP Appendix 2. Finansiellt sparande i staten Appendix 3. Kassamässig korrigering och Riksäldskontorets nettoutlåning Appendix 4. Vissa större engångsposters påverkan på statsbudgetens saldo Appendix 5. Känslighetsberäkningar 27, partiella helårseffekter...42 Appendix 6. Statsbudgetens utfall/prognos per månad för 26 och Appendix 7. Statsbudgetens saldo, rullande 12-månaderstal...45 Appendix 8. Prognosförändring för 27 i relation till månadsavvikelserna i maj, juni och juli Appendix 9. Förändring av anslagsbehållningar Appendix 1. Realfördelade utgifter Appendix 11. Kommunala uppräkningsfaktorer inom kommunskattesystemet...5

4 27 Figur 1. Större differenser för utgifter och intäkter 27 i förhållande till vårpropositionen Försvaret 1,3 U T G I F T E R Räntor på statsskulden Kommunikationer -1,1-4, 1,3,8 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar Arbetsmarknad I N T Ä K T E R Skatt på kapital, hushåll Arbetsgivaravgifter Skatt på företagsvinster -3, 3,8 5,6 Skattereduktioner m.m. 17,4 Försäljningsinkomster Figur 2. Större differenser för utgifter och intäkter 27 i förhållande till Bp 27:2 Räntor på statsskulden 1,1 U T G I F T E R Avgiften till europeiska gemenskapen Hälsovård, sjukvård och social omsorg -,7-1,9,9,9 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd I N T Ä K T E R Skatt på kapital, hushåll Arbetsgivaravgifter Kupongskatt -2,3 11,2 2,9,8 Inkomstskatter -2,6 Mervärdesskatt

5 28 Figur 3. Större differenser för utgifter och intäkter 28 i förhållande till vårpropositionen Stadsskuldsräntor m.m. 3,5 U T G I F T E R -1, -1, -1, Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar Studiestöd -5,7 Arbetsmarknad Skatt på kapital, hushåll 13, I N T Ä K T E R -6, Arbetsgivaravgifter Inkomstskatter Skattereduktioner m.m. 8,5 1,2 Försäljningsinkomster Figur 4. Större differenser för utgifter och intäkter 28 i förhållande till Bp 27:2 Räntor på statsskulden 2,5 U T G I F T E R Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd Avgiften till europeiska gemenskapen Försvaret -,4,7,5,4 Regional utveckling I N T Ä K T E R Skatt på kapital, hushåll Arbetsgivaravgifter Skatt på företagsvinster Övriga skatter, hushåll 1,4 1,2 3,4 7,8-6,6 Nedsättningar

6 Tabell 1. Sammanfattning Sammanfattning Den ekonomiska utvecklingen är synnerligen gynnsam för statsfinanserna. Under perioden blir de sammanlagda överskotten drygt 33 miljarder kronor. Det gäller i stort sett även om saldot rensas för engångseffekter. I år beräknas överskottet uppgå till 92 miljarder kronor. Överskotten leder till att statsskulden minskar under perioden och sjunker markant som andel av BNP, från 37 procent i år till under 25 procent i slutet av 21. Statens finansiella sparande närmar sig 2 procent av BNP i år och förstärks sedan med ytterligare drygt en procentenhet till 21. Marginalen till utgiftstaket är tillräckligt stor under samtliga år för att täcka in normal osäkerhet i prognosen. Utfall SB VÅP Prognos Diff. fr. BP 7:2 Diff. fr. VÅP Totala utgifter 791,9 79,6 776,7 77,3 792,3 787,9 85,5 1,7 3,8 4,2-1,6-6,4-11,8-15,2-12,6 Utgiftsområden exklusive räntor 716,1 732,8 723,4 717, 736,8 737,4 755,4 -,2,9 2,5-3, -6,3-14,9-15,2-15,8 Statsskuldsräntor m.m. 49,5 43,2 41, 42,3 42,7 4,4 4,7 1,1 2,5 1,2,5 1,3 3,5 1,3 2,8 Kassamässig korrigering -1,1,, -,4,8 1,4,6,1,,, -,4,,, Riksgäldskontorets nettoutlåning 27,5 14,6 12,3 11,3 12, 8,8 8,8,7,3,5,9-1, -,5-1,3,4 Totala inkomster 81,3 853,8 883,6 862,3 842,2 869,4 915,5 5,1 13,5 11,1 12,6-21,2-25,3-35,1-37,6 varav inkomster av försåld egendom,1 5, 5, 18,,,,,,,, -32, -5, -5, -5, Budgetsaldo 18,4 63,2 16,8 92,1 49,9 81,5 11, 3,5 9,7 6,9 14,2-14,8-13,5-2, -25, Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 179,1 189,4 188,5 188,6 22,5 218, 238,,4 1,5 1,5 4,4,2 1,9,4 2,7 Summa takbegränsade utgifter 895,2 922,2 911,9 95,7 939,3 955,4 993,4,1 2,4 4, 1,4-6,2-13, -14,8-13, Utgiftstak Justering tfa flytt av utgifter 1 2,3 2,2 2,2,,, Marginal till utgiftstaket 11,8 15,8 26,1 32,3 29,4 45,5 37,3 -,1-2,4-4, -1,4 6,2 1,7 12,6-2,2 Totala engångseffekter -2,1 21,8-1,8 1,2 4,1 -,1,,4, Underliggande saldo 2,4 7,2 6,7 71,3 16, 3,5 9,7 6,5 14,2 Finansiellt sparande i staten 25,7 56, 61, 83,8 116,8 4,5 -,2 1,7 18,2 Procent av BNP,9 1,9 1,9 2,5 3,3,1,,3,5 SB=Statsbudget för 27 exklusive tilläggsbudget där 1,7 mdkr anvisats, BP 7:2=Budgetprognos 27:2 (ESV:s föregående prognos), VÅP=Regeringens prognos för 27 och beräkning för i 27 års ekonomiska vårproposition. 1 I VÅP har utgifterna för anställningsstöd och stöd till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare (OSA) från 28 flyttats från inkomstsidan till utgiftssidan. ESV:s prognos följer 27 års budgetstruktur för hela prognosperioden, vilket innebär att dessa utgifter redovisas på inkomstsidan. Såväl utgifter som inkomster är därför drygt 2 miljarder kronor lägre i ESV:s prognos. Marginalen till utgiftstaket justeras ned för att inte överskattas. Anm 1. Regeringen räknar schablonmässigt med försäljning av statlig egendom om 5 miljarder kronor per år ESV har som princip att invänta beslut om försäljningar innan sådana inkomster tas med i prognosen. 27 ingår 18 miljarder kronor avseende försäljning i maj av aktier i TeliaSonera. Anm 2. Utgiftstaket för 29 och 21 avser regeringens preliminära beräkning i vårpropositionen för 27. Den starka tillväxten och goda sysselsättningsutvecklingen påverkar statsbudgeten mycket positivt. De viktigaste skattebaserna växer snabbt och de volatila kapitalskatterna är historiskt höga. Samtidigt blir trycket på utgifterna lägre, framför allt för arbetslöshet och statsskuldsräntor. Även omfattande regeländringar påverkar statens finanser. Jobbavdraget minskar inkomsterna men bidrar också till att öka arbetskraftsutbudet. Skattesänkningen finansieras bland annat av sänkta ersättningsnivåer inom socialförsäkringarna, vilket medför att utgiftsnivån för ohälsa och arbetsmarknad blir lägre. Statsbudgetens totala utgifter ökar svagt i nominella termer men sjunker realt och som andel av BNP. Den sjunkande arbetslösheten leder till att utgifterna för arbetslöshetsersättning minskar. Statsbudgetens stora överskott motverkar de stigande marknadsräntornas effekt på statsskuldsräntorna. Även sjuktalen fortsätter att minska, efter de senare årens regeländringar och successiva uppstramning av sjukskrivningsprocessen. Den nya utvecklingen med färre sjukdagar och samtidigt 6

7 sjunkande arbetslöshet består. I jämförelse med föregående beräkning väntas utgifterna bli något högre fram till och med 29. Högre utgifter för statsskuldsräntor och EU-avgiften förklarar en stor del av detta. De för statsbudgeten viktiga skattebaserna lönesumma och konsumtion stiger snabbare än på flera år. I nominella termer växer statens skatteintäkter relativt svagt i år, på grund av jobbavdraget, men ökar sedan i allt snabbare takt fram till 21. Den starka konjunkturen medför även stora utdelningar från statliga bolag och är i år rekordstora. Tillväxten är fortsatt stark under hela perioden. För innevarande år har lönesumman reviderats upp kraftigt sedan föregående prognos. Den bedöms även bli något högre för kommande år. Detta medför bland annat högre inkomster av arbetsgivaravgifter samt inkomstskatter. Konsumtionen, däremot, har reviderats ned i år för att sedan bli högre i slutet av perioden. Det syns tydligt i momsintäkterna, vars ökning i år och 28 i större utsträckning drivs av investeringar. Sedan föregående prognos har det första taxeringsutfallet för inkomståret 26 kommit. Med anledning av detta har nivån för hushållens kapitalvinster reviderats upp samtliga år i beräkningen. Den skakiga börsutvecklingen gör prognosen för kapitalskatterna mer osäker än vanligt. Engångseffekterna i år är positiva. Statens utförsäljning av aktier i TeliaSonera i maj stärker budgetsaldot tillfälligt med 18 miljarder kronor. Till det kommer extrautdelningar från statliga bolag. Slopandet av förmögenhetskatten väntas däremot innebära en negativ engångseffekt i år. Hushåll med höga kapitalvinster har i stor utsträckning gjort kompletteringsbetalningar redan i december för att undgå förmögenhetskatt på skatteinbetalningen. Största delen av kompletteringsinbetalningarna väntas nu komma först efter årsskiftet, vilket ger en negativ kassamässig effekt i år. Även ändrade redovisningsperioder för moms kommer att leda till en negativ engångseffekt, men först under 28. Figur 5. Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo Underliggande saldo Faktiskt saldo Underliggande saldo Faktiskt saldo Efter två år med underskott visar statsbudgeten växande överskott sedan 25. Det underliggande saldot - budgetsaldot rensat från engångseffekter - är ett mer rättvisande mått på hur statsfinanserna utvecklas över tiden. Sammantaget under prognosperioden är skillnaden mellan det underliggande och faktiska saldot mycket liten; det faktiska saldot är endast något bättre än det underliggande. Så var inte fallet under den förra perioden med stora faktiska överskott Sammantaget är engångseffekterna små under prognosperioden, vilket medför att skillnaden mellan det faktiskt redovisade och underliggande saldot är liten. Diagrammen ovan visar att så inte var fallet under den förra perioden med stora faktiska överskott ( ). Då var den underliggande utvecklingen mycket sämre än 7

