ComNordWood (11 sid) Projektet. Projekt numer: Projekt namn: IT-samarbete mellan nordiska småföretag i träindustrin ComNordWood

Transkript

1 1 ComNordWood (11 sid) Projektet Oddur Gunnarsson Nordisk Industrifond Holbergs gate 1 NO-0166 OSLO Norge Facklig slutrapport Projekt numer: Projekt namn: IT-samarbete mellan nordiska småföretag i träindustrin ComNordWood 1. Projektets fackliga resultat 1.1 Projektets bakgrund De små och medelstora företagen inom Nordisk träindustri har en potential för gränsöverskridande samarbete som tidigare ej tillvaratagits. På initiativ av Nordiska Ministerrådet och Nordisk Industrifond har ett projekt genomförts med målsättningen att etablera nya konkreta samarbetsformer mellan småföretag inom träindustrin i de nordiska länderna genom att utveckla en plattform för marknadsföring, produktion och logistik. Internet har använts som projektnav med bas i projektets hemsidor med webbadressen som byggts under projektets genomförande. Projektets starttidpunkt är och sluttidpunkt Arbetsnamnet för projektet är ComNordWood. ComNordWood har föregåtts av förstudien IT som resursstöd för träindustriföretag i Norden som baseras på grundförutsättningen att träindustrin finns väl representerad i samtliga nordiska länder. Dessutom är träindustrin ofta lokaliserad till glesbygd med behov av stödjande åtgärder bland annat IT-satsningar för att trygga tillväxt och sysselsättning. I förstudien har ca 25 olika småföretag inom samtliga nordiska länder besökts besökts för att kunna verifiera behovet av en gemensam nordisk satsning för branschen. I första hand har de företag medverkat som tidigare deltagit i Nordic Wood-programmet. Potentialen för framtida samarbete mellan företagen ligger inom tre områden: A. Att som tillverkare föres nästa led i förädlingskedjan med råvara eller komponenter, B. Att som tillverkare och leverantör samarbeta genom produktionssamverkan samt med kompletterande produkter leverera till större beställare som byggvaruhus eller byggföretag i i Norden samt C. Att på nordisk bas utveckla samarbetet och medverka vid leveranser inom och utanför Norden och därigenom stärka det nordiska branschsamarbetet.

2 2 I samband med förstudien identifierades även behovet av att skapa en samarbetsmodell för samverkan mellan små och medelstora företag i träindustrin och större beställare såsom byggvaruhandel och byggföretag. I förstudien konstaterades att graden av nätverkssamverkan på det lokala, regionala eller nationella planet var relativt låg. ComNordWood har visat att sådan samverkan är nödvändig för att stärka konkurrenskraft och sysselsättning. Genom att utveckla befintliga kluster inom nordisk träindustri och att ge incitament för att utveckla ytterligare klustersamverkan skapas denna möjlighet. I grunden är det den kommersiella samverkan och samverkan i utvecklingsfrågor som är basen för olika nätverkslösningar där klustersamverkan hittills har visat sig överlägsen andra former. Utöver förstudien har även en förankringsstudie genomförts före starten av ComNordWood för att säkra att liknande projekt ej genomförts tidigare eller att sådana projekt planerats inom träindustrin. Förankringsstudien visade på en tydlig medvetenhet om betydelsen av Internet som bas för kommersiell utveckling. Denna kartläggning skedde i samarbete med nationella forskningsfinansiärer, industriforskningsinstitut inom trä, branschorganisationer inom träindustri samt med vissa övriga intressenter typ ambassader, exportråd och handelskammare över hela Norden. 1.2 Ökad affärsnytta och konkurrenskraft Affärsnyttan och konkurrenskraften hos företagen kan ökas genom IT-baserade lösningar som gör att företagen kan söka kontakt med varandra för att utveckla inbördes affärer. ComNordWood har satsat på att utöver personliga initiala insatser från projektledningen ge företagen och andra intressenter möjligheter att skapa samarbete via plattformen Projektet har även gjort insatser för att bygga upp samarbete mellan kluster i de olika nordiska länderna. En viktig grundläggande insats för branschens små och medelstora företag är att skapa samarbete med internationell byggvaruhandel och större nordiska byggföretag som beställare. Ett grundläggande problem har därvid varit hur importkonkurrensen kan mötas från de mindre och medelstora företagen inom nordisk träindustri. Ett 20-tal seminarier har behandlat olika frågor av vikt för företagen. Målsättningen att skapa en plattform för samarbete har förverkligats genom möjligheterna att aktivt söka kontakter via ComNordWood och genom att ge kontaktvägar till byggvaruhandel och nordiska byggföretag. Nordens ledande byggvaruhandelskedja med nordens största anläggning samt de fem största nordiska byggföretagen som även arbetar internationellt har medverkat i detta arbete. ComNordWood kan därigenom ses som ett projekt som är av branschutvecklande karaktär. 1.3 Nordiskt samarbete med IT-inriktning ComNordWood har byggt på en aktiv användning av IT som samarbetsverktyg mellan små och medelstora företag inom nordisk träindustri. Företagen kan fritt utnyttja webbplatsen för att söka efter samarbetspartners inom

