Projektbeskrivning NeC etapp 3

Transkript

1 Projektbeskrivning NeC etapp 3 Effektivare anläggningstransporter och maskintjänster Stockholm

2 1. Bakgrund och nuläge 1.1. Tidigare projekt Det här dokumentet bygger på ansökan till SBUF för etapp 3 av projektet Effektivare anläggningstransporter och maskintjänster och syftar till att ge en övergripande beskrivning. Den första etappen gällde att ta fram en standard för anläggningstransporter och skedde i SBUFprojektet nr När det avslutades i december 2012 var standarden, Nordic e-construction (NeC), framtagen och publicerad. I arbetsgruppen medverkade NCC, Peab, Skanska och Svevia samt flera leverantörer av material och tjänster inom anläggningsområdet. Standarden finns sedan dess publicerad på BEAst webbplats och kan fritt laddas ned och användas. Den andra etappen, SBUF 12828, pågick från juni 2013 till december Den viktigaste aktiviteten i den etappen var att verifiera att standarden fungerade i ett 15-tal pilotprojekt. Dessutom utökades standarden, bl.a. med standardiserade artikelnummerserier för ballast och frakt- och maskintjänster Nuläge Efter de två första etapperna finns det nu goda exempel att visa upp för branschen. Även om det finns en hel del företag som har eller är på väg att införa NeC-standarden känner majoriteten av branschen förmodligen inte ens till den och då är de goda exemplen viktiga. Erfarenheter från piloterna är också mycket goda. Utvärderingen visar att användning av system som har standarden inbyggd ger en effektivare verksamhet där den administrativa bördan blir avsevärt enklare. Andra fördelar som kommit fram är att planeringen, som är en viktig del av standarden, leder till att leverantörerna får bättre möjligheter att uppfylla kundens önskemål, vilket leder till en högre servicenivå. Man får med större säkerhet de resurser av leveranser och material som man behöver. Ännu en erfarenhet är att det blir färre fel när man kommunicerar orderinformation och annat digitalt mellan två system. En tydlig slutsats från samtliga arbetsplatser som deltagit i piloter är att de vill fortsätta med det arbetssätt som standarden innebär. Ett starkt önskemål var dock att kunna använda samma arbetssätt även inom andra produktområden än de som varit inkluderade i standarden hittills. I slutet av etapp 2 etablerades ett nätverk för miljöfrågor kopplade till standarden. Det ledde till att standardmeddelanden kompletterades med möjlighet att följa upp miljöparametrar. Minst lika viktigt var att det etablerades ett nätverk för personer som arbetar med miljöfrågor i anläggningsbranschen. Över huvud taget har projektet lett till att forma ett nätverk inom ramarna för BEAst där arbetsgruppen varit kärnan och där standarden gemensamt utvecklats. Under tiden som de två etapperna pågått har antalet personer och företag som deltar i samarbetet ökat kontinuerligt. Utvärderingen av etapp 2 finns som en del av slutrapporten till SBUF och kan laddas ned från BEAst webbplats. Slutsatsen av nuläget är att arbetsgruppen anser att det utifrån de positiva resultat som skett hittills behövs ett tredje steg, dels för att komplettera standarden med stöd för nya produktområden och dels för att bredda spridningen av användningen. 2

3 2. Projektförslag 2.1 Beskrivning Etapp 3 av projektet föreslås bestå av följande delar: Pilotprojekt och utvärdering a. Även om etapp 2 innehöll piloter vill vi fortsätta dessa för att sprida standarden till fler entreprenörer. Inte minst för att inkludera små och medelstora företag och för att bredda piloterna till att omfatta samtliga delar av standarden. b. Att inkludera de produktområden som inte var inkluderade i förra etappen, t.ex. ballastleverantörer i NeC-processen från planering till faktura. c. Våg- och Tippsedel är ett standardmeddelande i NeC som inte använts i piloter än. Arbetsgruppen är övertygad om att det ligger mycket nytta av att digitalisera detta flöde och att det kan få effekter som minskad manuell administration, förenklad arkivering och minskad risk för bedrägerier. I dagens pappersbaserade vågsedlar saknas viss information, t.ex. artikelnummer, vilket gör att vågsystemen kan behöva uppdateras. En viktig del i detta blir därmed att engagera leverantörer av vågsystem för att få dessa att bygga in stöd för standarden. d. Att testa den branschportal som BEAst ska etablera under hösten/vintern 2015 och som ska göra det enklare att få med mindre företag i det digitala flödet utan att de ska behöva investera i eget systemstöd. Parallellt har kontakter uppstått med både Volvo och Scania som är intresserade av att bygga in stöd för delar av standarden i sina fordonsdatasystem. Vidareutveckling av standarden a. Att justera och säkerställa att NeC fungerar för områdena asfalt och betong. Detta inkluderar att ta fram artikelregister där så behövs, uppdatera tillkommande behov i standarden samt testa i piloter, helst i samarbete med t.ex. Svensk Betong. b. Inkludera området restprodukter i NeC. Leverantörer inom detta område är till stor del rikstäckande eller stora på lokala marknader och det är lätt att identifiera gruppen för att få in dem i samarbetet. Behovet av förenkling är stort då restprodukter är en omfattande hantering. c. Att fortsätta stödet för implementering från BEAst, t.ex. ta fram exempel, validera testfiler och rådgöra vid implementering. d. Att etablera samordning av erfarenheter i piloter så att kunskap om implementering och tillämpning kan delas mellan deltagarna. Det sker i BEAst:s regi och redovisas detaljerat och öppet. e. Att lägga in dagens processbeskrivning i ett webbaserat verktyg som ligger på nätet och är enklare att ta till sig och mer tillgängligt. Miljöeffekter a. Att komma överens om vad och hur som ska mätas och följas upp inom förbrukning och utsläpp med syfte att kunna göra jämförelser via definierade och överenskomna nyckeltal. För att möjliggöra detta ska samarbete, som delvis redan finns i 3