8 den faktiska. Statens utförsäljning av aktier i Telia och stora överföringar från APfonden stärkte statsbudgeten tillfälligt under dessa år. Överskotten i statens finanser ger alltså ett betydligt robustare intryck nu. De stora överskotten gör att statsskulden minskar markant i nominella termer. Tack vare den starka tillväxten i ekonomin sjunker den ännu snabbare i relation till BNP. Redan i år minskar skuldkvoten till 37 procent och beräknas fortsätta ned till under 25 procent 21. Så låg har den inte varit sedan slutet av 197-talet. Om regeringens förslag att sälja av delar av det statliga aktieinnehavet realiseras kommer skuldkvoten att reduceras ytterligare, till knappt 2 procent vid prognosperiodens slut. Då har även hänsyn tagits till bortfallande utdelningsinkomster och lägre ränteutgifter för staten. Eftersom ESV:s prognoser ska fungera som beslutsunderlag utgår de från lagda förslag och fattade beslut. Förslagen måste också vara så konkreta att effekterna på statsbudgeten går att beräkna. I denna prognos ingår därför inte omläggningen av fastighetsskatten eller det andra steget i jobbavdraget. De försäljningar av statliga bolag som regeringen aviserat ingår inte heller; endast redan genomförda utförsäljningar är medräknade. 1 Däremot har ESV beaktat nedsättningen av socialavgifterna för vissa tjänstesektorer som börjar gälla 28. Sammantaget beräknas statens finanser vara historiskt starka under flera år framåt. Ett återstående orosmoln är dock att många människor fortfarande står utanför arbetsmarknaden, såväl i sjukskrivningar som i förtidspension. Eftersom den offentliga sektorn utgör en relativt stor del av ekonomin påverkas statsfinanserna kraftigt av variationerna i och sammansättningen av den ekonomiska tillväxten. Det är därför naturligt att statsfinanserna är goda under tider med stark tillväxt och hög sysselsättning. Statsbudgetens känslighet för konjunkturen har framgått av den exceptionella förbättring som ägt rum under senare år. Samma känslighet gäller även då konjunkturen vänder nedåt. Skuldminskningen gör emellertid statens finanser betydligt mindre känsliga än vad de var för bara ett par år sedan. Fortfarande gäller dock att konjunktursvängningar kan komma snabbt och bli mer dramatiska än förutsett. 1 För ytterligare information se avsnittet Aviserade beslut. 8

9 Utgifter Tabell 2. Statsbudgetens utgifter m.m Utfall SB TB Prognos Diff från BP 7:2 Diff från VÅP 1 Utgiftsområde Rikets styrelse 1,6 1,7,1 1,7 1,5 1,8 11,,1,1,1,, -,1,, 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 11,8 11,9, 11,3 11,1 11,6 12,2 -,1,,,1 -,5,,,2 3 Skatt, tull och exekution 9, 9,3, 9,5 9,4 9,4 9,4,1,,,,2,2,1, 4 Rättsväsendet 28,5 3,8, 3,5 31,7 32,5 33,4,2,1,1,1,,2,5,8 5 Internationell samverkan 1,4 1,5,1 1,5 1,6 1,6 1,6,,,,,,,, 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 44,3 44,2, 46,3 45,1 46, 46,9,1,4,, 1,3,6,1, 7 Internationellt bistånd 25,9 26,7 -,7 25,7 28,7 3,5 32,3,,3,6,9 -,3,3,7 1, 8 Invandrare och flyktingar 4,5 5,,8 5,1 5,5 5,8 5,8,2,,, -,7-1, -,4 -,2 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 42,2 46,9, 46,3 51,4 52,3 52,5,9,,, -,5,3-1,5-2,4 1 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 125,7 122,4, 12,8 12,3 12,6 122, -,4 -,8-1,2-1,6 -,6-1, -2, -2,9 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 45, 44,2, 43,9 42,9 42,2 41,4, -,1,, -,2 -,3 -,4 -,6 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 6,1 62,6, 61,5 63,6 65,7 68,3,3,2,2,3 -,6 -,4 -,4, 13 Arbetsmarknad 71,6 66,7,3 59,5 58,9 59,1 58,4-1,7,7 1,5-4,2-4, -5,7-8,2-8,8 14 Arbetsliv 1,2 1,4,2 1,1,9,9 1,,,,, -,5 -,4 -,3 -,1 15 Studiestöd 2,1 2,7, 19,3 19,2 2,3 21,9,,1,2,4, -1, -1, -,9 16 Utbildning och universitetsforskning 46,5 44,2, 43,4 46,4 48,2 49,6 -,1,,,1,8,1,4,9 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 9,6 1,1, 1, 1,2 1,4 1,5,,,,,,1,2,2 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 6,5 5,7, 6,2 5,4 5,1 4,4, -,1 -,1 -,2 -,1,2,1 -,4 19 Regional utveckling 3,3 3,2,1 3, 2,9 3,4 3,5, -,4,5,6 -,4 -,4,,2 2 Allmän miljö- och naturvård 4,5 4,6, 4,3 4,7 4,7 4,7,,,, -,1 -,1,3,2 21 Energi 1,6 2,7, 2,2 2,5 2,1 1,8 -,2,,, -,1 -,2,, 22 Kommunikationer 31, 33,9,6 35,1 36, 36,5 37,,2,1,2 -,2,8,5,, 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 21, 18,, 16,5 16,7 16,3 16,2 -,7 -,1 -,1 -,2-1,1-1, -1,2-1,2 24 Näringsliv 3,9 4,1,2 3,9 4,6 4,7 4,7,,,,1 -,4 -,2 -,1, 25 Allmänna bidrag till kommuner 6,2 72,8,1 73,1 76,4 76,5 76,4,,,,,1 -,8 -,9 -,9 26 Statsskuldsräntor m.m. 49,5 43,2, 42,3 42,7 4,4 4,7 1,1 2,5 1,2,5 1,3 3,5 1,3 2,8 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 25,9 28,9, 26,4 3,5 2,5 28,7,9,5,5,8,5 -,9 1,3 1,6 Förändring av anslagsbehållningar -,3-3,8-2,7-2,3 Summa utgiftsområden Summa utgiftsområden exklusive räntor Kassamässig korrigering Riksgäldskontorets nettoutlåning Totala utgifter Totala inkomster 765,5 776, 1,7 759,3 779,5 777,7 796,1,9 3,4 3,7-2,5-5,1-11,4-13,9-13, 716,1 732,8 1,7 717, 736,8 737,4 755,4 -,2,9 2,5-3, -6,3-14,9-15,2-15,8-1,1, -,4,8 1,4,6,1,,, -,4,,, 27,5 14,6 11,3 12, 8,8 8,8,7,3,5,9-1, -,5-1,3,4 791,9 79,6 77,3 792,3 787,9 85,5 1,7 3,8 4,2-1,6-6,4-11,8-15,2-12,6 81,3 853,8 862,3 842,2 869,4 915,5 5,1 13,5 11,1 12,6-21,2-25,3-35,1-37,6 Budgetsaldo 18,4 63,2 92,1 49,9 81,5 11, 3,5 9,7 6,9 14,2-14,8-13,5-2, -25, SB=Statsbudget för 27, TB=tilläggsbudget i vårpropositionen för 27, BP 7:2=Budgetprognos 27:2 (ESV:s föregående prognos). VÅP=Regeringens prognos för 27 och beräkning för i 27 års ekonomiska vårproposition. 1 I VÅP har utgifterna för anställningsstöd och stöd till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare (OSA) från 28 flyttats från inkomstsidan (inkomsttyp 8) till utgiftssidan (Uo 13). ESV:s prognos följer 27 års budgetstruktur för hela prognosperioden, vilket innebär att dessa utgifter redovisas på inkomstsidan. Såväl utgifter som inkomster är därför lägre i ESV:s prognos. Anm. Regeringen budgeterar schablonmässigt med försäljning av statlig egendom om 5 miljarder kronor årligen. ESV har som princip att invänta beslut om försäljningar innan sådana inkomster tas med i prognosen. För 27 ingår 18 miljarder kronor avseende försäljning i maj av aktier i TeliaSonera. 9

10 Sjukskrivningarna minskar mer än väntat I slutet av 26 minskade antalet sjukdagar inte lika kraftigt som tidigare. Det var en av anledningarna till att minskningen av antalet sjukdagar i föregående prognos inte beräknades bli lika stor i år som för helåret 26. Utfallet hittills i år tyder dock på att nedgången åter har tagit fart och återgått till föregående års minskningstakt på 9 procent, vilket är den nuvarande prognosen. Figur 6. Förändringen av antalet sjukpenningdagar Procent 2 Procent Utfallet hittills i år tyder på att utvecklingen av antalet sjukdagar har återgått till 26 års minskningstakt. Framöver minskar de dock inte längre lika kraftigt. De kraftiga svängningarna i utfallet under slutet av 26 gör att utvecklingen just nu är svår att tolka och att prognosen för innevarande år därmed är osäker. Inflödet till sjukpenning minskade under första halvåret. Sannolikt har sänkta ersättningsnivåer och stramare regeltillämpning stor betydelse för utvecklingen av sjukfrånvaron. Hur sjukskrivningarna utvecklas på längre sikt är dock mycket osäkert. ESV bedömer att nettosjukdagarna stabiliseras runt 53 miljoner dagar per år för resten av perioden. Det innebär att 3 procent av befolkningen i åldrarna 2-64 år då har sjukpenning och rehabiliteringsersättning. Totalt är drygt 12 procent försörjda genom sjukförsäkringssystemet, det vill säga inklusive aktivitets- och sjukersättning. 1

11 Figur 7. Försörjda inom sjukförsäkringssystemet Andel av befolkningen 2-64, helårsekvivalenter 2 16 Procent Procent Sjukpenning och rehabilitering Aktivitets-/sjukersättning Totalt Historiskt sett har andelen av befolkningen som får ersättning från sjukförsäkringssystemet varierat mellan 1 och 14 procent. Striktare regler och stramare regeltillämpning kan innebära att andelen sjunker mer än väntat. I år minskar de totala utgifterna för ohälsan (sjukpenning samt aktivitets- och sjukersättning). Utgifterna för aktivitets- och sjukersättning fortsätter att vara höga de kommande åren eftersom antalet personer med sjukersättning beräknas ligga kvar på en hög nivå. Det är ett resultat av att många i åldersgruppen år har fått sjukersättning de senaste åren och kommer att finnas kvar i försäkringen under en mycket lång tid. Satsningarna på att få tillbaka personer med sjukersättning till arbete går mycket trögt. Däremot dämpas utgiftsutvecklingen genom att övergångarna från sjukersättning till ålderspension kommer att bli stora under de närmaste åren. Sammantaget fortsätter utgifterna för aktivitets- och sjukersättning att stiga efter 27 men i en långsammare takt. Detta tillsammans med nedgången av antalet sjukpenningdagar innebär att utgifterna för ohälsan minskar i år för att sedan plana ut. 2 Med helårsekvivalenter avses det antal individer som skulle kunna försörjas under ett helt år med full ersättning. Exempelvis blir två personer som varit halvtidssjukskrivna ett år var tillsammans en helårsekvivalent. 11

