ESV 2003:23. Budgetprognos 2003:2/3. Analys

Transkript

1 ESV 2003:23 Budgetprognos 2003:2/3 Analys

2 Budgetprognospublikationen består av två separata delar. Budgetprognos Analys innehåller en övergripande analys och ett temakapitel. Analysdelen tillhandahålls kostnadsfritt i enstaka exemplar eller genom prenumeration. Budgetprognos Tabeller innehåller detaljerade budgetårstabeller och månadstabeller. Tabelldelen finns att tillgå i olika format på ESV:s webbplats. Budgetprognos Analys, Tabeller och pressmeddelande finns på Kontaktpersoner Budgetprognoserna produceras av prognosenheten (ISE/P). I redaktionen för denna budgetprognos ingår Tina Hedman, redaktör (4503), Josefin Ask-Ankner (4411), och Anders Wirhed (4302). Redaktionen är i första hand behjälplig med övergripande frågor. Prognoschef Carl J Nordén (4386) Biträdande prognoschef Karl Bergstrand (4312) Utgifter Utgiftsområde 9, 10, 11, 15, 16 Alexandra Andersson-Stråberg (4314) Utgiftsområde 1, 13, 14 Josefin Ask-Ankner (4411) Ålderspensionssystemet Håkan Carlsson (4465) Utgiftsområde 12, 19, 21, 24 Catarina Frank-Lundkvist (4247) Utgiftsområde 3, 4, 23, 27 Tina Hedman (4503) Utgiftsområde 2, 26, RGK:s nettoutlåning Svante Hellman (4215) Utgiftsområde 6, 22, Kassamässig korrigering Margareta Nöjd (4245) Utgiftsområde 18, 25 Kristina Olsson (4519) Utgiftsområde 5, 7, 8, 17, 20 Anders Wirhed (4302) Realekonomisk fördelning Hans Åhlander (4507) Temakapitel Ändamål en funktionell indelning av statsbudgetens utgifter Mikael Marelius (4246) Inkomster Inkomsttitel 1400, 1512, 2000 Asees Ahuja (4316) Inkomsttitel 1140, 1330, 1341, 2411, 3000, 5000 Josefin Ask-Ankner (4411) Inkomsttitel 1111, 1131, 1200, 1321, 4000 Håkan Carlsson (4465) Inkomsttitel 1511 Kristina Olsson (4519) Inkomsttitel 6000 Tina Hedman (4503) Inkomsttitel 1120, 1312, 1322, 1600, 1700 Håkan Jönsson (4387) Prenumerationsärenden Maj-Britt Ros (4237) Andra publikationer som belyser statsbudgeten (se Statsbudgetens månadsutfall Inkomstliggaren 2003 Statsbudgetens utfall 2002 Statens Finanser 2002 Tidigare (i Budgetprognoserna) publicerade Temakapitel ESV/ISE/P tel: Drottninggatan 89 fax: Box e-post: fornamn.efternamn@esv.se Stockholm prognos@esv.se Layout: Maj-Britt Ros Omslag: Thomas Mejstedt Tryck: Edita Norstedts Tryckeri, september 2003 ESV 2003:23 ISSN ISBN

3 Innehåll Inledning Summary... 7 Sammanfattning... 9 Analys Uppföljning av utgiftstaket Underliggande saldo Budgetpolitisk indikator Utgifter Inkomster Realekonomisk fördelning Beräkningsförutsättningar Makroekonomiska förutsättningar...35 Aviserade beslut Begränsningar i anslagssparande Temakapitel Tema Ändamål en funktionell indelning av statsbudgetens utgifter Publicerade temaavsnitt Tabellförteckning Table 1. Summary Tabell 2. Sammanfattning Tabell 3. Uppföljning av utgiftstaket Tabell 4. Sambandet mellan faktiskt och underliggande saldo Tabell 5. Engångsposter m.m. som påverkar statsbudgeten Tabell 6. Statsbudgetens utgifter Tabell 7. Omstrukturering av statliga bolag Tabell 8. Periodiserade inkomstskatter Tabell 9. Statsbudgetens inkomster Tabell 10. Statsbudgetens utgifter realekonomiskt fördelade Tabell 11. Makroekonomiska förutsättningar Tabell 12. Statsbudgetens utgifter fördelade på huvudändamål Figurförteckning Figur 1. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till föregående prognos, miljarder kronor... 5 Figur 2. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till vårpropositionen, miljarder kronor... 5 Figur 3. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till föregående prognos, miljarder kronor... 6 Figur 4. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till vårpropositionen, miljarder kronor... 6 Figur 5. Utgiftstaket, marginaler samt utgifter som omfattas av taket Figur 6. Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo Figur 7. Underliggande inkomster och utgifter i procent av BNP Figur 8. Bidrag till förändring av underliggande saldo Figur 9. Räntor på statsskulden

4 Förteckning över faktarutor The Euro referendum effects on the Government budget... 8 Folkomröstningen om euron effekter på statsbudgeten Utgiftstakets konstruktion Underliggande saldo Budgetpolitisk indikator metod Aktivitets- och sjukersättning i stället för förtidspension och sjukbidrag Appendix Appendix 1. Statsskulden i miljarder kronor och procent av BNP Appendix 2. Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning Appendix 3. Budgetprognoserna avseende Appendix 4. Differenser från föregående prognos Appendix 5. Differenser från statsbudgeten Appendix 6. Känslighetsberäkningar 2003, partiell effekt av en procentenhets ökning (helårseffekt) Appendix 7. Känslighetsberäkningar 2004, partiell effekt av en procentenhets ökning (helårseffekt) Appendix 8. Känslighetsberäkningar 2003, partiell effekt av en ökning med enheter (helårseffekt) Appendix 9. Statsbudgetens utgifter fördelade på politikområden Appendix 10. Uppräkningsfaktorer inom kommunalskattesystemet Appendix 11. Tekniska justeringar av utgiftstaket

5 2003 Figur 1. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till föregående prognos, miljarder kronor U T G I F T E R Statsskuldsräntor Arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd Aktivitets- och sjukersättningar Försvarsmateriel Sjukpenning och rehabilitering I N K O M S T E R Moms Statliga pensionsavgifter Nedsättning av skatter Energiskatt Fysiska personers inkomstskatt Figur 2. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till vårpropositionen, miljarder kronor U T G I F T E R Arbetsmarknad Rättsväsendet Försvar samt beredskap mot sårbarhet Studiestöd Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp I N K O M S T E R Juridiska personers inkomstskatt Kalkylmässiga inkomster Fysiska personers inkomstskatt Betalningsdifferenser, skattekonto Inkomster av försåld egendom