3 3 marknadsföring, råvarutillförsel, produktion och logistik. Information har även getts till övriga nordiska intressenter t ex arkitekter, byggvaruhandel och byggföretag om möjligheterna att skapa samarbete via projektets gemensamma webbplats. 1.4 Samverkansmodell Projektet baseras på en samverkansmodell som har byggt på insatser från projektledningen, företagen och ett antal övriga intressenter såsom arkitekter, byggvaruhandel och byggföretag. Samverkansmodellen presenteras på Projektstyrning Projektet har indelats i 7 faser, varav vissa har löpt parallellt. Projektledare har varit MDM Management AB, Stockholm. Styrgruppen har varit operativ under projektets uppbyggnadsskede och under de avgörande projektfaserna. Under projektets avslutningsfas har projektledningen inriktat arbetet mot att utvidga antalet representerade produktområden och företag samt att genomföra åtgärder för fortlevnad. ComNordWood startade under hösten 1999 och har avslutats vid årsskiftet 2002/2003. Projektet har föregåtts av en förstudie där ca 25 små och medelstora företag inom träindustrin i samtliga nordiska länder besökts och fått möjlighet att lägga synpunkter på projektets inriktning och innehåll. Förstudien har dessutom kompletterats med en förankringsstudie för att säkerställa att projektet är av unik karaktär. Nedan följer en översikt över styrgruppsarbetet: Styrgruppsmöte 1 Det första styrgruppsmötet på Arlanda Sky City Conference, Stockholm var av konstituerande natur och inleddes med en genomgång av de 22 företag som deltagit i förstudien till ComNordWood. Informationsfolder och upplägg av hemsidor fastställdes. Styrgruppen beslutade att insatser skulle göras över hela förädlingskedjan d v s från sågverk och framåt. Arbetet med att skapa en nomenklatur för företagens olika produktområden rapporterades som påbörjat. Styrgruppen beslöt att kontaktarbetet i första hand skall inriktas mot geografiska eller andra kluster inom nordisk träindustri. Projektledningen presenterade förutsättningarna för samverkan mellan företagen bland annat på basis av tidigare förstudie och förankringsstudie. Styrgruppsmöte 2 Styrgruppsmötet genomfördes på Skanskas huvudkontor i Stockholm. Fram till detta styrgruppsmöte har bearbetning skett av kluster i Finland och Sverige samt enskilda företag i Danmark, Norge och Sverige. Styrgruppen beslutade att hemsidorna läggs ut på Internet med adressen Även underleverantörer till