12 Figur 8. Utgifter för ohälsa Procent Sjukpenning och rehabilitering Aktivitets- och sjukersättning Procent av BNP Utgifterna för ohälsa växer något efter 27 i nominella termer, men sjunker som andel av BNP. En viktig förklaring till den relativa minskningen är utflödet från sjukförsäkringssystemet till ålderspensionssystemet. Arbetslösheten fortsätter att minska Arbetsmarknaden fortsätter att utvecklas positivt. Under prognosperioden faller den totala arbetslösheten med i genomsnitt,5 procentenheter per år. Utgifterna för arbetslöshetsförsäkring och arbetsmarknadsåtgärder följer denna utveckling och minskar tillsammans med i genomsnitt 5 miljarder kronor per år. Under första halvåret 27 har antalet personer i öppen arbetslöshet minskat kraftigt. Jämfört med samma period föregående år har i genomsnitt 4 färre varit arbetslösa per månad. Även antalet personer i arbetsmarknadsåtgärder har minskat kraftigt. I juli befann sig 75 personer i åtgärder, vilket var 47 färre än motsvarande månad föregående år. Det bedöms bli den lägsta nivån för åtgärderna då volymerna förväntas öka under andra halvåret i och med införandet av jobb- och utvecklingsgarantin. Jämfört med tidigare prognos blir den öppna arbetslösheten lägre i år, samtidigt som antalet personer i åtgärder blir större. I föregående prognos fanns en konjunkturavmattning med stigande arbetslöshet 21. Den har skjutits framåt och arbetslösheten faller nu under hela prognosperioden. Minskningen sker dock i en långsammare takt under periodens mitt. Sammantaget blir utvecklingen därmed annorlunda, med något högre arbetslöshet och hela,6 procentenheter lägre arbetslöshet 21. Utgifterna för a-kassan och arbetsmarknadsåtgärderna bestäms i huvudsak av den totala arbetslösheten och justeras i motsvarande riktning. 12

13 Figur 9. Utgifter för den totala arbetslösheten Procent av arbetskraften Utgifter för arbetsmarknadsåtgärder Utgifter för arbetslöshetsförsäkringen Total arbetslöshet i föregående prognos ( BP 7:2) Total arbetslöshet Totala utgifter för arbetsmarknadspolitiken i BP 7:2 Utgifterna för den totala arbetslösheten bestäms i stor utsträckning av antalet personer i arbetsmarknadsåtgärder och i öppen arbetslöshet. En ny bedömning av arbetslöshetens utveckling medför att utgifterna måste justeras i motsvarande riktning. Detta åskådliggörs av staplarna som visar nuvarande utgiftsprognos och de ensamma strecken som visar föregående prognos. Ett halvår med nya regler inom arbetslöshetsförsäkringen Under första kvartalet 27 infördes nya regler och ersättningsnivåer inom arbetslöshetsförsäkringen. 3 ESV gjorde då bedömningen att förändringen skulle leda till att färre personer blir berättigade till ersättning och att den genomsnittliga ersättningsnivån minskar. Statistik för de första sju månaderna i år gör det nu möjligt att utvärdera hur dessa utgiftsbestämmande variabler utvecklats och därefter justera utgiftsprognosen. I sammanhanget bör dock påpekas att det är den öppna arbetslösheten som påverkar utgifterna mest. 3 Se faktaruta Kort om förändringar i arbetslöshetsförsäkringen i Budgetprognos 27: sidan

14 Tabell 3. Prognosjusteringar för arbetslöshetsförsäkringen Utfall Prognos Diff från BP 7: jan-jul Utgifter för arbetslöshetsförsäkringen 27,7 12,7 2,6 18,4 17,1 16,8-2,1,3,9-2,6 Förändring av prognos till följd av: förändrad öppen arbetslöshet -1,4 1, 1,4-2,2 lägre andel ersättningstagare -,4 -,3 -,1, lägre genomsnittlig ersättning -,4 -,3 -,3 -,4 Prognos för utgiftsbestämmande variabler Öppet arbetslösa i antal tusen personer Ersättningstagare som andel av öppet arbetslösa 2 71,9% 66,9% 67,2% 67,% 67,% 67,% -1,3% -1,% -,5%,% Genomsnittlig ersättning i kr / dag ) 27 ESV egen prognos Konjunkturinstitutet 2) Utfall ESV:s beräkningar baserade på statistik från Arbetsmarknadsstyrelsen (Fua-serien) ESV:s prognos. Utgifterna för arbetslöshetsförsäkringen beror i huvudsak på hur många som är öppet arbetslösa, hur många av dem som är berättigade till ersättning samt vilken genomsnittlig ersättning som betalas ut. Tabellen visar hur dessa utgiftsbestämmande variabler justerats med hänsyn till utvecklingen första halvåret 27. Ersättningsnivån och andelen ersättningstagare har minskat mer än väntat och därför justeras dessa variabler ned. Sammantaget betyder det lägre utgifter med,4-,8 miljarder kronor per år. En något förändrad bild av arbetslösheten sedan föregående prognos påverkar dock utgifterna i större utsträckning. Antalet ersättningstagare som andel av de öppet arbetslösa har minskat mer än väntat under de första sju månaderna. Andelen ligger redan under den nivå som tidigare prognostiserats för helåret. Därför justeras andelen ned i år med drygt en procentenhet, vilket motsvarar,4 miljarder kronor i lägre utgifter. Även kommande år justeras utgifterna ned, men i mindre omfattning. Enligt en utvärdering av förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen, som gjorts av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF), är det främst borttaget studerandevillkor och skärpt arbetsvillkor som påverkat andelen ersättningstagare. 4 Det är dock svårt att säga hur stor inverkan de nya reglerna har haft eftersom andelen ersättningstagare började minska redan i mars 26, det vill säga knappt ett år innan de nya reglerna infördes. 4 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF), Effekterna av förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen, Dnr 27/

15 Figur 1. Antalet ersättningstagare i relation till öppet arbetslösa Procent Procent maj-4 jul-4 sep-4 nov-4 jan-5 mar-5 maj-5 jul-5 sep-5 nov-5 jan-6 mar-6 maj-6 jul-6 sep-6 nov-6 jan-7 mar-7 maj-7 jul-7 sep-7 nov-7 Ersättningstagare i relation till öppen arbetslöshet (augusti-december 27 prognos) Ersättningstagare i relation till öppen arbetslöshet rullande 12-månader (augusti-december 27 prognos) Figuren visar hur stor andel av de öppet arbetslösa som får ersättning inom arbetslöshetsförsäkringen. Den grå linjen visar den löpande utvecklingen och den svarta genomsnittet för de senaste tolv månaderna. Andelen har minskat sedan mars 26. Det är därför svårt att avgöra i vilken omfattning de nya reglerna inom arbetslöshetsförsäkringen har påverkat utvecklingen. Den genomsnittliga ersättningsnivån har minskat mer än väntat och ligger också den redan under den nivå som tidigare prognostiserats för helåret. Ersättningsnivån justeras därför ned med 11 kronor per dag i år, vilket motsvarar,4 miljarder kronor i lägre utgifter, se tabell ovan. Även för följande år i prognosperioden justeras ersättningsnivån ned med motsvarande belopp. Enligt IAF:s utvärdering är det främst ett förändrat sätt att beräkna normalarbetstiden, sänkta ersättningsnivåer och slopad förhöjd dagpenning som påverkat ersättningsnivån. Figur 11. Den genomsnittliga ersättningsnivån per dag Kronor 61 6 Kronor maj-4 jul-4 sep-4 nov-4 jan-5 mar-5 maj-5 jul-5 sep-5 nov-5 jan-6 mar-6 maj-6 jul-6 sep-6 nov-6 jan-7 mar-7 maj-7 jul-7 sep-7 nov-7 Genomsnittlig ersättning per dag rullande 12-månader (augusti-december 27 prognos) Genomsnittlig ersättning per dag (augusti-december 27 prognos) Figuren visar den genomsnittliga ersättningsnivån per dag inom arbetslöshetsersättningen. Den grå linjen visar den löpande utvecklingen och den svarta genomsnittet för de senaste tolv månaderna. Medelersättningen har minskat kraftigt sedan de nya reglerna och ersättningsnivåerna infördes under första kvartalet

16 Statsskuldsräntorna stillastående resultat av stigande marknadsräntor och sjunkande skuld Statsbudgetens räntebelastning har minskat under en lång följd av år och räntekostnaderna nådde sin botten 24. Därefter har de ökat något, framför allt till följd av högre marknadsräntor. Kommande år stabiliserar de sig på den nuvarande nivån, trots fortsatt stigande räntor. Överskotten i statsbudgeten de senaste åren och under hela prognosperioden innebär en snabbt minskande statsskuld, vilket motverkar effekten av högre räntor. Under prognosperioden beräknas den långa räntan stiga med 1,4 procentenheter och den korta med 2,5. Ränteutgifterna stabiliserar sig på en något lägre nivå än räntekostnaderna. De påverkas i hög utsträckning av kurseffekter vilket normalt innebär större svängningar jämfört med räntekostnaderna. Figur 12. Räntor på statsskulden Räntekostnader Ränteutgifter (anslaget) Från 27 ökar inte längre räntekostnaderna. De stora överskotten i statsbudgeten motverkar effekten av stigande räntenivåer. Jämfört med föregående prognos stiger marknadsräntorna något snabbare men detta motverkas delvis av ytterligare uppreviderade överskott. Vad har hänt sedan föregående prognos? Högre marknadsräntor - framför allt 28 - bidrar till högre ränteutgifter, men större överskott och därmed lägre statsskuld har en motverkande effekt, särskilt i slutet av perioden. Sammanlagt är statsskulden 34 miljarder kronor lägre 21, vilket reducerar ränteutgifterna med drygt en miljard kronor detta år. Dessa två faktorer tar alltså delvis ut varandra. Kronan stärks mot dollarn under hela perioden. Detta får främst effekt genom ökade valutakursvinster nästa år. Förändringar i Riksgäldens låneplan påverkar genom större utgifter för kursdifferenser nästa år, medan de blir lägre