6 2004 Figur 3. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till föregående prognos, miljarder kronor U T G I F T E R EU-avgiften Utjämningsbidrag till kommuner Studiemedel Väghållning Sjukpenning och rehabilitering I N K O M S T E R Statliga pensionsavgifter Betalningsdifferenser, skattekonto Utjämningsavgift för kommuner Förmögenhetsskatt Nedsättning av skatter Figur 4. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till vårpropositionen, miljarder kronor U T G I F T E R Arbetsmarknad Försvar samt beredskap mot sårbarhet Statsskuldsräntor EU-avgiften Allmänna bidrag till kommuner I N K O M S T E R Juridiska personers inkomstskatt Utjämningsavgift och kompensation för moms Socialavgifter och löneskatter Fysiska personers inkomstskatt Inkomster av försåld egendom

7 Summary The Swedish National Financial Management Authority (ESV) estimates that the expenditure ceiling will be maintained this year, but there is no margin for unexpected expenses. The Government s savings schemes seem therefore to have the intended effect on expenditure encompassed under the ceiling. Next year, however, the ceiling is expected to be overshot with SEK 8 billion, if restrictive measures are not taken. Revenue is barely augmented by the economic development this year and the budget balance shows a considerable deficit this year and next year. Table 1. Summary SEK Billion Diff. to Diff. to Outcome CGB SB SFPB Forecast 2003:1 SFPB Total expenditure Expenditure areas, excl. interests Interest on Central Government debt Cash correction Net lending by National Debt Office Total revenue Budget balance Old Age Pension System outside the Central Government budget Expenditure subject to expenditure ceiling Expenditure ceiling Budgeting margin Total non-recurring effects Underlying balance CGB=Adopted Central Government Budget, SB=supplementary budget; SFPB=Spring Fiscal Policy Bill for :1=Budget Forecast 2003:1 (ESV:s previous forecast) 1 An adjustment in the expenditure ceiling amounting to SEK 3 billion per annum has been made in accordance with parlimentary resolution. ESV estimated in the previous budget forecast that the expenditure ceiling would be exceeded this year and significantly so next year. The principle reason for lower expenditure encompassed by the expenditure ceiling is the Government s savings plan presented in the Spring Fiscal Policy Bill (SFPB). Expenditure for health care is expected to decrease markedly due to changes in regulations in the health insurance system, and the omitted increase of the upper limit in health insurance. The development of reported sick-leave cases is relatively uncertain as it is, amongst other things, difficult to predict the behavioural changes these regulatory modifications will bring about. Further savings are expected within the defence and environment sectors as a result of approved appropriation restrictions. The total of these savings reduce expenditure by SEK 3.4 billion this year and SEK 5.4 billion next year. The Government has also decided to raise the expenditure ceilings with SEK 3 billion with regard to the increased range of the local government equalisation fee system. Expenditure on unemployment, however, continues to rise this year and can therefore constitute a threat to the expenditure ceiling, in the absence of a budgeting margin. The extended downturn in the business cycle results in considerably lower tax revenue than previously calculated. Household income tax and social security contributions are affected by a reduced number of employment hours. The effects of weak growth this year 7

8 can be felt even in next year s levels. However, revenue from value-added taxes (VAT) is higher than in previous forecasts. This is because the revised macroeconomic conditions show an increase in certain types of taxable consumption and investments, despite a downward revision of the macroeconomic prediction. The budget balance shows large deficits just as in earlier calculations. Since the previous forecast the deficit has worsened further this year due to increased interest payments and lower revenue. The deficit next year increases despite improved growth in the economy. This is because this year s deficit is improved by events that will not recur next year. The underlying balance, namely the actual balance excluding non-recurring effects, is approximately equal both years. The accumulated deficit in the Central Government budget for the years 2003 and 2004 amounts to SEK 90 billion. For the past few years interest payments on Government debt have been falling rapidly due to a decreasing Government debt, the impact of lower interest rates, and a stronger Swedish Krona. From next year expenditure on interest payments is on the rise again as Government debt increases due to the budget balance deficit, in conjunction with the rising long-term interest rate. Government debt totals to 50 percent of GDP next year. The difference compared with the Government s calculations in the SFPB is partly that the Government includes an approximation for revenue from property sales amounting to SEK 15 billion, and partly because ESV predicts higher expenditure on unemployment grants and defence. The system with an expenditure ceiling is an important tool in reaching the goal for budget surplus in the public finances. It creates stability, a long-term overview, and predictability in public expenditure. The expenditure ceiling has been subjected to pressure over the past few years. When the government suggests a ceiling for 2005 and 2006 there must, therefore, be sufficient margins to contain normal uncertainty so that there is the possibility to deal with unexpected eventualities at the beginning of the fiscal year. The total expenditure level, however, should not increase and put the goal for public saving to risk. The system with an expenditure ceiling has been successful since its introduction. The Euro referendum effects on the Government budget ESVs calculations deal primarily with existing regulations and passed resolutions regarding the public finances. This entails that the calculations assume unchanged policy regarding the coming Euro referendum and that ESVs primary calculation is based on Sweden not joining the European Monetary Union (EMU). The National institute of Economic Research has presented alternative macroeconomic conditions. Joining onto the EMU would involve a different growth rate for next year. Lower interest rates result in higher demand, increased production, and lower unemployment. This would primarily lead to a decrease in expenditure on interest payments. The difference is initially evident next year. This year is trivially affected. Next year the budget balance would improve with SEK 2 billion as a result of decreased interest payments with SEK 1.6 billion, lower unemployment grants by SEK 0.6 billion and a lower fee to the EU with SEK 0.2 billion. Also a number of authorities would increase their overall expenditure next year with SEK 0.5 billion due to costs of adapting their computer systems to the Euro. Interest payments, which are affected the most by a joining to the Euro, are not encompassed by the expenditure ceiling. Total expenditure encompassed by the ceiling is not affected to any great extent since both increases and decreases in different types of expenditure cancel each other out. 8