4 4 träindustrin är intressanta som samarbetspartners. Projektledningen konstaterade att bearbetningen hittills bestått i kontaktskapande verksamhet och företagsbesök i de nordiska länderna men att en successiv övergång till elektronisk kommunikation är nödvändig. Projektledningen skall ej arbeta med direkta affärsförhandlingar utan har till uppgift att skapa och underlätta kontakter mellan de deltagande företagen. Styrgruppsmöte 3 Detta styrgruppsmöte genomfördes på NCC:s huvudkontor i Stockholm. Styrgruppen konstaterade att en kritisk massa har uppnåtts med närmare 35 företag. Totalt har närmare 80 företag kontaktats för medverkan i projektet. Styrgruppen beslutade att avvakta med att ta ställning till när riktad bearbetning skall ske av övriga intressenter (arkitekter, byggföretag och byggvaruhandel). Viktiga problemområden för det vidare arbetet identifierades: Mixen av deltagare och produktområden, företagens kapacitetsfrågor, möjligheterna till klustersamarbete, praktisk organisation av företagssamarbetet, hemsidestrukturen och inriktningen mot det kommersiellt intressanta. Projektledningen fick i uppdrag att utarbeta förslag till deadlines/milstolpar samt idémässigt underlag för att kunnna diskutera projektets fortlevnad efter det att den 3-åriga projekttiden gått ut. En mer kommersiell inriktning av hemsidestrukturen krävs på sikt. Styrgruppsmöte 4 Detta styrgruppsmöte genomfördes i Århus. Styrgruppen konstaterade att hemsidorna uppdaterats med projektaktiviteter, styrgruppsdeltagare och deltagande företag. Uppföljning kommer att ske med avseende på samarbetsformer och kontakter mellan de deltagande företagen. Kontakter har tagits med Skanska och NCC för att förstärka kontaktnätet för de deltagande företagen. Projektledningen har tagit kontakter med byggvarukedjorna Interpares i Sverige och Ditas A/S i Danmark. Styrgruppen beslutade att information till arkitekter, byggföretag och byggvaruhandel skall anstå till dess att hemsidorna har anpassats till denna målgrupp. Projektledningen fick i uppdrag att kontakta samtliga företag och att sammanställa hittills uppnådda resultat och även företagens framtida planerade deltagande. Styrgruppen konstaterade att en nordisk plattform är ytterst angelägen för det fortsatta samarbetet och i samband med detta diskuterades ett förslag till fortvarighetsprojekt. Vidare poängterades de positiva effekterna av det kunskaps- och erfarenhetsutbyte som nu äger rum mellan de olika nationella klustren inom ramen för ComNordWood. Styrgruppsmöte 5 Detta styrgruppsmöte genomfördes i Gjövik. En preliminär ansökan beträffande samverkan mellan de medverkande klustren anmäldes som inlämnad till Nordisk Industrifond. Hemsidorna har uppdaterats med de deltagande företagens produktområden, projektaktiviteter, projektaktiviteter samt nyheter. Styrgruppen konstaterade att projektet ännu ej lett till någon direkt kommersiell utväxling mellan företagen. Detta skall ses mot bakgrund av att projektets första år har varit en