17 Vad blir effekten om aktieförsäljningarna uppgår till 2 miljarder kronor? Regeringen beräknar inkomster på 2 miljarder kronor under prognosperioden avseende försäljning av statligt ägda aktier. Sex bolag står på försäljningslistan. ESV har som princip att invänta konkreta försäljningsbeslut innan sådana inkomster beaktas. Detta innebär att endast den genomförda försäljningen av aktier i TeliaSonera (18 miljarder kronor) för närvarande ingår. Om regeringens ytterligare aktieförsäljningar läggs till i beräkningen påverkas budgetsaldot och därmed statsskulden, dels genom ytterligare försäljningsinkomster, dels genom minskade utdelningsinkomster på nästan 13 miljarder kronor (se förklaringen till beräkningen nedan). Nettoeffekten av dessa två faktorer är att statsskulden blir 169 miljarder kronor lägre. Därtill uppkommer en ränteeffekt. Räntenedgången till följd av skuldminskningen uppgår till knappt 7 miljarder kronor 21 och sammanlagt drygt 14 miljarder kronor under perioden. Totaleffekten för skulden 21 av de ytterligare aktieförsäljningarna blir således drygt 183 miljarder kronor. Minskningen av ränteutgifterna under perioden beräknas alltså bli något större än de utdelningsinkomster som bortfaller. Denna alternativa kalkyl har i första hand gjorts i syfte att visa hur statsskulden och räntorna på statsskulden skulle förändras vid aktieförsäljningar i enlighet med regeringens planer. Den visar inte hur statsfinanserna påverkas av aktieförsäljningarna på längre sikt. Kalkylen innehåller flera osäkra faktorer: Försäljningsinkomsten kan avvika betydligt från de 2 miljarder kronor som regeringen budgeterat Försäljningstakten är osäker och därmed hur snabbt utdelningsinkomsterna faller. I kalkylen antas att aktier om 5 miljarder kronor säljs per år och att utdelningen till staten från sålda aktier bortfaller året efter försäljningen. Det bortfaller således ungefär en fjärdedel av de sex bolagens väntade utdelningar 28, ytterligare en fjärdedel 29 och ännu en fjärdedel 21. Den sista fjärdedelen bortfaller 211, det vill säga bortom prognoshorisonten. Beräkningen bygger på de utdelningar som för närvarande ingår i prognosen. Dessa är i sig osäkra. Utdelningarna varierar relativt kraftigt, främst som en följd av konjunkturläget. Vissa år lämnas extraordinära aktieutdelningar. TeliaSonera väntas lämna sådana under hela prognosperioden. Räntan är ytterligare en osäkerhetsfaktor. Vilken räntenivå ska kalkylen baseras på? Den valda räntefaktorn är ett genomsnitt mellan kort och lång ränta enligt prognosens förutsättningar. Den avspeglar den räntekostnad som Riksgälden har på marginalen, det vill säga för att låna upp ytterligare medel eller som de slipper vid ett lägre lånebehov. Rabatt på EU-avgiften 29 I juni 27 fattade ministerrådet beslut om ett nytt system för EU:s så kallade egna medel, det vill säga medlemsländernas avgifter. Beslutet kräver ratificering av samtliga medlemsländer och det nya systemet antas kunna sjösättas 29 med retroaktiv verkan från 27. Sverige och andra nettobidragsgivare kommer att få rabatt på momsavgiften och betalar endast 1 procent i avgift på momsbasen jämfört med drygt 3 procent i det gamla systemet. Dessutom kommer Sverige att få en årlig fast rabatt på BNI-avgiften. Förutsatt att rabatterna betalas ut retroaktivt under 29 sjunker EU-avgiften detta år tillfälligt med 1 miljarder kronor. 17

18 Scenariot ovan är detsamma som beskrivits i tidigare budgetprognoser, med skillnaden att det nu finns ett beslut från ministerrådet med marginella förändringar jämfört med det ursprungliga förslaget. Övriga nyheter i denna prognos är att hänsyn har tagits till en preliminär ändringsbudget för 27 där kommissionen har gjort kraftiga revideringar av medlemsländernas moms- och BNI-underlag. Sveriges relativa andelar av dessa underlag stiger och därmed stiger även respektive avgift under hela prognosperioden. Vidare har hänsyn tagits till ministerrådets första behandling av kommissionens preliminära budgetförslag för 28. I det nya budgetförslaget sänks unionens betalningsbemyndiganden med mer än 2 miljarder euro. Effekten av detta blir att den svenska avgiften minskar med en halv miljard kronor 28. Två beslut som ökar nettoutlåningen: regeringens ja till Citybanan, riksdagens nej till att fondera trängselskatten Riksgäldens nettoutlåning har räknats upp något för alla år under prognosperioden. Höjningen uppgår i år till drygt en halv miljard kronor. Från och med 29 sjunker nivån på nettoutlåningen från 12 till knappt 9 miljarder kronor främst till följd av att utlåningen för infrastrukturinvesteringar avtar. Utlåningen för studielån beräknas ligga på samma nivå under hela prognosperioden, det vill säga på drygt 5 miljarder kronor. Revideringen jämfört med föregående prognos beror främst på följande faktorer: Regeringen har nu givit klartecken till byggandet av Citybanan i Stockholm, en pendeltågstunnel under centrala staden. Förhandlingar pågår om kringliggande regioners medfinansiering. Det är emellertid klart att Banverket delvis ska finansiera tunneln med lån i Riksgälden. Tunneln beräknas totalt kosta 16 miljarder kronor och arbetet väntas ta tio år. Riksdagen har inte accepterat regeringens förslag för hantering av trängselskatten, nämligen att fondera trängselskattemedel på konto i Riksgälden för senare utbetalning till investeringar i Stockholmsregionen. Finansutskottet anser att medel för de aktuella väginvesteringarna i likhet med övriga investeringar bör anvisas på Vägverkets anslag för väghållning, förslagsvis under en särskild anslagspost. Utskottet förutsätter att regeringen återkommer i höstens budgetproposition med ett sådant förslag. De beräknade inbetalningarna av trängselskattemedel till Riksgälden har därmed tagits bort. Vägverket beräknas låna mer i år, vilket främst förklaras av att de påskyndar byggandet av E6:an ett av de vägprojekt som lånefinansieras. En detaljerad tabell över Riksgäldens nettoutlåning finns i Appendix. 18

19 Oförändrad utgiftsnivå realt men omfördelning från räntor till transfereringar Statsbudgetens utgifter i fasta priser har varit stabila under de senaste tio åren. Fram till 23 minskade de till och med något. Utmärkande är att minskande statsskuld och lägre marknadsräntor medfört kraftigt minskande ränteutgifter samtidigt som den statliga konsumtionen och investeringarna varit stabila. Detta har skapat ett utrymme som använts för att öka transfereringarna till andra sektorer. Som andel av BNP minskar utgifterna däremot med 15 procentenheter under hela tidsperioden. Figur 13. Statsbudgetens utgifter realekonomiskt fördelade , fasta priser 26 års prisläge Procent av BNP Konsumtion och investeringar Räntor och övrigt finansiellt Transfereringar Utgifter i relation till BNP Utgifterna som andel av BNP minskar kraftigt under hela perioden. Rensat för inflation är de däremot stabila. Den minskande statsskulden och lägre marknadsräntor har reducerat de statliga ränteutgifterna, vilket lämnat utrymme för övriga utgifter att öka inom ramen för en realt oförändrad utgiftsnivå. Transfereringarna till hushållen var relativt stabila under slutet av 199-talet, men efter millennieskiftet ökade utgifterna bland annat till följd av en ogynnsam utveckling inom ohälsa och arbetsmarknad. Utgifterna för arbetsmarknadspolitiken avtar dock från i år och bidrar till att hushållsbidragen minskar under de kommande åren. Kommunbidragen ökar sett över hela perioden med 2 procent per år. Transfereringar till övriga sektorer har en stigande trend, främst beroende på ett ökat utlandsbistånd. 19

20 Figur 14. Statsbudgetens transfereringar , fasta priser 26 år prisläge år prisläge Bidrag till hushåll Övriga bidrag Kommunbidrag Trenden med ökande bidrag till hushållen bryts i år och ersätts de kommande åren av minskande nivåer på grund av den goda konjunkturen och nya regler inom socialförsäkringssystemen. 2

21 Volymjämförelse över tiden i realekonomiska grupper Utgifternas utveckling består av förändringar i både pris och volym. Genom att beräkna utgifterna i fasta priser kan en jämförelse av volym göras över tiden. Statsbudgeten som är indelad i utgiftsområden och inkomsttitlar är inte direkt lämpad för analys över tiden. Ändrade redovisningsprinciper och olika jämförelsestörande poster försvårar framtagandet av en relevant tidsserie. I denna specialstudie görs en justering för de största strukturförändringar som påverkat budgeten under tidsperioden från Det är främst redovisningen i samband med utbetalningar till kommunsektorn som har förändrats. Justeringar på upp till 5 miljarder kronor per år har gjorts för att skapa en jämförbar utveckling, framför allt fram till 24. Från 25 är påverkan från ändrade redovisningsprinciper marginell på budgeten. Vidare används en realekonomisk fördelning av statsbudgetens utgifter efter typ av utgifter, i stället för efter anslag och utgiftsområden. En realekonomisk indelning är särskilt användbar vid analys över tiden och vid jämförelser mellan olika länder. Indelningen styrs av internationella regelverk och används bland annat för nationalräkenskaperna. Denna specialstudie inriktar sig på utvecklingen för statsbudgetens utgifter under I studien ingår statsbudgetens 27 utgiftsområden. Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringen ingår inte. Utgifterna grupperas enligt följande: Transfereringar Här redovisas inkomstöverföringar från staten till andra sektorer i samhället uppdelat på hushåll, kommuner och övriga. Bland övriga ingår internationella bidrag som EU-avgiften och biståndet, transfereringar till företag, organisationer samt pensionsavgifter på bidrag som går till ålderspensionssystemet. Konsumtion och investeringar Den statliga konsumtionen förvaltningsutgifterna - består av myndigheternas utgifter för den egna verksamheten, bland annat löner och socialavgifter, hyror och inköp av varor och tjänster. Investeringarna består till övervägande del av utgifter för infrastruktur i form av vägar och järnvägar. Av statens utgifter ingår endast konsumtion och investeringar i BNP. Räntor och övrigt finansiellt Räntor består till allra största delen av statsskuldräntor och en mindre del av räntesubventioner på studielånen. I posten övrigt finansiellt ingår bland annat amorteringar och utlåning. 21