9 Sammanfattning ESV räknar med att utgiftstaket klaras i år, men det finns inte någon marginal för oförutsedda utgifter. Regeringens besparingar ser därmed ut att få avsedd effekt på de takbegränsade utgifterna i år. Nästa år väntas däremot ett överskridande av taket på närmare 8 miljarder kronor, om inga åtgärder vidtas. Inkomsterna får liten draghjälp av den ekonomiska utvecklingen i år och budgetsaldot visar betydande underskott både i år och nästa år. Tabell 2. Sammanfattning Diff. fr. BP 03:1 Diff. fr. VÅP Utfall SB TB VÅP Prognos Totala utgifter 729,3 715,2 0,5 713,9 715,8 761,1-1,9-3,1 1,9 12,9 Utgiftsområden exklusive räntor 658,0 662,1 0,5 664,5 664,5 699,1-5,1-6,3 0,0 10,0 Statsskuldsräntor m.m. 67,3 54,5 0,0 42,1 41,6 47,4 2,3 0,4-0,5 1,9 Kassamässig korrigering -46,3-13,4 0,0-6,1-1,1-3,9-0,2 0,0 5,0 0,0 varav överföring från AP-fonden -8,7-13,4 0,0-13,4-13,7-3,9-0,2 0,0-0,3 0,0 Riksgäldskontorets nettoutlåning 50,3 12,0 0,0 13,4 10,7 18,4 1,1 2,8-2,7 1,0 Totala inkomster 730,5 700,9 0,0 693,0 677,9 708,6-6,6-2,4-15,1-12,7 Budgetsaldo 1,2-14,3-21,0-37,9-52,5-4,6 0,6-16,9-25,6 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 153,6 156,0 0,0 157,1 157,5 164,4 0,4-0,2 0,4-1,4 Summa takbegränsade utgifter 811,6 818,1 0,5 821,6 822,0 863,6-4,8-6,5 0,4 8,6 Utgiftstak Marginal till utgiftstaket 0,4 0,9 0,4 0,0-7,6 7,8 9,5-0,4-8,6 Totala engångseffekter 29,4 15,4 2,0-3,4-3,0 Underliggande saldo -28,2-53,3-54,5-1,3 3,7 SB=Statsbudget, TB=Tilläggsbudget, VÅP=Regeringens prognos för 2003 och beräkningar för 2004 i Vårpropositionen BP 03:1=Budgetprognos 2003:1 (ESV:s föregående prognos) 1 Utgiftstaken har i enlighet med riksdagsbeslut uppjusterats med 3 miljarder kronor. ESV bedömde i föregående budgetprognos att utgiftstaket skulle överskridas i år och betydligt mer nästa år. Den främsta orsaken till att de takbegränsade utgifterna nu blir lägre båda åren är regeringens besparingspaket i vårpropositionen. Utgifterna för ohälsan väntas sjunka avsevärt på grund av regeländringar i sjukförsäkringssystemet och den uteblivna höjningen av taket i sjukförsäkringen. Utvecklingen av sjukskrivningarna är förhållandevis osäker, bland annat är det svårt att bedöma vilka beteendeförändringar regeländringarna medför. Vidare väntas besparingar inom försvars- och miljöområdet till följd av beslutade begränsningsbelopp. Totalt väntas besparingarna leda till minskade utgifter i år med 3,4 miljarder kronor och nästa år med 5,4 miljarder kronor. Regeringen har även beslutat att höja utgiftstaken med 3 miljarder kronor med hänvisning till ökad omslutning i det kommunala inkomstutjämningssystemet. Utgifterna för arbetslösheten fortsätter dock att öka i år och kan därmed utgöra ett hot mot utgiftstaket, i avsaknad av en budgeteringsmarginal. Den utdragna konjunktursvackan gör att skatteinkomsterna blir betydligt lägre än i tidigare beräkningar. Hushållens inkomstskatt och socialavgifterna påverkas av färre antal arbetade timmar. Den svaga utvecklingen i år slår även igenom på nästa års nivåer. Däremot väntas momsinkomsterna bli högre än i tidigare prognoser. Det beror på att de reviderade makroekonomiska förutsättningarna visar på en ökning av viss skattepliktig konsumtion och investeringar, trots att makrobilden i övrigt reviderats ned. 9

10 Budgetsaldot visar betydande underskott liksom i tidigare beräkningar. Sedan föregående prognos har saldot försämrats i år beroende på ökade ränteutgifter och lägre inkomster. Underskottet blir större nästa år trots att tillväxten i ekonomin förbättras. Det beror på att årets underskott förbättras av positiva engångseffekter som inte återkommer nästa år. Det underliggande saldot, det vill säga det faktiska saldot rensat från engångseffekter, är ungefär lika stort båda åren. De ackumulerade underskotten i statsbudgeten för åren 2003 och 2004 beräknas till 90 miljarder kronor. Under några år har statsskuldsräntorna minskat relativt kraftigt till följd av en minskad statsskuld, genomslag av lägre räntenivåer samt en starkare krona. Från och med nästa år ökar utgifterna för statsskuldsräntorna igen när statsskulden ökar på grund av underskotten, samtidigt som den långa räntan stiger. Statsskulden uppgår nästa år till 50 procent av BNP. Skillnaden mot regeringens beräkning i vårpropositionen är dels att regeringen schablonmässigt räknar med försäljningsinkomster på 15 miljarder kronor om året, dels att ESV nästa år räknar med högre utgifter för arbetslöshetsersättning och försvar. Systemet med utgiftstak är ett viktigt medel för att uppnå målet om överskott i de offentliga finanserna. Det skapar stabilitet, långsiktighet och förutsägbarhet om de offentliga utgifterna. Utgiftstaken har under senare år varit utsatta för press. När regeringen föreslår tak för 2005 och 2006 bör det därför finnas tillräckliga marginaler för att täcka normal osäkerhet så att det finns kvar beredskap för oförutsedda händelser vid ingången till det nya budgetåret. Den totala utgiftsnivån får dock inte öka, för att inte äventyra målet om sparande. Systemet med utgiftstak har sedan införandet fungerat väl. Folkomröstningen om euron effekter på statsbudgeten ESV:s beräkningar utgår alltid från gällande regelverk och fattade beslut när det gäller de offentliga finanserna. Det medför att beräkningarna utgår från oförändrade förhållanden också när det gäller den kommande folkomröstningen om euron och att ESV:s huvudalternativ baseras på ett nej. KI har tagit fram alternativa makroekonomiska förutsättningar. Vid ett ja till euron beräknas villkoren för tillväxten bli något annorlunda. Lägre räntor medför en starkare efterfrågan, högre produktion och lägre arbetslöshet. Detta skulle främst leda till minskade utgifter för statsskuldsräntorna. Skillnaderna blir tydliga först nästa år. Innevarande år påverkas inte nämnvärt. Nästa år beräknas saldot bli 2 miljarder kronor bättre till följd av lägre ränteutgifter med 1,6 miljarder kronor, lägre arbetslöshetsersättningar med 0,6 miljarder kronor och lägre EU-avgift med 0,2 miljarder kronor. Flertalet myndigheter skulle sammantaget öka sina utgifter nästa år med uppskattningsvis 0,5 miljarder kronor på grund av omställningskostnader för sina datasystem. Ränteutgifterna, som påverkas mest om det i stället blir ett ja, omfattas inte av utgiftstaket. De sammanlagda utgifterna under taket påverkas inte i någon större utsträckning eftersom högre och lägre utgifter tar ut varandra. 10