5 uppsamlingsaktivitet och att sådan utväxling skall realiseras under projektets återstående verksamhetstid. Detta ligger dessutom helt i linje med projektets målsättningar som i första hand är att skapa en plattform för nordiskt samarbete mellan mindre och medelstora företag inom träindustrin och att få dessa att samverka genom egna initiativ. Styrgruppsmötet hade inriktningen att försöka åstadkomma organisatoriska och finansiella förutsättningar för samverkan mellan de deltagande nationella klustren. Den preliminära ansökan som klustret Träindustrin Sala-Heby tagit fram i samarbete med projektledningen för ComNordWood för att kunna utöka samarbetet mellan företagen och rådgivarna inom respektive kluster kunde ej få anslutning i nuläget från representanterna för de medverkande klustren. Anledningen till detta är att man ansåg att det inte var säkerställt hur behoven hos de enskilda klustren och de deltagande företagen beträffande verksamhetsplanering och disponering av budgetmedel skulle kunna garanteras. Styrgruppen konstaterade att de som representerar klustren i ComNordWood-projektet ej kan ingå juridiskt bindande avtal. Styrgruppen konstaterade dessutom att man inte kunde nå enighet på detta möte om någon ny finansieringsansökan utan att först få besked om hur de nationella klustren ställer sig bakom. ComNordWood drivs fortsättningsvis efter den för projektet fastställda projektplanen vilket innebär att aktiviteterna inom de olika projektfaserna successivt realiseras. En grundläggande komponent i detta är att använda IT som stöd i affärsprocesserna med större nordiska beställare. Ett av målen med ComNordWood är att höja IT-kompetensen inom de deltagande företagen bl a vid offertgivning, CAD/CAM i produktionsprocessen och behandlingen av elektroniska fakturor. En sådan inriktning har ett bekräftat stort intresse från såväl företag inom träindustrin som inköpare hos byggvaruhandel och större byggföretag. Efter styrgruppsmötet i Gjövik har projektledningen drivit projektet efter styrgruppens intentioner och projektplaner som bygger på den fastställda fasindelningen. Inriktningen har ändrats från klustersamverkan till inriktning mot det enskilda företagets möjligheter. Huvudinriktningen har varit att företagen av egen kraft skall kunna använda de olika underlag som finns tillgängliga. Utvecklingen av kluster inom den nordiska träindustrin är på kraftig tillväxt och ett samarbete mellan dessa kluster är en förutsättning för att hävda Norden som en region inom EU. Styrgruppen har varit allsidigt sammansatt med representanter från samtliga nordiska länder. Deltagarna framgår av bilaga Resultaten för de fasindelade projektaktiviteterna Under projektets gång har en plattform för IT-samarbete mellan nordiska småföretag i träindustrin skapats. Dessutom har samarbete utvecklats mellan träindustriella kluster i de olika länderna och grunden därmed lagts till projekt med samverkan mellan nordiska kluster. Såväl de kvantitativa som de kvalitativa målen har uppnåtts, se avsnitt 2, Genomförande i förhållande till uppsatta mål nedan. En omfattande seminarieverksamhet har genomförts, se fas 3: Samarbetsaktiviteter och information nedan. En sammanfattande slutsats är att det krävs klustersamverkan inom de nordiska länderna för att säkerställa att projektresultaten tas tillvara framgent. 5

6 6 Nedan följer en sammanfattning av resultaten för de fasindelade projektaktiviterna från projektstart till slutdatum : Faserna har delvis överlappat varandra. Fas 1: Etablering och projektstyrning: En allsidigt sammansatt styrgrupp etablerades i projektets inledning. Projektstyrningsupplägget framgår av avsnitt 5, Projektstyrning ovan vilket även innehåller en redogörelse för styrgruppsresultaten. En 4-sidig informationsfolder har använts under hela projektet i kontakter med företagen och olika intressenter såsom arkitekter, byggvaruhandel, byggföretag, industriforskningsinstitut inom trä, branschorganisationer och fackpress. Folderns innehåll framgår av bilaga 1. Projektets hemsidor utarbetades och etablerades i projektets initialskede. Hemsidorna har hållits kontinuerligt uppdaterade. De omfattar följande informations- och sökmöjligheter: Affärsnytta och konkurrenskraft, Nordiskt samarbete, projektets innehåll och fasindelning, samverkansmodell, projektstyrning, seminarier och företagsbesök, produktområden och företag, projektaktiviteter, ökad IT-användning, nyheter, pressklipp samt kontaktuppgifter för att nå projektledningen. Vid planeringen av olika aktiviteter har särskild hänsyn tagits till behovet av samarbete mellan nordiska kluster. Under projektets slutskede har insatserna i huvudsak inriktats mot enskilda företag genom diskussioner, förmedling av förfrågningar och en omfattande seminarieverksamhet med tongivande stora beställarföretag. Fas 2: Användning av Internet som projektnav/hemsidor: Projektets webbplats har använts som projektnav och gemensam referenspunkt under hela projekttiden. Hemsidornas innehåll presenteras i bilaga 2. Deltagare i styrgrupp och projektledning har publicerats. Informations- och sökuppgifter har lagts ut som underlag för företagen och övriga intressenter. Företagens produktområden är av väsentlig betydelse för att kunna informera såväl företagen som övriga intressenter t ex föreskrivande led, byggvaruhandel och byggföretag. En speciellt utarbetad nomneklatur finns därför framtagen som bygger på den SNI-kod som används såväl inom Norden som inom EU. Nomenklaturen omfattar 12 huvudområden med cirka 120 underkoder. Som underlag för företagsbesök och intresseanmälan på webbplatsen har särskilda blanketter utformats med uppgifter om företaget, produktområden och inom önskade nordiska samarbetsområden. Blanketterna är nedladdningsbara från webbplatsen, se bilaga 2. Uppgifter om produktområden och företag finns utlagda på webbplatsen, se bilaga 2. Projektledningen har inledningsvis använt personliga kontakter för att initiera samarbete mellan företagen men tygdpunkten har senare förskjutits mot att företagen själva använder projektets hemsidor för att hämta uppgifter om produktområden och nordiska samarbetsområden. Projektet har från projektledningens sida avslutats genom en kompletterande uppdatering av intresseanmälan, produktgrupper och företag, projektaktiviteter, ökad IT-användning, nyheter samt pressklipp. Hemsidorna kommer att ligga kvar under hela 2003 för att företagen fortsättningsvis skall kunna söka kontaktskapande information.