22 Intäkter och inkomster Tabell 4. Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster (27 års struktur) Utfall Prognos Diff. från föreg. prognos Diff. från VÅP 27 1 Inkomstår Skatt på arbete 829,6 856,4 878,8 929,5 988,7 141, -4,1 1,4-3,1,7 7,6-2,9 6,9 16,8 28,3 34,8 Direkta skatter på arbete 476,9 489,8 483,3 516,3 549,1 576,8-3,3-1,6,2 2,9 5,1-2,4 1,3 5,9 1,3 11,4 Inkomstskatter 473,9 494,5 525,9 562,5 598,6 629,7-4,1-2,3 -,4 2,8 5,6-2,8 2,5 8,5 14,7 17,5 Allmän pensionsavgift 74,2 77,3 81,5 86,7 92,2 97,2,,4,9 1,7 2,4,4 1,8 3,3 4,6 5,6 Artistskatt,1,1,1,1,1,1,,,,, Skattereduktioner m.m. -71,3-82, -124,2-133, -141,8-15,2,8,3 -,3-1,5-2,9-3, -6, -8,9-11,7 Indirekta skatter på arbete 352,7 366,6 395,5 413,2 439,6 464,2 -,8 3, -3,3-2,3 2,5 -,5 5,7 1,9 17,9 23,4 Arbetsgivaravgifter 341,2 357,5 385,3 41,8 436,7 461,1 -,8 2,9 3,4 4,9 1,,4 5,6 1,2 16,5 22, Egenavgifter 1,1 1,8 11,7 12, 12,8 13,5,1,2 -,2 -,2 -,1 -,2 -,6 -,6 -,4 Avgifter till premiepensionssytemet -2,3-22,3-24,2-25,8-27,4-28,9, -,2 -,2 -,3 -,6 -,4 -,7-1,2-1,5 Särskild löneskatt 29,3 28,6 32, 34,1 36,2 38,1 -,1,2,3,5,9 -,3,8 1,4 1,8 Nedsättningar -8,6-9,3-1,6-19,1-19,9-2,8, -,1-6,6-7,1-7,5 -,4,5 1,2 1,8 1,6 Tjänstegruppliv m.m. 1,1 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2,,,,, -,1 -,2 Skatt på kapital 168, 192,1 197,3 191,5 19,7 21,4 7,2 12, 9,8 11,8 12,8 7,7 23,1 9,6, -,8 Skatt på kapital, hushåll 22,9 37, 41,1 34, 31,1 34,9 6,9 11,2 7,8 5,1 7,2 5,1 17,4 13, 9,5 11,8 Skatt på företagsvinster 91,2 99,9 12,5 12,1 11,8 17,3, -,1 1,4 5,6 6,4 3,1 3,8-3,9-9,1-9,7 Kupongskatt 2,8 3,9 4,8 3, 3, 3,,,8,,, 1,5 -,5 -,6 -,8 Avkastningsskatt 12, 1,7 13,4 17,1 19,5 2,8,1,1,7 1,1 -,8,5 2,1 1,9,2 Fastighetsskatt 25,1 25, 26,1 26, 26,1 26,2,,1 -,1,, -,6 -,9-1, -1,1 Stämpelskatt 7,8 9,5 9,5 9,3 9,1 9,1,,,,,,5 -,1 -,8-1,3 Förmögenhetsskatt 5, 6,,,,,,3,,,, -,5 Arvs- och gåvoskatt 1,1,1,,,,,,,,, Skatt på konsumtion och insatsvaror 357,3 374,2 395, 417,6 435,8 457,5, -3,1,5 1,3 5,,5 1,1 5,4 6, 8,9 Mervärdesskatt 25, 264,2 281, 299, 314,6 333,9, -2,6,2,5 4,2,7 1,4 3,3 3,4 6,5 Punktskatter 17,2 11, 113,9 118,6 121,2 123,5, -,5,4,8,8 -,2 -,3 2,1 2,6 2,3 Skatt på alkohol och tobak 18,5 19,3 2,4 2,9 2,9 2,9, -,4 -,4 -,4 -,4 -,3,1,2,4 Energiskatt 37,8 38,2 38,8 39,8 41,2 42,4, -,3,1,5,7 -,1,9 1,3 1,5 Koldioxidskatt 25,5 24,7 24,4 25,2 26,1 27,1,,2,7 1, 1,1 -,5,3,5,6 Övriga skatter på energi och miljö 3,3 4,7 4,7 4,7 4,7 4,7,,,,, Skatt på vägtrafik 11, 11,8 13,2 15,6 15,9 16,2, -,3 -,3 -,3 -,3 -,2 Övriga skatter 6,4 6,3 6,6 6,2 6, 6,,,3,3,3,3,6,5,4,4 Skatt på import 4,7 4,9 5,8 6,3 6,3 6,2,, -,1 -,3 -,6,2,3,1 -,4,,,,, Restförda och övriga skatter -,9-1, -,1 -,6 -,9 -,1 1,2 1,4 1, 1, 1, 1, 1,6 1,4 1,2 2,3 Restförda skatter -7,6-5,4-5,6-5,8-6,2-6,5, -,1 -,2 -,2 -,3 -,1 Övriga skatter, hushåll 2,5 3,2 3, 3, 3, 4,1 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2,9,9,9 1, 2, Övriga skatter företag 2,1 -,9,3,1,1,2,,3,,,,7,4,4,4 Intäkter som förs till fonder 2,2 2,1 2,1 2,1 2,1 2,1,,,,, Totala skatteintäkter 1353,9 1421,8 1471, 1538, 1614,2 1699,7 4,3 11,7 8,3 14,8 26,4 6,4 32,8 33,2 35,4 45,1 Avgår EU-skatter -7,8-9,2-7,1-7,7-7,8-7,7,,,,2,4 -,1 -,3 -,5 -,3,2 Offentliga sektorns skatteintäkter 1346,1 1412,6 1463,9 153,3 166,5 1692, 4,3 11,6 8,3 14,9 26,8 6,3 32,5 32,7 35,1 45,3 Avgår skatter till andra sektorer,,,,, Kommunala inkomstskatter -435,6-453,8-481,3-513,8-546,5-574,9 2,6,9-1,3-4,8-7,6,4-6,7-13,5-19,5-22,1 Avgifter till AP-fonder -151, -159,5-169,5-18,6-192, -22,6, -1, -1,7-2,8-4,6 -,4-3, -5,7-8,7-1,8 Statens skatteintäkter 759,5 799,3 813, 836, 868, 914,5 6,9 11,4 5,3 7,3 14,6 6,2 22,8 13,6 6,9 12,4 Tabellen fortsätter på nästa sida. 22

23 Tabell 4. Fortsättning Utfall Prognos Diff. från föreg. prognos Diff. från VÅP 27 1 Inkomstår Statens skatteintäkter 759,5 799,3 813, 836, 868, 914,5 6,9 11,4 5,3 7,3 14,6 6,2 22,8 13,6 6,9 12,4 Periodiseringar -16,4 6,9 1,3-9,3-3,2-7,9-6,9-5,4 6,5 2,2-3,1-6,5-11,1 8,5 6,2-1,7 Uppbördsförskjutningar -26,9-2,6 3,4-6,4-1,6-8,9-4,2-2,7 5, 2,1-2,7-6,4-8,4 6,6 9,9-1,9 Betalningsförskjutningar 1,6 9,6-2,1-2,9-1,5 1,1-2,7-2,8 1,5,1 -,4-2,6 2, -3,6,2 Anstånd -,2, -,1 -,1 -,1 -,1,,,,, 1 Skatter m.m. 743,1 86,2 814,3 826,7 864,8 96,5, 6, 11,8 9,5 11,5 -,2 11,7 22,1 13,1 1,6 Övriga inkomster 2,7 4,1 48, 15,6 4,6 9,, -,9 1,6 1,6 1,1,2-32,9-47,4-48,2-48,2 2 Inkomster av statens verksamhet 27,5 43,4 63,7 47,2 46,6 47,2, -,5,4,8,7-1,9 2,4 3,3 4,1 Riksbankens inlevererade överskott 6,7 5,3 4,4 2,7 2,9 2,8,, -,2,,1 Inkomster av statens aktier 12,1 23, 31,3 2,6 19, 19,4, -,1 1,3 1,2 1,2 Finansieringsavgift arbetslöshetskassor 3,1 3,1 1,8 11,6 11,9 11,8, -,7 -,9 -,7 -,8 3 Inkomster av försåld egendom 6,7,1 18,,,,,,,,, -32, -5, -5, -5, 4 Återbetalning av lån 2,3 2,1 2,1 1,9 1,8 1,7,,,,, 5 Kalkylmässiga inkomster 8,8 7,8 8,1 9, 9,2 9,5,, 1,1 1,,3 -,4,9,7,6 Statliga pensionsavgifter 7,5 7,2 7,5 8,5 8,7 9,,, 1,1 1,,3 6 Bidrag från EU 12,6 12,4 12,7 12,5 11,6 12,, -,6 -,2 -,3 -,4-1,4-1,4-1,2-1,3 7 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -41,5-48,1-48,8-5,7-62,3-59,1,,6,4,1,5,2 2,2 2,4 1,2,7 Tillkommande inkomster 15,2 1,9 12,1 12,8 3,5 9,7,,3,3 -,7 -,4,2,7,9 -,3 Avräkningar -56,7-59, -6,9-63,6-65,8-68,9,,3,,8,9 1,5 1,5 1,5,7 8 Stöd som ges via krediteringar på skattekonto -13,6-13,7-7,8-4,2-2,2-2,2, -,4,,,,5-1,7-2,2-2,2 Anställningsstöd -3,2-4,8-6,1-3,4-1,4-1,4, -,3,,,,4 -,9-1,4-1,4 Stöd till utbildningsvikariat, -,1 -,1,,,,,,,, Stöd till investeringar i källsorteringslokaler,,,,,,,,,,, Stöd till bredbandsinstallation -,5 -,4 -,3 -,1,,,,,,, Stöd till reparation och ombyggnad offentliga lokale, -,2,,,,,,,,, Sysselsättningsstöd till kommuner och landsting -8,8-6,9,,,,,,,,, Stöd till långtidssjukskrivna,,,,,,,,,,, Stöd till skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare -,7 -,7 -,7 -,8 -,8 -,8,,,,, -,8 -,8 -,8 Stöd för utbildning av personal i vård och äldreomso -,4 -,3 -,2,,,,,,,, Stöd för konvertering från direktverkande el,,,,,,,,,,, Stöd för konvertering från oljeuppvärmning, -,2 -,3,,,, -,1,,, 9 Löpande redovisade skatter m.m.,,,,,,,,,,, Totala inkomster 745,8 81,3 862,3 842,2 869,4 915,5, 5,1 13,5 11,1 12,6-21,2-25,3-35,1-37,6 Totala utgifter 731,8 791,9 77,3 792,3 787,9 85,5, 1,7 3,8 4,2-1,6-6,4-11,8-15,2-12,6 Budgetsaldo 14,1 18,4 92,1 49,9 81,5 11,, 3,5 9,7 6,9 14,2-14,8-13,5-2, -25,1 VÅP=Regeringens prognos för 27 och beräkning för i 27 års ekonomiska vårproposition. BP7:2=Budgetprognos 27:2 (ESV:s föregående prognos). 1 I VÅP har utgifterna för anställningsstöd och stöd till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare (OSA) från 28 flyttats från inkomstsidan (inkomsttyp 8) till utgiftssidan (Uo13). ESV:s prognos följer 27 års budgetstruktur för hela prognosperioden, vilket innebär att dessa utgifter redovisas på inkomstsidan. Såväl utgifter som inkomster blir därför lägre i ESV:s prognos. Anm 1. Regeringen budgeterar schablonmässigt med försäljning av statlig egendom om 5 miljarder kronor årligen. ESV har som princip att invänta beslut om försäljningar innan sådana inkomster tas med i prognosen. För 27 ingår 18 miljarder kronor avseende försäljning i maj av aktier i TeliaSonera. Anm 2. Vissa belopp för 26 är prognoser. Dessa är gråmarkerade i tabellen. Skatt på arbete Direkta skatter på arbete består främst av inkomstskatter till staten och kommuner. De utgör en tredjedel av de totala skatteintäkterna till offentliga sektorn och EU. Jobbavdraget minskar dessa intäkter i år, men de kommande åren ökar de i takt med lönesumman. Stark lönesummetillväxt ger höga intäkter Den beskattningsbara inkomsten ökar nu lika starkt som under åren kring 2. Det beror till stor del på att lönesumman i ekonomin växer med i genomsnitt 6,6 procent över prognosperioden, vilket är osedvanligt mycket. Trots detta minskar intäkterna från direkta skatter på arbete i år. Förklaringen är att skattereduktionerna ökar, främst genom införandet av jobbavdraget (41 miljarder kronor). Jobbavdragets negativa effekt på statens inkomster balanseras delvis av andra regeländringar, bland annat det slopade avdraget för fackföreningsavgiften. 23