11 Tabell 3. Utgiftstaket Uppföljning av utgiftstaket Utgiftstaket beräknas hålla i år. Däremot saknas det marginaler för oförutsedda händelser, vilket i sig innebär en fortsatt osäkerhet. Taket beräknas överskridas med nästan 8 miljarder kronor nästa år. ESV bedömde i föregående beräkning att utgifterna skulle överskrida utgiftstaket både i år och nästa år. För att minska utgifterna innevarande år har regering och riksdag, efter förslag i vårpropositionen, beslutat om begränsningsbelopp för ett antal anslag samt regeländringar i sjukpenningen. Regeringen har även beslutat höja utgiftstaket med 3 miljarder kronor med hänvisning till ökad omslutning i det kommunala inkomstutjämningssystemet. De föreslagna åtgärderna ser alltså ut att ha avsedd effekt på utgiftsnivån i år även om läget fortfarande är osäkert. Ytterligare åtgärder för att begränsa utgiftsökningen för 2004 krävs dock sannolikt. Utfall SB VÅP Prognos Diff. fr. BP 03:1 Diff. fr. VÅP Utgiftsområden exklusive räntor 658,0 662,1 664,5 664,5 699,1-5,1-6,3 0,0 10,0 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 153,6 156,0 157,1 157,5 164,4 0,4-0,2 0,4-1,4 Summa takbegränsade utgifter 811,6 818,1 821,6 822,0 863,6-4,8-6,5 0,4 8,6 Utgiftstak Marginal till utgiftstak 0,4 0,9 0,4 0,0-7,6 7,8 9,5-0,4-8,6 SB=Statsbudget, BP 03:1=Budgetprognos 2003:1 (ESV:s föregående prognos), VÅP=Regeringens prognos för 2003 och beräkningar för 2004 i Vårpropositionen 1 Utgiftstaken har i enlighet med riksdagsbeslut uppjusterats med 3 miljarder kronor. Utgiftstaket klaras i år men överskrids nästa år med nästan 8 miljarder kronor. Det är framför allt utgifterna för arbetslöshet som har ökat jämfört med vårpropositionen. Regeringen räknar med färre arbetslösa både 2003 och Jämfört med föregående prognos väntas lägre utgifter både innevarande och nästa år, men trots detta överskrids alltså taket De lägre utgifterna jämfört med föregående prognos beror till stor del på de regeländringar som införts i sjukpenningen, men också på att den tidigare aviserade takhöjningen i sjuk- och föräldraförsäkringen inte genomförts. Allt mer utgifter läggs på statsbudgetens inkomstsida med negativt tecken via skattenedsättningar. Utgiftstakets konstruktion innebär att skattenedsättningar inte omfattas av utgiftstaket. Skattenedsättningarna uppgår nästa år till 10 miljarder kronor. Mål och medel i finanspolitiken Systemet med tak för de statliga utgifterna är ett viktigt medel för att uppnå målet om överskott i de offentliga finanserna över en konjunkturcykel och att styra den offentliga sektorns storlek. Införandet av utgiftstak har till stor del bidragit till återställandet av förtroendet för svensk ekonomi utomlands. Det är viktigt att budgetpolitiken är långsiktig och att utgiftstaken för 2005 och 2006 kan fastställas i höstens budgetarbete eftersom detta skapar tydlighet och förutsägbarhet om de offentliga finanserna. Det långsiktiga beslutsfattandet medför att risken att kortsiktigt driva upp utgiftsnivån på grund av konjunkturellt uppdrivna inkomstnivåer undviks. Detta har tidigare bidragit till statsfinansiella kriser och ränteoro när inkomsterna sjunkit med konjunkturen. Det är vidare av stor vikt att det finns ordentliga marginaler och att det finns kvar en marginal vid ingången av budgetåret. Marginalen skall täcka oförutsedda händelser, exempelvis en annan makroekonomisk utveckling. ESV har tidigare rekommenderat att margi- 11

12 nalen vid ingången till det nya budgetåret bör uppgå till cirka 1,5 procent av utgifterna. Utan tillräckliga marginaler riskerar finanspolitiken att bli ryckig, kortsiktig och oförutsägbar. Det är emellertid inte meningen att en tillräcklig marginal skall leda till en ökad total utgiftsnivå. Detta gäller speciellt med tanke på de ökade krav den kommande demografiska utvecklingen ställer på de offentliga finanserna. De offentliga utgifterna är även på sikt avgörande för skatteuttagets storlek. Skattenedsättningar är ett förhållandevis nytt sätt att budgetera stöd som tidigare normalt belastade anslag på utgiftssidan. Även om det kan vara en administrativt effektiv konstruktion finns det nackdelar med att budgetera utgifter på statsbudgetens inkomstsida. Skattenedsättningar omfattas exempelvis inte av utgiftstaket vilket innebär att de förs vid sidan om i den normala budgetprövningen av samtliga utgifter. Systemet med utgiftstak har sedan det infördes 1997 fungerat i stort sett väl. Regeringen har vidtagit åtgärder när taken har varit hotade, och taken har också hållits samtliga år systemet varit i kraft. Figur 5. Utgiftstaket, marginaler samt utgifter som omfattas av taket Prognos Summa takbegränsande utgifter Utgiftstak Källa: ESV 600 Utgiftstaket har hållit samtliga år sedan det infördes 1997 och beräknas hålla även innevarande år. Däremot väntas utgifterna nästa år bli högre än taket, om inga ytterligare åtgärder vidtas. När utgiftstaket infördes 1997 underskred utgifterna utgiftstaket med 24 miljarder kronor. Åren 1998 till 2002 var underskridandena väsentligt lägre, mellan 0 och 5 miljarder kronor. Justering av utgiftstaket Riksdagen kan ändra nivån på utgiftstaket genom en så kallad teknisk justering. De senaste åren har bland annat följande justeringar gjorts, (se även Appendix Tekniska justeringar av utgiftstaket) Under 2002 och 2003 justerades utgiftstaket upp med 2,9 respektive 2,5 miljarder kronor, till följd av ökad omslutning i det kommunala utjämningssystemet. Omslutningen beräknas även öka 2004 varför en uppjustering kan väntas på drygt en miljard kronor. Detta medför en ökad omslutning av det offentliga åtagandet, men är saldoneutralt. 12