7 Fas 3: Samarbetsaktiviteter och information: Under projektets gång har kontakter med och information skett till över 200 nordiska företag och andra intressenter såsom arkitekter, byggvaruhandel och byggföretag. Till detta kommer samarbete med olika nordiska kluster inom träindustrin. Samarbetsaktiviteterna har skett genom företagsbesök i samtliga nordiska länder, styrgruppsaktiviteter, informationsmöten, klustersamarbete, seminarieverksamhet samt information om webbplatsen. Projektledningen har utfört löpande bearbetning av små och medelstora företag inom nordisk träindustri. Speciell vikt har lagts vid klustersamarbete under projektets gång. Detta samarbete har ej kunnat följföljas under projektets slutfas då dessa kluster ej haft egna finansiella möjligheter till medverkan i stygruppsarbetet och bearbetningen av enskilda företag. Ansökan om delfinansiering för klustersamverkan har inlämnats till Nordisk Industrifond men ej beviljats. Erfarenheterna visar att projektets fortlevnad måste säkerställas genom att klustermedverkan kan finansieras. I projektets inledning har samarbetet byggt på formella samarbetsavtal. Det har senare visat sig att administrationen för att åstadkomma och rapportera sådana avtal är för betungande och tar för stor del av projektledningens kapacitet. Samverkan har därför byggt på frivilligt deltagande från de företag som finns representerade på projektets hemsidor. Målsättningen att utveckla en plattform för marknadsföring, produktion och logistik har därmed uppnåtts, se avsnitt 2, Projektets genomförande i förhållande till de uppställda målen nedan. Samarbete har etablerats med nordens ledande byggvarukedja och fem stora nordiska byggföretag som arbetar internationellt. Kraven från dessa på de mindre och medelstora företagen inom träindustrin har vidarebefordrats. I samband med detta har olika kommersiella förfrågningar gått vidare till företagen och vissa förfrågningar av allmän karaktär publicerats på hemsidorna. Information har gått ut till olika intressenter utöver företagen om dels projektet dels aktuella samarbetsmöjligheter. Stor vikt har lagts vid seminarieverksamhet och företagsbesök för att förmedla kunskap i aktuella frågor för de små och medelstora företagen i träbranschen. Viktiga frågor som belysts är om det finns en framtid för SME-företag inom nordisk träindustri bland annat importkonkurrens, globala leverantörer, samarbete med internationella byggvaruhus samt export genom ökat samarbete med nordiskt baserad byggindustri. Ett 20-tal seminarier har genomförts under medverkan av byggvaruhandel, de stora nordiska byggföretagen samt andra organisationer med anknytning till den nordiska träindustrin, se bilaga 2. Fas 4: Uppdatering av webbplatsen: Webbplatsen har fortlöpande uppdaterats med uppgifter om tillkommande produktområden och företag samt projektaktiviteter, nyheter, förfrågningar och pressklipp. Fas 5: Vidareutveckling av IT-användning: Deltagande företag och kluster har i första hand använt som kommunikationsverktyg och projektets hemsidor som projektnav. Ett vägvisarprojekt kring IT-användning inom träindustrin har hållits i Sverige, IT.SME Träindustrin för att få fram incitament för liknande projekt i övriga nordiska länder, se bilaga 2. Projektet som delfinansierats av NUTEK har bland annat 7