24 Under prognosperioden förväntas den statliga inkomstskatten öka med knappt 8 procent per år medan den kommunala inkomstskatten ökar med i genomsnitt 6 procent. Då lönerna stiger mer än uppräkningen av skiktgränserna för statlig inkomstskatt kommer antalet personer med en inkomst som överstiger dessa gränser att öka. Skatteunderlaget från sjukpenning, arbetsmarknadsersättning och föräldrapenning minskar i år för att sedan stiga något från och med 28. Figur 15. Direkta skatter på arbete Allmän pensionsavgift Kommunal inkomstskatt Skattereduktioner Statlig inkomstskatt Direkta skatter på arbete Trenden i ökningen för direkta skatter stärks under prognosperioden tack vare att lönesumman växer rekordsnabbt. I år minskar dock direkta skatter på arbete eftersom jobbavdraget infördes vid årsskiftet. Nivån för 26 har reviderats ned med ledning av det preliminära taxeringsutfallet. Hänsyn har tagits till de historiska skillnaderna mellan det preliminära och definitiva taxeringsutfallet. Nettoeffekten blir -3,3 miljarder kronor, då både den statliga och kommunala inkomstskatten blir lägre än beräknat. Även skattereduktionerna blir lägre. Som andel av BNP sjunker direkta skatter på arbete under prognosperioden med i genomsnitt 1,2 procentenheter per år. Den allra största delen av minskningen beror på jobbavdraget, men även kommunalskatterna sjunker något i relation till BNP. Indirekta skatter på arbete De indirekta skatterna på arbete består främst av arbetsgivaravgifter, egenavgifter och löneskatter. Dessa utgör knappt 3 procent av skatteintäkterna och går till staten och ålderspensionssystemet. Intäktsutvecklingen under perioden motsvarar lönesummans utveckling. Lönesumman har justerats upp för samtliga prognosår sedan förgående beräkningstillfälle. Detta medför högre intäkter från indirekta skatter på arbete under prognosperioden. I denna beräkning har hänsyn tagits till nedsättningen av socialavgifterna för vissa tjänstesektorer som börjar gälla 28. Ett EU-beslut, som vi tidigare avvaktat, har nu fattats om att godkänna denna nedsättning. Den sänker statens intäkter från indirekta skatter med över 6 miljarder kronor 28 och drygt 7 miljarder kronor 29 och

25 Skatt på kapital Kapitalskatterna från hushåll och företag är mest känsliga för konjunktursvängningar. Sedan 22, som var ett konjunkturmässigt svagt år, har kapitalskatterna ökat med 8 procent. Allt eftersom konjunkturen mognar och vinstnivåerna faller tillbaka något, minskar även kapitalskatternas andel över prognosperioden. Fortsatta rekordnivåer på hushållens kapitalvinster Det preliminära taxeringsutfallet för 26 indikerar att hushållens kapitalvinster uppgick till 136 miljarder kronor, vilket är en ökning med 37 procent jämfört med föregående år. Kapitalvinsterna 26 överstiger därmed rekordnivån från år 2. Utfallet är högre än ESV räknat med och medför att kapitalvinsterna justeras upp även för kommande år. Även i år kommer kapitalvinsterna att utvecklas starkt. Hushållens kapitalvinster består av vinster vid försäljning av värdepapper och fastigheter. Den del som kommer från värdepappersförsäljning är mest volatil. Statistik från fondkommissionärsbolagen visar att depåvärdena har ökat, vilket ger större utrymme för kapitalvinster. Samtidigt har årsgenomsnittet av antalet affärer per kund ökat med 6 procent i år mot föregående år. En annan avgörande faktor för kapitalvinsternas storlek är börsens utveckling. Under det första halvåret i år har den utvecklats starkt. Även om utvecklingen för det sista halvåret i år skulle bli sämre, väntas kapitalvinsterna från värdepapper öka jämfört med föregående år. Från 28 förväntas kapitalvinsterna minska något för att sedan öka under slutet av perioden. På sikt antas kapitalvinsterna följa företagsvinsternas utveckling samt räntenivån plus en riskpremie. 25

26 Figur 16. Hushållens kapitalvinster Kapitalvinster, utfall Kapitalvinster, prognos I år förväntas hushållens kapitalvinster uppnå den högsta nivån sedan mitten av 199-talet. Ökningen från 29 följer företagsvinsterna, ränteutvecklingen och en riskpremie. Man ska dock beakta att kapitalvinsterna är mycket volatila. Kapitalvinsterna från försäljningen av reala tillgångar utvecklas mer stabilt över tiden. Under första kvartalet har medelpriset för småhus fortsatt att öka. Samma indikation ger SCB:s småhusbarometer. Totalt ökar hushållens kapitalskatter i år med 11 procent. Även de rekordhöga aktieutdelningarna bidrar till denna utveckling. Stark tillväxt ger fortsatt höga intäkter av bolagsskatt Skatterna på företagsvinster har vuxit kraftigt under de senaste åren. I genomsnitt har de stigit med 36 procent per år mellan bottenåret 22 och senast kända utfall 25. Viktiga underlag för bedömningen i tredje prognosen för året är det preliminära taxeringsutfallet, utvecklingen av månadsutfallen hittills i år och konjunkturbilden som påverkar prognosen framför allt i slutet av perioden. Den preliminära taxeringen för 26 föranleder inte någon justering av prognosen. Taxeringsutfallet är svårtolkat, vilket beror på att ett stort antal bolag och däribland många stora bolag ännu inte blivit taxerade och därför inte är medräknade i det första preliminära utfallet. ESV bedömer att det definitiva taxeringsutfallet kommer att stiga så pass mycket, i takt med att resterande bolag inkluderas, att den sammanlagda beskattningsbara vinsten hamnar i närheten av ESV:s prognos. Sedan tidigare har ESV gjort en bedömning om avmattning i utvecklingen av bolagskatterna för 27. En tidig indikation på hur skatten utvecklar sig för innevarande år får man genom att titta på företagens skattejämkningar. Företagen preliminärbeskattas utifrån en schablonmässig uppskrivning av senast kända skattepliktiga vinst. Under året jämkar sedan företagen och/eller Skatteverket denna nivå för att hamna så nära den slutliga nivån som möjligt. Stora jämkningar nedåt tyder således på lägre vinstnivå än enligt den preliminära debiteringen. 26

27 Figur 17. Jämkningar av preliminär bolagsskatt , rullande 12-mån jan-2 jul-2 jan-3 jul-3 jan-4 jul-4 jan-5 jul-5 jan-6 jul-6 jan-7 jul-7 Jämkningar, rullande 12 månader Från januari 23 till februari 26 har nedjämkningar av bolagens preliminärskatt minskat kraftigt. Under den senaste tiden har denna utveckling vänt och nedjämkningarna har ökat igen. Preliminärskatten beräknas schablonmässigt genom framskrivning av den senast kända taxeringen. För innevarande år har utfallet av de preliminära debiteringarna varit i linje med ESV:s tidigare bedömningar. Debiteringarna under första halvåret har ökat med 1 procent jämfört med samma period föregående år. Ökningen kan tyckas stor i sig men jämfört med de senaste åren är det en rejäl avmattning i utvecklingen. För de kommande åren revideras prognosen för bolagskatten upp. Detta sker med anledning av att Konjunkturinstitutet har justerat makrobilden och reviderat upp tillväxten kraftigt i slutet av perioden. Vinstandelen i ekonomin, som förenklat kan uttryckas som förädlingsvärde minus arbetskostnad, är en viktig indikator i denna bedömning. Den nya makrobilden tyder på en lägre vinstandel för innevarande år medan den blir högre i slutet av perioden. Detta föranleder bara justeringar på längre sikt då ESV i sin prognos för innevarande år lutar sig mot utfallen hittills i år. Skatt på konsumtion Totalt utgör konsumtionsskatterna drygt en fjärdedel av de totala skatteintäkterna. Här ingår moms och punktskatter på alkohol och tobak, energi, miljö och fordon. Det är framför allt momsen som ger ökande intäkter, medan punktskatterna utvecklas betydligt svagare. Hushållens konsumtion påverkas både av den positiva konjunkturbilden och av skattesänkningar. Momsintäkterna växer stadigt Den privata konsumtionen utvecklas starkare 28 än 27. Samtidigt kulminerar investeringstillväxten i år för att därefter avta. Sammantaget ger det en jämn ökning på 6 procent per år i momsintäkter under prognosperioden. Detta är en något annorlunda bild än den som presenterades vid föregående beräkning, då både konsumtions- och investeringstillväxten väntades nå toppen i år och därmed även tillväxten i momsintäkterna. Således drivs ökningen i momsintäkterna av starka investeringar i år och nästa år och för resterande prognosår är det framför allt en stark privat konsumtion som bidrar. 27

28 Momsintäkterna steg med nära 1 procent första kvartalet i år jämfört med samma period förra året. Men utfallet för andra kvartalet i år bekräftar en betydligt svagare konsumtionsutveckling och indikerar en tillväxt på drygt 5 procent jämfört med samma period förra året. Figur 18. Tillväxt i momsintäkter och privat konsumtion Procent 12 Procent Kv1 23 Kv3 24 Kv1 24 Kv3 25 Kv1 25 Kv3 26 Kv1 26 Kv3 27 Kv1 27 Kv3 28 Kv1 28 Kv3 29 Kv1 29 Kv3 21 Kv1 21 Kv3-2 Årlig kvartalstillväxt Årsgenomsnitt, momsintäkter Årsgenomsnitt, privat konsumtion För både 27 och 28 kommer momsintäkterna att stiga något snabbare än den privata konsumtionen. Detta beror framför allt på att investeringarna utvecklas starkt dessa år. Varmt första halvår sänker energiskatteintäkterna Energi- och koldioxidskatterna växer under prognosperioden med drygt 6 miljarder kronor till närmare 7 miljarder kronor. Det beror nästan enbart på att skattesatserna indexeras med prisutvecklingen, som nu börjar ta fart. Den underliggande tillväxten i skattebaserna är däremot måttlig eftersom energianvändningen hålls tillbaka genom höga prisnivåer, energieffektivisering, tekniska landvinningar och olika former av statliga styrmedel. Den enda beskattade energianvändningen som ökar nämnvärt de närmaste åren är dieselanvändning för transporter. I år har energianvändningen i bostäder och lokaler återigen gynnats av att vintern och våren blev varmare än normalt. Detta har givit utslag på skatteinkomsterna från el och eldningsolja. Den faktiska elanvändningen till och med juni är närmare 2 TWh lägre än den temperaturkorrigerade. Det motsvarar cirka en halv miljard kronor i lägre skatt på el jämfört med ett normalår. Motsvarande resonemang antas i viss mån gälla även för energi- och koldioxidskatt på olja, men där är det svårt att särskilja vädereffekten från andra faktorer. Årets återstående månader och resten av prognosperioden förutsätts bli normaltempererade, även om den faktiska temperaturen varit högre än den beräknade normaltemperaturen under flera år. 28