13 Nedjustering 2003 orsakad av en förändrad redovisning av kommunkontosystemet. Denna leder till en sänkning av generella bidrag till kommuner och landsting, samtidigt som statsbudgetens inkomster minskar lika mycket. (31,4 miljarder kronor) Uppjustering från och med 2003 till följd av den så kallade gröna skatteväxlingen. Höjda grundavdrag beräknas minska kommunernas skatteinkomster, vilket kompenseras med höjda generella statsbidrag. (2,5 miljarder kronor) Ytterligare uppjustering från och med 2003 beroende på utökad grön skatteväxling av samma slag. Beslutat av riksdagen utan motsvarande förslag i budgetpropositionen. (0,5 miljarder kronor, avrundat uppåt till 1 miljard kronor) Utgiftstakets konstruktion Riksdagen fattar beslut om en högsta nivå, ett utgiftstak, för statsbudgeten och ålderspensionssystemet. Förslag och beslut om tak kan avse längre tid än ett budgetår. Tanken är att taket skall begränsa samtliga utgifter exklusive räntor. Det statliga utgiftstaket omfattar Alla 27 utgiftsområden utom område 26 Statsskuldsräntor Ålderspensionssystemet Det fastställda utgiftstaket beräknas som summan av anvisade medel på de ingående utgiftsområdena och beräknad förändring av anslagsbehållningar. Vidare ingår ålderspensionssystemet och en så kallad budgeteringsmarginal. För varje utgiftsområde finns en utgiftsram. Utgiftsökningar skall i första hand finansieras via en motsvarande sänkning av andra utgifter inom ramen. Syftet är att undvika en total utgiftsökning och att inte behöva ta budgeteringsmarginalen i anspråk. Högre utgifter kan också finansieras genom att man utnyttjar en anslagskredit som är kopplad till varje ramanslag, det vill säga genom att man lånar från kommande budgetår. I det fallet tas budgeteringsmarginalen i anspråk. Besparingsåtgärder I denna prognos har en bedömning gjorts av vilken effekt regeringens besparingsåtgärder har på de takbegränsade utgifterna. Regeländringar i sjukpenningen och begränsningsbelopp inom försvarsområdet ger de största besparingarna Totalt väntas besparingarna leda till minskade utgifter i år med 3,4 miljarder kronor och nästa år med 5,4 miljarder kronor jämfört med föregående prognos. De lägre utgifterna nästa år beror främst på regeländringar som då avser hela året. Enligt regeringens bedömning i vårpropositionen uppgår besparingarna till 5,3 respektive 10,8 miljarder kronor. I årets vårproposition gör regeringen bedömningen att utgiftstaket för 2003 och 2004 riskerar att överskridas om inga åtgärder vidtas. Därför har regeringen, som en åtgärd av flera, infört utgiftsbegränsningar avseende vissa anslag för De berörda områdena är Försvar, Bistånd samt Allmän miljö- och naturvård. Dessutom finns också en ospecificerad post för övriga utgiftsområden. Sammantaget beräknar regeringen att dessa begränsningar minskar utgifterna 2003 med 2,1 miljarder kronor. De föreslagna utgiftsbegränsningarna innebär att de berörda verksamheternas anslagssparande ökar under innevarande år, vilket kan leda till ökade utgifter åren framöver om anslagssparandet tas i anspråk, förutsatt att inga nya begränsningar införs. Nedan följer en kort redovisning av begränsningsbelopp och dess effekt på prognosen. Inom utgiftsområde Försvar samt beredskap mot sårbarhet har ett flertal beslut fattats om begränsningsbelopp, varav de beloppsmässigt största gäller för Försvarsmakten. Redan i regleringsbrevet för innevarande år fick Försvarsmakten ett begränsningsbelopp på anslaget för materiel, forskning och teknikutveckling. Regeringen fattade i juni beslut om 13

14 ändring av tidigare begränsningsbelopp; det sänktes med 1,5 miljarder kronor. Regeringen fattade samtidigt även beslut om begränsningsbelopp på anslaget för förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser. Förutom begränsningsbeloppen har även beslut fattats om indragning av anslagssparande med sammanlagt 0,6 miljarder kronor för de båda anslagen. Trots de höga utfallen hittills under året har begränsningsbeloppen medfört att utgifterna inom området i denna prognos sänkts med 0,9 miljarder kronor för materielanslaget medan den endast har höjts med 0,4 miljarder kronor på förbandsanslaget. Som en följd av nedrevideringen av materielanslaget väntas utgifterna i stället bli 0,5 miljarder kronor högre Övriga begränsningsbelopp inom försvarsområdet har endast inneburit smärre revideringar av de förväntade utgifterna. Även inom miljöområdet får de beslutade begränsningsbeloppen effekt på utgiftsnivån. På anslaget Sanering och återställning av förorenade områden bedöms utgifterna minska med 0,2 miljarder kronor. Begränsningen på anslaget Stöd till klimatinvesteringar får dock en begränsad effekt eftersom prognosen redan tidigare var låg. Vad beträffar biståndsområdet anges i vårpropositionen att utgiftsbegränsningar leder till 0,4 miljarder kronor lägre utgifter Ingen effekt beräknas dock här, eftersom bedömningen av utgifterna redan tidigare var lägre. Inom utgiftsområdet Kommunikationer fick såväl Vägverket som Banverket i sina regleringsbrev begränsningsbelopp. Efter förslag på tilläggsbudget i vårpropositionen fattade riksdagen därefter beslut om att 0,4 respektive 0,1 miljarder kronor skall dras in från anslagen. Regeringen har dessutom i augusti fattat beslut om nya begränsningsbelopp för anslagen. Föregående prognos beräknades således utifrån de begränsningsbelopp som redan fanns i regleringsbreven. De nya begränsningsbeloppen har endast inneburit smärre revideringar av prognosen. För att minska utgiftstrycket på statsbudgeten har riksdag och regering också beslutat om andra åtgärder, såsom regeländringar, indragningar och senareläggning av tidigare aviserade reformer. Regeringen bedömer att effekten av dessa åtgärder i år uppgår till 3,2 miljarder kronor i lägre utgifter. Regeländringar i sjukpenningen väntas ge störst besparing. Sammantaget, inklusive begränsningsbelopp, uppgår således besparingarna 2003 i regeringens beräkning till 5,3 miljarder kronor. Motsvarande bedömning för 2004 är 10,8 miljarder kronor. ESV:s bedömning är att de samlade besparingsåtgärderna leder till 3,4 miljarder kronor i lägre utgifter 2003 och 5,4 miljarder kronor 2004 jämfört med föregående prognos. Det som främst sänker utgifterna 2003 är de regeländringar i sjukpenningen som infördes 1 juli, samt att det inom försvarsområdet införts begränsningsbelopp för utgifterna. Vissa besparingar bedöms däremot inte få någon eller endast marginell effekt på utgifterna. Detta förklaras bland annat av att prognosen för en del områden redan tidigare varit lägre än begränsningsbeloppen och att vissa begränsningsbelopp fanns med redan i regleringsbreven och innefattades därmed i föregående prognos. Nästa år får regeländringarna större effekt eftersom de avser hela året och utgör därmed den största minskningen av utgifterna jämfört med föregående prognos. Däremot leder vissa av begränsningsbeloppen 2003 till att utgifter skjuts fram till Se även Appendix, Differenser från föregående prognos. 14

15 Underliggande saldo Den svaga konjunkturen med stagnerande sysselsättning medför att det underliggande saldot fortsätter att försämras i år. Även utgifterna för ohälsan fortsätter att stiga, om än i långsammare takt. Det underliggande underskottet fördubblas till drygt 50 miljarder kronor jämfört med förra året. Nästa år tar konjunkturen fart och det underliggande saldot ligger kvar ungefär oförändrat. Det faktiska saldot försämras mer än det underliggande i år eftersom engångseffekterna är mindre än förra året. Det var framför allt en extraordinär utdelning från Riksbanken som gjorde att engångseffekterna var större förra året. De tillfälliga effekterna i år utgörs i huvudsak av medel från AP-fondsöverföringen. Nästa år är engångseffekterna förhållandevis små och det underliggande och faktiska underskottet ungefär lika stora. I relation till BNP uppgår det underliggande underskottet som mest till 2,2 procent Statsbudgetens underliggande takbegränsade utgifter har i procent av BNP sjunkit under flera år till strax under 27 procent I år bryts denna trend då utgifterna ökar med en procentenhet i relation till BNP. Förklaringen är främst utgiftsökningarna i de stora transfereringssystemen i kombination med den svaga BNP-utvecklingen. En bidragande orsak är också att vissa utgifter (bostadsbaserade folkpensioner) i år förts från ålderspensionssystemet till statsbudgeten. Detta påverkar inte de totala takbegränsade utgifterna. Figur 6. Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo Prognos Faktiskt saldo Underliggande saldo Källa: ESV -300 Det underliggande saldot försämras i år och nästa år. De senaste tio åren har engångseffekterna varit positiva och uppgått till stora belopp, i genomsnitt närmare 50 miljarder kronor per år, vilket motsvarar drygt 2 procent av BNP. 15