8 8 täckt in inköpsprocessen, inköpskrav från byggvaruhandel och stora nordiska byggföretag och internationell byggvaruhandel, sortimentskrav, elektronisk handel, kalkylprogram, förfrågningar, offerter, fakturor och miljökrav. I samband med detta projekt har information även skett om ComNordWood som därigenom fått ökad genomslagskraft och gett ett ökat intresse kring möjligheterna kring nordiskt samarbete. Projektbeskrivning redovisas i bilaga 2. Skärmutställning från Elmia Trä och Teknik Internationell mässa presenteras i bilaga 3. Fas 6: Spridning av projektresultaten och fortvarighet: Löpande information om projektet och projektets hemsidor har skett till olika intressenter med tonvikt på byggvaruhandel och byggföretag. Nyheter och pressklipp har publicerats på projektets hemsidor. Åtgärder för fortvarighet har byggt på klustersamarbete som ej har kunnat fullföljas i projektets slutskede på grund av att de deltagande nationella klustren ej haft finansiella möjligheter att delta fullt ut. Ansökan om delfinansiering har inlämnats till Nordisk Industrifond men ej beviljats. Projektets bedöms ej kunna säkerställas utan att någon form av stödfinansiering för kluster kan skapas. Hemsidorna ligger kvar under minst år 2003 i avvaktan på att en lösning kan åstadkommas. Projektledningen har gjort bedömningen att ett långsiktigt samarbete kräver klustersamverkan då de enskilda företagen är för små för att kunna hävda sig var och en. Det måste dessutom finnas samordnande krafter för att de enskilda företagen skall ta direktkontakt med varandra via den kontakt- och sökinformation som finns publicerad på projektets hemsidor. Dessutom kräver de stora beställarföretagen att det finns en gemensam kontaktpunkt för förmedling av såväl mindre som större beställningar. Sådana större beställningar kräver samordning mellan de deltagande enskilda SME-företagen och skapar mycket intressanta möjligheter. Fas 7: Slutrapport och rekommendationer: Slutrapport utöver denna facklig rapport har utarbetats separat. De rekommendationer som projektet kommit fram till är följande: 1. Klustersamverkan krävs för att säkerställa projektets fortlevnad och därigenom utveckla ett samarbete för små och medelstora företag i Norden. De olika nationella klustren har ej tillräcklig egenfinansiering för att bygga upp ett riktat långsiktigt samarbete utan det krävs stödfinansiering. 2. Projektets hemsidor ligger kvar under minst 2003 för att företag och övriga intressenter skall kunna ta del av och utnyttja den omfattande sök- och kontaktinformationen. 3. Projektnav i form av Internetbaserade lösningar rekommenderas generellt för alla liknande projekt.

9 9 4. Seminarieverksamhet för kunskapsöverföring t ex för ökad IT-användning är en nödvändig komponent i utvecklingen av såväl enskilda företag som en sammanhållande faktor för nordiskt utvecklingsarbete. 5. Samarbetet med större nordiska beställarföretag behöver vidareutvecklas. 6. Samarbetet med såväl nationella som internationella byggvaruhandelskedjor behöver vidareutvecklas. 6. Det räcker inte med att enbart skapa samarbete mellan de små- och medelstora företagen i branschen utan detta samarbete måste göras känt genom informationsspridning till kunderna. 2. Genomförande i förhållande till uppställda mål Uppställda mål har formulerats i projektansökan och dessutom har olika kvalitativa mål formulerats för aktiviteter inom respektive projektfas. 2.1 Kvalitativa mål Den kvalitativa huvudmålsättningen har formulerats i ansökan : Huvudmålet är att etablera nya konkreta samarbetsformer mellan småföretag inom träindustrin i de nordiska länderna. Detta görs genom att utveckla en plattform för samarbete vad gäller marknadsföring, produktion och logistik. Därigenom skapas ökade förutsättningar för ökad export/import samt ökad teknologispridning inom branschen. Plattformen syftar även till att ta tillvara nya samarbetsformer för att stärka företagen, branschen och det nordiska samarbetet. Ovanstående målsättning har i sin helhet uppnåtts genom att nedanstående aktiviteter inom de olika projektfaserna genomförts planenligt: Fas 1: Etablering och projektstyrning - Styrgrupp etablerad - Informationsfolder utarbetad - Hemsidor utarbetade - Detaljerad projektplanering - Styrgruppsmöten planerade och genomförda - Satsning på klustersamarbete - Inriktning mot enskilda företag under projektets slutskede Fas 2: Användning av Internet som projektnav/hemsidor - Publicering av deltagare i styrgrupp och projektledning - Skapande av nomenklatur som är anpassad till nordiska förhållanden och EUanpassad