4 arbetsgruppen, etableras med verktyg för att mäta miljöeffekter, t.ex. i samarbete med Sveriges Åkeriföretag. Dessa ska kunna kommunicera rapporter till system hos branschens företag och för att förenkla detta behövs en standard som inkluderar innehåll, format och överföring mellan system. b. Att utreda behovet av en klassificering av massor som är förorenade men inte farliga. Detta skulle kunna bli en del av andra meddelanden, men också ett eget. c. Att uppdatera standarden med ett nytt meddelande för uppföljning. Meddelandet ska kunna användas för periodisk uppföljning inom flera områden, t.ex. förbrukning, utsläpp, prognosriktighet, servicenivå och kostnader. Även den uppföljning per uppdrag som finns i meddelandet Orderkvitto bör uppdateras med en del nya parametrar. d. Utreda behovet av att ta fram ett standardmeddelande för det transportdokument som måste finnas tillgängligt vid transporter av farligt avfall och farligt gods. Marknadsföring och spridning a. Att arbeta med att sprida kunskap om standarden och vad den innebär till branschen. b. Informera beställare inom offentlig sektor, inte minst Trafikverket, SKL och kommuner, om deras fördelar med att standarden används. c. Paketera den utvärdering som sker i nya piloter och tillhandahålla den på ett sätt som gör det möjligt för branschen att se fördelarna. d. Bjuda in till informationsträffar både under projektet och i samband med avslutningen. 2.2 Projektets förväntade resultat Resultatet av projektet förväntas bli: a. Att standarden blir etablerad av både små och stora företag i bygg- och anläggningsbranschen. b. Att användningen av standarden breddas till nya produktområden. c. Att påvisa kopplingarna mellan användning av standarden och positiva miljöeffekter. 3. Mål och målgrupp Projektets målgrupp är företag i bygg- och anläggningsbranschen. Projektets mål är att få branschen att använda den framtagna standarden med dess arbetssätt för att höja produktiviteten, öka kvaliteten och minska miljöbelastningen. Minst fem kundföretag använder standarden (meddelanden åt båda håll) Minst 20 leverantörsföretag använder standarden Minst leveransplaner/avrop skickas per månad Minst 50 företag är anslutna till logistikportalen 4. Genomförande 4.1 Organisation Bygg- och anläggningsentreprenörerna NCC, Peab, Skanska och Svevia står bakom detta projekt och kommer att delta i styr- och arbetsgrupper. 4

5 Styrgrupp Styrgruppen består av dessa personer. Deltagare Svein Gunnberg, ordförande Ulf Larsson Jan Svedman Henrik Hassler Marcus Wendel Företag Svevia NCC Peab Skanska Sveriges Åkeriföretag Arbetsgrupper Arbetsgrupper redovisas i separat dokument. Referensgrupp Medlemsföretag i BEAst ges löpande information, liksom aktuella branschorganisationer. 4.2 Utkast till aktivitets- och tidsplan Översiktlig aktivitets- och tidsplan för projektet som visar de huvudområden som planeras. Tider är uppskattningar och specificeras i tidsplanen. Projektet löper från november 2015 till mars Nr Etapp Tider (vecka) 1. Projektinitiering Godkänd plan, organisation och budget 2. Pilotprojekt och utvärdering Sätta upp kriterier för medverkan Planera och samordna mellan deltagare Etablera stöd från BEAst Tillhandahålla branschportal för de mindre företagen Genomföra och löpande samordna och följa upp Utvärdera 3. Vidareutveckling av standarden Kartlägga behov Dialog med aktuella branschorganisationer Utvecklingsarbete Dokumentera och publicera Testa och utvärdera 4. Miljöeffekter Etablera arbetsgrupp Planera för mätning och utvärdering Metod och standardmeddelande för uppföljning Piloter Uppföljning 5. Marknadsföring och spridning Ta fram aktivitetsplan Genomföra 6. Avslutning, dokumentation, informationsträff 710 5

6 5. Redovisning Det kommer att ske löpande information från projektet, hur det framskrider och vilka resultat som uppnås. Resultat kommer att redovisas i form av en slutrapport som redogör för pilotprojekten, men också etappvis. Alla resultat, inklusive standarden, publiceras öppet på BEAst:s webbplats, medan pågående arbetsmaterial finns på en projektwebb som bara arbetsgruppen har tillgång till. 6