16 Underliggande saldo Statsfinanserna påverkas av tillfälliga händelser, det vill säga transaktioner av extraordinär karaktär. Sådana transaktioner kan vara positiva eller negativa och de försvårar analysen över tiden. Genom att exkludera dem får man ett bättre mått på den underliggande utvecklingen. Denna rensning görs efter att en justering för ändrade redovisningsprinciper är genomförd. Urvalet av engångseffekter är till viss del subjektiv, vilket ställer krav på en tydlig redovisning av metoden. Alla poster av denna typ specificeras i tabellen i slutet av detta avsnitt. Av naturliga skäl finns inga stora engångseffekter långt framåt i tiden eftersom poster av den här typen normalt sett inte är kända i förväg. Förändringen av det underliggande saldot förklaras också av makrokekonomiska och politiska komponenter. En uppdelning på dessa komponenter görs i avsnittet Budgetpolitisk indikator. Figur 7. Underliggande inkomster och utgifter i procent av BNP Procent av BNP 45 Procent av BNP Prognos 20 Underliggande utgifter totalt Underliggande inkomster totalt Underliggande utgifter under taket Källa: ESV Statsbudgetens inkomster och utgifter kan rensas från engångseffekter för att analysera bruttoflödena. De underliggande takbegränsade utgifterna har i procent av BNP sjunkit under flera år men ökar i år. De underliggande utgifterna totalt visar en jämnare utveckling eftersom där ingår ränteutgifterna som minskar kraftigt i år. Inkomstkvoten planar ut efter ett antal år av skattesänkningar. Tabell 4. Sambandet mellan faktiskt och underliggande saldo Utfall Prognos Faktiskt saldo 1-138,6-21,0-6,2 9,7 82,0 101,9 38,7 1,2-37,9-52,5 Engångseffekter m.m. 25,8 88,2 53,3 30,6 72,0 96,2 36,7 29,4 15,4 2,0 Ändrade redovisningsprinciper -1,0-0,3 0,4 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Underliggande saldo -165,4-109,5-59,1-20,0 9,9 5,7 2,1-28,2-53,3-54,5 1 Statsbudgetens saldo är från och med 1997 identiskt med statens lånebehov. Samma saldobegrepp används här även för tidigare budgetår. 16

17 Historik För alla år från och med 1994 är engångseffekterna positiva och medför att det faktiska saldot är bättre än det underliggande. Tidigare dominerade de negativa effekterna av bankstödet 1. De positiva engångseffekterna var särskilt omfattande åren 1996, 1999 och 2000 genom stora återbetalningar av lån, särskilda fondöverföringar, omfattande försäljningsinkomster samt betydande effekter av det reformerade ålderspensionssystemet. Det faktiska saldot övergick 1998 till ett överskott vilket ökade kraftigt 1999 och år 2000, bland annat beroende på de stora engångseffekterna dessa år. Därefter har överskottet minskat och var endast marginellt Det underliggande saldot vände till överskott ett år senare än det faktiska och slog om till underskott 2002, ett år tidigare än det faktiska saldot väntas göra. De underliggande överskotten var dock små, i jämförelse både med faktiska överskott och tidigare års underskott. Engångseffekter under prognosperioden (se belopp i tabell) Engångseffekterna domineras sedan några år av den påverkan på lånebehovet som uppkommer av överföringarna från AP-fonden. I år utgör denna effekt nästan nittio procent av engångseffekterna. Effekten utgörs av inkomster av förfallande bostadsobligationer överförda till Riksgäldskontoret den 1 januari Denna effekt minskar successivt och upphör helt Arealersättningen tidigarelades från januari 2003 till december 2002 i likhet med föregående årsskifte. Det uppstod därmed en positiv effekt 2003 medan den negativa effekten 2002 neutraliserades av föregående tidigareläggning. Även en del av EU-avgiften tidigarelades från början av 2003 till december 2002, också i likhet med föregående årsskifte. När det gäller denna tidigareläggning är dock transaktionerna saldoneutrala. Vid årsskiftet har ett nytt kommunkontosystem införts som innebär att kommunernas kompensation för moms finansieras från statsbudgetens inkomstsida. Första året belastas dock inkomstsidan endast med kompensation avseende elva månader. Resterande utbetalningar under 2003 avseende 2002 belastar Riksgäldskontorets nettoutlåning men beräknas regleras genom en kassamässig korrigering i slutet av året. De tre myndigheter som från förra året har rätt att placera medel i statsobligationer i stället för på konto i Riksgäldskontoret beräknas nu göra det även 2003 och 2004 (Insättningsgarantinämnden, Kärnavfallsfonden och Premiepensionsnämnden). Vidare har utlåning till vissa myndigheter höjts. Posten Övrigt, netto har därför reviderats upp sedan föregående prognos. 1 Se Temakapitlet Underliggande saldo och engångseffekter Finns tillgängligt på under rubriken Statlig ekonomi, Temaskrifter. 17