10 10 - Blanketter för produktgrupper - Uppgifter om produktområden och företag utlagda på hemsidorna - Aktiva insatser från projektledningen för att åstadkomma samarbete mellan företagen - Kontinuerlig uppdatering av projektets hemsidor Fas 3: Samarbetsaktiviteter och information - Kontakter och information till över 200 nordiska små och medelstora företag inom träindustrin - Informations- och styrgruppsmöten - Löpande bearbetning av små och medelstora företag inom nordisk träindustri - Klustersamarbete under projektets gång som senare ersatts av satsning på samarbete mellan enskilda företag - Samarbete med stora nordiska byggföretag - Samarbete med nordisk byggvaruhandel - Förmedling av kommersiella förfrågningar - Seminarieverksamhet - Företagsbesök - Information till olika intressenter utöver företagen - Möjligheter till intresseanmälan från företagen Fas 4: Uppdatering av webbplatsen - Uppdatering av webbplatsen med produktområden och företag - Uppdatering av webbplatsen med projektaktiviteter, nyheter och pressklipp Fas 5: Vidareutveckling av IT-användning - Satsning på som kommunikationsverktyg för företagen och i projektet - Vägvisarprojekt i Sverige kring ökad IT-användning inom träindustrin - Samarbete med stora beställarföretag Fas 6: Spridning av projektresultaten och fortvarighet - Information till olika intressenter med tonvikt på byggvaruhandel och byggföretag - Åtgärder för fortvarighet under projektets gång Fas 7: Rekommendationer och slutrapport - Slutrapport till nordisk Industrifond med resultatredovisning och rekommendationer Insatser för att nå de kvalitativa målen har redovisats under avsnitt 6, Resultaten för de fasindelade projektaktiviteterna ovan.

11 Kvantitativa mål De kvantitativa målen för projektet har formulerats i ansökan : Minst 25 deltagande företag för år 1, minst 50 deltagande företag för år 2 och 150 deltagande företag för år 3. Engagerade företag framgår av bilaga 2, Produktområden och företag. Utöver engagerade företag redovisas nedan även informerade och deltagande myndigher, forskningsfinansiärer samt forskningsinstitut vid projektavslut : Antal engagerade företag med mindre än 50 anställda: 123 Antal engagerade företag med mer än 50 anställda: 29 Antal engagerade näringslivsorganisationer: 8 Antal informerade myndigheter och forskningsfinansiärer: 4 Antal informerade forskningsinstitut: 4 Detaljerade administrativa data framgår av slutrapport del 4: Administrativa/statistiska data: 3. Avvikelser Projektet har bedrivits inom beviljade tidsramar från Projektstarten blev något försenad på grund av diskussioner kring olika villkor för projektets drivande. Denna tidsförskjutning har delgivits NI i de löpande statusrapporterna. Projektförberedelserna pågick med inledande aktiviteter för de olika faserna fram till maj Fullskala uppnåddes från och med oktober Bilagor: 1. Informationsfolder ComNordWood 2. Kopia av projektets hemsidor med - Företagsuppgifter, produktområden, samarbetsområden och nomenklatur - Produktområden och företag - Seminarier och företagsbesök - IT.SME för ComNordWood 3. Skärmutställning från mässan Elmia Trä och Teknik 2002 Datum: Projektledarens underskrift: Namnförtydligande: Telefon: Fax:

12 12