29 Figur 19. Elanvändning i bostads- och servicesektorn GWh, rullande tolvmånaderstal 8 Gwh Gwh jan-4 jul-4 jan-5 jul-5 jan-6 jul-6 jan-7 6 Faktisk elanvändning Temperaturkorrigerad elanvändning Den faktiska elanvändningen i sektorn bostäder och service är cirka 2 TWh lägre än den temperaturkorrigerade hittills i år. Därmed blir de beräknade skatteintäkterna en halv miljard kronor lägre. Normalåret baseras på perioden Sedan hösten 26 finns ett förslag om slopad koldioxidskatt i industrianläggningar som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter. Ärendet har skjutits upp flera gånger i väntan på så kallat statstödsgodkännande från EU-kommissionen. Eftersom detta har dröjt och finansutskottet nu har avstyrkt förslaget ingår det inte längre i ESV:s beräkningar. Inkomsterna blir därför en miljard kronor högre per år från 27 i förhållande till föregående prognos. Övriga inkomster Statens övriga inkomster ökar kraftigt i år och påverkas främst av att de statligt ägda bolagens utdelningar når rekordnivåer. Även regeländringar i form av den ökade egenfinansieringen av arbetslöshetsförsäkringen ger från i år högre inkomster. Bland övriga inkomster ingår även affärsverkens och Riksbankens överskott, ränteinkomster på studielån, offentligrättsliga avgifter, statliga pensionsavgifter och bidrag från EU. Rekordnotering för aktieutdelning till staten Den starka konjunkturen med rekordresultat för företagen ger stora vinster även för bolagen med statligt ägande. När samtliga bolag nu lämnat årets utdelningar blir de sammanlagda aktieinkomsterna för staten drygt 31 miljarder kronor. Årets utdelningar, som baseras på bolagens resultat 26, ökar med 36 procent jämfört med föregående år. Den mycket kraftiga ökningen under de senaste åren påverkas inte bara av konjunkturen, utan även av stora utdelningar av engångskaraktär. Av årets utdelningar kan 12 miljarder kronor räknas som extraordinära, främst från TeliaSonera och Venantius. Om dessa exkluderas ökar inkomsterna från statens aktier med 5 miljarder kronor i år. Svenska spel och Systembolaget ingår inte i sammanställningen utan redovisas som övriga skatter. Dessa bolag ger i år 4 miljarder kronor i inkomster till staten. 29

30 Figur 2. Inkomster av statens aktier Aktieutdelningar Exklusive extrautdelningar samt Vattenfalls ersättning för Barsebäck 2 Årets historiskt höga nivå på utdelningar från bolag med statligt ägande är inte bestående utan faller tillbaka under prognosperioden. Det beror främst på att de extraordinära utdelningarna som påverkar årets inkomster minskar, samtidigt som den starka vinstutvecklingen i företagssektorn mattas av. Rensat för utdelningar av engångskaraktär ökar utdelningarna måttligare i år, och minskar något från nästa år. I år uppgår utdelningsinkomsterna till 4 procent av statens totala inkomster eller en procent av BNP, vilket med god marginal är den högsta nivån som noterats. Utdelningarna är tillsammans med kapitalskatterna de inkomster som visar störst variationer över en konjunkturcykel. Jämfört med den nuvarande starka utvecklingen var motsvarande belopp 22, det vill säga vid den senaste lågkonjunkturen, endast 4 miljarder kronor eller,2 procent av BNP. Det innebär att nivån på statens utdelningar mycket snabbt kan förändras när konjunkturen vänder. En avmattning i företagens vinster till följd av löneökningar och höga investeringar, samt minskande engångsutdelningar, medför att årets toppnotering följs av successivt minskande nivåer under prognosperioden. De fyra bolagen TeliaSonera, Vattenfall, LKAB och Nordea har under en följd av år svarat för en stor andel av de totala utdelningarna. I år är den 75 procent. Boksluten för det första halvåret ger en fortsatt ljus bild för dessa bolag, där resultatet jämfört med föregående år har ökat med 1 procent. Detta tyder på en fortsatt hög nivå för utdelningarna nästa år. För Vattenfall gav dock de extremt höga elpriserna en mycket stark avslutning på 26 som blir svår att upprepa i och med att priserna på el faller tillbaka mot mer normala nivåer. Årets utförsäljning av aktier i TeliaSonera minskar också nivån på bolagets utdelning till staten kommande år. Regeringen har för avsikt att sälja statens aktieinnehav i sex bolag; OMX, Nordea, TeliaSonera, SBAB, Vasakronan och Vin & Sprit. I prognosen ingår dock inga ytterligare utförsäljningar än den redan genomförda försäljningen av 8 procent av aktierna i TeliaSonera, som inbringade 18 miljarder kronor i maj. 3

31 Tabell 5. Utdelningar av engångskaraktär TeliaSonera 4,6 9,2 3,8 3,8 3,8 Venantius 3, 2,1 Sveaskog 1,5 Vasallen,7 OMX,, Vattenfall -1,1-1,1-1,1-1,1 Teracom, återbetalning aktieägartillskott,2,4 Översyn av kapitalstruktur 1 1,4 Totalt 8,9 11,9 2,7 2,7 3,8 1 Gäller fastighetsförvaltande bolagen Akademiska hus, Vasallen och Specialfastigheter Medlemstapp för a-kassorna ger lägre inkomster Arbetslöshetskassorna betalar för varje medlem en avgift till staten för medfinansiering av statens kostnader för arbetslöshetsersättning. Från årsskiftet betalar a- kassorna dessutom en förhöjd avgift för medlemmar som inte är arbetslösa, vilket ökat inkomsterna mellan 26 och 27 kraftigt. För att täcka kostnaderna för den förhöjda finansieringsavgiften har a-kassorna höjt sina medlemsavgifter, vilket bidragit till ett minskande medlemsantal. Sedan årsskiftet har det totala medlemsantalet minskat med cirka 3 personer. Totalt har a-kassorna drygt 3,5 miljoner medlemmar. I år beräknas den totala finansieringsavgiften uppgå till knappt 11 miljarder kronor. Under året har inkomsterna från den förhöjda finansieringsavgiften justerats ned relativt kraftigt, med totalt 2 miljarder kronor. Årets inkomster är lägre än för kommande år beroende på att avgiften redovisas med en månads förskjutning, vilket innebär att elva månader med den förhöjda finansieringsavgiften betalas in i år. Detta medför att årets inkomster är cirka,7 miljarder kronor lägre jämfört med kommande år. Sedan årets första prognos har det visat sig att medlemsantalet minskat betydligt mer än väntat, vilket sänker inkomsterna med,9 miljarder kronor. Detta innebär att avgiften inte finansierar en lika stor del av den genomförda skattesänkningen via jobbavdraget som beräknat. Utvecklingen är fortsatt svårbedömd och påverkas främst av om antalet medlemmar fortsätter att minska i nuvarande takt, men även av hur arbetslösheten totalt utvecklar sig. I prognosen väntas en fortsatt minskning av medlemsantalet, men i betydligt lugnare takt än hittills under året. Finansieringsavgift från a-kassor I takt med att medlemmar lämnar a-kassorna minskar statens inkomster. För varje medlem som inte är arbetslös och lämnar a-kassan minskar inkomsterna med knappt 3 kronor per år. Det finns även en takregel som innebär att ingen a-kassa ska betala in mer i avgift än vad de betalar ut i ersättning. Takregeln omfattar i dagsläget ett fåtal a-kassor som därmed betalar en lägre förhöjd finansieringsavgift. 31

32 Beräkningsförutsättningar ESV:s budgetprognoser är konsekvensberäkningar och utgår från propositioner och fattade beslut samt den senaste makroekonomiska bedömningen från Konjunkturinstitutet (KI). Syftet är att budgetprognoserna ska fungera som beslutsunderlag. De makroekonomiska förutsättningarna för denna budgetprognos bygger på KI:s augustirapport om konjunkturläget. Då ESV i denna prognos ej beaktar slopandet av fastighetsskatten samt införandet av det andra steget i jobbavdraget har konjunkturbilden rensats för effekterna av dessa förslag. ESV:s beräkningar slutfördes den 22 augusti 27. Månadsutfall till och med juli är medräknade. Tabell 6. Beräkningsförutsättningar Utfall Prognos Diff. fr. BP 7:2 Diff från VÅP Nivåer Procentuell förändring från föregående år: BNP (fp) ,2 3,5 3,7 3, 2,7 -,4,3 1,,9 -,2 -,2,4,9,4 Lönesumma (lp) ,4 7,6 6,7 6,4 5,6,8,2,4 1,1, 1,5 1,2 1,5 1,1 Arbetade timmar (miljontal) ,4 2,7 1,6 1,,5,8 -,1,2,7 -,6,9,7,8,6 Timlön 3,9 4,8 5,1 5,3 5, -,1,4,1,3,6,5,5,6,4 Hushållens konsumtionsutgifter (lp) ,1 4,5 5,9 5,8 6, -,3,6,8 1,2 -,1 -,6,4 1,1,9 Hushållens konsumtionsutgifter (fp) ,8 3, 3,9 3,5 3,7 -,9,3,6 1,4, -1,2,1 1,1 1,1 KPI, årsgenomsnitt 1,4 2,2 3,1 2,8 2,4,5 1,,3 -,2,,4,8,1 -,1 KPI, juni-juni 284,7 1,5 1,9 3,2 2,9 2,4,6,9,4 -,2,,5,9,2 -,1 Antal sysselsatta ,9 2,2 1,3,9,5 -,1,, 1,2,1 -,1,4,8,6 Nivåer: Öppen arbetslöshet, procent 2 5,4 4,5 3,9 3,6 3,5 -,3,1,2 -,6, -,2 -,2 -,6 -,7 Personer i konj.åtgärder, procent 3, 2, 2, 1,9 1,9,1,1, -,1,,,,, 3-mån ränta, procent 3 2,3 3,5 4,5 4,8 4,8,,4,1, -,2,1,4,2,3 5-års ränta, procent 3,5 4,3 4,7 4,8 5,,2,3 -,1,1,,4,4,1,4 SEK/EURO 9,25 9,2 9,17 9,16 9,6 -,3,2,8,1,,6,23,31,16 SEK/USD 7,38 6,82 6,69 6,68 6,73 -,2 -,25 -,16 -,1, -,7,7,12,14 Prisbasbelopp, tkr 39,7 4,3 41, 42,4 43,6,,2,6,7,,,2,6,7 Inkomstbasbelopp, tkr 44,5 45,9 48,1 51,1 53,8,,4 1,4 1,8,,,4,9 1,1 Vägd kommunal medelskattesats, procent 31,6 31,55 31,55 31,55 31,55,,,,,,,,, Skiktgräns, tkr 36, 316,7 328,8 345,8 362,7, 1,7 4,5 6,7,, 1,4 4,3 5,3 Övre skiktgräns, tkr 46,6 476,7 495, 52,6 546,1, 2,6 6,7 1,,, 2,1 6,4 7,9 Inkomstindex 121,7 125,6 131,6 138,9 147,1,,8 1,6 2,6,, 1,3 1,7 3,1 fp=fasta priser, lp=löpande priser VÅP=Regeringens prognos för 27 och beräkning för i 27 års ekonomiska vårproposition. BP7:2=Budgetprognos 27:2 (ESV:s föregående prognos). 1, 26 2 Enligt SCB:s nu gällande definition. ESV avvaktar övergången till ny definition enligt ILO som sker i oktober. 3 Regeringens prognos avser 6-månaders ränta. Tillväxten blir mycket hög Den starka konsumtionsökningen, driven av den ljusa arbetsmarknaden, påverkar ekonomin. De för statsbudgeten viktiga skattebaserna löner och konsumtion stiger snabbare än på flera år. Följden blir dock ett ökat inflationstryck och därför stigande marknadsräntor. Sysselsättningen, som ökat stadigt sedan början av 25, fortsätter att stiga under perioden men väntas öka som mest i år. Även medelarbetstiden ökar något under perioden. Arbetslösheten sjunker därför och väntas 21 vara en procentenhet lägre än i år. 32