18 Tabell 5. Engångsposter m.m. som påverkar statsbudgeten Poster Anslag: Bidrag till kapitalet i Europeiska investbanken -1,8-1,7-0,9 OM Gruppen AB, aktieköp -0,5 Arealersättning, årsförskjutning 3,5-4,0 0,0 4,0 Läkemedelsersättning, månadsförskjutningar -0,3 0,3 Förskott EU-avgift -1,7-1,5 3,2 Omvärderingspost statsskuldsräntor -2,3 Inkomsttitlar: Momseffekt på grund av EU-inträdet -8,2 Infasningsrabatt EU 4,5 3,6 0,7 0,3 Ändrade redovisningsperioder moms 12,9 Pensionsskatt f.d. affärsverk 3,9 Nordbanken, aktieförsäljning 6,7 8,0 Nordbanken, extra utdelning 2,0 Nordbanken, inlösen av aktier 5,0 Fastighetsförsäljning Akademiska hus 1,8 Stadshypotek, aktieförsäljning 7,6 Securum, utdelning och aktieförsäljning 6,3 3,9 Statens fastighetsverk, inleverans av överskott 1,1 0,6 Statens fastighetsverk, försäljning av fastigheter 0,5 Enator, utdelning och aktieförsäljning 1,2 SAQ Kontroll AB, aktieförsäljning 0,3 Delpensionsfonden m.m. 8,1 Statlig ink.skatt till kommuner ( 200-lappen ) -1,3 Stattum, förhöjd aktieutdelning samt reavinstskatt 12,8 Celsius AB, aktieförsäljning (delbelopp) 0,5 Telia AB, aktieförsäljning 61,0 Återbetalning Alecta (f.d. SPP), skatteeffekt 10,0 Extraordinär utdelning från Riksbanken 20,0 20,0 Kompensation för kommunmoms 4,3 Summa anslag och inkomsttitlar 3,2 25,5 22,7 13,0-0,5 77,5 24,5 16,8 11,5 0,0 Kassamässig korrigering: Bostadslån 26,9 Överföring från AP-fonden 45,0 45,0 46,3 8,7 13,7 3,9 Utdelning från Riksbanken, statsobligationer -19,6 Förskott EU-avgift 1,7 1,5-3,2 Omvandling av RGK-inlåning till statsobligationer 39,1 Omvärderingspost statsskuldsräntor 2,3 Kompensation för kommunmoms -4,3 RGK:s nettoutlåning: Premiepensionsmedel, inbetalningar 9,1 10,5 12,1 13,7 26,1 24,9 20,3 20,5 21,1 22,5 Premiepensionsmedel, utbetalningar -56,0-18,2-18,9-21,5-21,9 Premiepensionsmynd, köp av statsobligationer -7,9 Kärnavfallsfonden 19,1 1,3 0,2 1,9 0,7 0,9 2,7 Bankinsättningsgarantin 1,0 2,1 2,1 2,3 2,3 0,9-2,7 Försäljning av Retriva 4,1 Återbetalning av Securumlån 1,0 Venantius lån -20,0 14,0 6,0 Sveaskog, överbryggningskredit -12,0 12,0 Omvandling av RGK-inlåning till statsobligationer -39,1 Övrigt, netto (främst övriga bolag/affärsverk) 6,6 14,0 9,2 0,6-2,7 1,8-8,1-5,6-1,9-2,5 Summa kassamässig korrigering och RGK:s nettoutlåning 22,6 62,7 30,6 17,6 72,6 18,7 12,2 12,6 3,8 2,0 Totala engångseffekter m.m. 25,8 88,2 53,3 30,6 72,0 96,2 36,7 29,4 15,4 2,0 Utfall Prognos 18

19 Budgetpolitisk indikator Finanspolitiken är fortsatt expansiv i år och medför ett försvagat budgetsaldo. Utgiftsökningar inom flera områden bidrar till det försämrade saldot. Exempelvis ökar utgifterna för tandvård och läkemedel snabbare än ekonomin som helhet. Även utgifterna för bistånd ökar märkbart. Inkomsterna från reavinster faller kraftigt både i år och nästa år. Den svaga tillväxten medför att bidraget från konjunkturen på de statliga finanserna är begränsat. Det är främst lägre ränteutgifter som ger ett positivt bidrag till den ekonomiberoende komponenten i år. Skattebaserna växer svagare än dess potentiella utvecklingstakter vilket ger lägre inkomster än vad ekonomin normalt tillåter från hushållen, företagen, socialavgifterna och momsen. Nästa år förstärks inkomsterna då skattebaserna ökar, men den ekonomiberoende effekten blir trots detta lägre än i år till följd av ökade ränteutgifter. Figur 8. Bidrag till förändring av underliggande saldo Ekonomiberoende Politikberoende Förändring underliggande saldo Källa: ESV Trots en ljusning i statistiken på sjukskrivningsområdet ökar fortfarande utgifterna för ohälsan som en följd av att förtidspensioneringarna stiger kraftigt. Avmattningen i konjunkturen med svag utveckling av skattebaserna ger lägre inkomster än normalt. Den ekonomiska utvecklingen bidrar ändå till en relativt god förstärkning av saldot genom att ränteutgifterna blir lägre i år. Den ekonomiska utvecklingen i år Även om skattebaserna, lönesumma och konsumtion i år växer långsammare än normalt är utvecklingstakterna ändå positiva vilket ger högre inkomster från socialavgifter och moms. Den positiva effekt på budgetsaldot som uppkommer genom lägre ränteutgifter beror främst på att Riksgäldskontoret ger ut obligationer till överkurs, vilket innebär att en del av årets utgifter förs till åren framöver. I motsatt saldopåverkande riktning bidrar stigande arbetslöshetstal genom ökade utgifter för arbetslöshetsersättningen. Politiska beslut ökar utgifterna och minskar inkomsterna i år Den budgetförsvagning som klassificeras som politikberoende ser i år ut att bli i nivå med förra årets höga utfall. Ungefär hälften av den politikberoende komponenten återfinns på utgiftssidan och hälften på inkomstsidan. Inom hälsovårdsområdet ökar flertalet utgifter snabbare än ekonomin som helhet. Nya regler för högkostnadsskyddet i tandvården samt hög efterfrågan på läkemedel och assistansersättning ligger bakom detta. Det höjda biståndsmålet ökar utgifterna påtagligt. 19

20 Även om statistiken över sjukskrivningarna ser bättre ut ökar aktivitets- och sjukersättningar (förtidspensioner) fortfarande i så hög grad att de totala ohälsorelaterade utgifterna växer mer än ekonomin som helhet. Den bosättningsbaserade delen av folkpensionen förs över till statsbudgeten från Ålderspensionssystemet. Vidare ökar utgifterna för änkepensioner samtidigt som ett äldreförsörjningsstöd införs. Inkomsterna minskar kraftigt till följd av lägre reavinster samt lägre kassamässiga inkomster från bolagsskatten. Fortsatta försvagningar 2004 Nästa år förstärks inkomsterna då skattebaserna ökar, men den ekonomiberoende effekten blir trots detta lägre än i år till följd av ökade ränteutgifter. Bland de politikberoende effekterna återkommer utgifterna för ohälsan, genom det stora antalet förtidspensioneringar, vilket ökar utgifterna i en takt som är högre än i ekonomin som helhet även nästa år. Budgetpolitisk indikator metod För att analysera politikens respektive den ekonomiska utvecklingens påverkan på budgeten använder vi det underliggande saldot, alltså det faktiska saldot rensat för engångseffekter samt justerat för ändrade redovisningsprinciper. Förändringen i det underliggande saldot mellan två år delas upp i en politikberoende del och en del som beror på tillväxt i skattebaser och utgiftspåverkande faktorer. När de sammanlagda löneinkomsterna ökar, kommer såväl socialavgifter som inkomstskatter per automatik att öka, förutsatt att avgifts- och skattesatser är desamma. Metoden går ut på att definiera hur statsbudgetens inkomster och utgifter borde utvecklas givet den underliggande makroekonomiska utvecklingen. I den mån förändringen i inkomsterna/utgifterna skiljer sig från förändringen i de underliggande variablerna tolkas det som en politikberoende förändring. Denna del mäts således indirekt. All förändring av ränteutgifterna betraktas som ekonomiberoende per definition. Metoden har tidigare presenterats som temaavsnitt, vilket finns tillgängligt på under rubriken Statlig ekonomi, Temaskrifter. Figuren visar vad förändringen i det underliggande saldot linjen i diagrammet ovan beror på. Staplarna visar hur mycket av förändringen som är hänförlig till den ekonomiska utvecklingen respektive vad som är politikberoende. En försämring av saldot framgår i diagrammet av att linjen ligger under nollstrecket. Med linjen ovanför nollstrecket förbättras saldot från föregående år, även om saldonivån fortfarande är negativ. Observera att metoden ger information om förändringen i finanspolitiken och huruvida finanspolitiken är expansiv eller kontraktiv i förhållande till föregående år. Metoden säger ingenting om nivån på det politikberoende saldot eller huruvida finanspolitiken är långsiktigt hållbar. En förändring i saldot från, exempelvis, ett underskott på 10 procent av BNP till ett underskott på 9 procent av BNP tolkas som en kontraktiv finanspolitik, trots att nivån på finanspolitiken i ett sådant läge fortfarande skulle vara expansiv. 20

21 Utgifter Tabell 6. Statsbudgetens utgifter Diff. fr. Diff. fr. Förändring från Utfall SB TB VÅP Prognos BP 03:1 VÅP föregående år Utgiftsområde Rikets styrelse 7,3 7,3 0,3 7,9 7,6 7,8 0,0 0,1-0,3-0,1 0,3 0,1 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning 8,8 9,1 0,0 9,1 9,0 9,7-0,1-0,1-0,1 0,0 0,2 0,7 03 Skatt, tull och exekution 8,0 8,3 0,0 8,2 8,3 8,5 0,0 0,1 0,1-0,1 0,3 0,2 04 Rättsväsendet 24,1 24,6 0,2 24,7 25,4 26,2 0,3 0,4 0,7 0,4 1,4 0,8 05 Internationell samverkan 1,1 1,3 0,0 1,2 1,2 1,2 0,0 0,0 0,0-0,1 0,1 0,0 06 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 44,6 44,7 0,0 44,5 45,2 46,9-0,6 0,6 0,7 2,4 0,6 1,7 07 Internationellt bistånd 15,7 17,1-0,1 17,2 16,7 20,0-0,3 0,5-0,4 0,0 1,1 3,2 08 Invandrare och flyktingar 6,7 7,1 0,2 7,5 8,0 7,8 0,1-0,4 0,5 0,8 1,3-0,1 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 31,0 33,4 0,6 34,5 34,3 36,9 0,2 0,2-0,2-0,4 3,3 2,6 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 112,9 119,4-0,9 121,0 120,2 125,2-3,3-6,9-0,9 0,3 7,3 5,0 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 33,8 52,5 0,0 52,0 51,8 51,2-0,3-0,2-0,2-0,2 18,0-0,5 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 50,2 52,9-0,5 52,4 52,5 54,7-0,3-0,6 0,0 0,5 2,3 2,2 13 Arbetsmarknad 61,0 60,3-0,6 63,2 64,3 64,9 0,4-0,4 1,1 5,2 3,4 0,6 14 Arbetsliv 1,1 1,1 0,0 1,1 1,1 1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 15 Studiestöd 20,7 21,6-0,3 20,7 19,9 21,0-1,0-1,7-0,8-0,3-0,8 1,1 16 Utbildning och universitetsforskning 40,9 42,4 0,0 42,1 41,9 43,6 0,1-0,3-0,1-0,5 1,1 1,7 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 8,1 8,4 0,0 8,3 8,4 8,6 0,0 0,0 0,1 0,0 0,3 0,3 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjn. o. byggande 8,7 9,5-0,1 9,5 8,9 8,7-0,1-0,1-0,6-0,2 0,1-0,2 19 Regional utjämning och utveckling 3,4 3,6 0,0 3,8 3,7 3,8 0,1 0,0-0,1 0,2 0,3 0,1 20 Allmän miljö- och naturvård 2,9 3,4-0,2 2,7 2,8 3,5-0,3 0,0 0,0-0,3-0,2 0,8 21 Energi 2,3 1,7 0,0 2,2 1,9 1,7 0,1 0,3-0,3 0,4-0,3-0,2 22 Kommunikationer 24,4 25,9-0,5 24,9 25,2 28,7-0,1-1,0 0,3 0,6 0,8 3,6 23 Jord- o. skogsbruk, fiske med anslutande näringar 13,9 10,5-0,2 9,6 9,7 14,0 0,0 0,3 0,1-0,2-4,2 4,3 24 Näringsliv 3,5 3,5-0,1 3,4 3,3 3,6 0,0 0,1-0,1 0,2-0,1 0,3 25 Allmänna bidrag till kommuner 102,3 68,5 2,5 72,4 72,5 74,5 0,3 1,2 0,0 1,4-29,9 2,0 26 Statsskuldsräntor m.m. 67,3 54,5 0,0 42,1 41,6 47,4 2,3 0,4-0,5 1,9-25,7 5,8 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 20,6 23,7 0,0 20,3 20,7 25,2-0,4 1,5 0,4 1,4 0,1 4,5 Förändring av anslagsbehållningar 0,0 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-1,6 0,0 0,0 Summa utgiftsområden 725,3 716,6 0,5 706,6 706,2 746,6-2,8-5,9-0,5 11,9-19,2 40,4 Summa utgiftsområden exklusive räntor 658,0 662,1 0,5 664,5 664,5 699,1-5,1-6,3 0,0 10,0 6,5 34,6 Kassamässig korrigering -46,3-13,4 0,0-6,1-1,1-3,9-0,2 0,0 5,0 0,0 45,2-2,8 varav överföring från AP-fonden -8,7-13,4 0,0-13,4-13,7-3,9-0,2 0,0-0,3 0,0-5,0 9,7 Riksgäldskontorets nettoutlåning 50,3 12,0 0,0 13,4 10,7 18,4 1,1 2,8-2,7 1,0-39,5 7,7 Totala utgifter 729,3 715,2 0,5 713,9 715,8 761,1-1,9-3,1 1,9 12,9-13,5 45,3 Totala inkomster 730,5 700,9 0,0 693,0 677,9 708,6-6,6-2,4-15,1-12,7-52,6 30,7 Budgetsaldo 1,2-14,3-21,0-37,9-52,5-4,6 0,6-16,9-25,6-39,1-14,6 SB=Statsbudget, TB=Tilläggsbudget, VÅP=Regeringens prognos för 2003 och beräkningar för 2004 i Vårpropositionen BP 03:1=Budgetprognos 2003:1 (ESV:s föregående prognos) Årets takbegränsade utgifter har minskat med 5 miljarder kronor sedan föregående beräkning. Vidare har utgiftstaket justerats upp med 3 miljarder kronor. Sammantaget leder detta till att utgiftstaket ser ut at klaras i år. Även om utgifterna för sjukpenning har börjat minska i år är de tillsammans med utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar (förtidspension) fortsatt höga. Därutöver tillkommer fortsatt höga utgiftsnivåer för arbetslösheten. Sammantaget medför detta ett fortsatt hot mot utgiftstaken såväl i år som nästa år. Regeringens besparingar ser dock i år ut att få avsedd effekt på de takbegränsade utgifterna. 21