33 Aviserade beslut ESV:s prognoser ska fungera som beslutsunderlag och utgår därför från fattade beslut och förslag från regering och riksdag. Förslagen måste dock vara så konkreta att effekterna på statsbudgeten går att beräkna. Följande förslag eller beslut har inte, eller endast delvis, beaktats: Regeringen har aviserat att fastighetsskatten för småhus och flerbostadshus ska slopas från 28. ESV avvaktar regeringens slutliga förslag innan omläggningen av fastighetsskatten beaktas i beräkningarna. Enligt förslaget ska den ersättas med en kommunal avgift samt finansieras genom förändringar i kapitalvinstbeskattningen av privatbostäder. Regeringen kommer att se över möjligheterna till ett ytterligare jobbavdrag. Förutsättningen för det andra steget i jobbavdraget är dock att statsfinanserna är fortsatt stabila. Regeringen avser att återkomma i höstens budgetproposition med en slutlig bedömning. I vårpropositionen ingår schablonmässigt inkomster av försåld egendom på 5 miljarder kronor under åren 27 21, totalt 2 miljarder kronor. ESV inväntar konkreta försäljningsbeslut eller förslag innan något belopp tas med. I denna prognos har hänsyn endast tagits till försäljningen på 8 procent av statens aktieinnehav i TeliaSonera i maj 27, som inbringade 18 miljarder kronor. Alla kostnader i samband med trafikskador ska läggas över till trafikförsäkringen. Förslaget ska först utredas och en överföring av samtliga trafikskador till trafikförsäkringen antas kunna ske tidigast 29. I prognosen har ingen hänsyn tagits till lägre utgifter för framtida trafikskador. Befintliga trafikskador och skador som uppkommer under utredningstiden bekostas av fordonsägarna via en ny skatt på trafikförsäkringspremier som införts den 1 juli 27. Dessa intäkter är beaktade i prognosen. Regeringen har nu gett klartecken till att bygga Citybanan i Stockholm, pendeltågstunneln under centrala staden. Förhandlingar fortsätter emellertid med kringliggande regioner om medfinansiering av projektet. Det är dock klart att tunneln delvis kommer att finansieras med lån i Riksgälden, varför utlåningen till Banverket för detta ändamål nu inkluderats i prognosen för Riksgäldskontorets nettoutlåning. Regeringen har i vårpropositionen flyttat utgifterna för anställningsstöd och stöd till skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare från inkomstsidan till utgiftssidan från 28. Eftersom ESV arbetar i 27 års budgetstruktur för hela perioden har motsvarande flytt inte gjorts i denna prognos. 33

34 Appendix 34

35 Appendix 1. Statsskuld i miljarder kronor och procent av BNP Okonsoliderad statsskuld 1 6 Skuldkvot Procent av BNP Okonsoliderad statsskuld Konsoliderad statsskuld i procent av BNP Statsskulden minskar markant under prognosperioden i nominella termer och än snabbare i relation till BNP -givet de stora överskotten i kombination med den goda BNP-tillväxten. Skuldkvoten reduceras till 37 procent redan i år och den fortsätter sedan att sjunka till under 25 procent i slutet av 21. Detta trots att ESV inte beaktar några inkomster av försäljning av statligt aktieinnehav utöver den redan genomförda försäljningen om 18 miljarder kronor. Om vårpropositionens försäljningsinkomster på 2 miljarder kronor tas med i beräkningen skulle skuldkvoten reduceras med ytterligare 5 procentenheter till knappt 2 procent vid utgången av 21. Då har hänsyn även tagits till bortfallande utdelningsinkomster och lägre ränteutgifter för staten. Statsskuldens förändring i miljarder kronor Utfall Prognos Okonsoliderad statsskuld vid ingången av året 1 257,3 1 38,6 1 27, 1 17, ,6 1 37,7 Förändring av skulden till följd av: Lånebehovet -14,1-18,4-92,1-49,9-81,5-11, Skulddispositioner m m: Orealiserade valutakursdifferenser 29,6-23,5 3,4 1,5 1,6 -,9 Förändring av kortfristiga placeringar 21,9 3,8-26,,,, Övertagandet av "Storstadslån" 5,1, -1,5-1,3 -,6 -,7 Övertagandet av "Venantiuslån" 4,1 -,8-1,4 -,6 Öriga skuldkorrigeringar 8,7 -,5 12,3,,, Summa skulddispositioner m m: 65,3-2,2-7,7 -,6 -,4-2,2 Total skuldförändring 51,3-38,6-99,8-5,5-81,9-112,2 Okonsoliderad statsskuld vid utgången av året 1 38,6 1 27, 1 17, ,6 1 37,7 925,6 Eliminering av statens eget innehav av statspapper 47, 49,7 51, 52, 53, 54, Konsoliderad statsskuld vid utgången av året 1 261,6 1 22, ,1 1 67,6 984,7 871,6 Konsoliderad statsskuld i procent av BNP 47,2% 43,1% 37,1% 33,3% 29,1% 24,4% 1 Identiskt med budgetsaldo med omvänt tecken. Statsskuldens minskning under prognosperioden beror i allt väsentligt på överskotten i statsbudgeten. Påverkan från skulddispositioner m m är av mindre betydelse. Åren 25 och 26 var de däremot omfattande och medförde att skuldförändringen avvek betydligt från budgetsaldot. 35

36 Olika statsskuldsbegrepp Begreppet okonsoliderad statsskuld visar Riksgäldskontorets totala utestående lån och är mest relevant för beräkningen av statsskuldsräntorna. Begreppet konsoliderad statsskuld, det vill säga skulden efter det att statliga myndigheters innehav av statspapper räknats bort, är lämpligare att använda som mått på den statliga skuldsättningen och är det begrepp som här sätts i relation till BNP. Före 22 var det statliga innehavet av statspapper marginellt och de båda skuldbegreppen i stort sett desamma. Under 22 ökade det statliga innehavet då några myndigheter omvandlade inlåning i Riksgäldskontoret till statspapper. Se vidare temaavsnittet i Budgetprognos 23:1 Nya statsskuldsbegrepp 23. I den så kallade Maastrichtskulden ingår hela den offentliga sektorns skulder, men interna skulder mellan delsektorer har räknats bort. Detta mått används för att se om ett land uppfyller villkoren för EMU. Kravet är att skulden inte får överstiga 6 procent av BNP. Måttet har för Sveriges del legat relativt stabilt cirka fyra procentenheter högre än den konsoliderade statsskulden, vilket innebär att Maastrichtfördragets krav är uppfyllt. Appendix 2. Finansiellt sparande i staten Utfall Prognos Diff från Bp 7: Statsbudgetens saldo 18,4 92,1 49,9 81,5 11, 3,5 9,7 6,9 14,2 Periodisering av skatter -6,9-1,3 9,3 3,2 7,9 5,4-6,5-2,2 3,1 Periodisering av räntor m.m. 9,1-2,5,6-1,4 -,4-1,6, -,5, Försäljning av aktier m.m., -18,,,,,,,, TeliaSonera, kapitalåterföring / extraord. utdelning -4,6-9,2-3,8-3,8-3,8,,,, Venantius, extraord. utdelning -3, -2,1,,,,,,, Venantius, kapitalöverföring och återbetalning lån -4,1,8 1,4,6,,,, Premiepensionssystemet 2,8-2,4-1,5-2,8-2,6 -,1 -,1 -,1, Delar av Riksgäldens nettoutlåning 1,6 6, 6,6 5,9 6,1 -,1 -,1,, varav CSN studielån 6,2 5,5 5,3 5,3 5,4 -,1 -,1,, Amortering av gamla studielån m.m. -2,1-2,1-1,9-1,8-1,7,,,, EU-bidrag (netto) 5,,4 -,1 1,2 1,,3 -,3,6,9 Periodisering av EU-avgift,1,2 -,4, -2,9-3, 5,9, Övrigt -12,5-1,,7,7 -,4,1,1,1, Finansiellt sparande i staten 25,7 56, 61, 83,8 116,8 4,5 -,2 1,7 18,2 Procent av BNP,9 1,9 1,9 2,5 3,3,1,,3,5 Det finansiella sparandet i staten når nästan 2 procent av BNP i år och förstärks därefter till hela 3,3 procent 21. Till skillnad från budgetsaldot, vilket försämras nästa år, visar sparandet en ökning även 28. Förklaringen är främst att saldot - men inte sparandet - i år påverkas av aktieförsäljningen i TeliaSonera och stora extraordinära aktieutdelningar. Vidare är skatterna periodiserade till det år de avser vilket ger en jämnare utveckling av sparandet än saldot. Jämfört med föregående prognos har det finansiella sparandet reviderats upp främst i slutet av perioden, liksom budgetsaldot. 36